Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående inköp av mark och uppförande därå för postverkets räkning av tillbyggnad till telegrafhuset i Borås.

1928-03-28 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1928:71, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående inköp av mark och uppförande därå för postverkets räkning av tillbyggnad till telegrafhuset i Borås.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 71.

Nr 71.

Ankom till riksdagens kansli den 28 mars 1928 kl. 11 f. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående

inköp av mark och uppförande därå för postverkets

räkning av tillbyggnad till telegrafhuset i

Borås.

(4:e avel.)

I arets statsverksproposition har Kungl. Maj:t (utgifter för kapitalökning,

Bilaga 2, punkt 4) föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition, som

kunde komma att avlatas i ämnet, för inköp av mark och uppförande därå för

postverkets räkning av tillbyggnad till telegrafhuset i Borås för budgetåret

1928—1929 beräkna ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 24 februari 1928 avlaten,

till statsutskottet hänvisad proposition, nr 126, föreslagit riksdagen att

föi inköp av eu i statsrådsprotokollet omförmäld tomt jämte viss gatumark i

Borås samt uppförande därå för postverkets räkning av tillbyggnad till telegrafhuset

i nämnda stad för budgetåret 1928—1929 anvisa ett reservationsanslag

av 207,000 kronor att utgå av lånemedel.

Enligt av generalpoststyrelsen framlagt förslag skulle ifrågavarande tillbyggnad

uppföras i allenast en våning och i sin helhet komma att innehålla en

sammanlagd golvyta av cirka 500 kvadratmeter; byggnaden skulle inrymma

ett större expeditionsrum för inlämning av masspaket, en mindre lokal för mottagning

av s. k. ströpaket, ett expeditionsutrymme för sortering av paketpost

samt ett utrymme för postkontorets motorfordon. Enligt uppgjorda kostnadsberäkningar

skulle kostnaderna för den planerade tillbyggnaden belöpa sig till

156,000 kronor. Sammanlagda kostnaden för tillbyggnaden och för byggnadsmarken

uppginge alltså till 213,000 kronor.

För ändamålet skulle av privat ägare förvärvas ett intill telegrafhuset beläget

tomtområde om 314 kvadratmeter, vilket jämte ett å tomten uppfört

mindre boningshus av trä med uthusbyggnad erbjudits för 45,000 kronor. Dessutom

måste från Borås stad inköpas en mellanliggande gatudel. Kostnaden

för dennas förvärvande, inberäknat gottgörelse för flyttning av vissa ledningar

för vatten m. m., beräknas utgöra 12,000 kronor.

1927 års besparing snämnd har avgivit utlåtande den 3 januari 1928 samt

därvid funnit behov av lokalutvidgning för ifrågavarande postkontor föreligga

och det föreliggande förslaget utgöra en ändamålsenlig lösning av lokalfrågan.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. G sand. 38 luift. (Nr 71—76.) sos 28

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande Nr 71.

Beträffande vissa detaljer har nämndens granskning givit anledning till följande

erinringar:

Då tillbyggnaden hade en väsentligt annan karaktär än telegrafhuset och

endast utfördes i en våning, syntes det ej föreligga tillräcklig anledning att av

hänsyn till sistnämnda byggnads utseende nedlägga onödigt stora kostnader på

nybyggnadens yttre. Dennas läge ställde ej heller några krav på dyrbart utförande.

De besparingar, som kunde göras i avseende å byggnadens yttre, hänförde

sig främst till utbyte av kalksten i fasader och taklister mot betong, som putsades

och avfärgades. Vidare borde till barriärplintar kunna i stället för kalksten

användas krysshamrad betong. Jordfyllningen å taket borde utgå, då planterandet

av träd härstädes vore överflödigt och kunde komma att medföra ökade

underhållskostnader. Även en del andra mindre åtgärder i besparingssyfte beträffande

byggnadens yttre torde kunna genomföras.

I byggnadens inre kunde golvet — i stället för med järnbalkar och armering

— utföras med ett cirka 15 cm. tjockt betongunderlag, lagt direkt på den beredda

marken och försett med stöd av erforderligt antal pålar.

Till sistnämnda liksom övriga pålar kunde, i likhet med vad som torde hava

tillämpats vid telegrafhusets byggande, användas träpålar, som med sin överkant

stode under vattenytan i den förbiflytande ån och som överbyggdes med betong.

De i generalpoststyrelsens förslag upptagna pålarna syntes däremot avse betongpålar.

Därest ovan angivna förenklingar i utförandet iakttoges, ansåge besparingsnämnden,

med stöd jämväl av kostnadsberäkning av en erfaren och betrodd byggmästare

på platsen, att byggnadskostnaden borde kunna nedsättas till 130,000

kronor.

I anledning härav har byggnadsstyrelsen med utlåtande den 26 januari 1928

överlämnat ett av chefen för styrelsens byggnadsbyrå avgivet yttrande, däri

amf öres:

Vid tidigare granskning å byggnadsbyrån av den beräknade kostnaden, 156,000

kronor, för byggnadsföretaget hade framhållits, att denna summa och särskilt

den däri ingående posten för värmeledningsanläggning vore väl knappt beräknad

samt att, därest vid utbjudande av entreprenad de beräknade kostnaderna skulle

visa sig otillräckliga, förenklingar måste vidtagas, i första hand avseende naturstenens

å fasaderna ersättande med på lämpligt sätt ytbehandlad betong. Att

dessa förenklingar icke direkt föreslagits berodde på att från stadens sida uttalats

önskemål om ett såvitt möjligt tilltalande utseende å byggnaden. Mot besparingsnämndens

förslag till dylik förenkling, vilket torde medföra en kostnadsbesparing

av 8,000 ä 9,000 kronor, vore sålunda intet att erinra; dock syntes

denna besparing på grund av de knappt beräknade värmeledningskostnaderna

böra minskas till högst 6,000 kronor.

