Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om Svenska bostadskreditkassan och om bostadskreditföreningar, m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1929-05-27 · 32 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 31 av 32 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1929:58, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om Svenska bostadskreditkassan och om bostadskreditföreningar, m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 58.

1

Nr 58.

Ankom till riksdagens kansli den 28 maj 1929 kl. 12 m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till

förordning om Svenska bostadskreditkassan och om bostadskreditföreningar,

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

I en till riksdagen avlåten, den 15 mars 1929 dagtecknad proposition nr

214, som hänvisats till bankoutskottets förberedande handläggning, bar

Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att

dels antaga ett vid propositionen fogat förslag till förordning om Svenska

bostadskreditkassan och om bostadskreditföreningar,

dels ock besluta, att från riksgäldskontoret skola till Svenska bostadskreditkassan

såsom dess grundfond överlämnas svenska statens fyra och en

halv procent obligationer, ouppsägbara från innehavarens sida, till ett nominellt

belopp av 30,000,000 kronor med rätt för kassan att enligt bestämmelserna

i förordningen förfoga över obligationerna.

Berörda förslag till förordning är av följande lydelse:

Förslag

till

Förordning

om Svenska bostadskreditkassan och om bostadskreditföreningar.

Härigenom förordnas som följer:

Kap. I. Bostadskreditkassan.

Om kassans ändamål.

§ 1.

Svenska bostadskreditkassan bar till ändamål att i enlighet med bestämmelserna

i denna förordning och i reglemente, som utfärdas av Konungen,

driva lånerörelse genom att lämna lån åt bostadskreditföreningar, varom

i kap. II stadgas.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 8 samt. 3i häfl. (Nr 58.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 58.

Om kassans fonder och obligationslån.

§ 2.

Såsom grundfond för kassan ställer staten genom fullmäktige i riksgäldskontoret

till förfogande svenska statens fyra och en halv procent

obligationer, ouppsägbara från innehavarens sida, till ett nominellt belopp

av minst trettio miljoner kronor. Grundfondsobligationerna fortfara

att tillhöra staten, som dock ej äger att för annat ändamål förfoga över

dem, så länge kassans samtliga förbindelser icke äro fullgjorda.

§ 3.

För sin lånerörelse utfärdar kassan räntebärande till innehavaren ställda

obligationer. Sammanlagda beloppet av kassans utelöpande obligationer

må icke uppgå till mera än tio gånger beloppet av grundfonden.

§ 4.

Grundfonden, som är avsedd att tjäna såsom säkerhet för kassans obligationer,

må av kassans styrelse, efter medgivande av fullmäktige i rilcsgäldskontoret,

kunna tillfälligtvis anlitas för fullgörande av kassans förbindelser,

därvid dock skall iakttagas, att grundfonden efter plan, som av

fullmäktige i riksgäldskontoret bestämmes, inom fem år skall återställas

till sin förutvarande storlek. Kassan vare skyldig gottgöra staten vad

staten till följd av kassans åtgärd nödgas utgiva i ränta å obligationerna.

§ 5.

De obligationer, som av kassan utfärdas, skola återbetalas genom årlig

amortering enligt plan, som angives i obligationsavtalet. Obligationerna

skola kunna senast tio år efter utgivandet av kassan uppsägas till inbetalning

inom den tid av högst ett år, som är i obligationsavtalet bestämd.

Hava grundfondsobligationer tagits i anspråk till belopp av nominellt

två miljoner kronor, må kassan icke utställa obligationer för ny långivning

med mindre Konungen, efter hörande av fullmäktige i riksgäldskontoret,

därtill lämnar tillstånd.

§ 6.

Såsom säkerhet för de obligationer, som av kassan utgivas, tjäna de

förbindelser, som föreningarna för erhållna lån utfärda till kassan, jämte

de till föreningarna för erhållna lån lämnade reverser med tillhörande

hypotek.

