Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse för åtskilliga officersoch underofficerskårer från skyldighet att återbetala vissa lån in. in.

1928-04-17 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1928:86, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse för åtskilliga officersoch underofficerskårer från skyldighet att återbetala vissa lån in. in.

Dokumentets text

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

Avskrivning

av vissa lån.

Nr 86.

Ankom till riksdagen kansli den 17 april 1928 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

befrielse för åtskilliga officers- och underofficerskårer

från skyldighet att återbetala vissa

lån in. in.

(l:a avd.)

Uti en till riksdagen avlåten, den 2 mars 1928 dagtecknad proposition

(nr 146), vilken hänvisats till förberedande behandling av statsutskottet, har

Kungl. M''aj:t, under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva,

att återstående belopp av i statsrådsprotokollet omförmälda, till vissa officerskårer

utlämnade lån från den under statskontorets förvaltning stående s. k.

gemensamma fonden må i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen

angivna grunder helt eller delvis avskrivas,

att övriga i statsrådsprotokollet omförmälda, vissa officers- och underofficerskårer

påvilande skulder m. m. må, likaledes i huvudsaklig överensstämmelse

med nyssnämnda grunder, helt eller delvis gäldas av statsmedel, samt

att härav föranledda kostnader såväl för ersättande av de belopp, varmed

avskrivning skett å gemensamma fondens fordringar, som i övrigt må bestridas

av den av statskontoret förvaltade fonden »lantförsvarets fonderade arrendemedel».

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.

Arméförvaltningens fortifikations- och civila departement hava i underdånig

skrivelse den 7 juni 1927 gjort framställning om befrielse helt eller delvis

för åtskilliga officers- och underofficerskårer från skyldigheten att återbetala

vissa lån m. m. Framställningen avser till en början avskrivning för officerskårerna

vid följande truppförband av nedan angivna belopp, för vilka kårerna

häfta i skuld till den under statskontorets förvaltning stående s. k. gemensamma

fonden:

officerskåren vid Karlskrona grenadjärregemente.................. kronor 2,019:45

» » Kronobergs regemente ............................ » 3,082:66

;> » Norra skånska infanteriregementet........... » 2,409:54

» » Yendes artilleriregemente........................... » 3,226:10

» » Andra livgrenadjärregementet .................. » 11,389:75

» » Jönköpings regemente.................................. » 9,460:12

811 28

s. 45 Kontrollera mot PDF

>Statsutskottets utlåtande Nr 86‘.

45

officerskåren vid Kalmar regemente.................

» Smålands artilleriregemente

» » Ostgöta trängkår....................

» » Västgöta regemente ..............

» Skaraborgs regemente............

» » Södermanlands regemente

» » Svea ingenjörkår.....................

* » Upplands infanteriregemente

» Västmanlands trängkår .......

* » Västernorrlands regemente ...

» Norrlands dragonregemente

» Gotlands infanteriregemente

* » Gotlands artillerikår...............

» » Bodens artilleriregemente......

* » Bodens ingenjörkår ..............

kronor 34,(MX): —

5,071:58

» 4,439: 14

» 2,688:19

2,015: 59

» 1,736:77

» 492:38

» 2,322:06

» 1,624:32

» 4,535:98

» 609:92

» 2,107:29

» 678: 15

» 345:77

» 267:70

eller tillhopa kronor 94,522:46

Därjämte syntes för avbetalning av nedannämnda kårers skulder i övrigt enligt

arméförvaltningens uppfattning understöd böra lämnas med följande belopp:

officerskåren

underofficerskåren

»

officerskåren

»

»

»

underofficerskåren

officerskåren

underofficerskåren

officerskåren

underofficerskåren

»

vid

»

»

»

»

»

»

»

»

Kronobergs regemente ....................

Norra skånska infanteriregementet

Andra livgrenadjärregementet.........

Kalmar regemente ..........................

Västgöta regemente .......................

Älvsborgs regemente ........................

Bohusläns regemente........................

» » ........................

Södermanlands regemente ...............

» » ...............

Fälttelegrafkåren ..............................

