Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om upphävande av lagarna om kollektivavtal och om arbetsdomstol m. m. Andra lagutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft till lagutskott hänvisade motionerna nr 89 i andra kammaren av herr Andersson i Stockholm m. fl. och nr 179 i samma kammare av herr Hansson i Stockholm.

1929-02-15 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1929:4, Utlåtande i anledning av väckta motioner om upphävande av lagarna om kollektivavtal och om arbetsdomstol m. m. Andra lagutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft till lagutskott hänvisade motionerna nr 89 i andra kammaren av herr Andersson i Stockholm m. fl. och nr 179 i samma kammare av herr Hansson i Stockholm.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande År lt.

1

Nr 4.

Ankom till riksdagens kansli den 15 februari 1929 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om upphävande av lagarna

om kollektivavtal och om arbetsdomstol m. m.

Andra lagutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft till lagutskott

hänvisade motionerna nr 89 i andra kammaren av herr Andersson i

Stockholm m. fl. och nr 179 i samma kammare av herr Hansson i Stockholm.

I den förra motionen har yrkats, att riksdagen måtte besluta, att lagen om

kollektivavtal och lagen om arbetsdomstol omedelbart upphävas.

I den senare motionen har hemställts, att riksdagen måtte besluta, dels att

de av 1928 års riksdag beslutade lagarna om kollektivavtal, om arbetsdomstol,

om ändrad lydelse av 46 § utsökningslagen och om ändrad lydelse av 1 §

lagen den 28 oktober 1887 om skiljemän skola upphöra att gälla, dels ock att

lagen den 28 maj 1920 om central skiljenämnd i arbetstvister åter skall träda

i tillämpning.

Beträffande de skäl, som aberopats till stöd lör ifrågavarande yrkanden,

får utskottet hänvisa till respektive motioners innehåll.

Den lagstiftning, varom, här är fråga, har trätt i kraft den 1 januari innevarande

år. Enligt vad utskottet inhämtat hava hittills sex mål dragits under

arbetsdomstolens prövning, tva av arbetsgivarparten, tre av arbetarparten och

ett genom överenskommelse av båda parterna. Samtliga mål gälla tillämpning

av äldre rättsregler.

Att på de skäl, som i motionerna anförts, avskaffa den ifrågavarande lagstiftningen,

innan erfarenhet vunnits rörande dess verkningar, kan utskottet

icke förorda.

Utskottet får fördenskull hemställa,

att förevarande motioner icke matte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 15 februari 1929.

På andra lagutskottets vägnar:

'' K. G. WESTMAN.

Utskottet.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 9 samt. 2 avd. Jf häft. (Nr 4—C.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande Nr h.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Westman, von Sydow* Linder, Almkvist, Sigfrid

Hansson, Frändén, Thorberg och Granström;

från andra kammaren: herrar Magnusson i Skövde, Magnusson i Kalmar, Hage,

ödström, Johansson i Sollefteå, Petersson i Lerbäcksbyn, Gardell i Gans*

och Osberg.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer

1) av herrar Linder, Sigfrid Hansson, Thorberg, Magnusson i Kalmar, Hage

och Johansson i Sollefteå, vilka anfört:

»Mot yrkandet på kollektivavtals- och arbetsdomstolslagarnas upphävande redan

nu, omedelbart efter det de trätt i kraft, kan den invändningen göras, att det

icke hör till god parlamentarisk ordning att avskaffa en helt nyss genomförd

lagstiftning utan att tillfälle beretts att göra erfarenheter ifråga om dess tilllämpning.

Vi vilja icke bestrida, att denna invändning i allmänhet bär tillmätas ett

icke ringa värde. Men det gives ingen regel utan undantag.

Vad angår bär berörda lagstiftning, torde man på goda grunder kunna göra

gällande, att hänsynen till den goda parlamentariska ordningen ej får anses

väga tyngre än de skäl, som anförts i den av herr Hansson i Stockholm väckta

motionen. Det lär sålunda icke kunna förnekas, att det tvångsingripande, som nu

skett i förhållandet mellan kollektivavtalens parter, icke blott var onödigt utan

även — vad värre är — ägnat att försvåra en lovande utveckling fram mot en

på ömsesidigt förtroende, frivilligt samarbete och växande ansvarskänsla grundad

arbetsgemenskap till gagn för såväl parterna själva som samhället.

Syftet med denna lagstiftning må ha varit vilket som helst, man må tillskriva

densamma stor eller ringa betydelse ur rättsordningens och arbetsfredens synpunkt,

faktum är, att den icke uppbäres av arbetarpartens förtroende och att

den i arbetsgivarkretsar mottagits med mycket blandade känslor. Den vilar

folkpsykologiskt sett på en mer än lovligt bräcklig grundval. Ett omedelbart

upphävande av densamma skulle på intet sätt äventyra värden, som man givit

sken av att vilja bevara med dess hjälp, men otvivelaktigt bliva till gagn för de

betydelsefulla strävanden, som den nuvarande regeringen sagt sig vilja främja

med sina bemödanden att hjälpa arbetarna och arbetsgivarna tillrätta med

arbetsmarknadens många och svåra problem.

Yi ansluta oss därför till det yrkande, som framställts i den av herr Hansson

i Stockholm i andra kammaren väckta motionen, och anse, att andra lagutskottet

bort tillstyrka bifall till detsamma samt gå i författning om att låta

utarbeta erforderliga övergångsbestämmelser. Detta yrkande går ut på ett åter
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.

ställande av den ordning, som i lagstiftningshänseende var rådande på detta område

före ifrågavarande lagars ikraftträdande. Lagen om central skiljenämnd i

vissa arbetstvister den 28 maj 1920 skulle alltså återupplivas. Med hänsyn därtill

kunna vi följaktligen icke instämma i den av herr Andersson i Stockholm

m. fl. i andra kammaren väckta motionen, enligt vilken intet som helst statligt

organ för s. k. rättstvisters slitande skulle ställas till kollektivavtalsparternas

förfogande.»

2) av herr Almkvist, som ansett, att utskottets yttrande med kantrubrik »Utskottet»

bort i nedan angivna del hava följande lydelse:

»Den lagstiftning---rättsregler.

Några giltiga skäl för ifrågavarande lagstiftnings upphävande hava, enligt

utskottets mening, icke blivit av motionärerna anförda.

Utskottet får---föranleda.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.