Betänkande, i anledning av väckta motioner om ändringar i och upphävande av förordningen angående nöjesskatt.
1929-04-11 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1929:18, Betänkande, i anledning av väckta motioner om ändringar i och upphävande av förordningen angående nöjesskatt.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.
1
Sr 18.
Ankom till riksdagens kansli den 11 april 1929 kl. 2 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner om
ändringar i och upphävande av förordningen angående
nöjesskatt.
(2:a avd.)
I en inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion,
nr 75, har herr Västberg hemställt, »att riksdagen måtte besluta att
från och med 1 juli i år upphäva förordningen av den 30 maj 1919 angående
nöjesskatt».
I en likaledes inom andra kammaren väckt och till bevillningsutskottet
hänvisad motion, nr 148, har herr Edberg hemställt, »det riksdagen ville
besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville verkställa
skyndsam utredning om införande av obligatorisk nöjesskatt, vilken
oavkortad skall användas till amortering av statsskulden, samt för nästkommande
riksdag framlägga det förslag, vartill utredningen kan föranleda».
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för dessa yrkanden, får utskottet
hänvisa till motionerna.
Efter det förordning angående nöjesskatt utfärdats den 30 maj 1919 hava
vid flera tillfällen förslag om nöjesskattens ombildning till statsskatt samt
om förordningens upphävande varit föremål för riksdagens prövning
Vid 1921 års riksdag hemställde sålunda herr Erlansson i en inom andra
kammaren väckt motion, nr 174, om skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran
om utredning och förslag i syfte att nöjesskatten till viss del skulle
bliva statsskatt. Bevillningsutskottet, som hade att yttra sig i anledning av
sistnämnda motion, avstyrkte i betänkande nr 34 bifall till densamma och
anförde såsom skäl härför, dels att erfarenhet om verkningarna av beskattningen
i dess helhet ännu icke kunde anses vara i tillräcklig mån för handen,
dels ock att de inkomster, som icke blott städer utan även åtskilliga
landskommuner hade av nöjesskatten, vore för dem, särskilt under de rådande
kommunalekonomiska svårigheterna, av stor betydelse. Utskottets hemställan
bifölls av riksdagen.
Vid 1923 års riksdag föreslogs i en i andra kammaren av herr Olsson i
Berg väckt motion (nr 129), att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t anhålla
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 7 sand. U häfl. (Nr 18.) 1
Utskottet.
Återblick.
2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.
om utredning och förslag, avseende hland annat ombildande av nöjesskatten
till en huvudsakligen till staten utgående skatt. I sitt över sistberörda
motion avgivna betänkande (nr 9) avstyrkte 1923 års bevillningsutskott bifall
till densamma och åberopade såsom skäl härför, förutom vad som tidigare
anförts mot nöjesskattens omläggning till statsskatt, de svårigheter och
oskäliga kostnader, som kunde antagas uppstå för statsmyndigheterna vid
skattens handhavande. Utskottets förslag antogs av båda kamrarna.
Åven vid 1927 års riksdag väcktes förslag om nöjesskattens omläggning.
I två likalydande motioner nr 116 i första kammaren av herrar Karl Johan
Ekman och Elof Andersson samt nr 161 i andra kammaren av herr Bengtsson
i Norup föreslogs sålunda, att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t anhålla
om utredning och förslag, avseende bland annat att nöjesskatten gjordes
obligatorisk samt att en tredjedel av densamma redovisades till statsverket
för att bilda en fond. I sitt i anledning av sistnämnda motioner avgivna
betänkande nr 16 avstyrkte bevillningsutskottet bifall till desamma. Sedan
utskottet lämnat en redogörelse för nöjesskattens inflytande å den kommunala
utdebiteringen, erinrade utskottet om en viktig omständighet, som ansetts tala
för nöjesskattens ordnande och bibehållande såsom kommunal skatt, nämligen
kommunernas behov av att under en finansiellt hrydsam tid erhålla någon
lättnad i skattetrycket. Enligt utskottets mening gjorde detta skäl sig alltjämt
gällande med samma styrka som tillförne. Den genom utskottet verkställda
utredningen utvisade, att nöjesskatten för ett stort antal kommuner hade
en icke oväsentlig betydelse. Särskilt hade utskottet ansett sig böra framhålla
den ökade vikt skatten kommit att erhålla för landskommunerna. Den
av utskottet gjorda hemställan bifölls av riksdagen.