Dalregementet....................................

kronor

1,350: —

»

500: —

»

5,700: -

»

4,200: —

»

13,944: 72

3.050: —

»

8,650: —

»

1,000: —

»

915: —

»

1,050: —

»

125: —

»

3,080: —

»

Norrlands

artilleriregemente...

»

»

700: —

1,900: —

eller tillhopa kronor 46,164

72

Såsom villkor för statens avskrivande eller gäldande till fullo av de skulder,

som påvilade karer vid truppförband, som skulle indragas eller sammanslås med

andra på dessa senares förläggningsort, syntes böra föreskrivas, att i mässbyggnaderna

befintliga möbler, inventarier, parkettgolv och annan inredning m. m.

skulle tillfalla statsverket.

Å en del av de ovan angivna skuldbeloppen torde sedan årsskiftet 1926—

1927 hava inträtt ändringar till följd av under år 1927 gjorda amorteringar

o. d. eller genom upplupna, oguldna räntor. Beträffande de skulder, som enligt

ovan lämnade förslag skulle till fullo avskrivas eller helt ersättas genom extra

anvisningar, torde i fråga om lån från gemensamma fonden statskontoret kunna

bringa de till avskrivning föreslagna beloppen till överensstämmelse med de

verkliga skulderna. I fråga om de belopp, som enligt förslaget skulle anvisas

till vissa kårer såsom fullständig ersättning för skulder i banker och enskilda

kassor m. fl., torde dessa belopp böra anvisas »högst» och vederbörlig kår anmodas

återleverera det belopp, som ej åtgått till skuldens fulla täckande.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

Statskontoret liar i avgivet utlåtande över ifrågavarande framställning meddelat,

att å den av statskontoret förvaltade fonden »Lantförsvarets fonderade

arrendemedel» vid utgången av budgetåret 1926—1927 förefunnes en behållning

av 563,210 kronor 92 öre, i vilket belopp inginge en summa av 213,933 kronor

53 öre, vilka innestode å statsverkets giroräkning. Enligt statskontorets mening

mötte icke hinder för att ifrågavarande medel toges i anspråk för likviderande

av ovan nämnda skulder.

Utöver tidigare angivna belopp har framställning gjorts, att underofficerskåren

vid Skaraborgs regemente måtte tillerkännas ersättning med 1,060 kronor,

motsvarande värdet av vissa möbler och inventarier, som kåren för egna

medel anskaffat för underofficersmässens möblering och sedermera utan gottgörelse

överlåtit till kronan. Arméförvaltningen har i anledning av denna framställning

tillstyrkt ersättning med 200 kronor.

Enligt arméförvaltningens av statskontoret biträdda förslag har fullständig

avskrivning eller skuldbetalning ifrågasatts vid truppförband, som indragits

eller sammanslagits med annat truppförband å det senares förläggningsort, medan

ovannämnda ersättningsbelopp i övrigt beräknats med hänsyn tagen till den

genom 1925 års härordning genomförda reduktionen i vederbörande truppförbands

personalstater för respektive kårers vidkommande.

Fråga om

inköp av eu

Kalmar regementes

officerskår

tillhörigfastighet

i Eksjö.

Officerskåren vid Kalmar regemente har begärt, att kronan för ett belopp av

86,900 kronor måtte inköpa vissa kåren tillhörande byggnader i Eksjö jämte

den kåren likaledes tillhöriga tomten, å vilken dessa vore uppförda. Fastigheten

ifråga disponerades av officerskåren såsom mässlokal. Försäljnings- eller

inlösenbeloppet hade beräknats på så sätt, att från mässfastighetens uppskattade

värde, 108,900 kronor, dragits ett belopp av 22,000 kronor, med vilket kronan

tidigare bidragit till mässbyggnadernas uppförande. Kårens skulder till

gemensamma fonden utgjorde 55,000 kronor, varjämte kåren gentemot en f. d.

kassörska iklätt sig förbindelse att gälda viss pension, vilken förbindelse beräknats

motsvara ett kapitaliserat belopp av 6,800 kronor.

