Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om särskild skatt å bensin och motorsprit m. m. ävensom i ämnet väckta motioner.

1929-03-15 · 15 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1929:11, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om särskild skatt å bensin och motorsprit m. m. ävensom i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 11.

1

Nr 11.

Ankom till riksdagens kansli den 15 mars 1929 kl. 12 ni

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition

med förslag till förordning om särskild skatt å

bensin och motorsprit m. m. ävensom i ämnet väckta

motioner.

I en den 15 februari 1929 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 110, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att

dels antaga nedan återgivna förslag till

1:°) förordning om särskild skatt å bensin och motorsprit,

2:o) förordning om ändrad lydelse av 1 § i förordningen den 2 juni 1922

(nr 261) om särskild skatt å automobilgummiringar;

Förslag

till

förordning om särskild skatt å bensin och motorsprit.

Härigenom förordnas som följer:

1

För bensin, som till riket införes eller här tillverkas, ävensom för motorsprit

skall i den ordning nedan stadgas erläggas särskild skatt av 6 öre

för liter.

I denna förordning förstås med

bensin mineraloljor och skifferoljor, vilka vid en temperatur av 4- 15:

Celsius hava en egentlig vikt av högst 0. i e o; samt med

motorsprit sådan sprit, som enligt gällande förordning angående handel

med skattefri sprit är att anse såsom motorsprit.

2 §.

1. Då fråga är om till riket införd bensin, utgöres skatten till tullverket

samtidigt med tullen.

Om betalningsanstånd, ställande av säkerhet samt påföljd för fördröjd

eller utebliven betalning gäller beträffande skatt å dylik bensin vad rörande

tull finnes stadgat.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 7 sand. S häft. (Sr U.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 11.

2. Skatt utgår icke för bensin, för vilken åtnjutes tullfrihet; dock att

skattskyldighet föreligger vid återinförsel av bensin, för vilken vid utförseln

erhållits restitution av skatt, som avses i denna förordning.

3 §.

1. Kontroll å beskattningen av inom riket tillverkad bensin utövas av

kontrollstyrelsen.

2. Den, som ämnar inom riket tillverka bensin, skall, minst femton dagar

innan tillverkning må äga rum, därom göra skriftlig anmälan till kontrollstyrelsen.

3. Bensin, som tillverkats inom riket, må icke utlämnas från tillverkningsstället

annorledes än medelst fakturering, vid vilken skola användas

särskilda av kontrollstyrelsen tillhandahållna blanketter. Kopior av samtliga

under en månad utställda fakturor skola omedelbart efter månadens

utgång insändas till kontrollstyrelsen.

För den under ett kvartal utlämnade myckenheten bensin skall skatten

av tillverkaren inbetalas före utgången av månaden närmast därefter genom

insättning å statsverkets giroräkning i riksbanken för statskontorets räkning.

Vidimerad avskrift av levereringsreversal skall av tillverkaren ofördröjligen

insändas till kontrollstyrelsen.

Försummar tillverkare att inom den angivna tiden inbetala skatten, skall

för uttagande därav omedelbart verkställas utmätning, varom kontrollstyrelsen

äger föranstalta.

4. Tillverkare skall hålla sina handelsböcker med tillhörande verifikationer

tillgängliga för kontrollstyrelsen eller av styrelsen utsedd kontrollant.

Tillverkaren vare ock skyldig att lämna kontrollanten tillträde till tillverkningsstället

och där befintliga lokaler samt att på anmodan kostnadsfritt tillhandahålla

kontrollstyrelsen prov å mineraloljor eller skifferoljor, som finnas

å tillverkningsstället.

5. Utan hinder av bestämmelserna i denna förordning må under den

kontroll och de villkor i övrigt, som Konungen prövar erforderliga, skattefrihet

åtnjutas för bensin, som inom riket tillverkas för vetenskapligt eller

försöksvis för tekniskt ändamål.

4 §•

Skatt å motorsprit skall erläggas av den, för vilkens räkning denaturering

sker. Inbetalning av skatten skall verkställas genom insättning å statsverkets

giroräkning i riksbanken för statskontorets räkning.

5 §.

Restitution av skatt, som i denna förordning avses, må åtnjutas:

a) för bensin eller motorsprit, som i oförändrat skick utföres till utrikes

ort eller svensk frihamn;

b) för bensin eller motorsprit, som med eller utan tillsats av annat ämne

användes för framdrivande av tåg eller fordon å för allmän trafik upplåten

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 11. 3

järnväg eller av luftfartyg eller av motorbåt vid yrkesmässigt utövande

av fiske; samt

c) för bensin, som med eller utan tillsats av annat ämne användes för

annat tekniskt ändamål än motordrift.

Vid restitution enligt denna paragraf av skatt å bensin, som införts till

riket, skall tillika restitueras den å bensinen belöpande tullen.

