Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående jordfrågans lösning i hela dess vidd på grundvalen av en effektiv rättsordning.

1929-03-08 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1929:10, Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående jordfrågans lösning i hela dess vidd på grundvalen av en effektiv rättsordning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 10.

1

Nr 10.

Ankom till riksdagens kansli den 11 mars 1929 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl.

Maj:t angående jordfrågans lösning i hela dess vidd på

grundvalen av en effektiv rättsordning.

I en inom första kammaren väckt, till lagutskott liänvisad motion, nr 177,

vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Lindhagen hemställt, att riksdagen

— med behjärtande av den gamla lagkommitténs testamente och tidsläget

— ville anhålla,

att Kungl. Maj :t måtte omsider lägga en ledande tanke och en ordnande hand

på jordfrågan i hela dess vidd,

samt för ändamålet överväga skapandet av en effektiv rättsordning, tryggad

av lag, ledd av samhället samt byggd på rätt till omtanke för alla behövande,

i stället för de nuvarande lösliga ordningarna, grundade på välgörenhet med

slumpen och mäktiges nåd som vägledare.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för nämnda hemställan, får utskottet

hänvisa till motionen.

Knappast pa nagot område hava under de senaste åren reformkrav framförts

med större intensitet än beträffande det komplex av sociala spörsmål, som

plägar sammanfattas under benämningen jordfrågan. Härom bära andra lagutskottets

utlåtanden under de sistförflutna åren ett tydligt vittnesbörd. .Årligen

har riksdagen haft att taga ståndpunkt till ett stort antal motioner i denna

fråga. Visserligen hava flera av dem icke vunnit riksdagens bifall, men andra

åter hava föranlett, att ett flertal viktiga frågor under de sistförflutna åren

erhållit sin lösning. Utskottet vill i sistnämnda hänseende erinra om ensittarlagen,

bolagsförbudslagen, den sociala arrendelagstiftningen, vanhävdslagen,

åborättslagen, jorddelningslagen och egnahemslagstiftningen. Vidare är att

märka, att ett flertal viktiga spörsmål upptagits till utredning. Sålunda ligger

frågan om fastighetsfideikommissens upphävande och fideikommissjordens tillgodogörande

för egnahemsbildningen hos Kungl. Maj:t till avgörande. Omfattande

och betydelsefulla äro vidare bland andra de uppdrag, som omhänderhavas

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 9 samt. 2 avd. 7 häft. (Nr 10—12.)

Utskottet.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 10.

av 1927 års sakkunniga för utredning rörande ändrad lagstiftning för de

under lappmarkslagen lydande skogar, 1927 års jordbruksfastighets- och skogskreditsakkunniga,

sakkunniga för utredning rörande jordbrukets ekonomiska

läge m. in. samt sakkunniga för utredning rörande statens medverkan för vinnande

av skogsbörd å kalmarker m. fl. områden.

Utskottet kan med hänsyn härtill icke dela motionärens uppfattning, att

en allmän revision av hela jordlagstiftningen nu bör igångsättas. Den avfattning,

som motionären givit såväl sin förevarande hemställan som den till

grund därför liggande motiveringen, är för övrigt så allmänt hållen, att en

skrivelse av det innehåll, som sålunda påyrkats, skulle lämna föga ledning.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 8 mars 1929.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Westman, von Sydow*, Linder*, Almkvist,

Frändén*, Thorberg* och Lindhagen samt fröken Hesselgren*;

från andra kammaren: herrar Magnusson i Skövde*, Magnusson i Kalmar,

Ros, Ödström*, Johanson i Hallagården*, Jeppsson, Olovson i Västerås och Hedvall.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer:

1) av herr Linder, som ansett motionen lämna väl ringa vägledning för praktiska

åtgärders vidtagande, men tillika, med hänsyn till önskvärdheten av en

revision av jordlagstiftningen, ansett motionen förtjänt av bifall;

2) av herrar Thorberg, Magnusson i Kalmar och Hedvall;

3) av herr Lindhagen, vilken hemställt om bifall till motionens yrkande.

Till stöd för detta yrkande har herr Lindhagen utöver motionens motivering

ytterligare anfört:

»Utskottet har om denna liksom följande jordmotioner avgivit yttranden,

vilka äro inriktade på att formellt och reellt utarma de realiteter, om vilka är

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 10.

3

fråga. Genom ett sådant framställningssätt berövas ock flertalet riksdagsmän

möjligheter att bilda sig en uppfattning om de synpunkter eller intressen i sak.

som här stå emot varandra.

