Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående beredande av förbättrade lokaler för lantmäterikontoret och länsstyrelsen i Kopparbergs län in. rn.

1928-03-28 · 6 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1928:72, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående beredande av förbättrade lokaler för lantmäterikontoret och länsstyrelsen i Kopparbergs län in. rn.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 72.

Nr 72.

Ankom till riksdagens kansli den 28 mars 1928 kl. 11 f. in.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående

beredande av förbättrade lokaler för lantmäterikontoret

och länsstyrelsen i Kopparbergs län in. rn.

(4:e avd.)

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under sjätte huvudtiteln, punkt

49, föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition, som kunde komma att

avlåtas i ämnet, för beredande av förbättrade lokaler för lantmäterikontoret och

länsstyrelsen i Kopparbergs län för budgetåret 1928—1929 beräkna ett extra

reservationsanslag av 150,000 kronor.

I till riksdagen den 2 mars 1928 avlåten, till statsutskottet hänvisad proposition,

nr 150, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bifogat

utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen dels medgiva, att den Orsa m. fl. socknars skogsmedelsfonder

tillhöriga tomten nr 5 i kvarteret nr 5 i Falun må av statsverket förvärvas

på de i statsrådsprotokollet angivna villkor; dels och för uppförande å

berörda tomt av nybyggnad för lantmäterikontoret i Kopparbergs län samt för

iordningställande av kontorets nuvarande lokaler för länsstyrelsen i nämnda

län för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 150,000

kronor.

Sedan byggnadsstyrelsen uppgjort förslag till nybyggnad för det nu inom

landsstatshuset i Falun inrymda lantmäterikontoret har 1927 års besparingsnämnd

föreslagit ifrågavarande lokalfrågors lösning genom dels landsstatshusets

påbyggnad med en tredje våning, dels ock tillbyggnad med en flygelbyggnad i

tre våningar. Detta nämndens förslag har emellertid avstyrkts av länsstyrelsen,

lantmäteristyrelsen och byggnadsstyrelsen.

I sitt härutinnan avgivna utlåtande den 12 januari 1928 anför byggnadsstyrelsen

i huvudsak följande:

I och för närmare bedömande av lämpligheten av den av besparingsnämnden

förordade lösningen av förevarande lokalfrågor genom en på- och tillbyggnad

av landsstatshuset hade byggnadsstyrelsen låtit uppgöra ett förslag, vid vars

utarbetande det av nämnden framlagda programmet tagits till utgångspunkt.

Därvid hade det emellertid visat sig nödvändigt att göra vissa avvikelser från

nämnda program för att i möjligaste grad tillgodose av lantmäteristyrelsen

framställda önskemål i fråga om utrymme och lokaldisposition. Sålunda hade

exempelvis inom den föreslagna tillbyggnaden vid landsstatshusets ena gavel

endast de två översta våningarna avsetts för lantmäterikontorets arkiv, då det

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 72.

av praktiska skäl ansetts synnerligen olämpligt att förlägga arkivet till tre olika

våningar. Bottenvåningen i tillbyggnaden skulle enligt förslaget disponeras

av länsstyrelsen, och skulle lantmäterikontorets arkiv i ersättning härför tilldelas

ett lika stort utrymme i våningen 1 trappa upp i det nuvarande landsstatshuset.

Vidare hade det visat sig nödvändigt att för erhållande av någorlunda

tillfredsställande utrymmen för lantmäterikontorets tjänstelokaler låta

förslaget jämväl omfatta en påbyggnad i en våning av landsstatshusets mot

gården förlagda flygel, däri länsstyrelsens sessionssal vore inrymd. Denna utvidgning

av besparingsnämndens program vore i främsta rummet betingad av

att det med hänsyn till befintliga innermurar och skorstensstockar, fönsteravstånd

m. m. icke visat sig möjligt att åstadkomma en fullt rationell uppdelning

av det lokalutrymme, som erhölles genom en påbyggnad av landsstatshuset.