6 $.

Restitution enligt 5 § a) må åtnjutas allenast för så vitt utförseln omfattar

en myckenhet av minst femhundra liter bensin eller motorsprit på

en gång.

Restitution enligt 5 § b) och c) må åtnjutas allenast i den omfattning och

på de villkor Konungen bestämmer. Där beträffande förbrukning av bensin

eller motorsprit inom viss näringsgren ur kontrollsynpunkt eller eljest på

grund av särskilda omständigheter hinder möter mot restitution, äger

Konungen föreskriva, att i stället återbäring skall ske sålunda, att visst

med hänsyn till beräknad förbrukning bestämt belopp skall efter förordnande

av Konungen eller myndighet, som Konungen bestämmer, användas

för näringsgrenens främjande.

7 §■

Fråga om restitution av erlagt skattebelopp prövas av myndighet, som

Konungen därtill förordnar.

8 §.

1. Den, som utan att hava gjort anmälan, som avses i 3 § 2 mom., tillverkar

bensin, böte från och med etthundra till och med femtusen kronor.

2. Den, som i syfte att undandraga statsverket skatt å bensin från tillverkningsstället

utlämnar bensin i strid mot bestämmelserna i 3 § 3 mom.

eller eljest svikligen förfar, böte högst fem gånger det skattebelopp, som

genom förfarandet undandragits statsverket. Den sakfällde skall jämväl

förpliktas att erlägga skatt, som undandragits.

9 §.

Begår tillverkare av bensin i andra fall än i 8 § sägs förseelse mot bestämmelserna

i denna förordning eller på grund av densamma meddelade

föreskrifter, straffes med böter från och med tjugo till och med femhundra

kronor.

10 §.

Den, som har eller haft att taga befattning med kontrollen över beskattningen

av inom riket tillverkad bensin, vare förbjudet att röja tillverkares

yrkeshemlighet, och må han ej heller, där det ej kan anses påkallat av

tjänstens intresse, yppa tillverkares affärsförhållanden. Gör han detta och

framgår ej av omständigheterna, att han erhållit kännedom om hemligheten

eller affärsförhållandena å tid, då han ej haft att taga befattning med nämnda

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 11.

kontroll, straffes med böter från och med femtio till och med ettusen kronor.

Sker det för att göra skada eller begagnar han sig av sin kännedom till

egen eller annans fördel, må till fängelse dömas.

11 §.

Förseelser, som omförmälas i 8 och 9 §§, skola åtalas av allmän åklagare.

Förseelse, varom i 10 § sägs, må ej åtalas av allmän åklagare, där ej målsäganden

angivit den till åtal.

12 §.

Böter, som utdömas enligt denna förordning, tillfalla kronan. Saknas

tillgång till deras fulla gäldande, skola de förvandlas efter allmän strafflag.

Då jämte böter dömts till erläggande av skatt enligt denna förordning,

må, där tillgång saknas till betalning av skatten eller någon del därav,

böterna ej kunna gäldas med penningar, utan skall den sakfällde i stället

undergå motsvarande förvandlingsstraff.

13

De närmare bestämmelser, som erfordras för tillämpning av denna förordning,

meddelas av Konungen.

14 §.

Angående fördelning av influten skatt är särskilt stadgat.

Denna förordning träder i kraft, i vad den avser skatt å bensin, den 1

juli 1929 samt, i vad den avser skatt å motorsprit, den 1 juli 1934.

Genom förordningen upphäves från och med förstnämnda dag förordningen

den 23 maj 1924 (nr 126) om särskild skatt å bensin och motorsprit

samt vad förordningen samma dag (nr 127) om ändrad lydelse av rubriken

1099 i den vid förordningen den 9 juni 1911 (nr 80) med tulltaxa för inkommande

varor fogade tulltaxa m. m. innehåller om restitution av tull.

Den, som idkar tillverkning av bensin och vill därmed fortsätta efter den

1 juli 1929, har att, minst femton dagar dessförinnan, göra sådan anmälan,

varom i 3 § 2 mom. förmäles.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 11.

o

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 1 § i förordningen den 2 juni 1922

(nr 261) om särskild skatt å automobilgummiringar.

Härigenom förordnas, att 1 § i förordningen den 2 juni 1922 (nr 261) om

särskild skatt å automobilgummiringar skall erhålla följande ändrade lydelse:

1 §•

För följande arbeten av mjuk kautschuk, som införas till eller tillverkas

inom riket, nämligen massiva hjulringar (även i längder) samt yttergummi

eller delar därtill för ringar till automobiler eller motorcyklar, skall i den

ordning nedan stadgas erläggas skatt av två kronor för kilogram.

I första stycket omförmälda varuslag benämnas i denna förordning automobilgummiringar.

