Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets utlåtande Nr 54

1929-05-27 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1929:54, Bankoutskottets utlåtande Nr 54

Dokumentets text

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 54.

15

Nr 54.

Ankom till riksdagens kansli den 27 maj 1929 kl. 12 m.

Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken och i riksgäldskontoret

framställning angående utförande av en bro över

Stora Norrström i Stockholm m. m.

Beträffande byggande av en bro över Stora Norrström i Stockholm —

Riksbron — träffades år 1906 avtal mellan kronan och Stockholms stad,

varigenom staden åtog sig att bygga dels en provisorisk bro, dels ock senare

en stenbro i tre spann, emot en ersättning från statens sida av högst

400,000 kronor. Det ännu gällande avtalet är av följande innehåll:

Mellan fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret, jämlikt bemyndigande

i riksdagens skrivelse den 6 april 1906, å ena, samt Stockholms

stad, jämlikt Stockholms stadsfullmäktiges beslut den 1 februari 1906, å

andra sidan, har, i fråga om utförande genom Stockholms stads försorg av

en bro i tre spann med överbyggnad av sten över Stora Norrström m. m.,

träffats följande

Avtal:

1.

Stockholms stad åtager sig att, så snart ske kan, efter träffat avtal, utan

ersättning av staten bygga en provisorisk, för gående beräknad bro om

minst fyra meters bredd över Stora Norrström från Strömgatan till lämplig

punkt på Helgeandsholmen samt besörja alla de provisoriska anordningar

med avseende å kajer och gatudelar, som av berörda bro föranledas, ävensom

sedermera underhålla nämnda bro jämte berörda anordningar.

2.

Staden åtager sig att, sedan vederbörligt tillstånd därtill erhållits, över

Stora Norrström mellan Strömgatan och Helgeandsholmen i Drottninggatans

förlängning bygga och underhålla en hro i tre spann av sten, eventuellt

med inre valv av betongkonstruktion, ävensom verkställa de anordningar

med avseende på Strömgatan och dess kaj, som härav föranledas.

3.

Fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret ersätta stadens kostnader

för den i punkten 2 omförmälda brobyggnaden jämte tillhörande

ovanberörda anordningar; dock icke med högre belopp än 400,000 kronor;

och skall ersättning utbetalas efter fullmäktiges beprövande i mån av brobyggnadsarbetets

fortgång. Bron upplåtes för all framtid till allmän trafik.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bankoutskottets utlåtande Nr 54.

4.

a) Om tillstånd till byggande av sådan bro, som i punkten 2 omförmäles,

skulle av Kungl. Maj:t nekas eller Kungl. Maj:t eller domstol för brobyggnaden

uppställa sådana villkor, som staden anser oantagliga, förfalla därmed

stadens härmed gjorda åtaganden utom i fråga om den i punkten 1

här ovan omförmälda provisoriska bron, och inträder då frågan om brobyggnaden

i Drottninggatans förlängning i samma skick, vari den nu befinner

sig.

b) Den provisoriska bron må av staden borttagas, då fem år förflutit,

efter det staden beslutit att icke bygga den i punkten 2 här ovan omförmälda

bron.

I enlighet med ovanstående avtal utförde staden en provisorisk gångbro

över Stora Norrström, vilken bro den 20 mars 1907 uppläts för trafik.

Frågan om byggande av en ny, permanent Riksbro har därefter varit

föremål för ingående överväganden, därvid olika förslag i ämnet framlagts,

vilka emellertid ännu icke lett till något resultat. Frågans definitiva lösning

har försenats främst av två omständigheter, nämligen dels frågan, om bron

skulle byggas i ett eller flera spann, dels även frågan huruvida och på vad

sätt brobygget borde ställas i samband med den vid olika tidpunkter planerade

regleringen av Mälarens vattenstånd.

