Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående arbetstids förhållandena vid rikets fasta brandkårer.

1929-02-15 · 3 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1929:6, Utlåtande i anledning av väckt motion angående arbetstids förhållandena vid rikets fasta brandkårer.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

ti

Andra lagutskottets utlåtande Nr 0.

Frågans behandling

vid

1928 års

rilcsdag.

Nr (i.

Ankom till riksdagens kansli den 15 februari 1929 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående arbetstids förhållandena

vid rikets fasta brandkårer.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 178.

vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Törnkvist i Karlskrona hemställt,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj: t anhålla, att Kungl.

Maj: t till 1930 års riksdag, då lagen om arbetstidens begränsning ånyo torde

komma under statsmakternas omprövning, ville låta verkställa utredning rörande

arbetstidsförhållandena vid rikets fasta brandkårer samt för riksdagen

framlägga det förslag, vartill utredningen kunde giva anledning.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för berörda yrkande, får utskottet

hänvisa till motionens innehåll.

Föreliggande spörsmål förelåg till behandling vid fjolårets riksdag genom

två inom andra kammaren väckta motioner, nämligen nr 286 av herr Samuelsson

in. fl. och nr 290 av herr Törnkvist i Karlskrona m. fl.

I motionen II: 286 hemställdes, att lagen om arbetstidens begränsning skulle

omfatta brandmännen vid yrkesbrandkårer i landet; eller, om detta icke bifölles,

att riksdagen måtte besluta i skrivelse till Kungl. Maj: t begära utredning

och förslag angående begränsning av brandmännens tjänstgöringstid.

I motionen 11:290 hemställdes, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj: t anhålla, att Kungl Maj: t till 1930 års riksdag, då lagen om arbetstidens

begränsning ånyo torde komma under statsmakternas omprövning, ville låta

verkställa utredning rörande arbetstidsförhållandena vid rikets fasta brandkårer

samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kunde

giva anledning.

I sitt i ärendet avgivna utlåtande, nr 15, anförde andra lagutskottet följande:

Den verksamhet, som utövas av städernas brandväsen, är icke hänförlig till

vare sig rörelse eller sådana arbetsföretag, som omförmälas i lagen om arbetstidens

begränsning. Denna lag äger således icke tillämplighet beträffande brandmännens

tjänstgöringsförhållanden. I detta avseende överensstämmer den svenska

åttatimmarslagen med den vid Washington-konferensen år 1919 föreslagna

konventionen angående arbetstidslagstiftning. Enligt utskottets förmenande

måste det väcka starka betänkligheter att, såsom nu föreslås, utvidga denna

lagstiftning till att omfatta sådan verksamhet som den här ifrågavarande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 6.

Under behandlingen år 1926 av förslaget till lag om arbetstidens begränsning

yttrade utskottet vid övervägande av frågan angående lagens giltighetstid,

att, då frågan om revision av Washington-konventionen enligt en bestämmelse

i densamma skulle tagas under övervägande inom tio år från det konventionen

först trädde i kraft, vilket skedde den 13 juni 1921, lagens giltighetstid

lämpligen borde bestämmas till utgången av år 1930. Härjämte anförde utskottet,

att det givetvis torde kunna förutsättas, att Kungl. Maj: t under den

fortsatta provisorietiden komme att med uppmärksamhet följa utvecklingen, såväl

inom som utom landet, av de förhållanden, vilka kunde vara av betydelse

lör frågan om upprätthållandet och gestaltningen av förevarande lagstiftning

och därvid ägna särskild uppmärksamhet åt de ledande industristaternas ställning.

Vid sådant förhållande torde icke, såsom i motionen II: 290 föreslås,

vara lämpligt att göra hemställan hos Kungl. Maj: t om verkställande till 1930

års riksdag, då lagen om arbetstidens begränsning förväntas ånyo komma under

prövning, av utredning rörande arbetstidsförhållandena vid rikets brandkårer.

