Sök i Ratio Lex

Betänkande med förslag till lag angående rätt till tjänstepension för ordinarie tjänstemän vid vissa verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, framlade Kungl. Maj:t i proposition, nr 153, för 1925 års riksdag ett i huvudsak på kommitténs betänkande grundat förslag till sadan lag. Propositionen vann emellertid icke riksdagens bifall.

1929-02-08 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1929:11, Betänkande med förslag till lag angående rätt till tjänstepension för ordinarie tjänstemän vid vissa verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, framlade Kungl. Maj:t i proposition, nr 153, för 1925 års riksdag ett i huvudsak på kommitténs betänkande grundat förslag till sadan lag. Propositionen vann emellertid icke riksdagens bifall.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 11.

1

Kr 11.

Ankom till riksdagens kansli den 8 februari 1929 kl. 1 e. m.

Utlåtande, angående regleringen för budgetåret 1929/1930 av utgifterna

under riksstatens elfte huvudtitel, innefattande anslagen

till pensions- och indragning sstaterna.

Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande angående regleringen för

budgetåret 1929/1930 av utgifterna under riksstatens elfte huvudtitel, innefattande

anslagen till pensions- och indragningsstaterna.

l:o) Vid behandlingen till statsrådsprotokollet över flnansärenden för den

4 januari 1929 av frågan om regleringen av utgifterna under elfte huvudtiteln

har chefen för finansdepartementet inledningsvis uppehållit sig vid

spörsmålet om den fortsatta utredningen av vissa pensionsfrågor.

Departementschefen har därvid framhållit att, alltsedan kommunikationsverkens

nya lönesystem efter ingången av år 1922 utsträckts till statsdepartementen

och ett flertal centrala ämbetsverk, frågan om nya pensionsbestämmelser

för detta område av statsförvaltningen stått på dagordningen

och varit föremål för omfattande utredningar.

Härutinnan har departementschefen vidare erinrat om följande:

Sedan 1921 års pensionskommitté den 18 oktober 1924 avgivit betänkande

med förslag till lag angående rätt till tjänstepension för ordinarie tjänstemän

vid vissa verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, framlade Kungl.

Maj:t i proposition, nr 153, för 1925 års riksdag ett i huvudsak på kommitténs

betänkande grundat förslag till sadan lag. Propositionen vann

emellertid icke riksdagens bifall.

Med hänsyn till de erinringar, som framkommit vid behandlingen inom

riksdagen av nämnda proposition, uppdrog Kungl. Maj:t den 12 juni 1925

åt 1921 års pensionskommitté att i samband med behandlingen av den åt

kommittén överlämnade frågan om pensionering av viss statsanställd ickeordinarie

personal efter verkställd utredning taga under förnyat övervägande

spörsmålet, huruvida jämväl vid allmänna civilförvaltningen tjänstepension

lämpligen. skulle kunna för samma syfte som vid kommunikationsverken

uppdelas i statspension och avgiftspension. I anledning av det sålunda

meddelade uppdraget framlade kommittén i ett den 30 november 1925 dagtecknat

betänkande nytt förslag till civil tjänstepensionslag, innefattande

jämväl bestämmelser rörande pensionering av vissa icke-ordinarie befattningshavare

vid allmänna civilförvaltningen m. m.

Till fullgörande av förutnämnda uppdrag i fråga om pensionering av viss

statsanställd icke-ordinarie personal avgav 1921 års pensionskommitté vidare

den 30 november 1925 betänkande, innefattande förslag till pensionering av

till arbetarpersonal hänförliga anställningshavare vid försvarsväsendet och

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 8 sand. 9 haft. (Nr 11.) 1

Utredningen

av vissa pensionsfrågor.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 11.

allmänna civilförvaltningen. Därjämte yttrade sig nämnda kommitté, i ett

den 30 juni 1926 avgivet utlåtande, över kommunikationsverkens lönekommittés

betänkande den 6 november 1922 angående pensionering av ickeordinarie

personal vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens

vattenfallsverk, i vilket utlåtande pensionskommittén framlade förslag dels

till ny tjänstepensionslag för kommunikationsverken, innefattande jämväl

föreskrifter rörande pensionering av extra ordinarie och därmed jämställda

tjänstemän vid nämnda verk, dels ock till kungörelse angående rätt till

tjänstepension för till arbetarpersonal hänförliga anställningshavare vid

dessa verk.

Förutom nu omförmälda pensioneringsförslag utarbetade 1921 års pensionskommitté

också vissa förslag till nya pensionsbestämmelser för försvarsväsendets

beställningshavare. Sålunda må nämnas, att kommittén i betänkande

den 22 maj 1925 framlade förslag till militär tjänstepensionslag

samt sedermera —- efter verkställd överarbetning av detta förslag — den

11 januari 1926 nytt förslag till sådan lag.

Sedan emellertid nya pensionssakkunniga enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande

den 4 september 1926 tillkallats för verkställande av ytterligare överarbetning

av pensionskommitténs förslag till civil pensionslag samt vissa andra

pensioneringsspörsmål, den s. k. 1926 års pensionsutredning, har sagda pensionsutredning

den 29 mars 1927 avgivit betänkande med förslag till ny civil pensionslag

m. m. Vidare har pensionsutredningen i enlighet med sitt uppdrag förehaft

till behandling frågan om pensionering av kommunikationsverkens ickeordinarie

personal och i yttrande den 29 juni 1927 framlagt förslag dels till

tjänstepensionslag för tjänstemän vid kommunikationsverken, dels ock till kungörelser

angående pensionering av arbetarpersonal vid nämnda verk. Jämväl

pensionskommitténs nyssnämnda betänkande rörande pensionering av viss

arbetarpersonal vid försvarsväsendet och allmänna civilförvaltningen har varit

föremål för övervägande inom pensionsutredningen, som den 25 november

1927 inkommit med särskilt betänkande med nytt förslag i ärendet.