Vad angår sist omförmälda spörsmål må erinras, att såväl vattenfallsstyrelsen

som 1924 års Mälarregleringskommission uttalat, att en blivande

regleringsdamm i Norrström borde förläggas i den nya Riksbron och icke såsom

tidigare ifrågasatts mellan Riksbron och Norrbro. Emellertid hade det därvid

icke synts nödvändigt att uppskjuta brofrågan, till dess regleringsfrågan

blivit avgjord. Om en regleringsdamm ansåges böra förläggas i bron, vilket

ej minst ur utseendesynpunkt syntes vara det riktiga, kunde bron utföras,

om blott hänsyn toges till en framtida dammanläggning. Detta innebure,

att i landfästena skulle göras ursparningar för erforderlig maskinkammare,

samt att antingen dammtröskeln skulle utföras från början eller sådana åtgärder

vidtagas, att den sedermera kunde anläggas.

Sedan Stockholms stadskollegium i februari 1928 uppdragit åt hamnstyrelsen

att fullfölja utredningen rörande byggandet av Riksbron samt

framlägga nytt förslag till brons utförande i ett spann, har hamnstyrelsen

med skrivelse till stadskollegiet den 29 augusti 1928 framlagt ett av hamnbyggnadsavdelningen

i samråd med professorn Ragnar Östberg upprättat nytt

broförslag. Enligt förslaget skulle bron utföras av betong i ett spann och

delvis beklädas med granit. Med hänsyn till grundförhållandena skulle

landfästena utbyggas framför de nuvarande kajmurarna. Bron skulle givas

en nyttig bredd av 12 meter, fördelade med 6 meter på körbanan och 3

meter på vardera gångbanan.

Bron har givits sådant läge i plan, att förlängningen av broaxeln på

södra sidan om Strömmen går igenom mittpunkten av portalerna mellan

riksdags- och riksbankshusen och på norra sidan sammanfaller med Drottninggatans

mittlinje ovanför Fredsgatan. Till grund för höjdläget hava

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 54.

17

lagts höjden+ 8.75 i korsningpunkten mellan Ström- och Drottninggatorna

samt nuvarande höjden+ 8.7 o vid portalen mellan riksdags- och riksbankshusen

på Helgeandsholmen. Högsta punkten på bron skulle ligga på+ 10.1 o.

Farbanans lutning härifrån mot landfästena föreslås till 1 : 20.

Kostnaderna för bron, inklusive ordnande av anslutningen på Helgeandsholmen

samt reglering av Strömgatan och Drottninggatan i anslutning till

bron, hava beräknats till 878,000 kronor.

Sedan på hemställan av Stockholms stadskollegium förhandlingar under

hand förts mellan av fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret utsedda

delegerade, å ena, samt representanter för stadskollegiet, å andra

sidan, om viss ändring i ovan intagna avtal, har stadskollegiet den 16

maj 1929 till fullmäktige ingivit en skrivelse med hemställan om fullmäktiges

medverkan till åstadkommande av riksdagens medgivande till

hrons byggande i ett spann i stället för förut bestämda tre spann i

huvudsaklig överensstämmelse med ovan omförmälda, av hamnstyrelsen framlagda

förslag.

I yttrande den 28 februari 1929 över det föreliggande förslaget till Riksbro

har byggnadsstyrelsen anfört bland annat följande:

Styrelsen har intet att erinra mot det föreslagna utförandet av bron i ett

spann i stället för tre, för vilken förändring det vill synas styrelsen föreligga

starka skäl. Utom vattenavrinningsfrågan, i vilket avseende en bro

i ett spann givetvis är att föredraga, träder utseendefrågan i förgrunden.

Tidigare förslag upptog en bro i tre spann i anslutning till Norrbro. Med

den omkring 2 meter lägre höjden över medelvattenytan, som den blivande

riksbrons brobana komme att få i jämförelse med Norrbro, är det tydligt,

att brovalven, vilka skola uppbära denna brobana, ingalunda skulle komma

att få den vackra proportionering, som kännetecknar Norrbro. Ett återupprepande

av valvmotivet från Norrbro på denna plats med väsentligt

tryckta proportionsförhållanden å valvbågarna vore med all säkerhet ej

lyckligt. Man måste därför med tillfredsställelse hälsa det nya bromotivet

med endast ett spann, som redan tidigare framkommit i samband med det

av arkitekten Ferd. Boberg år 1894 framlagda förslaget till riksbankslius å

Helgeandsholmen, vilket förslag emellertid avsåg en järnbro, medan den nu

föreslagna bron avses att utföras av betong.