En jämförelse mellan länsstyrelsens och lantmäterikontorets nuvarande

lokalutrymmen och de utvidgade utrymmen, som skulle erhållas genom de

alternativt föreslagna lösningarna av förevarande lokalfråga, framginge av

följande tabell:

Nuvarande

Byggnads-

styrelsens

nybyggnads-

förslag

Besparings-

nämndens

program

Det utarbetade

till- och

påbyggnads- förslaget

I. Länsstyrelsens lokaler (utom

arkiv och sessionssal).

Tjänsterum, kvm............................

588-35

844

727-5

727-5

IL Lantmäterikontorets lokaler.

Tj änsterum, kvm...........................

211

194

463

433

384

297

446

393

Summa kvm.

405

896

681

839

Expeditionsvaktbostäder (2 rum och

kök), antal lägenheter..................

2

3

1

2

Den i ärendet verkställda utredningen hade givit vid handen, att, ehuru

landsstatshusets på- och tillbyggnad ingalunda kunde anses vara den mest rationella

lösningen av lantmäterikontorets lokalfråga, kontoret likväl härigenom

skulle erhålla någorlunda tillfredsställande lokaler. Beaktas borde dock särskilt,

att arkivutrymmena inom tillbyggnaden komme att bliva otillräckligt belysta

samt att korridorerna inom landsstatshuset skulle åt detta håll bliva

mörka. Yad länsstyrelsens lokalfråga beträffade, skulle visserligen genom påocli

tillbyggnadsförslaget länsstyrelsen erhålla en ökning av sitt nuvarande

lokalutrymme, men skulle länsstyrelsen gå miste om en de! i den nuvarande

vindsvåningen befintliga, till länsstyrelsens framtida disposition tidigare avsedda

rum, och kunde förslaget därför med hänsyn till vad länsstyrelsen i sitt

utlåtande anfört icke anses fullt nöjaktigt tillgodose länsstyrelsens oundgängliga

utrynmiesbehov.

Genomförandet av det upprättade på- och tillbyggnadsförslaget skulle draga

en byggnadskostnad av 255,000 kronor jämte 10,000 kronor för förhyrning under

byggnadstiden av provisoriska lokaler för såväl vissa delar av länsstyrelsen

som för lantmäterikontoret ävensom för flyttningskostnader eller sålunda tillhopa

265,000 kronor.

Det av byggnadsstyrelsen tidigare framlagda nybyggnadsförslaget beräknades

ursprungligen draga en kostnad av 348,500 kronor. Euligt vad en verk
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande AV 72.

ställd lornyad kostnadsutredning givit vid handen torde emellertid nämnda

kostnadssunima kunna minskas med 20,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen erinrar vidare om ett av Orsa in. 11. socknars skagsmedelsfonder

gjort erbjudande om rätt för staten att återförvärva ett tidigare

till skogsmedelsfonderna försålt tomtområde om 1,052 kvadratmeter mot att

fondsstyrelserna medgåves att i en blivande nybyggnad disponera visst utrymme

för sammanträden och förvaring av värdehandlingar. Därest nybyggnaden

förlädes till berörda, skogsmedelsfonderna tillhöriga område — något

som byggnadsstyrelsen på i det följande närmare angivna grunder funne

synnerligen lämpligt — skulle den i nybyggnads förslaget förutsatta rivningen

av de å gården befintliga båda flygelbyggnaderna, av vilka den ena innehölle

en expeditionsvaktbostad, icke behöva ifrågakomma, varför nyinredning av eu

expeditionsvaldlägenhet i lands,statshuset kunde utgå, varjämte de i samma

förslag avsedda arbetena för uppförande av stängsel mellan de båda tomtområdena

samt en del nödvändiga planeringsarbeten skulle kunna uteslutas. Till

följd härav komme kostnaderna för nybyggnadsförslagets genomförande att

minskas med ytterligare 18,500 kronor, och skulle förslaget sålunda under ovan

angivna förutsättning betinga en sammanlagd kostnad av 310,000 kronor.