Ifrågavarande lån å 55,000 kronor hade lämnats kåren på grund av kungl.

brev den 6 juni 1925 och den 26 mars 1926 under villkor bl. a., att det inom

ifrågavarande fastighet erhållna mässutrymmet icke minskades, att byggnaden

omsorgsfullt underhölles av kåren samt att byggnaden ej finge försäljas eller

uthyras utan Kungl. Maj:ts tillstånd. Enligt hos statskontoret förvarad låneförbindelse

skulle lånet avbetalas på så sätt, att å lånebeloppet årligen erlades

6 %, varav såsom ränta beräknades 5 % å oguldna kapitalbeloppet och återstoden

utgjorde avbetalning. Till säkerhet för nämnda förbindelse hade avlämnats

av officerskårens kassa utfärdade, i fastigheten intecknade reverser å tillhopa

55,000 kronor. Å lånet i fråga hade någon amortering ännu icke verkställts.

Då kronan vid andra truppförband ägde den byggnad, vari officerskårens

mässlokaler inrymts, och då behov förelåge av mässlokaler i Eksjö för Jönköpings-Kalmar

regementes officerskår, hade vederbörande myndigheter tillstyrkt,

att kronan förvärvade äganderätten till nämnda fastighet i Eksjö. Enligt ett

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Ny H6.

47

av statskontoret framlagt alternativt förslag, till vilket arméförvaltningens fortifikations-

och civila departement anslutit sig, har såsom från kronans sida antagligt

villkor uppställts, att ersättningen skulle utgöra 04,000 kronor, vilket

belopp motsvarade samtliga Kalmar regementes officerskår åvilande skulder.

Utöver ovan nämnda belopp å 55,000 och 0,800 kronor inginge i omförmälda

summa ett belopp av 2,5(0 kronor, utgörande vissa skulder, som regementets

officerskår för olika ändamal iklätt sig. Ofticerskåren borde dock i samband

därmed förbinda sig att till Jönköpings-Kalmar regementes officerskår utan

ersättning överlåta i fastigheten befintliga möbler och annan lösegendom, som

nu tillhörde Kalmar regementes officerskår. Beträffande ifrågavarande villkor,

vilket föreslagits av statskontoret, hava arméförvaltningens fortifikations- och

civila departement anfört, att det borde överlåtas åt Kalmar regementes officerskår

att välja, om den ville till officerskåren vid Jönköpings-Kalmar regemente

eller till kronan under vissa förutsättningar överlåta ifrågavarande inventarier.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

»Om man bortser från förhållandena vid förutvarande Kalmar regemente,

innebär arméförvaltningens fortifikations- och civila departements av statskontoret

tillstyrkta förslag,

1) att officers- och underofficerskårerna vid de truppförband, som blivit

indragna eller sammanslagna med andra truppförband å dessa senares förläggningsorter,

skola få sina skulder helt och hållet avskrivna eller gnidna av

staten;

2) att officers- och underofficerskårerna vid de truppförband, som fortfarande

skola kvarbliva å sina förläggningsorter men vilkas befälskader minskats,

skola få sina skulder delvis avskrivna eller gnidna av staten; samt

3) att officers- och underofficerskårerna vid sådana truppförband, som varken

indragits, flyttats eller till sin befälskader minskats, icke böra beviljas någon

avskrivning å eller befrielse från dem påvilande skuldbördor.

Till den första gruppen hava fortifikations- och civila departementen hänfört

Karlskrona grenadjärregemente, Västgöta och Jönköpings regementen, Smålands

artilleriregemente, Östgöta trängkår samt Västmanlands trängkår.

Av särskilda skäl hava departementen dessutom ansett, att även Västernorrlands

regementes officerskår borde komma i åtnjutande av samma förmån som

officers- och underofficerskårerna vid de i denna grupp upptagna truppförbanden.

Till den andra gruppen hava hänförts — förutom Kalmar regemente, beträffande

vilket dock sedermera avgivits särskilt förslag -—• Andra livgrenadjärregementet,

Upplands infanteriregemente, Skaraborgs, Södermanlands och Kronobergs

regementen, Dalregementet, Älvsborgs och Bohusläns regementen,

Norra skånska infanteriregementet, Gotlands infanteriregemente, Norrlands

dragonregemente, Vendes och Norrlands artilleriregementen, Gotlands artillerikår,

Bodens artilleriregemente, Svea ingenjörkår, Fälttelegrafkåren och Bodens

ingenjörkår.