I två särskilda vid 1928 års riksdag väckta motioner inom andra kammaren,
nr 262 av herr Västberg och nr 349 av herr Spångberg in. fl., yrkades,
att förordningen angående nöjesskatt måtte upphävas. Bevillningsutskottet
hemställde i sitt betänkande nr 13, att sistnämnda motioner icke
måtte föranleda någon åtgärd, och denna hemställan bifölls av båda kamrarna.
Till stöd för nämnda hemställan anförde bevillningsutskottet bland annat
följande:
»På sätt 1927 års bevillningsutskott framhållit, har kommunernas behov
av att under en finansiellt hrydsam tid erhålla någon lättnad i skattetrycket
åberopats såsom ett viktigt skäl till förmån för nöjesskattens ordnande och
bibehållande såsom kommunal skatt. Då enligt tillgängliga uppgifter (se
Årsbok för Sveriges kommuner utgiven av statistiska centralbyrån år 1926
sid. 9—11 och år 1927 sid. 9—11) utdebiteringen av kommunalskatt i medeltal
för samtliga kommuner något ökats under de senaste åren, torde behovet
av en dylik lättnad genom nöjesskatten alltjämt föreligga med oförminskad
styrka. Den av förra årets bevillningsutskott verkställda statistiska
utredningen synes ådagalägga, att nöjesskatten medfört en icke obetydlig
lindring i skattetrycket för flertalet städer ej minst för sådana med
särskilt hög kommunal utdebitering. Landskommunerna hava i ökad om
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.
3
fattning begagnat sig av sin rätt att uttaga nöjesskatt och för ett stort antal
av dessa har skatten erhållit en icke oväsentlig betydelse. Ett bifall
till motionerna skulle alltså innebära, att många kommuner berövades en viktig
inkomstkälla, av vilken de för närvarande hava ett särskilt stort behov.
I motionerna har anförts, att nöjesskatten medfört orättvisor samt medverkat
till försämring av nöjeskulturen. Utskottet vill erinra därom, att
varje kommun själv äger avgöra, huruvida sådan skatt skall uttagas inom
kommunen, varjämte kommun äger — med bibehållande av det inbördes
förhållandet mellan skattesatserna — besluta om tillämpning av lägre skattesatser
än de i förordningen högst medgivna samt, när skäl därtill äro, för
visst fall eller beträffande vissa slag av nöjestillställningar medgiva befrielse
från skattens utgörande. Därest någon kommun skulle anse nöjesskatten
medföra övervägande olägenheter, torde kommunen icke underlåta
att begagna sig av den sålunda medgivna möjligheten att medgiva skattelindring
eller att icke uttaga sådan skatt. För övrigt synes den omständigheten,
att kommunerna i ökad omfattning kommit att anlita nöjesskatten,
tyda på att densamma icke medfört olägenheter av den beskaffenhet motionärerna
sökt göra gällande.»
Beträffande utbytet av nöjesskatten i städerna framgår av sammanställningar,
vilka förekomma i Svenska stadsförbundets tidskrift åren 1920—1928,
att nöjesskattens avkastning i respektive 93, 90, 94, 97, 96, 96, 96, 97 och
101 av Sveriges städer utgjort i avrundade tusental, under följande tider
7.0 1919—3% 1920 6,309,000 kronor, l/10 1920—"% 1921 6,334,000 kronor,
V10 1921—11% 1922 4,803,000 kronor, %„ 1922—s% 1923 4,845,000 kronor,
7,01923-3% 1924 4,567,000 kronor, %0 1924—3u/y 1925 4,484,000 kronor,
7.0 1925—3% 1926 4,553,000 kronor, 7,0 1926—s% 1927 4,955,000 kronor
och 7,o 1927—3% 1928 4,926,000 kronor. I fråga om nöjesskattens inflytande
å storleken av den kommunala uttaxeringen i de 107 städer, inom
vilka nöjesskatt uttogs år 1927, hänvisas till en vid detta betänkande såsom
bilaga I fogad tablå.
Vad angår landskommunerna har enligt uppgifter, som lämnats till statistiska
centralbyrån, nöjesskatt uttagits år 1927 inom 899 köpingar, rnunicipalsamhällen
och egentliga landskommuner samt i utbyte lämnat i avrundat
tal 925,000 kronor. Motsvarande siffror utgjorde år 1921 507 kommuner
och 604,000 kronor.1 Nöjesskattens storlek i förhållande till det inkomstunderlag,
varå efter bevillningen utgående utskylder beräknas, framgår
av bilaga II till detta betänkande, som grundar sig på från kommunerna
till statistiska centralbyrån lämnade uppgifter.
