Utlåtande i anledning av väckta motioner angående vissa husdjurs hänförande till utmätnings fri egendom. Första lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 106 i första kammaren av herr Johansson, Johan, och nr 84 i andra kammaren av herr Andersson i Dunker m. fl.
1929-02-21 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
1LU 1929:7, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående vissa husdjurs hänförande till utmätnings fri egendom. Första lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 106 i första kammaren av herr Johansson, Johan, och nr 84 i andra kammaren av herr Andersson i Dunker m. fl.
Dokumentets text
Första lagutskottets utlåtande Nr 7.
1
Nr 7.
Ankom till riksdagens kansli den 21 februari 1929 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående vissa husdjurs
hänförande till utmätnings fri egendom.
Första lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,
till lagutskott hänvisade motioner, nr 106 i första kammaren av herr Johansson,
Johan, och nr 84 i andra kammaren av herr Andersson i Dunker m. fl. I
motionerna, vilka äro likalydande, har hemställts, att riksdagen måtte besluta
sådan ändring av 65 § utsökningslagen, att till utmätningsfri egendom även
må hänföras produktivt använda husdjur, då värdet av gäldenärs utmätningsbara
tillgångar icke uppgår till i lagen fastställda minimibelopp. Motionärerna
hava tillika anhållit, att vederbörande utskott ville uppgöra förslag till
lagändring.
Till stöd för sin hemställan hava motionärerna huvudsakligen anfört: Enligt
65 § utsökningslagen undantoges från utmätning dels nödiga gång- och sängkläder
för gäldenären, hans make och oförsörjda barn eller adoptivbarn, dels
ock nödiga arbetsredskap eller andra nödiga lösören till ett värde av högst
femhundra kronor, eller, där gäldenären icke vore familjeförsörjare och ej
heller hade eget hushåll, högst tvåhundra kronor. Genom denna bestämmelse
om utmätningsfrihet för husgeråd, arbetsredskap m. m. skyddades i allmänhet
den mindre bemedlade gäldenärens lösa egendom vid utmätning, försåvitt
egendomen bestode av föremål av i lagen angivet slag, men ett annat förhållande
rådde, så snart gäldenärens tillgångar även utgjordes av annat slags egendom.
Jordbruksarbetare och likställda på landsbygden, för att nämna exempel,
ägde i regel icke lös egendom till ett värde, som tillnärmelsevis uppginge
till högsta utmätningsfria beloppet enligt lagens bestämmelser, men de vore
trots detta icke skyddade för utmätning. I tillgångarna inginge nämligen som
oftast ett eller annat husdjur, såsom ko eller gris. Sådan egendom undantoges
icke från exekutiva åtgärder, hur ringa det sammanlagda värdet av familjens
egendom än måtte vara.
Med hänsyn till den uppfattning, som motionärerna sålunda gjort gällande Innebörden av
i fråga om möjligheten att från utmätning undantaga husdjur, aktar utskottet °r^
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 9 samt. 1 avd. 5 häft. (Nr 7—8.)
1
2
Första lagutskottets utlåtande Nr 7.
nödigt att närmare undersöka innebörden av ordet »lösören» i 65 § utsökningslagen.
Utskottet får då erinra., att 62 § utsökningslagen, som handlar om den
ordning, i vilken en gäldenärs tillgångar skola ifrågakomma till utmätning,
föreskriver, att om ej borgenär och gäldenär annorlunda sämjas, skola i mät
tagas »först lösören, därnäst fordran eller annan rättighet, som kan överlåtas,
och sist fast egendom». Ordet lösören i detta lagrum har självfallet en så
vidsträckt innebörd, att därunder inbegripas även husdjur. När lagen därefter
i 65 § bland den egendom, som skall undantagas från utmätning, nämner
»nödiga arbetsredskap eller andra nödiga lösören», torde det ligga närmast
till hands att anse ordet lösören där äga samma innebörd i nu förevarande
avseende som i 62 § och följaktligen beteckna jämte annat även husdjur.
Att uttrycket lösören äger den nu nämnda innebörden, synes för övrigt
vinna stöd av vad som förekommit vid tillkomsten av 65 § utsökningslagen.
I det förslag till utsökningslag, som framlades för 1877 års riksdag, stadgades
i detta lagrum, att om gäldenären, hans hustru och oförsörjda barn saknade
utväg till nödtorftigt uppehälle skulle från utmätning undantagas bland
annat »nödiga arbetsredskap» till högst ett visst i lagrummet angivet värde.
Det särskilda utskott, till vars behandling förslaget hänsköts, hemställde,
att efter orden »nödiga arbetsredskap» skulle tilläggas orden »och husgeråd».
