Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om ändring och tillägg i 3 § av lagen om kyrkofond.

1929-05-17 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

B1LU 1929:4, Utlåtande i anledning av väckt motion om ändring och tillägg i 3 § av lagen om kyrkofond.

Dokumentets text

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Sammansatt banko- och första lagutskotts utlåtande Nr 4.

Motionen.

Nr 4.

Ankom till riksdagens kansli den 17 maj 1929 kl. 11 f. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om ändring och tillägg i

3 § av lagen om kyrkofond.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr

280, vilken överlämnats till första lagutskottet och sedermera enligt överenskommelse

mellan detta utskott och bankoutskottet hänskjutits till behandling

i sammansatt banko- och första lagutskott, har herr Forssell föreslagit

här nedan närmare omförmälda ändring i 3 § av lagen den 9 december

1910 om kyrkofond. Motionären har tillika hemställt, att vederbörande

utskott måtte vidtaga de omredigeringar av övrig lagtext, som kunde bliva

erforderliga vid ett eventuellt tillstyrkande av förslaget.

Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sin hemställan, får

utskottet hänvisa till den av honom väckta motionen inom andra kammaren

nr 279.

I 3 § av lagen om kyrkofond uppräknas vissa tillgångar, som årligen inflyta

till kyrkofonden. Bland annat höra hit enligt 4 mom. medel, som inflyta

för försåld skog från prästerskapet anslagna löneboställen med vissa

undantag, samt enligt 5 mom. överskott, som å de i 19 § 2 och 3 mom. i

lagen den 9 december 1910 om reglering av prästerskapets avlöning avsedda,

årligen inflytande avlöningsmedel -— d. v. s. boställsarrenden och

avgälder av avsöndrade lägenheter m. m. — kan i ett pastorat uppkomma,

sedan vad därav för året erfordras till gäldande av de för prästerskapet

därstädes fastställda löner tagits i anspråk. Av nämnda skogsförsäljningsmedel

skall så stort belopp, som i särskild ordning fastställes, enligt

19 § 4 mom. i prästlöneregleringslagen i erforderlig mån användas till bestridande

av prästerskapets avlöning.

I motionen föreslås nu, att uppräkningen i 3 § av kyrkofondslagen av de

till kyrkofonden ingående tillgångarna skall avslutas med följande stadgande:

dock med rätt för Konungen att, i den mån kyrkofondens ändamål

därigenom icke skulle komma att äventyras, medgiva vederbörande församling

att disponera överskottsmedel, om vilka i 5 mom. talas, ävensom

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Sammansatt banko- och första lagutskotts utlåtande Nr 4.

för prästerskapets avlöning icke disponerade skogsförsäljningsmedel, som

avses i 19 § av lagen om reglering av prästerskapets avlöning, till andra

kyrkliga ändamål inom pastoratet.

För särskilda församlingars vidkommande har fråga om användning

av skogsförsäljningsmedel till andra kyrkliga ändamål än avlöning av

prästerskapet varit föremål för statsmakternas prövning. Sålunda må erinras,

att Kungl. Maj:t i skrivelse nr 13 föreslog 1925 års kyrkomöte att för

sin del medgiva, att av icke disponerade skogsförsäljningsmedel från den till

kyrkoherdebostället i Ekshärads församling — där ny lönereglering träder

i kraft först år 1933 — hörande utskogen Knappåsen finge utgå anslag för

restaurering av församlingens kyrka. I anledning av förslaget anförde

kyrkolagsutskottet i betänkande nr 36 hland annat, att de skogsförsäljningsmedel,

som inflöte från den i ärendet omförmälda utskogen, skulle

tillföras kyrkofonden. Utskogen syntes vara att anse såsom en prästerlig

avlöningstillgång, vars avkastning alltså huvudsakligen skulle användas

för prästerskapets behov. Mot användandet av ifrågavarande försäljningsmedel

på föreslaget sätt mötte alltså enligt kyrkolagsutskottets åsikt mycket

starka betänkligheter. Dessa betänkligheter måste i främsta rummet

riktas mot användandet av medlen till sådana föreslagna ändamål som anskaffande

av orgel och tornens samt kyrkans elektrifiering och förseende

med värmeledning, vilka ändamål vore för anlitande av boställets skogstillgång

alltför främmande för att kunna av utskottet tillstyrkas. I viss

mån annorlunda ställde sig saken, anförde utskottet, med avseende å reparationen

av själva kyrkobyggnaden. Med hänsyn till vissa angivna särskilda

förhållanden hade så starka billighetsskäl synts utskottet föreligga

för bifall till begäran om anslag, såvitt anginge kyrkoreparationen, att utskottet

