Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av verkställd, av fullmäktige i riksgäldskontoret överlämnad utredning angående ordnande av riksdagshusets omgivningar jämte en i ämnet väckt motion.

1929-05-27 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1929:53, Utlåtande, i anledning av verkställd, av fullmäktige i riksgäldskontoret överlämnad utredning angående ordnande av riksdagshusets omgivningar jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 53.

1

Nr 53.

Ankom till riksdagens kansli den 27 maj 1929 kl. 12 m.

Utlåtande, i anledning av verkställd, av fullmäktige i riksgäldskontoret

överlämnad utredning angående ordnande av riksdagshusets

omgivningar jämte en i ämnet väckt motion.

Med bifall till bankoutskottets hemställan i utlåtande nr 44 uppdrog 1928

års riksdag åt fullmäktige i riksgäldskontoret att i samråd med byggnadsstyrelsen

skyndsamt verkställa utredning och avgiva förslag i fråga om åtgärder

för ett tillfredsställande ordnande av riksdagshusets omgivniugar.

Härjämte bemyndigades fullmäktige att av förslagsanslaget till riksdags- och

revisionskostnader samt kostnader för riksdagens hus bestrida de för ändamålet

erforderliga kostnaderna.

Efter det överläggning i detta ärende ägt rum mellan fullmäktige och

byggnadsstyrelsen, beslöto fullmäktige den 10 maj 1928 att låta verkställa

den av riksdagen sålunda beslutade utredningen genom en särskild

nämnd, bestående av nio ledamöter, av vilka fyra skulle utses av fullmäktige,

tre av byggnadsstyrelsen och två av Stockholms stadskollegium. Sedan

sistnämnda myndigheteter under hand förklarat sig godkänna fullmäktiges

beslut rörande nämndens sammansättning, utsågos till ledamöter i densamma,

av fullmäktige: fil. dr K. Hildebrand, greve G. Lagerbjelke, ledamoten av

riksdagens första kammare överdirektören C. E. Svensson och dåvarande

ledamoten av riksdagens andra kammare, f. d. generalkrigskommissarien

V. Eydén, av byggnadsstyrelsen: generaldirektören I. Tengbom, byggnadsrådet

C. Bergsten och professorn E. Lallerstedt, samt av Stockholms stadskollegium:

professorn O. L. Bendixson och direktören O. F. Ström.

Nämnden, vilken antog namnet Helgeandsholmskommittén, avgav till fullmäktige

den 1 februari 1929 utlåtande med förslag till ordnande av riksdagshusets

omgivningar. Berörda utlåtande har jämte bilagor och vissa för

frågan belysande bilder genom fullmäktiges försorg tryckts och utdelats till

riksdagens ledamöter. Utskottet tillåter sig att, i den mån redogörelse i det

följande ej lämnas för kommitténs utlåtande, hänvisa till detsamma.

Av kommitténs betänkande framgår, att kommittén, sedan — främst med

hänsyn till den jämförelsevis korta tid, som förflutit sedan en allmän tävlan

om lösningen av här ifrågavarande spörsmål anordnades — tanken på utlysandet

av en sådan tävlan övergivits, beslutat anmoda vissa arkitekter att inkomma

med förslag till åtgärder, avseende ordnandet av riksdaghusets omBihang

till riksdagens protokoll 1929. 8 samt. 32 häft. (Nr 53—5U.) 1

1928 års

Helgeandsholmskommitté.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bankoutskottets utlåtande Nr 53.

givningar. Rörande i överensstämmelse med denna ståndpunkt vidtagna åtgärder

anför kommittén bland annat följande.

I avsikt att draga största möjliga nytta av de resultat, som vunnits vid

den tidigare tävlingen, hänvände sig kommittén närmast till sådana arkitekter,

som deltagit i denna tävling, varvid urvalet träffades ur synpunkten

att erhålla de lämpligaste representanterna för olika vid tävlingen representerade

lösningar av problemet. De arkitekter, som således anmodades

inkomma med förslag, voro följande: J. Edoff, förste pristagare i ovanberörda

tävling, E. G. Asplund, andre pristagare i samma tävling, D. Dahl

och P. Hedqvist, vilka erhöllo ett tredje pris i tävlingen, professor R. Östberg,

vilken utarbetat ett vid tävlingen inköpt förslag, som på grund av

sina stora avvikelser från tävlingsreglerna ej kunnat prisbelönas, samt riksdagshusets

arkitekt A. Johansson, som år 1924 till riksgäldskontoret ingivit

ett förslag. De båda sistnämnda arkitekterna hade för övrigt vid upprepade

tillfällen ådagalagt intresse för den föreliggande frågan.

Till ledning för de inbjudna arkitekterna hade inom kommittén utarbetats

en promemoria, enligt vilken förslagen i första hand skulle avse att

ordna platsen framför och omkring riksdagshuset ävensom Strömparterren.

Förslagsställare skulle endast i den utsträckning, han funne oundgängligen

nödvändig för platsens ordnande, äga föreslå förändring av riksdagshusets

yttre. Någon förflyttning av byggnadens huvudingång borde ej ifrågakomma.

Vid ordnandet av riksdagshusets omgivningar borde i huvudsak följande

mål eftersträvas: 1) att det Helgeandsholmen omgivande vattnet komme mer

till synes och ej såsom nu, från holmen sett, nästan helt doldes av höga

kajer; 2) att det motsatsförhållande, som nu förefunnes mellan slott och riksdagshus,

i möjligaste mån mildrades; samt 3) att platsen framför riksdagshuset

icke blott erhölle en monumental prägel utan även, om möjligt, gåve

ett intryck av större lugn och avskildhet än för närvarande vore fallet.