För automobilgummiringar, som införas till riket, utgår icke skatt, därest

för desamma åtnjutes tullfrihet; dock att skattskyldighet föreligger vid återinförsel

av automobilgummiringar, för vilka vid utförseln erhållits restitution

av skatt, som avses i denna förordning.

På Kungl. Majrts prövning må ankomma, huruvida beträffande automobilgummiring

av visst slag vid ringen fastsittande järnskena må avräknas

vid fastställande av den vikt, för vilken skatt skall erläggas.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1929.

dels ock besluta, att rubriken 1099 i gällande tulltaxa skall under tiden

från och med den 1 juli till och med den 31 december 1929 hava

följande lydelse:

Kvantitet

för tullbe- räkningen

Tullsats

Kronor öre

1099

Mineraloljor, nativa eller råa, ävensom renade:

bensin och gasolin..............................................

10 lit.

— Öl

Till utskottets behandling hava jämväl överlämnats följande tre i anledning

av propositionen väckta motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna nr 250 i första kammaren av herr Johan

August Larsson m. fl. samt nr 388 i andra kammaren av herr Olsson i

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 11.

Beskattningen

av

motorsprit.

1924 års

riksdag.

Kullenbergstorp m. fl., i vilka hemställts, »att riksdagen måtte besluta, att

promulgationsbestämmelserna till förordningen om särskild skatt å bensin

och motorsprit skola vara av följande lydelse:

''Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1929; dock att skatten å motorsprit

skall till den 1 juli 1934 utgå med 3 öre för liter;

Genom förordningen — — — tull.

Den, som — — — förmäles.’ »

2) motionen nr 386 i andra kammaren av herr Sköld, däri föreslagits,

»att riksdagen må besluta sådan ändring i Kungl. Maj:ts förslag till förordning

om särskild skatt å bensin och motorsprit, att första stycket av

promulgationsstadgandet får följande lydelse:

''Denna förordning träder i kraft, i vad den avser skatt å bensin, den

1 juli 1929, samt, i vad den avser skatt å motorsprit, den 1 juli 1932.’»

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionärernas yrkanden,

får utskottet hänvisa till motionerna.

I föreliggande proposition har föreslagits bland annat fortsatt frihet från

särskild skatt för motorsprit under fem år från och med den 1 juli 1929

samt utsträckning av bensinskatten att omfatta jämväl inom riket till
verkad

bensin.

Sedan riksdagen i skrivelse nr 205 år 1923 anhållit, att Kungl. Maj:t

måtte föranstalta om utredning och förslag till sulfitspritens utnyttjande som

motorbränsle, framlade Kungl. Maj:t i proposition nr 193 till 1924 års riksdag

den begärda utredningen jämte förslag till vissa författningsändringar,

innebärande lättnader i de dittillsvarande villkoren för försäljning av motorsprit.

Riksdagen biföll propositionen. Efter de i enlighet härmed vidtagna

författningsändringarna blev det möjligt för sulfitspritindustrien att

fritt försälja dubbeldenaturerad sprit till motordrift.

Sistnämnda år framlade Kungl. Maj:t i proposition nr 206 bland annat

förslag till förordning om särskild skatt å bensin. Enligt det vid propositionen

fogade statsrådsprotokollet anförde chefen för finansdepartementet, att

den av honom samtidigt föreslagna höjningen av skatten på automobiler ej

i önskvärd utsträckning lämnade medel för vägväsendet. Vid sitt ställningstagande

till frågan, huruvida vid eu utökning av beskattningen å automobilväsendet

jämte skatten å själva fordonen borde uttagas skatt jämväl å bensin,

hade ett skäl, som för departementschefen haft betydelse — om ock ej i och för

sig avgörande — varit hänsyn till sulfitsprittillverkningen i landet. Enligt hans

mening talade starka skäl för att existensmöjligheter bereddes sulfitspritindustrien,

då denna kunde väntas i framtiden få en stor betydelse för landet. Med

den ställning, som statsmakterna intagit till sulfitspritfrågan, syntes det

honom knappast kunna ifrågakomma att med skatt belägga även sulfitspriten,

vars användning för motordrift än så länge förekomme i endast obe
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 11.

tydlig utsträckning. Om ock den föreslagna differentieringen i beskattningshänseende

knappast kunde väntas medföra något verkligt uppsving för

sulfitspritindustrien, så hade dock genom densamma statsmakternas intresse

för sulfitspritfrågan än en gång betonats.