Den föreslagna utflyttningen av landfästena synes välbetänkt, då omfattande

förstärkningar av befintliga pålgrunder under de blivande landfästena

äro nödvändiga. Även en trespannsbro förutsätter sådan förstärkning,

varför de båda förslagen kunna anses likvärdiga i vad berör eventuell

inverkan på närbelägna byggnaders grunder under arbetets utförande. Ett

utflyttande av landfästena är även att förorda med hänsyn till att spännvidden

minskas, varigenom även anläggningskostnaden kan nedbringas.

I avseende å tidpunkten för brons byggande ansluter sig byggnadsstyrelsen

till den uppfattningen, att skäl ej kan anses föreligga att uppskjuta

brobyggnaden med hänsyn till att frågan rörande Mälarens reglering icke

blivit slutgiltigt avgjord.

I skrivelse till bankoutskottet den 16 maj 1929 hava fullmäktige i riksBihang

till riksdagens protokoll 1929. 8 samt. 32 häft. (Sr 53—5b.) 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande Nr 54.

banken och i riksgäldskontoret förklarat sig för sin del icke hava något

att invända emot den av stadskollegiet föreslagna ändringen i avseende å

brons byggande och tillika hemställt, att utskottet ville utverka riksdagens

godkännande av det förslag till avtal därom, som stadskollegiet avlämnat jämte

sin skrivelse. Ifrågavarande förslag är fogat såsom bilaga till detta utlåtande.

I sin berörda skrivelse hava fullmäktige till behandling upptagit även

frågan om trafiken över den nya bron och i gatan mellan riksdags-

och riksbanksbyggnaderna. I avseende härå anföra fullmäktige

följande:

1906 års avtal innehåller en bestämmelse därom, att den i avtalet avsedda

bron skulle för all framtid upplåtas till allmän trafik. Motsvarande bestämmelse

saknas i det nu föreliggande förslaget till avtal. Fullmäktige

anse nämligen grundförhållandena under riksdags- och riksbanksbyggnaderna

å Helgeandsholmen vara sådana, att allmän körtrafik icke bör ifrågakomma.

En obegränsad trafik skulle också i hög grad försvåra tillträdet till de båda

riksbyggnaderna, framför allt riksbanksbyggnaden, utanför vilken kunder,

som besöka banken, böra hava tillfälle att lämna sina automobiler, och

gäller detta särskilt sådana, som flera gånger om dagen för andra banker

ombesörja penningtransporter. Enligt fullmäktiges mening bör trafiken

därför begränsas till personautomobiler och andra lättare fordon, med iakttagande

att någon inskränkning icke må ske beträffande trafiken till och

från nyssnämnda byggnader för riksdagens och riksbankens behov. Emellertid

ankommer det i Stockholm på överståthållarämbetet att meddela föreskrifter

om den reglering av trafiken eller tillstånd till trafik över den nya

bron, som kan ifrågakomma. Enligt fullmäktiges mening bör därför riksdagens

bemyndigande utverkas för fullmäktige att, om nu föreliggande förslag

till avtal varder av riksdagen godkänt och den ifrågavarande bron

kommer till stånd, hos överståthållarämbetet anhålla om utfärdande av de

särskilda föreskrifter, som må anses nödvändiga.

Under åberopande av det ovan anförda hava fullmäktige hemställt, att

utskottet ville hos riksdagen utverka dels dess godkännande av berörda

avtal med uppdrag åt fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret att

underteckna detsamma, dels ock dess särskilda bemyndigande till förenämnda

fullmäktige att under angivna förutsättningar ingå till överståthållarämbetet

med framställning i ovannämnda syfte.

utskottet. Det nu föreliggande förslaget till nytt avtal mellan kronan och Stockholms

stad rörande byggande av en permanent Riksbro in. m. innebär

huvudsakligen den förändringen i jämförelse med nu gällande, år 1906

träffade avtal i samma ämne, att bron skulle byggas i ett spann i stället

för förut bestämda tre spann. Enligt det nya avtalet skulle därjämte brons

landfästen utbyggas utanför de nuvarande kajmurarna. De sålunda ifrågasatta

förändringarna hava föranletts av den ändrade uppfattning, som ur

estetiska och konstruktionssynpunkter numera gör sig gällande beträffande

det ifrågavarande brobygget. Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen

i ärendet, har det nu föreliggande, av Stockholms hamnstyrelse den

29 augusti 1928 framlagda förslaget till ny Riksbro i huvudsak tillstyrkts

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 54.