I en reservation yrkade emellertid flera ledamöter, att det av utskottet
föreslagna uttrycket »nödiga arbetsredskap och husgeråd» måtte utbytas mot
orden »de mest nödvändiga lösören». Under den debatt, som uppstod i andra
kammaren, erinrade en av reservanterna, att enligt lagstiftningen i vissa främmande
länder husdjur i närmare angiven omfattning finge undantagas från
utmätning, och en annan reservant framhöll till belysande av skillnaden mellan
utskottets förslag och reservanternas, att en fattig gäldenär möjligen icke ägde
annat än en ko och att en sådan icke kunde få namn av arbetsredskap eller
husgeråd utan vore att hänföra till lösören. Även eljest fälldes i kammaren
yttranden av denna innebörd. Andra kammaren biföll ock reservationen, varemot
första kammaren godkände utskottets förslag i förevarande del. Efter sammanjämkning
erhöll lagrummet en lydelse, enligt vilken från utmätning skulle
undantagas bland annat »nödiga arbetsredskap eller andra lösören». Genom
lag den 17 mars 1905 undergick lagrummet vissa ändringar, av vilka må nämnas,
att i nyssberörda uttryck ordet »nödiga» insköts framför »lösören».
Av intresse i förevarande avseende är jämväl lagen den 10 mars 1922 om
utsträckt rätt att från utmätning få undantagen viss egendom, vilken lag var
av provisorisk karaktär. Genom densamma förordnades, att under i lagen angivna
förutsättningar från utmätning skulle undantagas, »utöver vad i 65 §
utsökningslagen sägs, bohag, husgeråd och husdjur till ett sammanlagt värde
av högst femhundra kronor». Det torde ej hava varit meningen att genom
denna bestämmelse införa utmätningsfrihet för annat slag av egendom än sådan,
som redan dessförinnan kunnat undantagas från utmätning.
Den uppfattningen, att uttrycket lösören i 65 § utsökningslagen betecknar
jämväl kreatur, synes även hava gjort sig gällande i rättspraxis. Följande
rättsfall må här omnämnas. Sedan en ko tagits i mät hos en gäldenär, kla
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Första lagutslcottets utlåtande Nr 7. o
gade denne hos vederbörande överexekutor med yrkande om utmätningens upphävande.
Till stöd härför anförde gäldenären, att han genom den utmätta
egendomens försäljning komme att sakna utväg till nödtorftigt uppehälle för
sig och sina två minderåriga barn. I avgiven förklaring yttrade utmätningsmannen
bland annat, att då, såvitt det kunnat utrönas, gäldenären icke ägde
annan utmätningsbar egendom än kon samt denna icke kunde anses nödig för gäldenärens
utkomst, densamma ansetts böra tagas i mät. Överexekutor fann vad
gäldenären anfört ej föranleda ändring i eller upphävande av överklagade förrättningen.
Häremot anförde gäldenären besvär hos Svea hovrätt. Genom
utslag den 23 november 1926 upphävde hovrätten utmätningen, då gäldenären
på grund av vad i målet blivit upplyst rörande hans förhållanden måste
jämlikt bestämmelserna i 65 § utsökningslagen anses berättigad att från utmätning
undantaga ifrågavarande ko (jfr Svensk juristtidning 1927, rättsfall
s. 80).
Av den nu lämnade redogörelsen torde tydligt framgå, att uttrycket lösören
i 65 § utsökningslagen omfattar husdjur och att alltså även dessa skola
under i lagen angivna förutsättningar undantagas från utmätning. Någon
skillnad torde i detta avseende icke föreligga mellan produktivt använda husdjur
och andra sådana. Att märka är emellertid, att ett husdjur för att kunna
undantagas från utmätning skall vara att hänföra till »nödiga» lösören. Huruvida
detta är förhållandet, måste naturligen bero på en prövning av omständigheterna
i varje särskilt fall. Då det med hänsyn till vad sålunda anförts
lärer saknas anledning att vidtaga den av motionärerna påyrkade ändringen
i utsökningslagen, får utskottet hemställa,
att förevarande motioner icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 21 februari 1929.
På första lagutskottets vägnar:
A. ÅKERMAN.
Vid detta ärendes behandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Åkerman, greve Spens, Larson i Lerdala, Klefbeck,
Anderson i Hägelåkra, Schlyter och Svenson i Eskhult;
från andra kammaren: herrar Björkman, Nilsson i Antnäs, Lindqvist i Halmstad*,
Olsson i Ramsta*, Hedlund i Östersund, Cliristenson, Sjögren och Jonsson i
Risinge.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Utskottet.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.