Samtliga inbjudna arkitekter utom arkitekten Asplund, som anmält sig

förhindrad mottaga uppdraget, inkommo inom den utsatta tiden med förslag

i den föreliggande frågan. Arkitekten Edoffs förslag hade utarbetats i samarbete

med professor Carl Milles. Förslag till alternativ lösning ingåvos

därjämte, ett av professor Östberg och två av arkitekt Johansson (det ena

av de sistnämnda det år 1924 inlämnade).

Kommittén anmodade ingenjören A. Ahlmark att med biträde av ingenjören

B. Sundblad verkställa erforderliga beräkningar av kostnaderna för

förslagens utförande. Dessa beräkningar förelågo i slutet av oktober 1928,

men undergingo sedermera överarbetning.

Innan kommittén övergår till ett specialbedömande av de olika förslagen,

framhåller kommittén några allmänna synpunkter på förslagen och

anför därvid i huvudsak följande.

Till ledning för de vidtalade arkitekterna hade kommittén, såsom redan

omförmälts, angivit såsom de två första önskemålen, att vattnet omkring

Helgeandsholmen borde mera komma till synes samt att det motsatsförhållande,

som nu förefunnes mellan slottet och riksdagshuset, i möjligaste

mån mildrades. För att fylla härmed förbundna krav torde Norrbro böra

mera än vad för närvarande är fallet frigöras mot riksdagshusplanen och

denna mer eller mindre sänkas. Vad man på sådant sätt vill vinna är, att

de båda monumentala byggnaderna icke på störande sätt rivalisera med var
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 53.

3

andra, utan att de kunna framhävas var för sig, samt att åskådaren får

en starkare känsla av att riksdagshuset är uppfört på en plats, omfluten av

vatten. Den vinst ur utseendesynpunkt, som härigenom skulle kunna ernås,

horde i eminent grad komma riksdagshuset till godo.

De fyra förslagsställarna hava på olika vägar sökt nå de föresatta målen.

Dahl-Hedqvist behålla planen framför riksdagshuset vid ungefär nuvarande

nivå, men ha sökt frigöra Norrbro mot väster genom trappor ned till lägre

belägna kajer, vilka med valv under Norrbro stå i förbindelse med Strömparterren.

Edoff-Milles ha sänkt planen till riksgatans nivå och därmed

frigjort Norrbro från planen. Denna begränsas av den delvis frilagda bron

och övergången mellan bron och platsen förmedlas av en större fontänanordning

längs bron, utmärkt av en rik utsmyckning av skulpturer och monumentala

stenskålar med rinnande vatten. Johanssons tre alternativa förslag

äro varandra lika därutinnan, att planens mitt från Norrbro till riksdagshuset

bibehålies vid ungefär nuvarande höjdläge, under det att sidopartierna

sänkas för att ge bättre utsikt över de båda vattendragen. Östbergs

båda alternativ avse planens sänkning i det närmaste i nivå med

Strömparterren och genombrytning under bron, varigenom den höga bromurens

enformighet brytes och förbindelse vinnes med Strömparterren; även

i öster kan man sålunda från planen framför riksdagshuset skymta vatten.

Enligt kommitténs mening äro önskemålen beträffande Norrbros frigörande

och ett bättre tillgodogörande av vattnets skönlietsvärde bäst tillgodosedda

genom de Edoff-Milleska och Östbergska förslagen, med företräde för de

senare.

Såsom ett tredje önskemål hade kommittén angivit, att platsen framför

riksdagshuset icke blott erhölle en monumental prägel utan även, om möjligt

gåve ett intryck av större lugn och avskildhet än för närvarande. Även

i detta fall ger kommittén företräde åt de Edoff-Milleska och Östbergska

förslagen. Emot det förra av dessa torde kunna anmärkas, att den i sin

helhet stenlagda planen möjligen skulle verka ödslig även om en viss monumentalitet

skulle uppnås. Östbergs alternativ II synes förebygga en sådan

verkan genom planteringarna i söder och norr, så avpassade att de väl infogas

i helbilden och bidraga att inrama platsen framför riksdagshuset

utan att förhindra utblicken över vattnet, varjämte den vackra trappan framför

riksdagshuset ger den nedanför liggande platsen en synnerligen monumental

avslutning. Dahl-Hedqvists förslag synes ur här ifrågavarande

synpunkt icke vara fullt tillfredsställande, och emot de Johanssonska torde

kunna anföras, att planteringarna vid det högre mittpartiets sidor icke ge

en behövlig helhetsverkan utan te sig alltför splittrade i smådetaljer.

Kommittén har granskat förslagen även ur trafiksynpunkt. Riksdagens

medlemmar och besökande i övrigt kunna med fog göra krav på, att tillfälle

allt framgent beredes dem att ej blott gående utan även åkande komma

fram till riksdagshusets huvudingång. För närvarande kan man köra fram

till huvudingången endast från Norrbro, och denna körväg bibehålies i de

Dahl-Hedqvistska och Johanssonska förslagen, under det att de Edoff-Milleska

och Östbergska förlägga körvägen över riksbron och runt riksdagshuset i

plan med riksgatan. Det östbergska förslaget äger emellertid det företrädet,

att det alternativt bereder möjlighet till framkörning från Norrbro utför

de vid dess västra sida förlagda ramperna ned till planen framför riksdagshuset.

Å det Edoff-Milleska förslaget finnas trappor anbragta vid Norrbros

västra sida och, då den skulpturala utsmyckningen torde vara förslå
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 53.

gets värdefullaste insats, kan ett ersättande av trapporna med ramper icke

ifrågasättas utan väsentliga förändringar av förslaget.

I trafikfrågan har kommittén stannat vid den uppfattningen, att trafiken

över Norrbro redan är och framdeles kan i än högre grad väntas bliva

synnerligen stark, även om en ny bro öster därom skulle byggas. Vissa

olägenheter torde därför vara förbundna med ett förläggande av den egentliga

framkörningen till riksdagshuset över Norrbro, enär åkande norrifrån

måste korsa den från söder ankommande trafiken, varigenom denna störes

och framkörningen till riksdagshuset fördröjes. Den lättast framkomliga

körvägen torde i framtiden bliva efter riksgatan, där mindre trafik synes

vara att vänta och samma olägenheter ej torde möta som vid framkörningen

över Norrbro. Kommittén finner fördenskull de båda förslag, som

medgiva framkörning från riksgatan runt riksdagshuset, ur trafiksynpunkt

vara att föredraga, d. v. s. de Edoff-Milleska och Östbergska.

