Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32

1929-06-01 · 55 sidor, varav 55 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 55 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1929:32, Bevillningsutskottets betänkande Nr 32

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

1

Nr 32.

Ankom till riksdagens kansli den 1 juni 1929 kl. 8 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, angående beräkning av bevillningarna

för budgetåret 1929/1930, m. m.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag

till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret

1929/1930 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande riksdag fastställda

grunder.

På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 januari 1929 (bilaga till

1929 års statsverksproposition: inkomsterna), har chefen för finansdepartementet

nämnda dag underställt Kungl. Maj:ts prövning finansplan och inkomstberäkning

för budgetåret 1929/1930 jämte därmed sammanhängande

frågor. Departementschefen här därvid anmält, bland annat, riksräkenskapsverkets

skrivelse den 6 december 1928 med inkomstberäkning för nämnda

budgetår.

I sitt anförande till förenämnda statsrådsprotokoll har departementschefen

till en början yttrat sig rörande de allmänna förutsättningarna för statsregleringen

och därvid uttalat sig om det ekonomiska läget under år 1928,

om konjunkturutsikterna och om kassafondens ställning samt därefter övergått

till att yttra sig om finansplanen. Av de förutsättningar, från vilka

departementschefen därvid ansett sig böra utgå, har departementschefen

funnit framgå, att möjligheter till icke oväsentliga skattelindringar stode

öppna. Under förutsättning av samma skatter och skattesatser som för närvarande

samt av oförändrade taxebestämmelser vid statens järnvägar skulle

nämligen, enligt departementschefens uppfattning, de påräkneliga inkomsterna

för nästa budgetår överstiga summan av samtliga utgiftsanslag i riksstatsförslaget

med omkring 25 miljoner kronor.

Departementschefen har därefter anfört följande:

»Vad angår de lättnader i skatter och avgifter, som sålunda kunna komma

ifråga, synes den redan tidigare i utsikt ställda nedsättningen av godstaxorna vid

statens järnvägar i första hand böra bringas till verkställighet. Av tekniska

skäl kan taxesänkningen icke inträda förr än vid ingången av år 1930. Sänkningen

beräknas för helt år medföra en reduktion i statsbanornas överskott

med 8.5 miljoner kronor. Med hänsyn till tiderna för överskottets inlevereBihang

till riksdagens protokoll 1929. 7 samt. 26 håft. (Nr 32.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

ring till statsverket drabbas emellertid budgetåret 1929/1930 av en inkomstminskning

å allenast omkring 3.5 miljoner kronor.

Den direkta beskattningens lättande är alltjämt en angelägenhet av

största vikt såväl för skattedragarna i allmänhet som särskilt med hänsyn

till näringslivets intressen och dess konkurrensmöjligheter i förhållande till

utlandet. I anslutning härtill synes mig det procenttal, efter vilket inkomst-

och förmögenhetsskatten beräknas, böra sänkas med 10 enheter,

d. v. s. från nuvarande siffran 150 till 140. Härav föranledes en sänkning

i skattens avkastning med över 9 miljoner kronor.

I syfte att ytterligare för konsumenterna förbilliga den för hela folkförsörjningen

så viktiga artikel som sockret utgör, förordar jag, att sockerskatten,

som för närvarande utgår med 4 öre per kilogram, helt avskaffas.

Den härav föranledda skattelättnaden kan uppskattas till 8.5 miljoner kronor

årligen, ehuruväl för nästa budgetår inkomstminskningen för statsverket

begränsas till inemot 7 miljoner kronor, enär viss på innevarande

budgetår belöpande skatt inflyter först efter det nya budgetårets ingång.

Då emellertid proposition angående åtgärder för den inhemska sockerbetodlingens

tryggande senare torde komma att avlåtas till riksdagen, kan vid

bifall till propositionen den genom sockerskattens avskaffande åvägabragta

skattelättnaden beräknas först efter hand i sin helhet komma konsumtionen

till godo.

Färsk frukt ingår under senare tid i allt större omfattning bland allmännare

förbrukningsartiklar och spelar för folknäringen och folkhälsan en

betydelsefull roll. Tullsatsen å färska äpplen och päron torde böra upphävas

för månaderna januari—juli, under vilken tid tullsatsen i fråga

icke spelar någon roll såsom skydd för den inhemska fruktodlingen

utan praktiskt taget har karaktären av finanstull. Även torkade plommon

och sviskon utgöra i den nutida hushållningen en viktig konsumtionsvara.

Tullen härå torde böra helt bortfalla. Citroner hava såsom

närings- och hälsomedel icke ringa betydelse, och tullfrihet bör införas

jämväl för denna artikel. Därest nu nämnda tullättnader beslutas, kan

tullmedlens avkastning beräknas minskad med 3 miljoner kronor.

Från näringslivets sida hava med stegrad styrka önskemål framförts

om sänkning av stämpelavgiften vid köp och byte av aktier, vilken avgift

för närvarande är sex gånger högre än den ursprungliga, år 1908 fastställda

och fyra gånger högre än den stämpelavgift, som utgick enligt fondstämpelförordningen

i dess år 1913 givna lydelse. Jag tillstyrker, att ifrågavarande

stämpelavgift nedsättes till hälften, vilket beräknas medföra en

reduktion i stämpelmedlens avkastning av omkring 2 miljoner kronor.

Slutligen böra lastpenningama, vilka drabba sjöfartsnäringen och verka

till fördyrande av importvarorna, helt avskaffas, varav föranledes en minskning

i skatteintäkt av 0.75 miljon kronor.»

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

I det följande kommer utskottet att vid behandlingen av de särskilda

bevillningarna lämna redogörelse för innehållet i riksräkenskapsverkets

ovannämnda skrivelse samt för vad Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen

föreslagit ävensom för vad föredragande departementschefen för egen del

anfört.

l:o.

Inkomst- och förmögenhetsskatten.

De beräknade och behållna inkomsterna av inkomst- och förmögenhets
-

skatten hava — bortsett från den tidigare utgående s. k.

B-skatten — ut-

gjort:

Beräknad

Behållen

Stegring +

inkomst

inkomst

Nedgång —

kronor

kronor

kronor

Budgetåret 1923/1924 ......

....... 124,000,000

135,718,956

—

» 1924/1925 ......

....... 133,000,000

138,514,666

+ 2,795,710

» 1925/1926 ......

...... 137,000,000

144,265,840

+ 5,751,174

» 1926/1927 ......

....... 139,000,000

143,870,552

— 395,288

» 1927/1928 ......

....... 147,000,000

145,666,368

+ 1,795,816

» 1928/1929 ......

....... 142,000,000

—

—

Det torde böra erinras, att det procenttal av grundbeloppet, efter vilket

skatten beräknas, fastställts till 175 för åren 1921—1924, 170 för år 1925,

160 för åren 1926 och 1927 samt 150 för år 1928.

Departementschefen har till en början rörande förevarande inkomsttitel Departementsanfört

följande: chefen.

»För beräkningen i statsverkspropositionen av inkomst- och förmögenhetsskatten

för åren 1923, 1924, 1925 och 1926 har inom finansdepartementet

tillämpats en metod, för vilken utförlig redogörelse meddelats i en bilaga

till 1923 års statsverksproposition. För åren från och med 1927 har motsvarande

beräkning under medverkan från statistiska centralbyrån verkställts

av riksräkenskapsverket.

Såsom utgångspunkt för beräkningarna av det antagliga utfallet av 1929

års skattetaxeringar har riksräkenskapsverket härvid utnyttjat en av statistiska

centralbyrån efter riksräkenskapsverkets hemställan utarbetad sammanställning

rörande 1928 års skattetaxeringar, vilken sammanställning är intagen

å sid. 14 i riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret

1929/1930 b Genom vidtagande av vissa höjningar, respektive sänkningar i

de i sammanställningen ingående detalj siffrorna har riksräkenskapsverket

nått fram till en uppskattning av utfallet av 1929 års skattetaxeringar.

1 Sammanställningen åtföljer detta betänkande såsom bilaga A.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

Siksräken
skapsverket.

Resultatet av riksräkenskapsverkets kalkyler framgår av de uppgifter, som

lämnats i tabellen ''beräkningar angående 1929 års skattetaxeringar’---b

En jämförelse mellan taxeringsresultatet för år 1928 och de av riksräkenskapsverket

verkställda taxeringsberäkningarna för år 1929 ter sig sålunda:

Stegring (+) eller

1928

1929

minskning (-

-)

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

X

Inkomst av fast egendom................

678.7

695

+ 16.3

+

2.3

» » kapital............................

481.5

450

— 31.5

—

7.0

» » arbetsanställning m. m.

3,602.8

3,630

+ 27.2

+

0.7

» » rörelse eller yrke eller

eljest ........................

933.8

900

— 33.8

—

3.8

Summa uppskattad inkomst

5,696.8

5,675

— 21.8

—

0.4

Avdrag ................................................

623.4

643

+ 19.6

+

3.o

Återstod

5,073.4

5,032

— 41.4

—

0.8

V60 av den taxerade förmögenheten

255.0

260

+ 5.0

+

1.9

Till inkomst- och förmögenhetsskatt

taxerat belopp ...............................

5,328.4

5,292

— 36.4

—

0.7

Utnyttjade orts- och familjeavdrag

2,867.1

2,825

— 42.1

—

1.5

Beskattningsbart belopp ................

2,461.3

2,467

-f 5.7

+

0.2

Därav:

a) Enskilda skattskyldiga................

1,938.6

2,023

+ 84.4

+

4.2

b) Aktiebolag m. fl.........................

522.7

444

— 78.7

—

17.7.»

De av riksräkenskapsverket verkställda taxeringsberäkningarna har ämbetsverket

motiverat på följande sätt:

»Beträffande inkomsten av jordbruket ansåg sig riksräkenskapsverket

nästlidet år (1927) på grund av det dåliga skörderesultatet för året böra sänka

inkomsten för såväl enskilda som andra skattskyldiga gentemot närmast

föregående år. Denna sänkning bar visat sig överflödig, i det att inkomsten

stigit för enskilda från 415.6 till 420.1 miljoner kronor samt för

aktiebolag m. fl. från 31 till 34 miljoner kronor. Det synes härav framgå

— och detta besannar sig vid en undersökning för tidigare år — att

skördeförhållandena förvånande litet och i varje fall icke omedelbart inverka

på taxeringen till inkomst av jordbruksfastighet. Med hänsyn härtill

anser sig icke riksräkenskapsverket böra, trots den bättre skörden

innevarande år (1928), höja inkomsten av jordbruksfastighet mera än till en

jämning uppåt till helt 5-tal, alltså till 425 miljoner kronor för enskilda

skattskyldiga och 35 miljoner kronor för aktiebolag m. fl.

Beträffande inkomsten av annan fastighet än jordbruksfastighet redovisas

i centralbyråns tabell för de enskilda den av riksräkenskapsverket

antagna inkomstökningen med 5 miljoner kronor. Samma höjning föreslår

riksräkenskapsverket nu, varigenom inkomstbeloppet skulle bliva 160

1 Tabellen åtföljer detta betänkande såsom bilaga B.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32. 5

miljoner kronor. För aktiebolagen räknade riksräkenskapsverket i fjor

med stillastående, men utvisar taxeringsresultatet en stegring med 7.5

miljoner kronor till 69.3 miljoner kronor. En liöjning till 75 miljoner kronor

synes riksräkenskapsverket vara skälig.

Inkomsten av kapital har stegrats något mera än riksräkenskapsverket

antagit och med praktiskt taget samma belopp som mellan taxeringarna

1926 och 1927 eller från 407.7 till 421.5 miljoner kronor. Med hänsyn särskilt

till ökade aktieutdelningar torde stegringen kunna antagas fortsätta

till åtminstone 430 miljoner kronor.

För aktiebolagens kapitalinkomster hade riksräkenskapsverket förra

året räknat med en hälften så stor ökning som närmast förut eller allenast

från 42 till 43 miljoner kronor. På denna punkt innebär den av

centralbyrån nu beräknade siffran ett överraskande språng uppåt, i det

att denna höjts till ej mindre än 60 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket

torde väl ej taga alltför mycket miste, om huvudparten av stegringen

liänföres till utdelningar från dotterbolag i utlandet till en del

av våra största, internationellt förgrenade företag. Vid taxeringen nästa år

(1929) skall den s. k. kedjebeskattningen ej tillämpas. Fördenskull kommer

nu ifrågavarande post att undergå en kraftig reduktion. Sålunda kommer

den inkomst av Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag, som i år

tillförts trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund med omkring 23 miljoner

kronor, att bortfalla. Med beräkning att ifrågavarande post i övrigt

minskas med ej fullt samma belopp som för nämnda bolag, torde den återstående

delen kunna upptagas till i av jämnat tal 20 miljoner kronor.

En annan inkomstgrupp, beträffande vilken centralbyråns beräkning

ej obetydligt skiljer sig från riksräkenskapsverkets förhandskalkyl, är

gruppen inkomst av arbetsanställning m. m. Då vid 1926 och 1927 års

taxeringar ökning av denna inkomstpost redovisats med respektive 76

och 78.4 miljoner kronor, antog ämbetsverket i fjor — med utgångspunkt

från ökad arbetstillgång under 1927 — en något kraftigare stegring eller

med cirka 90 miljoner kronor. I verkligheten gick posten blott upp med 63

miljoner kronor till 3,602.8 miljoner kronor. Vad utvecklingen under innevarande

år (1928) beträffar, är det på grund av de stora arbetsinställelserna

givetvis betydligt svårare än eljest att göra eu tillförlitlig uppskattning.

Enligt en inom socialstyrelsen gjord utredning, varav riksräkenskapsverket

erhållit del, hava de på grund av arbetsinställelserna inträdda avlöningsförlusterna

uppskattats till omkring 35 miljoner kronor, detta oavsett

vad som kan efter konflikternas avslutande hava tagits igen genom

forcering av arbetet. Därest man antager, att om strejkerna icke inträffat,

inkomsten av arbetsanställning skulle hava tillvuxit med ungefär

samma belopp som från 1926 till 1927, samt därifrån drager ovannämnda

siffra för avlöningsförluster, skulle kvarstå en inkomstökning av 28 miljoner

kronor. Med hänsyn till bland annat att arbetslösheten inom fackföreningarna

legat omkring 10 procent lägre under 1928 än under 1927 sy
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

nes denna höjning ej vara osannolik. I enlighet härmed har riksräkenskapsverket

ansett sig kunna räkna med en inkomstsiffra för 1928 av

3,630 miljoner kronor eller samma belopp som av verket beräknades för

1927.

Beträffande inkomsten av rörelse eller yrke eller eljest har enligt statistiska

centralbyråns tabell för enskilda skattskyldiga stegringen blivit

nästan exakt lika med den av riksräkenskapsverket antagna eller från

502.4 till 515.3 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår nu en

liknande höjning till 525 miljoner kronor. För aktiebolagen har den av

riksräkenskapsverket antagna ökningen från 383.3 till 400 miljoner kronor

överträffats ej obetydligt, i det att enligt tabellen siffran stigit till 418.5

miljoner kronor. På denna post är det nu ofrånkomligt att göra en betydlig

reduktion på grund av arbetsinställelserna. Att konflikterna inom

trävaruhanteringen — särskilt inom pappersmasse- och pappersindustrierna

— komma att medföra nedgång i inkomsterna från dessa viktiga industrigrenar

är givet, men det torde få antagas, att inkomstminskningen

här uppväges genom inkomstökningen inom de industrigrenar, som haft

en gynnsam utveckling. Beträffande järngruvorna måste man däremot

räkna med avsevärda inkomstreduktioner. Hela vinsten från Luossavaara—Kiirunavaara

aktiebolag bortfaller sålunda och därmed jämväl

huvuddelen av inkomsten för trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund.

Vidare är att märka, att på grund av ändrade regler för beskattningen

av monopolbolagen — inräknat rusdrycksförsäljningsbolagen —

siffran för bolagens inkomst av rörelse kommer att ytterligare reduceras.

Riksräkenskapsverket håller före, att man av nu nämnda anledningar

måste sänka förevarande inkomstpost något under det belopp, som redovisats

för 1927, förslagsvis till 375 miljoner kronor.

Den uppskattade sammanlagda inkomsten kommer enligt ovanstående

att uppgå till 5,675 miljoner kronor, därav 5,170 för enskilda och 505 för

bolag.

Avdragsposterna lära enligt den nya förordningen om statlig inkomstoch

förmögenhetsskatt bliva ungefärligen desamma som enligt den nu

gällande inkomst- och förmögenhetsskatteförordningen. Beloppet för sådana

avdrag, som omförmälas i 11 § 2 mom. 4:o) av den nuvarande

bevillningsförordningen — d. v. s. för ränta å gäld, förlust å viss inkomstkälla,

periodiskt understöd, försäkringspremier m. m. — har av riksräkenskapsverket

höjts från 246.4 miljoner till 253 miljoner kronor. Avdragen

för kommunalutskylder hava i enlighet med en av statistiska centralbyrån

verkställd beräkning uppskattats till 350 miljoner kronor. Övriga

vid bevillningstaxeringen ej åtnjutna avdrag, d. v. s. för värdeminskning

å byggnader, vissa förluster m. m., hava bibehållits vid 40 miljoner kronor.

De enskildas förmögenhet torde främst på grund av stegrade aktievärden

hava ökats. Riksräkenskapsverket bär beräknat sextiondedelen av

den taxerade förmögenheten till 260 miljoner kronor mot 255 miljoner

kronor vid innevarande års taxering.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32. 7

Det till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet har i enlighet

med förestående beräkningar av riksräkenskapsverket uppskattats

för enskilda till 4,848 miljoner kronor samt för aktiebolag m. fl. till 444

miljoner kronor eller tillsammans 5,292 miljoner kronor.

Från sist angivna belopp för enskilda skattskyldiga skola avgå ortsocb

familjeavdrag. Med stöd av de sammanställningar, som iöiekomma

i särskilda utskottets utlåtande nr 1 vid 1928 års riksdag, har riksräkenskapsverket

funnit sig kunna antaga en minskning av ifrågavarande aA - drag med omkring 60 miljoner kronor. Då emellertid denna avdragspost

normalt borde hava ökats — särskilt på grund av arbetsinkomstens stegring

— har riksräkenskapsverket ansett sig ej kunna sätta ned aA''dragsposten

mera än från 2,867.] till 2,825 miljoner kronor.

De beskattningsbara beloppen vid 1929 års taxering hava sålunda beräknats

till 2,023 miljoner kronor för enskilda skattskyldiga och till 444

miljoner kronor för aktiebolag m. fl. eller tillhopa 2,467 miljoner kronor.»

Departementschefen har, efter att hava hänvisat till riksräkenskapsverkets

ovan återgivna motivering för de av verket vidtagna, i tablån å sid. 4

redovisade höjningarna respektive sänkningarna av olika inkomst- och avdragsbelopp,

vidare anfört:

»Såsom närmare framgår av tablåns siffermaterial har för 1929 års taxeringar

minskning beräknats inträda beträffande inkomsten såväl av kapital

som av rörelse. Nedgången av det förra slaget av inkomst sammanhänger

med bortfallandet av den s. k. kedjebeskattningen. Minskningen åter av

inkomsten av rörelse är att återföra till de omfattande arbetsinställelserna

under år 1928. Nämnda arbetsinställelser hava jämväl föranlett, att man

beträffande inkomsten av arbetsanställning vid 1929 års taxering räknat

med en relativt liten förhöjning.

