Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i förordningen 6 november 1908

1929-05-30 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1929:27, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i förordningen 6 november 1908

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 27.

1

Nr 21.

Ankom till riksdagens kansli den SO maj 1929 kl. 11 f. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition

med förslag till förordning om ändrad lydelse av

3 § 1 mom. i förordningen 6 november 1908 (nr 129) angående

en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper

ävensom en i ämnet väckt motion.

I en den 8 februari 1929 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 85, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att antaga följande, vid propositionen fogade

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i förordningen den 6

november 1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och

byte av fondpapper.

Härigenom förordnas, att 3 § 1 mom. i förordningen den G november

1908 angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper

skall i nedan angivna delar erhålla följande ändrade lydelse:

3 i

1. Avräkningsnota, varom i 2 § förmäles, skall, där ej nedan annorlunda

stadgas, vid köp förses med stämpel till följande belopp, nämligen:

a) vid köp av aktier, lotter, andelsbevis och delaktighetsbevis 30 öre,

då de överlåtna aktiernas, lotternas, andelsbevisens eller delaktighetsbevisens

sammanlagda värde icke överstiger 100 kronor, och därutöver 30 öre

för varje påbörjat belopp av 100 kronor,

b) vid köp av obligationer 10 öre, då de överlåtna obligationernas sammanlagda

värde ej överstiger 100 kronor, och därutöver 10 öre för varje

påbörjat belopp av 100 kronor,

dock att, där den ene kontrahenten är fondhandlare och avtalet avslutas

icke för dennes räkning utan i kommission, avräkningsnotan skall

förses,

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 7 samt. 23 haft. (Sr 27—28.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 27.

Utskottet.

Fondstämpelförordningens

allmänna

föreskrifter.

c) vid köp av aktier, lotter, andelsbevis och delaktighetsbevis med

stämpel av 15 öre, då de överlåtna aktiernas, lotternas, andelsbevisens

eller delaktighetsbevisens sammanlagda värde icke överstiger 100 kronor,

och därutöver 15 öre för varje påbörjat belopp av 100 kronor, samt

d) vid köp av obligationer med stämpel av 5 öre, då de överlåtna obligationernas

sammanlagda värde ej överstiger 100 kronor, och därutöver 5

öre för varje påbörjat belopp av 100 kronor.

Ävenledes skall, där ej nedan annorlunda stadgas, avräkningsnota vid

byte förses med stämpel till följande belopp, nämligen:

e) vid byte av aktier, lotter, andelsbevis och delaktighetsbevis 15 öre,

då det värde, som enligt 4 § 4 mom. skall i avräkningsnotan upptagas,

ej överstiger 100 kronor, och därutöver 15 öre för varje påbörjat belopp

av 100 kronor, samt

f) vid byte av obligationer 5 öre, då det värde, som enligt 4 § 4 mom.

skall i avräkningsnotan upptagas, ej överstiger 100 kronor, och därutöver

5 öre för varje påbörjat belopp av 100 kronor.

Med — — — handelsböcker.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1929.

Beträffande vad föredragande departementschefen vid ärendets föredragning

inför Kungl. Maj:t anfört till motivering för förslaget, får utskottet

hänvisa till ovannämnda statsrådsprotokoll.

Till utskottet har jämväl överlämnats en i anledning av nämnda proposition

inom andra kammaren av herr Hage m. fl. väckt motion, nr 379,

i vilken hemställts, »att riksdagen måtte besluta avslå regeringens förslag

i proposition nr 85, angående en nedsättning av fondstämpeln till hälften,

och i stället besluta behålla samma skattesatser, som för närvarande

utgå».

Vidkommande vad motionärerna anfört till stöd för detta yrkande får

utskottet hänvisa till motionen.

Vid överlåtelse av fondpapper genom köp eller byte skall enligt nämnda

förordning den 6 november 1908 — fondstämpelförordningen — erläggas

en särskild stämpelavgift. Då sådan överlåtelse sker, skall avräkningsnota

upprättas, varå stämpeln anbringas. Skyldighet att upprätta avräkningsnota

åligger i regel säljaren. Tillsyn över efterlevnaden av de i förordningen

givna föreskrifter tillkommer bank- och fondinspektionen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 27.

3

Uå riksdagen år 1908 i huvudsak antog Kungl. Maj:ts förslag om införande

av en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper, bestämdes

skatten — med sänkning av de i propositionen föreslagna skattesatserna —

till 1 promille vid köp av aktier och hanklotter samt 1/, promille vid köp av

obligationer. Vid byte skulle stämpelskatten utgå med hälften av nämnda

skattesatser. År 1913 beslöt riksdagen höja den vid köp av aktier och banklotter

utgående stämpelavgiften till 1 1/i promille. Beträffande köp av obligationer

förblevo skattesatserna oförändrade. För byte reglerades skattesatserna

så, att de fortfarande kommo att utgöra hälften av de för köp gällande.