Såsom säkerhet för förenings lån hos kassan skola pantförskrivas de till

föreningen för erhållna lån lämnade reverser med hypotek.

Det åligger kassans styrelse att tillse, att föreskriven säkerhet är ställd

och hålles vid makt. De till föreningarna lämnade reverser med hypotek

skola ställas under offentlig vård.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 58.

3

§ 7.

Kassans behållna årsvinst skall avsättas till en reservfond.

Såsom bidrag till reservfonden skall förening för varje lån, som från

kassan erhålles, årligen under tio år erlägga ett belopp, motsvarande

en tiondels procent av lånets ursprungliga belopp. Sådant bidrag må,

efter bestämmande av kassans styrelse, minskas eller upphöra att utgå, då

reservfonden överstiger fem procent av kassans skulder.

Reservfondens avkastning lägges till fonden; dock må avkastningen,

då fonden överstiger fem procent av kassans skulder, kunna användas

till bestridande av dess förvaltningskostnader eller, till den del avkastningen

ej är erforderlig för sådant ändamål, till beredande av annan

lättnad för föreningarna.

§ 8.

Reservfonden skall placeras i statens, Sveriges allmänna hypoteksbanks,

konungariket Sveriges stadshypotekskassas eller Svenska skeppshypotekskassans

obligationer eller i obligationer, som till den säkerhet de erbjuda

kunna anses jämförliga med obligationer av något av nyss angivna slag,

eller ock mot säkerhet i fullgod fastighetsinteckning.

Om föreningarnas ansvarighet för kassans förbindelser.

§ 9.

Därest kassans förbindelser ej kunna infrias med anlitande av dess

egna tillgängliga medel, äger kassan infordra erforderliga tillskott från

föreningarna.

För kassans förbindelser svare föreningarna i förhållande till högsta

under räkenskapsåret oguldna kapitalbeloppen av sina från kassan erhållna

lån. Kan förening icke fullgöra den betalningsskyldighet, som

till följd av denna ansvarighet åligger föreningen, vare övriga föreningar

efter nyssnämnda grund ansvariga för bristen.

Om lånerörelsen.

§ 10.

Av förening gjord framställning om lån från kassan prövas av dennas

styrelse. T Au till förening utlämnas i kassans obligationer till parikurs

eller ock kontant. I förra fallet åligger det kassan att vara föreningens

låntagare behjälplig för obligationernas försäljning på lämpligt sätt. Lämnas

lånet kontant, skall föreningen gälda den kapitalrabatt och de övriga kostnader,

som kassan vid sin upplåning kan hava fått vidkännas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 58.

Lån till förening skall förräntas och amorteras genom kontant erlagd

annuitet enligt fastställd plan. Amorteringstiden må ej överstiga fyrtio

år. Sedan tio år förflutit från lånets mottagande, kan föreningen uppsäga

lånet till inbetalning efter ett år.

Förening äger att, utöver den årliga amorteringen, göra ytterligare inbetalning

å erhållet lån, antingen kontant eller i obligationer utfärdade

av kassan. Föreningen vare dock skyldig att därvid underkasta sig de

villkor, som kassans styrelse finner nödigt föreskriva till förekommande

av förlust eller olägenhet för kassan.

Om förvaltningen m. m.

§ 11.

Kassan förvaltas av en styrelse med säte i Stockholm. Styrelsen består

av det antal ledamöter, minst sju högst nio, som av ombudsstämman

bestämmes, och skola suppleanter finnas till lika antal som antalet ledamöter.

Konungen utser, för en tid av tre år i sänder, två ledamöter och två

suppleanter för dem. Av dessa skall en ledamot, så ock suppleanten för

honom, äga insikt och erfarenhet beträffande rörelse för fastighetsbelåning.

Fullmäktige i riksgäldskontoret utse, likaledes för en tid av tre år i sänder,

en ledamot samt suppleant för honom. Övriga ledamöter och suppleanter

väljas å ombudsstämman. Vald ledamot eller suppleant utses för tiden till

den ordinarie ombudsstämma, som hålles under tredje året efter det, då

valet förrättades.