De skäl bevillningsutskottet tidigare anfört mot nöjesskattens upphävande
och dess ombildning till statsskatt äga enligt utskottets mening alltjämt
giltighet. Den genom utskottet verkställda utredningen torde utvisa, att
nöjesskatten under de senaste åren särskilt för landskommunerna kommit att
erhålla ökad betydelse samtidigt som utdebiteringen av kommunalskatt och
1 Sistnämnda siffror äro hämtade från »Kommunernas finanser åren 1918-1921» utgiven
av statistiska centralbyrån.
Statistik.
Vtskottets
yttrande.
4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.
landstingsskatt i medeltal för dessa kommuner stigit (se Årsbok för Sveriges
kommuner utgivna av statistiska centralbyrån år 1928 sid. 9 och 12).
Utskottet får därför hemställa,
1) att förevarande motion II: 75 av herr Västberg, om
upphävande av förordningen angående nöjesskatt, icke
måtte föranleda någon riksdagens åtgärd; samt
2) att förevarande motion II: 148 av herr Edberg, angående
införande av obligatorisk nöjesskatt att användas
till amortering av statsskulden, icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 11 april 1929.
På bevillningsutskottets vägnar:
JOH. NILSSON.
Närvarande: herrar Johan Nilsson i Kristianstad, Bärg, Bergman, Boman, Leander, Björnsson,
Jönsson i Boa, Bengtsson i Kullen, Hamrin, Björklund, Olsson i Gävle, Wahlmark,
Jönsson i Slätåker, Andersson i Boda, Östergren, Ericson i Boxholm,
Andersson i Katrineholm, Heiding, Anderson i Linköping och Svedberg.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.
5
Bilaga I.
Nöjesskatt i städerna år 1927.
Städer
Inkomst,
varå
samma år
utgående
kommu- nalutskyl- der utde- biterats,
1,000-tal
kr.
Influten
nöjes-
skatt,
kr.
Mot
nöjes-
skatten
svarande
utdebi-
tering
per
100 kr.
inkomst,
öre1
Städer
Inkomst,
varå
?amma år
utgående
kommu- nal ut sky 1- der utde- biterats,
1,000-tal
kr.
Influten
nöjes-
skatt,
kr.
Mot
nöjes-
skatten
svarande
utdebi-
tering
per
100 kr.
inkomst,
öre1
6,388
10,699
17
Jönköping .........
24,441
50,504
2L
3,757
2,658
7
Kalmar ............
16,634
54,196
33
6,685
18,334
27
Karlshamn .........
7,408
11,205
15
1,395
1,533
11
Karlskrona.........
23,960
56,147
23
2,633
5,540
21
Karlstad ............
18,057
46,085
26
5,786
17,854
31
Katrineholm ......
6,251
9,905
16
1,166
1,629
14
Kristianstad ......
15,024
45,991
31
29,410
69,948
24
Kristinehamn......
9,220
18,348
20
4,905
6,303
13
Kungsbacka ......
1,828
2,413
13
4,548
14,327
32
Kungälv ............
2,058
1,066
5
28,458
53,759
19
Köping...............
4,406
9,336
21
7,474
15,491
21
Laholm ............
1,672
2,234
13
4,257
11,711
28
Landskrona ......
17,138
39,391
23
5,106
13,351
26
Lidingö ...........
15,749
6,818
4
14,127
31,609
22
Lidköping .........
8,327
9,142
11
3,309
5,976
18
Lindesberg.........
2,215
4,103
19
780
839
11
Linköping .........
27,122
57,442
21
38,337
72,444
19
Ludvika ............
5,040
8,170
16
285,682
596,660
21
Luleå ...............
10,986
26,898
24
18,469
41,723
23
Lund ...............
26,627
49,465
19
1,720
2,977
17
Lysekil ...........
3,788
7,342
19
2,522
6,830
27
Malmö...............
141,427
371,496
26
1,975
2,546
13
Mariefred .........
983
1,221
12
5,627
20,664
37
Mariestad .........
5,511
8,913
16
65,473
125,853
19
Marstrand .........
1,129
1,806
16
11,174
19,156
17
Mjölby..............
3,521
6,226
18
2,821
8,641
31
Motala...............
4,402
10,297
23
Alingsås .....
Arboga .....
Arvika........
Askersund ..
Avesta........
Boden ........
Borgholm
Borås ........
Eksjö ........
Enköping ..
Eskilstuna ..
Eslöv ........
Falkenberg ..
Falköping ..
Falun ........
Filipstad.....
Gränna .....
Gävle ........
Göteborg.....
Halmstad
Haparanda ..
Hedemora ..
Hjo ...........
Hudiksvall ..
Hälsingborg
Härnösand ..
Hässleholm
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.
Städer
Inkomst,
varå
samma år
utgående
kommu- nalutskyl- der utde- biterats,
1,000-tal
kr.