Med godkännande av bevillningsutskottets betänkande nr 41 anförde emellertid

riksdagen i sin skrivelse nr 167 bland annat följande:

Enligt propositionen har icke annat slag av motorbränsle än bensin gjorts

till föremål för beskattning. För närvarande torde bensinen vara det enda

slag av bränsle, som i större omfattning användes för automobildrift. På

grund av de lättnader i de hittillsvarande villkoren för försäljning av motorsprit,

som riksdagen numera, med bifall till propositionen nr 193 (riksdagens

skrivelse nr 166), beslutat, bar emellertid större möjlighet vunnits

för, att motorspriten skall komma att mera allmänt vinna avsättning för

motordrift. I den mån så bleve förhållandet, komme en skatt, som drabbade

enbart bensinen, icke längre att utgöra en rättvis grund för skattefördelningen.

Riksdagen har därför funnit den särskilda skatten böra omfatta

jämväl motorsprit samt antagit det i enlighet härmed omarbetade

författningsförslaget.

Ehuru på ovan anförda grunder jämväl motorspriten bör drabbas av

den särskilda skatten, synas dock flera skäl tala för att till en början befria

spriten från skattens utgörande. På grund av den kraftiga utveckling,

automobilismen tagit och säkerligen alltfort kommer att taga, är det

givetvis av stor vikt att erhålla ett inhemskt motorbränsle. Betydelsen

härav ökas därigenom, att det torde kunna ifrågasättas, om tillgången på

bensin kan för en mera avsevärd framtid täcka den år från år stegrade efterfrågan.

Man måste följaktligen räkna med, att bensinen skall komma att

fördyras. Det får därför anses förenligt med en klok ekonomi att, i den

mån så kan ske utan större uppoffringar från det allmännas sida, de redan

förefintliga sulfitfabrikerna beredas möjlighet att i större utsträckning än

hittills framställa sprit för automobildrift. Genom att denna produktion

upprätthålles och utvecklas böra ökade erfarenheter kunna vinnas rörande

spritens användbarhet för berörda ändamål, vare sig densamma användes

i förening med bensin eller enbart, samt tillfälle erhållas att åstadkomma

tekniska förbättringar beträffande spritens framställning och denaturering.

Oaktat motorspriten torde kunna tillhandahållas till ett pris icke överstigande

bensinens, synas vissa svårigheter förefinnas för denna sprit att

upptaga tävlan med bensinen. En övergång från bensin- till spritförbrukning

kan knappast väntas äga rum, för såvitt ej priset å spriten

sättes avsevärt lägre än bensinpriset. Under den tid motorspriten, ej

minst på grund av försäljningsrestriktioner, varit så gott som utestängd

från marknaden har vidare försäljningen av bensin organiserats genom ett

väl utvecklat distributionsnät. En nödvändig förutsättning för att motorspriten

skall kunna med framgång konkurrera med bensinen synes därför

vara, att ett stöd gives åt sulfitspritindustrien under den tid, som motorspriten

inarbetas å marknaden. Riksdagen har ansett, att ett sådant stöd

lämpligen bör lämnas i form av tillfällig befrielse från den särskilda skatten.

Av det nu anförda följer därför, att, i den mån berörda syfte vinnes och

förty förutsättningarna för den medgivna skattebefrielsen icke längre förelinnas,

densamma bör upphöra. Därest det åter skulle framgå, att motorspriten

trots dessa lättnader saknade möjlighet att upptaga tävlan med det

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 11.

1927 års

riksdag.

Kommer skoUegium

och kontrollstyrelsen.

utländska bränslet, skulle jämväl anledning saknas att bibehålla nämnda

undantagsbestämmelse. Riksdagen liar på grund av det nu anförda beslutat, att

den särskilda skatteförordningen, i vad den avser motorsprit, skall träda i

tillämpning först fem år efter det bensinskatten införts.

I överensstämmelse med riksdagens beslut utfärdade Kungl. Maj:t den

23 maj 1924 förordning (nr 126) om särskild skatt å bensin och motorsprit.

Enligt denna skulle för bensin, som till riket infördes och för vilken

icke enligt särskilda bestämmelser tullfrihet åtnjötes, samt för motorsprit

erläggas särskild skatt av 5 öre för liter. Förordningen skulle träda i

kraft, i vad densamma avsåge särskild skatt å bensin, den 1 juni 1924

samt, i vad den avsåge särskild skatt å motorsprit, den 1 juli 1929.

Den 23 maj 1924 utfärdades även kungörelse (nr 127) om ändrad

lydelse av rubriken 1099 i tulltaxan, varigenom bensin (petroleumbensin

och gasolin) belädes med tull av 1 öre för 10 liter. Avsikten härmed var

allenast, att bensinen skulle komma att behandlas såsom tullpliktig vara

och alltså olovlig införsel av bensin bliva straffbar.

I proposition nr 173 till 1927 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t riksdagen

höjning av skatten å bensin och motorsprit från 5 till 6 öre för liter.