Den i tablån redovisade minskningen av utnyttjade orts- och familjeavdrag

sammanhänger med de ändrade, delvis sänkta ortsavdrag, som beslutats

vid 1928 års riksdag.

Slutresultatet av riksräkenskapsverkets beräkning innebär, att de totala

beskattningsbara beloppen höjts med 0.2 procent. För enskilda skattskyldiga

har beräknats en höjning med 4.2 procent och för aktiebolag in. fl. en sänkning

om 17.7 procent.

På grundval av de beskattningsbara beloppen beräknar riksräkenskapsverket

härefter den debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten sålunda.

Medelskatteprocenten har år 1928 för enskilda skattskyldiga uppgått till

5.5 7 procent och för aktiebolag m. fl. till 8.5 7 procent av de beskattningsbara

beloppen. Under förutsättning att det procenttal av grundbeloppet,

med vilket skatten skall uttagas, förblir oförändrat, bör enligt verkets uppfattning

även för 1929 års taxering kunna antagas, att skatten kommer att

i medeltal utgå efter samma procenttal. Den debiterade skatten för år

1929 skulle då komma att uppgå till sammanlagt 150.8 miljoner kronor.

Departements
chefen.

(Forts.)

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

Beräknas skatten inflyta med samma procent av det debiterade beloppet

som under budgetåret 1927/1928 eller med 96. i procent, blir den behållna

inkomsten för budgetåret 1929/1930 144.9 miljoner kronor, vilket belopp av

riksräkenskapsverket avrundats till 145 miljoner kronor.

Sänkes åter, såsom jag förordat, nyssnämnda procenttal av grundbeloppet

från senast fastställda 150 procent till 140 procent, nedgå förut angivna

medelskatteprocent för enskilda skattskyldiga till 5.2 o procent och för aktiebolag

m. fl. till 8.oo procent. Med dessa procentsatser skulle den debiterade

skatten för år 1929 uppgå till 105.2 miljoner kronor för enskilda och 35.5

miljoner kronor för aktiebolag m. fl. eller alltså sammanlagt till 140.7

miljoner kronor. Den behållna inkomsten av skatten för budgetåret 1929/

1930 skulle sålunda, under antagande att 96. i procent av den debiterade

skatten inflyter, komma att uppgå till 135.2 miljoner kronor.

I stort sett finner jag de av riksräkenskapsverket angivna synpunkterna

hållbara och de utvecklade skälen för höjningarna respektive sänkningarna

av de i verkets sammanställning ingående detaljsiffrorna väl grundade.

Den i tablån redovisade minskningen av utnyttjade orts- och familjeavdrag,

vilken sammanhänger med de vid 1928 års riksdag ändrade avdragsbestämmelserna,

finner jag dock vara väl knappt tilltagen. I betraktande härav

synes nyssnämnda belopp 135.2 miljoner kronor kunna avrundas uppåt till

136 miljoner kronor.

För bedömande av det slutresultat, till vilket beräkningen på grundval

av riksräkenskapsverkets kalkyler rörande 1929 års skattetaxering sålunda

når fram, torde det slutligen vara av intresse att undersöka ifrågavarande

inkomsttitels utveckling under en följd av år. I efterföljande tablå har för

detta ändamål beräkning verkställts angående storleken av de belopp, med

vilka inkomst- och förmögenhetsskatten (exklusive B-skatten) avseende budgetåret

1923/1924 och följande budgetår skulle hava debiterats respektive

influtit, därest skatten under hela perioden utgått med 140 procent av grundbeloppet.

Budgetår

Debiterad skatt

Inflytande skatt

Milj. kr.

Höjning (+)

ning (—) från

Milj. kr.

eller minsk- föregående år

0/

/o

Milj. kr.

I procent av

debiterad

skatt

%

1923/1924........................

113.1

108.6

96.0

1924/1925........................

116.0

+ 2.9

+ 2.6

110.8

95.5

1925/1926........................

124.3

+ 8.3

+ 7.2

118.8

95.6

1926/1927.......................

130.2

+ 5.9

+ 4.7

125.9

96.7

1927/1928........................

132.6

+ 2.4

+ 1.8

127.4

96.1

1928/1929........................

142.6

+ 10.o

+ 7.5

1 135.0

1 94.7

1929/1930........................

141.5

— l.i

— 0.8

136.0

96.1

1 Den lör budgetåret 1928/1929 angivna skatteintäkten och inflytandeprocenten hava beräknats

under hänsynstagande till att för nämnda budgetår vissa betydande extra ordinära

skatterestitutioner lära vara att förvänta.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

9

Såsom framgår av tablån, har utfallet av inkomst- och förmögenhetsskatten

från och med budgetåret 1924/1925 till och med innevarande budgetår

oavbrutet i avsevärd grad förbättrats. Den genomsnittliga årliga stegringen

av den debiterade skatten vid taxeringarna åren 1923—1928 har

uppgått till 5.2 procent. 1928 års taxering utvisar en motsvarande stegring

om 7.5 procent. Det av mig beräknade beloppet för den vid 1929 års taxering

debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten däremot innebär enligt tablån

en minskning från närmast föregående budgetår med 0.8 procent.

I enlighet med vad sålunda anförts torde avkastningen av inkomst- och

förmögenhetsskatten i riksstaten för nästkommande budgetår böra upptagas

till 136 miljoner kronor.»

I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört, har Kungl. Maj:t

dels föreslagit riksdagen att besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatt för

år 1929 skall utgå med 140 procent av de i 18 § i förordningen om statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade grundbelopp, dels ock upptagit

ifrågavarande inkomsttitel till 136,000,000 kronor i det i statsverkspropositionen

intagna förslaget till riksstat.

I de likalydande motionerna nr 90 i första kammaren av herr Möller och

nr 151 i andra kammaren av herr Hansson i Stockholm har, såvitt nu

är i fråga, hemställts, att riksdagen måtte besluta att avslå Kungl. Maj:ts

förslag om sänkning av inkomst- och förmögenhetsskatten.

Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet hänvisa till den

i första kammaren väckta motionen.

Börande utfallet av 1929 års taxeringar till inkomst- och förmögenhetsskatt

har utskottet från finansdepartementet mottagit följande, den 27 maj

1929 dagtecknade promemoria:

»Efterföljande beräkningar äro i huvudsak grundade på särskilt infordrade

uppgifter rörande utfallet av taxeringarna i de taxeringsdistrikt, där taxeringsarbetet

hunnit avslutas den 15 innevarande maj. För landsbygden föreligga

härvid relativt fullständiga uppgifter. Jämväl för städerna ha uppgifter

inkommit för ett avsevärt antal taxeringsdistrikt. För Stockholms stad föreligga

emellertid ännu ej några motsvarande sammanräkningar rörande taxeringsresultaten.

Ett större antal i Stockholm taxerade bolag hava dock

underkastats särskild undersökning.

Aktiebolag Övriga

Beskattningsbart belopp, miljoner kronor:

Stockholm .................................................................... 246.6 617.7

Göteborg ........................................................................ 78.o 178.7

Malmö............................................................................ 24.6 85. i

Övriga städer med mer än 15,000 invånare ........ 59.8 279.5

Städer med mindre än 15,000 invånare ................ 39.4 310.3

Samtliga städer 448.4 1,471.3

Statsverks
propositionen.

Motionerna

1:90 och

II: 151.

P. M. från

finansdepartementet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

10

Landsbygd

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

Aktiebolag

.............................................................. 52.7

Hela riket 501. i

Övriga

634.2

2,105.5

Beräknad skatteprocent i medeltal

Uträknad skatt miljoner kronor

8.oo % 5.20 %

40.1 109.5

14970

Härav beräknas inflyta 96. i procent eller miljoner

kronor............................................................................

143.8

Förestående beräkningar äro verkställda under förutsättning att inkomstoch

förmögenhetsskatten skall utgå med 140 procent å skattens grundbelopp.»

Beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten under budgetåret 1927/1928

och de tre första kvartalen av budgetåret 1928/1929 har bevillningsutskottet

från riksräkenskapsverket erhållit följande uppgifter:

Tidgetåret 1927/1928

1/7 1927—80/e 1928 1/i 1927—81/3 1928

Influtet ................ kr. 148,079,674: 5 2 145,042,243:6 5

Utgifter för inkomsttiteln.

....... » 2,413,306:42 2,183,763:19

Behållen inkomst kr. 145,666,368: io 142,858,480: 46 143,977,105: 49.

Med stöd av ovan införda, inom finansdepartementet upprättade promemoria

rörande utfallet av 1929 års taxering har utskottet ansett sig kunna

för nästa budgetår beräkna, att i inkomst- och förmögenhetsskatt skulle med

en skatteprocent av 140 inflyta ett belopp av 144 miljoner kronor samt

med en skatteprocent av 145 eller 150 ett belopp av 149 respektive 154

miljoner kronor.

På sätt framgår av departementschefens ovan återgivna anförande (sid.

1 och 2) har departementschefen, vid uppgörandet av statsverkspropositionens

förslag till riksstat, med de förutsättningar från vilka departementschefen

därvid ansett sig böra utgå, funnit möjlighet till icke oväsentliga skattelindringar

föreligga. Förslag om sådana hava även av Kungl. Maj:t framlagts

såväl i statsverkspropositionen som, i enlighet med vad departementschefen

i sitt nyss omförmälda anförande förebådat, i sedermera till riksdagen

avlåtna propositioner. Av uppgifter, som efter hand blivit tillgängliga

rörande den påräkneliga avkastningen av de särskilda inkomsttitlarna,

samt av meddelanden från statsutskottet rörande budgetställningen har framgått,

att det statsfinansiella läget är gynnsammare än som vid statsverkspropositionens

framläggande kunde förutses.

I detta läge har riksdagen, på hemställan av bevillningsutskottet, fattat

beslut angående följande skattelindringar, nämligen lastpenningarnas av
-

Budgetåret 1928/1929

1/t 1928—*1/s 1929

147,561,908: 83

3,584,803: 3 4

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32. 11

skaffande (betänkande nr 3), borttagande av tullen å vissa slag av frukter

(betänkande nr 24), sänkning av fondstämpelavgifterna vid köp och byte av

aktier och därmed jämställda fondpapper (betänkande nr 27), borttagande

av stämpelplikten beträffande växlar och räntebesked (betänkande nr 28)

samt nedsättning av tullen å kaffe (betänkande nr 29). Vidare har riksdagen,

på statsutskottets hemställan, anvisat betydligt större belopp än

Kungl. Maj:t föreslagit för mötande av förluster å aktiebolaget Kreditkassan

av år 1922, vilket ansetts påkallat med hänsyn till de ökade

förlustrisker, som komma att åvila bolaget genom av riksdagen fattade

beslut om stödåtgärder beträffande Allmänna sparbanken i Stockholm m. fl.

sparbanker ävensom aktiebolaget Jordbrukarbanken. Härutöver har nu bevillningsutskottet

funnit sig kunna dels förorda bifall till Kungl. Maj:ts

förslag om sockerskattens borttagande, varom utskottet nedan under punkten

8 gör hemställan, dels ock föreslå sänkning av det procenttal, efter

vilket inkomst- och förmögenhetsskatten för år 1928 utgår, med 5 enheter

eller till 145, till följd varav utskottet beräknar förevarande inkomsttitel

till 149 miljoner kronor.

Utskottet har sålunda varken kunnat tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag om

en sänkning av procenttalet med 10 enheter eller det i de föreliggande

motionerna framställda yrkandet, avseende bibehållande av nuvarande skatteprocent.

Utskottet hemställer följaktligen,

A) att riksdagen måtte,

i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

framlagda förslag angående skatteprocenten samt med

avslag å de likalydande motionerna I: 90 av herr Möller

och II: 151 av herr Hansson i Stockholm, i vad desamma

avse inkomst- och förmögenhetsskatten,

besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatt för år

1929 skall utgå med 145 procent av de i 18 § i förordningen

om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade

grundbelopp;

B) att inkomst- och förmögenhetsskatten måtte för

budgetåret 1929/1930 beräknas till ... kronor 149,000,000.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

Riksräken
skapsverket.

Statsverks
propositionen.

2:o.

Utjämningsskatt.

Riksräkenskapsverket har anfört:

»Utjämningsskatt, bevillning. Jämlikt förordningen den 28 september 1928

(nr 375) om utjämningsskatt skall till staten erläggas utjämningsskatt för

att användas till utjämning av skattetrycket olika kommuner och menigheter

emellan. Denna skatt motsvarar nära den hittillsvarande kommunala

progressivskattens utjämningsandel.

Vidkommande det beräkningsbara beloppet av utjämningsskatten för

budgetåret 1929/1930 är detta i främsta rummet beroende på, huru stor

del av utjämningsskattens grundbelopp, som enligt Kungl. Maj:ts beslut

skall uttagas. Riksräkenskapsverket vill i detta sammanhang erinra om,

att enligt förordningen den 28 september 1928 (nr 376) om särskild skatt

å vissa lotterivinster jämväl hälften av denna skatt skall användas till

utjämning av skattetrycket. Då riksräkenskapsverket antager, att den

av lotterivinstbeskattningen härflytande inkomsten icke är avsedd att

nedbringa utjämningsskatten under den senast uttagna progressivskatten,

har riksräkenskapsverket ansett sig kunna upptaga utjämningsskatten till

i avjämnat tal samma belopp, varmed progressivskattens utjämningsandel

inflöt under budgetåret 1927/1928, eller med 4,200,000 kronor.

I detta sammanhang kan riksräkenskapsverket ej underlåta att framhålla,

hurusom benämningen ''utjämningsskatt’ är otillfredsställande, i

det att den ej alls anger skatteobjektet och endast otydligt skattens ändamål.

Olägenheten härav framstår så mycket tydligare, som utjämningsskatten

i riksstaten omedelbart bör efterföljas av den under nästa punkt

avhandlade ’utskiftningsskatten\ Att bredvid varandra i riksstaten hava

två så likalydande och i benämningen föga upplysande inkomsttitlar, är

ur budgetteknisk synpunkt förkastligt. Det bör ej förbises, att med de

livliga internationella förbindelser, vilka numera sträcka sig icke minst

till det statsfinansiella området, en klar och begriplig budgetuppställning

är av stor betydelse. En ändring beträffande rubriceringen av helst båda

de nämnda skatterna men i varje fall utjämningsskatten bör enligt riksräkenskapsverkets

åsikt genomföras.

I enlighet med vad riksräkenskapsverket ovan anfört rörande beräkningen

av utjämningsskatten, har riksräkenskapsverket---upptagit

densamma med 4,200,000 kronor.» I

I stats ver ksproposi tionens förslag till riksstat har närmast efter inkomsttiteln

inkomst- och förmögenhetsskatt upptagits utjämningsskatt såsom ny

inkomsttitel med det av riksräkenskapsverket beräknade beloppet, 4,200,000

kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

13

Utskottet har icke något att erinra mot att i riksstaten utjämningsskatt

upptages såsom ny inkomsttitel med av Kungl. Maj:t föreslaget belopp.

Utskottet får förty hemställa,

att i riksstaten för budgetåret 1929/1930 måtte under

egentliga statsinkomster, skatter, upptagas följande inkomsttitel

sålunda:

utjämningsskatt, bevillning ............ kronor 4,200,000.

3:o.

Utskiftningsskatt.

Riksräkenskapsverket har anfört:

»Utskiftningsskatt, bevillning. Enligt förordning den 27 juni 1927 (nr 321)

skall svenskt aktiebolag eller svenskt solidariskt bankbolag, som i samband

med nedsättning av aktie- eller lottkapital eller vid bolagets upplösning utskiftar

tillgångar, till staten erlägga skatt (utskiftningsskatt) å därvid utskiftat

belopp, i den mån detta icke är att anse såsom återbäring av tillskjutet

belopp.

Ifrågavarande beskattningsform har införts från och med budgetåret

1928/1929. För att eventuellt inflytande skatt från början skulle bliva

förd å rätt titel, uppfördes utskiftningsskatten i riksstaten för budgetåret

1928/1929 med 100,000 kronor. Ehuruväl någon dylik skatt intill november

1928 icke influtit, saknar riksräkenskapsverket anledning föreslå ändring

i det nuvarande riksstatsbeloppet. Riksräkenskapsverket har alltså---

uppfört utskiftningsskatten med 100,000 kronor.»

Med enahanda belopp, 100,000 kronor, är inkomsttiteln upptagen i statsverkspropositionens

förslag till riksstat.

Enligt från riksräkenskapsverket till utskottet lämnad uppgift har någon

inkomst å förevarande inkomsttitel icke influtit under de tre första kvartalen

av budgetåret 1928/1929.

Utskottet, som saknat anledning att frångå den av Kungl. Maj:t föreslagna

beräkningen, får hemställa,

att utskiftningsskatten måtte för budgetåret 1929/1930

beräknas till................................................ kronor 100,000.

Utskottet.

Biksräken
skapsverket.

Statsverks
propositionen.

Utskottet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

Jtiksräken
skapsverlcet.

Statsverks
propositionen.

Utskottet.

4:o.

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.

Riksräkenskapsverket har anfört:

»Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, bevillning. De

beräknade och behållna inkomsterna av ifrågavarande avgifter hava utgjort:

Beräknad

Behållen

Stegring +

inkomst

inkomst

Nedgrång: —

kronor

kronor

kronor

Budgetåret 1923/1924 ................

................ 350,000

487,820

—

» 1924/1925 ................

................ 350,000

510,869

+ 23,049

» 1925/1926 ...............

................ 450,000

522,514

+ 11,645

» 1926/19?i ................

................ 500,000

528,197

+ 5,683

» 1927/1928 ................

................ 500,000

493,319

- 34,878

» 1928/1929 ...............

................ 500,000

—

—

Riksräkenskapsverket har —--uppfört bevillningsavgifter för sär
skilda

förmåner och rättigheter med oförändrat belopp 500,000 kronor.»

I statsverkspropositionen förslag till riksstat har förevarande inkomsttitel

upptagits med det av riksräkenskapsverket föreslagna beloppet, 500,000

kronor.

Av riksräkenskapsverket har utskottet beträffande denna inkomsttitel för

budgetåret 1927/1928 och de tre första kvartalen av budgetåret 1928/1929

erhållit följande uppgifter:

Budgetåret 1927/1928 Budgetåret 1928/1929

V? 19 2 7 —80/« 1928 V’ 1827—s,/s 1928 »/’ 1928-Sl/s 1929

Influtet ................ kr. 502,635: 4 9 382,264:9 5 345,302:19

Utgifter för inkomsttiteln.

....... » 9,316:0 6 9,131: —

309: so

Behållen inkomst kr. 493,319: 4 3 373,133: 9 5 344,992: 5 9.

I likhet med vad Kungl. Maj:t föreslagit får utskottet hemställa,

att bevillningsavgifterna för särskilda förmåner och

rättigheter måtte för budgetåret 1929/1930 beräknas

till ................................................................ kronor 500,000.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

15

5:o.

Stämpelmedlen.

Riksräkenskapsverket har anfört:

»Stämpelmedel, bevillning. De beräknade och behållna inkomsterna å

denna titel hava uppgått till:

Beräknad

inkomst

kronor

Behållen

inkomst

kronor

Stegring +

Nedgång —

kronor

Budgetåret 1923/1924 ............... 48,000,000

» 1924/1925................ 40,000,000

» 1925/1926................ 44,000,000

» 1926/1927................ 45,000,000

» 1927/1928................ 49,000,000

» 1928/1929................ 55,000,000

41,658,844

45,813,768

43,768,031

46,457,829

59,013,726

+ 4,154,924

— 2,045,737

+ 2,689,798

+ 12,555,897

Riksräken

skapsverket.