Fn av de av Konungen utsedda ledamöterna förordnas av Konungen

att vara ordförande i styrelsen. Vice ordförande väljes inom styrelsen.

Arvoden för de av Konungen och av fullmäktige i riksgäldskontoret

utsedda ledamöterna bestämmas av Konungen.

Styrelsen utser verkställande direktör samt tillsätter kassans övriga

tjänstemän. Beslut, varigenom verkställande direktör utsetts, vare ej

gällande med mindre det biträtts av en av Konungen utsedd styrelseledamot.

Styrelseledamöter, som genom att överträda denna förordning eller med

stöd av densamma meddelade bestämmelser eller eljest uppsåtligen eller

av vårdslöshet tillskynda kassan skada, svare för skadan en för alla och

alla för en.

§ 12.

För revision av styrelsens förvaltning och kassans räkenskaper skola

årligen utses tre revisorer med lika många suppleanter. En revisor och

en suppleant för honom utses av fullmäktige i riksgäldskontoret; de övriga

väljas å ombudsstämman. Av de sistnämnda skola en revisor och hans

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 58.

5

suppleant vara av handelskammare i riket eller på annat, av Konungen

godkänt sätt auktoriserad revisor.

Hava revisorer i sin berättelse mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift

eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppgift

i handling, som av dem granskats, eller vid fullgörandet av sitt uppdrag

visat vårdslöshet, vare de, som låtit sådant komma sig till last, kassan

ansvariga för all därav uppkommande skada, en för alla och alla för en.

§ 13.

Ombud för föreningarna skola årligen före utgången av juni månad

samlas till ordinarie ombudsstämma i Stockholm å tid, som av kassans

styrelse bestämmes. Stämman förrättar föreskrivna val av ledamöter i

kassans styrelse och revisorer ävensom suppleanter för dessa samt beslutar

angående ansvarsfrihet för styrelsen.

Extra ombudsstämma skall styrelsen utlysa, när revisorerna sådant påyrka

eller styrelsen finner omständigheterna därtill föranleda.

§ 14.

Kassans förvaltningskostnader skola, i den mån de icke bestridas på

sätt i § 7 är sagt, gäldas genom bidrag av föreningarna efter ty kassans

styrelse bestämmer.

§ 15.

Om kassans trädande i likvidation och om förfarandet därvid förordnar

Konungen.

Vid likvidation av kassan må grundfondsobligationer tagas i anspråk

allenast i den mån annan tillgång saknas, som svarar för kassans förbindelser.

Rörande användningen av vad som vid likvidationen återstår av kassans

tillgångar, efter det skulderna blivit guldna, bestämmer Konungen.

Kap. II. Bostadskreditföreningarna.

Om föreningarnas ändamål.

§ 16.

Bostadskreditföreningar hava till ändamål att, i enlighet med bestämmelserna

i denna förordning och i reglemente, som utfärdas av Konungen,

tillhandahålla sina medlemmar lån mot säkerhet av inteckning i fastighet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 58.

Om förenings bildande och verksamhetsområde.

§ 17.

Ansökan om tillstånd till bildande av förening göres hos Konungen.

Inom den del av riket, som Konungen för föreningen bestämmer, äger

förening utöva verksamhet i samtliga städer och köpingar samt andra

samhällen, för vilka byggnadsstadgan för rikets städer och de för stad meddelade

bestämmelserna i hälsovårdsstadgan och i brandstadgan äro gällande,

så ock i annat inom samma del av riket beläget samhälle eller tätare

bebyggt område, som av Konungen förklarats skola tillhöra verksamhetsområdet.

Konungen meddelar föreskrift om det minimibelopp, för vilket förening,

innan den må börja sin verksamhet, skall hos kassan hava anmält sig till

erhållande av lån.

