Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maf.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 2—5 §§ i lagen den 9 december 1910

1929-05-17 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

B1LU 1929:2, Utlåtande i anledning av Kungl. Maf.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 2—5 §§ i lagen den 9 december 1910

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Sammansatt banko- och första lagutskotts utlåtande Nr 2.

11

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 17 maj 1929 kl. 11 f. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maf.ts proposition med förslag

till lag om ändrad lydelse av 2—5 §§ i lagen den

9 december 1910 (nr 141 sid. 35) om emeritilöner för

präster.

Genom en den 15 februari 1929 dagtecknad, till lagutskott hänvisad

proposition, nr 179, vilken överlämnats till första lagutskottet och sedermera,

enligt överenskommelse mellan detta utskott och bankoutskottet, hänskjutits

till behandling i sammansatt banko- och första lagutskott, har Kungl. Maj :t,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

Lag om ändrad lydelse av 2—5 §§ i lagen den 9 december 1910 (nr 141 sid. 35) *)

om emeritilöner för präster.

Härmed förordnas, att 2—5 §§ i lagen den 9 december 1910 om emeritilöner

för präster skola i nedan angivna delar hava följande ändrade lydelse:

2 §•

Emeritilön delas i grundbelopp och provisoriskt tilläggsbelopp.

Grundbeloppet -------ettusenfemhundra kronor.

Det provisoriska tilläggsbeloppet skall såväl för ordinarie tjänstinnehavare

som för extra ordinarie präst utgöra 1,000 kronor.

Angående nedsättning av emeritilönen i visst fall stadgas i 4 § 3 mom.

3 §•

Med iakttagande därav, att kyrkofonden eljest åliggande utgifter skola i

främsta rummet bestridas samt att icke något år mer än en million kronor

må användas till emeritilöner, bestämmer Konungen, huru tillgängliga medel

skola, med hänsyn till olika klasser av tjänstinnehavare, uppdelas i

lämpligt antal emeritilöner.

'') Senaste lydelse se beträffande §§ 2 och 3 1927 : 55.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Sammansatt banko- och första lagutskotts utlåtande Nr 2.

4 §•

1 mom. Ordinarie präst vare pliktig att, mot åtnjutande av emeritilön,

från tjänsten avgå:

a) när han fyllt sjuttio år; eller

b) när han fyllt sextiofem år samt under mer än tre av de senast förflutna

fem åren varit i följd av obotlig sjukdom eller ålderdomssvaghet

urståndsatt att själv fullgöra sina tjänståligganden och av sådan anledning

åtnjutit tjänstledighet; eller

c) när han — utan att uppfylla de under a) eller b) uppställda fordringarna —

efter att under fem på varandra följande år på grund av sjukdom, vanförhet

eller lyte varit ur stånd att tjänstgöra, finnes vara för framtiden till

tjänstgöring oförmögen.

2 mom. Extra ordinarie präst må erhålla emeritilön,

a) när han uppnått sextio års ålder; eller

b) när han, utan att hava uppnått nämnda levnadsålder, under minst två

år i följd på grund av sjukdom, vanförhet eller lyte varit ur stånd att

tjänstgöra samt finnes vara för framtiden till tjänstgöring oförmögen, dock

endast under förutsättning att han innehar minst tio prästerliga tjänstår.

3 mom. Har befattningshavare, som avgår på grund av de i 1 mom.

c) eller 2 mom. b) intagna bestämmelserna, icke uppnått trettiofem prästerliga

tjänstår, skall emeritilönen utgå med avkortat belopp i förhållande till

det mindre antalet tjänstår, dock att den sålunda avkortade emeritilönen

icke må understiga sjuttiofem procent av hela emeritilönen.

Där emeritilönen vid uträkning efter ovan angivna grund ej uppgår till

jämnt tiotal kronor, skall densamma höjas till närmast högre tiotal.

5 §■

Konungen-----emeritilön.

För sådant ändamål har domkapitlet att hos Konungen anmäla, då stiftet

tillhörande präst fyllt sextionio år eller eljest enligt bestämmelserna i 4 §

finnes böra komma i åtnjutande av emeritilön; och skall dylik anmälan

göras före slutet av december månad.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1930, dock att redan utnämnd tjänstinnehavare

icke mot sitt bestridande är skyldig att, under andra förutsättningar

än dem, som äro stadgade i 4 §, sådan densamma lyder enligt lagen

den 9 december 1910, mot åtnjutande av emeritilön avgå från sin befattning,

skolande den i 5 § omförmälda anmälningsplikten första gången fullgöras

före slutet av december månad 1929.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Sammansatt banko- och första lagutskotts utlåtande Nr 2. 13

Beträffande de skäl, som ligga till grund för förslaget, får utskottet, i den

mån redogörelse därför ej lämnas här nedan, hänvisa till det vid propositionen

fogade protokollsutdraget.