Den huvudsakliga uppbörden å förevarande inkomsttitel utgöres av

stämpelmedel, som av postverket inbetalas till statskontoret. Denna uppbörd

utgjorde, efter avdrag av belopp, som restituerats genom statskontoret,

45,764,598 kronor för budgetåret 1926/1927 samt 57,962,138 kronor för

budgetåret 1927/1928. Härförutom redovisa länsstyrelserna den uppbörd

av stämpelmedel jämte ränta, som inflyter i de fall, då anstånd med stämpelskattens

erläggande medgivits jämlikt bestämmelserna i § 47 av förordningen

om arvskatt och skatt för gåva. Nu berörda uppbörd hos länsstyrelserna

har under budgetåren 1926/1927 och 1927/1928 — efter avdrag

av restitutioner — utgjort respektive 693,230 och 1,051,589 kronor.

De i stämpelupphörden ingående, till arvsskatt och skatt för gåva hänförliga

avgifterna för bouppteckningar och testamenten, deklarationerna

om gåva ävensom stämpelavgifterna för gåvobrev och fideikommissbrev

rörande fast egendom hava, enligt uppgifter från statistiska centralbyrån,

uppgått till följande belopp:

år 1923 ................................................... kronor 14,552,983

» 1924.................................................... » 15,700,613

» 1925 ................................................... » 16,431,233

» 1926.................................................... » 15,983,881

» 1927.................................................... » 17,226,761 I

I riksräkenskapsverket tillhandakommen skrivelse av den 13 november

1928 har generalpoststyrelsen rörande stämpelmedlens beräkning anfört:

’I riksstaden för budgetåret 1928/1929 är stämpelmedelsuppbörden upptagen

till 55 miljoner kronor, av vilket belopp ungefär 670,000 kronor hänföra

sig till av 1928 års riksdag heslutad skatt å vissa lotterivinster.

Den avsevärda stegringen av stämpelintäkterna från budgetåret

1926/1927 till budgetåret 1927/1928 är till övervägande delen föranledd av

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

särskilda förhållanden. Sålunda har den av 1927 års riksdag beslutade

höjningen av lottsedelsstämpeln åstadkommit en under sistnämnda budgetår

till statskassan levererad merinkomst av mellan 2.5 och 3 miljoner

kronor. Från vissa företag m. fl., som i och för kapitalökning gjort särskilt

stora nyemissioner eller upptagit osedvanligt stora obligationslån,

hava under budgetåret 1927/1928 inbetalats ej mindre än ungeför 4.05 miljoner

kronor för stämpelbeläggning av aktier och obligationer m. m. Vidare

har influtit ett arvskattebelopp å cirka 0.78 miljoner kronor, och slutligen

har vapendeklarationen i slutet av år 1927 medfört en stämpelinkomst,

vartill motsvarighet saknas under budgetåret 1926/1927.

Även efter avdrag av förenämnda belopp, sammanlagt 7.3 å 7.8 miljoner

kronor, utvisar dock stämpeluppbörden under budgetåret 1927/1928 en

ökning, som måste betecknas såsom mycket betydande.

Det kan emellertid ifrågasättas, huruvida anledning förefinnes antaga,

att uppgången i stämpelintäkterna skall fortsätta i samma utsträckning.

De av generalpoststyrelsen månad för månad till statskassan inlevererade

stämpelmedlen under år 1927 samt intill utgången av november månad

1928 — för november månad 1928 har leverans av medlen ännu ej skett

— framgå av nedanstående tabell:

Månad

År 1

9 2 7

År 19 2 8

Uppbörd

per månad

miljoner

kronor

Uppbörd

per kvartal

miljoner

kronor

Uppbörd

per månad

miljoner

kronor

Uppbörd

per kvartal

miljoner

kronor

Ökning (+)

resp. minsk- ning (—) från

år 1927 i %

Januari ........................

3.4 9

4.12

Februari ....................

4.22

4.62

Mars ...........................

3.02

10.73

4.04

12.78

+ 19.1

April ............................

4.53

5.65

Maj................................

5.92

5.64

Juni ............................

3.46

13.91

5.08

16.37

-f- 17.7

Juli ............................

4.41

5.58

Augusti ........................

5.48

4.04

September....................

3.07

12.96

3.48

13.10

+ 1.1

Oktober........................

6.9 1

4.72

November ....................

4.89

5.31

December ....................

4.05

15.85

—

—

Hela året

—

53.45

—

—

—

Januari—november ....

49.40

—

52.28

—

+ 5.8

Såsom av tabellen inhämtas, understiger den levererade stämpeluppbörden

under de gångna månaderna av budgetåret 1928/1929 uppbörden

under motsvarande månader av budgetåret 1927/1928 med 1.63 miljoner

kronor. Härvid är emellertid att märka, att i uppbördsbeloppet för sistnämnda

tid ingår en summa av i runt tal 3.22 miljoner kronor, utgörande

inkomster av aktiestämpling och arvsskatt, vilka inkomster torde få anses

vara av mera tillfällig beskaffenhet, medan i innevarande budgetårs uppbörd

ingå inkomster av mera tillfällig natur med ett belopp av cirka 1.88

miljoner kronor. Fråndragas nämnda belopp respektive uppbördssummor,

varigenom dessa bliva närmare jämförbara, utvisar stämpelmedels
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32. 17

uppbörden under den gångna delen av budgetåret 1928/1929 ändock en

nedgång av cirka 1.3 procent. Huruvida, å ena sidan, denna nedgång må

komma att fortfara, eller å andra sidan, ytterligare särskilt stora aktiestämpelbelopp

kunna vara att förvänta under budgetåret, är givetvis

vanskligt att nu avgöra. Emellertid torde — med liänsyn jämväl till den

inkomst, som den förenämnda skatten å vissa lotterivinster väntas inbringa

— den totala stämpelmedelsuppbörden, sålunda med inräknande

av det genom länsstyrelserna inkasserade beloppet, under budgetåret

1928/1929 för närvarande kunna beräknas till omkring 56 miljoner kronor,

eller således 1 miljon kronor mera än som finnes uppfört i riksstaten.

För budgetåret 1929/1930 har man att taga hänsyn till en motsedd ökning

av stämpeluppbördsbeloppet med omkring 930,000 kronor på grund

därav, att den ovianberörda stämpelavgiften å vissa lotterivinster då kommer

att inverka under hela budgetåret mot blott under en del av budgetåret

1928/1929. Däremot torde kunna ifrågasättas, huruvida anledning

förefinnes att nu kalkylera med att lika stora belopp skola inflyta av

aktiestämplingen under budgetåret 1929/1930 som under innevarande budgetår.

Enligt generalpoststyrelsens förmenande bjuder försiktigheten att

— då det gäller en beräkning så lång tid i förväg, som här är förhållandet

— åtminstone i viss utsträckning bortse från de mera tillfälliga inkomsterna

av sagda slag. Någon ökning uti det normala stämpelintäktsbeloppet

torde emellertid böra beräknas.

Under angivna, förhållanden vill det synas generalpoststyrelsen, som

om statsverkets inkomster av stämpelmedel under budgetåret 1929/1930

böra kunna upptagas till 56.5 miljoner kronor, givetvis under förutsättning

att nu gällande eller beslutade stämpelavgifter oförändrade tillämpas

under budgetåret.’

Då, såsom generalpoststyrelsen i sin skrivelse påpekat, den så att säga

normala uppbörden av stämpelmedel utvisar minskning under de förflutna

månaderna av innevarande budgetår vid en jämförelse med motsvarande

tid i f jor, har riksräkenskapsverket ansett sig icke kunna förutsätta större

ökning av stämpelmedlen för nästkommande budgetår i förhållande till

det för nu löpande budgetår beräknade riksstatsbeloppet iin som följer

därav, att stämpeln å lotterivinster kommer att utgå under hela nästa

budgetår. På grund härav synes en höjning av stämpelmedlen med i avjämnat

tal 1 miljon kronor vara befogad.

Riksräkenskapsverket har i anledning härav---uppfört stämpel
medel

med 56,000,000 kronor.»

Efter att hava omförmält generalpoststyrelsens ocli riksräkenskapsverkets

beräkningar har departementschefen anfört:

»Med avseende å beräkningarna av stämpelmedlen för nästkommande budgetår

vill jag framhålla, att nu föreliggande uppgifter giva vid handen, att

stämpeluppbörden för juli—december 1928 i förhållande till samma tid

1927 skall komma att uppvisa en minskning av allenast 1.3 miljon kronor.

Enligt vad som framgår av generalpoststyrelsens utredning, motsvarar detta

belopp ungefärligen skillnaden i stämpelinkomster av mera tillfällig natur

under de första fem månaderna av budgetåret 1927/1928 och samma tid

Bihang till riksdagens protokoll 1929. i samt. 20 häfl. (Sr 32.) 2

Departements
chefen.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

innevarande budgetår. Den normala uppbörden däremot har ställt sig tämligen

lika under denna del av de båda budgetåren. Då härtill kommer,

att den nya stämpelintäkten av lotterivinster helt faller på innevarande budgetårs

senare hälft, bör stämpelinkomsten för hela sistnämnda budgetår icke

beräknas komma att understiga 58 miljoner kronor. Tillräcklig anledning

att i avseende å budgetåret 1929/1930 förutsätta en inkomstminskning i förhållande

till innevarande budgetår synes så mycket mindre föreligga, som

stämpelskatten å lotterivinster — vilken med tämligen stor exakthet kan beräknas

normalt avkasta 1.6 miljon kronor årligen — på sätt även riksräkenskapsverket

framhåller, då utgår under hela budgetåret. Med hänsyn

härtill och med utgångspunkt från de gjorda allmänna antagandena om konjunkturutvecklingen

synes befogat att jämväl för nästa budgetår, därest

oförändrade skattesatser tillämpades, räkna med en stämpeluppbörd av åtminstone

58 miljoner kronor.

Enligt vad jag förut omnämnt (ovan sid. 2) är det emellertid min avsikt att

föreslå, att den nuvarande, enligt provisoriska bestämmelser utgående stämpelavgiften

vid köp och byte av aktier skall från och med ingången av nästkommande

budgetår nedsättas till hälften. Senare torde jag få för Kungl.

Maj:t anmäla fråga om proposition till riksdagen med förslag i sådan riktning.

Enligt verkställd uppskattning skulle ett bifall till detta förslag

medföra en minskning i stämpelintäkten av omkring 2 miljoner kronor

per år. M!ed hänsyn till den salunda ifragasatta nedsättningen av

fondstämpeln synas stämpelmedlen böra i riksstatsförslaget upptagas med

det av riksräkenskapsverket föreslagna beloppet eller 56 miljoner kronor. Jag

utgår härvid från att förordningen den 17 maj 1923 (nr 113) om utgörande

av en särskild stämpelskatt i vissa fall vid köp, byte eller införsel till riket

av pärlor m. fl. lyxvaror — vilken förordnings giltighetstid utgår den 30

juni 1929 — erhåller förlängd giltighet under nästa budgetår, därom jag

senare i dag torde få framlägga förslag.»

Statsverks- I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört, har ifrågavarande

propositionen. inkomsttitel i statsverkspropositionen förslag till riksstat upptagits till

56,000,000 kronor.

Prop. nr 23. Genom en den 4 januari 1929 dagtecknad proposition, nr 23, har Kungl.

Maj:t, såsom departementschefen i sitt ovan återgivna anförande antytt, framlagt

förslag om fortsatt tillämpning till och med den 30 juni 1930 av den nu

till utgången av juni månad år 1928 gällande förordningen den 17 maj 1923

om utgörande av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid köp, byte eller

införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror med en obetydlig ändring.

På hemställan av bevillningsutskottet (betänkande nr 2) har denna proposition

av riksdagen numera bifallits.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32. 19

Genom en den 8 februari 1929 dagtecknad proposition, nr 85, har Kungl. prop. nr 85.

Maj:t, såsom departementschefen i sitt ovan omförmälda anförande förebådat,

föreslagit att stämpelavgifterna vid köp och byte av fondpapper måtte beträffande

aktier och därmed likställda fondpapper från och med den 1 juli

1929 nedsättas till hälften av nu gällande belopp. I nämnda proposition

har Kungl. Maj:t jämväl föreslagit, att vid överlåtelse av obligationer samma

stämpelavgifter, som för närvarande gälla, allt fortfarande skulle utgå samt

att avgifternas utgående icke längre skulle till tiden begränsas. I enlighet

med bevillningsutskottets hemställan (betänkande nr 27) har denna proposition

av riksdagen numera bifallits.

I anledning av en inom första kammaren av herrar Björnsson och Wahl- Motion /. 89.

mark väckt motion, nr 89, har riksdagen, på hemställan av bevillningsutskottet

(betänkande nr 28), beslutat sadan ändring av förordningen den 19

november 1914 angående stämpelavgiften, att växlar och räntebesked bliva

fria från stämpel, de förra från och med den 1 juli 1929 och de senare från

och med den 1 januari 1930.

Enligt utskottet från riksräkenskapsverket tillhandakomna uppgifter utvisar

ifrågavarande inkomsttitel för budgetåret 1927/1928 och de tre första

kvartalen av budgetåret 1929/1930 följande ställning:

Budgetåret 1927/1928

''/■, 1927—so/e 1928 1/- 1927—aI/s 1928

Influtet................ kr. 59,317,657: 3 5 42,692,633:7 8

Utgifter för inkomsttiteln

... » 303,931:02 165,022:10

Behållen inkomst kr. 59,013,726:3 3 42,527,611:6 8

Budgetåret 1928/1929

7? 1928—»Vs 1929

42,245,915: 74

195,609: 66

42,050,306: 08.

Utskottet.

Enligt från riksräkenskapsverket sedermera lämnad uppgift har å inkomsttiteln

under april månad 1929 i behållen inkomst influtit 5,623,269

kronor 82 öre.

Till komplettering av de uppgifter, som den ovan å sidan 16 intagna

tabellen innehåller, må följande efter uppgifter från generalpoststyrelsen

uppgjorda sammanställning angående de från styrelsen månad för månad

till statskontoret inlevererade stämpelmedlen under budgetåret 1927/1928 samt

under juli—april månader under budgetåret 1928/1929 här intagas:

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

Månad

Budgetåret 1927/1928

Budgetåret 1928/1929

Uppbörd

per månad

miljoner

kronor

Uppbörd

per kvartal

miljoner

kronor

Uppbörd

per månad

miljoner

kronor

Uppbörd

per kvartal

miljoner

kronor

Ökning (+)

resp. minskning

(—) från före- gående budgetår

i °/

1 /o

Juli ...........................

4.41

5.58

Augusti........................

5.48

4.0 4

September ................

3.07

12.96

3.48

13.io

+ l.i

Oktober ...................

0.91

4.72

November....................

4.89

5.3 1

December....................

4.05

15.85

4.39

14.42

— 9.0

Januari........................

4.12

5.29

Februari ....................

4.62

4.07

Mars............................

4.04

12.78

4.35

13.71

+ 7.3

April............................

5.65

5.55

Maj ............................

5.64

—

Juni ............................

5.08

10.37

• -

—

Hela budgetåret

—

57.96

—

—

Juli—April ................

47.24

—

46.78

—

- 1.0

På sätt av det föregående framgår har vid de beräkningar, som lagts till

grund för statsverkspropositionens förslag rörande stämpelmedlens uppskattning,

räknats med förlängd giltighet av den särskilda stämpelavgiften vid

köp, byte eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror samt med en

nedsättning till hälften av de vid köp och byte av aktier och därmed jämställda

fondpapper gällande stämpelsatserna. Riksdagen har numera, såsom

nyss omnämnts, fattat beslut i överensstämmelse med vad sålunda förutsatts.

Mot den av Kungl. Maj:t under dessa förutsättningar föreslagna beräkningen

av stämpelmedlen har utskottet icke haft något att erinra. Riksdagen

har emellertid, såsom ovan nämnts, beslutat upphäva stämpelplikten

beträffande växlar och räntebesked. Denna åtgärd torde, vad räntebeskeden

angår, icke påkalla någon jämkning i beräkningen av stämpelmedlens avkastning.

Stämpelfriheten avser nämligen icke räntor upplupna under år

1929 och stämpeln å räntebesked torde därför, med hänsyn jämväl till de

grunder som gälla för skattens inbetalning, komma att under nästa budgetår

tillföra statskassan ungefärligen samma belopp som hittills skett. Vad däremot

växelstämpeln beträffar, är genom dess borttagande från och med den

1 juli 1929 att förutse en betydande inkomstminskning, vilken med stöd av

statistiska uppgifter, som meddelats i utskottets betänkande nr 28, torde för

nästa budgetår kunna uppskattas till 4.4 miljoner kronor.

Med iakttagande av denna inkomstminskning får utskottet hemställa,

att stämpelmedlen måtte för budgetåret 1929/1930

beräknas till........................................... kronor 51,600,000.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

21

6:o.

Automobilskattemedlen.

Riksräkenskapsverket har anfört:

» Automobilskatfemedel, bevillning.

Under de år denna titel varit uppförd i budgeten, hava de beräknade och

redovisade beloppen varit följande:

Beräknad

inkomst

kronor

Budgetåret 1925/1926 .................... 15,000,000

» 1926/1927 19,000,000

» 1927/1928 28,250,000

» 1928/1929 30,000,000

Behållen

inkomst

kronor

21,970,309

24,502,382

31,882,802

Stegring

kronor

2,532,073

7,380,420

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bar i skrivelse till riksräkenskapsverket

den 2 november 1928 meddelat, att styrelsen beräknat, att inkomsterna

å denna titel under budgetåret 1929/1930 komma att uppgå till

36,000,000 kronor. Någon närmare motivering för denna beräkning bar

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ej framlagt.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1928 rörande beräkningen

av tullmedlen m. m. för budgetåret 1929/1930 har generaltullstyrelsen

även berört automobilskattemedlen och bärom anfört följande:

’Vad slutligen angår de automobilskattemedel, som uppbäras genom

tullverket, hava årsbeloppen av den debiterade uppbörden av dessa medel

— vilken vid förevarande beräkningar kan ungefär likställas med den

influtna uppbörden — ävensom restitutionerna av sådana medel under

senaste femårsperioden uppgått till i jämna tusental kronor (se bil. 3

och 4):1

Budgetår

Automobilgummi-

ringskatt

Automobilskatt

Bensinskatt

uppbörd

restit.

uppbörd

restit.

uppbörd 1

restit.

1923/1924................

2,504

8

27

0

873.

1924/1925................

3,088

15

31

8

6,670 i

ii

1925/1926................

3,297

—

50

23

9,972 1

sos

1926/1927................

3,530

i

72

30

11,186

234

1927/1928................

5,217

—

66

32

15,472

298

Under månaderna juli—september 1927/1928 och 1928/1929 hava motsvarande

belopp uppgått till i jämna tusental kronor:

j 1927/1928

j 1928/1929

1,313 1

- |

24

20

4,097

. 1,562 |

1 j

19

16

6,322 !

Riksräken
skapsverket.

1 Bilagorna äro här ej införda.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

Dessa tabeller utvisa, att inkomsterna av såväl automobilgummiringskatt

som bensinskatt äro alltsedan budgetåret 1923/1924 stadda i ständig

stegring, medan uppbörden av automobilskatt visar tecken till nedgång.