I fråga om flertalet av de nu nämnda truppförbanden hava departementen

Departements
chefen.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

föreslagit, att nedskrivningen av skulderna skulle göras proportionell mot den

minskning, som respektive truppförbands stater, i vad angår officerare, underofficerare

och likställda, undergått.

För Andra livgrenadjärregementet och Bohusläns regemente har emellertid

nedskrivningen ansetts böra sättas i relation till det antal medlemmar av de

förutvarande officers- och underofficerskårerna därstädes, som genomsnittligt

taget kunde beräknas komma att kvarstå vid regementena i fråga efter sammanslagningen

med Första livgrenadjärregementet respektive Västgöta regemente.

I avseende å officerskårernas vid de särskilda ingenjörkårerna skulder har

nedskrivningen ansetts böra ske i förhållande till minskningen av antalet officerare

och likställda vid fortifikationen i dess helhet.

Till den tredje gruppen slutligen hava av de i ärendet ifrågakomna truppförbanden

hänförts Livregementets husarer och Göta trängkår.

I huvudsak finner jag mig kunna lämna min anslutning till de av myndigheterna

förordade riktlinjerna för den reglering av vissa officers- och underofficerskårers

skuldförbindelser m. m., som genomförandet av 1925 års härordningsbeslut

ansetts böra påkalla.

På några punkter synas dock vissa jämkningar böra göras i myndigheternas

förslag.

Till en början gäller detta beträffande de lån, som påvila officers- och underofficerskårerna

vid Andra livgrenadjärregementet och Bohusläns regemente.

Några bärande skäl för att i fråga om nedskrivningen respektive gäldandet delvis

av dessa lån tillämpa en annan och för kårerna i fråga gynnsammare beräkningsgrund

än den, som skulle komma till användning i avseende å officers- och

underofficerskårerna vid de övriga truppförband, som hänförts till den här

förut omförmälda andra gruppen, torde icke förefinnas. Även i dessa fall synes

nedskrivningen därför böra göras proportionell mot den minskning, som respektive

kårer enligt vederbörliga stater undergått. Då vid ifrågavarande regementen

medlemsantalet minskats vid officerskårerna från 55 till 43 och vid underofficerskårerna

från 52 till 33, böra således i enlighet härmed skuldbeloppen

för envar av de båda officerskårerna minskas med 12/ss och för envar av de båda

underofficerskårerna med 19/s2.

Såsom förut nämnts, hava arméförvaltningens fortifikations- och civila

departement föreslagit, att nedskrivningen av de skulder, som påvila officerskårerna

vid vissa ingenjörkårer, måtte ske i förhållande till den minskning, som

antalet officerare och likställda vid fortifikationen i dess helhet undergått.

Skälet härtill synes hava varit, att officerarna vid fortifikationen, vilka endast

för viss tid placeras på de särskilda ingenjörkårerna, icke kunna sägas vara

knutna till sina respektive kårer på samma sätt som officerarna vid andra

truppförband, och att fortifikationens officerare därför borde behandlas såsom

en enda enhet. Emellertid bildar varje ingenjörkårs officerskår i ekonomiskt

hänseende en enhet för sig med egen kassa, till vilken de vid kåren placerade

officerarna erlägga avgifter, som kunna vara olika vid olika kårer. De lån,

vilkas nedskrivning nu ifrågasatts, hava icke heller utlämnats till officerskåren

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr S6‘. 49

vid fortilikationen i dess helhet utan till de särskilda förbandens officerskårer.

Under sådana förhållanden synes det vara riktigast att även vid nedskrivningen

av dessa län tillämpa samma grunder, som i det föregående föreslagits för nedskrivningen

av de lån, som påvila oflicers- och underofficerskårerna vid övriga

1 grupp 2) här ovan upptagna truppförband. Då, enligt vad jag inhämtat, antalet

officerare och likställda med placering å de olika truppförbanden den

1 januari 1925 respektive den 1 januari 1928 uppgått till vid Svea ingenjörkår

40 respektive 34, vid Fälttelegrafkåren 34 respektive 31 och vid Bodens ingenjörkår

21 respektive 20, synes nedskrivningen av officerskårernas vid dessa

truppförband lån böra ske med % 0 vid Svea ingenjörkår, 3/s4 vid Fälttelegraf - karen och V21 vid Bodens ingenjörkår.

