Bankoutskottets utlåtande Nr 54
1929-05-27 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1929:54, Bankoutskottets utlåtande Nr 54
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande Nr 54.
15
Nr 54.
Ankom till riksdagens kansli den 27 maj 1929 kl. 12 m.
Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken och i riksgäldskontoret
framställning angående utförande av en bro över
Stora Norrström i Stockholm m. m.
Beträffande byggande av en bro över Stora Norrström i Stockholm —
Riksbron — träffades år 1906 avtal mellan kronan och Stockholms stad,
varigenom staden åtog sig att bygga dels en provisorisk bro, dels ock senare
en stenbro i tre spann, emot en ersättning från statens sida av högst
400,000 kronor. Det ännu gällande avtalet är av följande innehåll:
Mellan fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret, jämlikt bemyndigande
i riksdagens skrivelse den 6 april 1906, å ena, samt Stockholms
stad, jämlikt Stockholms stadsfullmäktiges beslut den 1 februari 1906, å
andra sidan, har, i fråga om utförande genom Stockholms stads försorg av
en bro i tre spann med överbyggnad av sten över Stora Norrström m. m.,
träffats följande
Avtal:
1.
Stockholms stad åtager sig att, så snart ske kan, efter träffat avtal, utan
ersättning av staten bygga en provisorisk, för gående beräknad bro om
minst fyra meters bredd över Stora Norrström från Strömgatan till lämplig
punkt på Helgeandsholmen samt besörja alla de provisoriska anordningar
med avseende å kajer och gatudelar, som av berörda bro föranledas, ävensom
sedermera underhålla nämnda bro jämte berörda anordningar.
2.
Staden åtager sig att, sedan vederbörligt tillstånd därtill erhållits, över
Stora Norrström mellan Strömgatan och Helgeandsholmen i Drottninggatans
förlängning bygga och underhålla en hro i tre spann av sten, eventuellt
med inre valv av betongkonstruktion, ävensom verkställa de anordningar
med avseende på Strömgatan och dess kaj, som härav föranledas.
3.
Fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret ersätta stadens kostnader
för den i punkten 2 omförmälda brobyggnaden jämte tillhörande
ovanberörda anordningar; dock icke med högre belopp än 400,000 kronor;
och skall ersättning utbetalas efter fullmäktiges beprövande i mån av brobyggnadsarbetets
fortgång. Bron upplåtes för all framtid till allmän trafik.
16 Bankoutskottets utlåtande Nr 54.
4.
a) Om tillstånd till byggande av sådan bro, som i punkten 2 omförmäles,
skulle av Kungl. Maj:t nekas eller Kungl. Maj:t eller domstol för brobyggnaden
uppställa sådana villkor, som staden anser oantagliga, förfalla därmed
stadens härmed gjorda åtaganden utom i fråga om den i punkten 1
här ovan omförmälda provisoriska bron, och inträder då frågan om brobyggnaden
i Drottninggatans förlängning i samma skick, vari den nu befinner
sig.
b) Den provisoriska bron må av staden borttagas, då fem år förflutit,
efter det staden beslutit att icke bygga den i punkten 2 här ovan omförmälda
bron.
I enlighet med ovanstående avtal utförde staden en provisorisk gångbro
över Stora Norrström, vilken bro den 20 mars 1907 uppläts för trafik.
Frågan om byggande av en ny, permanent Riksbro har därefter varit
föremål för ingående överväganden, därvid olika förslag i ämnet framlagts,
vilka emellertid ännu icke lett till något resultat. Frågans definitiva lösning
har försenats främst av två omständigheter, nämligen dels frågan, om bron
skulle byggas i ett eller flera spann, dels även frågan huruvida och på vad
sätt brobygget borde ställas i samband med den vid olika tidpunkter planerade
regleringen av Mälarens vattenstånd.
