Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om befrielse i visst fall för befälhavare eller förare å luftfartyg, hörande till krigsmakten, från skyldighet att gälda skadestånd.
1929-02-08 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
1LU 1929:3, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om befrielse i visst fall för befälhavare eller förare å luftfartyg, hörande till krigsmakten, från skyldighet att gälda skadestånd.
Dokumentets text
Första lagutskottets utlåtande Nr 8.
1
Nr 3.
Ankom till riksdagens kansli den 8 februari 1929 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om befrielse i visst fall för befälhavare eller
förare å luftfartyg, hörande till krigsmakten, från skyldighet
att gälda skadestånd.
Genom en den 9 november 1928 dagtecknad, till lagutskott hänvisad proposition,
nr 3, vilken behandlats av första lagutskottet, har Kungl. Maj :t, under åberopande
av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll, föreslagit
riksdagen att antaga följande förslag till
Lag
om befrielse i visst fall för befälhavare eller förare å luftfartyg, hörande
till krigsmakten, från skyldighet att gälda skadestånd.
Härigenom förordnas som följer:
Vad i 33 § 4 mom. strafflagen för krigsmakten är stadgat angående befrielse
i visst fall för befälhavare å krigsmaktens fartyg från skyldighet åt
gälda skada eller kostnad skall gälla jämväl beträffande krigsman, vilken
under utövande av befäl å luftfartyg, hörande till krigsmakten, eller såsom
förare å sådant fartyg är ansvarig för dess säkerhet.
Mål angående förseelse, varigenom uppkommit skada eller kostnad, från
vars ersättande befrielse kan, enligt vad ovan sägs, äga rum, skall, utan hinder
av bestämmelserna i 185 § strafflagen för krigsmakten om vad till disciplinmål
räknas, tillhöra krigsdomstols upptagande.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1929.
Beträffande de skäl, som ligga till grund för förslaget, får utskottet hänvisa
till de vid propositionen fogade protokollen.
I 33 § 4 mom. strafflagen för krigsmakten — vilket moment erhållit sin Proposinuvarande
plats i paragrafen enligt lag den 3 juni 1921 — föreskrives, att t,or,en
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 9 samt. 1 avd. 8 haft. (Nr 8—5.)
1
2
Första lagutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
i fråga om skadestånd allmän lag skall gälla. Jämväl vad angår brott mot
strafflagen för krigsmakten skall således skadestånd gäldas av den brottslige,
evad brottet skett med uppsåt eller av vållande. I momentet stadgas
emellertid följande undantag: »Har krigsman, som under utövande av befäl
å krigsmaktens fartyg är ansvarig för dess säkerhet, vid fartygets manövrering
eller navigering begått förseelse, som i 130 § sägs, vare dock, där han
ej varder dömd till svårare straff än disciplinstraff, icke skyldig att gälda
skada eller kostnad, som genom förseelsen tillskyndats kronan eller annan.»
Nämnda 130 § innehåller straff för vårdslöshet, försummelse, oförstånd eller
oskicklighet i tjänsten. Straffet är disciplinstraff men kan under vissa
omständigheter bliva strängare. Enligt stadgande i 185 § under 16) strafflagen
för krigsmakten räknas mål efter 130 § icke till disciplinmål, där genom
den förseelse, som är i fråga, uppkommit skada, från vars ersättande befrielse
enligt 33 § kan äga rum. Under den angivna förutsättningen komma alltså
mål angående dylika förseelser att tillhöra krigsdomstols upptagande. Vad
sålunda är stadgat föreslås nu i propositionen skola gälla jämväl beträffande
krigsman, vilken under utövande av befäl å luftfartyg, hörande till krigsmakten,
eller såsom förare å sådant fartyg är ansvarig för dess säkerhet. De skäl,
som varit bestämmande för att de allmänna skadeståndsreglerna icke erhållit
obegränsad tillämpning i fråga om befälhavare å krigsmaktens sjögående fartyg,
hava nämligen ansetts äga enahanda giltighet beträffande dem, som äro
ansvariga för luftfartygs säkerhet.
Vid förslagets granskning har utskottet funnit sig böra tillstyrka detsamma
och får fördenskull hemställa,
att förevarande proposition måtte av riksdagen bifallas.
Stockholm den 8 februari 1929.
På första lagutskottets vägnar:
A. ÅKERMAN.
Vid detta ärendes behandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Åkerman, greve Spens, Klefbeck, Schlyter*,
Fehr*, Jonsson i Lycksele, Testrup och Julin, Fredrik;
från andra kammaren: herrar Björkman, Nilsson i Antnäs*, Lindqvist i Halmstad,
Lindley*, Olsson i Ramsta, Johansson i Brånalt*, Hedlund i Östersund och
Christenson.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1929:19 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om befrielse i visst fall för befälhavare eller förare å luftfartyg, höra a1 i texten