Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om retroaktiv tillämpning av gällande arrendelagar.

1929-03-08 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1929:20, Utlåtande i anledning av väckt motion om retroaktiv tillämpning av gällande arrendelagar.

Dokumentets text

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Andra lagutskottets utlåtande Nr SO.

Historik.

Jordkomis
sionen.

Jordsak
kunniga.

Nr 20.

Ankom till riksdagens kansli den 11 mars 1929 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om retroaktiv tillämpning

av gällande arrendelagar.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott känvisad motion, nr 200,

vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Herou m. fl. hemställt, att

riksdagen ville besluta, att nu gällande arrendelagar matte tillämpas retroaktivt

för arrendeavtal, ingångna före och gällande den 1 januari 1928.

I fråga om motiveringen till denna hemställan hava motionärerna hänvisat

till motionen nr 198 i andra kammaren.

Under framhållande av att det givetvis vore av största vikt, att även den nuvarande

generationen arrendatorer i största utsträckning komme i åtnjutande

av det skydd och de förmåner, lagstiftningen avsåge att giva, har jordkommissionen

föreslagit, att arrendator, som enligt avtal, ingånget före lagens ikraftträdande,

vid arrendetidens utgång brukat fastigheten i minst 15 år därvid

medräknad den tid, hans eller hans hustrus föräldrar eller adoptivföräldrar innehaft

fastigheten — skulle äga rätt till option, ävensom att, därest avtal, som

blivit upprättat innan lagen trädde i kraft, avsåge arrende för arrendatorns

livstid eller på viss tid, bestämmelserna om rätt att verkställa nyodling och erhålla

ersättning för dylik ävensom för andra jordförbättringar skulle^ äga tilllämpning

för den del av arrendetiden, som vid lagens ikraftträdande aterstode.

Reservationer hava anförts av

1) herr Lindhagen, som ansett, att den nya lagen borde till alla delar vara

tillämplig å äldre arrenden med viss möjlighet till jämkning av arrendevillkoren

(del VI s. 191) ;

2) herrar Ehrenborg och Jansson, vilka i den sociala arrendelagen föreslagit

viss optionsrätt vid äldre avtal men i övrigt framhållit, att de föreslagna bestämmelserna

av naturliga skäl ej borde erhålla retroaktiv verkan; samt

3) herrar Olsson och Wohlin.

I sitt den 20 juni 1926 avlämnade betänkande angående ändringar i arrendelagen

anförde jordsakkunniga, att de ansågo anledning icke föreligga, att i

de avseenden, jordkommissionen förordat, frångå den för lagstiftning inom

s. 37 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr SO.

37

förmögenhetsrättens område allmängiltiga grundsatsen, att nya lagbestämmelser

icke i regel böra erhålla tillbakaverkande kraft.

I det till lagrådet remitterade förslaget, som sedermera efter överarbetning

förelädes 1927 års riksdag, hade övergångsbestämmelserna utformats i överensstämmelse

med jordsakkunnigas förslag. Lagrådet anförde:

Erfarenheterna från den norrländska arrendelagens tillkomst låta förmoda,

att därest nya lagen ej blir gällande beträffande avtal, som upprättats före

dess ikraftträdande, en del jordägare skola ombesörja, att äldre avtal dessförinnan

ersättas av nya i syfte att undanskjuta lagens tillämplighet. Det är

icke tilltalande att lämna möjlighet därtill öppen. Och det lärer icke innebära

något vådligt avsteg från vedertagna regler angående nya privaträttsliga

stadgandens tillämplighet, om nya lagen får gälla avtal, tillkomna visserligen

före dess ikraftträdande men efter en viss dag, infallande någon kort tid efter

förslagets framläggande för riksdagen. Det hemställes, att ett övergångsstadgande

av nu angivna innehåll meddelas.

Riksdagen

1927.

