Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 15 november 1907

1929-06-01 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1929:34, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 15 november 1907

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

3

Nr 34.

Ankom till riksdagens kansli den 1 juni 1929 kl. 8 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

med förslag till förordning angående ändring i

vissa delar av förordningen den 15 november 1907 (nr 117)

om frihamn, m. m.

I en den 25 februari 1929 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 163, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att antaga nedan återgivna, vid propositionen fogade

förslag till

l:o) förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 15

november 1907 (nr 117) om frihamn,

2:o) förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 20

december 1912 (nr 351) om frilager.

Förslag

till

förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den

15 november 1907 (nr 117) om frihamn.

Härigenom förordnas, att § 1, § 2 mom. 2, § 18 mom. 2, § 19 mom. 2

och § 22 i förordningen den 15 november 1907 (nr 117) om frihamn skola,

§ 2 mom. 2 i nedan intagna del, erhålla följande ändrade lydelse:

§ 1.

I stapelstad, varest centraltullkammare eller tullkammare finnes, eller,

där lokala förhållanden det betinga, i närheten av sådan stapelstad må, efter

särskilt tillstånd av Konungen, inrättas sådan under tullverkets uppsikt och

bevakning stående, till allmänt bruk för handelsrörelse och industriell verksamhet

avsedd anstalt, benämnd frihamn, varom i denna förordning stadgas.

Frihamn, som skall utgöras av ett till sina gränser noga bestämt område,

omfattande dels hamn med anstalter för fartygs lossning och lastning, dels

ett därintill beläget, genom hägnad från vidliggande mark avspärrat landområde

med byggnader och upplagsplatser, skall i fråga om tull- och tillverkningsavgifter

ävensom beträffande tillämpningen av gällande bestämmelser

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

angående förbud mot införsel till riket av varor med oriktig ursprungsbeteckning

anses såsom utrikes ort; och skola såväl fartyg som gods inom frihamn

icke vara underkastade vidare tillsyn från tullverkets sida, än som erfordras

för utövande av kontroll å efterlevnaden av de angående frihamn meddelade

allmänna eller särskilda föreskrifter. Till frihamn från inrikes ort inkomna

varor skola i fråga om rätt till restitution av tull- och tillverkningsavgifter

ävensom till befrielse från tullavgift samt i övrigt i tullhänseende betraktas

såsom från riket utförda samt således vid återi införsel behandlas lika med

annat gods, som från frihamn införes.

§ 2.

2. Vid frihamn — — — särskild bevakning.

Vederbörande tulltjänsteman äger, där han anser anledning därtill förefinnas,

låta å envar, som lämnar frihamnen, verkställa kroppsvisitation i

den ordning lagen om straff för olovlig varuinförsel föreskriver.

§ 18.

2. Land vägen kan gods från frihamn införas:

för utförsel sjövägen från den stapelstad, i eller vid vilken frihamnen

är belägen, till utrikes ort eller annan svensk frihamn, ävensom landvägen

till Norge;

för omedelbar transitförsändning antingen till annan ort, som åtnjuter

transitupplagsrätt eller där tullanstalt anordnats för tullklarering av järnvägstrafik

vid tullområdets landgräns, eller till annan svensk frihamn eller

ock för försändning i oförtullat skick under postverkets kontroll;

för intagning å frilager eller för uppläggning å nederlag på samma

ort; samt

efter förtullning.

§ 19.

2. Varor, beträffande vilka i tulltaxan är angivet, att tullen skall beräknas

efter verkliga nettovikten med tillägg av visst emballage, må icke

från frihamn uttagas för förtullning, för uppläggning å nederlag eller för

försändning i oförtullat skick till inrikes ort, med mindre de äro emballerade

på sådant sätt, som eljest vid införsel av enahanda varor är brukligt.

§ 22.

Innehavare av byggnad, magasinsrum eller upplagsplats inom frihamn,

som blivit förvunnen till förbrytelse, varom i § 21 sägs, have för alltid

förverkat rätt att inom frihamn eller frilager innehava eller begagna byggnad,

magasinsrum eller upplagsplats och vare skyldig att genast utrymma sitt

lager.

Lag samma vare ock om den, som blivit förvunnen till olovlig varuinförsel.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1930.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

5

Förslag

till

förordning angående ändring i vissa delar av förordningen

den 20 december 1912 (nr 351) om frilager.