Chefen för finansdepartementet yttrade därvid till det vid propositionen

fogade statsrådsprotokollet, att han icke hade anledning att då ingå på

frågan om beskattning av motorsprit i vidare mån än som föranleddes av

den utav honom föreslagna höjningen av skatten å bensin med 1 öre per

liter. Enahanda skattehöjning syntes böra ske beträffande motorspriten.

Med hänsyn emellertid till de skäl, som legat till grund för statsmakternas

ställning till frågan om motorspritens beskattning och då det tillfälliga

stöd, som avsetts böra lämnas sulfitspritindustrien, alltjämt syntes erforderligt,

syntes höjningen av bensinskatten icke utgöra tillräcklig grund för en

begränsning av gällande skattefrihet för motorsprit. Departementschefen

föreslog således liärutinnan icke någon ändring.

Sedan riksdagen antagit Kungl. Maj:ts förslag, utfärdades den 3 juni

1927 förordning (nr 190) om ändring i vissa delar av 1924 års förordning,

avseende bland annat höjning av skatten å bensin och, från och med den 1

juli 1929, å motorsprit till 6 öre för liter.

Med anledning av att skattefriheten för motorsprit utginge den 1 juli

1929 hava av aktiebolaget Svensk sprit och Wifstavarvs aktiebolag framställningar

gjorts hos Kungl. Maj:t, att Kungl. Maj:t måtte i proposition

till 1929 års riksdag föreslå, att den beslutade skatten å motorsprit ej skall

utgå. över dessa framställningar hava kommerskollegium och kontrollstyrelsen

den 5 november 1928 gemensamt avgivit utlåtande och däri hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att tidpunkten för

ikraftträdandet av förordningen om särskild skatt å bensin och motorsprit

med däri gjorda ändringar skall, i vad angår särskild skatt å motorsprit,

framflyttas från och med den 1 juli 1929 till den 1 juli 1934.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 11.

!)

Chefen för finansdepartementet har till omförmälda statsrådsprotokoll Departeme»

beträffande förevarande spörsmål anfört följande: Någon tvekan förelåge ''ne7enknappast

därom, att det i olika avseenden vore av stor betydelse för landet

att äga tillgång till ett inhemskt motorbränsle. 1924 års riksdag fann

också, ehuru den ansåg, att även motorspriten borde drabbas av den utav

Kungl. Maj:t föreslagna skatten å bensin, att motorspriten till en början

borde befrias från skattens utgörande. Riksdagen torde vid bestämmandet

av tidpunkten för skattskyldighetens inträde till den 1 juli 1929 hava utgått

från att motorspriten dessförinnan skulle hinna bliva inarbetad å marknaden

samt från att bensinen skulle komma att fördyras. Utvecklingen hade

emellertid blivit eu annan. Användningen av motorsprit hade visserligen

ökats men motsvarade fortfarande endast omkring V4 av de befintliga fabrikernas

kapacitet, och endast 8 av landets 22 sulfitspritfabriker hade — som

det syntes med hänsyn till de ovissa framtidsutsikterna — ansett sig böra

göra de kapitalutlägg, som erfordrats för upptagande av tillverkning av

sprit, lämplig för beredning av lättbentyl. I fråga om bensinpriset framginge

av ämbetsverkens yttrande, att detta, som närmast före bensinskattens

införande år 1924 utgjorde 33—36 öre för liter och den 1 juni 1927, inklusive

skatt av 5 öre för liter, 41 öre för liter, den 5 mars 1928 sjunkit

till endast 24 öre för liter och att priset den 5 november 1928 uppgick till

30 öre för liter. Enligt vad departementschefen inhämtat gällde alltjämt

sistsagda pris.

Vad anginge tillverkningspriset å sulfitsprit hade prissättningsnämnden

för skattefri sprit beräknat, att detsamma den 20 oktober 1928 utgjorde

27.25 öre för liter å 95 procent. Med tillägg av kostnaden för koncentrering

av spriten till 99—100 procent, denaturering, frakt och emballage m. in.

kunde man beräkna en totalkostnad av över 33 öre för liter 99—100-procentig

sulfitsprit. Med hänsyn till det nu anförda kunde det visserligen synas,

som om man genom att endast tills vidare bibehålla skattefriheten för

motorsprit icke skulle giva sulfitindustrien tillräckligt stöd för uppehållandet

av tillverkningen härav och att följaktligen, med hänsyn till värdet för

landet att äga tillgång till inhemskt motorbränsle, möjligen skulle kunna

ifrågasättas att upphäva bestämmelsen om skatt å motorsprit. Emellertid

finge härtill erinras om vad ämbetsverken anfört, nämligen att i beräkningarna

av fabrikspriset för sulfitsprit inginge kapitalränta och avskrivning

å anläggningskostnaden vid nu gällande priser för en sulfitspritfabrik

och att för flertalet äldre fabriker denna kostnad - - som beräknats motsvara

omkring 9 öre för liter tillverkad 95-procentig sprit — icke behövde ingå med

så högt belopp i kalkylerna, därest fråga vore om uppehållande eller nedläggande

av driften. Vidare vore att märka, att för närvarande endast en mindre

del av hela tillverkningen såldes såsom motorsprit och att den övriga avsättningen

i genomsnitt inbringade avsevärt högre pris och i följd härav kunde

bära en proportionsvis större andel av vissa fasta kostnader. Man syntes ock

vara berättigad hysa den förhoppningen, att med hänsyn till lättbentylens

s. 10 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 11.