Kommittén övergår härefter till ett specialbedömande av varje för

slag för sig. Betänkandet är i denna del av följande lydelse.

Dahl-Hedqvists förslag. Platsen framför riksdagshuset är i stor utsträckning

huvudsakligen bibehållen i sitt nuvarande höjdläge. Norrbros friläggande

har vunnits genom att monumentala trappor anbringats å brons

västra sida. Dessa trappor leda till låga kajer av relativt liten utsträckning

med förbindelse under Norrbro till Strömparterren och ersätta de nu

befintliga trapporna på brons östra sida, vilka borttagits. Bron har ombyggts

med ett helt fortlöpande valvmotiv. Kostnaderna hava härigenom

blivit högst avsevärda, beräknade till ej mindre än 2,439,000 kronor, varigenom

detta förslag blir det dyraste. Runt riksdagshusplatsen hava planterats

träd, som starkt markera platsens anslutning till riksdagshuset.

Kommittén finner icke, att genom dessa anordningar det Helgeandsholmen

omgivande vattnet i önskvärd mån kommer till sin rätt, ej heller att motsatsförhållandet

mellan slott och riksdagshus avsevärt mildras.

För körande finnes tillträde till riksdagshusets huvudentré endast från

Norrbro.

Edoff-Milleska förslaget. Förslaget äger i flera avseenden mycket stora

förtjänster. Det ger en vacker lösning av uppgiften med en stor, enhetligt

behandlad plats framför riksdagshuset i nivå med riksgatan och får ett

särskilt högt konstnärligt värde genom den monumentala skulpturala utsmyckningen

invid Norrbros västra sida. Genom dessa skulpturer skulle

rikt tillfälle givas att på ett effektfullt sätt framställa händelser eller personer

ur Sveriges historia.

Den i svart granit och vit marmor tänkta platsen mellan Norrbro och

riksdagshuset harmonierar emellertid knappast med riksdagshusets eller omgivningens

karaktär. Denna beläggning ävensom den mycket omfattande

skulpturala utsmyckningen komma även att draga betydande kostnader, så

att förslaget i sin helhet beräknats till 1,931,000 kronor, vilken kostnad

emellertid i huvudsak genom användande av enklare beläggning å planen

kan nedbringas (med 382,650 kronor enligt förslagsställarens beräkning,

vilken vid den slutgiltiga uträkningen av Ahlmark något minskats), till

1,558,000 kronor.

För körande finnes infart till riksdagshusets huvudentré endast från riksgatan.

Aron Johanssons förslag (tre alternativ). Förslagsställaren har genom

de anordningar han föreslagit knappast nått de mål, som av kommittén

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 53. 5

avsetts. En följd av riksdagshusplatsens uppdelning i de olika köjdplanen

har blivit, att planen mist sin karaktär av förplats med de anspråk på

monumentalitet, lugn och avskildhet, som kommittén i sin promemoria framhållit

såsom önskvärda. Då planens mittparti hibehålles ungefär i nivå med

Norrbro, kommer nuvarande, i all synnerhet för riksdagshuset skadliga, motsatsförhållande

till slottet att bestå och än mera skärpas genom den medelst

tillfartsleden markerade axeln, vinkelrätt mot Norrbro och riksdagshuset.

Dessa förslag giva enligt kommitténs mening ett vittnesbörd om, att riksdagshuset

icke kommer till sin rätt såsom en fristående monumental byggnad,

försåvitt man icke i högre grad, än vad här skett, frigör Norrbro från

riksdagshusplanen. Genomförandet av något av de tre alternativen skulle

visserligen draga mindre kostnader än övriga förslag men de värden, som

skulle vinnas, synas kommittén ändock icke stå i rimlig proportion till

kostnaderna, vilka för det av arkitekten särskilt framhävda tredje alternativet

kunna beräknas till 1,143,000 kronor.

Till riksdagshusets huvudentré finnes för körande tillträde endast från

Norrbro.

Östbergs förslag, alternativ 1. Förslaget är monumentalt och står konstnärligt

mycket högt. Kommittén har särskilt beaktat det intryck av lugn

värdighet, som detta förslag giver. Förslagets realiserande skulle emellertid

genom att Norrbro över hela holmen behövde ombyggas med fortlöpande

valvöppningar draga allt för höga kostnader, beräknade till 2,180,000 kronor.

Östbergs förslag, alternativ 2. Förslaget är ur konstnärlig synpunkt

synnerligen värdefullt. Vattnet omkring Helgeandsholmen kommer genom

att platsen mellan Norrbro och riksdagshuset sänkts nästan i nivå med

Strömparterren väl till sin rätt. Då genom sänkningen riksdagshusets böjd

icke obetydligt ökas, uppkommer visserligen den risken, att detsamma därigenom

allt för starkt skulle framhävas på bekostnad av slottet. Detta

neutraliseras emellertid dels därigenom att medelst sänkningen strömmens

södra kajmur, som utgör soubassement till slottet, synbart erhåller motsvarande

förhöjning, dels genom att sänkningen omedelbart framför riksdagshusets

huvudfasad föreslagits blott i höjd med riksgatan. Riksdagshusets

monumentala karaktär torde komma att vida bättre än nu framhäv as, i all

synnerhet som det högre planet närmast riksdagshuset förbundits med det

lägre planet med en obruten trappa av storslagen verkan.

För körande finnes tillträde till riksdagshusets huvudentré från riksgatan

ävensom medelst ramper från Norrbro.