Det är kanske riktigt, som utskottet säger, att reformkrav å den sociala

jordfrågans område framförts under senare tider med stor intensitet. Men

det är nu fråga om resultaten av dessa krav. Utskottet bar underlåtit att, såsom

väl är författningens mening, diskutera sakfrågorna och endast sökt samla

spillrorna av de framförda kraven till en stor hög, som skall verka genom

sin kvantitet.

Emot denna uppräkning, som ej ens är fullständig, behöver här blott erinras

att, såvitt angår antagna lagar, de behandlade frågorna ingalunda såsom utskottet

förmenar erhållit sin lösning. Åtskilliga viktiga avgöranden ha visserligen,

särskilt vid sekelskiftet, träffats. Men det har vid lagarnas antagande

och därefter betonats, att de i andra väsentliga avseenden tvärt om lämna

frågorna olösta. De menige, som lida under hjälplöshet och fattigdom, ha

slumpvis räckts en och annan allmosa, men förvägrats sin rätt i huvudsakliga

delar. Även i andra avseenden har i detta intressenas spel själva saken kommit

till korta.

Beträffande uppräkningen av pågående utredningar, omfattar denna tekniska

skogs- och jordbruksfrågor, som ligga på sidan om ifrågavarande till

andra lagutskottet hänvisade sociala jordfrågor. Utskottets uppräkning och

dess bemödande att söka betäckning t. o. m. bakom det bedrövliga läge, vari

frågan om fastighetsfideikommissen ligger, synes mig för övrigt i sin mån

ådagalägga just behovet av en ledande tanke och en ordnande hand på jordfrågan.

Denna och följande jordmotioner diskuterades av utskottet vid många sammanträden.

Detta hade ej varit möjligt, därest ej genom motionerna framförts

just en del huvudfrågor, om vilka intressekampen nu rör sig på förevarande

område. Det detaljerade framvisandet av fakta och folkets hjälplöshet gåvo

osökt anledning till denna diskussion. I utskottets utlåtanden har något vågsvall

från nämnda böljegång ej kommit till synes. Utskottet har nu som ofta

på sista tiden intagit en processuell ställning. Motionärerna äro kärande och

utskottet är svaranden. När svaranden icke godkänner kraven, bestrider han

dem helt enkelt såsom obestyrkta och inlåter sig ej i vidare övervägande om

deras realiteter, vilket väl dock varit avsikten med utskottens befogenhet att

avgiva »utlåtande» över väckt motion. Kärandens ställning blir så mycket

vanskligare, som hans inlaga numera i olikhet med tidigare praxis av kostnadsskäl

ej medtages i utskottens utlåtanden, den enda utvägen för att kärandens

talan vid sidan av utskottets svaromål skall bliva läst av riksdagens

ledamöter.

I förevarande fall har utskottet dock antytt, att motiveringen är så allmänt

hållen, att den lämnar föga ledning. Motionen ger dock, såsom jag tror, en

sakligt riktig upplinjering av det historiska och partipolitiska läget i jordfrågan.

Den är vidare i detalj verifierad av de följande motionerna.

När man går till strids på bred front, brukar man ju börja med att höja

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 10.

en fana, i vars tecken frammarschen äger rum. Militärväsendets anhängare,

till vilka utskottsmajoriteten väl i stort sett räknar sig, brukar ju ock giva sin

hyllning åt de militära fälttecknen, och damerna brodera i silke och guld åt

de olika regementena sådana »allmänt hållna» symboler, vilkas innebörd dock

förstås av de menige och därigenom skänker dem den rätta hänförelsen. Men

utskottet har möjligen besjälats av den strategiska förnimmelsen, att om man

väl river ned den ifrågavarande motionens fälttecken, så är det lättare att därefter

förgöra de efterföljande kompanierna ett i sänder. Sådan är också intressekampens

statskonst på de flesta områden»; samt

4) av herr Olovson i Västerås, som anfört: »Det är ostridigt, att jordfrå
gan

under en lång följd av år varit föremål för behandling i riksdagen och att

en del icke helt betydelselösa lagstiftningsåtgärder i syfte att skapa en bättre

ordning på ifrågavarande område blivit vidtagna. Men det torde väl också

få anses ostridigt, att flera så kallade reformer visat sig vara verkningslösa

på grund därav, att den egendomslöses rätt i regel icke blivit tillräckligt beaktad.

En genomgripande revision av hela jordlagstiftningen synes därför

vara påkallad. Jag har därför inom utskottet förfäktat den meningen, att

behovet av en revision skulle framhållas i utskottets motivering.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.