Influten
nöjes-
skatt,
kr.
Mot
nöjes-
skatten
svarande
utdebi-
tering
per
100 kr.
inkomst,
öre1
Städer
Inkomst,
varå
samma år
utgående
kommu- nalutskyl- der utde- biterats,
1,000-tal
kr.
Influten
nöjes-
skatt,
kr.
Mot
nöjes-
skatten
svarande
utdebi-
tering
per
100 kr.
inkomst,
öre''
2,397
4,209
18
3,834
8 799
23
53,323
114,6%
21
13,520
19 585
14
3,412
5,688
17
609
576
9
Nyköping .........
11,329
16,000
14
Trälleborg ........
11,875
21,323
18
5,725
12,591
22
12,425
27,868
90
Oskarshamn ......
5,389
16,350
30
Ulricehamn ......
3,180
4,972
16
2,225
8,010
36
9,305
29,942
32
Ronneby ............
3,589
11,079
31
Uppsala ............
37,226
87,752
24
5,363
12,329
23
2,305
3,945
17
.................
Sigtuna ............
771
1,028
13
Varberg ............
6,333
15,242
24
2,768
3,535
13
2,092
4,535
22
Skanör m. Kalster-
Vimmerby .........
1,979
5,603
28
bo..................
897
3,655
41
Visby ...............
8,824
19,105
22
Skara ...............
5,145
8,693
17
Vänersborg.........
8,653
21,098
24
Skellefteå .........
3,912
12,262
31
Värnamo............
2,240
6,155
27
Skänninge .........
1,202
4,379
36
Västervik............
8,473
14,741
17
Skövde ............
9,087
21,390
24
Västerås ............
27,689
44,008
16
Sollefteå ............
3,432
9,765
28
Växjö ..............
9,243
23,399
25
Stockholm .........
936,051
1,888,915
20
Ystad .............
11,845
33,569
28
Strängnäs .........
4,429
9,371
21
Åmål ...............
5,024
4,941
10
Strömstad .........
2,327
5,312
23
Ängelholm .........
6,270
7,996
13
Sundbyberg ......
7,506
16,388
22
Örebro...............
41,764
75,609
18
Sundsvall .........
21,250
57,400
27
Öregrund .........
658
1,561
24
Säter ..............
1,498
4,064
27
Örnsköldsvik ......
4,470
13,231
30
Söderköping ......
1,864
4,625
25
Östersund .........
13,916
30,604
22
Södertälje .........
14,538
24,277
17
Östhammar ......
704
1,210
17
Sölvesborg.........
2,868
7,580
26
Inalles (107 st.1)...
2,338,950
4,914,524
21
1 Tidahotm .........
3,289
8,419
26
1 Not se sid. 5. — 1 I följande sex städer uttogs år 1927 icke någon nöjesskatt: Djursholm,
Huskvarna, Mölndal, Söderhamn, Torshälla och Vaxholm.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 18. 7
Bilaga II.
Nöjesskatt & landsbygden år 1927.
Län
Hela
antalet
Därav
med
Influten
nöjes-
Antal kommuner eller samhällen, där den in- flutna nöjesskatten motsvarade en utdebitering
per 100 kr. inkomst1 av
kom-
muner
nöjes-
skatt
skatt,
kr.
liögst
1 öre
1 — 10
öre
10—25
öre
25-50
öre
50—100 Över 100
öre | öre
A. Köpingskommuner■
Stockholms .....................
4
i
737
i
Uppsala...........................
1
i
2,034
—
—
i
—
—
—
Södermanlands.................
1
i
1,135
—
—
i
—
—
—
Östergötlands ..................
1
i
2,245
—
—
i
—
—
—
Kronobergs .....................
3
3
5,988
—
—
i
2
—
—
Kalmar ...........................
5
5
10,926
—
—
3
2
—
—
Kristianstads....................
2
i
7,010
—
—
—
i
—
_
Malmöhus........................
3
2
11,234
—
—
1
—
i
_
Älvsborgs ........................
2
1
3,623
—
—
—
i
—
—
Skaraborgs........................
3
3
6,153
—
—
2
i
—
—
Värmlands........................
2
2
6,593
—
—
2
—
—
_
Örebro ..........................
2
2
6,358
—
—
2
—
—
_
Västmanlands ..................
1
—
—
—
—
—
—
—
_
Kopparbergs.....................
4
3
22,078
—
i
—
i
i
—
Gävleborgs........................
5
2
12,901
—
—
—
i
i
—
Summa
39
28
99,015
—
2
14
9
3
—
B. Egentliga landskommuner
(utom municipalomi-ådena.)
