Utlåtande, i anledning av väckta motioner om pension åt konstnären Nils Forsberg.
1929-03-07 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1929:21, Utlåtande, i anledning av väckta motioner om pension åt konstnären Nils Forsberg.
Dokumentets text
14
Bankoutskottets utlåtande Nr 21.
Nr 21.
Ankom till riksdagens kansli den 7 mars 1929 kl. 1 e. in.
Utlåtande, i anledning av väckta motioner om pension åt konstnären
Nils Forsberg.
I två till bankoutskottets förberedande handläggning hänvisade likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren under nr 34 av
herrar von Gei jer och Rgdén och den andra inom andra kammaren under
nr 177 av herr Bergström i Hälsingborg och fru Nordgren, har hemställts,
att riksdagen ville medgiva, att konstnären Nils Forsberg må från och med
ingången av år 1929 under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
åtnjuta pension till belopp av 4 008 kronor för år räknat».
\J .
Till stöd för yrkandet hava motionärerna anfört följande:
»Sedan ett halvsekel tillbaka har Nils Forsberg hört till den svenska konstens
mest aktade utövare. Redan mycket tidigt hemförde han i Paris den
högsta officiella utmärkelse, som dittills någon svensk vunnit, då han för sin
väldiga oljemålning En hjältes död erhöll franska statens stora medalj. På
ett lysande sätt riktade han därmed den internationella världens uppmärksamhet
på vår då föga beaktade kultur.
Forsbergs insats i den svenska konstutvecklingen sedan dess har varit
präglad av hans allvarliga verklighetskärlek och manligt flärdlösa patriotism.
Då historien en gång skrives om 80-talskonstens realistiska genombrott,
kommer hans insats däri helt säkert att få den positiva värdesättning, den
förtjänar.
För oss nu levande svenskar av alla samhällsklasser har Forsberg dock
betytt mest som skaparen till En hjältes död. Det är förvisso ingen betydelselös
tillfällighet, att av alla Nationalmusei tavlor ingen har i högre grad
än denna ingått i vårt folks medvetande. Man måste säga, att den konstnär
skänkt sin nation en mäktig gåva, som utfört ett mästerverk av så stor och
enkel heroisk anda, att ingen — ung som gammal — kan stå oberörd inför
dess ädla allvar.
Den tacksamhet vårt folk hyser för den förnämt anspråkslöse, gamle mannen
bör, när så påfordras, ej blott stanna vid ord. Nils Forsberg lever i sitt
87 :e år i ekonomiskt betryck. Ett antal bemärkta män ha hänvänt sig till
statsmyndigheter med begäran om understöd åt honom för hans återstående
dagar.
Närslutna handlingar giva vid handen, att tanken på olika håll mött förståelse
och understöd. Vi anhålla, att riksdagen måtte skänka framställningen
sitt bifall. Vi våga hoppas, att riksdagen ville göra detta i känsla,
Bankoutskottets utlåtande Nr 21.
15
icke främst av att utöva barmhärtighet utan snarare av att det gäller uppfyllande
av en skyldighet mot en man, som gjort sig högt förtjänt av sitt
land.»
Av vid motionen fogade bilagor framgår, att Hälsingborgs stads estetiska
nämnd samt Hälsingborgs museistyrelse, med instämmande från åtskilliga
personer, hos Kungl. Maj:t anhållit om proposition till riksdagen med förslag
om beviljande åt Forsberg av en pension å 4 000 kronor årligen.
I avgivet utlåtande över nämnda framställning har akademien för de
fria konsterna, under framhållande av att Forsbergs konstnärliga gärning
vore synnerligen värd ett erkännande från statens sida, tillstyrkt bifall till
framställningen.
Statskontoret, som jämväl yttrat sig över ifrågavarande framställning,
har därvid anfört följande:
»Ehuru det i allmänhet icke ansetts böra ifrågakonuna att av statsmedel
bereda pension åt annan än den, som haft anställning i statens tjänst eller
ägnat sin verksamhet direkt åt statens intressen, lärer det dock å andra sidan
icke kunna förnekas, att omständigheterna i förevarande fall starkt tala för
ett undantag från nämnda regel; och med hänsyn till föreliggande förhållanden
torde ej heller ett frångående av regeln i detta fall behöva befaras medföra
några vittgående konsekvenser. Statskontoret vill alltså för sin del förorda
bifall till förevarande framställning och har icke annat mot det föreslagna
pensionsbeloppet 4 000 kronor att erinra än att pensionen synes —
såsom numera plägar iakttagas — böra avpassas till ett belopp, som är i
fullt krontal jämt delbart med tolv. Pensionen torde böra anvisas att utgå
från och med ingången av år 1929.
Statskontoret hemställer alltså, det täcktes Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
medgiva, att konstnären Nils Forsberg må från och med ingången av år 1929
under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta pension
till belopp av 4 008 kronor för år räknat.»
Det föreliggande förslaget undandrager sig bedömande efter de grunder,
som vanligen pläga tillämpas vid beviljande av pension eller därmed jämförligt
understöd. Forsberg har nämligen icke innehaft någon anställning
i statens tjänst, som kan grunda anspråk på pension av statsmedel. Under
erinran, att riksdagen i särskilda undantagsfall beviljat pension i anledning
av viss utom statens tjänst utförd förtjänstfull verksamhet, har emellertid
utskottet, efter prövning av omständigheterna i detta fall, funnit sig böra
ansluta sig till motionärernas förslag om beviljande av pension åt Forsberg
såsom ett uttryck av erkännande för hans gärning såsom konstnär. På
grund härav och då utskottet ej funnit anledning till erinran mot vad motionärerna
i sådant avseende föreslagit, har utskottet ansett sig böra tillstyrka
bifall till motionerna.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen, med bifall till förevarande motioner 1:34
och II: 177, må medgiva, att konstnären Nils Forsberg må
Utskottet.
16
Bankoutskottets utlåtande Nr 21.
från och med den 1 januari 1929 under sin återstående livstid
å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension
av 4 008 kronor.
Stockholm den 7 mars 1929.
På bankoutskottets vägnar:
C. E. SVENSSON.
Närvarande: se anteckning å utlåtandet nr 20.
CENTRAL TRYCKERI ET, STOCKHOLM 1929
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1929:59 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om pension åt konstnären Nils Forsberg. a1 i texten