Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om åvägabringande av utredning och förslag angående vissa ändringar i vattenlagen. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 26 i första kammaren av herr Erik Andersson m. fl. och nr 88 i andra kammaren av herr Carlsson i Solberga m. fl.

1929-04-23 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1929:34, Utlåtande i anledning av väckta motioner om åvägabringande av utredning och förslag angående vissa ändringar i vattenlagen. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 26 i första kammaren av herr Erik Andersson m. fl. och nr 88 i andra kammaren av herr Carlsson i Solberga m. fl.

Dokumentets text

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 34.

Nr 34.

Ankom till riksdagens kansli den 23 april 1929 kl. 1 e. in.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om åvägabringande av

utredning och förslag angående vissa ändringar i vattenlagen.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 26 i första kammaren av herr Erik

Andersson m. fl. och nr 88 i andra kammaren av herr Carlsson i Solberga

m. fl.

I motionerna, som äro likalydande, har hemställts, att riksdagen ville besluta

att i skrivelse till Kungl. Maj:t begära, att Kungl. Maj:t ville verkställa

utredning, huruvida och i vad mån hittills utförda vattenregleringar inom

landet för i motionerna nämnda rättsägande medfört olägenheter av däri

antytt slag, samt sedan till riksdagen inkomma med förslag till de ändringar

av vattenlagen, som vid utredningen kunna visa sig nödvändiga för avhjälpande

och förekommande av dylika olägenheter.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för berörda hemställan,

får utskottet hänvisa till motionerna.

Över motionerna har utskottet, i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver,

begärt yttrande av länsstyrelsen i Kalmar län. Det yttrande, som

i anledning härav kommit utskottet tillhanda, finnes såsom bilaga fogat vid

detta utlåtande; och hänvisar utskottet till detsamma.

Redogörelse De stadganden i nu gällande vattenlag, som torde avses med motionärernas

för vissa ändringsförslag, äro följande:

^vattenlagen. Byggnad i vatten skall göras så, att ändamålet kan utan oskälig kostnad

vinnas med minsta intrång och olägenhet för annan (2 kap. 2 §).

Ej får någon så bygga i vatten, att genom uppdämning, sänkning av

vattenståndet eller annan inverkan på vattenförhållandena skada tillfogas

eller intrång göres å annan tillhörig egendom, vare sig jord, hus, fiske, bebyggt

eller obebyggt strömfall eller annat, utan så är att nyttan av byggnaden

eller den del därav, som föranleder skadan eller intrånget, prövas efter

avdrag av byggnadskostnaden uppgå till ett värde, motsvarande tre gånger

den skada och det intrång, som göres å åker och äng, samt två gånger

skadan och intrånget å annan egendom. Skulle byggande i vatten hava till

följd, att ett avsevärt antal bofasta personer berövas sina bostäder, eller att

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 34.

3

större fabrik eller annan anläggning, varav många hava uppehälle, måste

nedläggas eller dess drift väsentligt minskas, eller att odlad jord till en

efter ortsförhållandena betydande omfattning sättes under vatten eller eljest

väsentligt skadas, eller att fiskerinäring av större betydenhet lider väsentligt

förfång, får byggnaden, ändå att nyttan uppgår till värde, som ovan sagts

icke ske. Prövas byggnad i vatten vara av synnerlig betydelse för näringslivet

eller för orten eller eljest från allmän synpunkt, kan Konungen, ändå

att hinder mot byggnaden skulle möta av vad ovan sagts, efter hemställan

av vattendomstolen lämna medgivande till byggnaden (2 kap. 3 §).

Har vid byggnad i vatten utsatts vattenmärke till utmärkande av tillåten

dämningshöjd eller till betecknande av det vattenstånd, under vilket vattnet

ej må sänkas, skola de i sammanhang därmed meddelade bestämmelser om

hushållningen med vattnet av byggnadens ägare noga iakttagas. Finnes

vattenmärke utsatt till utmärkande av tillåten dämningshöjd, utan att särskilda

bestämmelser meddelats om hushållningen med vattnet, åligger det

byggnadens ägare att, i vad på hans åtgärd ankommer, så förfara, att vattnet

ej må stiga över märket (2 kap. 27 §).