Över samtliga pensionsutredningens ifrågavarande förslag hava yttranden

infordrats och inkommit från vederbörande ämbetsverk och myndigheter.

Vidare har pensionsutredningen på grund av ett av Kungl. Maj:t den 9

juni 1927 meddelat särskilt uppdrag verkställt förberedande undersökning

rörande det sätt, varpå familjepensionering för icke-ordinarie personal vid

kommunikationsverken och den civila statsförvaltningen samt vid försvarsväsendet

skall kunna ordnas, därest dylik pensionering befinnes böra komma

till stånd. Resultatet av denna undersökning har pensionsutredningen framlagt

i ett den 6 december 1927 avgivet betänkande.

För egen del har departementschefen i frågan yttrat följande:

»Såsom av den nu lämnade redogörelsen framgår, har 1926 års pensionsutredning

avlämnat förslag dels till ny civil pensionslag, dels till tjänstepensionslag

för kommunikationsverken, dels angående pensionering av arbetarpersonal

vid kommunikationsverken, dels ock rörande pensionering av arbetarpersonal

vid försvarsväsendet och allmänna civilförvaltningen. Vid utarbetande

av ifrågavarande förslag har pensionsutredningen utgått från att

det nuvarande systemet med särskilda dyrtidstillägg å utgående pensioner

skulle tills vidare bibehållas.

Att dessa förslag hittills icke föranlett någon framställning till riksdagen

lärer, såsom framgår av statsverkspropositionen till 1928 års riksdag, elfte

huvudtiteln sid. 5, huvudsakligen få tillskrivas det förhållandet, att pensions
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 11.

3

frågekomplexet innefattar en mångfald invecklade och svårbehandlade spörsmål,

vilka, innan slutlig ståndpunkt kan tagas till desamma, uppenbarligen

kräva ett grundligt övervägande. Ej heller jag anser mig böra för närvarande

föreslå någon framställning till riksdagen härutinnan. Jag har

vid detta ståndpunktstagande icke kunnat undgå att taga hänsyn, förutom

till nyssberörda skäl, jämväl därtill, att spörsmålet om ett nyordnande av

pensionsväsendet inom statsförvaltningen numera kommit i ett i viss mån

annat läge, sedan efter avlåtandet av nästlidet års statsverksproposition

en särskild kommitté, den s. k. 1928 års lönekommitté, tillsatts med uppdrag

att utarbeta förslag till inarbetande av de nuvarande dyrtidstilläggen

i de fasta lönerna, i samband varmed frågan om eu allmän revision av gällande

avlöningsförfattningar skall undersökas samt utredning verkställas i fråga

om lönereglering för vissa ännu icke nyreglerade grupper av befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen, nämligen undervisningsväsendets samt

vissa grupper av fögderiförvaltningarnas befattningshavare. Med det nära

samband, som råder och även för framtiden måste bliva rådande mellan, å

ena sidan, avlöningsbestämmelserna för statens befattningshavare och, å den

andra, de för statstjänstemännen gällande pensionsföreskrifterna, vore det

enligt min mening knappast lämpligt att nu fastställa nya bestämmelser på

pensionsväsendets område. Det synes mig nämligen uppenbart, att, därest på

grundval av lönekommitténs blivande förslag framställning avlåtes till riksdagen

rörande nya eller förändrade lönebestämmelser, åsyftande det nuvarande

dyrtidstilläggssystemets avvecklande, en avveckling jämväl bör äga rum av

den nuvarande ordningen med särskilda dyrtidstillägg å utgående pensioner.

Redan av denna anledning synes ett uppskov med pensionsfrågornas lösning

i avvaktan på lönekommitténs förslag vara påkallat. Ävenledes är det att

förutse, att lönekommitténs blivande förslag i lönefrågan kan komma att

föranleda andra jämkningar i de av pensionsutredningen uppgjorda pensioneringsförslagen

än dem som kunna föranledas av dyrtidstilläggens inarbetande

i pensionsbeloppen.

Av sålunda anförda skäl och då nu gällande bestämmelser på pensionsväsendets

område utan alltför stora olägenheter torde kunna tillämpas ännu

någon tid framåt, synes mig med den slutliga prövningen av de nu omnämnda

olika pensionsspörsmålen böra ytterligare anstå.»

Utskottet vill till en början erinra, att sistlidet års riksdag med anledning

av ett utav vederbörande departementschef då gjort uttalande i ämnet

framhöll, att statsmakterna i avvaktan på lösningen av den sedan länge på

dagordningen stående frågan om antagande av ny civil tjänstepensionslag

låtit anstå med prövning av åtskilliga, delvis betydelsefulla detaljfrågor

med avseende å tjänstepensioneringen för civilförvaltningens ordinarie personal,

t. ex. frågan om kvinnliga befattningshavares pensionsålder. I fråga

om ordnandet av tjänstepensionering för hittills icke pensionsberättigade

grupper av i statens tjänst anställda icke-ordinarie befattningshavare erinrades,

att inom riksdagen tidigare i olika sammanhang framhållits angelägenheten

av att denna fråga snarast möjligt bragtes till lösning.

Riksdagen anförde härutinnan, att det sätt, varpå pensionering för närvarande

ägde rum beträffande sistberörda befattningshavargrupper — nämligen

genom prövning av Kungl. Maj:t och riksdagen i varje särskilt fall —

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 11.