ansett sig kunna avse från betänkligheterna i denna del. Något

precedensfall med tillämpning å andra kyrkobyggnader och andra församlingar

kunde och finge därigenom icke skapas. Det vore nämligen så gott

som otänkbart, att annorstädes i landet kunde föreligga samma eller ens

likartade förhållanden, som i detta ärende kommit till synes. På grund av

det anförda hemställde utskottet, att kyrkomötet måtte för sin del medgiva,

att ett reducerat anslag finge utgå för restaurering av ifrågavarande

kyrkobyggnad. Kyrkomötet biföll emellertid Kungl. Maj:ts förslag oförändrat.

Sedan Kungl. Maj:t avlåtit proposition i ämnet, nr 30, till riksdagen,

biföll även riksdagen förslaget.

Vid 1927 års riksdag hemställdes i motionen II: 34, att riksdagen skulle

medgiva, att av icke disponerade skogsförsäljningsmedel från kyrkoherdebostället

i Ovanåkers församling anslag finge utgå för restaurering av

församlingens kyrka m. m. Riksdagen uttalade på hemställan av statsutskottet

i utlåtande nr 44, att mot bifall till motionen otvivelaktigt

principiella betänkligheter måste resa sig. Å andra sidan fann riksdagen

Disposition i

särskilda fall

av skogsförsäljningsmedel

för

andra kyrkliga

än dam dl

än prästerskapets

avlöning.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

22 Sammansatt banko- och första lagutskotts utlåtande JVr 4.

emellertid, att vissa billighetsskäl kunde anföras till stöd för motionärens

yrkande. Då ärendet syntes riksdagen tarva ytterligare utredning, hemställde

riksdagen hos Kungl. Maj:t om verkställande av sådan utredning

samt framläggande för riksdagen av förslag i ämnet. Sedan utredning numera

blivit verkställd, är ärendet för närvarande beroende på Kungl.

Maj:ts prövning.

Jämväl vid innevarande års riksdag har i en väckt motion, II: 38, framförts

ett likartat yrkande, nämligen beträffande Ore församlings kyrka.

I sitt över motionen avgivna, av riksdagen godkända utlåtande nr 57 anförde

statsutskottet efter erinran om riksdagens beslut rörande motionen

vid 1927 års riksdag:

Jämväl i nu förevarande fall synes utskottet ur billighetssynpunkt skäl

kunna anföras för bifall till motionärens hemställan. Ärendet är dock av

sådan beskaffenhet, att det förefaller utskottet vanskligt att taga ställning

till frågan på grundval av den utredning, som av motionären förebragts. I

likhet med vad som skedde i förenämnda fall angående Ovanåkers kyrka

anser utskottet lämpligast, att saken blir föremål för närmare undersökning

från vederbörande myndigheters sida, och vill därför föreslå, att

riksdagen i anledning av motionen hos Kungl. Maj:t begär utredning i

ämnet ävensom framläggande för riksdagen av det förslag, vartill berörda

utredning må föranleda.

Den skrivelse, som riksdagen i enlighet härmed avlät, remitterades den

12 maj 1929 till kammarkollegium.

Vid prövningen av den i motionen väckta frågan har utskottet väl funnit

vissa skäl kunna anföras till förmån för motionärens förslag, om än å

andra sidan betänkligheter också synas resa sig däremot. Emellertid torde

det icke vara erforderligt att nu intaga någon mera bestämd ståndpunkt

till förslaget. Såsom utskottet närmare omförmält i sitt denna dag avgivna

utlåtande nr 3, pågår för närvarande en utredning av frågan rörande

nya grunder för lagstiftningen om prästerskapets avlöning samt dispositionen

och förvaltningen av prästlönejorden m. m. Det torde kunna antagas,

att motionärens förslag vid denna utredning blir föremål för övervägande.

Innan utredningen slutförts och resultatet därav blivit föremål

för Kungl. Maj:ts prövning, lärer det ej vara lämpligt, att riksdagen tager

ställning till motionärens förslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 17 maj 1929.

På sammansatta banko- och första lagutskottets vägnar:

J. W. SPENS.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Sammansatt banko- och första lagutskotts utlåtande Nr 4.

23

Vid detta ärendes behandling hava närvarit:

från första kammaren: greve Spens, herrar Gustafsson i Stensholm, Pettersson i Olovstorp,

Berling, Larson i Lerdala*) och Klefbeck*);

från andra kammaren: herrar Byberg, Svedman, Lindley, Jonsson i Risinge*) och Grapenson.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.