Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj.t angående lagstiftning om koncession för förvärv av större mossar.

1929-04-05 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1929:29, Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj.t angående lagstiftning om koncession för förvärv av större mossar.

Dokumentets text

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets utlåtande Nr 29.

Historik.

1909 års

riksdag.

Sr 29.

Ankom till riksdagens kansli den 10 april 1929 kl. 1 e. in.

Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl.

Maj.t angående lagstiftning om koncession för förvärv av

större mossar.

I en inom första kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr

194, vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Lindhagen hemställt,

att riksdagen ville hos Kungl. Maj:t begära övervägande av en lagstiftning

om koncession i erforderliga fall för förvärv av äganderätt och nyttjanderätt

till större mossar.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för berörda hemställan, får utskottet

hänvisa till motionens innehåll.

Frågan om lagstiftning rörande koncession för förvärv och utnyttjande

av torvmossar har efter väckta motioner varit föremal för'' behandling vid

1909 års, vid 1914 års senare och vid 1920 års riksdag.

I anledning av den vid 1909 års riksdag av herr Lindhagen in. fl. väckta

motionen, som även och i första hand asyftade införande av lagstiftning

angående koncession för förvärv och utnyttjande av större skogar, anförde

lagutskottet i avgivet utlåtande:

Beträffande ändamålet med den föreslagna koncessionen i fråga om skogar

hava motionärerna anfört, att därmed skulle huvudsakligen åsyftas att förekomma

skogens skövlande och utnyttjande i övrigt på ett skadligt sätt, att

garantera, att gagnet av skogen komme den ort till godo, där densamma

vore belägen, samt att det allmänna kunde förbehållas rätt att förr eller

senare övertaga skogen. .

Motionärernas ifrågavarande yrkande synes utskottet sta i uppenbar strid

med de principer, som kommit till uttryck i den hittills i vårt land bestående

rättsordningen. Vare sig staten vill förvärva skog eller annan egendom

synes detta böra försiggå på ett i den enskildes rätt mindre ingripande

sätt än genom att helt enkelt såsom ett koncessionsvillkor förbehålla sig den

egendom, som önskas förvärvad. Och vill man överhuvud med motionärerna

åstadkomma ett bättre utnyttjande av vårt lands skogstillgång, torde även

detta enligt utskottets mening kunna ske genom vida lämpligare medel an

fastställande genom offentlig myndighets försorg vid varje ifrågakommande

förvärv av särskilda villkor, som skola gälla för utnyttjande av forvarvets

föremål. Utskottet kan icke föreställa sig, hur någon myndighet skall kunna

vara i stånd att på ett ens tillnärmelsevis tillfredsställande sätt handhava

en så vittgående uppgift. Att i den omfattning, motionärerna begära, tilllägga

statens organ en dylik uppgift, synes utskottet vara att överskatta

s. 15 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 29. 15

den förmåga, som skäligen kan tillkomma dessa organ. Då motionärerna

till stöd för ett sådant koncessionsförfaiande, som det bär begärda, åberopa

gällande lagstiftning angående skyldighet för utlänning, vilken här i landet

vill förvärva fast egendom eller eljest här förvärva vissa rättigheter, att

därtill söka särskilt tillstånd, synes utskottet detta icke riktigt. Beträffande

det av motionärerna åberopade norska förslaget i det föreliggande

ämnet är detta, vilket för övrigt tillkommit huvudsakligen för att hindra

utlänningar att slå under sig i förslaget åsyftad egendom, ännu icke av

norska stortinget antaget, utan har detsamma som bekant stött på synnerligt

motstånd i Norge.

I den ifrågavarande motionen yrkas vidare på koncession för förvärv och

utnyttjande av torvmossar av större omfattning. Koncessionen vore här, enligt

motionärernas förmenande, erforderlig för att hindra från torvmossarna

erhållna produkters oskäliga fördyrande för näringarna och den stora allmänheten

genom uttagande därur av oskäliga spekulationsvinster.

Arbetet på att bearbeta våra torvmossar och göra fruktbringande den tillgång,

. som däri anses ligga, har i senare tider fortgått med sä mycken iver,

som det i vårt kapital fattiga land varit möjligt. För att befordra detta arbete

och understödja torvfabrikationen och torvindustrien hava också statsmakterna

iklätt sig betydande uppoffringar. Ännu torde dock åtskilligt vara

att göra för erhållande av lämpligare och enklare metoder för torvens tillgodogörande.

Det synes utskottet utom allt tvivel, att sådana åtgärder, som

de nu av motionärerna påyrkade, skulle synnerligen skadligt inverka på

det arbete, som sålunda bedrives, och på den så välbehövliga företagsamhetslusten

på detta område, vilken naturligen måste förlamas, i den mån den

saknar utsikt till ersättning för gjorda uppoffringar. Under sadana förhållanden

kan utskottet icke tillstyrka motionärernas förslag i den förevarande

delen, vilket för övrigt drabbas av samma huvudanmärkning, som

utskottet ovan riktat mot motionärernas förslag beträffande skogar. I varje

händelse vilar tills vidare torvmossarnas nyttiggörande till bränsle på den

förutsättningen, att detta skall betinga ett billigare pris än prisen på stenkol

och ved. Möjlighet att av torvmossarna uttaga någon sådan spekulationsvinst,

som den, varom motionärerna tala, synes därför redan på förhand hava

erhållit en viss naturlig begränsning. Är fråga om frambringande medelst

torv av elektrisk eller annan energi, som skall överföras från ort till annan,

har utskottet i annat denna dag avgivet utlåtande hemställt om åtgärders

vidtagande för fastställande genom det allmännas försorg av visst pris på

denna energi. Härutinnan skulle alltså erbjuda sig en särskild möjlighet

för staten att i vissa avseenden förhindra en sådan verkan av den fria förfoganderätten

över mossarna, som den av motionärerna befarade.