Understöd åt

efterlevande

efter vissa

statsanställda.

Pensionering

av civila

tjänstinnehavare.

enligt riksdagens mening i och för sig icke kunde anses tillfredsställande

och därjämte för Kungl. Maj:t och riksdagen medförde en år från år växande

arbetsbörda, vars omfattning knappast kunde anses stå i rimligt förhållande

till de avsedda ärendenas betydelse.

Under hänvisning till sålunda antydda förhållanden ansåg sig riksdagen

böra ånyo understryka vikten av att nyss angivna frågor måtte snarast

möjligt bringas till slutlig prövning.

Utskottet kan ej dela den av föredragande departementschefen uttalade

uppfattningen, att den nuvarande ordningen på pensionsväsendets område

utan större olägenheter kan tillsvidare fortfara. Utskottet hyser tvärtom

den åsikten, att nu rådande förhållanden innebära betydande olägenheter

såväl för de beslutande statsmakterna som för olika grenar av statsförvaltningen

och, icke minst, för vederbörande befattningshavare. Dessa olägenheter

framträda alldeles särskilt beträffande de talrika grupper av ickeordinarie

personal, företrädesvis arbetarpersonal och därmed närmast jämförliga

anställningshavare, för vilka några bestämmelser om rätt till tjänstepension

ännu icke meddelats. Den omständigheten, att frågan om tjänstepensionsrätt

för icke-ordinarie befattningshavare icke blivit löst, har vidare lagt

hinder i vägen för ordnande av familjepensionering för sådana befattningshavare.

Utskottet har ansett sig icke kunna underlåta att ånyo betona

angelägenheten av att de av departementschefen berörda frågorna bringas

till lösning så snart detta över huvud är möjligt.

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t meddela

vad här ovan blivit i förevarande ämne anfört.

2:o) Beträffande den av chefen för finansdepartementet till nyssnämnda

statsrådsprotokoll för den 4 januari 1929 behandlade frågan om understöd

åt efterlevande efter vissa statsanställda kommer utskottet att framdeles

under riksdagen yttra sig; vilket utskottet velat härigenom för riksdagen

anmäla.

A. Civila pensionsväsendet.

3:o) Kungl. Maj:t har i bil. 4 punkt 1 under elfte huvudtiteln föreslagit

riksdagen att höja ordinarie förslagsanslaget till pensionering av civila tjänstinnehavare,

nu 3,700,000 kronor, med 300,000 kronor till 4,000,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet

över finansärenden för den 4 januari 1929 (XI h. t. bil. 4 sid. 1)

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 11.

5

Mot den föreslagna anslagshöjningen, som föranletts av beräknad ökad

belastning å anslaget, har utskottet icke något att erinra.

Utskottet får sålunda hemställa,

att Kungl. Majrts ifrågavarande framställning må av

riksdagen bifallas.

4:o) Under punkt 2 i bil. 4 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

dels till beredande av pensionsreglering för f. d. civila befattningshavare

i statens tjänst m. fl. pensionärer för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra

förslagsanslag av 2,900,000 kronor,

dels ock besluta, att kostnaderna för pensionstillägg och pensionsförhöjning

åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl pensionärer, vilka

varit anställda vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar, statens

vattenfallsverk och statens domäner eller vid av nämnda verk övertagna

företag eller inrättningar, skola bestridas av de medel, av vilka vederbörande

verks omkostnader i övrigt täckas.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till ovanberörda

statsrådsprotokoll över finansärenden för den 4 januari 1929 (XI h. t. bil. 4

sid. 2).

Kungl. Maj:ts förslag innebär en höjning av här ifrågavarande anslag

med 100,000 kronor, vilken föranletts av belastningen å anslaget under de

senaste budgetåren. Beräkningen av anslagsbehovet har icke givit utskottet

anledning till erinran. På de affärsdrivande verken belöpande kostnader

för pensionsregleringen torde såsom hittills böra bestridas av de medel, från

vilka vederbörande verks omkostnader i övrigt utgå.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet, som i det följande

gör framställning om anvisande av anslag till pensionsreglering för f. d.

militära befattningshavare, här hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning.

5:o) Kungl. Maj:t har i bil. 4 punkt 3 föreslagit riksdagen att till beredande

av dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens tjänst

m. fl. pensionärer för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag

av 3,900,000 kronor.

över ifrågavarande framställning kommer utskottet att avgiva särskilt

utlåtande; vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

Pensionsreglering

för f. d.

civila befattningshavare

i

statens tjänst

m. fl. pensionärer.

Utskottet.

Dyrtidstillägg

åt f. d. civila

befattningshavare

i statens

tjänst m. fl.

pensionärer.

anmäla.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 11.

Dyrtidstillägg

åt pensionsberättigade

änkor och barn

efter civila befattningshavare

i statens

tjänst m. fl.

Statsverket

åliggande, av

andra medel

ej'' utgående

ersättningar i

anledning av

olycksfall i

arbete.

Pensionering

av förmän

och arbetare

vid statens

järnvägsbyggnader

samt

statens vattenfallsverks

byggnadsavdelning.

Bidrag till

kungl. hovkapellets

pensionsinrättning.

6:o) Jämväl över Kungl. Maj:ts under punkten 4 i bil. 4 framställda förslag

i fråga om dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter

civila befattningshavare i statens tjänst m. fl. kommer utskottet att framdeles

avgiva utlåtande; vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

7:o) Under punkten 1 i bil. 2 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

höja det ordinarie förslagsanslaget till statsverket åliggande, av andra medel

ej utgående ersättningar i anledning av olycksfall i arbete, nu 250,000

kronor, med 35,000 kronor till 285,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 24 november 1928 (XI h. t. bil. 2 sid. 1).

