Utlåtande i anledning av Kungl. Maf.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 2—5 §§ i lagen den 9 december 1910
1929-05-17 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
B1LU 1929:2, Utlåtande i anledning av Kungl. Maf.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 2—5 §§ i lagen den 9 december 1910
Dokumentets text
Sammansatt banko- och första lagutskotts utlåtande Nr 2.
11
Nr 2.
Ankom till riksdagens kansli den 17 maj 1929 kl. 11 f. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maf.ts proposition med förslag
till lag om ändrad lydelse av 2—5 §§ i lagen den
9 december 1910 (nr 141 sid. 35) om emeritilöner för
präster.
Genom en den 15 februari 1929 dagtecknad, till lagutskott hänvisad
proposition, nr 179, vilken överlämnats till första lagutskottet och sedermera,
enligt överenskommelse mellan detta utskott och bankoutskottet, hänskjutits
till behandling i sammansatt banko- och första lagutskott, har Kungl. Maj :t,
under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till
Lag om ändrad lydelse av 2—5 §§ i lagen den 9 december 1910 (nr 141 sid. 35) *)
om emeritilöner för präster.
Härmed förordnas, att 2—5 §§ i lagen den 9 december 1910 om emeritilöner
för präster skola i nedan angivna delar hava följande ändrade lydelse:
2 §•
Emeritilön delas i grundbelopp och provisoriskt tilläggsbelopp.
Grundbeloppet -------ettusenfemhundra kronor.
Det provisoriska tilläggsbeloppet skall såväl för ordinarie tjänstinnehavare
som för extra ordinarie präst utgöra 1,000 kronor.
Angående nedsättning av emeritilönen i visst fall stadgas i 4 § 3 mom.
3 §•
Med iakttagande därav, att kyrkofonden eljest åliggande utgifter skola i
främsta rummet bestridas samt att icke något år mer än en million kronor
må användas till emeritilöner, bestämmer Konungen, huru tillgängliga medel
skola, med hänsyn till olika klasser av tjänstinnehavare, uppdelas i
lämpligt antal emeritilöner.
'') Senaste lydelse se beträffande §§ 2 och 3 1927 : 55.
12
Sammansatt banko- och första lagutskotts utlåtande Nr 2.
4 §•
1 mom. Ordinarie präst vare pliktig att, mot åtnjutande av emeritilön,
från tjänsten avgå:
a) när han fyllt sjuttio år; eller
b) när han fyllt sextiofem år samt under mer än tre av de senast förflutna
fem åren varit i följd av obotlig sjukdom eller ålderdomssvaghet
urståndsatt att själv fullgöra sina tjänståligganden och av sådan anledning
åtnjutit tjänstledighet; eller
c) när han — utan att uppfylla de under a) eller b) uppställda fordringarna —
efter att under fem på varandra följande år på grund av sjukdom, vanförhet
eller lyte varit ur stånd att tjänstgöra, finnes vara för framtiden till
tjänstgöring oförmögen.
2 mom. Extra ordinarie präst må erhålla emeritilön,
a) när han uppnått sextio års ålder; eller
b) när han, utan att hava uppnått nämnda levnadsålder, under minst två
år i följd på grund av sjukdom, vanförhet eller lyte varit ur stånd att
tjänstgöra samt finnes vara för framtiden till tjänstgöring oförmögen, dock
endast under förutsättning att han innehar minst tio prästerliga tjänstår.
3 mom. Har befattningshavare, som avgår på grund av de i 1 mom.
c) eller 2 mom. b) intagna bestämmelserna, icke uppnått trettiofem prästerliga
tjänstår, skall emeritilönen utgå med avkortat belopp i förhållande till
det mindre antalet tjänstår, dock att den sålunda avkortade emeritilönen
icke må understiga sjuttiofem procent av hela emeritilönen.
Där emeritilönen vid uträkning efter ovan angivna grund ej uppgår till
jämnt tiotal kronor, skall densamma höjas till närmast högre tiotal.
5 §■
Konungen-----emeritilön.
För sådant ändamål har domkapitlet att hos Konungen anmäla, då stiftet
tillhörande präst fyllt sextionio år eller eljest enligt bestämmelserna i 4 §
finnes böra komma i åtnjutande av emeritilön; och skall dylik anmälan
göras före slutet av december månad.
Denna lag träder i kraft den 1 maj 1930, dock att redan utnämnd tjänstinnehavare
icke mot sitt bestridande är skyldig att, under andra förutsättningar
än dem, som äro stadgade i 4 §, sådan densamma lyder enligt lagen
den 9 december 1910, mot åtnjutande av emeritilön avgå från sin befattning,
skolande den i 5 § omförmälda anmälningsplikten första gången fullgöras
före slutet av december månad 1929.