Kostnaden för detta förslags genomförande har beräknats till 1,317,000

kronor.

Såsom torde framgå av vad ovan sagts, fäste kommittén efter förslagens

granskning sin uppmärksamhet främst å professor Östbergs förslag, alternativ

II, och därnäst å det Edoff-Milleska förslaget. Då kommittén emellertid

fann båda dessa förslag i föreliggande skick alltför kostsamma och vissa

delar av förslagen därjämte av andra skäl syntes böra omarbetas, beslöt

kommittén samråda med nämnda förslagsställare för utrönande av möjligheterna

till besparande förenklingar och andra jämkningar i förslagen. Samrådet

skedde på det sätt, att kommittén till arkitekterna i fråga överlämnade

vissa skriftligen avfattade frågor, vilka av dessa sedermera besvarades såväl

muntligen vid sammanträden med kommittén som i ingivna promemorior.

Därvid framgick såväl, att vissa besparingar kunde vinnas, utan att de

estetiska kraven åsidosattes, som ock att jämkningar i av kommittén önskad

riktning läte sig genomföras.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 53.

Efter dessa, redan här ovan gjorda justeringar ter sig en sammanställning

av de genom kommitténs försorg beräknade kostnaderna på följande sätt:

Dahl-Hedqvists förslag................................................................ kronor 2,439,000

Edoff-Milles » ................................................................ » 1,558,000

Johanssons » alternativ III » 1,143,000

Östbergs » » I » 2,180,000

D:o » » II » 1,317,000

Kommittén förordar professor Östbergs förslag, alternativ II, och motiverar

denna ståndpunkt sålunda:

Professor Östbergs förslag, alternativ II, måste enligt kommitténs bestämda

uppfattning anses överlägset samtliga de konkurrerande förslagen, således

även det Edoff-Milleska; och vill kommittén förorda det förra till utförande.

Förslaget innebär i huvudsak följande. Platsen framför riksdagshuset nedschaktas

till ungefärligen samma höjdläge över vattnet som Strömparterren.

Närmast intill riksdagshuset sänkes dock nivån endast till jämnhöjd med

den blivande riksgatan, så att en terrass bildas å byggnadens norra, östra

och södra sidor. Det över holmen gående, frilagda partiet av Norrbro förses

i centrum med en genombrytning, förenande Strömparterren med riksdagshusplatsen,

som i norr och söder prydes med planteringar. Genombrytningen

har av kostnadsskäl begränsats att endast omfatta ett valv, varvid arkitekten

använt sig av ett under Norrbro befintligt valv. Förbindelsen från Norrbro

sker dels medelst de befintliga trapporna ned till Strömparterren, dels medelst

ramper för körning ned på riksdagsplanen och fram till trappan framför

riksdagshusets huvudentré. Förenande den nedschaktade platsen med terrassen

framför riksdagshuset löper längs byggnadens hela huvudfasad en

monumental trappa. Körtrafik direkt till huvudentrén kan ske från riksgatan.

Vid Norrbros västra sida kunna ramperna ersättas med trappor. Kommittén

vill emellertid förorda ramperna för att möjliggöra nedkörning till

planen, varvid vissa modifikationer i den föreslagna beläggningen med kalkstenshällar

torde bliva nödvändiga. I det ursprungliga förslaget utgjordes

den övre trappan till huvudentrén av en dubbeltrappa med uppgång från

vardera sidan. På kommitténs begäran har förslagsställaren utbytt denna

mot en trappa i huvudsaklig överensstämmelse med den nuvarande. Detta

medför emellertid, att ett antal trappsteg måste tilläggas inom riksdagshuset

innanför den stora porten, vilken får ökad höjd. Härigenom synes den

emellertid bliva mera monumental och i övrigt väl infogad i fasäden. Alternativet

med dubbelsidig yttre trappa kan dock utföras, men kommittén ger

företräde åt den enkelriktade trappan. Kostnadsskillnaden mellan båda

dessa alternativ torde, om hänsyn tages till att den billigare raka trappan

sammanhänger med en del invändiga arbeten i vestibulen, vara oväsentlig.

I förslaget ingå beklädnad av den genom markens sänkning blottade grundmuren,

ändring av luftintagen (för ventilationen) å riksdagshusets norra

sida och ändring av de båda sidogångarna å huvudfasaden. Några detaljritningar

till med förslaget sammanhängande ändringar inom riksdagshuset

har kommittén icke låtit utföra, utan blott anskaffat nödvändiga kostnadsberäkningar.

Ett ordnande av den s. k. puckeln torde lättast kunna utföras i samband

med genomförandet av de Östbergska förslagen, där dess nivå ungefär sammanfaller

med riksdagshusplanen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bankoutskottets utlåtande Nr 53.

Kealiserandet av det program för Helgeandsholmens ordnande, som kommittén

sålunda förordar, skulle säkerligen tillmötesgå de viktigaste krav, som

inom och utom riksdagen uppställts. Genom sänkningen av planen framfor

rikdagshuset vunnes betydande estetiska fördelar, främst att slottet och riksdagshuset

icke störande påverka varandra, utan att vardera av dessa monumentala

byggnader kan göra sig tillbörligt gällande. Samtidigt skulle riksdagshusplanen

bliva mera frigjord från genomgående trafik utan att behöva

avstängas och därmed en avskildhet ernås, som av många ledamöter av

riksdagen ansetts önskvärd. I enlighet med den växande körtrafikens fordringar

skulle den lämpligaste körvägen till riksdagshusets huvudingång

förläggas till riksgatan och terrassen närmast omkring riksdagshuset, dock

med bibehållen möjlighet att över Norrbro köra ned på riksdagshusplanen.

Någon egentlig förändring av Strömparterren ingår icke i förslaget i

annan mån, än att genombrytningen av bron skulle förorsaka ändringar i

den nuvarande restauranglokalen och därigenom eventuellt vissa utgifter för

Stockholms stad.