Mot den gjorda beräkningen av anslaget har utskottet icke funnit anledning

till erinran. Utskottet får vid sådant förhållande hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning.

8:o) I bil. 3 punkt 1 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att höja det

ordinarie förslagsanslaget till pensionering av förmän och arbetare vid

statens järnvägsbyggnader samt statens vattenfallsverks byggnadsavdelning,

nu 70,000 kronor, med 10,000 kronor till 80,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i statrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 30 november 1928 (XI h. t. bil. 3 sid. 1), vartill utskottet

får hänvisa.

Den föreslagna anslagshöjningen, vilken är föranledd av beräknad stegring

i belastningen å anslaget, har ej givit utskottet anledning till erinran,

varför utskottet hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning.

9:o) Under punkten 1 i bil. 5 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att öka det ordinarie anslaget till bidrag till kungl. hovkapellets pensionsinrättning,

nu 3,000 kronor, med 2,000 kronor till 5,000 kronor.

Styrelsen för kungl. hovkapellets pensionsinrättning har hos Kungl. Maj:t

hemställt, att Kungl. Maj:t måtte hos riksdagen utverka en förhöjning av

det till pensionsinrättningen utgående anslaget med 3,000 kronor.

Till stöd för denna sin framställning har styrelsen anfört huvudsakligen

följande:

Vid den försäkringstekniska utredning angående hovkapellets pensionsinrättning,

som under år 1921 verkställdes i samband med utarbetande av

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 11.

7

förslag till det nya reglementet, visade det sig, att pensionsinrättningens

tillgångar voro så begränsade, att pensionerna icke kunde bliva högre än

2,000 kronor för kapellmästare och 1,600 kronor för kapellist, detta trots

avgifter, som i förhållande till pensionsbeloppen måste anses såsom synnerligen

betungande. Då denna pension, som i genomsnitt utgjorde allenast

cirka 27 procent av medlemmarnas grundlöner, dels var uppenbart otillräcklig,

dels ändock ansträngde pensionsinrättningens bärkraft till det yttersta,

vände sig styrelsen för pensionsinrättningen i skrivelse av den 21 november

1922 till Kungl.* Maj:t med anhållan om att genom penninglotteri få det

ekonomiska stöd, varav inrättningen var i så stort behov. Denna framställning

blev dock icke bifallen.

Såsom det var att befara, försvagades undan för undan pensionsinrättningens

ekonomiska ställning, med påföljd att den ur alla synpunkter

önskvärda ökningen av pensionsbeloppen blev helt utesluten, och i stället

inträdde en viss risk, att inrättningen kunde komma i den ställningen, att

den i framtiden icke skulle kunna bereda pensioner ens till de i reglementet

fastställda i och för sig otillräckliga beloppen. Under framhållande härav

anhöll styrelsen i skrivelse den 1 maj 1925 ånyo, att Kungl. Maj:t täcktes

medgiva pensionsinrättningen en dragning i penninglotteri. Icke heller denna

framställning vann bifall.

Sedan denna ansökning var föremål för Kungl. Maj:ts prövning, har

emellertid inrättningens ställning än ytterligare försämrats, så att, enligt vad

som framgår av en vid ansökningen fogad försäkringsteknisk utredning, en

brist på cirka 60,000 kronor uppstått. Enligt berörda utredning skulle denna

brist dock kunna täckas, i händelse inrättningen kunde tillföras en ytterligare

årlig inkomst av cirka 2,500 kronor.

Vid övervägandet av de olika möjligheter, som kunde tänkas ifrågakomma

för ernående av den ökning i inrättningens inkomster, som sålunda visat

sig erforderlig, har uppmärksamheten givetvis i första hand fästs vid pensionsinrättningens

statsbidrag och vid möjligheten av en höjning av detsamma.

Sedan statsbidraget år 1861 beviljades, har penningvärdet förändrats så

att 3,000 kronor nämnda år i avrundat tal nu motsvarar i det närmaste

det dubbla beloppet. I synnerhet gäller detta, om, såsom nu är fallet,

beloppet är att anse som ett bidrag till levnadskostnader och deras stegring

sålunda bör utgöra normen för beloppets bestämmande.

Departementschefen har för egen del, i likhet med i ärendet hörda myndigheter,

ansett sig böra förorda en höjning av det till pensionsinrättningen

utgående årliga statsbidraget, vilket utgått med oförändrat belopp ända

sedan år 1861. I anslutning till vad statskontoret i avgivet utlåtande anfört

har departementschefen emellertid hållit före, att en höjning med större belopp

än 2,000 kronor skäligen icke borde vidtagas. Statsbidraget syntes departementschefen

sålunda böra fixeras till 5,000 kronor.

Beträffande utredningen i övrigt får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 7 december 1928 (XI h. t. bil. 5 sid. 1).

Mot den föreslagna höjningen av ifrågavarande anslag finner utskottet

icke anledning till erinran. Utskottet hemställer förty,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 11.

Bidrag till

pensionering

av den kvinnliga

lärarpersonalen

vid de statsunderstödda

enskilda läroanstalterna.

Tilläggspensioner

åt vissa

lärarinnor vid

de statsunderstödda

enskilda

läroanstalterna.

Förbättring

av pensioneringen

från

handelsflottans

pensionsanstalt

m. m.

att riksdagen må bifalla Kungl. Majds förevarande

framställning.