Vad angår sist omförmälda spörsmål må erinras, att såväl vattenfallsstyrelsen
som 1924 års Mälarregleringskommission uttalat, att en blivande
regleringsdamm i Norrström borde förläggas i den nya Riksbron och icke såsom
tidigare ifrågasatts mellan Riksbron och Norrbro. Emellertid hade det därvid
icke synts nödvändigt att uppskjuta brofrågan, till dess regleringsfrågan
blivit avgjord. Om en regleringsdamm ansåges böra förläggas i bron, vilket
ej minst ur utseendesynpunkt syntes vara det riktiga, kunde bron utföras,
om blott hänsyn toges till en framtida dammanläggning. Detta innebure,
att i landfästena skulle göras ursparningar för erforderlig maskinkammare,
samt att antingen dammtröskeln skulle utföras från början eller sådana åtgärder
vidtagas, att den sedermera kunde anläggas.
Sedan Stockholms stadskollegium i februari 1928 uppdragit åt hamnstyrelsen
att fullfölja utredningen rörande byggandet av Riksbron samt
framlägga nytt förslag till brons utförande i ett spann, har hamnstyrelsen
med skrivelse till stadskollegiet den 29 augusti 1928 framlagt ett av hamnbyggnadsavdelningen
i samråd med professorn Ragnar Östberg upprättat nytt
broförslag. Enligt förslaget skulle bron utföras av betong i ett spann och
delvis beklädas med granit. Med hänsyn till grundförhållandena skulle
landfästena utbyggas framför de nuvarande kajmurarna. Bron skulle givas
en nyttig bredd av 12 meter, fördelade med 6 meter på körbanan och 3
meter på vardera gångbanan.
Bron har givits sådant läge i plan, att förlängningen av broaxeln på
södra sidan om Strömmen går igenom mittpunkten av portalerna mellan
riksdags- och riksbankshusen och på norra sidan sammanfaller med Drottninggatans
mittlinje ovanför Fredsgatan. Till grund för höjdläget hava
Bankoutskottets utlåtande Nr 54.
17
lagts höjden+ 8.75 i korsningpunkten mellan Ström- och Drottninggatorna
samt nuvarande höjden+ 8.7 o vid portalen mellan riksdags- och riksbankshusen
på Helgeandsholmen. Högsta punkten på bron skulle ligga på+ 10.1 o.
Farbanans lutning härifrån mot landfästena föreslås till 1 : 20.
Kostnaderna för bron, inklusive ordnande av anslutningen på Helgeandsholmen
samt reglering av Strömgatan och Drottninggatan i anslutning till
bron, hava beräknats till 878,000 kronor.
Sedan på hemställan av Stockholms stadskollegium förhandlingar under
hand förts mellan av fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret utsedda
delegerade, å ena, samt representanter för stadskollegiet, å andra
sidan, om viss ändring i ovan intagna avtal, har stadskollegiet den 16
maj 1929 till fullmäktige ingivit en skrivelse med hemställan om fullmäktiges
medverkan till åstadkommande av riksdagens medgivande till
hrons byggande i ett spann i stället för förut bestämda tre spann i
huvudsaklig överensstämmelse med ovan omförmälda, av hamnstyrelsen framlagda
förslag.
I yttrande den 28 februari 1929 över det föreliggande förslaget till Riksbro
har byggnadsstyrelsen anfört bland annat följande:
Styrelsen har intet att erinra mot det föreslagna utförandet av bron i ett
spann i stället för tre, för vilken förändring det vill synas styrelsen föreligga
starka skäl. Utom vattenavrinningsfrågan, i vilket avseende en bro
i ett spann givetvis är att föredraga, träder utseendefrågan i förgrunden.
Tidigare förslag upptog en bro i tre spann i anslutning till Norrbro. Med
den omkring 2 meter lägre höjden över medelvattenytan, som den blivande
riksbrons brobana komme att få i jämförelse med Norrbro, är det tydligt,
att brovalven, vilka skola uppbära denna brobana, ingalunda skulle komma
att få den vackra proportionering, som kännetecknar Norrbro. Ett återupprepande
av valvmotivet från Norrbro på denna plats med väsentligt
tryckta proportionsförhållanden å valvbågarna vore med all säkerhet ej
lyckligt. Man måste därför med tillfredsställelse hälsa det nya bromotivet
med endast ett spann, som redan tidigare framkommit i samband med det
av arkitekten Ferd. Boberg år 1894 framlagda förslaget till riksbankslius å
Helgeandsholmen, vilket förslag emellertid avsåg en järnbro, medan den nu
föreslagna bron avses att utföras av betong.