Sistnämnda år utvidgades begreppet fondpapper att omfatta jämväl

lotter i kommanditbolag samt andels- och delaktighetsbevis i vissa penninginrättningar,

vilka samtliga värdepapper i avseende å stämpelbeloppen likställdes

med aktier och banklotter. Vid 1917 års riksdag beslöts en fördubbling

av de vid köp och byte av aktier och därmed jämställda fondpapper

då gällande skattesatserna, dock endast provisoriskt för ett års tid.

År 1918 beslöt riksdagen, likaledes provisoriskt, eu fördubbling av de efter

1917 års nyssnämnda beslut gällande fondstämpelavgifterna. Skattesatserna

bestämdes sålunda till 6 promille vid köp av aktier och därmed jämställda

fondpapper samt 1 promille vid köp av obligationer. Vid byte utgjorde

skattesatserna alltjämt hälften av de för köp gällande. Sedermera hava de

provisoriskt förhöjda skattesatserna enligt beslut av 1919—1928 års riksdagar

bibehållits i stort sett oförändrade.

Rörande frågans behandling vid 1926, 1927 och 1928 års riksdagar må

följande erinras.

Vid 1926 års riksdag förelåg i två likalydande motioner förslag, att fondstämpelavgifterna

beträffande aktier och därmed jämställda fondpapper skulle

återföras till de belopp, som gällde före kristidens höjningar. Med hänsyn

till det stats finansiella läget ansåg sig bevillningsutskottet (betänkande nr

35) icke kunna tillstyrka bifall till förslaget. Mot utskottets motivering

reserverade sig fyra ledamöter, vilka ansågo, att utskottet visserligen på

grund av statsfinansiella skäl ej borde tillstyrka bifall till motionerna, men

att utskottet likväl bort uttala den uppfattningen, att en sänkning av stämpelavgiften

borde vidtagas, så snart detta med hänsyn till det statsfinansiella

läget prövades kunna ske. Detta reservanternas förslag till motivering

bifölls också av första kammaren, varemot andra kammaren för sin del godkände

bevillningsutskottets hemställan. På grund av kamrarnas sålunda

fattade beslut kom riksdagens skrivelse i ämnet icke att innehålla någon

motivering.

Vid 1927 års riksdag framlade Kungl. Maj:t i proposition nr 56 förslag

bland annat därom, att fondstämpelavgifterna beträffande aktier och därmed

jämställda fondpapper skulle från och med den 1 januari 1928 nedsättas

till hälften eller vid köp till 3 promille och vid byte till l''/s promille.

I enlighet med framställt yrkande i en inom andra kammaren väckt mo
-

Skatte
satserna.

1926, 1927

och 192$ års

riksdagar.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 27.

Propositionen.

Statistik.

tion, nr 279, avstyrkte bevillningsutskottet (betänkande nr 43) den sålunda

av Kungl. Maj:t föreslagna nedsättningen av fondstämpelavgifterna. Av

10 reservanter inom utskottet yrkades emellertid bifall till Kungl. Maj:ts

förslag. Vid behandlingen av utskottets betänkande stannade kamrarna i

olika beslut, i det att första kammaren antog det förslag, som innefattades

i reservationen, medan andra kammaren biföll utskottets hemställan. Vid

gemensam omröstning beslöt riksdagen i enlighet med andra kammarens

mening.

Vid 1928 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t i proposition nr 13 fortsatt

giltighet av då gällande fondstämpelsatser till och med den 30 juni 1929

medan i två likalydande motioner framlades förslag om nedsättning av

fondstämpelavgifterna beträffande aktier och därmed jämställda fondpapper

till 1913 års nivå eller till vid köp 1 1/i promille och vid byte 3/i promille.

I enlighet med bevillningsutskottets hemställan (betänkande nr 42) beslöt

riksdagen att, med avslag å motionerna, bifalla propositionen.

Vid framläggandet av det i årets statsverksproposition intagna förslaget

till beräkning av bevillningarna utgick chefen för finansdepartementet från

att gällande fondstämpelsatser beträffande aktier skulle från och med ingången

av nästkommande budgetår nedsättas till hälften; och denna nedsättning

beräknade departementschefen medföra en reduktion i stämpelmedlens avkastning

för nämnda budgetår av omkring 2 miljoner kronor.