Därest stegringen i årsbeloppen av ifrågakomna medel fortgår till och

med budgetåret 1929/1930 — något som bland annat den stadigvarande

ökningen i automobilavsättningen giver anledning antaga — och stegringen

för vartdera budgetåret sker med åtminstone hälften av det belopp,

som utgör medeltalet av stegringarna från år till år sedan budgetåret

1923/1924, komma bruttobeloppen av dessa medel att för budgetåret

1929/1930 i runda tal uppgå till:

automobilgummiringskatt ................................................ 5.9 miljoner kronor;

bensinskatt........................................................................... 19. i » »

Bruttobeloppet för samma budgetår av automobilskatt torde med hänsyn

till hittillsvarande nedgång i årsinkomsten av denna skatt icke böra

beräknas högre än till ............................ O.oi miljoner kronor.

Bestitutionerna av bensinskatt och automobilskatt synas kunna för

meranämnda budgetår upptagas till ungefär samma belopp som för budgetåret

1927/1928, eller till respektive 0.3 och O.os miljoner kronor. Från de

obetydliga restitutionerna av automobilgummiringskatt torde här kunna

bortses.

Nettoinkomsterna för budgetåret 1929/1930 av automobilskattemedel,

som uppbäras genom tullverket, torde följaktligen kunna uppskattas till

sammanlagt 24.7 miljoner kronor, eller avrundat____25 miljoner kronor.’

Vid bedömandet av automobilskattemedlen för nästa budgetår i förhållande

till inkomsterna under budgetåret 1927/1928 bör till den enligt

förstintagna tabell angivna behållna inkomsten under sistnämnda budgetår

läggas ett belopp av 1,886,040 kronor, utgörande den avskrivning

som betingats av tullverkets övergång från debiterings- till kassaredovisning.

Det sammanlagda beloppet för budgetåret 1927/1928 blir då 33,768,842

kronor, vilket innebär en årsstegring av uppbörden med 9,266,460 kronor,

varav dock omkring tredjedelen torde härröra från höjda skattesatser.

Huruvida inkomstökningen å ifrågavarande skattetitlar kommer att

fortskrida i samma tempo som mellan budgetåren 1926/1927 och 1927/1928,

undandrager sig givetvis riksräkenskapsverkets bedömande. Även om

den av generaltullstyrelsen antagna ökningen av de genom tullverket

uppburna automobilskattemedlen synes riksräkenskapsverket alltför försiktig,

anser sig dock ämbetsverket vid beräkningen av inkomsterna för

budgetåret 1929/1930 icke kunna lägga det senaste ökningsbeloppet till

grund för sina kalkyler. En genomsnittlig årlig ökning med omkring 4

miljoner kronor synes likväl med iakttagande av nödig försiktighet kunna

beräknas. Med denna utgångspunkt skulle automobilskattemedlen under

budgetåret 1929/1930 uppgå till i avjämnat tal 42 miljoner kronor.

Biksräkenskapsverket har fördenskull — ---uppfört automobilskatte
medlen

med 4:2,000,000 kronor.»

Statsverks- Med enahanda belopp, 42,000,000 kronor, är inkomsttiteln upptagen i statspropositionen.

yerkspropositionens förslag till riksstat.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32. 23

Enligt utskottet från riksräkenskapsverket tillhandakomna uppgifter utvisar

ifrågavarande inkomsttitel för budgetåret 1927/1928 och de tre första

kvartalen av budgetåret 1928/1929 följande ställning:

Budgetåret 1927/1928 Budgetåret 1928/1929

!/, 1927—s0/e 1928 1/i 1927—sl/s 1928 >/j 1928—sl/s 1929

Influtet ................ kr. 32,540,629:2 7 25,207,410:4 5 31,895,555:73

Utgifter för inkomsttiteln

.... » 657,826: 84 325,753: 71 746,663: o5

Behållen inkomst kr. 31,882,802:4 3 24,881,656:7 4 31,148,892:6 8.

I likhet med vad Kungl. Maj:t föreslagit får utskottet hemställa,

att automobilskattemedlen måtte för budgetåret 1929/

1930 beräknas till ................................ kronor 42,000,000.

7:o.

Tullmedlen.

De beräknade och redovisade inkomsterna å denna titel hava utgjort:

Budgetåret 1923/1924 ....

Beräknad

inkomst

kronor

...... 117,000,000

Behållen

inkomst

kronor

149,320,831

Stegring +

Nedgång —

kronor

»

1924/1925.....

...... 123,500,000

140,122 573

— 9,198,258

1925/1926.....

...... 133,000,000

124,629,750

— 15,492,823

»

1926/1927.....

...... 128,000,000

140,500,463

+ 15,870,713

1927/1928.....

...... 126,000,000

142,002,866

+ 1,502,403

»

1928/1929.....

...... 145,000,000

—

—

För att den för budgetåret 1927/1928 angivna siffran för behållen inkomst

skall bliva jämförbar med motsvarande siffror för föregående budgetår,

bör till densamma läggas ett belopp av 11,944,799 kronor. För omläggning

av tullverkets bokföring enligt kassaprincipen avskrevos nämligen vid utgången

av budgetåret 1927/1928 debiterade men icke influtna tullmedel till

nämnda belopp. Därest sagda avskrivningsbelopp lägges till den i budgetredovisningen

upptagna behållna inkomsten, skulle stegringen i tullmedlen

från budgetåret 1926/1927 bliva 13,447,202 kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1928 har generaltullstyrelsen

beträffande beräkningen av tullinkomsterna under budgetåret

1929/1930 anfört följande:

»För att tjäna såsom underlag för beräkningen av de belopp, vilka må

kunna inflyta i tullmedel och sockerskatt under ifrågavarande budgetår,

Utskottet.

OeneralttiU
styrelsen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

hava å Styrelsens statistiska avdelning utarbetats bilagda tabeller, utvisande

dels den debiterade tulluppbörden under vart och ett av de senast

förflutna fem budgetåren (jämväl fördelad på kvartal) med särskilt angivande

av de varuslag, för vilka tullen under något av nämnda år uppgått

till minst 1 miljon kronor (bil. 1), dels motsvarande tulluppbörd för tiden,

juli—september 1928 (bil. 2).1

Tabell, utvisande den debiterade tulluppbörden under åren 1923/1924—1927/1928

fördelad å nedanstående varuslag

(tusental kronor).

Y a r u s 1 a g

1923/1924

1924/1925 1925/1926

1926/1927

1927/1928

Spannmål, omalen ............................

15,210

15,351

7,649

8,587

13,552

Spannmål, malen................................

2,458

1,230

876

967

1,368

Frukter och bär:

färska ..........................................

4,736

5,099

3,059

3,711

4,462

torkade ............................................

6,408

5,769

4,654

5,200

5,795

Kaffe, obränt ....................................

21,847

18,781

17,877

18,786

17,726

Socker, raffinerat................................

2,149

4,786

2,192

1,494

2,066

Socker, oraffinerat ............................

1,498

3,489

—

10,711

4,752

Sirap och melass................................

728

1,270

880

1,161

1,170

Konserver............................................

1,284

1,252

1,306

1,462

1,863

Brännvin och sprit ............................

4,099

4,319

4,265

4,262

4,243

Vin........................................

3,460

3,644

3,704

4,688

4,931

Silke .....................................

266

569

899

1,279

1,621

Vävnader av silke ............................

2,806

3,028

3,791

3,940

3,920

Strumpstolsarbeten av silke ............

1,017

910

1,017

1,178

1,534

Vävnader av ull, andra slag ............

3,525

2,787

2,419

2,776

3,019

Linoleummattor ................................

1,737

1,644

1,680

1,637

1,684

Hattar ................................................

1,534

1,240

1,429

1,562

1,827

Andra arbeten, ej .särskilt nämnda,

av mjuk kautschuk ........................

1,566

2,102

1,971

2,127

2,216

Balkjärn, vägande under 60 kilogram

per löpande meter ........................

1,857

1,764

2,112

2,559

2,678

Maskiner, ej särskilt nämnda............

1,637

1,817

2,007

2,156

2,346

Åkdon och fordon, ej särskilt nämnda

5,654

5,810

7,392

7,534

8,078

För tillverkning av automobiler av-

sedda delar och tillbehör ............

—

—

—

—

1,398

Säger

Övrig tulluppbörd

Summa tulluppbörd

85,476

66,195

86,661

55,780

71,179

57,215

87,777

59,402

92,249

67,566

151,671

142,441

128,394

147,179

159,815

Vid användande av detta material har Styrelsen trott sig kunna utgå

från den allmänna förutsättningen, att den konjunkturutveckling i gynnsam

riktning, som under den senare tiden givit sig till känna, skall sträcka

sina verkningar även till förhållandena under budgetåret 1929/1930.

Enligt sagda tabeller har tullen för omalen spannmål under vartdera

1 Av de såsom bilagor betecknade tabellerna intages här följande för budgetår upprättad

tabell, i tusental kronor. De för budgetåret 1927/1928 angivna siffrorna äro preliminära.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

25

av budgetåren 1923/1924 och 1924/1925 uppgått till omkring 15 miljoner

kronor. Beloppet lärer få anses vara högre än normalt. Den däremot

svarande stora importen har nämligen berott på mindre god skörd inom

landet, särskilt under år 1924. Under budgetåret 1925 1926, då man hade

att räkna med 1925 års mycket goda skörd, har tullen nedgått till ungefär

hälften. En något större tullinkomst utvisar budgetåret 1926 1927, beroende

därpå, att 1926 års skörd icke var fullt så god som 1925 års skörd.

Det sist tilländagångna budgetåret, då importen av spannmål rönte inverkan

av 1927 års skörd, vilken kan anses hava varit knappt medelgod, utvisar

ett tullbelopp av bortåt 14 miljoner kronor. Enligt uppgift synes även

1928 års skörd hava varit icke fullt medelgod, till följd varav tullinkomsterna

för spannmål även under budgetåret 1928 1929 torde komma att

hålla sig vid sistnämnda belopp, 14 miljoner kronor. Detta antagande har

ett visst stöd i tullinkomstsiffrorna för månaderna juli—september 1928;

för nämnda tid har tullen för omalen spannmål nämligen uppgått till i

runt tal samma belopp som för motsvarande tid år 1927 (3.4 miljoner kronor).

Förutsättes, att spannmålsskörden under år 1929 kommer att bliva

bättre än under de båda senaste åren och alltså kunna betecknas såsom

åtminstone medelgod, torde tullbeloppet för omalen spannmål kunna för

budgetåret 1929/1930 beräknas till......................10 miljoner kronor.

För måleri spannmål synes, därest ändring ej sker i hittillsvarande förhållanden

mellan tullsummorna för nämnda varuslag och för omalen

spannmål, tullen kunna upptagas till ................ 1.2 miljoner kronor.

Tullbeloppet för färska och torkade frukter och bär synes vid normala

skördar inom landet hålla sig vid omkring 11 miljoner kronor. Då skörden

år 1928 lärer varit ganska dålig, vilket får antagas medföra stegrad import

även under de första månaderna av budgetåret 1929 1930, men å andra

sidan det får anses möjligt, att år 1929 kommer att, sedan skörden en följd

av år icke varit tillfredsställande, visa ett gott skörderesultat, torde anledning

föreligga att icke upptaga tullbeloppet för frukter och bär med högre

belopp för räkenskapsåret 1929,1930 än ............ 11 miljoner kronor.

För obränt kaffe har tullbeloppet under de senaste åren tämligen konstant

hållit sig vid 18 å 19 miljoner kronor. Vartannat år, däribland budgetåret

1926/1927, har tullsumman närmat sig sistnämnda högre belopp.

Då detta läge för tullsiffrorna icke förskjutits, änskönt tullsatsen för kaffe

från och med nämnda budgetår sänkts från 50 till 40 öre för kilogram,

vill det synas som om kaffeimporten i allmänhet taget vore i stigande.

Även om tullsumman för de tre första månaderna av budgetåret 192S 1929

stannat vid samma siffra som motsvarande summa för budgetåret 1927

1928 (4.2 miljoner kronor) torde man därför beträffande kaffe våga lör

budgetåret 1929 1930 räkna med en tullsumma av .... 19 miljoner kronor.

Vad angår raffinerat och oraffinerat socker lära, enär importen budgetåret

1929/1930 enligt införskaffade uppgifter torde kunna beräknas komma

att uppgå till i runda tal 10,000 ton raffinerat och 72,000 ton oraffinerat

socker, tullbeloppen för dessa varuslag kunna för nämnda budgetår uppskattas

till ........................................ 6.o miljoner kronor.

Tullen för sirap och melass torde med beaktande av tullsummornas storlek

under femårsperioden 1923 1924—1927 1928, icke gärna kunna beräknas

komma att under budgetåret 1929/1930 överstiga tullbeloppet för sistförflutna

budgetår, särskilt som tullinkomsterna för nämnda varuartiklar

under nästlidna kvartal icke väsentligt överstigit ifrågavarande tullinkomster

under motsvarande kvartal något av åren 1924—1927. Då under

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

flertalet år av nyssberörda femårsperiod tullen utgjort omkring 1.2 miljoner

kronor, torde tullbeloppet för ifrågakomna budgetår kunna upptagas

till detta belopp .................................... 1.2 miljoner kronor.

För konserver har, frånsett året 1924/1925, en oavlåten stegring i tullbeloppet

för år försiggått, på sista tiden i påfallande hög grad. Det senast

tilländagångna budgetåret har beloppet stigit till i runt tal 1.9 miljoner

kronor. Under de tre första månaderna av innevarande budgetår har

beloppet uppgått till 0.46 miljoner kronor mot respektive 0.:!.-., 0.34, 0.32, 0.39

och 0.44 miljoner kronor samma månader budgetåren 1923 1924—19271928.

För budgetåret 1929/1930 synes därför tullen för konserver kunna beräknas

till åtminstone ...................................... 2.3 miljoner kronor.

Införseln av brännvin och sprit har utom under budgetåret 1923/1924

varit synnerligen jämn och hållit sig vid en kvantitet, mot vilken svarat

ett sammanlagt tullbelopp av omkring 4.3 miljoner kronor. Anledning till

antagande, att siffrorna för berörda import skola i nämnvärd grad förskjuta

sig under budgetåret 1929 1930, föreligger icke för närvarande, även

om tullinkomstsiffrorna för det senaste tilländagångna kvartalet äro något

lägre än för motsvarande kvartal i fjol, varför tullsumman för ifrågakomna

varuslag under nämnda budgetår upptages med 4.3 miljoner kronor.

Vinimporten har under hela senaste femårsperioden varit i stigande och

under sistförflutna budgetår nått en kvantitet, mot vilken svarar ett tullbelopp

av 4.9 miljoner kronor. Stegringen från år 1925/1926 till år 1926 1927

har utgjort omkring 1 miljon kronor men mellan sistniimnda år och år

1927/1928 allenast omkring 0.25 miljoner kronor. Vid sådant förhållande torde

det, ändå att tullinkomsten för vin under det nästlidna kvartalet varit 0.2

miljoner kronor större än under motsvarande tid år 1927, vara lämpligt att

för budgetåret 1929/1930 räkna med ett tullbelopp, som överstiger motsvarande

tullbelopp för budgetåret 1927/1928 med högst 0.3 miljoner kronor,

och att således för budgetåret 1929/1930 upptaga tullbeloppet

för vin med ........................................ 5.2 miljoner kronor.

Fn oavlåtlig stegring i importen har jämväl ägt rum i fråga om silke

och vävnader därav samt, frånsett året 1924/1925, även beträffande strumpstolsarbeten

av silke. Denna stegring torde kunna antagas komma att

fortgå. Sammanlagda tullbeloppet för dessa varuslag har för vart och ett

av de senaste fem åren helöpt sig till i runda tal 4.1, 4.5, 5.?, 6.4 och 7.i miljoner

kronor. Ökningen i tullen har således för vartdera av de två sistförflutna

åren utgjort 0.7 miljoner kronor. Utgår man från att tullen för ifrågakomna

varuslag även under de närmast följande båda budgetåren ökas

med samma belopp för år, skulle följaktligen sammanlagda tullbeloppet

för varuslagen under budgetåret 1929 1930 utgöra----8.5 miljoner kronor.

För vävnader av ull visar tullbeloppet under senaste femårsperioden

än ökning, än minskning. Merendels har beloppet hållit sig vid något

under 3 miljoner kronor. Under juli—september månader 1928 bär beloppet

nedgått något i jämförelse med samma månader 1927. Då storleken

av importen av yllevävnader torde få anses i viss mån röna inverkan av

myckenheten av importen av vissa varor av silke och införseln av sistberörda

varor förutsatts komma att fortfarande ökas. synes tullbeloppet

för vävnader av ull under budgetåret 1929 1930 knappast böra beräknas

högre än till ........................................ 2.8 miljoner kronor.

Tullsiffrorna för linoleummattor hava under nämnda femårsperiod hållit

sig vid omkring 1.7 miljoner kronor och torde därför även för budgetåret

1929/1930 kunna upptagas med detta belopp .......... 1.7 miljoner kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

27

Importen av hattar har från och med året 1925 1926 varit i stigande;

höjningarna i tullsumman de senaste tre åren hava uppgått till respektive

0.18, 0.14 och 0.2G miljoner kronor. Även om man måste förutsätta, att den

påfallande starka stegringen i tullsumman för året 1927 1928 beträffande

ifrågakomna varuartikel icke kommer att under de båda närmast följande

åren fortfara, synes man dock kunna våga räkna med en ökning för vartdera

året, motsvarande medeltalet av de tre senast tilländalupna årens

ökningar, eller O.19 miljoner kronor. I sådant fall skulle tulluppbörden för

hattar under budgetåret 1929/1930 sluta på en summa av 2.2 miljoner kronor.

Till tulltaxerubriken 643 hänförliga kautschukarbeten hava under de

senaste fyra budgetåren införts till sådan myckenhet, att tullen för varorna

uppgått till 2 ä 2.2 miljoner kronor årligen. Under de två sistförflutna

åren har stegringen varit ganska jämn, i det densamma utgjort

respektive O.15 och O.oo miljoner kronor. En fortgående stegring synes, särskilt

till följd av den alltjämt tilltagande omsättningen av automobiler

och därav härflytande behov av ökad import av reservdelar därtill av

kautschuk, kunna förutsättas. För övrigt hava genom tulltaxeändring från

och med den 1 maj 1928 (Sv. ffs. 1928: 73) till förevarande tulltaxerubrik

överförts jämväl motorvelocipeddelar av kautschuk. Om den årliga stegringen

i importen för ifrågakomna varuslag uppskattas endast till medeltalet

mellan de senaste årens stegringar eller till O.12 miljoner kronor, kommer

för budgetåret 1929,1930 tullsumman för nämnda kautschukarbeten

att utgöra omkring ................................ 2.5 miljoner kronor.

Tullen för infört balkjärn, hänförligt till tulltaxerubrikerna 726 eller

727, har visat fortgående stegring alltsedan budgetåret 1925 1926. Stegringen

har dock varit väsentligt mindre under året 1927 1928 än under

övriga år, nämligen endast O.12 miljoner kronor mot respektive O.35 och O.45

miljoner kronor. Försiktigheten torde därför bjuda att icke beträffande

ifrågakomna balkjärn för budgetåret 1929 1930 räkna med större tulluppbörd

än vad som svarar mot 1927 1928 års tullsumma, eller

i runt tal ............................................ 2.7 miljoner kronor.