företräde framför enbart bensin som motorbränsle efterfrågan å motorspriten

skulle komma att ökas. Vid angivna förhållanden och då dessutom icke

vore uteslutet, att bensinpriset kunde komma att framdeles ånyo stiga, syntes

det departementschefen böra antagas, att sulfitfabrikerna skulle komma att

uppehålla tillverkningen av motorsprit, därest tidpunkten för inträde av

skattskyldighet för motorsprit framflyttades ytterligare 5 år. Departementschefen

hade därför i ett inom departementet utarbetat förslag till förordning

om särskild skatt å bensin och motorsprit infört bestämmelse, att förordningen,

i vad den avsåge skatt å motorsprit, skulle träda i kraft den

1 juli 1934.

Dä 1924 års riksdag medgav befrielse för motorsprit under 5 år frän

den särskilda skatten, skedde detta för att stödja framställningen av ett inhemskt

motorbränsle under den tid, som ansågs erforderlig för nämnda

bränsles inarbetande å marknaden. Riksdagen framhöll därvid, att skattebefrielsen

följaktligen borde göras tillfällig och efter utgången av nämnda

tid upphöra, vare sig motorspriten visat sig kunna upptaga tävlan med

bensinen eller icke.

Oaktat utskottet delar den principiella uppfattning, åt vilken 1924 års

riksdag sålunda givit uttryck, har utskottet likväl funnit skäl tala för en

utsträckning av tiden för skattebefrielse. Till följd av de avsevärda prisförändringar,

bensinen under femårsperioden undergått, har icke någon säker

uppfattning kunnat vinnas rörande motorspritens möjlighet att i framtiden

erbjuda konkurrens med bensinen. På grund av att tidskrävande förberedelser

måst göras, innan tillverkningen och försäljningen av motorsprit

kunde påbörjas, samt genom den arbetsinställelse, som rått under en stor

del av år 1928, har den tillmätta tidsfristen för skattebefrielsen icke kunnat

fullt utnyttjas.

Då utskottet sålunda funnit sig böra föreslå fortsatt, tillfällig skattebefrielse

för motorsprit, har utskottet emellertid ansett den i propositionen

föreslagna tiden av 5 år alltför lång samt begränsat densamma till 3 år.

För att vinna en mjukare övergång har utskottet föreslagit, att under de 2

första åren, skatten utgår, densamma skall påföras med hälften av det belopp,

som erlägges för bensin, och att förty under sistnämnda tid en lindring

i skatten med 3 öre för liter beredes motorspriten.

Genom det nu anförda har utskottet angivit sin ståndpunkt till de i anledning

av propositionen väckta motionerna.

Ehuru enligt utskottets mening skatt å motorsprit skall utgå redan från

och med den 1 juli 1932, har utskottet icke ansett sig för närvarande böra

till behandling upptaga spörsmålet, vilka bestämmelser böra meddelas rörande

kontrollen över skattens utgörande samt om straff för förseelser mot berörda

bestämmelser m. m., men förväntar utskottet, att nämnda förhållanden bliva

reglerade, innan skatteplikt för motorsprit inträder.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 11.

11

Enligt gällande bestämmelser angående skatt å bensin, vilka återfinnas i

förordningen den 23 maj 1924 (nr 126) om särskild skatt å bensin och motorsprit

med ändrad lydelse enligt förordningen den 3 juni 1927 (nr 190). utgår,

såsom förut nämnts, skatt å bensin, som till riket införes och för vilken icke

enligt särskilda bestämmelser tullfrihet åtnjutes, med 6 öre för liter. Bensin

av inhemsk tillverkning är i enlighet härmed för närvarande fritagen från

dylik beskattning. Någon avsikt från statsmakternas sida att medgiva

skattefrihet för dylik bensin torde dock icke hava förelegat. Av motiveringen

till det förslag om införande av bensinskatt, som av Kungl. Maj:t

framlades i propositionen nr 206 till 1924 års riksdag, framgår, att ifrågavarande

skatt införts för åstadkommande av medel i önskvärd utsträckning

för vägväsendets behov och att den närmast vore att anse såsom en form

av automobilskatt. Ärendets behandling i riksdagen utvisar också, att bensinskatten

principiellt avsetts att drabba alla slag av motorbränslen. Detta

har kommit till uttryck i bevillningsutskottets betänkande nr 41 i anledning

av berörda proposition, i vilket utskottet föreslog, att ifrågavarande beskattning

borde gälla även motorsprit, ehuru en tillfällig skattebefrielse under

fem år ansågs böra ifrågakomma med hänsyn till nödvändigheten av att

stödja sulfitspritindustrien under den tid, motorspriten inarbetades i marknaden.