I anledning av denna hemställan anförde departementschefen i statsrådet den

24 februari 1927:

Enligt min uppfattning kan det icke undgå att väcka starka betänkligheter,

om lagstiftningen i avseende å förhållanden, som äro av avtals natur, skulle

på detta sätt givas tillbakaverkande kraft. I ett särskilt avseende skulle, vad

den nu förevarande lagen angår, en bestämmelse av antydd innebörd kunna

medföra en måhända icke åsyftad verkan. Enligt 52 § i det remitterade förslaget

(53 §) förutsättes för möjligheten att erhålla dispens från vissa av de

föreslagna stadgandena, att arrendeavtalet innehåller förbehåll, att dispens må

sökas. Det torde vara att sträcka kravet på allmän kännedom om den ifrågasatta

lagstiftningens närmare innehåll allt för långt, då man förutsätter, att

förbehåll av nu angivet slag skulle upptagas i avtal, som träffas innan den

nya lagstiftningen ännu blivit antagen och avsevärt före den tidpunkt, då lag

i ämnet kan komma att utfärdas. Om behov anses föreligga att söka motverka

vissa jordägares avsikter att fördröja lagens verkningar, erbjuder sig enligt

min uppfattning ej annan lämplig utväg än att förkorta den tid, som måste

förflyta till ikraftträdandet. För min del har jag intet att erinra mot att tidpunkterna

härför bestämmas till den 1 augusti 1927.

Med anledning av den till riksdagen avlåtna propositionen, nr 182, väcktes

inom första kammaren en motion, nr 314, av herrar Lindhagen och Luterkort,

i vilken motion hemställdes, att riksdagen ville besluta sådan ändring i övergångsbestämmelserna,

1) att, såsom jordkommissionen föreslog, lagstiftningen erhåller retroaktiv

verkan i överensstämmelse med en så lydande formulering.

»I fråga om nyttjanderätt, som upplåtits före den 1 augusti 1927, skola

med undantag härnedan sägs gälla de grunder, vilka beträffande arrende i

allmänhet finnas stadgade i lagen om vad iakttagas skall i avseende å införande

av lagen om nyttjanderätt till fast egendom.

Har arrendatorn enligt avtal, ingånget före denna lags trädande i kraft, vid

arrendetidens utgång brukat fastigheten i minst femton år, äge han rätt att,

på sätt och under villkor som om utövande av optionsrätt stadgas, få arrendet

förnyat i enlighet med denna lag; och vare arrendatorn berättigad att härvid

tillgodoräkna sig den tid, hans eller hans hustrus föräldrar eller adoptivföräldrar

innehaft fastigheten.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Andra lagutskottets utlåtande Nr 20.

Utskottet.

Avser avtal, som blivit upprättat innan denna lag trätt i kraft, arrende för

arrendatorns livstid eller på viss vid, vare för den återstående arrendetiden å

upplåtelse tillämpligt vad om arrendators rätt att verkställa nyodling och

jordförbättring samt om ersättning därför stadgas.»

2) att, såsom lagrådet bestämt förordat, den nya lagen får gälla avtal, tillkomna

visserligen före dess ikraftträdande men efter en viss dag, infallande

någon kort tid efter förslagets framläggande för riksdagen; och får härtill nu

ifrågasättas den 1 april 1927.

Vidare väcktes i andra kammaren av herr Herou m. fl. en motion, nr 425,

vari hemställdes om bifall till jordkommissionens förslag till övergångsbestämmelser.

Sammansatta andra lag- och jordbruksutskottet yttrade i sitt i ärendet avgivna

utlåtande, nr 1, följande:

Utskottet delar de betänkligheter, som uttalats av departementschefen, mot

att på angivet sätt giva den föreslagna lagstiftningen återverkande kraft. Utskottet

hemställer förty om avslag å de yrkanden, som i motionerna framställts

i sådant hänseende.

Utskottet hemställde därför om bifall till övergångsbestämmelserna på sätt

de i propositionen föreslagits.