Enligt föreliggande förslag skulle Östgöta trängkår hänföras till den grupp

av truppförband, vilkas befälskårer borde få sina skulder helt avskrivna. Visserligen

har Östgöta trängkår till namnet upphört i och med genomförandet av

1925 ars härordningsbeslut, enligt vilket densamma blivit sammanslagen med

Svea trängkår till ett förband med den sistnämnda kårens namn; men denna

omständighet synes dock knappast med fog kunna åberopas såsom skäl för en

dylik skuldavskrivning. Att märka är nämligen, att en stor del av Östgöta

trängkars officerare ingått i det nya förbandet, som är förlagt till trängkårsetablissemanget

i Linköping. De bliva sålunda även i fortsättningen i tillfälle

att utnyttja de mässlokaler, för vars möblering m. m. officerskårens lån erhållits.

För nämnda officerares vidkommande synes därför någon skuldavskrivning

icke vara pakallad. Med hänsyn till att även de officerare, som från

annat håll överförts till trängkåren i Linköping, bliva delaktiga av de förmåner,

som de inredda mässlokalerna erbjuda, torde det ingalunda vara obilligt

att fordra, att dessa officerare även i likhet med sina nyssnämnda kamrater

ikläda sig betalningsansvar för de skulder, som ådragits för den gemensamma

mässens inredande. Då den nya härordningens genomförande icke medfört

någon minskning i det antal officerare, som skola vara placerade vid trängkåren

i Linköping, kan av sådan anledning knappast någon försämring sägas

hava inträtt i fråga om officerskårens möjlighet att svara för de skuldförbindelser,

som inredningen av officersmässen därstädes medfört. Med hänsyn härtill

finner jag mig icke kunna tillstyrka vare sig avskrivning eller minskning

av det lån, som påvilar officerskåren vid ifrågavarande trängkår.

Vad slutligen angår förutvarande Kalmar regementes officerskårs skulder,

ansluter jag mig till det av statskontoret i dess utlåtande i ämnet den 15 oktober

1927 alternativt framlagda förslaget, att kårens samtliga skulder, uppgående

till något mer än 64,000 kronor, gäldas av statsmedel, mot det att kåren

till kronan överlåter sin i Eksjö belägna fastighet med därå befintliga mässbyggnader

m. m. Vidkommande i fastigheten befintliga, officerskåren tillhörande

möbler och annan lösegendom, torde dessa i samband härmed böra utan

ersättning överlåtas antingen till kronan eller till Jönköpings-Kalmar regementes

officerskår.

Såsom villkor för avskrivandet eller gäldandet till fullo av de skulder, som

påvila kårer vid sådana truppförband, vilka skola indragas eller sammanslås

Bihang till riksdagens protokoll 11)28. 6 sand. 41 häft. (Nr 82—87.) gii ss 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

50 Statsutskottets utlåtande Nr 86.

med andra på dessa senares förläggningsorter, torde, i enlighet med vad fortifikations-

och civila departementen föreslagit, böra föreskrivas, att i mässlokalerna

befintliga möbler och inventarier m. m. skola tillfalla statsverket.

Huruvida undantag från skyldigheten att till kronan överlåta inventarier må

göras beträffande tavlor och andra konstföremål m. m., torde böra få ankomma

på Kung]. Maj:ts prövning i varje särskilt fall.

I sådana fall, då inventarierna redan helt eller delvis försålts eller på annat

sätt avhänts, synas därvid influtna medel i första hand böra användas för

minskning av vederbörande kårs skuldbelopp.

