Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj;ts proposition angående reglering av Mellersta Östergötlands järnvägsaktiebolags i likvidation skuld till staten m. m.

1928-04-17 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1928:79, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj;ts proposition angående reglering av Mellersta Östergötlands järnvägsaktiebolags i likvidation skuld till staten m. m.

Dokumentets text

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 19.

•V

Nr 79.

Ankom till riksdagens kansli den 17 april 1928 kl. 1 e. m.

Mellersta

Östergötlands

järnvägsaktiebolag.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj;ts proposition angående

reglering av Mellersta Östergötlands järnvägsaktiebolags

i likvidation skuld till staten m. m.

(4:e avd.)

l:o) Uti en till riksdagen den 9 mars 1928 avlåten proposition, nr 179,

vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, har Kungl. Maj:t,

under åberopande av det vid propositionen fogade utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen medgiva,

att Mellersta Östergötlands järnvägsaktiebolags i likvidation skuld till

staten på grund av det för anläggning av järnväg mellan Vadstena och Ödeshög

beviljade statslånet å 300,000 kronor må regleras på sätt och under villkor,

som finnas angivna i nyssnämnda statsrådsprotokoll.

Beträffande utredningen får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.

Sedan Fågelsta—Vadstena—Ödeshögs järnvägsaktiebolag såsom innehavare

av koncessionerna å järnvägarna Fågelsta—Vadstena och Vadstena—Ödeshög

enligt kontrakt den 23 februari 1919 försålt dessa järnvägar till Mellersta Östergötlands

järnvägsaktiebolag, medgav Kungl. Maj:t den 5 september 1919, att

sistnämnda bolag finge vara innehavare av koncessionerna å sagda två järnvägar

med skyldighet för bolaget att ställa sig till efterrättelse de i avseende

å såväl omförmälda järnvägar som det för järnvägen Vadstena—Ödeshög beviljade

statslån meddelade föreskrifter.

I skrivelse den 4 januari 1928 hava fullmäktige i riksgäldskontoret gjort

framställning i fråga om reglering av Mellersta Östergötlands järnvägsaktiebolags

skuld till staten på grund av förenämnda statslån å 300,000 kronor samt

därvid till eu början anfört:

Annuiteterna å statslånet hade behörigen erlagts till och med år 1925,

varemot någon inbetalning ej ägt rum under åren 1926 och 1927. Den 31 december

1927 utgjorde skulden för statslånet:

Kapital ..........

Ränta.............

Overränta.......

Anståndsränta.

!

, Förfallen skuld

Kronor

Icke förfallen

skuld

Kronor

Summa

Kronor

13,700

16,299

1,120

56

44

83

170,754

1,899

22,975

10

64

184,454

18.199

1,120

22,975

66

08

83

31,120 83

195,628

74

226,749 |ö7

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 79.

13

Den till säkerhet för statslånet med ränta i järnvägen Vadstena—Ödeshög

meddelade inteckningen uppdelades år 1925 i sex nya inteckningar, var och eu

å 50,000 kronor med ränta. Av dessa inteckningar innehade riksgäldskontoret

såsom säkerhet för sin fordran fem å tillsammans 250,000 kronor. I andra hand

utgjorde dessa fem inteckningar säkerhet för en fordran, som järnvägsstyrelsen

enligt skiljedom av den 10 juni 1924 ägde hos Mellersta Östergötlands järnvägsaktiebolag

för en för bolagets räkning verkställd ombyggnad av Linköpings

station m. m. Den sjätte inteckningen återställdes i april 1925 till bolaget.

Mellersta Östergötlands järnvägsaktiebolags ekonomiska ställning, som vid

tiden för övertagandet av järnvägarna Fågelsta—Vadstena och. Vadstena—

Ödeshög var god, hade sedermera av flera anledningar försämrats i sådan grad,

att en rekonstruktion av företaget visat sig ofrånkomlig, och hade bolaget under

hösten 1927 trätt i likvidation. En rekonstruktionsplan, enligt vilken det .nuvarande

bolagets rörelse skulle övertagas av ett nytt bolag med ett aktiekapital,

bildat genom överflyttning till aktier av en väsentlig del av.företagets skulder,

däribland även en del av statslånet, framlades för fullmäktige i oktober 1927.