19

av Stockholms stadskollegium, och fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret

hava för sin del framhållit, att de icke hava något att invända

mot vad stadskollegiet föreslagit i avseende å brons byggande. Utskottet

biträder den av fullmäktige sålunda uttalade uppfattningen och vill därför

förorda, att riksdagen lämnar sitt godkännande till det föreslagna nya

avtalet.

Utskottet delar jämväl fullmäktiges mening i fråga om nödvändigheten

av viss begränsning av trafiken över den nya bron och i gatan mellan

riksdags- och riksbanksbyggnaderna. Det lärer ankomma på fullmäktige

att, därest nu föreliggande förslag till avtal varder av riksdagen godkänt

och den ifrågavarande bron kommer till stånd, hos överståthållarämbetet

anhålla om utfärdande av de särskilda föreskrifter om regleringen av trafiken

eller tillstånd till trafik över den nya bron och i gatan mellan riksdagsoch

riksbanksbyggnaderna, som må anses påkallade. Särskilt beslut av riksdagen

rörande bemyndigande i sådant avseende torde emellertid icke vara

erforderligt.

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av fullmäktiges i riksbanken

och i riksgäldskontoret förevarande framställning,

må

a) godkänna här bilagda förslag till avtal mellan fullmäktige

i riksbanken och i riksgäldskontoret, å ena, samt

Stockholms stad, å andra sidan, i fråga om utförande

genom stadens försorg av en bro över Stora Norrström

m. m.; samt

b) bemyndiga fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret

att underteckna ifrågavarande avtal.

Stockholm den 27 maj 1929.

På bankoutskottets vägnar:

C. E. SVENSSON.

Närvarande: se anteckning å utlåtande nr 53.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets utlåtande Nr 54.

Bilaga.

Mellan fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret, jämlikt bemyndigande

i riksdagens skrivelse den , å ena, samt Stockholms

stad, jämlikt Stockholms stadsfullmäktiges beslut den , å andra

sidan, har med upphävande av ett den 1 februari/6 april 1906 träffat avtal

i fråga om utförande genom stadens försorg av en bro över Stora Norrström

m. m, avslutats följande överenskommelse:

Avtal.

1.

Stockholms stad åtager sig att med avseende å den nuvarande, genom

stadens försorg utförda provisoriska bron över Stora Norrström från Strömgatan

till Helgeandsholmen alltfortfarande underhålla nämnda bro jämte

därtill hörande anordningar med avseende å kajer och gatudelar.

2.

Staden åtager sig vidare att, sedan vederbörligt tillstånd därtill erhållits,

över Stora Norrström mellan Strömgatan och Helgeandsholmen i Drottninggatans

förlängning bygga och underhålla en bro av betong i ett spann

ävensom verkställa de anordningar med avseende å Strömgatan och Helgeandsholmen

samt därtill hörande kajer, som härav föranledas, med iakttagande

därvid att landfästena utbyggas utanför de nuvarande kajmurarna.

3.

Fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret bidraga till stadens kostnader

för den i punkten 2 omförmälda brobyggnaden jämte tillhörande anordningar

med ett belopp av 400,000 kronor, att utbetalas efter fullmäktiges

beprövande i mån av brobyggnadsarbetets fortgång.

4.

Om vederbörligt tillstånd till byggande av sådan bro, som i punkten 2

omförmäles, icke skulle kunna utverkas eller Kungl. Maj:t eller domstol

för brobyggnaden uppställer villkor, som staden anser oantagliga, må staden

förklara sina här gjorda åtaganden förfallna utom i fråga om den i punkten

1 här ovan omförmälda underhållsskyldigheten; och återinträder då frågan

om brobyggnaden i Drottninggatans förlängning i samma skick, vari den

nu befinner sig. Den provisoriska bron må av staden borttagas, då fem år

förflutit, efter det staden beslutit förklara sitt åtagande att bygga den i

punkten 2 här ovan omförmälda bron förfallet.

Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1929.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.