På sålunda anförda skäl hemställde utskottet om avslag å då förevarande

motion.

Reservation anfördes av herr Lindhagen, som hemställde, att riksdagen

ville hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning, huruvida, i vilka fall och

under vilka villkor genom lag borde stadgas koncession för förvärv och

utnyttjande av torvmossar i större omfattning.

Utskottets hemställan blev av båda kamrarna bifallen.

Vid 1914 års senare riksdag behandlades då av herr Lindhagen väckt

motion i ämnet av sammansatt lag- och jordbruksutskott, som under åbe
-

1914 års

senare riksdag.

s. 16 Kontrollera mot PDF

1920 års

riksdag.

16 Andra lagutskottets utlåtande Nr 29.

ropande av 1909 års lagutskotts ovan citerade utlåtande hemställde, att

motionen icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Reservation anfördes av herr Lindhagen, som hemställde, att riksdagen

ville anhålla, att Kungl. Maj: t måtte taga i övervägande lämpligheten av

en lagstiftning om koncession såsom villkor för förvärv och utnyttjande i

spekulativt syfte av torvmossar utav större betydelse eller andra åtgärder

till skyddande därutinnan av allas berättigade intressen.

Utskottets hemställan bifölls av båda kamrarna.

Jämväl vid 1920 års riksdag förelåg en av herr Lindhagen väckt motion

i ämnet. I motionen hemställdes, att riksdagen ville

1) för sin del besluta en provisorisk lag rörande hos regeringen begärd

koncession för förvärv av äganderätt och nyttjanderätt till större mossar,

och

2) med överlämnande av nämnda beslut tillika anhålla om framläggande

för riksdagen snarast möjligt av en definitiv lagstiftning i ämnet, samt

3) hos regeringen begära, att i den definitiva lagen eller i särskild lagstiftning

meddelas föreskrifter, som betrygga torvens uttagande på sådant

sätt, att den kvarvarande marken ej blir för all framtid oduglig för skogsbörd

och odling.

I sitt över motionen avgivna utlåtande, nr 42, hemställde andra lagutskottet

om avslag å såväl förevarande motion som en samtidigt väckt motion

om koncession för förvärv av äganderätt och nyttjanderätt till större kalkstensfyndigheter

samt till större grus- och lertag. Till stöd härför anförde

utskottet följande:

Motionären påpekar att genom lag den 30 maj 1916 om vissa inskränkningar

i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa

bolag ett svenskt uppvaknande spåras beträffande nödvändigheten av kontroll

över innehavet av vissa naturrikedomar. Som bekant innebär denna

lag en reglering av utländsk medborgares innehav eller inflytande å bland

annat av motionären berörda naturtillgångar. Den är i detta avseende en motsvarighet

till de av motionären åberopade norska lagarna av den 25 juli 1913

och den 3 juli 1914. Motionärens ena vid föregående tillfällen åberopade

skäl för kravet på koncessionslag på föreliggande områden eller behovet av

skydd mot obehörigt utländskt inflytande är således genom denna lag tillgodosett.

.

Vad åter beträffar motionärens andra nu åberopade skäl för sitt förslag

eller att den inhemska konsumtionen otillbörligt skulle kunna uppskörtas

genom av spekulationen uppdrivna värden å dessa naturtillgångar eller

att de av enskild förvärvsverksamhet skulle monopoliseras med därav för

konsumtionen följande eventuella menliga följder, lära dessa farhagor ej

vara stödda av erfarenheten och torde en sådan fara vara avlägsen på grund

av vårt lands stora tillgångar på dessa naturvärden. Skulle likväl på

något område de av motionären befarade monopoliseringssträvandena bliva

verklighet, torde en sådan utveckling ej undgå statsmakternas uppmärksamhet.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om riksdagens nyligen

på utskottets hemställan fattade beslut om skrivelse till Kungl. Maj:t med

s. 17 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 29. 17

begäran om vidtagande av vissa åtgärder mot truster och monopolistiska

sammanslutningar.

Utskottets hemställan, som var beslutad utan meningsskiljaktighet, blev

bifallen av riksdagens kamrar.

Såsom skäl för sin hemställan vid innevarande års riksdag har motionären

allenast åberopat vad han anfört till stöd för sina vid 1920 års riksdag

framställda yrkanden i samma ämne.

Utskottet har vid förnyat övervägande av frågan funnit de skäl, som

tidigare anförts mot införande av koncessionslagstiftning på ifrågavarande

område, alltjämt äga giltighet och tillåter sig fördenskull hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 5 april 1929.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

trån första kammaren: herrar Westman, Frändén, Österström, Berglund*, Granström,

Tamm och Norman;

från andra kammaren: herrar Magnusson i Kalmar, Ros, Hage, Johanson i Hallagården,

Petersson i Lerbäcksbyn *, Pettersson i Hällbacken, Sandström och Osberg.

*) Ej närvarande vid utlåtandets Justering.

Reservation

av herr Hage.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 9 saml. 2 avd. 15 häft. (Nr 27—29.1 2

Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.