Då fullmäktige emellertid funno sig ej kunna taga ställning till den framlagda

planen i vad den avsåge statslånet, innan en närmare utredning skett, beslöto

fullmäktige uppdraga åt fyra personer att verkställa den för frågans bedömande

erforderliga utredningen.

Ifrågavarande utredningsmän hade sedermera tillstyrkt, att därest rekonstruktion

av bolaget äger rum i huvudsak enligt framlagd plan, statens fordran

regleras sålunda:

Statens fordran för statslånet upptages till det belopp, vartill densamma, inberäknat

anståndsräntan, kommer att uppgå vid tidpunkten för. rekonstruktionens

genomförande. Som säkerhet för denna fordran ställes den inteckning med

bästa förmånsrätt i bandelen Vadstena—Ödeshög, som nu ligger som säkerhet

för statslånet, men medgiver staten, att denna inteckning må efter sammanslagning

av de olika bandelarna till en järnvägsenhet utbytas mot inteckning i Mellersta

Östergötlands järnväg i dess helhet, med förmånsrätt näst efter ett obligationslån

å högst 1,200,000 kronor. I den mån avbetalning sker å obligationslånet

bör säkerheten för detta hållas riksgäldskontoret tillhanda i och för successivt

förbättrande av säkerheten för statslånet.

Annuitet å det reglerade statslånet skall erläggas med 5 procent, varvid

räntan beräknas efter 4.5 procent; dock medgiver staten, att annuitet tills vidare

debiteras endast för halva beloppet av statens reglerade fordran, varemot annuitet

å den andra hälften debiteras först från och med början av år, av vars .inkomst

utdelning å preferensaktier har blivit beslutad, eller från en tidigare tidpunkt,

därest gällande bestämmelser angående samtrafiksvägarna undergå sådan ändring,

att Mellersta Östergötlands järnväg kommer att tillföras väsentlig inkomst

av trafik, som enligt nu gällande bestämmelser framföres över Mjölby—Hästholmens

järnväg, varvid riksgäldskontoret skall äga att pröva, huruvida och

från vilken tidpunkt annuitet i sistnämnda fall skall debiteras..

Till dessa villkor finge fullmäktige i riksgäldskontoret nu ifrågasätta vissa

tillägg. Sålunda borde den hälft av det reglerade statslånet, varå frihet från

ränte- och amorteringslikvid under vissa förutsättningar skulle medgivas, anses

vara genast förfallen till betalning, i händelse det nya bolaget försattes i

konkurs eller trädde i likvidation eller ock den järnväg, som vore. intecknad för

lånet, försåldes exekutivt. Därest preferensaktierna i det nybildade bolaget

skulle medföra rätt att utbekomma bristande utdelning för ett eller flera tidigare

år (s- k. ackumulerad utdelning), borde riksgäldskontoret i avseende på

nyss omförmälda hälft av statslånet ej komma i en sämre ställning än ägarna

av sagda aktier, utan borde i så fall annuitet därå erläggas även för samtliga

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 7d.

de räkenskapsår, för vilka dylik utdelning erhölles. Slutligen torde såsom

villkor för regleringen av statslånet böra uppställas, att rekonstruktionen av

Mellersta Östergötlands järnvägsaktiebolag genomfördes inom viss begränsad

tid, förslagsvis senast den 31 december 1929.

Fullmäktige finge för sin del hemställa, att förslag måtte framläggas till

riksdagen om reglering av Mellersta Östergötlands järnvägsaktiebolags skuld

till staten i överensstämmelse med det av utredningsmännen avgivna förslaget

med de av fullmäktige ifrågasatta tillägg.