Att icke den särskilda skatten å bensin i förordningen angivits skola

gälla även sådan vara, som tillverkats inom landet, torde hava föranletts

därav, att inhemsk tillverkning av bensin icke förekom vid tidpunkten

för införandet av nämnda skatt och att förutsättningar för igångsättande av

dylik tillverkning över huvud taget då icke heller ansetts förefinnas.

Med skrivelse den 6 december 1928 till chefen för finansdepartementet

har emellertid generaltulldirektören överlämnat en promemoria, i vilken

meddelas, att numera i närheten av Nynäshamn utförts en anläggning för

destillation av råolja, varvid såsom produkt erhålles jämväl bensin.

Rörande bensinskattens tillämpning å inhemsk bensin har departementschefen

till statsrådsprotokollet anfört bland annat följande: En inhemsk

industri för förädling av råoljor vore otvivelaktigt ur skilda synpunkter

av betydelse för landet. Det skulle ock kunna sättas i fråga, huruvida

icke en sådan industri borde lämnas stöd från statsmakternas sida

genom befrielse helt eller delvis under längre eller kortare tid från erläggande

av bensinskatt. Häremot kunde dock invändas, att det skäl, som

förestavat införandet av bensinskatten — nämligen att för vägväsendet en

pålaga borde uttagas av den trafik, som hårdast belastade vägarna — talade

mot att från skatten undantaga bensin, som beretts inom landet. Anledning

funnes icke heller att antaga, att skattefrihet skulle vara eu oundgänglig

förutsättning för att den inhemska bensinframställningen skulle kunna i

fortsättningen bedrivas. På grund av vad nu anförts hade departementschefen

funnit sig böra föreslå, att inom riket tillverkad bensin skulle be
-

Bensinskattens

till - lämpnint)

å inhemsk

bensin

Gällande ptrfattninq.

Departements
chefen
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

Hemställan.

12 Bevillningsutskottets betänkande Nr 11.

läggas med skatt till samma belopp, som nu utginge för till riket införd

bensin.

En utvidgning av bensinbeskattningen till att omfatta även inhemsk bensin

hade befunnits medföra så betydande tillägg till och ändringar i den nuvarande

förordningen, att helt ny förordning i ämnet syntes böra utfärdas.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot propositionen i denna

del eller mot förenämnda författningsförslag, i annan mån än vad angår

tiden för ikraftträdande av bestämmelserna rörande skatt å motorsprit.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl. Maj:ts

förevarande proposition, nr 110, icke kunnat oförändrad

bifallas och med anledning av ej mindre de likalydande

motionerna I: 250 av herr Johan August Larsson m. fl.

och II: 388 av herr Olsson i Kullenbergstorp m. fl. än

även motionen II: 386 av herr Sköld,

Kungl. Maj:ts förslag.''

Denna förordning träder i kraft,

i vad den avser skatt å bensin, den

1 juli 1929 samt, i vad den avser

skatt å motorsprit, den 1 juli 1934.

a) antaga ovan införda förslag till förordning om särskild

skatt å bensin och motorsprit med den ändringen,

att bestämmelserna rörande förordningens ikraftträdande

m. m. erhålla följande såsom utskottets förslag betecknade

lydelse:

Utskottets förslag.''

Denna förordning träder i kraft,

i vad den avser skatt å bensin, den

1 juli 1929 samt, i vad den avser

skatt å motorsprit, den 1 fuli 1932;

dock att skatten å motorsprit skall

under tiden från och med den 1

fuli 1932 till den 1 juli 1934 utgå

med 3 öre för liter.

Genom förordningen upphäves från och med förstnämnda dag förordningen

den 23 maj 1924 (nr 126) om särskild skatt å bensin och motorsprit

samt vad förordningen samma dag (nr 127) om ändrad lydelse av rubriken

1099 i den vid förordningen den 9 juni 1911 (nr 80) med tulltaxa för inkommande

varor fogade tulltaxa m. m. innehåller om restitution av tull.

Den, som idkar tillverkning av bensin och vill därmed fortsätta efter den

1 juli 1929, har att, minst femton dagar dessförinnan, göra sådan anmälan,

varom i 3 § 2 mom. förmäles.

b) antaga ovan införda förslag till förordning om

ändrad lydelse av 1 § i förordningen den 2 juni 1922

(nr 261) om särskild skatt å automobilgummiringar;

1 Vid återgivande av förslagen hava de delar, som hava olika lydelse, kursiverats.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 11.