För ett närmare bedömande av vilken lösning av förevarande loka.lfråga, antingen

genom på- och tillbyggnad eller genom nybyggnad, som ställde sig ekonomiskt

fördelaktigast torde i första hand en jämförelse böra göras mellan

priset per kvadratmeter nyttig golvyta i det ena och det andra fallet. Enligt

på- och tillbyggnadsförslaget skulle erhållas en ökning av den effektiva golvytan

(inklusive en expeditionsvaktbostad) av sammanlagt 638 kvadratmeter och

priset per kvadratmeter nyttig golvyta bliva 415 kronor. Enligt nybyggnadsförslaget

skulle erhållas en ökning av den effektiva golvytan (inklusive två

expeditionsvaktbostäder) av 877 kvadratmeter, vilket gåve ett pris per kvadratmeter

nyttig golvyta av 350 kronor. Härav framginge, att nybyggnadsförslaget

skulle betinga ett icke obetydligt lägre enhetspris per kvadratmeter nyttig golvyta

än på- och tillbyggnadsförslaget. Med hänsyn härtill och då nybyggnadsförslaget,

ehuru detsamma i avseende å såväl utrymme som lokalernas rationella

anordnande innebure en långt mera tillfredsställande lösning av förevarande

lokalfråga, icke komme att betinga en större merkostnad än 45,000 kronor,

funne byggnadsstyrelsen tillräckligt bärande ekonomiska skäl icke föreligga

för ett förordande av på- och tillbyggnadsförslaget.

Härtill komme, att styrelsen i likhet med länsstyrelsen ställde sig mycket

tveksam rörande lämpligheten ur estetisk synpunkt att verkställa den ifrågasatta

på- och tillbyggnaden av landsstatshuset. En dylik på- och tillbyggnad

skulle komma att icke blott förändra byggnadens nuvarande karaktär utan även

åstadkomma en betydande omgestaltning av den nuvarande gatubilden. Landsstatshuset,

vilket vore beläget vid Åsgatan, som här hade en bredd av allenast

8.85 meter, vore ett tvåvånings stenhus med en mycket god, gammaldags enkel

men värdig prägel. Dess fasad mot gatan vore symmetriskt avvägd med mittaxeln

betonad av ett portalparti och en frontespis. Vid vardera gaveln vore

lämnat ett fritt obebyggt område, varigenom byggnadens monumentalitet och

självständighet i förhållande till omgivningen ytterligare betonades. Närliggande

byggnader utgjordes av låga enkla tvåvåningshus, och hade det snett

emot landsstatshuset på andra sidan Åsgatan belägna länsresidenset en höjd av

två och en halv våningar. Bebyggelsen omkring landsstatshuset hade sålunda

givits en enhetlig utformning, som representerade ett bestämt skönhetsvärde,

vars bevarande måste anses vara ett allmänt intresse. Denna enhetlighet skulle

emellertid i mycket betänklig grad rubbas, därest landsstatshuset skulle påbyggas

med en våning. Härjämte borde beaktas, att byggnaden härigenom

skulle erhålla en höjd, som med 2 meter överstege den maximihöjd, som enligt

opaginerad Kontrollera mot PDF

0 Statsutskottets utlåtande Nr 72.

bestämmelserna i byggnadsstadgan för rikets städer i förevarande fall skulle

ia f orekomma, därest det vant fråga om en enskild byggnad, samt att påbyggf

r\ T™ 6» ko“ma att försämra belysningsförhållandena inom motstående

1 fastigheter pa andra sidan av den smala Åsgatan. Vidare skulle en tillbyggnad

vid ena gaveln komma att helt förrycka den symmetriska utformningen av

byggnadens gatufasad vartill jämväl komme, att tillbyggnaden, som skulle

stracka sig^ anda ut till tomtgränsen, här måste förses med en brandmur, som

“fd,.tv1a„,yanl1ngars h°Jd skulIe komma att överskjuta intilliggande byggnad

ett iorhallande, som ur utseendesynpunkt givetvis måste anses vara synnerligen

otillfredsställande.