Förutom pa grund av statslånet har statsverket ytterligare två fordringar

hos bolaget, vilka jämte räntor den 1 september 1927 uppgingo till 22,323

kronor 75 öre och 41,574 kronor 67 öre. Det förra beloppet utgör statens järnvägars

fordran för vissa för bolagets räkning utförda ombyggnadsarbeten vid

Linköpings station och det senare beloppet telegrafverkets fordran för av

elektrifieringen av linjerna Fågelsta—Linköping och Fornåsa—Motala betingade,

av telegrafverket utförda ändringar och flyttningar av verkets svagströmsledningar

utmed banan, vilka arbeten jämlikt Kungl. Maj:ts resolution

den 1 oktober 1914 angående tillstånd till berörda elektrifiering skola bekostas

av bolaget.

Enligt rekonstruktionsförslaget skulle i stället för berörda fordringar lämnas

aktier i det nya bolaget, nämligen preferensaktier för 12 procent och stamaktier

för 88 procent av fordringarnas belopp.

Telegrafstyrelsen har hemställt om bemyndigande att utbyta telegrafverkets

fordran mot aktier på nyss angivet sätt. Järnvägsstyrelsen åter har ifrågasatt,

huruvida icke hela fordringsbeloppet borde utbytas mot preferensaktier i det

nya bolaget. Därest detta icke läte sig göra, har emellertid styrelsen förklarat

sig beredd att acceptera bolagets förslag.

I anledning härav hava likvidatorerna i skrivelse av den 20 februari 1928

bland annat anfört, att eu förändring i rekonstruktionsplanen på sätt järnvägsstyrelsen

ifrågasatt enligt deras mening skulle äventyra och i allt fall väsentligen

försvåra dess genomförande, enär härigenom preferensaktiernas sammanlagda

belopp bleve högre. Det bleve därför nödvändigt att öppna nya förhandlingar

med samtliga oprioriterade fordringsägare och även med åtskilliga

prioriterade, vilka förhandlingar sannolikt bleve svåra att föra till gynnsamt

resultat.

Statskontoret har i avgivet utlåtande beträffande telegrafverkets fordran,

som vore helt oprioriterad, uttalat den uppfattningen, att det föreslagna utbytet

av denna fordran mot aktier i det nya bolaget ur telegrafverkets synpunkt torde

vara att förorda. Vidkommande statens järnvägars fordran, för vilken viss inteckningssäkerhet

funnes, ville statskontoret, på anförda skäl, ej motsätta sig,

att järnvägsstyrelsen erhölle bemyndigande att ordna sitt ifrågavarande mellanhavande

med järnvägsbolaget på sätt i rekonstruktionsförslaget förutsatts.

Då samtliga frågor om statens biträde vid rekonstruktionen torde böra prövas

i ett sammanhang, syntes även frågan om utbyte av telegrafverkets och

statens järnvägars fordringar mot aktier böra hänskjutas till riksdagen, vilket

jämväl i och för sig, med hänsyn till uppgörelsernas karaktär, torde vara lämp
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 70. 15

ligt. Om aktier sålunda av telegrafstyrelsen och järnvägsstyrelsen komme att

tecknas i det tillämnade nya bolaget, syntes desamma åtminstone tillsvidare

böra redovisas bland vederbörande verks tillgångar och åtgärd därför icke vidtagas

för deras överförande till den av statskontoret förvaltade fonden för statens

aktier.

Vid anmälan inför Kungl. Maj:t av förevarande ärende har föredragande

departementschefen yttrat följande:

»Då ett genomförande av ifrågavarande rekonstruktionsplan synes såväl

bliva till gagn för det allmänna som ock vara det fördelaktigaste sätt, varpå

statens mellanhavande med detta järnvägsföretag under förhandenvarande förhållanden

kan ordnas, och då det med hänsyn till de uppoffringar, som från

enskilda intressenter gjorts, måste anses skäligt, att jämväl staten medverkar

till företagets rekonstruktion och konsolidering, anser jag mig böra tillstyrka,

att bolagets skuld på grund av statslånet ordnas på sätt ovanbemälda utredningsmän

föreslagit. Vid bifall härtill lärer det få ankomma på Kungl. Maj:t

att för det sålunda reglerade lånet föreskriva villkor och bestämmelser i huvudsaklig

överensstämmelse med utredningsmännens förslag med av fullmäktige

angivna tillägg.