Härigenom förordnas, att § 1 mom. 1, § 2 mom. 2, § 19 mom. 1 och 3

samt § 21 i förordningen den 20 december 1912 (nr 351) om frilager skola,

§ 2 mom. 2 och § 21 i nedan intagna delar, erhålla följande ändrade lydelse:

§ 1.

1. I stad, varest centraltullkammare eller tullkammare finnes, eller, där

lokala förhållanden det betinga, i närheten av sådan stad må, efter särskilt

tillstånd av generaltullstyrelsen, inrättas sådana under tullverkets uppsikt

och bevakning stående, till allmänt bruk för handelsrörelse och industriell

verksamhet avsedda anstalter, benämnda frilager, varom i demia förordning

stadgas.

Till frilager kan avses viss byggnad eller visst område med byggnader och

upplagsplatser, som genom hägnad eller annorledes avspärrats från vidliggande

byggnader och område. Å frilager må varor, på sätt och under de

villkor, denna förordning innehåller, utan att undersökas eller tullbehandlas,

intagas samt uppläggas, ompackas, delas, bearbetas och i övrigt behandlas,

som om de befunne sig utanför rikets tullgräns. Varor, som från inrikes

ort intagits å frilager, skola i fråga om rätt till restitution av tull- och

tillverkningsavgifter ävensom till befrielse från tullavgift anses såsom ur

riket utförda och vid uttagning från frilagret behandlas lika med direkt

från utlandet å frilager intaget gods.

§ 2.

2. Varje utgång--— — sådan utgång.

Vederbörande tulltjänsteman äger, där han anser anledning därtill förefinnas,

låta å envar, som lämnar frilagret, verkställa kroppsvisitation i den

ordning lagen om straff för olovlig varuinförsel föreskriver.

§ 19.

1. Gods kan från frilager uttagas:

för utförsel till utrikes ort eller sjövägen till svensk frihamn å annan ort;

för försändning sjövägen eller landvägen till annan ort, där centraltullkammare

eller tullkammare finnes;

för utförsel landvägen till frihamn;

för överflyttning till annat frilager eller för uppläggning å nederlag å

samma ort; samt

efter förtullning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

Utskottet.

3. Varor, beträffande vilka i tulltaxan är angivet, att tullen skall beräknas

efter verkliga nettovikten med tillägg av visst emballage, må icke från

frilager uttagas för förtullning, för uppläggning å nederlag eller för försändning

i oförtullat skick till inrikes ort, med mindre de äro emballerade på

sådant sätt, som eljest vid införsel av enahanda varor är brukligt.

§ 21.

Frilagershavare, som — — — — sitt lager.

Lag samma vare ock om den, som blivit förvunnen till olovlig varuinförsel.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1930.

Den föreliggande propositionen är föranledd av dels Kungl. Maj:ts med proposition

den 8 februari 1929, nr 65, framlagda förslag till ny tulltaxeförordning

jämte därvid fogade tulltaxa och taratariff, att tillämpas från och med

den 1 januari 1930, dels ock Kungl. Maj:ts i årets statsverksproposition framlagda

förslag om upphävande med utgången av juni 1929 av förordningen

angående beskattning av socker. Beträffande propositionen nr 65 har utskottet

yttrat sig i betänkandena nr 20, 24, 25, 29 och 30, varefter riksdagen

fattat beslut i anledning av vad utskottet i nämnda betänkanden hemställt.

Kungl. Maj:ts förslag om upphävande av förordningen angående beskattning

av socker har utskottet i sitt förut denna dag avgivna betänkande

nr 32 tillstyrkt.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts med

förevarande proposition framlagda förslag, får, under åberopande av vad

departementschefen till ovannämnda statsrådsprotokoll anfört, hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts proposition

nr 163, antaga vid propositionen fogade förslag

till

l:o) förordning angående ändring i vissa delar av

förordningen den 15 november 1907 (nr 117) om frihamn,

2:o) förordning angående ändring i vissa delar av förordningen

den 20 december 1912 (nr 351) om frilager.

Stockholm den 1 juni 1929.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: se under betänkandet nr 33.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1929:319 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 15 november 190 a1 i texten