Slutligen har kommittén framfört tanken på att Stockholms stad med

hänsyn till det stora intresse, som ett vackert och värdigt ordnande av riksdagshusplanen

kunde väntas hava för huvudstadens invånare, lämnade ett

skäligt bidrag för genomförandet av ett förslag, som kunde vinna stadens

gillande. Kommittén ansåge sig icke höra föregripa riksdagens prövning

av de olika förslagen medelst en direkt förhandling med stadens myndigheter

rörande ett eventuellt bidrag till det av kommittén förordade förslaget.

Om det utskott, som komme att behandla frågan, så funne lämpligt,

syntes såsom ett led i den fortsatta utredningen förhandlingar kunna upptagas

med staden och slutföras så snabbt, att ett avgörande kunde komma

till stånd under 1929 års riksdag.

Helgeandsholmskommitténs utlåtande jämte hos kommittén förda proto- Fullmäktige i

• it-» i jijji i i* i j JcsQ&vds kött''

koll överlämnades av fullmäktige till bankoutskottet med skrivelse den toref ^en 23

23 februari 1929. I berörda skrivelse anföra fullmäktige för egen del februari 1929.

följande:

Fullmäktige kunna icke instämma i kommitténs förord för det östbergska

förslaget, alternativ II, då detsamma avskär den mellan Norrbro och riksdagshusets

huvudingång befintliga naturliga, plana och direkta förbindelsen,

betingad av det nivåläge, i vilken riksdagshuset blivit uppfört. Ett avbrott

i den direkta förbindelsen skulle även leda till att den mot riksbanken

vettande ingången mer och mer i praktiken bleve huvudingång, varigenom

krav på betydande och dyrbara ändringar i riksdagshusets inre skulle

framkomma.

Även vilja fullmäktige uttala sina tvivel, huruvida de hoga estetiska mal,

kommittén satt sig före, verkligen skulle ernås genom den åsyftade fullständiga

sänkningen av planen framför riksdagshuset, då för större delen

av omgivningen verkningarna av denna sänkning bliva bortskymda av

Norrbro.

Under sådana förhållanden och även med hänsyn till de hoga kostnaderna

måste fullmäktige avstyrka kommitténs förslag.

Av de övriga föreliggande förslagen träffas det av arkitekten Aron Johans
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottels utlåtande Nr 53.

Förhandlingar

med

representanter

för Stockholms

stad.

son framställda alternativ III icke av fullmäktiges huvudanmärkning, då

detsamma bibehåller den plana förbindelsen mellan Norrbro och riksdagshusets

huvudingång, på samma gång som det torde i väsentlig mån höja

riksdagsplatsens utseende genom sänkning av de höga kajmurarna mot

Norrström. Förslaget torde möjligen kunna tagas till utgångspunkt för

vidare förbättringar, men vilja fullmäktige dock uttala sina betänkligheter

mot de höga kostnader, som äro förbundna även med detta förslag.

Vid fullmäktiges skrivelse var fogat protokollsutdrag, utvisande, att

fullmäktiges ordförande til. dr K. Hildebrand och vice ordförande greve

G. Lagerbjelke varit från beslutet skiljaktiga och förenat sig om följande

yttrande:

I olikhet med fullmäktiges flertal anse vi, att fullmäktige bort tillstyrka

kommitténs förslag. Under åberopande i övrigt av vad vi såsom medlemmar

av kommittén anfört till förmån för det Östbergska förslaget, alternativ II,

vilja vi här framhålla, att en verklig lösning av frågan om ordnandet av

riksdagshusets närmaste omgivning måste anses önsklig, men att en sådan

lösning ej torde vinnas på den väg, fullmäktiges flertal antytt. Den skulle

endast uppskjutas.

Med anledning av arkitekten Aron Johanssons skrivelse anse vi oss vidare

böra påpeka, att, om kostnaderna för genomförande av hans alternativ III

på angivet sätt kunna nedbringas till under 900,000 kronor, så kan en

motsvarande reduktion även göras för skulpturer m. m. beträffande det

Östbergska förslaget.

Med fullmäktiges nu ifrågavarande skrivelse överlämnades tillika en av

arkitekten Aron Johansson till fullmäktige ingiven skrivelse, däri arkitekten

Johansson — efter en kritisk granskning av det östbergska förslaget — framlagt

ett kompromissförslag av följande innehåll:

Hela riksdagshusplanen sänkes till ungefärlig nivå med Riksbron med de

undantag, som innehålles i mitt förra förslag. Bekväma breda ramper föra

från Norrbros båda ändpunkter ned till nämnda plan, som ligger cirka

1.8o meter under Norrbro (mot Östbergs 5.6o). Mot riksdagshuset upp till

terrassen framför detsamma, belägen i nuvarande höjd, leder den Östbergska

monumentala trappan, dock endast omkring 1.6 o meter hög, som på ett

gynnsamt sätt torde framhålla riksdagshuset, vilket lämnas helt nch hållet

orört. Gångvägarna vid sidan i nivå med Riksgatan bibehålies från mitt

huvudförslag. Från riksdagshusplatsen leda trappor ned till valvet under

Norrbro, varigenom platsen förbindes med Strömparterren, om så skulle

anses önskvärt. Mitt på platsen kan ett monument resas i form av en

staty eller fontän, eller ock kan platsen prydas med tvenne fontäner i enlighet

med Östbergs förslag.

Trafikmöjligheterna ställa sig så:

Östbergska förslaget: 38 trappsteg ned, 38 trappsteg upp.

Kompromissförslaget: bekväm nedfart även för bilar ned, 11 trappsteg

upp, allt upp till nuvarande nivå för riksdagshuset.