Efter det den av arméförvaltningens fortifikations- och civila departement

verkställda utredningen ägt rum, hava av olika anledningar vissa ändringar

inträtt i avseende å skuldbeloppens storlek. Genom brev den 17 september

1927 har Kungl. Maj:t medgivit, att med erläggande av ränta och amortering

å officerskårernas ifrågavarande lån från gemensamma fonden finge anstå tillsvidare,

intill dess frågan om efterskänkande helt eller delvis av återbetalningsskyldiglieten

å samma lån blivit slutligt prövad. Enligt av statskontoret

lämnad uppgift uppgingo de återstående lånebeloppen hos gemensamma fonden

den 1 augusti 1927 till omkring 170,000 kronor. Med tillämpning av de principer

för lånens av- eller nedskrivning, som av mig förordats, skulle nämnda belopp

av- eller nedskrivas med omkring 100,000 kronor. För gäldandet i avsedd omfattning

av vissa kårers skulder hos andra långivare än kronan erfordras ett

belopp av omkring 45,000 kronor. Före skuldregleringens genomförande böra

vederbörande myndigheter givetvis åläggas att inkomma med erforderliga uppgifter

för ersättningsbeloppens slutliga fastställande.

Beträffande frågan om vilka medel, som skola användas för bestridandet av

kostnaderna för ifrågavarande skuldregleringar, ansluter jag mig till fortifikations-

och civila departementens av statskontoret tillstyrkta förslag om utverkande

av riksdagens medgivande till att för ändamalet erforderligt belopp må

få utgå av den av statskontoret förvaltade fonden »lantförsvarets fonderade

arrendemedel». Enligt vad statskontoret i sitt förenämnda utlåtande den 3

augusti 1927 meddelat, utgjorde nämnda fonds behållning vid utgången av

budgetåret 1926—1927 563,210 kronor 92 öre. I proposition (nr 49) till innevarande

års riksdag har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att föreningen

Faktoribostäders u. p. a. skuld till fonden å 300,000 kronor jämte ränta

måtte avskrivas. Därest det i nämnda proposition framlagda förslaget vinner

riksdagens bifall, kommer fondens kapitalbehållning att minskas med omkring

316,000 kronor till omkring 247,000 kronor, vilket belopp väl förslår för de

utgifter, varom här är fråga.»

De av Kungl. Maj:t föreslagna grunderna för avskrivande helt eller delvis

av vissa officers- och underofficerskårerna vid arméns truppförband påvilande

skulder m. m. hava icke givit utskottet anledning till särskilt uttalande annat

än beträffande officerskårens vid Andra livgrenadjärregementet skulder. Med

hänsyn till att denna kår har jämförelsevis stora skulder och då till de båda

livgrenadjärregementenas etablissemang i Linköping komma att förläggas vissa

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

51

skolor för utbildning av officersaspiranter m. fl., vilka formationer jämte det

sammanslagna Livgrenadjärregementets officerskår komma att draga nytta av

de uppoffringar, som ifrågavarande officerskår i nu förevarande hänseende

gjort, har utskottet velat uttala, att från utskottets sida intet är att erinra mot

att, då samtliga dessa frågor av Kungl. Maj:t tagas under omprövning, något

förmånligare beräkningsgrunder, än som av departementschefen ifrågasatts,

tillämpas vid avskrivandet av denna kårs skulder.

T enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva,

a) att återstående belopp av i statsrådsprotokollet över försvarsärenden

den 2 mars 1928 omförmälda, till vissa officerskårer

utlämnade lån från den under statskontorets förvaltning stående

s. k. gemensamma fonden må i huvudsaklig överensstämmelse

med av chefen för försvarsdepartementet och utskottet angivna

grunder helt eller delvis avskrivas,

b) att övriga i samma statsrådsprotokoll omförmälda, vissa

officers- och underofficerskårer påvilande skulder m. m. må, likaledes

i huvudsaklig överensstämmelse med nyssnämnda grunder,

helt eller delvis gäldas av statsmedel, samt

c) att härav föranledda kostnader såväl för ersättande av de

belopp, varmed avskrivning skett å gemensamma fondens fordringar,

som i övrigt må bestridas av den av statskontoret förvaltade

fonden »Lantförsvarets fonderade arrendemedel».

Stockholm den 17 april 1928.

På statsutskottets vägnar:

A. ANDEKSON.

Närvarande: Se under utlåtandet nr 83.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1928:145 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse för åtskilliga officersoch underofficerskårer från skyldighet att återbetala s. 10 i texten