Om föreningsmedlemmarnas ansvarighet för föreningens förbindelser.

§ 18.

Medlem av förening är den, som häftar för inteckningslån hos föreningen.

§ 19.

För förenings förbindelser svare dess medlemmar i förhållande till

högsta under räkenskapsåret oguldna kapitalbeloppen av sina från föreningen

erhållna lån. Kan medlem icke fullgöra den betalningsskyldighet,

som till följd av denna ansvarighet åligger honom, vare föreningens

övriga medlemmar efter nyssnämnda grund ansvariga för bristen.

Om säkerhetsfond.

§ 20.

Förening skall såsom säkerhet för fullgörandet av sina förbindelser avsätta

en säkerhetsfond.

Såsom bidrag till säkerhetsfonden skall envar låntagare erlägga en särskild

avgift, motsvarande två procent av erhållet lån. Inbetalningen av

avgiften må kunna fördelas på en tid av högst fem år, räknat från lånets

beviljande. Grunderna för avgifternas inbetalning, därom föreningens

styrelse beslutar, skola vara godkända av kassans styrelse.

Avgifterna till säkerhetsfonden må, efter medgivande av kassans styrelse,

minskas eller upphöra att utgå, då säkerhetsfonden överstiger tio procent

av föreningens skulder.

Inbetalar låntagare i förtid sitt lån till fullo, må, där särskilda skäl äro

och kassans styrelse det medgiver, hans avgift till säkerhetsfonden helt

eller delvis återbetalas till honom.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 58. 7

Så länge förenings verksamhet fortfar, må dess säkerhetsfond icke komma

föreningens medlemmar till godo på annat sätt än i näst föregående stycke

sägs eller, vad angår fondens avkastning, i reglementet må stadgas.

§ 21.

I fråga om placering av förenings säkerhetsfond skall vad i § 8 stadgas

äga tillämpning.

Om lånerörelsen.

§ 22.

Förening må meddela lån allenast mot säkerhet av inteckning i bebyggd,

huvudsakligen för bostadsändamål anordnad fastighet, som är nöjaktigt

försäkrad mot brandskada.

För förenings utlåning lända i tillämpliga delar till efterrättelse de

bestämmelser, som gälla för utlåning från kassan till föreningarna, och

skall lån av förening utlämnas till låntagaren mot enahanda villkor, under

vilka föreningen erhåller motsvarande lån hos kassan. Därjämte skall

föreningen av låntagaren betinga sig de bidrag och avgifter, som jämlikt

stadganden i denna förordning eller i reglementet skola utgå till föreningen

eller från föreningen till kassan.

Lån må ej meddelas till lägre belopp än ettusen kronor.

§ 23.

Till minst det belopp, till vilket lån beviljas, skall finnas säkerhet

av inteckning eller inteckningar liggande inom tre fjärdedelar av fastighetens

vid föreningens värdering uppskattade värde. Inteckning skall

jämväl vara belägen inom fastighetens brandförsäkringsvärde och tre

fjärdedelar av dess vid taxering enligt kommunalskattelagen åsatta värde.

§ 24.

Lån må ej meddelas med mindre lån mot säkerhet av inteckning med

bättre förmånsrätt i samma fastighet prövas vara på betryggande sätt

ordnat. Det åligger föreningen att vid bedömandet härav iakttaga de närmare

föreskrifter, som meddelas av kassans styrelse.

Om förvaltningen m. m.

§ 25.

Förening förvaltas av en styrelse med säte å den ort Konungen bestämmer.

Kassans styrelse utser en av ledamöterna i föreningens styrelse

ävensom suppleant för honom. Till sådan ledamot och suppleant böra utses

personer med insikt och erfarenhet beträffande rörelse för fastighetsbelåning.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 58.

Motioner.

Föreningens styrelse utser verkställande direktör. Sådant val vare ej

gällande med mindre det godkänts av kassans styrelse.