Beträffande i tulltaxan ej särskilt nämnda maskiner har stegringen i

tulluppbörden varit beständig under hela senaste femårsperioden. Den

har konstant hållit sig vid omkring 0.2 miljoner kronor för år. Fortsätter

stegringen som hittills —- vilket åtminstone icke motsäges av siffran för

nästlidna kvartal — skulle tullinkomsten för ifrågavarande maskiner, vilken

under sistförflutna budgetår belöpt sig till 2.3 miljoner kronor, alltså

under budgetåret 19291930 uppgå till .............. 2.? miljoner kronor.

Även i fråga om åkdon och fordon hava tullinkomsterna under senaste

femårsperiod för varje år ökats, dock med mycket skiftande belopp, respektive

0.2, 1.6, O.i och 0.5 miljoner kronor. Det torde icke få anses osannolikt,

att sistnämnda års ökning tills vidare får anses vara maximum, något varpå

redan det sist tilländagångna kvartalets importsiffra synes tyda, och

att man för de närmaste åren måste räkna med en icke oväsentligt lägre

stegringssiffra, möjligen endast 1926/1927 års, O.i miljoner kronor. I så fall

skulle tullsumman för åkdon och fordon under budgetåret 1929 1930

utgöra .............................................. 8.3 miljoner kronor.

Det bör nämligen uppmärksammas, att den svenska marknaden alltmer

tillföres automobiler, som inom landet tilverkats än av huvudsakligen utländska

materialier, än av väsentligen svenska sådana. Denna ökade inhemska

tillverkning medför i stiillet stegring i inkomsterna för införda

delar och tillbehör för tillverkning av automobiler (tulltaxerubrik 1098V2,

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

vilken gäller från och med den 1 juli 1927). Antager man, att den inhemska

tillverkningen ökas med 20 procent under nästkommande budgetår

och 10 procent under det därpå följande året och att i de här tillverkade

automobilerna utländska delar och tillbehör ingå i samma proportion som

hittills, kommer tullsumman för sistnämnda varuslag att

sluta på..............................................1.8 miljoner kronor.

Uppbörden av tull för övriga varuslag ävensom av andra tullmedel,

däribland bokföringspenningar, konfiskationer och ersättningar för extra

tullförrrättningar, har under vart och ett av de senaste fem budgetåren

sammanlagt uppgått till respektive 66.2, 55.8, 57.2, 59.4 och 67.6 miljoner

kronor (jfr bil. 3). Omständigheterna tyda på att den ökning, som således

under tre år i följd förelegat, skall komma att ytterligare fortgå. I

fråga om de tre första månaderna i budgetåren 1927/1928 och 1928/1929 har

stegringen i uppbörden utgjort 1.2 miljoner kronor. Antages, att ökningen

under budgetåret 1929/1930 nått en siffra, som motsvarar endast hälften

av den osedvanligt höga stegringen från budgetåret 1926/1927 till budgetåret

1927/1928, således 4.i miljoner kronor, kommer sammanlagda beloppet

av tullen för ifrågakomna övriga varuslag ävensom av andra tullmedel

följaktligen att stanna vid ........................ 71.6 miljoner kronor.

Enligt ovan angivna grunder skulle således inkomsterna av tullmedel

för budgetåret 1929,1930 kunna beräknas till följande bruttobelopp, nämligen:

a) tull för:

spannmål: omalen.......................................................

lO.o miljoner

kronor

malen .......................................................

1.2

»

»

frukter och bär...........................................................

11.0

»

»

kaffe...............................................................................

19.0

»

»

socker ...........................................................................

6.o

»

»

sirap och melass .......................................................

1.2

»

»

konserver.......................................................................

2.3

»

brännvin och sprit ...................................................

4.3

»

vin ...............................................................................

5.2

»

»

silke och vissa arbeten därav ...............................

8.5

»

»

vävnader av ull..........................................................

2.8

»

linoleummattor ...........................................................

1.7

»

hattar ...........................................................................

2.2

»

»

kautschukarbeten ......................................................

2.5

»

balkjärn .......................................................................

2.7

»

»

maskiner.......................................................................

2.7

»

åkdon och fordon .......................................................

8.3

»

»

automobildelar etc....................................................

1.8

»

»

tull för övriga varor ävensom andra tullmedel ...

. 71.6

»

»

eller sammanlagt till 165.0 miljoner kronor

Kestitutionerna av tullmedel hava på sätt bilagd sammanställning

(bil. 4) utvisar, under sistförflutna femårsperiod belöpt sig till respektive

2.4, 2.3, 3.8, 6.7 och 5.9 miljoner kronor, därav beträffande de två senaste

budgetåren för utförselbevis respektive 3.6 och 1.9 miljoner kronor.

Det restitutionsbelopp, som under budgetåret 1929/1930 kommer att hänföra

sig till utförselbevisen torde, därest, såsom man trott sig kunna räkna

med, spannmålsskörden under år 1929 blir åtminstone medelgod, kunna antagas

komma att under budgetåret 1929/1930 stiga till

åtminstone .......................................... 2.5 miljoner kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32. 29

Övriga restitutioner av tullmedel torde böra för samma budgetår upptagas

till medeltalet av de belopp, som utbetalts under senaste femårsperiod,

således till....................................3.i miljoner kronor.

Samtliga restitutioner av tullmedel skulle således kunna antagas uppgå

till .................................................. 5.6 miljoner kronor.

Minskas de för budgetåret 1929/1930 beräknade

bruttoinkomsterna .............................. 165.0 miljoner kronor

med restitutioner av tullmedel........................................ 5.6 »___»_

skulle alltså ........................................................................ 159.4 miljoner kronor

eller avrundat .................................................................... 160.0 miljoner kronor

utgöra de nettoinkomster av tullmedel, som kunna väntas inflyta under

budgetåret 1929/1930.»

Efter att hava återgivit generaltullstyrelsens skrivelse har riksräkenskapsverket

anfört:

»Enligt från generaltullstyrelsen meddelade uppgifter har den debiterade

tulluppbörden under månaderna juli 1925—oktober 1928 uppgått till följande

belopp.

Budgetåret

1925/1926

kronor

Budgetåret

1926/1927

kronor

Budgetåret

1927/1928

kronor

Budgetåret j

1928/1929

kronor

Juli ...........................

9,781,410

12,235,242

10,487,726

11,002,866

Augusti.......................

10,957,980

11,410,681

12,833,399

13,773,627 1

September ................

12,030,479

12,654,630

14,470,642

15,116,729

Oktober ....................

11,956,532

11,867,371

14,481,818

14,881,977

November ................

12,084,146

14,561,359

15,125,360

—

December....................

11,359,702

14,395,775

14,361,572

—

Januari........................

8,851,382

9,503,055

10,684,960

—

Februari ....................

9,276,797

10,411,928

11,994,803

—

Mars............................

11,786,998

12,755,089

14,675,801

—

April ........................

10,753,941

12,383,234

13,096,695

—

Maj ............................

10,243,131

13,340,153

14,468,435

—

Juni ............................

9,311,533

11,660,132

13,133,337

—

Summa

128,394,031

147,178,619

159,814,548

—

Med avseende på den angivna allmänna förutsättningen för generaltullstyrelsens

beräkning av tullmedlen för budgetåret 1929/1930 har riksräkenskapsverket

intet att erinra, då densamma står i full överensstämmelse

med den av riksräkenskapsverket antagna utgångspunkten för inkomstberäkningen

i övrigt. De detaljerade kalkyler beträffande de olika varuslagen,

som av generaltullstyrelsen framlagts, synas riksräkenskapsverket

i stort sett vara välgrundade. Biksräkenskapsverket finner sig därför

kunna utan vidare tillstyrka, att i enlighet med generaltullstyrelsens förslag

tullmedlen beräknas till 160,000,000 kronor.»

Riksräken
skapsverket.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

Departements
chefen.

Statsverks
propositionen.

Drop. nr 64

och 65.

Departementschefen har anfört:

»Tullmedel beräknades för budgetåret 1926/1927 till 128 miljoner

kronor och för budgetåret 1927/1928 till 126 miljoner kronor. Den behållna

inkomsten utgjorde enligt budgetredovisningarna respektive 140.5 miljoner

kronor och 142 miljoner kronor. För att sistnämnda siffra skall bliva jämförbar

med den behållna inkomsten för budgetåret 1926/1927 liksom med

det beräknade beloppet i löpande riksstat, 145 miljoner kronor, bör emellertid

till densamma läggas ett belopp av 11.9 miljoner kronor. Detta belopp

utgöres av vid utgången av budgetåret 1927/1928 debiterade men icke influtna

tullmedel, vilka avskrivits i samband med omläggning av tullverkets

bokföring enligt kassaprincipen. Tullmedlen för budgetåret 1927/1928 skola

alltså vid nämnda jämförelse angivas till 153.9 miljoner kronor.

För budgetåret 1929/1930 har riksräkenskapsverket i enlighet med generaltullstyrelsens

förslag beräknat tullmedlen till 160 miljoner kronor. Emot

denna beräkning har jag ingen erinran att göra.

Såsom jag förut omnämnt (ovan sid. 2), ingår bland de skattelindringar,

som det föreliggande budgetförslaget förutsätter, även upphävande från det nya

budgetårets ingång av vissa tullavgifter, nämligen tullen å färska (eller enbart

kokade, även krossade eller på annat sätt sönderdelade) äpplen och päron, såvitt

angår import under månaderna januari—juli, vidare tullen å torkade plommon

och sviskon (ävensom bruneller och dadlar) samt slutligen tullen å citroner.

Förslag till de härav betingade ändringarna i tulltaxan torde böra framläggas

i samband med den särskilda proposition med förslag till ny tulltaxeförordning,

vartill jag anhåller att senare få återkomma.

Vad angår de sålunda ifrågasatta tullfriheternas inverkan å tulluppbördens

storlek, torde jag få nämna, att införseln av sagda frukter inbragte

följande belopp i tullmedel under budgetåret 1927/1928, nämligen för äpplen

och päron — under omförmälda sju månader av budgetåret — 0.8 miljon kronor*

för nyssnämnda slag av torkad frukt l.e miljon kronor samt för citroner 0.2

miljon kronor, eller tillsammans omkring 2.6 miljoner kronor. Med hänsyn till

de stigande tullmedelsinkomsterna och särskilt i betraktande av den starka

tendens till stegring av tulluppbörden för färsk frukt, som gjort sig gällande

under det senaste halvåret, torde minskningen i tullmedel på grund av nämnda

tullfriheter för nästkommande budgetår böra beräknas till 3 miljoner kronor.

I enlighet härmed torde tullmedlen i riksstatsförslaget böra upptagas

med 157 miljoner kronor.»

Inkomsttiteln tullmedel har följaktligen i statsverkspropositionen upptagits

till 157,000,000 kronor.

Genom en den 8 februari 1929 dagtecknad proposition, nr 65, har Kungl.

Maj:t framlagt förslag till ny tulltaxeförordning jämte tulltaxa och taratariff,

att tillämpas från och med den 1 januari 1930. I enlighet med

bevillningsutskottets hemställan (betänkande nr 20) har Kungl. Maj:ts för
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

slag till tulltaxeförordning av riksdagen numera oförändrat antagits. Kungl.

Maj:ts förslag till tulltaxa och taratariff åter hava med vissa ändringar av

riksdagen godkänts (betänkandena nr 20, 24, 25, 29 och 30 samt memorial

nr 22), i samband varmed riksdagen jämväl beslutat en del ändringar i nu

gällande tulltaxa.

Av riksdagen sålunda i fråga om tullagsstiftningen fattade beslut äro att

hänföra till övervägande tulltekniska spörsmål. Bland de ändringar av

sakligt innehåll, som vidtagits i nu gällande bestämmelser, må följande

omnämnas.

Kungl. Maj:t hade i nämnda proposition nr 65 ävensom i en samtidigt

därmed avlåten proposition nr 64 framlagt förslag angående tullfrihet för

de i departementschefens ovan återgivna anförande omförmälda slag av

frukter. Detta förslag har icke oförändrat bifallits, utan riksdagen har vid

behandlingen av denna fråga beslutat, att följande slag av frukter skola

från och med den 1 juli 1929 vara tullfria, nämligen apelsiner och citroner

samt torkade aprikoser, bruneller, persikor, plommon, päron, sviskon och

äpplen.

Tullen å orostat kaffe har riksdagen beslutat nedsätta från och med den

1 septemher 1929 med 10 öre för 1 kilogram eller till 30 öre för 1 kilogram

(30 kronor för 100 kilogram).

I en den 8 februari 1929 dagtecknad proposition, nr 66, har Kungl. Maj:t Prop. nr 66.

föreslagit riksdagen antaga vid propositionen fogat förslag till förordning

angående tullrestitution. På hemställan av bevillningsutskottet (betänkande

nr 21) har denna proposition av riksdagen numera bifallits.

Enligt utskottet från riksräkenskapsverket tillhandakomna uppgifter utvisar

förevarande inkomsttitel för budgetåret 1927/1928 och de tre första

kvartalen av budgetåret 1928/1929 följande ställning:

Budgetåret 1927/1928

Vt 1927—30/e 1928 1h 1927—31/a 1928

Influtet ................ kr. 147,869,748:6 3 116,802,914:8 3

Utgifter för inkomsttiteln

.... » 5,866,882: 37 4,078,854: 98

Behållen inkomst kr. 142,002,866:2 6 112,724,059:8 5

Budgetåret 1928/1929

Vt 1928—sl/3 1929

115,411,038: 8 9

6,195,654: 65

109,215,384: 24.

Utskottets

Till komplettering av de uppgifter, som den ovan å sid. 29 intagna

tabellen innehåller, har utskottet från generaltullstyrelsens kameralbyrå inhämtat,

att den debiterade tulluppbörden under nedanstående månader uppgått

till följande belopp:

1928 november

» december

kronor 14,218,625:4 5

» 14,082,624: 72

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

Departementschefen.

1929 januari.................................... kronor 11,397,642: 8 5

» februari.................................... » 8,605,002:4 1

» mars ........................................ » 9,849,848: 19

» april ........................................ » 18,939,727: o8.

Till följd av riksdagens beslut i fråga om tullfrihet å vissa slag av frukter

och sänkning av tullen å kaffe har utskottet, med stöd av i utskottets betänkanden

nr 24 och 29 intagna statistiska uppgifter, ansett sig böra räkna

med en minskning i tullmedel utöver den, med vilken departementschefen

räknat såsom en följd av den i statsverkspropositionen förutsatta tullfriheten

för vissa frukter. Denna inkomstminskning har utskottet ansett kunna

uppskattas till 6.7 miljoner kronor. Å andra sidan torde, då med hänsyn

till de förändrade förhållanden, som med avseende å sockerbetsodlingen inom

landet inträtt, en ökning av sockerimporten under nästa budgetår torde bliva

ofrånkomlig, en stegring i tullinkomsten för socker med omkring 3 miljoner

kronor böra beräknas.

Vid nu angivna förhållanden och då utskottet i övrigt ej funnit anledning

till erinran mot Kungl. Maj:ts beräkning av förevarande inkomsttitel, föreslår

utskottet en sänkning av den i statsverkspropositionen föreslagna beräkningen

av tullmedlen med ett till 4 miljoner kronor avrundat belopp eller

till 153 miljoner kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att tulimedlen måtte för hudgetåret 1929/1930 beräknas

till.................................................... kronor 153,000,000.

8:o.

Sockerskatten.

Sockerskatten är i riksstaten för innevarande budgetår uppförd med ett

belopp av 8,500,000 kronor. Med samma belopp har riksräkenskapsverket

i sin förslagsberäkning, under förutsättning av oförändrad skattesats, upptagit

inkomsten av sockerskatt för nästa budgetår. I

I sitt ovan (sid. 2) återgivna anförande vid anmälan av finansplanen för

den föreliggande statsregleringen har departementschefen förordat, att sockerskatten

skulle borttagas. Förordningen i ämnet av den 19 maj 1922 (nr 210)

har departementschefen ansett i så fall böra upphöra att gälla med utgången

av juni 1929 samt vidare anfört: »Liksom vid de tidigare beslutade skattesänkningarna

torde även nu — till förebyggande, såvitt möjligt, av störningar

i konkurrensen mellan inhemskt och importerat socker — böra träffas

den övergångsanordningen, att skattefrihet får åtnjutas även för socker, som

under viss kortare tid — som torde böra bestämmas till tio dagar — före

den 1 juli 1929 försändes från sockerfabrik, om det ej utlämnas till mot
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

33

tagaren före nämnda tidpunkt. Däremot bör förordningen givetvis äga tilllämpning

även efter den 1 juli 1929 beträffande socker, som utlämnats dessförinnan.

Detta är främst påkallat av att sockerfabrikerna enligt förordningen

utverkat anstånd med inbetalande av debiterad sockerskatt. Under

början av budgetåret 1929/1930 kommer i följd härav att inflyta sockerskatt,

som debiterats under senare delen av innevarande budgetår. Enligt verkställda

beräkningar skulle denna inkomst belöpa sig till i runt tal 1.6 miljon

kronor. Inkomsttiteln torde därför böra kvarstå i riksstaten för nästkonr

mande budgetår och därstädes upptagas med sistnämnda belopp.»

I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört, har Kungl. Maj:t statsverks
dels

föreslagit riksdagen att besluta, att förordningen den 19 maj 1922 Pr°p°sifionen.

(nr 210) angående beskattning av socker skall upphöra att gälla med utgången

av juni 1929, med iakttagande av att förordningen fortfarande skall

äga tillämpning beträffande socker, med avseende varå skattskyldighet inträtt

före sistnämnda tidpunkt, samt att för socker, som under tiden den

21'' den 30 juni 1929 under statens kontroll försändes från sockerfabrik och

ej utlämnas till mottagaren före den 1 juli 1929, må under villkor, som

kontrollstyrelsen äger bestämma, åtnjutas skattefrihet, med skyldighet för

tillverkare vid sockerfabrik att bestrida härigenom uppkommande särskilda

kontrollkostnader,

dels ock upptagit ifrågavarande inkomsttitel till 1,600,000 kronor i det i

statsverkspropositionen intagna förslaget till riksstat.

Liksom bevillningsutskottet vid de tidigare tillfällen, då skattesänkningar utskottet.

kunnat vidtagas, bland de indirekta skatter, vilkas sänkning ansetts önskvärd,

funnit sockerskatten i första rummet böra komma ifråga, är det med

tillfredsställelse, som utskottet nu tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag att upphäva

vad som återstår av sockerskatten, varigenom ur vårt skattesystem

avlägsnas den enda däri ingående accis, som träffar en nödvändig livsförnödenhet.

Mot den av Kungl. Maj:t föreslagna beräkningen av förevarande inkomsttitel

har utskottet icke haft något att erinra.

Utskottet hemställer följaktligen,

A) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts

i statsverkspropositionen framlagda förslag om sockerskattens

borttagande, besluta,

att förordningen den 19 maj 1922 (nr 210) angående

beskattning av socker skall upphöra att gälla

med utgången av juni 1929, med iakttagande av att

förordningen fortfarande skall äga tillämpning beträffande

socker, med avseende varå skattskyldighet inträtt

före sistnämnda tidpunkt, samt att för socker, som under

tiden den 21--den 30 juni 1929 under statens kontroll

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 7 samt. 26 häfl. (Nr 32.)

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

Riksräken
skapsverket.

t

34 Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

försändes från sockerfabrik och ej utlämnas till mottagaren

före den 1 juli 1929, må under villkor, som

kontrollstyrelsen äger bestämma, åtnjutas skattefrihet,

med skyldighet för tillverkare vid sockerfabrik att bestrida

härigenom uppkommande särskilda kontrollkostnader;
B)

att sockerskatten måtte för budgetåret 1929/1930

beräknas till .......................

