Utlåtande, i anledning av väckt motion om ersättning åt Knut Sigurd Bexelius för olycksfall under arbete vid ett av arbetslöshetskommissionen anordnat arbetsföretag.
1929-04-22 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1929:32, Utlåtande, i anledning av väckt motion om ersättning åt Knut Sigurd Bexelius för olycksfall under arbete vid ett av arbetslöshetskommissionen anordnat arbetsföretag.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande Nr 32.
13
Nr 32.
Ankom till riksdagens kansli den 22 april 1029 kl. 4 e. in.
Utlåtande, i anledning av väckt motion om ersättning åt Knut
Sigurd Bexelius för olycksfall under arbete vid ett av arbetslöshetskommissionen
anordnat arbetsföretag.
I en inom andra kammaren väckt, till bankoutskottets förberedande handläggning
hänvisad motion nr 260 har herr Lövgren hemställt, att riksdagen
på grund av vad i motionen anförts och med anledning av vad som innehölies
i motionen tillhörande bilagor ville tillerkänna Knut Sigurd Bexelius i NederKalix
ersättning efter samma grunder, som gälla i motsvarande fall enligt
lagen om försäkring för olycksfall i arbete, och som om han direkt varit
anställd hos statens arbetslöslietskommission.
Beträffande vad som anförts till stöd för förslaget i fråga får utskottet
hänvisa till motionen med därvid fogade bilagor.
Av handlingar, som för utskottet varit tillgängliga, inhämtas, att Knut
Sigurd Bexelius’ fader, stenhuggaren Emil Bexelius i Rolfs av Nederkalix''
socken inom Norrbottens län, enligt åtagande i avgivet anbud på entreprenad
verkställt arbete med uttagning och leverans av sten till pelare och
landfästen för en såsom nödhjälpsarbete av statens arbetslöshetskommission
anordnad brobyggnad över Kalix älv, att sonen Knut Sigurd jämte 7 andra
personer deltagit i ett av fadern för ifrågavarande arbeten bildat arbetslag
ävensom att Knut Sigurd Bexelius den 25 november 1927 drabbats av olycksfall
i berörda arbete, varvid han ådragit sig vissa skador.
Sedan framställning hos riksförsäkringsanstalten gjorts om utbetalande
av ersättning i anledning av nämnda olycksfall, meddelade riksförsäkringsanstalten
efter verkställd utredning i ärendet genom beslut den 5 januari
192S, att anstalten med ledning av inkomna uppgifter rörande företaget
beslutat, att delägarna i det av Emil Bexelius, Knut Sigurd Bexelius och 7
andra personer bildade arbetslaget vore att anse såsom självständiga företagare
enligt lagen om olycksfall i arbete med avseende å arbetet i detta
företag, på grund varav den skadade icke vore berättigad till ersättning
enligt omförmälda lag i anledning av det honom övergångna olycksfallet.
över anstaltens beslut anförde Knut Sigurd Bexelius hos försäkringsrådet
besvär. Efter verkställd ytterligare utredning i målet meddelade rådet den
28 september 1928 utslag av innehåll att, enär Knut Sigurd Bexelius i
avseende å det arbete, i vilket olycksfallet inträffat, icke vore att anse
14
Bankoutskottets utlåtande Nr 32.
såsom arbetare enligt lagen om försäkring för olycksfall i arbete, rådet icke
funnit skäl göra ändring i det slut, vartill riksförsäkringsanstalten kommit.
På anhållan av utskottet har statskontoret anbefallts att, efter hörande av
försäkringsrådet och riksförsäkringsanstalten, avgiva och till utskottet inkomma
med utlåtande över ifrågavarande motion.
Riksförsäkringsanstalten har i sitt yttrande anfört, att flera liknande
fall varit föremål för försäkringsrådets prövning samt att anstalten vid
fattande av sitt beslut att avslå det hos anstalten på grund av nu ifrågavarande
olycksfall framställda ersättningsanspråket följt försäkringsrådets
utslag i nämnda fall.
Försäkringsrådets yttrande är av följande lydelse:
Enligt ett genom motionären till försäkringsrådet inkommet läkarintyg
har Knut Sigurd Bexelius blivit blind å ena ögat (ögat cviscererat), och har
synskärpan å andra ögat nedsatts till fingerräkning å 2 meter. Intyget innehåller
icke några uppgifter om den skadades synförmåga före olycksfallet.
En skada sådan som den i läkarintyget beskrivna torde få anses medföra
förlust av arbetsförmågan eller i det närmaste förlust därav.
Tillgängliga uppgifter äro icke tillräckliga för att den ersättning, som
skulle utgå, därest lagen om försäkring för olycksfall i arbete vore tillämplig,
skulle kunna till beloppet angivas. Bland annat saknas uppgifter att
lägga till grund för bestämmande av den skadades årliga förtjänst. Tillika
må framhållas, att förändring i den skadades tillstånd icke torde vara utesluten.