Har ej vattenmärke utsatts, och hava ej heller eljest meddelats bestämmelser

om hushållningen med vattnet, skall dammlucka eller däremot svarande

inrättning för vattnets avlopp hållas öppen, när sådant tarvas till

förekommande av skada för dem, som ovan eller nedan äga jord, strömfall

eller annan egendom (2 kap. 29 §).

Ej får vid avtappning så mycket vatten på en gång framsläppas, att allmän

eller enskild rätt sättes i fara (2 kap. 32 §).

I fråga om rätt att verkställa vattenreglering för beredande av ökad möjlighet

att utnyttja vattenkraft samt för torrläggning har stadgats, att bestämmelserna

i 2 kap. 3 § skola hava motsvarande tillämpning (3 kap. 2 §).

•

I motionerna har anförts, att de omfattande sjöreglerings- och torrläggningsföretag,

som de senare åren utförts rörande de större vattendragens

källsjöar, medfört avsevärda olägenheter för vissa strandägare. Enligt motionärernas

mening skulle de ifrågavarande missförhållandena kunna avhjälpas

endast genom ändringar i vattenlagen. Motionerna synas närmast

vara föranledda av de betydande översvämningar, som under de senaste åren

och särskilt nästlidna höst ägt rum å markerna kring Emån.

Såsom framgår av det av länsstyrelsen i Kalmar län till utskottet avgivna

yttrandet har länsstyrelsen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 18 december 1928

hemställt om anslag för åstadkommande av en teknisk och rättslig utredning

rörande vattenförhållandena i Emån och dess källsjöar. Denna skrivelse har

emellertid ännu icke föranlett någon åtgärd från Kungl. Maj:ts sida. Då

utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t kommer att ägna ej blott det genom

nämnda skrivelse anhängiggjorda ärendet utan även de ytterligare fall, som

kunna komma att dragas under Kungl. Maj:ts prövning, all den uppmärk
-

Vtskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 3i.

samhet, som desamma kunna förtjäna, synes det utskottet som om anledning

för närvarande icke förelåge för riksdagen att hos Kungl. Maj:t för det ifrågasatta

ändamålet begära verkställande av den utredning, som av motionärerna

påyrkas.

Utskottet får fördenskull hemställa,

att motionerna icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 23 april 1929.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Westman, von Sydow, Linder, Frundén*, Österström,

Berglund, Granström och Norman;

från andra kammaren: herrar Magnusson i Skövde, Magnusson i Kalmar, Hage,

Jeppssom, Johansson i Sollefteå, Andersson i Rasjön, Gardell i Gans* och Sandström.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 34.

5

Länsstyrelsen

i Kalmar län.

I.andskansliet.

Till Riksdagens andra lagutskott.

Sedan Kungl. Maj:t genom nådig skrivelse den 1 februari 1929 anbefallt

länsstyrelsen att avgiva och till Eder överlämna utlåtande över tvenne

inom riksdagen väckta likalydande motioner, F. K. nr 26 och A. K. nr 88.

om åvägabringande av utredning och förslag angående vissa ändringar i

vattenlagen, får länsstyrelsen i sådant avseende anföra följande.

Uti ifrågavarande motioner framhålla motionärerna, hurusom de omfattande

torrläggnings- och sjöregleringsföretag, som på senare åren utförts

rörande de större vattendragens, särskilt i södra Sverige, största och

mest betydelsefulla källsjöar, medfört avsevärda olägenheter för nedanliggande

jord, vilken jord kommit att tidvis i större eller mindre grad sättas

under vatten eller annars väsentligen skadas. Motionärerna hava för den

skull hemställt, att riksdagen ville hos Kungl. Maj:t påkalla utredning rörande

omförmälda olägenheter samt om de ändringar i vattenlagen, som

kunde visa sig nödvändiga till avhjälpande och förekommande av desamma.

Länsstyrelsen anser sig med anledning härav böra till utskottets kännedom

meddela, att länsstyrelsen särskilt med anledning av de under sistlidna

höst förekommande, jämväl av motionärerna berörda svårartade översvämningarna

vid Emån och dess vattensamlingsområden redan i underdånig

skrivelse till Kungl. Maj:t den 18 december 1928, varav länsstyrelsen tillåter

sig bifoga en avskrift, gjort framställning om anvisande av ett anslag å

4 000 kronor för åstadkommande av en teknisk och rättslig utredning

rörande ifrågavarande spörsmål. Såsom av skrivelsen framgår^ har i densamma

bragts på tal jämväl frågan om, huruvida och i vad mån skadorna

genom översvämningarna kunde anses förorsakade genom en otydlig lagstiftning,

vadan den i motionerna berörda frågan om eventuella ändringar

och förtydliganden av hithörande stadganden i vattenlagen redan genom

nämnda skrivelse underställts Kungl. Maj:ts beprövande.