Ej heller synas enligt utskottets mening tillräckliga skäl föreligga att till

utredning upptaga frågan om reglering av arbetstiden vid brandkårerna genom

en vid sidan av den nu gällande åttatimmarslagen utfärdad formellt fristående

lagstiftning. Med hänsyn till de växlande förhållanden, under vilka

verksamheten vid brandkårerna måste utövas i olika städer och samhällen, och

ej minst till nödvändigheten att jämförelsevis fritt kunna avväga proportionen

mellan brandmännens effektiva arbetstid och den tjänstgöringstid, som ej

kan anses vara av arbetstids natur, möta tydligen svårigheter att på detta

område reglera arbetsförhållandena med generella bestämmelser. Då ej

heller omständigheter påvisats, som giva vid handen, att vederbörande kommuner

såsom arbetsgivare bestämma brandmännens arbetstidsförhållanden på

ett sådant sätt, att anledning finnes för riksdagen att trots här anförda betänkligheter

ingripa för att med lagstiftning reglera nämnda förhållanden, får

utskottet hemställa, att förevarande motioner icke måtta till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Utskottets hemställan bifölls av riksdagen.

Vid det förnyade övervägande, som utskottet ägnat det i motionen upptagna

spörsmålet, har utskottet icke funnit skäl föreligga att frångå den ståndpunkt,

som utskottet intog vid frågans behandling under fjolåret.

Utskottet får alltså hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 15 februari 1929.

Utskottet.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8 Andra lagutskottets utlåtande Nr G.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Westman, von Sydow*, Linder, Almkvist, Sigfrid

Hansson, Frändén, Thorberg och Granström;

från andra kammaren: herrar Magnusson i Skövde, Magnusson i Kalmar, Hage,

Ödström, Johansson i Sollefteå, Petersson i Lerbäcksbyn, Gardell i Gans*

och Osberg.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Linder, Sigfrid Hansson, Thorberg, Magnusson i Kalmar, Hage och

Johansson i Sollefteå, vilka anfört:

»I motion nr 290 till 1928 års riksdag påkallade herr Törnkvist i Karlskrona

in. fl. riksdagens uppmärksamhet beträffande brandkårspersonalens tjänstgöringsförhållanden.

På hemställan av andra lagutskottet föranledde motionen ej till någon riksdagens

åtgärd. Vid utskottets utlåtande fanns dock fogad en reservation, däri

reservanterna av de upplysningar, som motionärerna lämnat till stöd för sina

yrkanden, ansågo framgå, att brandmännen i vårt land i regel hade en synnerligen

lång tjänstgöringstid, över vilken de ansågos hava befogad anledning att

beklaga sig. I reservationen hette det vidare, bland annat: »Även om dessa tjänstgöringsförhållanden

icke kunna regleras efter samma normer som arbetstiden

inom industrien och därmed jämförliga förvärvsområden, torde de likväl förtjäna

att bliva föremål för statsmakternas uppmärksamhet och ingripande, i all

synnerhet som brandmännen befinna sig i en sådan tjänsteställning, att man icke

önskar att de skola använda sig av medel som andra arbetargrupper förfoga

över med avseende på arbetsvillkorens reglering.»

Lika med utskottets majoritet hava ej heller vi vid det förnyade övervägande,

som vi ägnat det i motionen upptagna spörsmålet, funnit skäl föreligga att

frångå den ståndpunkt, som reservanterna intogo vid frågans behandling under

fjolåret.

Vi tillåta oss därför hemställa,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj: t anhålla,

att Kungl. Maj: t låter verkställa utredning rörande tjänstgöringsförhållandena

vid de fasta brandkårerna i riket samt för

riksdagen framlägger det förslag, vartill utredningen kan giva

anledning.»

Stockholm 1929. Kungl. Hov boktryckeriet Iduus Tryckeri-A.-B.

295807

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.