Enligt lagen den 9 december 1910 om emeritilöner för präster med den

ändring denna lag undergått genom en lag den 18 mars 1927 skola prästernas

pensioner, emeritilöner, utgå med dels ett grundbelopp, motsvarande

80 procent av den reglerade lönen, dels ock ett fyllnadsbelopp, lägst 332

kronor och högst 657 kronor. Emeritilönen uppgår till sammanlagt minst

3,623 kronor för kyrkoherde och 2,332 för komminister samt högst 5,157

kronor; för extra ordinarie präst utgör den 1,922 kronor. Å emeritilönen

utgår vidare dyrtidstillägg efter reducerade grunder, för närvarande beräknat

efter 19 procent.

I propositionen föreslås nu beredande åt emeriti av en pensionsförbättring,

motsvarande den löneökning, som för större delen av prästerskapet

föreslagits i propositionen nr 178 och av utskottet tillstyrkts i utlåtande nr 1.

Enligt förslaget skall det nuvarande fyllnadsbeloppet, såsom nämnts varierande

mellan 332 och 657 kronor, utbytas mot ett s. k. provisoriskt tillläggsbelopp

om 1,000 kronor. Emeritilönen kommer enligt förslaget att

utgöra minst 4,200 kronor för kyrkoherde och 3,000 kronor för komminister

samt högst 5,500 kronor, frånsett dyrtidstillägg. I procent räknat blir förhöjningen

av dessa löner respektive omkring 16, 29 och 7 procent av den

nuvarande emeritilönen. För extra ordinarie präster blir enligt förslaget

emeritilönen 2,500 kronor, vilket innebär eu reell förhöjning av något mer

än 30 procent av den nuvarande emeritilönen.

Till motivering av pensionsförhöjningen har föredragande departementschefen

— efter erinran om den pensionsförbättring åt vissa f. d. befattningshavare

i statens tjänst, som genomfördes år 1925 — anfört bland annat följande:

Då efter inträdandet av den dyrtid, som var eu följd av världskriget,

prästerskapet och de ur tjänsten avgångna prästerna beviljades löneförhöjning,

skedde detta i nära anslutning till vad som vidtagits för att

bereda ökade förmåner för befattningshavare i statens tjänst och pensionerade

sådana befattningshavare. Det synes mig därför vara fullt befogat

-och innebära en gärd av rättvisa att, sedan stora grupper förutvarande

statstjänstemän, vilka äro innehavare av s. k. oreglerade pensioner, kommit

i åtnjutande av provisorisk förhöjning av pensionerna att utgå intill dess

nyreglerat pensionsunderlag blivit fastställt för den tjänst, pensionären

innehaft, eller motsvarande befattning, även de prästerliga emeriti måtte

-erhålla en liknande förmån. Dessa pensionärer betinna sig i en ställning,

som ingalunda är bättre än den, vari statspensionärerna befunno sig före

1925 års pensionsförbättring, utan snarare tvärtom, i det att emeritilönernas

grundbelopp äro förlagda till den pensionsnivå, som gällde i början

av 1900-talet.

Till stöd för en pensionsförbättring för prästerliga emeriti torde ock kunna

åberopas ett uttalande, som av riksdagen gjordes i skrivelse den 30 maj

,1924, nr 217, i fråga om innehavare av oreglerade statspensioner. I denna

Pensions

förbättring åt

prästerliga

emeriti.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Pensions

ålderyl.

Förtidspensionering

av

otjänstbara

präster.

Förslagets

finansiering

14 Sammansatt banko- och första lagutskotts utlåtande Nr 2.

skrivelse anfördes, bland annat, att det icke kunde förnekas, att de under

helt andra förhållanden fastställda pensionsbeloppen för redan avgångna

tjänstinnehavare numera måste anses vara alltför knappt tillmätta, samt att

de yrkanden på pensionsförbättring, som tid efter annan framförts, därför

syntes vara befogade. Det i detta uttalande liggande löftet infriades beträffande

statspensionärerna genom 1925 års omförmälda beslut.

Lagen om emeritilöner för präster stadgar, att ordinarie präst är pliktig

att, mot åtnjutande av emeritilön, avgå från tjänsten, när han fyllt 75 år.

Extra ordinarie präst må erhålla emeritilön, när han uppnått 60 års ålder.

Enligt förslaget sänkes pensionsåldern för ordinarie präst till 70 år. Beträffande

extra ordinarie präst föreslås icke någon ändring av pensionsåldern.

Ordinarie präst är enligt lagen om emeritilöner pliktig att, mot åtnjutande

av emeritilön, avgå från tjänsten, utom i fall som nyss sagts, jämväl när

han fyllt 65 år samt under mer än tre av de senast förflutna fem åren

varit i följd av obotlig sjukdom eller ålderdomssvaghet urståndsatt att själv

fullgöra sina tjänståligganden och av sådan anledning åtnjutit tjänstledighet.