13

c) besluta, att rubriken 1099 i gällande tulltaxa skall

under tiden från och med den 1 juli till och med den

31 december 1929 hava följande lydelse:

Kvantitet

för tullbe- räkningen

Tull sats

Kronorlöre

Mineraloljor, nativa eller råa,

j

ävensom renade:

1099

bensin och gasolin..........

10 lit.

— Öl

Stockholm den 15 mars 1929.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

härvarande: liei''rar Johan Nilsson i Kristianstad, Bergman, Örne, Boman. I.eander. friherre

Beek-Friis, Björnssou, Jönsson i Boa, Johansson i Arkösund, Bengtsson i Kullen.

Hamrin, Björklund, Olsson i Gävle, Wahlmark1:. Åström, Andersson i Boda.

I.ithander, Andersson i Katrineholm, Heiding och Svedberg.

*) Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 11.

Reservationer

vid punkten a) av herrar Johan Nilsson i Kristianstad, Bergman, Boman,

Leander, friherre Beck-Friis, Jönsson, Boa, Bengtsson i Kullen och Lithander,

vilka anfört:

»Av lätt insedda skäl är det för ett land av mycket stor betydelse att äga

ett inhemskt motorbränsle. I flertalet länder inom Europa har man beaktat

denna synpunkt samt genom särskilda lagbestämmelser sökt uppmuntra till

en inhemsk framställning av motorbränsle. Även riksdagen har erkänt betydelsen

av en sådan tillverkning. Sålunda anförde 1924 års riksdag och

bevillningsutskott, att det på grund av den kraftiga utveckling, automobilismen

tagit och säkerligen alltfort komme att taga, givetvis vore av stor

vikt att erhålla ett inhemskt motorbränsle. Detta skäl synes oss, med hänsyn

till automobilismens framsteg under de sistförflutna åren, kunna nu

åberopas med än större styrka.

Under den korta tid, motorspriten varit befriad från den särskilda skatten,

hava icke sådana erfarenheter kunnat vinnas, att man för närvarande har

möjlighet att med större grad av säkerhet bedöma motorspritens konkurrenskraft.

Igångsättandet av motorspritens tillverkning och försäljning blev

fördröjd genom långvariga förberedelser. De kraftiga prisfluktuationerna å

bensin hava ogynnsamt inverkat å tillverkningen av motorsprit, så att densamma

i förhållande till fabrikernas kapacitet blivit jämförelsevis låg. Under

sådana förhållanden hava vi ansett det mindre välbetänkt att redan nu

definitivt binda tiden för skattefrihet till endast 3 år. Vi hava därför anslutit

oss till det i propositionen framlagda förslaget om skattebefrielse för

motorsprit under ytterligare 5 år. För den händelse utvecklingen på förevarande

område under denna tid skulle påkalla ändrade bestämmelser, torde

Kungl. Maj:t icke underlåta att föreslå sådana.

På grund av vad sålunda anförts hava vi inom utskottet hemställt,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande proposition nr 110 samt med avslag å motionerna

1:250 av herr Johan August Larsson m. fl.,

II: 386 av herr Sköld och II: 388 av herr Olsson i Kullenbergstorp

m. fl.,

a) antaga ovan införda förslag till förordning om särskild

skatt å bensin och motorsprit.»

samt

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 11.

15

av herrar Andersson i Boda, Heiding, och Svedberg, som ansett, att utskottets

yttrande å sid. 10 bort hava följande lydelse:

»Då 1924 års riksdag — — — eller icke.

Oaktat utskottet — — — fullt utnyttjas.

Utskottet, som sålunda funnit sig böra föreslå fortsatt, tillfällig skattebefrielse

för motorsprit, vill i detta sammanhang erinra, att då denna skattebefrielse

givetvis minskar de s. k. automobilskattemedlen i motsvarande grad,

de väghållningsskyldiga således i sista hand få bära subventionen till motorspritindustrien.

Då vägskatten mångenstädes är synnerligen tryckande,

kan denna form för stöd till ifrågavarande industri icke anses rimlig eller

i längden försvarbar. Med hänsyn härtill har utskottet ansett den i propositionen

föreslagna tiden av 5 år alltför lång samt begränsat densamma

till 3 år. För att vinna en mjukare övergång har utskottet föreslagit, att

under de 2 första åren, skatten utgår, densamma skall påföras med hälften

av det belopp, som erlägges för bensin, och att förty under sistnämnda tid

en lindring i skatten med 3 öre för liter beredes motorspriten.

Genom — — — motionerna.

Ehuru — — — inträder.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1929:114 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om särskild skatt å bensin och motorsprit m. m. s. 6 i texten