På grund av vad sålunda anförts avstyrker byggnadsstyrelsen en lösning

av lantmäterikontorets och länsstyrelsens i Kopparbergs län lokalfrågor genom

på- och tillbyggnad av landsstatshuset. Beträffande förslaget till nybyggnad

för lantmäterikontoret anför byggnadsstyrelsen slutligen:

Denna fråga hade kommit i ett i viss mån ändrat och än fördelaktigare läge

an vad tidigare vant fallet genom erbjudandet att till staten kostnadsfritt på

vissa vdlkor överlata ovan omförmälda, skogsmedelsfonderna tillhöriga tomtomiade.

Den salunda ifrågasatta utvidgningen av landsstatshusets tomt som

givetvis komme att i avsevärd grad öka denna tomts värde i och för sig möjliggjorde

en förläggning av nybyggnaden, som skulle medföra den stork fördelen,

att landsstatshusets nuvarande tomtområde skulle lämnas helt obeskuret

med möjlighet för framtida lokalutvidgningar. Vidare skulle nybyggnaden vid

en sadan förläggning genom eu direkt omkastning av byggnadens planer kunna

erhalla ingång från gatan, varjämte, såsom ovan framhållits, vissa tidigare föreslagna

stängsel- och planeringsarbeten icke skulle behöva komma till utförande.

1 detta sammanhang finge byggnadsstyrelsen framhålla, att den på det till utvidgning

avsedda området befintliga byggnaden skulle rivas, och torde rivmngskostnaderna

ungefär motsvaras av det materialvärde, denna byggnad representerade.

Beträffande de av vederbörande fondstyrelser uppställda villkoren

för områdets överlåtande till statsverket hade en verkställd undersökning

givit vid handen, att någon svårighet att uppfylla dessa villkor icke torde mötm

fealunda skulle, enligt vad chefen för lantmäteristyrelsen meddelat, till fondstyrelsernas

föi fogande kunna ställas det å bilagda förändrade planritningar

över nybyggnaden med sammanträdesrum betecknade, i byggnadens bottenvåning

belägna rummet om 25 kvadratmeter, vilket tidigare varit avsett till

luin för assistent, jämte ett därunder i källarvåningen tidigare som reservrum

angivet utrymme, som nu skulle inredas till kassavalv, varvid en särskild trappa

skulle anordnas som förbindelseled mellan de båda utrymmena. Dessa anordemellertld

en del kostnader, vilka av byggnadsstyrelsen beräknats

till 0,500 kronor, vadan alltså den totala kostnaden för nybyggnadsförslaget

skulle komma att höjas till 316,500 kronor.

Vad beträffade de kostnader, som statsverket skullo få vidkännas för de två

utrymmenas uppvärmning och belysning, torde desamma komma att bliva mycket

obetydliga.

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:

»Att de nuvarande lokalerna för lantmäterikontoret och länsstyrelsen i Kojiparbergs

län i landsstatshuset i Falun äro otillräckliga och i övrigt mindre tillfredsställande

har vitsordats såväl av samtliga i ärendet hörda myndigheter

som av riksdagen. Senast har dylikt uttalande gjorts av riksdagens år 1927

församlade revisorer, vilka ansett frågan om ökat lokalutrymme för ovanberörda

myndigheter i Falun böra med det snaraste vinna sin lösning. Det träng
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 72.

ande behovet av förbättrade lokaler torde alltså la anses styrkt, och då erforderlig

utredning rörande åtgärder för detta behovs tillgodoseende numera föreligger,

anser jag frågan härom böra underställas innevarande års riksdag.