Enligt vad länsstyrelsen erfarit, har dess underdåniga framställning vunnit

tillstyrkan av såväl lantbruksstyrelsen som statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt.

Länsstyrelsen tillåter sig i sammanhang härmed erinra, att 1928 års riksdag

beviljat anslag till upprättande av plan och kostnadsförslag rörande

torrläggning av Lyckebyån. Då emellertid i nu förevarande fall avses utredning

i fråga om vilka åtgärder, som kunna befinnas erforderliga för att

förekomma skada å redan kultiverad åkerjord, synas ännu starkare skäl

nu kunna åberopas för bifall till länsstyrelsens nu ifrågavarande framställning.

Den sålunda ifrågasatta utredningen, som av sakkunnig person beräknas

kosta 4 000 kronor, däri emellertid kostnaderna för statens meteorologisk - hydrografiska anstalts medverkan ej inräknats, är synnerligen nödvändig

även av det skäl, att den kan tjäna till underlag för de fortsatta, mera

vidlyftiga undersökningar, som tarvas för eventuella ändringar i vattenlagen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr 34.

I Emådalen blir situationen synnerligen bekymmersam under snart instundande

snösmältning, som befaras bliva av osedvanlig omfattning och

därigenom i hög grad öka de genom de senaste årens översvämningar uppkomna

svårigheterna.

Av vad länsstyrelsen sålunda anfört torde framgå, att länsstyrelsen i likhet

med motionärerna anser den ifrågasatta utredningen av behovet synnerligen

påkallad, men då framställning i ärendet redan föreligger hos Kungl.

Maj:t, vill länsstyrelsen för sin del framhålla den synnerliga önskvärdheten

av att utskottet måtte föreslå riksdagen att i skrivelse till Kungl. Maj:t understryka

vikten av att den av länsstyrelsen begärda utredningen snarast möjligt

kommer till stånd.

Kalmar i landskansliet den 2 mars 1929.

JOHN FALK.

E. T. Lidman.

Avskrift.

TILL KONUNGEN.

Under de senare åren och särskilt innevarande höst hava, enligt vad

länsstyrelsen genom inspektion på platsen förvissat sig om, betydande översvämningar

ägt rum av markerna kring Emån, varigenom högst avsevärda

skador förorsakats jordägarna, vilka skador dessa i längden ej kunna bära.

översvämningarna hava omfattat stora arealer odlad jord inom Döderhults,

Fliseryds, Högsby, Fågelfors och Mörlunda socknar i Kalmar län. På grund

härav lärer det vara ofrånkomligt, att en utredning snarast möjligt verkställes

för utrönande av orsakerna till ifrågavarande översvämningar och

vad som kan åtgöras för åstadkommande av bättre avrinningsförhållanden

i ån.

Enär översvämningarna, som nämnts, numera årligen förekomma, har

man i orten satt dessa i samband med de under den senaste tiden företagna

utbyggnaderna av Emåns källsjöar, vilka reglerats för kraftändamål, utan

att dock härmed vilja göra gällande, att de exceptionella översvämningar,

som exempelvis denna höst inträffat genom att den normala högvattenmängden

stegrats från omkring 70 å 80 kubikmeter till 120 å 130 kubikmeter

pr sekund, till hela sin omfattning härröra från sagda förhållande,

även om skadorna härigenom betydligt förvärrats. Enligt sakkunniges mening

torde emellertid i varje fall få anses fastslaget, att översvämningarna

till väsentlig del härröra från de till Emån hörande sjösystemens reglering

för kraftändamål.

Därest ägarna av de marker, som nu årligen skadas, för denna skadegörelse

erhållit motsvarande gottgörelse från de kraftintressen, som lagligen

medgivits att använda sjöarna till vattenmagasin, vore givetvis allt i

sin ordning. Dessa jordägare hava dock aldrig erhållit någon kompensation

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 34.

7

för skadorna, om man bortser från de markområden, som ligga omkring

de reglerade sjöarna och varom här icke är fråga. Det förhållandet att

skadorna icke i väsentlig mån kunna anses härröra från ett olagligt handhavande

av regleringsdammarna ställer jordägarna i den prekära situationen,

att de icke synas hava möjlighet att genom laga åtgärder vinna rättelse,

än mindre någon ersättning för redan lidna förluster.