10:o) Uti bil. 5 punkt 2 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att öka

det ordinarie förslagsanslaget till pensionering av den kvinnliga lärarpersonalen

vid de statsunderstödda enskilda läroanstalterna, nu 91,000 kronor,

med 9,000 kronor till 100,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 7 december 1928 (XI h. t. bil. 5

sid. 4.)

Mot den gjorda beräkningen av anslaget har utskottet icke funnit anledning

till erinran. Utskottet får vid sådant förhållande hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning.

ll:o) Med biträdande av Kungl. Maj:ts i bil. 5 under punkt 3 framställda

förslag och under hänvisning till den i ovanberörda statsrådsprotokoll över

ecklesiastikärenden för den 7 december 1928 (XI h. t. bil. 5 sid. 5) lämnade

utredningen i ärendet får utskottet hemställa,

att riksdagen må för beredande enligt av riksdagen

godkända grunder av tilläggspensioner åt vissa lärarinnor

vid de statsunderstödda enskilda läroanstalterna

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag

av 330,000 kronor.

12:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t i bil. 6 under punkt 1 föreslagit

och med hänvisning till i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den

24 november 1928 (XI h. t. bil. 6 sid. 1) lämnade utredningen i ämnet

får utskottet, under erinran att anslag till samma ändamål för innevarande

budgetår beviljats med enahanda helopp, hemställa,

att riksdagen må för hudgetåret 1929/1930 anvisa

dels till förbättring av pensioneringen från handelsflottans

pensionsanstalt ett extra förslagsanslag av

31,000 kronor.

dels ock till förbättring av pensioneringen inom de

tre första klasserna av handelsflottans pensionsanstalt

ett extra anslag av 31,000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 11.

9

13:o) I bil. 6 punkt 2 föreslår Kungl. Maj:t riksdagen att

för beredande under år 1929 av tilläggspensioner åt pensionstagarna vid

handelsflottans pensionsanstalt å riksstaten för budgetåret 1929/1930 under

elfte huvudtiteln anvisa ett extra förslagsanslag av 106,000 kronor,

förklara, att tilläggspensionerna skola till pensionstagarna utgå med

följande belopp, nämligen inom anstaltens första klass med 80 kronor, inom

den andra klassen med 60 kronor, inom den tredje klassen med 50 kronor

och inom den fjärde klassen med 45 kronor, samt

medgiva, att tilläggspensionerna må till vederbörande pensionärer utgå

å de tider, i den ordning och efter de grunder, som gällande reglemente

föreskriver i fråga om de från anstalten utgående ordinarie pensionerna.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till ovanberörda

statsrådsprotokoll över handelsärenden för den 24 november 1928 (XI h. t.

bil. 6 sid. 2).

Då ifrågavarande tilläggspensioner, vilkas belopp överensstämma med

de senast för år 1928 medgivna, torde enligt oförändrade grunder böra

utgå jämväl för år 1929, får utskottet hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning.

14:o) Kungl. Maj:t har i bil. 6 punkten 3 föreslagit riksdagen att till

bestridande under år 1929, i enlighet med vad av chefen för handelsdepartementet

i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 24 november 1928

förordats, av förvaltningskostnader vid handelsflottans pensionsanstalt å

rikssstaten för budgetåret 1929/1930 under elfte huvudtiteln anvisa ett

extra anslag av 1,600 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet (XI h. t. bil. 6 sid. 3).

Kungl. Maj:ts förslag överensstämmer med riksdagens beslut angående

medel för ändamålet för år 1928 och har icke givit utskottet anledning

till erinran. Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning.

15:o) Under punkt 4 i bil. 6 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för

beredande av ersättning, varom stadgas i förordningen den 1 juni 1923

(nr 138) angående ersättning av statsmedel för skada till följd av olycksfall,

som förorsakats av krigsförhållandena under 1914—1919 års världskrig,

med däri genom förordning den 13 juni 1924 (nr 199) gjord ändring,

för budgetåret 1929/1930 under elfte huvudtiteln anvisa ett extra förslagsanslag

av 80,000 kronor.

Tilläggspensioner

under

år 1929 åt

pensionstagama

vid

handelsflottarts

pensionsanstalt.

Bidrag till

bestridande av

förvaltningskostnaderna

vid handelsflottans

pensionsanstalt.

Ersättning av

statsmedel för

skada till följd

av olycksfall.

som förorsakats

av

krigsförhåU

landena under

1914—1919

års världskrig.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskotiets utlåtande Nr 11.

Bidrag till

pensionering

av änkor och

barn efter befäl

och underbefäl

med vederlikar

vid

armén.

Arméns pensionskassas

egen pensionering

m. m.

Utredningen i ärendet återfinnes i mer berör da statsrådsprotokoll över

handelsärenden för den 24 november 1928 (XI h. t. bil. 6 sid. 4), vartill

utskottet tillåter sig hänvisa.

Då någon ändring i grunderna för ifrågavarande ersättning icke föreslagits

och utskottet icke funnit anledning till erinran mot de gjorda beräkningarna

angående medelsbehovet för ändamålet under nästkommande

budgetår, får utskottet hemställa,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må vinna

riksdagens bifall.

B. Militära pensionsväsendet.

Lantförsvaret.

16:o) Kungl. Maj:t har i bil. 1 under punkt 1 föreslagit riksdagen att

dels höja ordinarie anslaget för bidrag till pensionering av änkor och

barn efter befäl och underbefäl med vederlikar vid armén, nu 138,924

kronor, med 1,892 kronor till 140,816 kronor,

dels ock till ytterligare bidrag för tiden 1 juli 1927—30 juni 1929 till

pensionering av änkor och barn efter befäl och underbefäl med vederlikar

vid armén för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 6,862

kronor.

Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet att hänvisa till

statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 7 december 1928 (XI h. t.

bil. 1 sid. 1).

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

varför utskottet hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning.

17:o) I bil. 1 punkt 2 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för

budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 4,200,000 kronor

att användas såväl till upprätthållande av arméns pensionskassas egen pensionering

med fastställda pensionsbelopp, mot skyldighet för pensionskassan

att avstå de för nämnda budgetår densamma tillkommande vederlag för de

till statsverket indragna rusthållsavgifterna, som ock till fyllnadspensioner

i enlighet med fastställda grunder för sådana pensioners utgående.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till ovanberörda

statsrådsprotokoll över försvarsärenden för den 7 december 1928 (XI h. t.

bil. 6 sid. 3).

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 11. 11

Mot Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en förhöjning av anslaget med

300,000 kronor, föranledd av beräknad ökad utgiftsbelastning å anslaget, har

utskottet icke haft något att erinra. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning.

18:o) Kungl. Maj:t har i bil. 1 under punkt 3 föreslagit riksdagen att

minska ordinarie anslaget till förhöjning i gratialen åt avskedat manskap,

nu 630,500 kronor, med 130,500 kronor till 500,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i förberörda statsrådsprotokoll över försvarsärenden

för den 7 december 1928 (XI h. t. bil. 1 sid. 4), till vilken utskottet

hänvisar.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

varför utskottet hemställer,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må av

riksdagen bifallas.

19:o) Med biträdande av Kungl. Maj:ts förslag i bil. 1 punkt 4 och

under hänvisning till den i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för

den 7 december 1928 (XI h. t. bil. 1 sid. 5) lämnade utredningen i ärendet

får utskottet hemställa,

att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget till

ytterligare förhöjning i gratialen åt avskedat manskap,

nu 500,000 kronor, med 15,000 kronor till 515,000 kronor.

Sjöförsvaret.

20:o) I bil. 1 punkt 5 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att minska

ordinarie anslaget för bidrag till flottans pensionskassas gratialfond, nu

45,599 kronor, med 14 kronor till 45,585 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i förberörda statsrådsprotokoll över försvarsärenden

för den 7 december 1928 (XI h. t. bil. 1 sid. 5), till vilket

utskottet hänvisar.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och hemställer sålunda,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må av

riksdagen bifallas.

Förhöjning i

gratialen åt

avskedat

manskap.

Ytterligare

förhöjning i

gratialen åt

avskedat

manskap.

Bidrag till

flottans pensionskassas

gratialfond.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande Nr 11.

Pensionering

av flottans

befäl och

underbefäl

med vederlikar.

Pensionering

av flottans

gemenskap.

Bidrag till

ersättning i

anledning av

kroppsskada,

ådragen under

militärt g änstgöring.

Pensionsförbättring

åt

viss personal

vid armén och

marinen.

21:o) Kungl. Maj:t har i bil. 1 under punkten 6 föreslagit riksdagen att

höja ordinarie förslagsanslaget till pensionering av flottans befäl och underbefäl

med vederlikar, nu 570,000 kronor, med 60,000 kronor till 630,000

kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till ovanberörda

statsrådsprotokoll över försvarsärenden för den 7 december 1928 (XI h. t.

bil. 1 sid. 7).

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

varför utskottet hemställer,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må vinna.

riksdagens bifall.

22:o) Med biträdande av Kungl. Maj:ts förslag i bil. 1 punkt 7 och under

hänvisning till den i omförmälda statsrådsprotokoll över försvarsärenden

för den 7 december 1928 (XI h. t. bil. 1 sid. 7) lämnade utredningen i

ärendet får utskottet hemställa,

att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget

till pensionering av flottans gemenskap, nu 325,000

kronor, med 15,000 kronor till 310,000 kronor.

Gemensamma anslag.

23:o) Kungl. Maj:t har i bil. 1 under punkt 8 föreslagit riksdagen att

höja ordinarie förslagsanslaget till bidrag till ersättning i anledning av

kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, nu 1,325,000 kronor, med

135,000 kronor till 1,460,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till ovanberörda

statsrådsprotokoll över försvarsärenden den 7 december 1928 (XI h. t. bil.

1 sid. 8).

De gjorda beräkningarna i fråga om anslagsbehovet för omförmälda ändamål

för nästkommande budgetår hava icke givit utskottet anledning till

erinran, varför utskottet hemställer,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må av

riksdagen bifallas.

24:o) Under punkten 9 i bil. 1 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

dels till beredande av pensionsförbättring åt viss personal vid armén och

marinen i enlighet med de i kungörelserna den 20 respektive den 29 augusti

1919 (nr 538 och 569) samt den 9 och den 15 juni 1922 (nr 335 och

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 11.

13

336) angivna grunder för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag

av 2,400,000 kronor,

dels ock förklara att Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bestämmande,

underordnad myndighet må i enlighet med de i kungörelsen den 15

juni 1922 (nr 336) angivna grunder tilldela personal, som under tiden 1

juli 1929 - 30 juni 1930 avgår från tjänsten, pensionsförbättring att utgå

under pensionstagarens återstående livstid.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 7 december 1928 (XI h. t. bil. 1 sid. 10), vartill utskottet hänvisar.