Genom försäkringsrådets i motionen omförmälda beslut är fastställt, att
ersättning enligt olycksfallsförsäkringslagen icke tillkommer Bexelius för
den i motionen avsedda skadan. Då emellertid på grund av skadans beskaffenhet
och under förutsättning, att Bexelius och hans föräldrar befinna
sig i svaga ekonomiska omständigheter, billighetsskäl kunna anföras för att
staten i annan ordning utgiver ersättning, får försäkringsrådet uttala, att
rådet icke vill framställa erinran mot att ersättning av riksdagen beviljas
Bexelius med belopp, som må befinnas skäligt.
Rådet vill emellertid nämna, att Bexelius kan vara berättigad till pension
enligt lagen om allmän pensionsförsäkring.
På föranstaltande av statskontoret har länsstyrelsen i Norrbottens län
låtit genom vederbörande landsfiskal verkställa polisutredning angående
Knut Sigurd Bexelius’ och dennes faders Emil Bexelius’ ekonomiska förhållanden.
Av därvid lämnade uppgifter, vilka av landsfiskalen kontrollerats
i den mån så låtit sig göra, framgår i huvudsak följande:
Knut Sigurd Bexelius är född den 27 november 1905 och ogift. Efter
olycksfallet har han ej kunnat utföra något egentligt arbete. Han har dock
nu tillstånd av läkare att åtaga sig lättare arbeten men har hittills ej kunnat
erhålla något sådant. Efter olycksfallet har han, med undantag av de tider,
som han vistats å sjukhus för vård av den vid olycksfallet ådragna skadan,
vistats i sitt föräldrahem i Rolfs inom Nederkalix socken. Då han ej äger
personlig förmögenhet, har han härvid uteslutande varit hänvisad att leva
på sin faders bekostnad. Han har icke under åren 1927 och 1928 åtnjutit
beskattningsbar inkomst.
Bankoutskottets utlåtande Nr 32.
15
Fadern Emil Bexelius är född den 15 september 1876. I sitt äktenskap
har han tolv barn, vilka samtliga leva och äro bosatta i föräldrahemmet.
Av barnen äro sex minderåriga.
Sedan i mitten av mars månad 1928 hava Bexelius och tre av sönerna
så gott som regelbundet haft arbete hos Kalix Träindustriaktiebolag å Karlsborg.
Härvid hava de åtnjutit en inkomst för varje fjortonde dag, Bexelius
i medeltal 96 kronor, två av sönerna 70 å 75 kronor samt den tredje sonen
omkring 60 kronor. Sönerna hava i mån av inkomst bidragit till familjens
underhåll.
Statskontoret har för egen del i ärendet anfört följande:
Av handlingarna i ärendet framgår, att Bexelius vid det tillfälle, då det
i ärendet omförmälda olycksfallet inträffade, utförde arbete åt sin far,
Emil Bexelius, vilken såsom självständig entreprenör åtagit sig leverans av
sten till det av arbetslöshetskommissionen bedrivna arbetet med byggande
av bro över Kalix älv. Knut Sigurd Bexelius kan därför icke sägas hava
ådragit sig den honom genom olycksfallet påkomna skadan under arbete i
statens tjänst. Vid sådant förhållande anser statskontoret tillräckliga skäl
icke föreligga för att statsverket skulle påtaga sig något ekonomiskt ansvar
till följd av sagda skada. Visserligen befinna sig både far och son Bexelius,
enligt vad som framgår av den införskaffade utredningen, i svaga ekonomiska
omständigheter, men statskontoret anser sig likväl med hänsyn till
ovan anförda skäl och till de vittomfattande konsekvenser, som helt visst
skulle föranledas av ett beslut i enlighet med motionärens hemställan, böra
avstyrka bifall till densamma.
Av utredningen i ärendet torde framgå, att Bexelius vid det tillfälle, då
han drabbades av ifrågavarande olycksfall, arbetat hos sin fader, vilken såsom
självständig företagare åtagit sig vissa prestationer i och för omförmälda
av arbetslöshetskommissionen bedrivna arbetsföretag, samt att Bexelius
sålunda icke kan anses hava ådragit sig skada i statens tjänst. Vid sådant
förhållande har utskottet, som delar de av statskontoret uttalade farhågorna
beträffande konsekvenserna av ett beslut i den av motionären påyrkade
riktningen, funnit sig icke kunna tillstyrka någon åtgärd i anledning
av motionen.
Utskottet nödgas alltså hemställa,
att förevarande motion II: 260 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 22 april 1929.
På bankoutskottets vägnar:
Utskottet.
C. E. SVENSSON.
opaginerad Kontrollera mot PDF
10
Bankoutskottets utlåtande Nr 32.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar C. E. Svensson, Lindgren, Abrahamsson,* Dal
berg,* Bjurström,* P. A. Larsson, Berling* och Bodin*:
från andra kammaren: herrar Winkler, Borggren, Bäcklund, Wikström, Svens
son i Betingetorp, Carlsson i Solberga,* Höglund i Göteborg och Edberg*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1929
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.