Man torde kunna ifragasätta, huruvida med hänsyn till bestämmelsen i

vattenlagen 2 kap. 3 § stycket 2 vissa av ifrågavarande regleringsföretag skulle

kunnat erhålla lagligt medgivande, därest företagens verkningar blivit allsidigt

utredda. Vad Emån beträffar, synes nämligen skäl förefunnits att

tillämpa bestämmelsen i sagda lagrum därom, att »odlad jord till en efter

ortsförhållandena betydande omfattning sättes under vatten eller eljes väsentligt

skadas». Vattenlagen lämnar dock intet närmare direktiv för hänsynstagandet

till skada å jord, belägen nedanför ett regleringsföretag, i vidare

män än den allmänna bestämmelsen i 2 kap. 32 § av nämnda lag, vilken

bestämmelse, att döma av sakkunnigas motiv, i första hand avser skada

genom tillfälliga dammars ovarsamma borttagande. Icke blott med hänsyn

till stadgandet i ovannämnda 2 kap. 3 § av lagen utan jämväl med hänsyn

till stadgandet i första stycket av samma paragraf kan ifrågasättas, om

företagen bort medgivas. Man uppskattar nämligen här årliga skador till

omkring 100 000 kronor, och då vinsten av ett regleringsföretag skall stiga

till tre gånger skadan på åker och äng, för att företaget skall äga vitsord,

finner man att nettovinsten skall utgöra 6 000 000 kronor med förutsättning

av den årliga skadans kapitaliserande efter 5 %, och dock har ingen

hänsyn här tagits till andra uppkommande skador.

Enligt länsstyrelsens mening finnes det sålunda skäl antaga, att skadorna

indirekt förorsakas av en otydlig lagstiftning ävensom den omständigheten,

att regleringsföretagen verkställts var för sig, utan att nödig utredning

skett om deras gemensamma verkningar, och då det under alla

förhållanden är av stort allmänt intresse att åstadkomma en fullt opartisk

och sakkunnig undersökning rörande sambandet mellan sjöregleringarna

och markskadorna för att kunna fastslå för vilka vattenmängder ån skall

dimensioneras vid uppkommande planläggning av grävningsarbetena i ån,

anser länsstyrelsen, att en sådan undersökning med hänsyn till omständigheterna

i det föreliggande fallet och särskilt till jordbrukarnas icke i

någon mån självförvållade svåra ställning bör verkställas på statens bekostnad.

Länsstyrelsen tillåter sig för den skull och då de till länsstyrelsens förfogande

ställda anslag till sakkunnigeutredningar, kronor 300:—, dels redan

till stor del tagits i anspråk och i övrigt ej torde för ändamålet förslå, i

underdånighet anhålla, att Eders Kungl. Maj:t täcktes för åstadkommande

av en teknisk och rättslig utredning rörande vattenförhållandena i Emån

och dess källsjöar ställa till länsstyrelsens förfogande ett belopp av förslagsvis

4 000 kronor. I händelse av bifall till denna framställning har länsstyrelsen

tänkt sig, att till en början skulle verkställas en teknisk undersökning

av exempelvis en lantbruksingenjör och en representant för statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt, vilken sedermera skulle åtföljas av en rättslig

utredning av en på området sakkunnig jurist. Med hänsyn till vikten

av att utredningarna snarast möjligt komma till stånd, synas desamma böra

slutföras före 1929 års höst.

Länsstyrelsen vill i detta sammanhang erinra, att anslag av statsmedel

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande Nr 34.

nyligen beviljats till reglering av Lyckebyån, där frågan blott gällt att utvinna

ny odlingsbar jord, medan det här gäller förhindrande av skadegörelse

å redan odlad jord, å vilken jordägarna under förhandenvarande förhållanden

ej anse sig kunna kvarstanna.

EU av lantbruksingenjören i länet avgivet tjänsteutlåtande i ärendet tilllåter

sig länsstyrelsen bifoga.

Underdånigst

E. T. Lidman.

JOHN FALK.

Kalmar i landskansliet den 18 december 1928.

Rätt avskrivet betygar.

På tjänstens vägnar:

E. T. LIDMAN.

CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1929

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.