Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av väckta motioner om pension åt konstnären Nils Forsberg.

1929-03-07 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1929:21, Utlåtande, i anledning av väckta motioner om pension åt konstnären Nils Forsberg.

Dokumentets text

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande Nr 21.

Nr 21.

Ankom till riksdagens kansli den 7 mars 1929 kl. 1 e. in.

Utlåtande, i anledning av väckta motioner om pension åt konstnären

Nils Forsberg.

I två till bankoutskottets förberedande handläggning hänvisade likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren under nr 34 av

herrar von Gei jer och Rgdén och den andra inom andra kammaren under

nr 177 av herr Bergström i Hälsingborg och fru Nordgren, har hemställts,

att riksdagen ville medgiva, att konstnären Nils Forsberg må från och med

ingången av år 1929 under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

åtnjuta pension till belopp av 4 008 kronor för år räknat».

\J .

Till stöd för yrkandet hava motionärerna anfört följande:

»Sedan ett halvsekel tillbaka har Nils Forsberg hört till den svenska konstens

mest aktade utövare. Redan mycket tidigt hemförde han i Paris den

högsta officiella utmärkelse, som dittills någon svensk vunnit, då han för sin

väldiga oljemålning En hjältes död erhöll franska statens stora medalj. På

ett lysande sätt riktade han därmed den internationella världens uppmärksamhet

på vår då föga beaktade kultur.

Forsbergs insats i den svenska konstutvecklingen sedan dess har varit

präglad av hans allvarliga verklighetskärlek och manligt flärdlösa patriotism.

Då historien en gång skrives om 80-talskonstens realistiska genombrott,

kommer hans insats däri helt säkert att få den positiva värdesättning, den

förtjänar.

För oss nu levande svenskar av alla samhällsklasser har Forsberg dock

betytt mest som skaparen till En hjältes död. Det är förvisso ingen betydelselös

tillfällighet, att av alla Nationalmusei tavlor ingen har i högre grad

än denna ingått i vårt folks medvetande. Man måste säga, att den konstnär

skänkt sin nation en mäktig gåva, som utfört ett mästerverk av så stor och

enkel heroisk anda, att ingen — ung som gammal — kan stå oberörd inför

dess ädla allvar.

Den tacksamhet vårt folk hyser för den förnämt anspråkslöse, gamle mannen

bör, när så påfordras, ej blott stanna vid ord. Nils Forsberg lever i sitt

87 :e år i ekonomiskt betryck. Ett antal bemärkta män ha hänvänt sig till

statsmyndigheter med begäran om understöd åt honom för hans återstående

dagar.

Närslutna handlingar giva vid handen, att tanken på olika håll mött förståelse

och understöd. Vi anhålla, att riksdagen måtte skänka framställningen

sitt bifall. Vi våga hoppas, att riksdagen ville göra detta i känsla,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 21.

15

icke främst av att utöva barmhärtighet utan snarare av att det gäller uppfyllande

av en skyldighet mot en man, som gjort sig högt förtjänt av sitt

land.»

Av vid motionen fogade bilagor framgår, att Hälsingborgs stads estetiska

nämnd samt Hälsingborgs museistyrelse, med instämmande från åtskilliga

personer, hos Kungl. Maj:t anhållit om proposition till riksdagen med förslag

om beviljande åt Forsberg av en pension å 4 000 kronor årligen.

I avgivet utlåtande över nämnda framställning har akademien för de

fria konsterna, under framhållande av att Forsbergs konstnärliga gärning

vore synnerligen värd ett erkännande från statens sida, tillstyrkt bifall till

framställningen.

Statskontoret, som jämväl yttrat sig över ifrågavarande framställning,

har därvid anfört följande:

»Ehuru det i allmänhet icke ansetts böra ifrågakonuna att av statsmedel

bereda pension åt annan än den, som haft anställning i statens tjänst eller

ägnat sin verksamhet direkt åt statens intressen, lärer det dock å andra sidan

icke kunna förnekas, att omständigheterna i förevarande fall starkt tala för

ett undantag från nämnda regel; och med hänsyn till föreliggande förhållanden

torde ej heller ett frångående av regeln i detta fall behöva befaras medföra

några vittgående konsekvenser. Statskontoret vill alltså för sin del förorda

bifall till förevarande framställning och har icke annat mot det föreslagna

pensionsbeloppet 4 000 kronor att erinra än att pensionen synes —

såsom numera plägar iakttagas — böra avpassas till ett belopp, som är i

fullt krontal jämt delbart med tolv. Pensionen torde böra anvisas att utgå

från och med ingången av år 1929.

Statskontoret hemställer alltså, det täcktes Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

medgiva, att konstnären Nils Forsberg må från och med ingången av år 1929

under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta pension

till belopp av 4 008 kronor för år räknat.»

Det föreliggande förslaget undandrager sig bedömande efter de grunder,

som vanligen pläga tillämpas vid beviljande av pension eller därmed jämförligt

understöd. Forsberg har nämligen icke innehaft någon anställning

i statens tjänst, som kan grunda anspråk på pension av statsmedel. Under

erinran, att riksdagen i särskilda undantagsfall beviljat pension i anledning

av viss utom statens tjänst utförd förtjänstfull verksamhet, har emellertid

utskottet, efter prövning av omständigheterna i detta fall, funnit sig böra

ansluta sig till motionärernas förslag om beviljande av pension åt Forsberg

såsom ett uttryck av erkännande för hans gärning såsom konstnär. På

grund härav och då utskottet ej funnit anledning till erinran mot vad motionärerna

i sådant avseende föreslagit, har utskottet ansett sig böra tillstyrka

bifall till motionerna.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, med bifall till förevarande motioner 1:34

och II: 177, må medgiva, att konstnären Nils Forsberg må

Utskottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande Nr 21.

från och med den 1 januari 1929 under sin återstående livstid

å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension

av 4 008 kronor.

Stockholm den 7 mars 1929.

På bankoutskottets vägnar:

C. E. SVENSSON.

Närvarande: se anteckning å utlåtandet nr 20.

CENTRAL TRYCKERI ET, STOCKHOLM 1929

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1929:59 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om pension åt konstnären Nils Forsberg. a1 i texten