Stockholms ....................
108
26
123,067
2
15
8
1
Uppsala ...........................
85
15
9,553
i
8
5
1
—
—
Södermanlands.................
88
23
9,569
i
14
6
l
1
_
Östergötlands ..................
145
37
16,549
3
24
7
3
—
— !
Jönköpings .....................
126
29
10,737
6
16
7
—
—
_
Kronobergs .....................
84
30
15,394
3
17
9
—
1
— :
Kalmar ...........................
100
60
24,586
3
39
16
1
—
i
Gotlands...........................
92
11
3,390
—
6
5
—
—
_ ;
Blekinge.........................
36
17
13,448
1
9
4
2
1
!
—
Kristianstads.....................
143
69
60,260
2
23
29
10
4
i
Malmöhus ........................
235
60
53,670
2
22
21
11
3
i
Hallands...........................
86
38
33,642
2
16
11
_
t
2
_
Göteborgs och Bobus........
87
24
13,155
4
10
7
2
i
—
Älvsborgs .......................
217
55
23,095
6
31
16
2
i—
Skaraborgs........................
259
43
9,530
10
23
10
—
_
_
Värmlands........................
87
25
12,429
2
18
5
—
-
—
1 Härvid har hänsyn icke tagits till beräknad förlust genom underlåten ntskyldsbetalning.
8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.
Nöjesskatt & landsbygden år 1927 (forts.).
Län
Hela
antalet
Därav
med
Influten
nöjes-
Antal
flutna
kommuner eller samhällen, där den in- nöjesskatten motsvarade en utdebitering
per 100 kr. inkomst1 av
kom-
muner
nöjes-
skatt
skatt,
kr.
högst |l—10
1 öre| öre
10—25
öre
25—50 50—100
öre 1 öre
Över 100
öre
Örebro ...........................
59
22
7,069
3
19
—
—
—
—
Västmanlands ..................
65
17
12,968
—
9
5
i
2
—
Kopparbergs....................
47
23
32,159
1
15
6
i
—
—
Gävleborgs.......................
48
26
42,890
14
10
2
—
—
Västernorrlands ...............
63
26
24,748
15
7
i
—
—
Jämtlands........................
60
42
19,284
5
31
5
i
—
—
Västerbottens .................
28
21
31,632
4
13
4
—
—
—
Norrbottens .....................
25
15
13,466
2
9
4
—
—
—
Summa
2,373
754
616,285
66
416
207
47
15
3
C. Municipalsamhällen och
köpingar, som ej utgöra egen
kommun.
Stockholms .....................
22
11
23,377
—
5
6
—
—
—
Uppsala...........................
1
—
—
—
—
—
—
—
—
Södermanlands .................
6
4
7,937
—
—
4
—
—
—
Östergötlands ..................
6
4
7,014
—
—
2
2
—
—
Jönköpings .....................
6
4
3,031
—
—
4
—
—
—
Kronobergs ....................
9
5
8,324
—
—
4
—
—
1
Kalmar ...........................
6
4
4,515
—
—
1
3
—
—
Gotlands .......................
1
1
1,060
—
—
—
1
—
—
Blekinge...........................
2
—
—
—
—
—
—
—
—
Kristianstads.....................
20
14
22,101
—
2
5
6
i
—
Malmöhus .......................
19
11
24,471
—
—
7
2
2
—
Hallands.........................
2
—
—
—
—
—
—
—
—
Göteborgs och Bohus ......
42
16
14,286
1
2
5
5
3
—
Älvsborgs .....................
3
3
8,401
-
—
2
1
—
—
Skaraborgs........................
11
9
3,505
—
1
8
—
—
—
Värmlands........................
6
3
4,830
—
—
1
2
—
Örebro ...........................
8
4
15,564
—
—
3
1
—
—
Västmanlands ..................
2
1
2,236
—
—
—
1
—
—
| Kopparbergs.....................
5
4
16,584
—
—
—
2
2
—
Gävleborgs........................
1
1
1,946
—
—
—
i
—
—
Västernorrlands ...............
6
2
8,056
—
—
—
i
1
—
Jämtlands........................
5
5
9,704
—
—
2
3
—
—
Västerbottens ..................
9
8
15,930
—
—
1
4
3
—
Norrbottens .....................
6
3
7,026
—
—
1
1
1
—
Summa
204
117
209,898
1
10
56
36
13
1
D. Samtliga samhällen å
landsbygden ...............
2,616
899
925,198
67
428
277
92
31
4
1 Härvid har hänsyn icke tagits till beräknad förlust genom underlåten utskyldsbetalning
Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1929.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.