Något förslag till definitiv pensionsreglering för militär personal lärer

icke komma att föreläggas 1929 års riksdag. Vid sådant förhållande erfordras

för budgetåret 1929/1930 medel till pensionsförbättring enligt nu

gällande pensioneringsgrunder såväl åt redan avgången personal som åt

personal, vilken under nämnda budgetår avgår ur tjänst. Någon ändring

i grunderna för pensionsförbättringen har icke ifrågasatts. På grund härav

och då utskottet icke funnit anledning till erinran mot den gjorda beräkningen

av anslagsbehovet, får utskottet hemställa,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må

vinna riksdagens bifall.

25:o) I bil. 4 punkt 5 föreslår Kungl. Maj:t riksdagen att till beredande

av pensionsreglering för f. d. militära befattningshavare för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 2,400,000 kronor.

Utskottet får hemställa,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må av

riksdagen bifallas.

26:o) Uti bil. 1 punkten 10 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

till beredande av pensionstillägg åt pensionerade båtsmän och marinsoldater

samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare i enlighet med de i

kungörelsen den 20 juni 1924 (nr 283) angivna grunder för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 280,000 kronor.

Under hänvisning till den i ämnet lämnade utredningen, vilken återfinnes

i förberörda statsrådsprotokoll över försvarsärenden för den 7 december

1928 (XI h. t. bil. 1 sid. 11) får utskottet, som ej haft något att

erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må av

riksdagen bifallas.

Utskottet.

Pensionsreglering

för f. d.

militära befattningshavare.

Pensionstilllägg

åt pensionerade

båtsmän och

ma rinsoldater

samt Vadstena

krigsmanshuskassas

understödstagare.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Dyrtidstillägg

åt f. d. militära

befattningshavare.

Dyrtidstillägg

åt pensionsberättigade

änkor och barn

efter militära

befattningshavare.

Dyrtidstillägg

åt

pensionerade

båtsmän och

marinsoldater

samt Vadstena

krigsmanshuskassas

understödstagare.

14 Bankoutskottets utlåtande Nr 11.

21:6) Kungl. Maj:t föreslår i bil. 4 punkten 6 riksdagen att till beredande

av dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare för budgetåret 1929/1930

anvisa ett extra förslagsanslag av 2,100,000 kronor.

över denna framställning avgiver utskottet senare under riksdagen särskilt

utlåtande; vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

28:o) I bil. 4 punkten 7 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till beredande

av dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter militära

befattningshavare för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag

av 750,000 kronor.

Jämväl över denna framställning avgiver utskottet särskilt utlåtande;

vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

anmäla.

29:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts i bil. 4 under punkt 8 framställda

förslag och med hänvisning till den i statsrådsprotokollet över finansärenden

för den 4 januari 1929 (XI h. t. bil. 4 sid. 6) förebragta utredningen i

ärendet får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) för beredande av dyrtidstillägg under budgetåret

1929/1930 åt pensionerade båtsmän och marinsoldater

samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare,

vilka vid ingången av juli månad år 1929 uppnått en

levnadsålder av 60 år eller däröver, för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 1,150,000

kronor;

b) förklara, att dyrtidstillägget till varje dylik vid

ingången av juli månad år 1929 till pension eller därmed

jämförligt understöd från statsverket, statsunderstödd

pensionsinrättning eller Vadstena krigsmanshuskassa berättigad

f. d. befattningshavare skall utgå med ett belopp

av 150 kronor;

c) medgiva, att dyrtidstillägget må till vederbörande

f. d. befattningshavare eller, om han under tiden 1 juli

1929—30 juni 1930 avlidit, till hans stärbhus på en

gång utbetalas i den ordning, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 11.

15

C. Allmänna indragningsstaten.

30:o) Kungl. Maj:t har i bil. 4 under punkten 9 föreslagit riksdagen att Allmänna

höja ordinarie förslagsanslaget till allmänna indragningsstaten, nu 1,799,951

kronor, med 350,049 kronor till 2,150,000 kronor.

Utskottet ämnar längre fram under riksdagen yttra sig angående detta

anslag, vilket utskottet härigenom får för riksdagen

anmäla.

Övriga ordinarie anslag.

31:o) Beträffande de under elfte huvudtiteln uppförda ordinarie anslag, Övriga ordisom

icke blivit här ovan särskilt omförmälda, har någon ändring icke ifråga- narie anslassatts;

och får utskottet alltså hemställa,

att samtliga de ordinarie anslag under denna huvudtitel,

i avseende å vilka förändring icke blivit här ovan

ifrågasatt, må i riksstaten för budgetåret 1929/1930 upptagas

med oförändrade belopp.

Stockholm den 8 februari 1929.

På bankoutskottets vägnar:

C. E. SVENSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar C. E. Svensson, Gustafsson i Stensholm, Pettersson i

Olovstorp, Lindleg *, Abrahamsson, P. A. Larsson * och Bodin *;

från andrakammaren: herrar Borggren, Henrikson, Bäcklund, Wikström, Lovén, Svensson

i Betingetorp, Leffler* och Edberg*.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande Nr 11.

Verkliga utgifter.

XI. Elfte huvudtiteln. Pensionsväsendet.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

A. Civila pensionsväsendet.

1

Pensionering av civila tjänstinnehavare, förslagsanslag

4,000,000

2

Förvaltningsbidrag till civilstatens änke- och pupill-

kassa ...........................................................................

50,000

3

Pensionsreglering för f. d. civila befattningshavare i

statens tjänst in. fl. pensionärer, förslagsanslag.......

2,900,000

4

Dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens

tjänst m. fl. pensionärer, förslagsanslag ...................

*3,900,000

5

Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn

efter civila befattningshavare i statens tjänst in. fl.,

förslagsanslag ...............................................................

*2,300,000

6

Statens andel i kostnaden för pensionering av vissa

överåriga extra provinsialläkare, förslagsanslag.......