Jordfyllningen å taket måste bibehållas eller ock ersättas med annat lämpligt

isoleringsmaterial för hindrande av värmeutströmningar genom den stora takytan.

Denna jordfjdlning hade sålunda förutsatts vid beräkningen av värmeledningsanläggningen,

och kostnaden för densamma kunde icke avräknas.

Den av besparingsnämnden föreslagna åtgärden att ersätta det föreslagna

bjälklaget under lokalerna med ett cirka 15 cm. tjockt betongunderlag vore icke

tillfredsställande. En sådan åtgärd tarvade för att förhindra att lokalerna bliva

osunda och sålunda som expeditionslokaler oanvändbara, att golvkonstruktionen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 71.

3

gjordes med dubbla betonglag med noggrann isolering med äkta asfaltfilt i flera

lag mot jordfukt och betryggande isolering mot köld underifrån. Detta spörsmål

hade jämväl övervägts vid granskningen å byggnadsbyrån, men hade ritningarna

godkänts såsom angivande en mera tillförlitlig och knappast dyrare konstruktion.

I detta sammanhang torde böra erinras, att ganska stor tvekan hysts rörande

lokalernas ändamålsenlighet. Erfarenheten hade nämligen visat, att

dylika i en våning utbredda och med plant yttertak täckta lokaler vore ganska

svåra att hålla fuktfria och sunda. Alla rimliga åtgärder borde sålunda vidtagas

för att göra lokalerna hygieniska och dit hörde utan tvivel den föreslagna

bj äl klagskonstruktionen.

Jämväl frågan angående användning av träpålar hade prövats vid förberörda

granskning å byggnadsbyrån. Några uppgifter hade icke stått till buds

och ej heller kunnat i hast anskaffas rörande lägsta grundvattenytan å byggnadsplatsen.

Som bekant måste träpålarnas avskärning ligga på visst djup

under sagda vattenyta och grundmurarna dit nedföras. Begagnades betongpålar,

vilka vore oberoende av grundvattenytans läge, kunde grundmurarna

göras vida lägre, i synnerhet som källare saknades under byggnaden. Det hade

emellertid varit meningen, att denna fråga skulle ytterligare prövas i samband

med byggnadens uppförande och det billigaste förfaringssättet givetvis begagnas.

Kostnadsskillnaden torde av ovan angivna skäl bliva ganska ringa.

För egen del har byggnadsstyrelsen instämt i chefens för byggnadsbyrån

yttrande samt förklarat sig tveksam, huruvida även med den tillstyrkta förenklingen

i byggnadsförslaget en sänkning i det begärda anslagsbeloppet vore

välbetänkt. I varje fall kunde styrelsen icke tillstyrka större dylik sänkning

än med 6,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Att postkontoret i Borås på grund av den starka och enligt inhämtade uppgifter

alltjämt fortgående stegringen i trafiken, särskilt paketrörelsen, är

i trängande behov av större och i övrigt ändamålsenligare lokaler är

uppenbart, varför åtgärder i dylikt syfte torde böra med det snaraste

vidtagas. Av den i sådant hänseende förebragta utredningen torde framgå, att

den ur såväl postal som ekonomisk synpunkt bästa lösningen av förevarande

lokalfråga är att, på sätt föreslagits, uppföra en 1 il Ibyggnad till telegrafhuset

å för ändamålet inköpt område. Jag anser mig alltså böra tillstyrka, att ifrågavarande

förslag bringas till genomförande. Mot kostnaden för omförmälda

markförvärv, 57,000 kronor, synes intet vara att erinra. Vad beträffar kostnaden

för den förordade tillbyggnaden, lärer det med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen

anfört icke vara tillrådligt att beräkna den till lägre belopp än

150,000 kronor. Givetvis bör vid byggnadsföretagets utförande tillses, att

detta sker på så billigt sätt som möjligt, men skäliga krav på byggnadens

ändamålsenlighet och lämplighet få därvid icke åsidosättas. Sammanlagt skulle

alltså för ifrågavarande ändamål erfordras ett belopp av 207,000 kronor.»

Under hänvisning till vad departementschefen i ärendet anfört hemställer

utskottet,

att riksdagen må för inköp av en i statsrådsprotokollet angiven

fastighet, benämnd nr 1 i kvarteret Tris, jämte viss gatu
-

TJtskottets

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 11.

mark i Borås m. m. samt uppförande därå för postverkets räkning

av tillbyggnad till telegrafhuset i .nämnda stad för budgetåret

1928—1929 anvisa ett reservationsanslag av 207,000 kronor.

Beträffande sättet för täckande av detta anslag kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtande.

Stockholm den 28 mars 1928.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVABNZELTUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, .1. L.

Widell, O. Bergqvist, C. P. V. Nilsson i Gränebo, J. G. Walles, C. I. Asplund, J. B.

Johansson i Fredrikslund, C. Johansson i Hälsingborg och O. A. Ernfors;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, C. R.

Jansson i Falun, S. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, O. Olsson i kullenbergstorp,

E. Kristensson i Göteborg, B. F:son Holmgren och E. G. E. Eriksson

i Stockholm.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.