9:o.

Tobaksskatt.

*

Riksräkenskapsverket har anfört följande:

»Tobaksskatt, bevillning.

Beräknad

inkomst

kronor

Budgetåret 1923/1924.................... 32,000,000

» 1924/1925 50,000,000

» 1925/1926 50,000,000

» 1926/1927 55,000,000

» 1927/1928 61,000,000

» 1928/1929 61,000,000

De starka stegringarna i tobaksskattens avkastning efter budgetåret

1923/1924 hava i väsentlig grad föranletts av ändrade grunder för skattens

beräknande.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 13 nästlidna november har

aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet beräknat uppbörden å förevarande

inkomsttitel för budgetåret 1929/1930 till samma belopp, varmed den upptagits

i riksstaten för innevarande budgetår.

Monopolkontrollutredningen har i sitt nyligen avgivna betänkande angående

anordnandet av den statliga kontrollen av aktiebolaget Svenska

tobaksmonopolets verksamhet föreslagit snabbare inleverering till statsverket

av tobaksskatten, varigenom vid övergången skulle såsom inkomst

för budgeten vinnas ytterligare en månads uppbörd. Enär denna fråga,

som i viss utsträckning torde sammanhänga med ifrågasatt omläggning av

finansieringspolitiken hos bolaget, ännu befinner sig på ett förberedande

stadium, har riksräkenskapsverket vid beräkningen av tobaksskatten givetvis

icke kunnat räkna med inleverering av mer än tolv månaders

uppbörd.

Riksräkenskapsverket har — — — uppfört tobaksskatten med 61,000,000

kronor.»

..... Kronor i.,buu,uuu.

Behållen

inkomst

kronor

32,151,790

51,068,383

52,073,739

57,962,348

60,759,180

Stegring

kronor

18,916,593

1,005,356

5,888,609

2,796,832

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

35

Departementschefen har förklarat sig icke hava något att erinra mot riks- Departementsräkenskapsverkets

beräkning av tobaksskatten samt vidare anfört, att styrel- <*«/«”•

sen för aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet, på departementschefens förfrågan,

meddelat, att ur synpunkten av bolagets likviditet något hinder icke

kunde anses möta att under budgetåret 1929/1930 inbetala det merbelopp,

som uppkomme vid övergången till den av monopolkontrollutredningen föreslagna

ordningen för tobaksskattens inleverering, samt att merbeloppet kunde

beräknas uppgå till cirka 5 miljoner kronor. Departementschefen, som vid

riksstatsförslagets uppgörande räknat med denna merinkomst, har ansett,

att tobaksskatten alltså för nästkommande budgetår borde beräknas till 66

miljoner kronor.

Inkomsttiteln tobaksskatt har följaktligen i statsverkspropositionen upptagits

till 66,000,000 kronor.

Statsverkspro
positionen.

I en den 15 mars 1929 dagtecknad proposition, nr 213, har Kungl. Maj:t Prov- nr 213■

föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj:t att å statens vägnar med

aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet träffa tilläggsöverenskommelse till det

mellan staten och bolaget den 12 februari 1915 upprättade kontrakt angående

utövande av svenska statens tobaksmonopol i huvudsaklig överensstämmelse

med det förslag, som intagits i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet.

Enligt detta förslag skall tobaksskatten, på sätt monopolkontrollutredningen

föreslagit, inlevereras — i stället för såsom nu den 29 i varje

månad för tobaksvaror, som levererats eller licenserats under nästföregående

månad — den 10, 20 och näst sista dagen i varje månad till belopp motsvarande

en tredjedel av den skatt, som kan beräknas belöpa för samma

månad, varefter slutlig avräkning skall äga rum i samband med den skatteleverans,

som verkställes näst sista dagen i påföljande månad.

På hemställan av bevillningsutskottet (betänkande nr 23) har denna proposition

av riksdagen numera bifallits.

Enligt utskottet från riksräkenskapsverket tillhandakomna uppgifter har utskottet.

nettoinkomsten av tobaksskatten utgjort under budgetåret 1927/1928 60,759,180

kronor 29 öre, därav under de tre första kvartalen 45,487,342 kronor 5 öre,

samt under de tre första kvartalen av budgetåret 1928/1929 46,644,226 kronor

86 öre.

På sätt av det föregående framgår har vid uppgörandet av statsverkspropositionens

förslag rörande tobaksskattens avkastning räknats med den

tillfälliga merinkomst av 5 miljoner kronor, som monopolbolagets styrelse

ansett skola inflyta vid eu sådan omläggning av skattens inleverering, varom

riksdagen genom bifall till propositionen nr 213 numera beslutat.

I likhet med vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit, får utskottet hemställa,

att tobaksskatten måtte för budgetåret 1929/1930 beräknas

till ........................................... kronor 66,000,000.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

10:o.

Brännvinstillverkningsskatt.

Rikeräken
skapsverket.

Riksräkenskapsverket har anfört följande:

»Brännvinstillverkningsskatt, bevillning.

Budgetåret 1923/1924 ........

Beräknad

inkomst

kronor

........ 13,000,000

Behållen

inkomst

kronor

14,461,211

Stegring +

Nedgång —

kronor

» 1924/1925 .........

........ 14,000,000

15,076,320

+ 615,109

» 1925/1926 .........

........ 14,500,000

15,656,496

+ 580,176

» 1926/1927 .........

........ 17,000,000

19,438,298

+ 3,781,802

» 1927/1928 .........

........ 16,000,000

15,057,699

— 4,380,599

» 1928/1929 ........

........ 15,500,000

—

—

I en från kontrollstyrelsen till riksräkenskapsverket överlämnad promemoria

framlägges följande beräkning av brännvinstillverkningsskatten:

’I riksstaten för innevarande budgetår är inkomsten av denna skatt

beräknad till 15.5 miljoner kronor. Av nu föreliggande uppgifter framgår,

att sagda inkomst i verkligheten kommer att inflyta med i det när*

maste det beräknade beloppet.

Till grund för beräkningen av storleken av den inflytande brännvinstillverkningsskatten

bör läggas aktiebolaget Vin- och spritcentralens inköp

av råbrännvin från brännerierna i landet. Enligt av bolaget träffat

avtal rörande leverans av brännvin från lantbruksbrännerierna skall

under innevarande brännerikampanj inköpas en kvantitet av 24 miljoner

liter av normalstyrka. Lägges bärtill övriga bränneriers leveranser till

bolaget under tillverkningsåret 1 oktober 1928—1 oktober 1929 med 6 miljoner

liter, erhålles en sammanlagd kvantitet av 30 miljoner liter brännvin

av normalstyrka eller omkring 4 miljoner liter mera än föregående tillverkningsår,

då onormalt högt råbrännvinspris var rådande och inköpen

därför begränsades. Även om den anståndstid av sex månader, som gäller

för inbetalning av brännvinstillverkningsskatt, tages i betraktande, kommer

likväl en del av skatten för detta brännvin att inflyta redan under

innevarande budgetår. Tages emellertid hänsyn därtill, att bolaget, därest

normala förhållanden bliva rådande, icke torde komma att mera väsentligt

avvika från ovannämnda kvantitet i fråga om inköp av råbrännvin under

det därpå följande tillverkningsåret 1 oktober 1929—1 oktober 1930, bör

såsom grund för uppskattning av den under budgetåret 1929/1930 inflytande

brännvinstillverkningsskatten läggas en beräknad kvantitet brännvin

av 30 miljoner liter av normalstyrka, varå skatten efter 65 öre för liter

utgör 19.5 miljoner kronor. Detta belopp bör minskas med 2.5 miljoner

kronor, utgörande beräknade utgifter för restitutioner. Den behållna inkomsten

av brännvinstillverkningsskatten synes alltså kunna sättas till

17 miljoner kronor.’

Riksräkenskapsverket hemställer, att i enlighet med kontrollstyrelsens

förslag brännvinstillverkningsskatten för budgetåret 1929/1930 beräknas

till 17,000,000 kronor.»

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

I statsverkspropositionen har förevarande inkomsttitel upptagits med det

av riksräkenskapsverket föreslagna beloppet, 17,000,000 kronor.

Statsverks
propositionen.

Av riksräkenskapsverket har utskottet beträffande denna inkomsttitel för

budgetåret 1927/1928 och de tre första kvartalen av budgetåret 1928/1929

erhållit följande uppgifter:

Budgetåret 1927/1928

V? 19 2 7 —30/e 1928 1/i 1927—sl/s 1928

Influtet ................ kr. 17,845,484:51 10,293,424:5 5

Utgifter för inkomsttiteln

.... » 2,787,785:15 1,896,644:3 3

Behållen inkomst kr. 15,057,699: 3 6 8,396,780: 22

Budgetåret 1928/1929

»/i 1928—81/a 1929

9,329,476: 52

1,530,815: 48

7,798,661: 04.

Utskottet.

I en av kontrollstyrelsen till finansdepartementet den 30 april 1929 överlämnad

beräkning har brännvinstillverkningsskatten antagits under nästa

budgetår komma att inflyta med ett belopp av omkring 17.6 miljoner kronor.

I överensstämmelse härmed hemställer utskottet,

att brännvinstillverkningsskatten måtte för budgetåret

1929/1930 beräknas till........................ kronor 17,600,000.

ll:o.

Rusdrycksförsäljningsmedel.

Riksräkenskapsverket har anfört följande: Eiksräken
»Rusdrycksförsäljningsmedel,

bevillning. Å denna titel har till och med skaPsierket

budgetåret 1926/1927 redovisats endast detaljhandelsbolagens vinst vid försäljning

av rusdrycker. Från och med budgetåret 1927/1928 bar emellertid

den förändringen vidtagits, att såsom rusdrycksförsäljningsmedel räknas även

statsverkets andel i partihandelsbolagens vinstmedel, vilka tillförne redovisats

under titeln ''diverse inkomster’. I samband med den sålunda verkställda

omläggningen har titeln rusdrycksförsäljningsmedel uppdelats i tvenne

undertitlar, benämnda ''partihandelsbolag’ och ''detaljhandelsbolag''.

Vad först ''partihandelsbolagen beträffar, utgöras dessa av aktiebolaget

Vin- och spritcentralen och dess dotterbolag, aktiebolaget J. D. Grönstedt

& Co. Bolagens sammanlagda inlevererade överskottsmedel under de senare

budgetåren framgå av nedanstående sammanställning, vilken jämväl

angiver de år, under vilka vinsterna intjänats.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

Inleveransens belopp

kronor

År, under vilket

vinsten intjänats

Budgetår, varunder in- leveransen redovisats

5,089,806: 94

1923

1923/1924

5,508,184: 02

1924

1924/1925

4,700,025: 95

1925

1925/1926

8,021,464: 96

1920

1926/1927

7,802,378: 73

1927

1927/1928

För innevarande budgetår har beräknats överskottsmedel från partihandelsbolagen

med 5 miljoner kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1928 har kontrollstyrelsen

utan särskild motivering beräknat inkomsten av partihandelsbolagen

till 2 miljoner kronor under budgetåret 1929/1930. På förfrågan

från riksräkenskapsverket har sedermera aktiebolaget Vin- & spritcentralen

åberopat till kontrollstyrelsen lämnat meddelande därom, att nämnda

belopp kunde påräknas såsom sannolikt vinstöverskott, samt vidare anfört

följande:

''Samtidigt som vi nu bekräfta denna uppgift, vilja vi emellertid icke

underlåta att hänvisa till de yttranden i motsvarande ämne, som vi under

tidigare år avgivit och av vilka framgår, att det för oss tyvärr icke är

möjligt att angiva en ens någorlunda exakt uppgift rörande de för inleverans

till staten disponibla vinstöverskott, som kunna uppstå av vår

rörelse under ett kommande år. Vår prispolitik skall enligt vår egen, av

statsmakterna vid upprepade tillfällen godkända och nu senast av den

s. k. Monopolkontrollutredningen uttryckligen understödda uppfattningen

icke åsyfta att bereda staten vinst, utan handhavas helt enligt affärsmässiga

principer. Vissa omständigheter, vilka utförligt åberopats i ovan angivna

yttrande, ha vållat, att vi, trots fasthållandet vid denna grundsats,

ofta måst vid våra prissättningar räkna med en understundom relativt

betydande vinstmarginal, som medfört avsevärda överskott och därav härflytande

vinstleveranser till staten. Då emellertid numera det viktigaste

av de skäl bortfallit, som föranlett oss att vid våra kalkyler räkna med en

större vinstmarginal, lär under kommande år vinstöverskottet högst väsentligt

reduceras. Någon exakt beräkning i detta hänseende är det likväl,

såsom förut nämnts, icke möjligt att verkställa, men synes, under förutsättning

av en efter de angivna riktlinjerna förd prispolitik, ett för staten

disponibelt vinstöverskott av vår och vårt dotterbolags rörelse av två miljoner

kronor böra uppstå under det kommande året.’

Såsom framgår av den ovan intagna tabellen uppgår statsverkets andel

i partihandelsbolagens vinstmedel under budgetåren 1923/1924—1925/1926

till i genomsnitt 5 miljoner kronor årligen för att under de därpå följande

budgetåren ökas med mer än halva detta belopp. Aktiebolaget Vin- &

spritcentralens beräkningar av partihandelsbolagens vinstmedel hava

städse präglats av långt driven försiktighet. Även om den kalkylerade

vinstmarginalen numera kan beräknas snävare än tillförne, har riksräkenskapsverket

fördenskull, med beaktande av de tidigare gjorda inlevererin
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32. 39

garna samt omsättningens storlek, icke ansett betänklighet föreligga att

böja det av bolaget beräknade inkomstbeloppet till 4 miljoner kronor.

I fråga om detaljhandelsbolagens vinst vid försäljning av rusdrycker

hava de beräknade samt redovisade inkomsterna utgjort:

Beräknad

inkomst

Behållen

inkomst

Stegring

kronor

kronor

kronor

Budgetåret 1923/1924.........

....... 18,000,000

14,501,517

—

»

1924/1925.........

....... 15,000,000

17,343,578

2,842,061

»

1925/1926.........

....... 14,000,000

17,567,647

224,069

»

1926/1927.........

....... 16,000,000

17,866,860

299,213

»

1927/1928 ........

....... 17,500,000

18,248,396

381,536

»

1928/1929 ......

....... 17,500,000

—

—

I en från kontrollstyrelsen till riksräkenskapsverket överlämnad promemoria

anföres rörande beräknandet av rusdrycksförsäljningsmedlen från

detaljhandelsbolagen bland annat följande:

’Då enligt inom kontrollstyrelsen förefintliga statistiska uppgifter under

första halvåret 1928, jämfört med motsvarande halvår 1927, varuomsättningen

påtagligt ökats men omkostnaderna varit ungefär oförändrade och

under senare halvåret 1928 tendensen synes bliva densamma som under

första halvåret i år, kan med säkerhet antagas, att jämväl för löpande

budgetår överskott kommer att uppstå å denna skattetitel. Det

belopp, som av systembolagen före maj månads utgång år 1929 kommer

att till statsverket inlevereras i vinstmedel för kalenderåret 1928, kan

på grundvalen av såväl dessa statistiska uppgifter som vissa av systembolagen

till kontrollstyrelsen meddelade kalkyler beräknas till i runt tal

19.o miljoner kronor. Enär, såvitt nu kan bedömas, under nästkommande

försäljningsår, eller år 1929, sådana förhållanden icke kunna väntas komma

att inträffa, att systembolagens ekonomiska avkastning, i väsentligare

grad skulle därav kunna påverkas, och att nämnda avkastning i varje fall

icke kommer att bliva mindre än under kalenderåret 1928, torde rusdrycksförsäljningsmedlen

från dessa bolag kunna beräknas inflyta med 19.o miljoner

kronor under budgetåret 1929/1930.’

På grund av vad sålunda i promemorian anförts har riksräkenskapsverket

för sin del intet att erinra mot det av kontrollstyrelsen föreslagna

beloppet för inkomst från detaljhandelsbolagen.

Riksräkenskapsverket tillstyrker alltså, att rusdrycksförsäljningsmedlen

för budgetåret 1929/1930 i riksstaten uppföras med i,000,000 kronor för

partihandelsbolag och 19,000,000 kronor för detaljhandelsbolag.» I

I statsverkspropositionen har rusdrycksförsäljningsmedlen i enlighet med

riksräkenskapsverkets förslag upptagits till 23,000,000 kronor, därav 4,000,000

kronor från partihandelsbolag och 19,000,000 kronor från detaljhandelsbolag.

Statsverkspro
positionen.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

Prop. nr 119. På sätt närmare omförmäles under nästföl jande punkt i detta betänkande

har Kungl. Maj:t i proposition den 15 februari 1929, nr 119, framlagt förslag

om fortsatt tillämpning av förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) angående

omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker. I sitt anförande

i det till nämnda proposition fogade statsrådsprotokollet har chefen för finansdepartementet

jämväl uttalat sig angående den påräkneliga inkomsten av

rusdrycksförsäljningsmedlen från detaljhandelsbolagen för nästkommande

budgetår men därvid icke ifrågasatt någon ändring i den i statsverkspropositionen

föreslagna beräkningen av denna inkomsttitel.

utskottet. Enligt den'' förut omnämnda, av kontrollstyrelsen till finansdepartementet

överlämnade beräkningen, vilken verkställts, sedan riksdagen fattat beslut i

anledning av propositionen nr 119, hava rusdrycksförsäljningsmedlen för

nästkommande budgetår beräknats till 5 miljoner kronor för partihandelsbolag

och 20 miljoner kronor för detaljhandelsbolag.

I anslutning härtill får utskottet hemställa,

att rusdrycksförsäljningsmedlen måtte för budgetåret

1929/1930 beräknas på följande sätt:

Rusdrycksförsäljningsmedel, bevillning:

ce) Partihandelsbolag .................... kronor 5,000,000

fl) Detaljhandelsbolag.................... » 20,000,000.

12:o.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker.

Siksraken. Härom har riksräkenskapsverket anfört följande:

skapsverket.

»Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker, bevillning.

Budgetåret 1923/1924

Beräknad

inkomst

kronor

............ 43,700,000

Behållen

inkomst

kronor

39,533,490

Stegring +

Nedgång —

kronor

y>

1924/1925

............ 38,000,000

38,000,477

— 1,533,013

»

1925/1926

............ 38,000,000

37,187,812

— 812,665

»

1926/1927

........... 38,000,000

37,244,801

+ 56,989

»

1927/1928

........... 36,000,000

37,805,830

+ 561,029

»

1928/1929

........... 37,500,000

—

—

Kontrollstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november

1928 beräknat denna skatt för budgetåret 1929/1930 till 39.o miljoner

kronor. I en till grund för denna beräkning liggande promemoria anföres:

’Då under juli—november månader innevarande budgetår inleveransen

av omsättnings- och utskänkningsskatt kommer att utgöra 15.95 miljoner

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

41

kronor mot 15.58 miljoner kronor under samma månader budgetåret 1927/

1928, torde kunna antagas, att omsättnings- och utskänkningsskattemedlen

under budgetåret 1928/1929 komma att uppgå till inemot 39.o miljoner kronor.

För budgetåret 1929/1930 torde, med hänsyn till den alltjämt fortgående

stegringen i spritdrycksomsättningen, vilken stegring tidigare allenast

kunnat förmärkas inom utminuteringsrörelsen men numera även tydligt

framträder inom den av systembolagen själva utövade utskänkningsrörelsen,

och under förutsättning av oförändrade skattesatser, omsättningsoch

utskänkningsskattemedlen kunna beräknas till 39.o miljoner kronor.’