13,000

7

Statens andel i kostnaden för pensionering av vissa

överåriga lasarettsläkare, förslagsanslag ....................

15,000

8

Bidrag till sjuksköterskors pensionering, förslagsanslag

2,000

9

Statens bidrag till pensionering av barnmorskor, för-

slagsanslag ....................................................................

5,000

10

Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående er-

sättningar i anledning av olycksfall i arbete, förslags-

anslag ..........................................................................

285,000

11

Pensionering av förmän och arbetare vid statens järn-

vägsbyggnader samt statens vattenfallsverks bygg-

nadsavdelning, förslagsanslag.......................................

80,000

12

Bidrag till kungl. hovkapellets pensionsinrättning ......

5,000

13

Bidrag till universitetets i Uppsala pensionsinrättning

för tjänstemäns änkor och barn ...............................

9,000

14

Bidrag till pensionsinrättningen för änkor och barn

efter ämbets- och tjänstemän vid universitetet i

Lund ...........................................................................

7,200

15

Bidrag till pensionering av änkor och barn efter lärare

vid allmänna läroverk, pedagogier, seminarier in. m.

157,276

16

Bidrag till pensionering av den kvinnliga lärarperso-

nalen vid de statsunderstödda enskilda läroanstal-

terna, förslagsanslag ....................................................

100,000

17

Tilläggspensioner åt vissa lärarinnor vid de statsunder-

stödda enskilda läroanstalterna, förslagsanslag ........

1

330,000

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 11.

17

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Statens pensionsanstalt:

18

Bidrag till folkskollärares m. fl. pensionering ........

5,310,000

19

Pensionsavgifter till statens pensionsanstalt, förslags-

anslag .......................................................................

4,200,000

9,510,000

Handelsflottans pensionsanstalt:

20

Bidrag till handelsflottans pensionsanstalt, förslags-

anslag ........................................................................

120,000

21

Förbättring av pensioneringen från handelsflottans

pensionsanstall, förslagsanslag ...............................

31,000

22

Förbättring av pensioneringen inom de tre första

klasserna av handelsflottans pensionsanstalt .......

31,000

23

Tilläggspensioner under år 1929 åt pensionstagarna

vid handelsflottans pensionsanstalt, förslagsanslag

106,000

24

Bidrag till bestridande av förvaltningskostnaderna

vid handelsflottans pensionsanstalt ........................

1,600

120,000

169,600

25

Ersättning för skada till följd av olycksfall, som för-

orsakats av krigsförhållandena under 1914 — 1919

års världskrig, förslagsanslag ...................................

80,000

Säger för civila pensionsväsendet

14,358,476

9,679,600

B. Militära pensionsväsendet.

Lantförsvaret.

Arméns pensionskassa:

1

Ersättning för mistade löneinne-

hållningar................................ 19,021

2

Ersättning för nådårs- och be-

gravningshjälpsbesparingar.... 28,080

3

Ersättning för inkomster från

Vadstena krigsmanshuskassas

äldre medel............................ 106,000

4

Bidrag till pensionering av änkor

och barn efter befäl och under-

befäl med vederlikar vid armén 140,816

5

Ytterligare bidrag för tiden 1 juli

1927 — 30 juni 1929 till pen-

sionering av änkor och barn

efter befäl och underbefäl med

vederlikar vid armén............ 6,862

6

Arméns pensionskassas egen pen-

sionering m. m., förslagsanslag 4,200,000

293,917

4,206,862|

7

Vadstena krigsmanshuskassa............................................

137,640

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 8 samt. 9 haft. (Nr 11.)

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottetg utlåtande Nr 11.

■ ........ .....

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

8

Förhöjning i gratialen åt avskedat manskap ................

500,000

9

Ytterligare förhöjning i gratialen åt avskedat manskap,

förslagsanslag ...............................................................

515,000

1,446,557

4,206,862

Sjöförsvaret.

Flottans pensionskassa:

Ersättning för minskade inkomster:

10

Pensionsfonden............................................ 36,320

11

Gratialfonden ........................................... 16,650

52,970

12

Bidrag till flottans pensionskassas gratialfond ........

45,585

13

Pensionering av flottans befäl och underbefäl med

630,000

.

vederlikar, förslagsanslag ........................................

14

Pensionering av flottans gemenskap, förslagsanslag

310,000

1,038,555

Gemensamma anslag.

15

Invalidhusfonden ............................................................

60,350

16

Bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada, ådra-

1,460,000

gen under militärtjänstgöring, förslagsanslag ............

17

Pensionsförbättring åt viss personal vid armén och

2,400,000

marinen, förslagsanslag ................................................

18

Pensionsreglering för f. d. militära befattningshavare,

2,400,000

förslagsanslag ................................................................

19

Pensionstillägg åt pensionerade båtsmän och marin-

soldater samt Vadstena krigsmanshuskassas under- stödstagare, förslagsanslag...........................................

280,000

20

Dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare, för-

*2,100,000

slagsanslag ...................................................................

21

Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn

* 750,000

efter militära befattningshavare, förslagsanslag ........

22

Dyrtidstillägg åt pensionerade båtsmän och marinsol- dater samt Vadstena krigsmanshuskassas understöds- tagare, förslagsanslag....................................................

1,150,000

1,520,350

9,080,000

..........

Säger för militära pensionsväsendet

4,005,4*2

13,286,862

C. Allmänna indragningsstaten.

1

Diverse föremål, förslagsanslag........................................

*2,150,000

Summa

20,513,938

22,966,462

* Av Kungl. Maj:t töreslaget belopp, varöver utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1929.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.