Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av väckt motion om ersättning åt Knut Sigurd Bexelius för olycksfall under arbete vid ett av arbetslöshetskommissionen anordnat arbetsföretag.

1929-04-22 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1929:32, Utlåtande, i anledning av väckt motion om ersättning åt Knut Sigurd Bexelius för olycksfall under arbete vid ett av arbetslöshetskommissionen anordnat arbetsföretag.

Dokumentets text

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 32.

13

Nr 32.

Ankom till riksdagens kansli den 22 april 1029 kl. 4 e. in.

Utlåtande, i anledning av väckt motion om ersättning åt Knut

Sigurd Bexelius för olycksfall under arbete vid ett av arbetslöshetskommissionen

anordnat arbetsföretag.

I en inom andra kammaren väckt, till bankoutskottets förberedande handläggning

hänvisad motion nr 260 har herr Lövgren hemställt, att riksdagen

på grund av vad i motionen anförts och med anledning av vad som innehölies

i motionen tillhörande bilagor ville tillerkänna Knut Sigurd Bexelius i NederKalix

ersättning efter samma grunder, som gälla i motsvarande fall enligt

lagen om försäkring för olycksfall i arbete, och som om han direkt varit

anställd hos statens arbetslöslietskommission.

Beträffande vad som anförts till stöd för förslaget i fråga får utskottet

hänvisa till motionen med därvid fogade bilagor.

Av handlingar, som för utskottet varit tillgängliga, inhämtas, att Knut

Sigurd Bexelius’ fader, stenhuggaren Emil Bexelius i Rolfs av Nederkalix''

socken inom Norrbottens län, enligt åtagande i avgivet anbud på entreprenad

verkställt arbete med uttagning och leverans av sten till pelare och

landfästen för en såsom nödhjälpsarbete av statens arbetslöshetskommission

anordnad brobyggnad över Kalix älv, att sonen Knut Sigurd jämte 7 andra

personer deltagit i ett av fadern för ifrågavarande arbeten bildat arbetslag

ävensom att Knut Sigurd Bexelius den 25 november 1927 drabbats av olycksfall

i berörda arbete, varvid han ådragit sig vissa skador.

Sedan framställning hos riksförsäkringsanstalten gjorts om utbetalande

av ersättning i anledning av nämnda olycksfall, meddelade riksförsäkringsanstalten

efter verkställd utredning i ärendet genom beslut den 5 januari

192S, att anstalten med ledning av inkomna uppgifter rörande företaget

beslutat, att delägarna i det av Emil Bexelius, Knut Sigurd Bexelius och 7

andra personer bildade arbetslaget vore att anse såsom självständiga företagare

enligt lagen om olycksfall i arbete med avseende å arbetet i detta

företag, på grund varav den skadade icke vore berättigad till ersättning

enligt omförmälda lag i anledning av det honom övergångna olycksfallet.

över anstaltens beslut anförde Knut Sigurd Bexelius hos försäkringsrådet

besvär. Efter verkställd ytterligare utredning i målet meddelade rådet den

28 september 1928 utslag av innehåll att, enär Knut Sigurd Bexelius i

avseende å det arbete, i vilket olycksfallet inträffat, icke vore att anse

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande Nr 32.

såsom arbetare enligt lagen om försäkring för olycksfall i arbete, rådet icke

funnit skäl göra ändring i det slut, vartill riksförsäkringsanstalten kommit.

På anhållan av utskottet har statskontoret anbefallts att, efter hörande av

försäkringsrådet och riksförsäkringsanstalten, avgiva och till utskottet inkomma

med utlåtande över ifrågavarande motion.

Riksförsäkringsanstalten har i sitt yttrande anfört, att flera liknande

fall varit föremål för försäkringsrådets prövning samt att anstalten vid

fattande av sitt beslut att avslå det hos anstalten på grund av nu ifrågavarande

olycksfall framställda ersättningsanspråket följt försäkringsrådets

utslag i nämnda fall.

Försäkringsrådets yttrande är av följande lydelse:

Enligt ett genom motionären till försäkringsrådet inkommet läkarintyg

har Knut Sigurd Bexelius blivit blind å ena ögat (ögat cviscererat), och har

synskärpan å andra ögat nedsatts till fingerräkning å 2 meter. Intyget innehåller

icke några uppgifter om den skadades synförmåga före olycksfallet.

En skada sådan som den i läkarintyget beskrivna torde få anses medföra

förlust av arbetsförmågan eller i det närmaste förlust därav.

Tillgängliga uppgifter äro icke tillräckliga för att den ersättning, som

skulle utgå, därest lagen om försäkring för olycksfall i arbete vore tillämplig,

skulle kunna till beloppet angivas. Bland annat saknas uppgifter att

lägga till grund för bestämmande av den skadades årliga förtjänst. Tillika

må framhållas, att förändring i den skadades tillstånd icke torde vara utesluten.