Någon motsvarande bestämmelse om förtidspensionering av extra ordinarie

präster finnes för närvarande icke.

Enligt förslaget skall ordinarie präst vara pliktig att, mot åtnjutande

av emeritilön avgå från tjänsten jämväl när han efter att under fem på

varandra följande år på grund av sjukdom, vanförhet eller lyte varit ur

stånd att tjänstgöra, finnes vara för framtiden oförmögen till tjänstgöring.

Beträffande extra ordinarie präst föreslås, att vederbörande prästman må

erhålla emeritilön, när han under minst två år i följd på grund av sjukdom,

vanförhet eller lyte varit ur stånd att tjänstgöra samt finnes vara för

framtiden oförmögen till tjänstgöring, dock endast under förutsättning, att

han innehar minst tio prästerliga tjänstår. Emeritilönen skall utgå med avkortat

belopp, om den ifrågavarande befattningshavaren icke uppnått 35

prästerliga tjänstår.

Emeritilönerna bestridas jämlikt kyrkofondslagen av kyrkofonden. I anspråk

får dock tagas högst 570,000 kronor om året, varför endast ett begränsat

antal emeritilöner kan utdelas. För att tillgodose alla till emeritilön

för närvarande berättigade präster, som önska komma i åtnjutande av dylik

lön men hittills icke kunnat erhålla sådan, torde enligt vad i propositionen

upplyses erfordras ett årligt belopp av omkring 75,000 kronor. Den föreslagna

pensionsförbättringen medför i fråga om de nuvarande emeriti en

kostnadsökning av likaledes omkring 75,000 kronor om året. Till emeritilöner

åt ordinarie präster i åldersläget 70—74 år beräknas cirka 250,000

kronor. Slutligen erfordras för förtidspensionering av präster under 65 år,

respektive 60 år — frånsett ökning i dyrtidstillägg — omkring 25,000 kronor.

Totalkostnaden för den utsträckta pensioneringen kan således beräknas

s. 15 Kontrollera mot PDF

Sammansatt banko- och första lagutskotts utlåtande Nr 2. 15

till cirka 425,000 kronor. Under åberopande av dessa beräkningar föreslås

i propositionen, att maximibeloppet för kyrkofondens belastning med emeritilöner

höjes till en million kronor.

Jämväl dyrtidstillägg å emeritilönerna utgår — enligt stadgande i vederbörande

dyrtidstilläggsförfattning — ur kyrkofonden. Den utsträckta pensioneringen

beräknas medföra en ökning av dyrtidstilläggen med inalles 85,000

kronor. Medräknas denna kostnadsökning, kan totalkostnaden av de föreslagna

ändringarna i lagen om emeritilöner skattas till högst 515,000 kronor

(1,000,000—570,000 + 85,000).

Beträffande kyrkofondens bärförmåga får utskottet hänvisa till sitt denna

dag avgivna utlåtande nr 1 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med

förslag till lag om provisorisk tilläggslön åt kyrkoherdar och komministrar

i nyreglerade pastorat m. m.

Vid granskningen av förevarande proposition har utskottet funnit goda

skäl vara anförda för den pensionsförbättring åt prästerliga emeriti, som

föreslås genom utbyte av nuvarande fyllnadsbelopp mot provisoriskt tilläggsbelopp.

Jämväl förslagen om pensionsålderns sänkning från 75 till 70 år

och om förändrade grunder beträffande förtidspensionering av otjänstbara

präster finner utskottet välgrundade. Utskottet har icke heller något att

erinra mot förslaget om höjning av emeritilöneanslaget för tillgodoseende

av alla till emeritilön för närvarande berättigade präster, som önska komma

i åtnjutande av dylik lön men hittills icke kunnat erhålla sådan. Vad slutligen

angår finansieringen av förslagen, har utskottet yttrat sig därom i sitt

denna dag avgivna utlåtande nr 1, till vilket utskottet nyss hänvisat. Utskottet

vill allenast erinra om sitt uttalande, att kyrkofonden, som helt skall

bestrida kostnaderna för genomförandet av förevarande förslag, synts utskottet

hava en så god ställning, att fonden borde kunna förväntas vara i stånd

att bära, förutom annat, jämväl berörda kostnader.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande proposition måtte av riksdagen bifallas.

Stockholm den 17 maj 1929.

På sammansatta banko- och första lagutskottets vägnar:

J. W. SPENS.

Vid detta ärendes behandling hava närvarit:

från första kammaren: greve Spens, herrar Gustafsson i Stensholm, Pettersson i Olovstorp,

Berling, Larson i Lerdala*) och Klefbeck*);

från andra kammaren: herrar Ryberg, Svedman, Lindley, Jonsson i Risinge*) och Grapenson.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

11 skotte t.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.