Sammansatt banko- och första lagutskotts utlåtande Nr 2. 13
Beträffande de skäl, som ligga till grund för förslaget, får utskottet, i den
mån redogörelse därför ej lämnas här nedan, hänvisa till det vid propositionen
fogade protokollsutdraget.
Enligt lagen den 9 december 1910 om emeritilöner för präster med den
ändring denna lag undergått genom en lag den 18 mars 1927 skola prästernas
pensioner, emeritilöner, utgå med dels ett grundbelopp, motsvarande
80 procent av den reglerade lönen, dels ock ett fyllnadsbelopp, lägst 332
kronor och högst 657 kronor. Emeritilönen uppgår till sammanlagt minst
3,623 kronor för kyrkoherde och 2,332 för komminister samt högst 5,157
kronor; för extra ordinarie präst utgör den 1,922 kronor. Å emeritilönen
utgår vidare dyrtidstillägg efter reducerade grunder, för närvarande beräknat
efter 19 procent.
I propositionen föreslås nu beredande åt emeriti av en pensionsförbättring,
motsvarande den löneökning, som för större delen av prästerskapet
föreslagits i propositionen nr 178 och av utskottet tillstyrkts i utlåtande nr 1.
Enligt förslaget skall det nuvarande fyllnadsbeloppet, såsom nämnts varierande
mellan 332 och 657 kronor, utbytas mot ett s. k. provisoriskt tillläggsbelopp
om 1,000 kronor. Emeritilönen kommer enligt förslaget att
utgöra minst 4,200 kronor för kyrkoherde och 3,000 kronor för komminister
samt högst 5,500 kronor, frånsett dyrtidstillägg. I procent räknat blir förhöjningen
av dessa löner respektive omkring 16, 29 och 7 procent av den
nuvarande emeritilönen. För extra ordinarie präster blir enligt förslaget
emeritilönen 2,500 kronor, vilket innebär eu reell förhöjning av något mer
än 30 procent av den nuvarande emeritilönen.
Till motivering av pensionsförhöjningen har föredragande departementschefen
— efter erinran om den pensionsförbättring åt vissa f. d. befattningshavare
i statens tjänst, som genomfördes år 1925 — anfört bland annat följande:
Då efter inträdandet av den dyrtid, som var eu följd av världskriget,
prästerskapet och de ur tjänsten avgångna prästerna beviljades löneförhöjning,
skedde detta i nära anslutning till vad som vidtagits för att
bereda ökade förmåner för befattningshavare i statens tjänst och pensionerade
sådana befattningshavare. Det synes mig därför vara fullt befogat
-och innebära en gärd av rättvisa att, sedan stora grupper förutvarande
statstjänstemän, vilka äro innehavare av s. k. oreglerade pensioner, kommit
i åtnjutande av provisorisk förhöjning av pensionerna att utgå intill dess
nyreglerat pensionsunderlag blivit fastställt för den tjänst, pensionären
innehaft, eller motsvarande befattning, även de prästerliga emeriti måtte
-erhålla en liknande förmån. Dessa pensionärer betinna sig i en ställning,
som ingalunda är bättre än den, vari statspensionärerna befunno sig före
1925 års pensionsförbättring, utan snarare tvärtom, i det att emeritilönernas
grundbelopp äro förlagda till den pensionsnivå, som gällde i början
av 1900-talet.
Till stöd för en pensionsförbättring för prästerliga emeriti torde ock kunna
åberopas ett uttalande, som av riksdagen gjordes i skrivelse den 30 maj
,1924, nr 217, i fråga om innehavare av oreglerade statspensioner. I denna
Pensions
förbättring åt
prästerliga
emeriti.
Pensions
ålderyl.
Förtidspensionering
av
otjänstbara
präster.
Förslagets
finansiering
14 Sammansatt banko- och första lagutskotts utlåtande Nr 2.
skrivelse anfördes, bland annat, att det icke kunde förnekas, att de under
helt andra förhållanden fastställda pensionsbeloppen för redan avgångna
tjänstinnehavare numera måste anses vara alltför knappt tillmätta, samt att
de yrkanden på pensionsförbättring, som tid efter annan framförts, därför
syntes vara befogade. Det i detta uttalande liggande löftet infriades beträffande
statspensionärerna genom 1925 års omförmälda beslut.
Lagen om emeritilöner för präster stadgar, att ordinarie präst är pliktig
att, mot åtnjutande av emeritilön, avgå från tjänsten, när han fyllt 75 år.
Extra ordinarie präst må erhålla emeritilön, när han uppnått 60 års ålder.
Enligt förslaget sänkes pensionsåldern för ordinarie präst till 70 år. Beträffande
extra ordinarie präst föreslås icke någon ändring av pensionsåldern.
Ordinarie präst är enligt lagen om emeritilöner pliktig att, mot åtnjutande
av emeritilön, avgå från tjänsten, utom i fall som nyss sagts, jämväl när
han fyllt 65 år samt under mer än tre av de senast förflutna fem åren
varit i följd av obotlig sjukdom eller ålderdomssvaghet urståndsatt att själv
fullgöra sina tjänståligganden och av sådan anledning åtnjutit tjänstledighet.
