Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av väckt motion om pension åt förre underofficerskorpralen O. A. Qvant.

1929-05-10 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1929:45, Utlåtande, i anledning av väckt motion om pension åt förre underofficerskorpralen O. A. Qvant.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 45.

9

Nr 45.

Ankom till riksdagens kansli den 10 maj 1929 kl. 12 m.

Utlåtande, i anledning av väckt motion om pension åt förre

underofficerskorpralen O. A. Qvant.

I en inom första kammaren av herr Leander väckt motion nr 9, vilken

hänvisats till bankoutskottets förberedande handläggning, har hemställts,

»det riksdagen ville medgiva, att förre underofficerskorpralen vid Karlskrona

kustartilleriregemente Otto Alexander Qvant må från och med den 1 januari

1929 under sin återstående livstid från allmänna indragningsstaten uppbära

en årlig pension å 600 kronor».

I avseende å motionärens motivering för sitt förslag tillåter sig utskottet

att hänvisa till motionen.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Qvant, som är född den 4 maj

1881, blivit antagen till underofficerskorpral vid Karlskrona kustartilleriregemente

den 29 december 1916 och avgått såsom sådan den 31 oktober

1920, att han den 1 november 1920 anställts vid regementet såsom förhyrd

maskinist, från vilken anställning han med anledning av den nya försvarsorganisationens

genomförande entledigats den 31 oktober 1926, samt att han

i anledning av avskedet tillerkänts en avskedsersättning av 3 150 kronor

80 öre.

Härjämte inhämtas av utredningen, alt Qvant under sin tjänstetid åsamkat

sig ett svårt njurlidande, som sjukhusläkaren H. Lyttkens i ett den 24

november 1926 avgivet intyg förklarat sannolikt vara ådraget i tjänsten.

Sedan Qvant hos riksförsäkringsanstalten gjort framställning om ersättning

för ifrågavarande sjukdom, förklarade anstalten genom beslut den 5 februari

1927, att då Qvant under sin anställning som förhyrd maskinist vid

Karlskrona kustartilleriregemente icke kunde anses tillhöra kustartilleriets

stammanskap, bestämmelserna i 1 § av förordningen den 18 juni 1909 om

ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,

icke kunde anses vara å honom tillämpliga, och kunde förty någon ersättning

jämlikt nämnda förordning icke av anstalten tillerkännas honom.

Över omförmälda motion har statskontoret på utskottets begäran anbefallts

att avgiva utlåtande efter hörande av vederbörande militära myndighet

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 8 samt. 26 Imf t. (Nr 43—45.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande Nr 45.

samt riksförsäkringsanstalten, varvid riksförsäkringsanstalten skulle förebringa

utredning dels beträffande frågan, huruvida Qvants tjänstgöring skäligen

kunde anses hava bidragit till sjukdomen, dels beträffande Qvants nuvarande

hälsotillstånd och arbetsförmåga, dels ock beträffande hans sannolika

hälsotillstånd och arbetsförmåga för framtiden.

Marinförvaltningen har såsom eget yttrande åberopat innehållet i ett från

chefen för Karlskrona kustartilleriregemente infordrat yttrande i ärendet,

vari nämnde chef förklarat sig anse det motionsvis framställda förslaget om

beredande av årlig pension åt Qvant vara förtjänt av bifall.

Riksförsäkringsanstalten har anfört bland annat följande:

För den händelse det skulle anses skäligt, att Qvant — utan hinder därav,

att han icke omfattas av bestämmelserna i förordningen den 18 juni 1900

om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring

— bereddes ersättning jämlikt i samma förordning angivna grunder,

därest hans ifrågakomna tjänstgöring skäligen kunde anses hava bidragit

till den sjukdom, varav han lider, har riksförsäkringsanstalten verkställt

utredning i sistnämnda hänseende. Därvid har riksförsäkringsanstalten

efter inhämtat yttrande från en av sina biträdande läkare, överläkaren A.