Den föreslagna utflyttningen av landfästena synes välbetänkt, då omfattande
förstärkningar av befintliga pålgrunder under de blivande landfästena
äro nödvändiga. Även en trespannsbro förutsätter sådan förstärkning,
varför de båda förslagen kunna anses likvärdiga i vad berör eventuell
inverkan på närbelägna byggnaders grunder under arbetets utförande. Ett
utflyttande av landfästena är även att förorda med hänsyn till att spännvidden
minskas, varigenom även anläggningskostnaden kan nedbringas.
I avseende å tidpunkten för brons byggande ansluter sig byggnadsstyrelsen
till den uppfattningen, att skäl ej kan anses föreligga att uppskjuta
brobyggnaden med hänsyn till att frågan rörande Mälarens reglering icke
blivit slutgiltigt avgjord.
I skrivelse till bankoutskottet den 16 maj 1929 hava fullmäktige i riksBihang
till riksdagens protokoll 1929. 8 samt. 32 häft. (Sr 53—5b.) 2
18
Bankoutskottets utlåtande Nr 54.
banken och i riksgäldskontoret förklarat sig för sin del icke hava något
att invända emot den av stadskollegiet föreslagna ändringen i avseende å
brons byggande och tillika hemställt, att utskottet ville utverka riksdagens
godkännande av det förslag till avtal därom, som stadskollegiet avlämnat jämte
sin skrivelse. Ifrågavarande förslag är fogat såsom bilaga till detta utlåtande.
I sin berörda skrivelse hava fullmäktige till behandling upptagit även
frågan om trafiken över den nya bron och i gatan mellan riksdags-
och riksbanksbyggnaderna. I avseende härå anföra fullmäktige
följande:
1906 års avtal innehåller en bestämmelse därom, att den i avtalet avsedda
bron skulle för all framtid upplåtas till allmän trafik. Motsvarande bestämmelse
saknas i det nu föreliggande förslaget till avtal. Fullmäktige
anse nämligen grundförhållandena under riksdags- och riksbanksbyggnaderna
å Helgeandsholmen vara sådana, att allmän körtrafik icke bör ifrågakomma.
En obegränsad trafik skulle också i hög grad försvåra tillträdet till de båda
riksbyggnaderna, framför allt riksbanksbyggnaden, utanför vilken kunder,
som besöka banken, böra hava tillfälle att lämna sina automobiler, och
gäller detta särskilt sådana, som flera gånger om dagen för andra banker
ombesörja penningtransporter. Enligt fullmäktiges mening bör trafiken
därför begränsas till personautomobiler och andra lättare fordon, med iakttagande
att någon inskränkning icke må ske beträffande trafiken till och
från nyssnämnda byggnader för riksdagens och riksbankens behov. Emellertid
ankommer det i Stockholm på överståthållarämbetet att meddela föreskrifter
om den reglering av trafiken eller tillstånd till trafik över den nya
bron, som kan ifrågakomma. Enligt fullmäktiges mening bör därför riksdagens
bemyndigande utverkas för fullmäktige att, om nu föreliggande förslag
till avtal varder av riksdagen godkänt och den ifrågavarande bron
kommer till stånd, hos överståthållarämbetet anhålla om utfärdande av de
särskilda föreskrifter, som må anses nödvändiga.
Under åberopande av det ovan anförda hava fullmäktige hemställt, att
utskottet ville hos riksdagen utverka dels dess godkännande av berörda
avtal med uppdrag åt fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret att
underteckna detsamma, dels ock dess särskilda bemyndigande till förenämnda
fullmäktige att under angivna förutsättningar ingå till överståthållarämbetet
med framställning i ovannämnda syfte.
utskottet. Det nu föreliggande förslaget till nytt avtal mellan kronan och Stockholms
stad rörande byggande av en permanent Riksbro in. m. innebär
huvudsakligen den förändringen i jämförelse med nu gällande, år 1906
träffade avtal i samma ämne, att bron skulle byggas i ett spann i stället
för förut bestämda tre spann. Enligt det nya avtalet skulle därjämte brons
landfästen utbyggas utanför de nuvarande kajmurarna. De sålunda ifrågasatta
förändringarna hava föranletts av den ändrade uppfattning, som ur
estetiska och konstruktionssynpunkter numera gör sig gällande beträffande
det ifrågavarande brobygget. Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen
i ärendet, har det nu föreliggande, av Stockholms hamnstyrelse den
29 augusti 1928 framlagda förslaget till ny Riksbro i huvudsak tillstyrkts
Bankoutskottets utlåtande Nr 54.