I reservation till utskottets betänkande hemställde herrar Lindhagen och

Hage, att riksdagen ville,

1) i anslutning till lagrådets hemställan besluta det tillägg till övergångsbestämmelserna,

att lagen skall gälla även arrendeavtal, ingångna efter den

31 mars 1927,

''2) besluta följande tillägg till de båda lagarnas övergångsbestämmelser:

»I fråga om nyttjanderätt, som upplåtits före den 1 april 1927, skola med

undantag härnedan sägs gälla de grunder, vilka beträffande arrende i allmänhet

finnas stadgade i lagen om vad iakttagas skall i avseende å införande av

lagen om nyttjanderätt till fast egendom.

Har arrendatorn enligt avtal, ingånget före nämnda dag, vid arrendetidens

utgång brukat fastigheten i minst femton år, äge han rätt att, på sätt och

under villkor som om utövande av optionsrätt stadgas, få arrendet förnyat i

enlighet med denna lag; och vare arrendatorn berättigad att härvid tillgodoräkna

sig den tid, hans eller hans hustrus föräldrar eller adoptivföräldrar

innehaft fastigheten.

Avser avtal, som blivit upprättat innan förenämnda dag, arrende för arrendatorns

livstid eller på viss tid, vare för den återstående arrendetiden å upplåtelsen

tillämpligt vad om arrendators rätt att verkställa nyodling och jordförbättring

samt om ersättning därför stadgas.»,

eller, om detta ej bifalles, överväga och till nästa riksdag avlåta förslag om

lagens retroaktiva tillämpning på äldre arrendeupplåtelser i det syfte jordkommissionen

föreslagit.

De skäl, som föranledde sammansatta andra lag- och jordbruksutskottet vid

1927 års riksdag att avstyrka det motionsvis framställda förslaget att giva

de sociala arrendelagarna retroaktiv tillämpning, kvarstå alltjämt med oförminskad

styrka. Utskottet får därför hemställa,

s. 39 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 20.

39

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 8 mars 1929.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Westman, Almkvist*, Frändén, Thorberg*.

Lindhagen, Granström, Tamm och Norman*;

från andra kammaren: herrar Magnusson i Skövde*, Magnusson i Kalmar, Ödström*,

Johansson i Sollefteå, Andersson i Rasjön, Gardell i Gans, Pettersson i Hallbäcken

och Sandström.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer:

1) av herr Lindhagen, vilken yrkat, att riksdagen med anledning av motionen

ville hos Kungl. Maj:t begära övervägande av bestämmelser om retroaktiv

verkan av de sociala, år 1927 antagna arrendelagsbestämmelserna samt för

riksdagen framlägga det förslag vartill övervägandet föranleder.

Till stöd för detta yrkande har av herr Lindhagen anförts:

»De av utskottet i allmänna ordalag framhållna betänkligheterna mot retroaktiv

verkan av sociala arrendelagsbestämmelser hava tidigare i ett bemärkt fall

icke delats av statsmakterna. Fyra eller fem gånger har nämligen dels genom

motioner och dels genom regeringsproposition framlagts förslag om gällande

sociala arrendeavtals tvångsförlängning under viss tid. Detta var en synnerligen

ingripande rektroaktiv lagstiftning. Den samlade till sist majoritet i

andra kammaren och stora minoriteter i den första, där det en gång hängde på

ett hår. Inom norrlandskommittén liksom ock av jordkommissionen och lagrådet

ha retroaktiva bestämmelser i det av motionärerna angivna syftet förordats.

Det är också av vikt att icke en tillämnad social arrendelagstiftning i

flera eller färre fall blir utan verkan, därför att jordägarna skynda sig att

påtvinga arrendatorer kontrakt enligt den gamla lagen, innan den nya hunnit

träda i kraft. Varnande erfarenheter därom erhöllos i sammanhang med antagandet

av den norrländska arrendelagen.

I frågans nuvarande läge lärer det vara fåfängt att söka utarbeta förslag

till lagändring att omedelbart antagas av riksdagen. En opinionsyttring i form

av skrivelse till regeringen är dock alltid av förhållandena påkallad»;

2) av herrar Johansson i Sollefteå och Pettersson i Hällbacken.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.