Gullbring, funnit Qvant hava ådragit sig ifrågavarande sjukdom under sådana

omständigheter, att hans omförmälda tjänstgöring skäligen kan anses

hava bidragit till densamma. Om Qvant omfattats av bestämmelserna i merberörda

förordning den 18 juni 1909, skulle riksförsäkringsanstalten sålunda

i anledning av angivna sjukdom hava tillerkänt honom ersättning

jämlikt i samma förordning meddelade bestämmelser.

Efter hörande av överläkaren Gullbring, får riksförsäkringsanstalten vidare

uttala, att den njursjukdom, varav Qvant lider, bör anses för honom

för närvarande och tillsvidare under tiden till och med den 31 mars 1930

medföra fullständig förlust av arbetsförmågan. Huruvida och i vad mån

efter nämnda tids utgång förbättring är att vänta i Qvants av sjukdomen

orsakade tillstånd, synes riksförsäkringsanstalten icke möjligt att för närvarande

avgöra.

Statskontoret har för egen del i ärendet anfört följande:

Därest förordningen den 18 juni 1909 varit å Qvant tillämplig, hade, enligt

vad statskontoret inhämtat, till honom under tiden för hans nuvarande

sjukdomstillstånd utgått ett understöd av 900 kronor för år räknat, vilket

belopp skulle hava minskats i förhållande till sedermera inträdd förbättring

för att, därest Qvant helt återvunne arbetsförmågan, icke vidare utgå. Under

sådana omständigheter kan det icke anses lämpligt att, såsom motionären

föreslagit, tillerkänna Qvant en årlig pension från allmänna indragningsstaten

att, oavsett hans hälsotillstånd, utgå under återstående livstiden.

Därest understöd av billighetsskäl anses böra utgå till Qvant från allmänna

indragningsstaten synes — i överensstämmelse med 1922 års riksdags beslut

angående ersättning till värnpliktige C. E. Olsson (bankoutskottets utlåtande

nr 36, riksdagens skrivelse nr 301 p. 2) — medgivande kunna lämnas att

till Qvant må från och med den 1 januari 1929 från allmänna indragningsstaten

utbetalas det understöd, som skulle hava tillkommit honom, därest

förordningen den 18 juni 1909 om ersättning i anledning av kroppsskada,

ådragen under militärtjänstgöring, varit å honom tillämplig. Emellertid

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 45.

11

torde Qvant under vissa förutsättningar kunna komma i åtnjutande av sjukvårdsbidrag

från pensionsstyrelsen. Enligt vad statskontoret inhämtat, har

någon framställning om dylikt bidrag till Qvant icke inkommit till pensionsstyrelsen.

Det kan därför ifrågasättas, om understöd på ovan angivet sätt

bör Qvant tilldelas, innan det blivit utrett, huruvida och i vad mån han må

kunna erhålla understöd från pensionsstyrelsen.

I anslutning till vad statskontoret yttrat anser utskottet frågan om understöd

av statsmedel åt Qvant icke böra av riksdagen företagas till prövning,

innan det blivit utrett, huruvida och i vad mån han i anledning av ifrågavarande

sjukdom kan erhålla understöd från pensionsstyrelsen. På grund

härav och under framhållande, att Qvant i slutet av år 1926 tillerkänts

avskedsersättning med belopp, avsevärt överstigande vad han för därefter

förfluten tid skulle ägt uppbära, därest han under samma tid åtnjutit pension

med av motionären föreslaget belopp, får utskottet avstyrka bifall till

motionen.

Utskottet hemställer sålunda,

att förevarande motion 1:9 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 10 maj 1929.

På bankoutskottets vägnar:

NILS WINKLER.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Gustafsson i Stensholm, Pettersson i Olovstorp,

Lindgren, Ström, Abrahamsson, Berling och Bodin*;

från andra kammaren: herrar Winkler, Borggren, Bäcklund, Wikström. Rgberg,

* Lovén,* Carlsson i Solberga och Leffler.

Utskottet.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.