För behandling av frågan om ordnandet av riksdagshusets omgivningar

har utskottet ansett det vara av vikt att vinna kännedom om den uppfattning,

som i denna företräddes från Stockholms stads sida. I skrivelse till

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 53. 9

fullmäktige i riksgäldskontoret den 12 mars 1929 anhöll utskottet därför, att

fullmäktige ville i sådant syfte skyndsamt inleda förhandlingar med vederbörlig

stadsmyndighet eller utsedda representanter för sådan myndighet. Därvid

skulle särskilt utrönas, i vilken omfattning staden vore villig att lämna

ekonomiskt bidrag till frågans lösning, varefter fullmäktige borde inkomma

till utskottet med redogörelse för förhandlingarnas resultat samt det yttrande

och förslag, vartill desamma kunde föranleda.

Med anledning härav utsågo fullmäktige inom sig fil. dr K. Hildebrand,

f. d. professorn G. Kobb och kabinettskammarherren E. Hallin att å fullmäktiges

vägnar inleda förhandlingar i ämnet samt anhöllo i skrivelse

den 14 mars 1929, att Stockholms stadskollegium ville utse representanter

att å stadens vägnar deltaga i förhandlingarna, Sedan stadskollegiet för

ändamålet utsett borgarråden Yngve Larsson och Harry Sandberg samt

byrådirektören Vilhelm Hernlund, hölls ett gemensamt sammanträde den

19 i samma månad, varvid fullmäktiges delegerade hemställde, att stadens

delegerade måtte snarast meddela underrättelse, huruvida och i vilken

omfattning ekonomiskt bidrag till Helgeandsholmens ordnande kunde vara

att från stadens sida förvänta. Under sammanträdet uttalades från stadens

delegerades sida önskvärdheten av att Helgeandsholmskommitténs kostnadsberäkningar

bleve underkastade viss prövning, och föreslogo fullmäktiges delegerade

då, att sådan prövning måtte verkställas genom stadens försorg.

Den i anledning härav beslutade kontrollberäkningen, vilken verkställts

av stadens gatukontor, har givit följande resultat:

Östbergs alternativ I.

Gatukontoret
kronor
Norrbro

jämte dess anslutningar ............................... 1,255,000

Riksdagshusplatsen............................................................ 565,000

Planet omkring riksdagshuset........................................ 376,000

Riksdagshuset .................................................................... 105,000

Tvenne fontäner med skulpturer.................................... 150,000

Summa kronor 2,451,000

Östbergs alternativ II.

Gatukontoret
kronor
Norrbro

jämte dess förbindelser med riksdagshusplatsen

............................................................................ 330,000

Riksdagshusplatsen............................................................ 550,000

Planet omkring riksdagshuset........................................ 368,000

Riksdagshuset .................................................................... 105,000

Tvenne fontäner med skulpturer.................................... 150,000

Summa kronor 1,503,000 1,317,000.

Helgeands
holms
kommittén
kronor
1,

127,000

456.000

351.000

96,000

150.000

2,180,000.

Helgeands
holms
kommittén
kronor
285.

000

449.000

332.000

101.000

150,000

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bankoutskottets utlåtande Nr 53.

Johanssons alternativ III.

Gatukontoret
kronor
Norrbro

jämte dess förbindelser med riksdagshusplatsen

............................................................................ 109,000

Riksdagshusplatsen............................................................ 398,000

Planet omkring riksdagshuset........................................ 303,000

Riksdagshuset .................................................................... —

Figurskulpturer ................................................................ 150,000

Summa kronor 960,000 1,143,000.

I kostnadsberäkningarna ingå icke kostnaderna för eventuella arbeten å

Strömparterren eller den s. k. puckeln eller för parkanläggningarna å riksdagshusplatsen.

De av gatukontoret beräknade högre kostnaderna för Östbergs förslag bero

i huvudsak på att kontoret ansett sig böra räkna med högre å-pris för

schaktning och borttransportering av massor för riksdagshusplanens sänkning,

samt därå, att marginalen för oförutsedda utgifter beräknats till 20 i

stället för till 15 procent. Vid de av Helgeandsholmskommittén föranstaltade

beräkningarna har man ansett sig kunna räkna med de icke obetydligt

lägre preliminära anbud, som förelågo från vissa entreprenadflrmor. Vid

kostnadsberäkningen av Östbergs alternativ I har gatukontoret även ansett

sig böra räkna med behovet av en förstärkning av trafikmöjligheterna över

Norrbro under ombyggnadstiden genom en provisorisk bro (100,000 kronor).

Stockholms stads delegerade hava i ärendet anfört i huvudsak följande:

Vid övervägande av de spörsmål, som föreligga till vår prövning, hava

vi kommit till följande resultat.

I överensstämmelse med den mening, som vid frågans behandling inom

1928 års riksdag och sedermera inom den på riksdagens initiativ tillsatta

kommittén gjort sig gällande, anse vi den nuvarande utformningen av riksdagshusets

omgivningar otillfredsställande. Trakten omkring de nya riksbyggnaderna

har lämnats i ett ofullbordat och torftigt skick, föga motsvarande

de anspråk på monumentalitet, som de kringliggande byggnadsverken

ställa, och än mindre utnyttjande den skönhet och trevnad, som Helgeandsholmens

läge mellan de strömmande vattnen skänker. Såväl Stockholms

natur som dess byggnadshistoria har givit Helgeandsholmen den centrala

platsen i Stockholms stadsbild, och det måste följaktligen anses i hög grad

önskvärt, att holmen såvitt möjligt ordnas på ett sätt, som bättre utnyttjar

dess utomordentliga naturliga förutsättningar och motsvarar dess traditioner.

För detta önskemål kan Stockholms stad icke vara likgiltig. Dess tillfredsställande

lösning kan enligt vår mening även motivera ekonomiska uppoffringar

från stadens sida.