Den av kontrollstyrelsen förordade beräkningen av omsättnings- och

utskänkningsskatten synes riksräkenskapsverket vid en jämförelse med de

redovisade inkomsterna under de båda närmast förflutna budgetåren ligga

väl mycket i överkant. Med hänsyn även till önskvärdheten av att undvika

alltför stora kastningar i inkomstberäkningen finner sig riksräkenskapsverket

därför böra förorda en höjning av allenast 1 miljon kronor

i förhållande till den nuvarande riksstatssiffran.

Riksräkenskapsverket har---upptagit omsättnings- ocli utskänk
ningsskatt

å spritdrycker med 38,500,000 kronor.»

I statsverkspropositionen riksstatsförslag har omsättnings- och utskänk- Statsverksningsskatten

upptagits med enahanda belopp, 38,500,000 kronor. propositionen

Såsom redan under föregående punkt antytts, har Kungl. Maj:t i en den Pr°P- nr 119

15 februari 1929 dagtecknad proposition, nr 119, framlagt förslag om fortsatt

tillämpning intill utgången av juni månad år 1930 av förordningen

den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å

spritdrycker med däri genom förordningarna den 20 juni 1924 (nr 228) och

den 4 juni 1926 (nr 150) gjorda ändringar, dock att 2 § i förordningen

skulle hava viss ändrad lydelse, innefattande höjning av procenttalet för

omsättningsskatten från 50 till 55 från och med den 1 juli 1929.

I sitt anförande till det vid nämnda proposition fogade statsrådsprotokollet

har chefen för finansdepartementet meddelat, att aktiebolaget Vin- och spritcentralen

beslutat vidtaga sänkningar av partihandelspriset å åtskilliga spritdrycker,

samt i anslutning därtill anfört bland annat följande.

Enligt kontrollstyrelsens beräkningar skulle de av aktiebolaget Vin- & spritcentralen

beslutade prissänkningarna komma att medföra, att utbytet av omsättnings-

och utskänkningsskatten å spritdrycker — vilken inkomsttitel i

riksstatsförslaget för nästkommande budgetår såsom nyss nämnts vore upptagen

till 38.5 miljoner kronor — för sagda budgetår icke skulle kunna

beräknas högre än till 36.6 miljoner kronor. Då det vidare, med hänsyn till

den genom prissänkningarna uppkommande stora skillnaden mellan inköpsoch

utskänkningspris, enligt kontrollstyrelsen numera syntes oundvikligt att,

om prisreduktionerna komme till stånd, företaga en nedsättning i avseende

å vissa utskänkningspris, bleve minskning i detaljhandelsbolagens inkomster

följden. På grund härav och då man jämväl i fråga om utminuterings
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

Utskottet.

rörelsen skulle hava att räkna med något reducerad vinst, beräknade kontrollstyrelsen,

att rusdrycksförsäljningsmedlen från detaljhandelsbolagen,

vilken inkomsttitel i budgetförslaget uppförts med 19 miljoner kronor, icke

skulle kunna upptagas högre än till 17 miljoner kronor.

Den sålunda beräknade minskningen i statens intäkter å dessa inkomsttitlar

hade synts departementschefen böra motverkas genom erforderlig höjning

av omsättningsskatten å spritdrycker. I sådant hänseende hade kontrollstyrelsen

föreslagit, att det procenttal, efter vilket denna skatt utginge,

skulle höjas från 50 till 55 procent från och med den 1 juli 1929. Detta

förslag funne departementschefen sig höra tillstyrka. Genom en sådan

höjning torde den som följd av ovanberörda prissänkningar föranledda

minskningen i omsättningsskattens avkastning väl täckas. I detta sammanhang

ville departementschefen framhålla, att, sedan numera en viss stabilitet

uppnåtts i partihandelsbolagens tillverkningskostnader och inköpspriser, det

syntes höra i möjligaste mån undvikas, att mera tillfälliga förhållanden

komme att medföra förändringar i utförsäljningspriserna med därav följande

växlingar i omsättningsskattens avkastning.

Därest den föreslagna höjningen av omsättningsskatten genomfördes, behövde,

på sätt kontrollstyrelsen angivit, vissa av styrelsen direkt fastställda

utskänkningspriser ej ändras, i följd varav de inkomstminskningar, som

eljest skulle drabba detalj handelsbolagen, till största delen icke komme att

inträda.

Under angivna förhållanden syntes det icke erforderligt att föreslå ändring

i de belopp, med vilka ifrågavarande inkomsttitlar uppförts i budgetförslaget,

helst som dispositionen av statsverkets inkomster å rusdrycksmedelstitlarna

vore reglerad med hänsyn till summan av de i riksstaten beräknade beloppen

å dessa titlar.

På hemställan av bevillningsutskottet (betänkande nr 8) har denna proposition

av riksdagen numera bifallits.

Enligt utskottet från riksräkenskapsverket tillhandakomna uppgifter har

den behållna inkomsten av omsättnings- och utskänkningsskatten utgjort

under budgetåret 1927/1928 37,805,830 kronor 6 öre, därav under de tre

första kvartalen 28,135,782 kronor 69 öre, samt under motsvarande kvartal

av budgetåret 1928/1929 28,380,862 kronor 68 öre.

Då riksdagen genom bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 119 beslutat

höja procenttalet för omsättnings- och utskänkningsskatten från och med

den 1 juli 1929, har utskottet, i enlighet med de beräkningar som åberopats

i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet, ansett sig kunna föreslå,

att förevarande inkomsttitel upptages till det i statsverkspropositionen föreslagna

beloppet.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

43

Utskottet hemställer alltså,

att omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

måtte för budgetåret 1929/1930 beräknas

till ............................................ kronor 38,500,000.

13:o.

Maltskatt.

Riksräkenskapsverket har anfört följande:

»Maltskatt, bevillning.

Beräknad Behållen Stegring -j
inkomst

inkomst Kedgång —

kronor kronor kronor

Budgetåret 1923/1924 ............ 11,000,000 8,989,412 —

» 1924/1925 15,000,000 15,917,677 + 6,948,265

» 1925/1926 15,000,000 16,360,922 + 443,245

» 1926/1927 16,000,000 17,377,346 + 1,016,424

» 1927/1928 17,000,000 17,026,670 — 350,676

» 1928/1929 ............ 17,600,000 — — I

I eu av kontrollstyrelsen till riksräkenskapsverket överlämnad promemoria

anföres:

''Såsom inkomst av maltskatt är i riksstaten för innevarande budgetår

upptaget ett belopp av 17.6 miljoner kronor. Detta belopp hade i den av

kontrollstyrelsen verkställda inkomstkalkylen beräknats med hänsyn till

den behållna inkomst, som genom maltskatten tillförts statsverket under

vart och ett av de senaste budgetåren.-----------—

Emellertid utvisa de hittills debiterade maltskattebeloppen, att den sålunda

uppskattade inkomsten för innevarande budgetår icke kommer att ernås

utan bliva omkring 500,000 kronor lägre än som beräknats. Anledningeu

härtill torde väsentligen vara att söka i den till följd av sommarens ogynnsamma

väderlek minskade konsumtionen av maltdrycker. Att kvantiteten

krossat malt på senare tid nedgått, torde även i någon mån hava föranletts

av ovissheten hos maltdryckstillverkarna om det inflytande å avsättningen

av skattepliktiga maltdrycker, som vissa i förordningen den 11 juli

1919 (nr 406) angående försäljning av pilsnerdricka och i förordningen

den 1 juni 1923 (nr 140) angående tillverkning och beskattning av maltdrycker

vidtagna ändringar, vilka trätt i kraft den 1 oktober 1928, kunde

tänkas medföra. Ändringen i den förra förordningen åsyftar skärpt kontroll

över pilsnerdricksförsäljningen å landsbygden och i den senare beredande

av möjlighet att tillverka en maltstarkare skattefri maltdryck än

svagdricka.

Då det icke torde vara uteslutet, att berörda ändringar i lagstiftningen å

maltdrycksområdet kunna vara ägnade att i någon mån föranleda eu nedgång

i konsumtionen av skattepliktiga maltdrycker, varutinnan erfarenhet

dock ännu saknas, synes riktigt, att nu icke upptaga den behållna

jRiksräkenskapsverket.

s. 44 Kontrollera mot PDF

Statsverks
propositionen.

Utskottet.

44 Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

inkomsten av maltskatt för budgetåret 1929/1930 till högre belopp än 17

miljoner kronor.’

Riksräkenskapsverket kan för sin del icke finna tillräckliga skäl vara

anförda för sänkning av den för budgetåret 1928/1929 beräknade inkomsten

av maltskatten, helst som för månaderna juli—oktober skatten visat högre

avkastning under 1928 än under 1927. Riksräkenskapsverket föreslår därför,

att maltskatten för budgetåret 1929/1930 beräknas till 17,600,000

kronor.»

I statsverkspropositionen har förevarande inkomsttitel upptagits med det

av riksräkenskapsverket föreslagna beloppet, 17,600,000 kronor.

Enligt vad utskottet från riksräkenskapsverket inhämtat utvisar maltskatten

för budgetåret 1927/1928 och de tre första kvartalen av budgetåret

1928/1929 följande ställning:

Badgetåret 1927/1928

lh 1927—3% 1928 1/t 1927—81/3 1928

Influtet ................ kr. 17,895,395:3 0 13,380,811: i o

Utgifter för inkomsttiteln

.... » 868,725:18 694,519:0 7

Budgetåret 1928/1929

1/7 1928—81/s 1929

13,028,232: 85

751,839: 2 8

Behållen inkomst kr. 17,026,670:12 12,686,292:0 3 12,276,393:57.

I den förut omförmälda, av kontrollstyrelsen till finansdepartementet överlämnade

beräkningen har den behållna inkomsten av maltskatten för budgetåret

1929/1930 icke uppskattats till högre belopp än 17 miljoner kronor.

I överensstämmelse härmed hemställer utskottet,

att maltskatten måtte för budgetåret 1929/1930 beräknas

till ............................................ kronor 17,000,000. I

I Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för budgetåret 1929/1930 äro bevillningarna

— utom postbevillningen — tillika med mantalspenningar och

prästerskapets till statsverket indragna tionde uppförda under rubrikerna

»A. Egentliga statsinkomster. I. Skatter.» Under förutsättning ej mindre

att riksdagen godkänner bevillningsutskottets här ovan intagna förslag än

även att mantalspenningar och prästerskapets tionde uppföras med av Kungl.

Maj:t föreslagna belopp, respektive 1,000,000 och 2,235,000 kronor, komma

inkomsttitlarna under nämnda rubrik »Skatter» i den av riksdagen beslutade

riksstaten att uppföras med följande belopp:

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

45

i

Kronor

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter:

1.

2.

3.

Mantalspenningar.......................

Prästerskapets till statsverket indragna tionde . .

Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

a. Inkomst- och förmögenhetsskatt,

bevillning............... 149,000,000

1,000,000

2,235,000

b. Utjämningsskatt, bevillning . . .

c. Utskiftningsskatt, bevillning . . .

d. Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter, bevillning

..................

e. Stämpelmedel, bevillning ....

4,200,000

100,000

500,000

51,600,000

4.

5.

205,400,000

Automobilskattemedel, bevillning............ 42,000,000,

Tullar och acciser:

a. Tullmedel, bevillning....... 153,000,000

b. Sockerskatt, bevillning...... 1,600,000

c. Tobaksskatt, bevillning...... 66,000,000

d. Brännvinstillverk
ningsskatt,

bevillning

.......... 17,600,000

e. Rusdrycksförsäljningsmedel,

bevillning:
a.

Partihandelsbolag

..... 5,000,000

fl. Detaljhandelsbolag

..... 20,000,000

f. Omsättnings- och

, utskänkningsskatt

å spritdrycker, bevillning

........ 38,500,000

g. Maltskatt, bevillning

.......... 17,000,000

98,100,000^318,700,000 j509 gg5OOQ

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

Generalpost
styrelsen.

14:o.

Postmedlen.

Överskott från postverket har nedannämnda budgetår i riksstaten beräknats

och enligt budgetredovisningen influtit med:

Budgetåret 1923/1924 ......

Beräknad

inkomst

kronor

...... 10,000,000

Behållen

inkomst

kronor

16,171,459

Stegring -f

Nedgång —

kronor

» 1924/1925 ......

...... 15,000,000

13,857,244

— 2,314,215

» 1925/1926 ......

...... 13,000,000

12,966,606

— 890,638

» 1926/1927 ......

...... 14,000,000

16,443,364

+ 3,476,758

» 1927/1928 ......

...... 13,000,000

13,598,268

— 2,845,096

» 1928/1929 ......

...... 13,000,000

—

—

Ökningen för budgetåret 1926/1927 hänför sig till omläggning av tiden

för inlevereringen av överskottsmedlen.

I skrivelse den 13 november 1928 med förslag till beräkning av det inkomstöverskott

av postverkets rörelse, som bör upptagas i riksstaten för

budgetåret 1929/1930, har generalpoststyrelsen anfört följande:

»I sin skrivelse till Konungen den 11 november 1927 angående beräkning

av inkomstöverskottet av postverkets verksamhet under budgetåret 1928/

1929 föreslog generalpoststyrelsen, att överskottet för sistnämnda år skulle

upptagas till samma belopp som det i riksstaten för budgetåret 1927/1928

uppförda, eller 13 miljoner kronor. Detta förslag godtogs av såväl Kungl.

Maj:t som riksdagen. I den godkända riksstaten för budgetåret 1928/1929

är alltså postverkets överskott fastställt till 13 miljoner kronor.

Verkställda förnyade beräkningar rörande postverkets driftresultat under

budgetåret 1928/1929 hava givit vid handen, att det beräknade beloppet

med säkerhet bör kunna tillföras statskassan. Huruvida och, i förekommande

fall, med vilket belopp leveranserna av överskottsmedel kunna

komma att överskjuta den sålunda angivna summan, är generalpoststyrelsen

icke i tillfälle att nu avgöra.

Innan generalpoststyrelsen ingår på beräkningen av det inkomstöverskott

av poströrelsen, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1929j

1930, får generalpoststyrelsen framhålla följande.

Under den dyrtid, som rådde under världskrigets senare skede och tiden

närmast efter fredsslutet, blevo postverkets taxor föremål för en genomgående

höjning. Sedermera hava emellertid vissa betydande taxesänkningar

ägt rum. Även om nu utgående postavgifter, enligt generalpoststyrelsens

uppfattning, icke kunna med hänsyn till den allmänna prisnivån

anses oskäliga i förhållande till de före världskriget gällande taxorna,

måste det dock ur den korresponderande allmänhetens synpunkt och särskilt

för underlättande av den produktiva verksamheten och näringslivets

utveckling framstå såsom synnerligen önskvärt, att postavgifterna sättas

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32. 47

så lågt, som med nödigt aktgivande på den statsfinansiella situationen må

befinnas möjligt.

En allmän nedsättning av posttaxorna skulle emellertid innebära en så

stor minskning av inkomsterna från postverket, att generalpoststyrelsen

för sin del anser sig icke för närvarande böra ifrågasätta en dylik sänkning.

Däremot finner generalpoststyrelsen tidpunkten vara inne för vidtagande

av en sådan reglering utav postavgifterna, som kan åstadkommas,

utan att statens inkomst från postverket skall behöva upptagas till lägre

belopp i riksstaten för budgetåret 1929/1930 än i riksstaten för innevarande

och närmast föregående budgetår. Inom generalpoststyrelsen hava fördenskull

igångsatts utredningar i fråga om de taxeändringar, som i främsta

rummet anses böra genomföras. Resultatet av dessa utredningar föreligger

ännu icke, men generalpoststyrelsen skall, så snart förhållandena

det medgiva, till Kungl. Maj:t ingiva förslag i ämnet. Generalpoststyrelsen

utgår därvid från, att en eventuell taxenedsättning skall träda i kraft

den 1 juli 1929.

Postverkets inkomster av poströrelsen kunna sammanföras i följande

fyra huvudgrupper, nämligen:

frankoteckensuppbörden,

övriga inkomster av inrikes rörelsen,

inkomster av utrikes rörelsen och

inkomster av bestyr, som ligga utom ramen för postverkets egentliga

verksamhet.

Av dessa grupper är frankoteckensuppbörden den största, i det densamma

omfattar ungefär 80 procent av verkets sammanlagda inkomster. Sagda

uppbörd utgör samtidigt även den del av inkomsterna, som är mest beroende

av konjunkturväxlingarna.

Vid tidigare tillfällen har generalpoststyrelsen framhållit, att frankoteckensuppbörden,

sedan portoförhöjningarnas verkningar eliminerats, vid

återgången (år 1922) efter krigsårens abnormt stora uppsving till mera

normala förhållanden, stannat vid ungefärligen det belopp, som erlnilles

vid beräknande av 4 procents årlig ökning å förkrigstidens uppbörd. Den

genomsnittliga årliga ökningen av den reducerade uppbörden under åren

1923—1927 har understigit 4 procent och för år 1928 torde, såvitt nu kan

bedömas, stegringen komma att utgöra omkring 3.5 procent, d. v. s. den

ökningsprocent, varmed generalpoststyrelsen räknat vid avgivandet av sitt

förslag i fråga om inkomstöverskottet för budgetåret 1928/1929. Under de

tio första månaderna av år 1928 utvisar nämligen uppbörden en ökning,

som är nära nog precis lika stor som den beräknade, eller 3.49 procent.

Den nedgång, som ökningsprocenten sålunda företer, är emellertid icke

att betrakta såsom tecken på en begynnande stagnation i posttrafiken,

utan måste anses fullt naturlig på grund av stegringen utav de absoluta

uppbördsbelopp, på vilka ökningen beräknas. I sådant hänseende får generalpoststyrelsen

framhålla, att exempelvis ett ökningsbelopp, som utgjort

4 procent å 1922 års reducerade uppbörd, endast motsvarar ungefär 3.3

procent å 1927 års reducerade uppbördssiffra.

Vidkommande inkomsterna för år 1929 anser generalpoststyrelsen sig

böra understryka, vad styrelsen vid föregående tillfällen framhållit, nämligen

vanskligheten av att beräkna frankoteckensuppbörden längre tid i

förväg. För att erhålla någon ledning vid kalkylens uppgörande har emellertid

generalpoststyrelsen jämväl innevarande år från landets postmästare

införskaffat yttranden i fråga om den åsikt, som postmästarna, med

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

den personliga kännedom de äga om förhållandena inom de dem underlydande

postområdena, hysa beträffande upphörden under återstoden av

år 1928 och under år 1929. Gjord sammanställning över dessa yttranden

har givit vid handen, att postmästarna kalkylerat med en ökning från

år 1928 till år 1929 av allenast något över 2 procent. Ehuru detta förhållande

synes böra mana till att iakttaga försiktighet vid uppbördsheloppets

beräknande för sistnämnda år, har dock generalpoststyrelsen, som utgått

från att konjunkturförhållandena skola gestalta sig på ungefär samma

sätt som under år 1928, ansett sig kunna förutsätta, att åtminstone någon

mera väsentlig ändring icke skall inträda uti den kontinuerliga stegring,

som poströrelsen företett under de senare åren. Under sådana förhållanden

har styrelsen funnit sig böra räkna med, att frankoteckensuppbörden

trots de förenämnda taxesänkningarna skall komma att uppvisa en ökning

under år 1929 vid jämförelse med år 1928 av omkring 1.5 miljoner

kronor.