Någon motsvarande bestämmelse om förtidspensionering av extra ordinarie
präster finnes för närvarande icke.
Enligt förslaget skall ordinarie präst vara pliktig att, mot åtnjutande
av emeritilön avgå från tjänsten jämväl när han efter att under fem på
varandra följande år på grund av sjukdom, vanförhet eller lyte varit ur
stånd att tjänstgöra, finnes vara för framtiden oförmögen till tjänstgöring.
Beträffande extra ordinarie präst föreslås, att vederbörande prästman må
erhålla emeritilön, när han under minst två år i följd på grund av sjukdom,
vanförhet eller lyte varit ur stånd att tjänstgöra samt finnes vara för
framtiden oförmögen till tjänstgöring, dock endast under förutsättning, att
han innehar minst tio prästerliga tjänstår. Emeritilönen skall utgå med avkortat
belopp, om den ifrågavarande befattningshavaren icke uppnått 35
prästerliga tjänstår.
Emeritilönerna bestridas jämlikt kyrkofondslagen av kyrkofonden. I anspråk
får dock tagas högst 570,000 kronor om året, varför endast ett begränsat
antal emeritilöner kan utdelas. För att tillgodose alla till emeritilön
för närvarande berättigade präster, som önska komma i åtnjutande av dylik
lön men hittills icke kunnat erhålla sådan, torde enligt vad i propositionen
upplyses erfordras ett årligt belopp av omkring 75,000 kronor. Den föreslagna
pensionsförbättringen medför i fråga om de nuvarande emeriti en
kostnadsökning av likaledes omkring 75,000 kronor om året. Till emeritilöner
åt ordinarie präster i åldersläget 70—74 år beräknas cirka 250,000
kronor. Slutligen erfordras för förtidspensionering av präster under 65 år,
respektive 60 år — frånsett ökning i dyrtidstillägg — omkring 25,000 kronor.
Totalkostnaden för den utsträckta pensioneringen kan således beräknas
Sammansatt banko- och första lagutskotts utlåtande Nr 2. 15
till cirka 425,000 kronor. Under åberopande av dessa beräkningar föreslås
i propositionen, att maximibeloppet för kyrkofondens belastning med emeritilöner
höjes till en million kronor.
Jämväl dyrtidstillägg å emeritilönerna utgår — enligt stadgande i vederbörande
dyrtidstilläggsförfattning — ur kyrkofonden. Den utsträckta pensioneringen
beräknas medföra en ökning av dyrtidstilläggen med inalles 85,000
kronor. Medräknas denna kostnadsökning, kan totalkostnaden av de föreslagna
ändringarna i lagen om emeritilöner skattas till högst 515,000 kronor
(1,000,000—570,000 + 85,000).
Beträffande kyrkofondens bärförmåga får utskottet hänvisa till sitt denna
dag avgivna utlåtande nr 1 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till lag om provisorisk tilläggslön åt kyrkoherdar och komministrar
i nyreglerade pastorat m. m.
Vid granskningen av förevarande proposition har utskottet funnit goda
skäl vara anförda för den pensionsförbättring åt prästerliga emeriti, som
föreslås genom utbyte av nuvarande fyllnadsbelopp mot provisoriskt tilläggsbelopp.
Jämväl förslagen om pensionsålderns sänkning från 75 till 70 år
och om förändrade grunder beträffande förtidspensionering av otjänstbara
präster finner utskottet välgrundade. Utskottet har icke heller något att
erinra mot förslaget om höjning av emeritilöneanslaget för tillgodoseende
av alla till emeritilön för närvarande berättigade präster, som önska komma
i åtnjutande av dylik lön men hittills icke kunnat erhålla sådan. Vad slutligen
angår finansieringen av förslagen, har utskottet yttrat sig därom i sitt
denna dag avgivna utlåtande nr 1, till vilket utskottet nyss hänvisat. Utskottet
vill allenast erinra om sitt uttalande, att kyrkofonden, som helt skall
bestrida kostnaderna för genomförandet av förevarande förslag, synts utskottet
hava en så god ställning, att fonden borde kunna förväntas vara i stånd
att bära, förutom annat, jämväl berörda kostnader.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att förevarande proposition måtte av riksdagen bifallas.
Stockholm den 17 maj 1929.
På sammansatta banko- och första lagutskottets vägnar:
J. W. SPENS.
Vid detta ärendes behandling hava närvarit:
från första kammaren: greve Spens, herrar Gustafsson i Stensholm, Pettersson i Olovstorp,
Berling, Larson i Lerdala*) och Klefbeck*);
från andra kammaren: herrar Ryberg, Svedman, Lindley, Jonsson i Risinge*) och Grapenson.
*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.
11 skotte t.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.