Vid prövningen av de förslag i detta hänseende, som på riksdagens föranstaltande

utarbetats, hava vi funnit oss böra tillstyrka en lösning i överensstämmelse

med Ragnar Östbergs plan. Vi kunna i detta hänseende

ansluta oss till de omdömen, som Helgeandsholmskommittén uttalat. Ett

genomförande av Östbergs förslag skulle, förutom dess av kommittén framhävda

lyckliga verkningar å de stora monumentalbyggnaderna i stadens

centrum, skänka allmänheten en avskild och dock lätt tillgänglig, utomordentligt

vacker planterad plats i Strömmens omedelbara närhet.

Helgeands
holms
kommittén
kronor
142.

000

476.000

350.000

25,000

150.000

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 53.

11

I viss män har emellertid värdet av den Östbergska lösningen förminskats

genom de förenklingar, som av ekonomiska skäl vidtagits i det av Helgeandsholmskommittén

tillstyrkta alternativ II, där man saknar den fria förbindelsen

genom de trenne mäktiga valven mellan Strömparterren och

riksplatsen. Genom dessa valvbågar skulle förbindelseleden mellan Gustav

Adolfs torg och slottet i sin helhet erhålla karaktären av en över strömmarna

och holmen fortskridande brobyggnad av säkerligen ovanligt skönhetsvärde.

Med utgångspunkt från denna värdesättning av förslagen tillstyrka vi,

att därest riksdagen komme att bestämma sig för ett ordnande av holmen i

enlighet med Östbergs alternativ II, staden därtill bidrager med 350,000

kronor. Till ett genomförande av Östbergs alternativ I anse vi oss, med

hänsyn till det företräde, som efter vår mening måste tillerkännas detta

alternativ, böra tillstyrka ett avsevärt högre bidrag, nämligen 1,200,000

kronor. Vid bifall till denna ståndpunkt skulle bidraget för riksdagen

bliva i huvudsak detsamma vid alternativ II och vid alternativ I.

Då vi beträffande alternativ I ifrågasätta ett bidrag från stadens sida av

nyss angiven avsevärd omfattning, hava vi förutsatt, att högst hälften av

detta bidrag eller 600,000 kronor skall bestridas av skattemedel och att

stadsfullmäktige för täckande av den återstående hälften av bidraget skola

anvisa någon av utdelningarna å de för sådana ändamål avsedda fonder,

som utfalla under tiden för här avsedda byggnadsarbeten.

Såsom en förutsättning för stadens bidrag hava vi givetvis räknat med

att platsen för all framtid bibeliålles såsom en för allmänheten tillgänglig

öppen plats.

Vid vår granskning av de föreliggande förslagen hava vi vidare utgått

därifrån, att de icke må anses fullständiga eller definitiva i fråga om planteringarnas

anordnande å den nya riksplatsen. Därest staden skall lämna

bidrag till platsens ordnande, förutsätta vi, att planteringarna erhålla väsentligt

större omfattning än å modellerna angives.

Enligt vår uppfattning är icke något av de övriga föreliggande förslagen

av den beskaffenhet, att skäl finnas för staden att lämna bidrag till dess

genomförande i vidare mån än som kan följa av stadens uppgift att sörja

för planteringar å för allmänheten tillgängliga öppna platser.

Delegerade hava slutligen inhämtat vissa uppgifter rörande behovet av

ombyggnads- och förstärkningsarbeten å stora Norrbro, eu fråga, som enligt

vad delegerade erfarit genom hamnstyrelsens försorg kommer att göras till

föremål för särskild undersökning. Den nu föreliggande frågan om Helgeandsholmens

ordnande kan enligt delegerades uppfattning behandlas helt

oberoende av frågan om dylika arbeten å själva Norrbro, då såväl med

hänsyn till brons arkitektoniska värde som av praktiska skäl någon ändring

av Norrbro icke borde ifrågakomma.

Stadskollegiet har den 2 maj 1929 avgivit utlåtande i ämnet och därvid

anfört följande:

I överensstämmelse med den uppfattning, stadskollegiets delegerade här

utvecklat, anser kollegiet Helgeandsholmens ordnande på ett sätt, som motsvarar

platsens av naturen och den omgivande stadsbilden skapade förutsättningar

även för staden vara ett önskemål, vars tillgodoseende kan

motivera ekonomiska uppoffringar från kommunens sida.

Stadskollegiet kan likaså ansluta sig till den av delegerade lämnade värdesättningen

av de olika, på riksdagens föranstaltande utarbetade förslag, som

Stadskollegiets

utlåtande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande Nr 53.

Fullmäktige

1 riksgäldskontoret

den

2 maj 1929.

nu föreligga till prövning. Framför andra synes sålunda det av professor

Ragnar Östberg såsom alternativ I betecknade förslaget böra ifrågakomma till

utförande. Förutom de stora konstnärliga förtjänster, som, enligt vad ovan

uttalats, kunna tillerkännas detta förslag, måste det med hänsyn till de intressen,

staden har att företräda, anses äga ett särskilt värde, då det, såsom

även stadskollegiets delegerade framhäva, på en av naturen särskilt gynnad

plats i stadens centrum skulle skänka allmänheten ett avskilt och dock lätttillgängligt

parkområde av ovanligt behag och trevnad. Med hänsyn härtill

synes ett relativt högre bidrag från stadens sida till detta förslags utförande

vara väl motiverat.

Jämväl i övrigt kan stadskollegiet i fråga om de för de olika alternativen

föreslagna bidragens belopp ansluta sig till vad kollegiets delegerade föreslagit.

I likhet med delegerade förutsätter stadskollegiet härvid, att, för det

fall staden enligt här tillstyrkt utfästelse kommer att bidraga till utförande

av Östbergs alternativ I med ett belopp av 1,200,000 kronor, hälften av detta belopp

skall kunna anvisas av fondmedel. I fråga om möjligheterna härför

må hänvisas till de uppgifter, delegerade lämnat.