Vad beträffar telegrafverkets och statens järnvägars fordringar hos bolaget,

skulle sistnämnda verk såsom fordringsägare enligt rekonstruktionsförslaget

måhända komma i en något sämre ställning än för närvarande. Med hänsyn

till det allmänna intresse, som är förknippat med att ett genomförande av rekonstruktionsförslaget

icke försvåras, torde emellertid detta förslag böra biträdas

även i nu ifrågavarande del. Därest riksdagen icke däremot uttalar någon

erinran, synes sålunda Kungl. Maj :t böra bemyndiga telegrafstyrelsen och järnvägsstyrelsen

att utbyta sina omförmälda fordringar mot aktier i det nya bolaget,

varav preferensaktier för 12 procent och stamaktier för 88 procent av

fordringsbeloppet, ävensom att på sätt statskontoret föreslagit tills vidare bokföra

de sålunda erhållna aktierna bland vederbörande verks tillgångar.»

Då det ur skilda synpunkter måste framstå såsom önskvärt, att den ifrågasatta

rekonstruktionen av Mellersta Östergötlands järnvägsaktiebolag kommer

till stånd, vill utskottet tillstyrka, att riksgäldskontorets fordran hos bolaget

regleras på sätt i propositionen föreslagits.

Vad angår telegrafstyrelsens och järnvägsstyrelsens fordringar hos bolaget,

är att märka att det föreslagna utbytet av fordringsrätter ingår som ett led i

den framlagda rekonstruktionsplanen, vilken icke torde kunna utan avsevärda

svårigheter rubbas. Utskottet har därför i det läge, frågan kommit, icke velat

motsätta sig, att telegrafstyrelsen och järnvägsstyrelsen bemyndigas att utbyta

sina fordringar mot aktier i det nya bolaget, varav preferensaktier för 12 procent

och stamaktier för 88 procent av vederbörande fordringsbelopp.

Under åberopande härav får alltså utskottet hemställa,

att riksdagen må medgiva, att Mellersta Östergötlands järnvägsaktiebolags

i likvidation skuld till staten på grund av det

för anläggning av järnväg mellan Vadstena och Ödeshög beviljade

statslånet å 300,000 kronor må regleras på sätt och under

villkor, som angivas i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

den 9 mars 1928.

Utskottets

yttrande.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 79.

Falkenbergs

järnvägs
aktlebolag.

2:o) Uti föl-berörda proposition, nr 179, bär Kungl. Maj:t vidare föreslagit

riksdagen medgiva, att statens den 31 december 1927 beräknade räntefordran

hos Falkenbergs järnvägsaktiebolag må avskrivas under de villkor, som omförmälas

i förutnämnda statsrådsprotokoll över kommunikationsärenden den

9 mars 1928.

Kungl. Maj:t beviljade den 8 juli 1892, den 17 maj 1895, den 16 juli 1897,

den 13 januari 1899 och den 27 april 1900 koncession å järnväg om 0.891 meters

spårvidd respektive från Falkenberg till Fridhem, från Fridhem till Älvsered,

från Älvsered till Mjöbäck, från Mjöbäck till Holsljunga samt från Holsljunga

till Limmared å Borås—Alvesta järnväg. Jämlikt särskilda medgivanden av

Kungl. Maj :t blev Falkenbergs järnvägsaktiebolag innehavare av samtliga dessa

koncessioner. Medan större delen av järnvägen från Falkenberg till Limmared

eller sträckan Falkenberg—Holsljunga om 71.5 kilometer byggdes helt med

enskilda medel, erhölls statslån för anläggning av den 30.5 kilometer långa bandelen