19
av Stockholms stadskollegium, och fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret
hava för sin del framhållit, att de icke hava något att invända
mot vad stadskollegiet föreslagit i avseende å brons byggande. Utskottet
biträder den av fullmäktige sålunda uttalade uppfattningen och vill därför
förorda, att riksdagen lämnar sitt godkännande till det föreslagna nya
avtalet.
Utskottet delar jämväl fullmäktiges mening i fråga om nödvändigheten
av viss begränsning av trafiken över den nya bron och i gatan mellan
riksdags- och riksbanksbyggnaderna. Det lärer ankomma på fullmäktige
att, därest nu föreliggande förslag till avtal varder av riksdagen godkänt
och den ifrågavarande bron kommer till stånd, hos överståthållarämbetet
anhålla om utfärdande av de särskilda föreskrifter om regleringen av trafiken
eller tillstånd till trafik över den nya bron och i gatan mellan riksdagsoch
riksbanksbyggnaderna, som må anses påkallade. Särskilt beslut av riksdagen
rörande bemyndigande i sådant avseende torde emellertid icke vara
erforderligt.
Åberopande det anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen, i anledning av fullmäktiges i riksbanken
och i riksgäldskontoret förevarande framställning,
må
a) godkänna här bilagda förslag till avtal mellan fullmäktige
i riksbanken och i riksgäldskontoret, å ena, samt
Stockholms stad, å andra sidan, i fråga om utförande
genom stadens försorg av en bro över Stora Norrström
m. m.; samt
b) bemyndiga fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret
att underteckna ifrågavarande avtal.
Stockholm den 27 maj 1929.
På bankoutskottets vägnar:
C. E. SVENSSON.
Närvarande: se anteckning å utlåtande nr 53.
20
Bankoutskottets utlåtande Nr 54.
Bilaga.
Mellan fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret, jämlikt bemyndigande
i riksdagens skrivelse den , å ena, samt Stockholms
stad, jämlikt Stockholms stadsfullmäktiges beslut den , å andra
sidan, har med upphävande av ett den 1 februari/6 april 1906 träffat avtal
i fråga om utförande genom stadens försorg av en bro över Stora Norrström
m. m, avslutats följande överenskommelse:
Avtal.
1.
Stockholms stad åtager sig att med avseende å den nuvarande, genom
stadens försorg utförda provisoriska bron över Stora Norrström från Strömgatan
till Helgeandsholmen alltfortfarande underhålla nämnda bro jämte
därtill hörande anordningar med avseende å kajer och gatudelar.
2.
Staden åtager sig vidare att, sedan vederbörligt tillstånd därtill erhållits,
över Stora Norrström mellan Strömgatan och Helgeandsholmen i Drottninggatans
förlängning bygga och underhålla en bro av betong i ett spann
ävensom verkställa de anordningar med avseende å Strömgatan och Helgeandsholmen
samt därtill hörande kajer, som härav föranledas, med iakttagande
därvid att landfästena utbyggas utanför de nuvarande kajmurarna.
3.
Fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret bidraga till stadens kostnader
för den i punkten 2 omförmälda brobyggnaden jämte tillhörande anordningar
med ett belopp av 400,000 kronor, att utbetalas efter fullmäktiges
beprövande i mån av brobyggnadsarbetets fortgång.
4.
Om vederbörligt tillstånd till byggande av sådan bro, som i punkten 2
omförmäles, icke skulle kunna utverkas eller Kungl. Maj:t eller domstol
för brobyggnaden uppställer villkor, som staden anser oantagliga, må staden
förklara sina här gjorda åtaganden förfallna utom i fråga om den i punkten
1 här ovan omförmälda underhållsskyldigheten; och återinträder då frågan
om brobyggnaden i Drottninggatans förlängning i samma skick, vari den
nu befinner sig. Den provisoriska bron må av staden borttagas, då fem år
förflutit, efter det staden beslutit förklara sitt åtagande att bygga den i
punkten 2 här ovan omförmälda bron förfallet.
Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1929.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.