I överensstämmelse med den uppfattning, som förhandlingsdelegerade vid

överlämnande av sitt yttrande uttalade, har kollegiet ansett, att då kollegiet

sålunda förklarat sig vilja tillstyrka bidrag till Helgeandsholmens ordnande

med här ovan angivna belopp, frågan nu bör underställas stadsfullmäktiges

prövning.

Med åberopande av vad sålunda anförts har stadskollegiet hemställt, att

stadsfullmäktige måtte, med godkännande av vad stadskollegiet här ovan

uttalat, utfästa sig att bidraga till Helgeandsholmens ordnande enligt Östbergs

ovan angivna alternativ I med 1,200,000 kronor samt enligt Östbergs

alternativ II med 350,000 kronor.

Fullmäktige i riksgäldskontoret hava med skrivelse den 2 maj 1929 till

utskottet överlämnat ovan berörda utlåtanden jämte därtill hörande bilagor.

I samband därmed hava fullmäktige för egen del i ärendet anfört följande:

Genom stadskollegiets berörda beslut har frågan kommit i delvis nytt läge,

i det att ett avsevärt högre bidrag skulle av staden lämnas till det Östbergska

förslaget, alternativ I, än till alternativ II, vilket förordats av Helgeandsholmskommittén.

I stadens delegerades skrivelse framhålles, att skillnaden

i stadens bidrag är avsedd att utjämna skillnaden i kostnad för staten

mellan de båda alternativen.

Den av gatukontoret utförda kontrollberäkningen av de kostnadsberäkningar,

som verkställts genom Helgeandsholmskommitténs försorg, slutar

med något höjda belopp för de Östbergska alternativen och ett något lägre

belopp för det Johanssonska förslaget. Skillnaden beror beträffande de förra

främst på, att bortschaktningen från planen ansetts komma att draga något

större kostnad per kubikmeter samt att »marginalen» satts till 20 i stället för

15 procent. Vid ärendets behandling hos fullmäktige har undertecknad Hildebrand,

såsom ordförande i kommittén, meddelat, att kommittén införskaffat

muntliga uppgifter å kostnaderna för jordschaktningen från flera entreprenörer

samt att kommittén vid sina beräkningar icke valt den lägsta siffran

utan stannat vid ett något högre belopp eller 6 kronor per kubikmeter.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 53.

13

I samband med nu förevarande förslag angående ordnande av riksdagshusets

omgivningar har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr Rydén väckt motion nr 261, däri hemställts, »att riksdagen

ville besluta att uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret att inom

en kostnadsram av 1,317,000 kronor, minskade med det belopp, som av

Stockholms stad kan komma att för ändamålet beviljas, låta utföra de arbeten

för ordnande av riksdagshusets omgivningar, som förordats i Helgeandsholmskommitténs

den 1 februari 1929 avgivna förslag, ävensom för

arbetenas påbörjande under budgetåret 1929/1930 anvisa ett belopp av 317,000

kronor att utgå av förslagsanslaget till riksdags- och revisionskostnader samt

kostnader för riksdagens hus.»

Beträffande motiveringen för förslaget får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet tillåter sig till en början omnämna, att stadsfullmäktige i Stockholm

den 21 maj 1929 behandlat frågan om Helgeandsholmens ordnande

och därvid, enligt utskottet tillhandakommet meddelande, fattat beslut

i överensstämmelse med stadskollegiets i det föregående återgivna hemställan.

Stockholms stad har alltså närmast uttalat sig för en lösning av frågan i

överensstämmelse med Östbergs förslag, alternativ I, och staden har utfäst

sig att vid en lösning enligt detta alternativ bidraga till Helgeandsholmens

ordnande med ett belopp av 1,200,000 kronor.

Genom den ståndpunkt, som från stadens sida sålunda intagits och som

innebär, att staden vid bifall till ett annat förslag än det av Helgeandsholmskommittén

förordade påtager sig en betydande del av kostnaderna för

ordnandet av riksdagshusets omgivningar, synes ärendet hava kommit i ett

väsentligen annat läge än det, som förelåg vid tiden för avslutandet av

Helgeandsholmskommitténs arbete.

Såväl med hänsyn till nu angivna omständighet som i betraktande av

ärendets omfattning och vikt torde en ingående prövning av olika föreliggande

förslag vara nödvändig, innan riksdagen går att taga ståndpunkt

i frågan. En dylik prövning har utskottet vid nuvarande tidpunkt icke

varit i tillfälle att verkställa. Utskottet har på grund härav ansett sig böra

ifrågasätta, att ärendet icke vid innevarande års riksdag företages till slutligt

avgörande. Utskottet håller ock före, att ett uppskov med ståndpunktstagande

i ämnet i och för sig måste anses välbetänkt, icke minst med hänsyn

därtill, att den allmänna diskussionen i denna omstridda och ur flera

synpunkter betydelsefulla fråga alltjämt synes fortgå samt att uppfattningarna

i frågan ännu icke torde hava vunnit den stadga, som synes önskvärd

före ett definitivt beslut från riksdagens sida.

I överensstämmelse med den uppfattning, som här antytts, har utskottet

— utan att på något sätt hava tagit ställning i ämnet — ansett sig böra

hemställa,

Motion

1:261.

Utskottet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande Nr 53.

a) att den av fullmäktige i riksgäldskontoret med

förberörda skrivelse den 23 februari 1929 överlämnade

utredningen rörande ordnandet av riksdagshusets omgivningar

icke för närvarande må till någon riksdagens

åtgärd föranleda; samt

b) att ifrågavarande motion I: 261 icke heller må till

någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 27 maj 1929.

På bankoutskottets vägnar:

C. E. SVENSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar C. E. Svensson, Pettersson i Olovstorp, Ström, Abrahamsson,

Dalberg, Andersson i Hedsta, P. A. Larsson och Bodin;

från andra kammaren: herrar Winkler, Borggren, Bäcklund*, Wikström, Rgberg, Lovény

Svensson i Betingetorp och Leffler.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.