Holsljunga—Limmared. Den 8 september 1900 fastställde nämligen

Kungl. Maj :t kostnadsberäkning för berörda handel att, så vitt kostnaden

skulle tagas till grund för sökt statslan, sluta å 1,010,000 kronor samt beviljade

för utförande av järnvägsanläggningen ett lån ur allmänna järnvägslånefonden

å 505,000 kronor. För detta lån stadgades villkor motsvarande förut omförmälda,

för statslån till Fagelsta—Vadstena—Ödeshögs järnvägsaktiebolag föreskrivna

villkor, dock med vissa jämkningar.

I skrivelse den 7 februari 1928 har Falkenbergs järnvägsaktiebolag med

förmälan, att bolaget efter år 1921 av brist på nödiga medel icke kunnat inbetala

annuiteterna å berörda statslån, hemställt, att bolagets skuldförhållande

till staten måtte regleras i enlighet med de grunder, som av fullmäktige i riksgäldskontoret

tillsatta utredningsmän i en den 1 februari 1928 dagtecknad promemoria

föreslagit.

Bolagets kapitalskuld till staten vid 1927 års slut framgår av följande tablå:

Förfallen skuld

Icke förfallen

skuld

Summa

Kapital .......................................

32,822

69

419,697

57

452.520

26

Ränta..................

118,077

|31

11,804

_

130,481

31

Överränta...............

17.931

88

_

_

17,931

88

Anståndsränta.......................................

—

| —

44,300

—

44,300

Kronor

169,431

[88

475,801

57

645,233

45

Under förhandlingar mellan ovannämnda utredningsmän och bolagets styrelse

har framkommit följande förslag till uppgörelse, till vilket förslag

nämnda styrelse jämväl anslutit sig.

Statens fordran nedskrives till ett belopp av 452,520 kronor 26 öre, motsvarande

bolagets resterande kapitalskuld å statslånet. Under förutsättning att

dylik nedskrivning kommer till stånd, förbinder sig bolaget att till riksgäldskontoret

sasom ökad säkerhet för statslånet pantförskriva inteckningarna i järnvägens

fyra södra bandelar i den mån desamma ej erfordras såsom säkerhet

för ett av bolaget tidigare upptaget obligationslån; och kommer statens säker
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 79.

17

het sålunda att successivt förbättras i mån som avbetalningar ske å obligationslånet.

För att kunna disponera erforderligt hypotek för rörelseförlag berättigas

bolaget emellertid att förfoga över inteckningar å sammanlagt 100,000 kronor

med förmånsrätt före statslånet. Efter obligationslånets slutbetalning sammanslås

de fem bandelarna till en järnvägsenhet, vari staten erhåller inteckning

med förmånsrätt näst efter berörda 100,000 kronor. För tiden intill 1941

års utgång befrias bolaget från erläggande av annuiteter å statslånet mot det

att bolaget förbinder sig att årligen från och med år 1928 i ränta till riksgäldskontoret

inbetala 10,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har tillstyrkt reglering av bolagets skuld

till staten i enlighet med utredningsmännens förslag.

Fullmäktige i riksgäldskontoret, som förklarat sig biträda det av utredningsmännen

framlagda förslaget till reglering av skuldförbindelserna mellan

bolaget och staten, har emellertid ansett detsamma böra fullständigas med vissa

detaljbestämmelser:

Enligt förslaget i fråga skulle det åligga bolaget att årligen under

perioden 1928—1941 såsom ränta inbetala ovannämnda belopp av 10,000

kronor. Denna ränta borde anses löpa från och med den 1 januari 1928, då skuldregleringen

skall anses hava ägt rum, och sålunda inbetalas första gången den

31 december 1928 och därefter samma dag under hela perioden. Vid början av

år 1942 skulle, om utredningsmännens hemställan godkändes, bolagets skyldighet

att enligt förut gällande bestämmelser förränta och amortera den återstående

kapitalskulden 452,520 kronor 26 öre ånyo inträda. Utredningsmännen

hade ej yttrat sig om huruvida annuiteten skulle beräknas å nyssnämnda återstående

kapitalskuld eller å det ursprungliga lånebeloppet 505,000 kronor. Då

emellertid bolagets utgifter efter obligationslånets slutbetalning minskades med

omkring 40,000 kronor årligen, ville fullmäktige förorda, att det senare alternativet

antoges och att annuiteten följaktligen bestämdes till 5 % av 505,000

kronor. Densamma kommer i så fall att utgå med 25,250 kronor, varav först

skulle gäldas ränta efter 4‘A % å ogulden kapitalskuld och återstoden utgöra

kapitalavbetalning. Annuiteten torde böra erläggas samma dag, som för det ursprungliga

lånet varit stadgad eller den 15 maj varje år under amorteringstiden.

Den 15 maj 1942 syntes emellertid endast upplupen ränta från samma

års början böra. inbetalas, i följd varav den första fullständiga annuiteten förfölle

till betalning först den 15 maj 1943.

I samband med den reglering av vissa järnvägsbolags skuldförhållande till

staten, som under senare tid ägt rum, hade i flera fall föreskrivits, att vederbörande

bolag icke skulle äga rätt att utan tillstånd av Kungl. Maj:t inköpa andra

järnvägar, förvärva aktier i andra järnvägsbolag eller eljest vidtaga åtgärder,

som innebära utvidgning av bolagets verksamhet. Ett liknande stadgande

syntes lämpligen böra meddelas såsom villkor för den skuldreglering, varom

nu vore fråga.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Falkenbergs järnvägsaktiebolags ekonomiska ställning är för närvarande

visserligen icke sådan, att en reglering av bolagets skuld på grund av statslånet

i och för sig är nödvändig. Trots de kraftiga åtgärder, som av bolagets ledning

vidtagits för att nedbringa driftkostnaderna, torde emellertid de årliga driftöverskotten

näppeligen lämna tillgång till gäldande av annuiteterna å statslånet

förrän år 1942, då det obligationslån, som bolaget upptagit för byggande av

den huvudsakliga delen av sin järnväg, blivit slutbetalt. Vid nämnda tidpunkt

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 samt. 39 käft. (Nr 77—80.) 91728 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 79.

Utskottets

yttrande.

skulle emellertid bolagets skuldbörda på grund av statslånet genom anhopning

av oguldna räntor hava blivit så stor, att en nedskrivning av skulden

måste äga rum. Det synes lämpligare, att den avskrivning av statens fordran,

som sålunda i varje fall lärer bliva oundviklig, nu vidtages och detta så

mycket hellre, som enligt det framlagda förslaget till skuldreglering staten beredes

möjlighet att redan nu erhålla någon förräntning av statslånet. I betraktande

härav och då den ifrågasatta nedskrivningen av statens fordran endast

skulle avse räntorna, varemot statens ännu oguldna kapitalfordran skulle kvarstå,

torde den föreslagna uppgörelsen vara för staten godtagbar. Jag anser mig

därför kunna förorda, att bolagets skuldförhållande till staten regleras i enlighet

med sagda förslag, dock på de av fullmäktige i riksgäldskontoret föreslagna

villkor. Emellertid torde tillika böra föreskrivas, att för den händelse bolaget

icke kommer att uppfylla de för skuldregleringen uppställda villkor, fullmäktige

i riksgäldskontoret äga förklara uppgörelsen förfallen.»

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må medgiva, att statens den 31 december 1927

beräknade räntefordran hos Falkenbergs järnvägsaktiebolag må

avskrivas under de i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

den 9 mars 1928 angivna villkor.

Stockholm den 17 april 1928.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVAKNZELIUS.

Närvarande: Se under utlåtandet nr 77.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1928:140 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av Mellersta Östergötlands järnvägsaktiebolags i likvidation skuld till stat a1 i texten