I anslutning härtill har i den föreliggande propositionen föreslagits nedsättning

från och med den 1 juli 1929 av de genom förordningen den 13

april 1922 stadgade stämpelavgifterna beträffande aktier, lotter, andelsbevis

och delaktighetsbevis till hälften av nu fastställda belopp eller till vid köp

3 promille och vid byte 1 1/3 promille, varemot vid överlåtelser av obligationer

samma stämpelavgifter, som för närvarande gälla eller vid köp 1

promille och vid byte */, promille, enligt propositionen allt fortfarande skola

gälla. Kungl. Maj:ts förslag innehåller även den ändringen, att tiden för

de föreslagna stämpelavgifternas utgående icke begränsats.

Enligt tillgängliga uppgifter har stämpelavgiften vid köp och byte

av fondpapper under de år, då de allmänna skattesatserna i stort sett

varit desamma som för närvarande, inbragt följande belopp i avrundade

krontal:

År

Kronor

År

Kronor

1919 ................

................... 8,301,894

1924 ..................

.................. 1,913,291

1920 ..................

.................. 5,448,826

1925 ..................

.................. 2,283,086

1921 ..................

.................. 2,320,751

1926 ..................

.................. 2,985,085

1922 ..................

.................. 2,362,046

1927 ..................

.................. 4,283,377

1923 .................

................... 1,853,283

1928 .................

.................. 6,424,918

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 27. 5

De skäl, som föranlett riksdagen att avslå såväl av Kungl. Maj:t som i

väckta motioner under senare år framlagda förslag om sänkning av de under

kristiden höjda stämpelavgifterna vid köp och byte av aktier och därmed

jämställda fondpapper, hava varit av statsfinansiell natur. Då det budgetära

läget nu medgiver en sänkning av nämnda avgifter i den omfattning, som

Kungl. Maj:t genom den föreliggande propositionen ånyo föreslagit, har utskottet

funnit sig kunna tillstyrka riksdagen att antaga det med propositionen

framlagda förslaget.

Utskottet hemställer följaktligen,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande proposition nr 85 samt med avslag å motionen

II: 379 av herr Hage m. fl., antaga det vid propositionen

fogade förslag till förordning om ändrad lydelse

av 3 § 1 mom. i förordningen den 6 november 1908

(nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och

byte av fondpapper.

Stockholm den 30 maj 1929.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: herrar Johan Nilsson i Kristianstad, Bärg *, Boman*, Kristensson *, K. Oscar

Ericson i Oberga, Leander, Björnsson, Johansson i Arkösund, Bengtsson i Kullen,

Hamrin, Olsson i Golwasta, Björklund, Nyländer, Olsson i Gävle, Nilsson i Hörby,

Wahlmark, Jönsson i Slätåker, Johansson i Östersund, Ericson i Boxliolm och

Anderson i Linköping.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

Reservation

av herrar K. Oscar Ericson i Oberga, Olsson i Golwasta och Nilsson i

Hörby, som ansett utskottets yttrande bort hava följande lydelse:

»De i Kungl. Maj:ts proposition anförda skälen för nedsättning av fondstämpeln

finner utskottet icke övertygande, då en dylik nedsättning enligt

utskottets mening icke skulle bliva av det gagn för Sveriges industri och

ännu mindre dess jordbruk, som i propositionen förutsättes. Utskottet kan

Utskottets

yttrande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 27.

dessutom icke tillägna sig den åskådningen, att det skulle vara till båtnad

för de mindre spararna att riskera sina medel på aktier eller liknande värdepapper

utan anser placering i säkra sparinrättningar vara för dessa spararkategorier

mera fördelaktigt.

Då det sålunda enligt utskottets mening icke är önskvärt, att de mindre

spararna uppmuntras till deltagande i börsspekulation, som för dem nästan

undantagslöst blir förlustbringande, anser utskottet icke heller några verkligt

bärande skäl tala för ändring av gällande förordning.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte,

med bifall till motionen 11:379 av herr Hage m. fl.

samt med förklarande att Kungl. Maj:ts föx-evarande

proposition nr 85 icke kunnat av riksdagen bifallas,

antaga följande förslag till

Förordning

om fortsatt tillfällig höjning av beloppen för den i

förordningen den 6 november 1908 (nr 129) angående

en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper

stadgade stämpelavgiften.

Härigenom förordnas, att den stämpelavgift, varom

stadgas i förordningen den 6 november 1908 angående

en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper,

fortfarande till och med den 30 juni 1930 skall

utgå med de i förordningen den 13 april 1922 (nr 175)

om ändrad lydelse av 3 § i förstnämnda förordning

stadgade belopp, med rätt för Konungen att, om särskilda

förhållanden därtill föranleda, förordna om stämpelavgiftens

nedsättande till lägst de belopp, vilka i

motsvarande fall utgingo enligt förordningen den 15

augusti 1913 (nr 191) om ändrad lydelse av 3 § i omförmälda

förordning den 6 november 1908.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1929:313 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i förordningen den 6 november 1908 s. 1 i texten