Berörda utredning har givit till resultat två olika förslag för lokalfrågans

lösning. Byggnadsstyrelsen har sålunda föreslagit uppförande av en nybyggnad

för lantmäterikontoret samt disponerande av landsstatshuset i dess helhet

för länsstyrelsens behov, medan 1927 års besparingsnämnd åter ifrågasatt

påbyggande av nämnda hus med ytterligare en våning samt en tillbyggnad

vid ena gaveln. Även om genomförandet av sistnämnda förslag kan ske

för en mindre kostnad än nybyggnadsförslaget, äro med detsamma förbundna

olägenheter, särskilt för lantmäterikontoret. Förslaget har också

rönt motstånd av de myndigheter, som skulle beröras därav. Men även i

sitt av byggnadsstyrelsen modifierade skick är på- och tillbyggnadsförslaget

alltjämt behäftat med vissa olägenheter, särskilt i avseende å belysningsförhållandena

inom vissa delar av den utvidgade landsstatsbyggnaden

och ur arkitektonisk synpunkt, vartill kommer, att det genom detta förslag

vunna ökade utrymmet skulle draga en större kostnad för ytenhet än den lokalökning,

som erhålles genom nybyggnadsförslaget. Genom sistnämnda förslag åter

tillgodoses för en avsevärd tid framåt på ett tillfredsställande sätt de krav, som

måste ställas på en lantmäterikontorslokal, samt därjämte önskemålen om förbättrade

lokaler för länsstyrelsen, och har förslaget jämväl förordats av såväl

lantmäterimyndigheterna som länsstyrelsen. Genom den numera yppade möjligheten

att förlägga lantmäterikontorsbyggnaden till skogsmedelsfondernas

tomt har detta alternativ kommit att framstå såsom än fördelaktigare för statsverket,

då sagda byggnad därigenom kommer att erhålla ett ur flera synpunkter

ännu bättre läge än om det förlädes å landsstatshusets nuvarande tomt, varjämte

det intrång å nämnda tomt, som lantmäterikontorets förläggande därstädes

skulle innebära, undvikes.

Med hänsyn till de fördelar, som — särskilt om man ser frågan på längre

sikt — äro förbundna med nybyggnadsförslaget, anser jag den större kostnaden

icke böra utgöra hinder för förslagets genomförande. Jag vill alltså tillstyrka,

att ifrågavarande, skogsmedelsfonderna tillhöriga tomt återförvärvas för statsverkets

räkning på de därför uppställda villkor samt att å sagda tomt uppföres

eu nybyggnad för lantmäterikontoret och därefter dettas nuvarande lokaler i

landsstatshuset iordningställas för länsstyrelsens räkning, allt i enlighet med

byggnadsstyrelsens förslag, för en kostnad av 316,500 kronor. Härav torde för

budgetåret 1928—1929 böra anvisas ett belopp, motsvarande det i statsverkspropositionen

beräknade, eller 150,000 kronor.»

Den av departementschefen föreslagna lösningen av förevarande lokalfrågor

genom en nybyggnad för lantmäterikontoret synes utskottet innebära så väsentliga

fördelar i jämförelse med besparingsnämndens påbyggnadsförslag, att den

förstnämnda lösningen utan tvekan bör betraktas som den lämpligare. Detta

gäller i all synnerhet sedan numera genom förda förhandlingar mellan länsstyrelsen

och ombuden för Orsa m. fl. socknars skogsmedelsfonder kunnat åt staten

Utskottets

yttrande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 72.

utverkas ett återförvärv av det intill landsstatshuset liggande tomtområdet,

vilket sålunda kan disponeras för den blivande nybyggnaden.

Med tillstyrkande alltså av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att den Orsa m. fl. socknars skogsmedelsfonder

tillhöriga tomten nr 5 i kvarteret nr 5 i Falun må av statsverket

förvärvas på de i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

den 2 mars 1928 angivna villkor;

b) för uppförande å berörda tomt av nybyggnad för lantmäterikontoret

i Kopparbergs län samt för iordningställande av kontorets

nuvarande lokaler för länsstyrelsen i nämnda län för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 150,000

kronor.

Stockholm den 28 mars 1928.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: Se under utlåtandet nr 71.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1928:125 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående beredande av förbättrade lokaler för lantmäter ikontor et och länsstyrelsen i Kopparbe s. 9 i texten