Genom försäkringsrådets i motionen omförmälda beslut är fastställt, att

ersättning enligt olycksfallsförsäkringslagen icke tillkommer Bexelius för

den i motionen avsedda skadan. Då emellertid på grund av skadans beskaffenhet

och under förutsättning, att Bexelius och hans föräldrar befinna

sig i svaga ekonomiska omständigheter, billighetsskäl kunna anföras för att

staten i annan ordning utgiver ersättning, får försäkringsrådet uttala, att

rådet icke vill framställa erinran mot att ersättning av riksdagen beviljas

Bexelius med belopp, som må befinnas skäligt.

Rådet vill emellertid nämna, att Bexelius kan vara berättigad till pension

enligt lagen om allmän pensionsförsäkring.

På föranstaltande av statskontoret har länsstyrelsen i Norrbottens län

låtit genom vederbörande landsfiskal verkställa polisutredning angående

Knut Sigurd Bexelius’ och dennes faders Emil Bexelius’ ekonomiska förhållanden.

Av därvid lämnade uppgifter, vilka av landsfiskalen kontrollerats

i den mån så låtit sig göra, framgår i huvudsak följande:

Knut Sigurd Bexelius är född den 27 november 1905 och ogift. Efter

olycksfallet har han ej kunnat utföra något egentligt arbete. Han har dock

nu tillstånd av läkare att åtaga sig lättare arbeten men har hittills ej kunnat

erhålla något sådant. Efter olycksfallet har han, med undantag av de tider,

som han vistats å sjukhus för vård av den vid olycksfallet ådragna skadan,

vistats i sitt föräldrahem i Rolfs inom Nederkalix socken. Då han ej äger

personlig förmögenhet, har han härvid uteslutande varit hänvisad att leva

på sin faders bekostnad. Han har icke under åren 1927 och 1928 åtnjutit

beskattningsbar inkomst.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 32.

15

Fadern Emil Bexelius är född den 15 september 1876. I sitt äktenskap

har han tolv barn, vilka samtliga leva och äro bosatta i föräldrahemmet.

Av barnen äro sex minderåriga.

Sedan i mitten av mars månad 1928 hava Bexelius och tre av sönerna

så gott som regelbundet haft arbete hos Kalix Träindustriaktiebolag å Karlsborg.

Härvid hava de åtnjutit en inkomst för varje fjortonde dag, Bexelius

i medeltal 96 kronor, två av sönerna 70 å 75 kronor samt den tredje sonen

omkring 60 kronor. Sönerna hava i mån av inkomst bidragit till familjens

underhåll.

Statskontoret har för egen del i ärendet anfört följande:

Av handlingarna i ärendet framgår, att Bexelius vid det tillfälle, då det

i ärendet omförmälda olycksfallet inträffade, utförde arbete åt sin far,

Emil Bexelius, vilken såsom självständig entreprenör åtagit sig leverans av

sten till det av arbetslöshetskommissionen bedrivna arbetet med byggande

av bro över Kalix älv. Knut Sigurd Bexelius kan därför icke sägas hava

ådragit sig den honom genom olycksfallet påkomna skadan under arbete i

statens tjänst. Vid sådant förhållande anser statskontoret tillräckliga skäl

icke föreligga för att statsverket skulle påtaga sig något ekonomiskt ansvar

till följd av sagda skada. Visserligen befinna sig både far och son Bexelius,

enligt vad som framgår av den införskaffade utredningen, i svaga ekonomiska

omständigheter, men statskontoret anser sig likväl med hänsyn till

ovan anförda skäl och till de vittomfattande konsekvenser, som helt visst

skulle föranledas av ett beslut i enlighet med motionärens hemställan, böra

avstyrka bifall till densamma.

Av utredningen i ärendet torde framgå, att Bexelius vid det tillfälle, då

han drabbades av ifrågavarande olycksfall, arbetat hos sin fader, vilken såsom

självständig företagare åtagit sig vissa prestationer i och för omförmälda

av arbetslöshetskommissionen bedrivna arbetsföretag, samt att Bexelius

sålunda icke kan anses hava ådragit sig skada i statens tjänst. Vid sådant

förhållande har utskottet, som delar de av statskontoret uttalade farhågorna

beträffande konsekvenserna av ett beslut i den av motionären påyrkade

riktningen, funnit sig icke kunna tillstyrka någon åtgärd i anledning

av motionen.

Utskottet nödgas alltså hemställa,

att förevarande motion II: 260 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 22 april 1929.

På bankoutskottets vägnar:

Utskottet.

C. E. SVENSSON.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande Nr 32.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar C. E. Svensson, Lindgren, Abrahamsson,* Dal

berg,* Bjurström,* P. A. Larsson, Berling* och Bodin*:

från andra kammaren: herrar Winkler, Borggren, Bäcklund, Wikström, Svens

son i Betingetorp, Carlsson i Solberga,* Höglund i Göteborg och Edberg*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1929

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.