Den andra inkomstgruppen, övriga inkomster av inrikes rörelsen, omfattar

avgifter för tidningsabonnemang samt för befordran av utgivarkorsband

och tidningsbilagor, avgifter för fackavläggning, registrering av ankomna

värdeförsändelser, bokföring av postavgifter m. m. Även i dessa

inkomster anser generalpoststyrelsen sig kunna beräkna någon stegringunder

år 1929, särskilt på grund av konstaterad ökning utav vissa större

tidningars årsvikt. Inkomststegringen beträffande tidningsabonnemangen

motverkas emellertid i viss mån av sjunkande ersättningsbelopp för bokföring

av postavgifter. Den omständigheten, att allt flera korrespondenter

anskaffa frankostämplingsmaskiner för frankering av egen post, medför

nämligen, att antalet innehavare av postböcker minskas.

Inkomsterna av utrikes rörelsen torde däremot bliva mindre år 1929 än

år 1928. Visserligen synes postverket tillkommande ersättning för transitering

av utländsk brevpost komma att — liksom fallet är under år 1928

— med ett obetydligt belopp överstiga de utgifter för sådant ändamål, som

postverket har att utgiva till främmande postförvaltningar. Men detta

förhållande kan icke beräknas på långt när uppväga den inkomstminskning,

som emotses i fråga om portoandelar för utrikes försändelser på

grund därav, att svenska postverket torde under år 1928 från ett land tillföras

portoandelar för paket för fem kvartal mot för fyra kvartal under

år 1929.

Vidkommande slutligen postverkets inkomster av bestyr, som ligga

utom ramen för verkets egentliga verksamhet, får generalpoststyrelsen anföra

följande.

Ersättningen för stämpelväsendets handhavande och för postverkets bestyr

med kronoskalteuppbörden å landsbygden beräknas uppgå till ungefär

enahanda belopp som de, vilka härför influtit till postverket under år

1928. För postverkets bestyr med utbetalningen av folkpensioner torde

däremot ersättningen komma att undergå någon stegring med anledning

av ökning av antalet pensionsutbetalningar. Ersättningen utgår nämligen

i förhållande till sagda antal. Å riksstaten för budgetåret 1928/1929 är

för gäldande av ersättningen i fråga beviljat ett förslagsanslag av 235,000

kronor. Såvitt nu kan bedömas torde detta belopp komma att underskridas

med några tusental kronor.

Gottgörelsen för inkasserande av radiolicensavgifter, vilken för år 1927

belöpt sig till ungefär 50,000 kronor och för innevarande år torde bliva

något högre, kommer att år 1929 nedgå på grund av den minskning av er
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Bevillningsutskottets betänkande A / 32.

sättningen till postverket, som vidtagits såsom en följd av verkställd omläggning

och förenkling av inkasseringssystemet.

Ersättningen för postsparbanksgöromålens handhavande består i dels

gottgörelse för direkta merutgifter, asamkade av postsparbankens inoidnande

i postverket, dels ock ersättning för postsparbanksgöromålens handläggning

å postanstalterna. För täckande av de direkta merutgifterna beräknas

under år 1929 ett belopp av cirka 800,000 kronor bliva erforderligt.

Denna summa är i det samtidigt härmed avgivna förslaget till dnftkostnadsstat

för år 1929 inräknad i anslagsbeloppen å vederbörande utgiftstitlar.

Gottgörelsen för postanstalternas bestyr med postsparbanksgöromålen,

vilken för det år, varom nu är fråga, är fastställd genom Kungl.

Maj:ts beslut den 10 december 1926, belöper sig till 750,000 kronor. A inkomstsidan

uppföres sålunda nu ett belopp av 1,550,000 kronor sasom ersättning

för postsparbanksgöromålens bestridande.

Inkomsten från postgirorörelsen fördelar sig i gottgörelse för de nettokostnader,

som förorsakas av rörelsegrenen, och vinst å girorörelsen. Pa

grund av det uppsving, postgirorörelsen företett, hava dessa utgifter stegrats

år från år. Sålunda uppgingo desamma åren 1926 och 1927 till i avrundade

tal 584,000 kronor respektive 1,038,000 kronor. Under år 1928 torde

de belöpa sig till cirka 1,300,000 kronor, och för år 1929 beräknas desamma,

enligt å vederbörande byrå gjorda kalkyler, komma att stiga till cirka

1,500,000 kronor. Den del av ifrågavarande kostnadssumma, som hänför

sig till direkta utgifter för postgirokontoret, är inräknad å de olika utgiftstitlarna

i förslaget till driftkostnadsstat för år 1929.

Vidkommande vinsten å postgirorörelsen får generalpoststyrelsen erinra

därom, att enligt den ändrade lydelse, som 12 § i förordningen den 11 juli

1924 (nr 378) angående postgirorörelsen erhållit genom Kungl. Maj:ts förordning

den 24 maj 1928 (Sv. ffs. nr 143), av den å postgirorörelsen uppkommande

vinst må enligt Kungl. Maj:ts bestämmande årligen avsättas

högst hälften till en reservfond. Då nu verkställda överslagsberäkningar

rörande det ekonomiska resultatet av rörelsegrenen givit till resultat, att

densamma kan antagas komma att under år 1929 lämna ett överskott a\

omkring 200,000 kronor, räknar generalpoststyrelsen med att allenast hälften

av denna summa, eller omkring 100,000 kronor, skall komma poströrelsen

till godo i form av vinst å postgirorörelsen.

Det sammanlagda belopp, som generalpoststyrelsen nu uppför bland inkomsterna

såsom härledande från postgirorörelsen, utgör sålunda 1,600,000

kronor.

På grund av vad sålunda anförts vill det synas generalpoststyrelsen att,

med vidtagande från och med den 1 juli 1929 av portosänkningar i den omfattning,

som generalpoststyrelsen ovan antytt, postverkets inkomster av

poströrelsen under år 1929 kunna beräknas uppgå till cirka 74.< miljonei

kronor. Häremot svara driftkostnader, som enligt det samtidigt avgivna

förslaget till driftkostnadsstat för år 1929 äro beräknade till 61.2 miljoner

kronor. Den godkända driftkostnadsstaten för år 1928 slutar å en summa

av 59,125,000 kronor. Ökningen i driftutgifterna år 1929, 2,075,000 kronor,

är huvudsakligen föranledd dels av beräknad stegring av poströrelsen i

allmänhet samt postsparbanks- och postgirorörelsen ävensom av de förbättringar

i fråga om särskilt landsbygdens postförbindelser och postan

ordningar, som generalpoststyrelsen anser böra genomföras, dels ock därav,

att dyrtidstillägget åt personalen är för år 1929 beräknat enligt en levnadskostnadsindex

av 172, medan dyrtidstilläggsanslaget för år 1928 är

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 7 samt. 2G hcift. (Nr 32.J ^

s. 50 Kontrollera mot PDF

Riksräkenskapsverket.

Statsverks
propositionen.

Prop. nr 233.

Utskottet.

50 Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

fastställt under förutsättning, att det genomsnittliga indextalet skulle utgöra

170.

Det ekonomiska resultatet av poströrelsen under år 1929 skulle sålunda

ställa sig på följande sätt:

inkomster............................................ 74.7 miljoner kronor

driftkostnader.................................... 61.2 » »

överskott ............................................ 13.5 miljoner kronor

Därest samma posttaxor komme att tillämpas under hela budgetåret 1929/

1930 som under år 1929, skulle generalpoststyrelsen icke hava anledning att

nu beräkna annat överskottsbelopp för budgetåret i fråga än för kalenderåret

1929. Genomförandet vid mitten av år 1929 av de förberörda portoändringarna

torde emellertid böra med nödvändighet innebära, att överskottet

för första halvåret 1930 måste beräknas understiga överskottet för

samma tid år 1929 med ett belopp, som ungefär motsvarar portosänkningens

inverkan under de månader av år 1930, för vilka överskott antages

kunna inlevereras före den 1 juli 1930. Generalpoststyrelsen räknar emellertid

med, att statskassan skall under budgetåret 1929/1930 kunna tillföras

lika stort överskottsbelopp som det i riksstaten för budgeåret 1928/1929

upptagna beloppet, eller 13 miljoner kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts föreslår generalpoststyrelsen, att

inkomstöverskottet av poströrelsen upptages i riksstaten för budgetåret

1929/1930 till 13 miljoner kronor.»

Riksräkenskapsverket har, under förutsättning att den ifrågasatta regleringen

av postavgiftema komme att genomföras samt i avsaknad av närmare

uppgifter om den ekonomiska innebörden av nämnda reglering, ansett sig

böra upptaga inkomsten av postverket för budgetåret 1929/1930 till 13,000,000

kronor.

I statsverkspropositionen hava postmedlen upptagits med av generalpoststyrelsen

och riksräkenskapsverket beräknat belopp, 13,000,000 kronor.

I proposition den 3 maj 1929, nr 233, har Kungl. Maj:t föreslagit vissa

nedsättningar i gällande postavgifter. Vid behandlingen av denna proposition,

som icke kunnat av riksdagen oförändrad bifallas, har riksdagen bebeslutat

förlängning intill utgången av år 1930 av giltighetstiden för de

enligt beslut av 1925 och 1928 års riksdagar gällande provisoriska bestämmelserna

i fråga om villkoren för postbefordran av tidningar och andra

periodiska skrifter.

Enligt vad utskottet inhämtat, bar postverkets rörelse under år 1928

lämnat ett överskott av 13,587,255 kronor 23 öre.

I den skrivelse, som föranlett propositionen nr 233, har generalpoststyrelsen

förklarat, att, med tillämpning av nuvarande postavgifter, postverkets inkomstöverskott

under år 1929 borde kunna, därest inga oförutsedda förhållanden

inträdde, beräknas till mellan 14.5 och 14.6 miljoner kronor, även
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

51

som att enahanda överskottsbelopp kunde antagas bliva inlevererat till statskassan

under budgetåret 1929/1930.

I anslutning till sistnämnda beräkning av generalpoststyrelsen hemställer

utskottet,

att överskott å postverket måtte i riksstaten för budgetåret

1929/1930 upptagas till.............. kronor 14,500,000.

Stockholm den 1 juni 1929.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: herrar Johan Nilsson i Kristianstad, Bärg, Boman*, Kristensson *, K. Oscar

Ericson i Oberga, Leander, Björnsson, Johansson i Arkösund, Bengtsson i Kullen,

Hamrin, Olsson i Golvvasta, Björklund, Nyländer*, Olsson i Gävle, Nilsson i Hörby,

Wahlmark, Jönsson i Slätåker, Johansson i Östersund *, Ericson i Boxholm och

Anderson i Linköping *.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

Reservationer:

beträffande punkten l:o A):

av herrar Johan Nilsson i Kristianstad, Boman, Bengtsson i Kullen,

Nyländer, Jönsson i Slätåker och Anderson i Linköping, vilka anfört:

»Under senare år har man strävat att hålla en viss avvägning mellan

indirekta och direkta skatter såväl vid ökningar som vid nedsättningar i

skatterna. Om riksdagen bifaller det av bevillningsutskottets majoritet i

detta betänkande framlagda förslaget, kommer ett anmärkningsvärt avsteg

att göras från denna praxis. Mot indirekta skattelättnader på mellan 18

och 19 miljoner kronor för år skulle komma att stå en sänkning av den

direkta skatten med endast 5 miljoner kronor. Vi kunna icke finna denna

avsevärda förskjutning till förmån för de indirekta skattelättnaderna på

bekostnad av de direkta vara berättigad med hänsyn till det faktiska

skattetryckets verkningar på olika samhällsklasser. Ej heller kunna vi

medgiva, att det för folkets stora flertal skulle vara skäligen likgiltigt om

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Bevillningsutskottets betänkande Nr 32. Reservationer.

den direkta skatten bibehölles vid sin nuvarande, enligt vår åsikt abnormt

höga nivå. Det avgörande skälet för den sänkning av inkomst- och för

mögenhetsskatten, som av Kungl. Maj:t föreslagits, är emellertid det som av

finansministern i årets finansplan framhållits och som av dåvarande statsministern

Ekman närmare utvecklades i ett anförande under remissdebatten

i andra kammaren vid 1928 års riksdag, nämligen att det för näringslivets

intressen och dess konkurrensmöjligheter gentemot utlandet är av synnerligen

stor betydelse att skattetrycket, vilket här i landet är högre än i åtskilliga

med oss på världsmarknaden konkurrerande länder, lättas i den

mån som det statsfinansiella läget detta tillåter. Då vid uppgörande av

budgeten för statsregleringsåret 1929/1930 man kan räkna med en betydligt

större avkastning av vissa inkomsttitlar än som i statsverkspropositionen förutsatts,

synas oss goda skäl föreligga att vidtaga en större sänkning av inkomst-

och förmögenhetsskatten än den av Kungl. Maj:t föreslagna. Staten

bör icke i inkomst- och förmögenhetsskatt uttaga mera än vad som erfordras

för de nödvändiga statsbehovens täckande sedan skäliga lindringar i andra

skattetungor företagits.

Utfallet av inkomst- och förmögenhetsskatten för nästkommande budgetår

torde bliva väsentligt gynnsammare än det i statsverkspropositionen beräknade.

Bland flera samverkande orsaker har säkerligen härtill bidragit

den ökade stränghet, varmed taxeringsmyndigheterna gått till väga vid granskning

av deklarationerna. De ingripande åtgärder, som i sådant syfte vidtagits,

och som enligt sakens natur ofta nog föranleda besvär även för lojala

skattskyldiga, fördragas säkerligen med jämnmod, därest åtgärderna medverka

till en lindring i den direkta skattebördan för dessa skattskyldiga.

Då vi likväl nu stanna vid att yrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ifråga om skatteprocenten för inkomst- och förmögenhetsskatten beror detta

i icke ringa mån på att ytterligare förluster å Kreditkassans verksamhet

torde vara att förutse, vilket beklagiigtvis går ut över skattedragarna. Vi

vilja dock uttala att denna skatteprocent icke får betraktas som en normal

skattesats, utan att ytterligare nedsättning av denna bör ske, i den mån som

det statsfinansiella läget så tillåter.

Av sålunda anförda skäl hava vi inom utskottet yrkat, att utskottet

måtte hemställa,

att riksdagen måtte,

med hifall till Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

framlagda förslag angående skatteprocenten samt med

avslag å de likalydande motionerna I: 90 av herr Möller

och II: 151 av herr Hansson i Stockholm, i vad desamma

avse inkomst- och förmögenhetsskatten,

besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1929

skall utgå med 140 procent av de i 18 § i förordningen

om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade

grundbelopp.»; samt

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32. Reservationer. 53

av herrar K. Oscar Ericson i Oberga, Olsson i Golvvasta och Nilsson i

Hörby, som anfört:

»På grund av de avsevärda sänkningar av den indirekta beskattningen,

som föreslagits och delvis redan beslutats, synes med hänsyn till önskvärd

och rimlig proportion mellan direkt och indirekt beskattning en större sänkning

av skatteprocenten än vad utskottet föreslagit böra ske. Då vissa inkomsttitlar

synas komma att lämna större belopp än vad i statsverkspropositionen

beräknats, bör det — även om en del utgiftsposter hava undergått

höjning — vara möjligt att vidtaga sänkning av inkomst- och förmögenhetsskatten

till av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen föreslagen procentsats.

Skulle ytterligare inkomster visa sig erforderliga, vilja vi erinra om vårt

förslag till bibehållande av fondstämpeln vid nuvarande belopp. Vid övervägande

huruvida sänkning av fondstämpeln eller sänkning av skatteprocenten

bör äga rum kunna vi icke finna annat än att sänkning av skatteprocenten

måste anses vara av den ojämförligt största betydelsen för näringslivet

i sin helhet och därför i första hand bör ifrågakomma.

Med stöd av det anförda få vi hemställa,

att riksdagen måtte,

med bifall till Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

framlagda förslag angående skatteprocenten samt med

avslag å de likalydande motionerna I: 90 av herr Möller

och II: 151 av herr Hansson i Stockholm, i vad desamma

avse inkomst- och förmögenhetsskatten,

besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1929

skall utgå med 140 procent av de i 18 § i förordningen

om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade

grundbelopp.»

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

Bilaga A

till betänkandet Nr 32.

1928 års skattetaxeringar.

(Milj. kronor.)

Enskilda

Aktiebolag

m. fl.

Tillsammans

Inkomst av fast egendom:

1. Jordbruksfastighet....................................

420.4

34.0

454.4

2. Annan fastighet........................................

155.0

69.3

224.3

Summa

575.4

103.3

678.7

Inkomst av kapital ............................................

421.5

60.o

481.5

Inkomst av arbetsanställning m. m.................

3,602.8

—

3,602.8

Inkomst av rörelse eller yrke eller eljest........

515.3

418.5

933.8

Summa uppskattad inkomst

5,115.0

581.8

5,696.8

Avdrag:

1. Enligt 11 § 2 mom. 4:o) bevillnings-

förordningen........................................

243.3

3.1

246.4

2. För kommunalutskylder ........................

3. Övriga vid bevillningstaxeringen ej åt-

289.0

48.0

337.0

njutna avdrag ....................................

32.0

8.0

40.o

Summa avdrag

564.3

59.1

623.4

Återstod

4,550.7

522.7

5,073.4

1/60 av den taxerade förmögenheten ................

255.0

—

255.0

Till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerat

belopp ...........................................................

4,805.7

522.7

5,328.4

Utnyttjade orts- och familjeavdrag...................

2,867.1

—

2,867.1

Beskattningsbart belopp ....................................

Uträknad skatt (procenttal av grundbeloppet

1,938.6

522.7

2,461.3

= 150)1............................................................

108.o

44.8

152.8

Skatteprocent i medeltal....................................

5.57

8.57

Under budgetåret 1928/1929 inflytande skatt (96 %)

146.7

1 Det procenttal av grundbeloppet, efter vilket skatten utgått, har varit 150.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

55

Bilaga B

till betänkandet Nr 32.

Beräkningar angående 1929 års skattetaxeringar.

(Milj. kronor.)

Enskilda

Aktiebolag

m. fl.

Tillsammans

Inkomst av fast egendom:

1. Jordbruksfastighet................................

425

35

460

2. Annan fastighet....................................

160

75

235

Summa

585

no

695

Inkomst av kapital........................................

430

20

450

Inkomst av arbetsanställning m. m.........

3,630

—

3,630 |

Inkomst av rörelse eller yrke eller eljest....

525

375

900

Summa uppskattad inkomst

5,170

505

5,675 (

Avdrag:

1. För ränta å gäld, förlust å viss in-

komstkälla, periodiskt understöd,

försäkringspremier m. in.................

253

2. För kommunalutskylder ....................

3. Värdeminskning å byggnader, vissa

350

förluster m. m.................................

40

Summa avdrag

582

61

643

Återstod

4,588

444

5,032

V60 av den taxerade förmögenheten ........

260

—

260

Till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerat

belopp.......................................................

4,848

444

5,292

Utnyttjade orts- och familjeavdrag ............

2,825

—

2,825

Beskattningsbart belopp................................

2,023

444

2,467

Skatteprocent i medeltal1 ............................

5.20 %

8.oo %

Uträknad skatt ............................................

105.2

35.5

140.7

Under budgetåret 1929/1930 inflytande skatt (96.1 %)

135.2

1 Det procenttal av grundbeloppet, efter vilket skatten beräknas skola utgå, har upptagits

till 140.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1929:317 Skrivelse till Konungen, angående beräkning av bevillningarna för budgetåret 1929/1930, m. m. s. 1 i texten