För revision av föreningsstyrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper

skola årligen utses revisorer jämte suppleanter. En av revisorerna

jämte suppleant för honom utses av kassans styrelse.

Ordinarie sammankomst med föreningens medlemmar skall årligen hållas.

Extra föreningssammankomst hålles i de fall, som i reglementet bestämmas.

Närmare bestämmelser om styrelse, revision och föreDingssammankomster

meddelas i reglementet.

§ 26.

Varje förening utser till ombudsstämma, varom förmäles i § 13, ett ombud,

jämte en suppleant, för varje påbörjat femtal miljoner kronor av föreningens

sammanlagda oguldna lånebelopp bos kassan enligt kassans senast

fastställda bokslut, dock att förening ej må representeras av flera ombud

än fem.

§ 27.

Bidrag till bestridande av förenings förvaltningskostnader skola av låntagarna

gäldas på sätt i reglementet närmare stadgas, överskott, som må

uppstå å dylika bidrag, skall tillföras säkerhetsfonden.

§ 28.

Om förenings trädande i likvidation och om förfarandet därvid förordnar

Konungen.

Vid förenings likvidation skall vad som återstår av föreningens tillgångar,

efter det skulderna blivit guldna, överlämnas till kassan.

Denna förordning träder i kraft den dag Konungen förordnar.

I samband med fastställandet av reglemente för kassan och föreningarna

meddelar Konungen de närmare bestämmelser, som finnas erforderliga med

avseende å kassans och föreningarnas bildande, och äger Konungen därvid

bestämma, att interimsstyrelse för kassan och för förening skall utgöras

av personer, utsedda av offentlig myndighet, ävensom att revisorer

för kassan och för förening skola, för den första tiden av kassans

eller föreningens verksamhet, utses av sådan myndighet.

Till utskottets behandling hava vidare hänvisats följande i anledning av

nämnda proposition nr 214 inom riksdagen väckta motioner, nämligen

inom första kammaren:

nr 286 av herrar Linder och öhman,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 58.

9

nr 289 av herr Larson, Edward, och herr Fehr samt

nr 291 av herr Möller;

inom andra kammaren:

nr 437 av herr Prytz (lika lydande med förut omförmälda motion I: 289)

samt

nr 442 av herrar Hage och Larsson i Göteborg (lika lydande med förut

omförmälda motion I: 291).

I motionen I: 286 har hemställts,

att riksdagen ville besluta, att i det i propositionen framlagda förslaget

till förordning om Svenska hostadskreditkassan och om bostadskreditföreningar

stadgas förbud för såväl styrelseledamot som tjänsteman eller revisor

i bostadskreditförening att vara styrelseledamot eller tjänsteman i stadshypoteksförening,

eller, om detta ej kan bifallas,

att i förordningen föreskrives, att lån mot säkerhet av inteckning med

bättre förmånsrätt i samma fastighet skall anses vara på betryggande sätt

ordnat, om det utlämnats av sparbank i orten och detta icke skett med villkor

om årlig avbetalning eller eljest på viss tid;

varjämte hemställts, att utskottet måtte vidtaga de ändringar i den av

Kungl. Maj:t föreslagna författningstexten, som påkallas av de av motionärerna

framställda ändringsförslagen.

I motionerna I: 289 och II: 437 har hemställts, att riksdagen ville besluta

att avslå propositionen nr 214 samt

att hos Kungl. Maj:t begära utredning och förslag i huvudsaklig överensstämmelse

med de riktlinjer, som i motionerna angivits.

I motionerna I: 291 och II: 442 har hemställts

dels att riksdagen måtte antaga propositionen nr 214 men med följande

ändringar:

I) I förordningen inskrives en bestämmelse därom, att vid givande av

bostadskredit till kooperativa bostadsföreningar detta må kunna ske mot

inteckning upp till 80 procent av taxeringsvärdet.

II) Kreditgivningen från den föreslagna kreditorganisationen skall kunna

ske mot inteckning även till bostadsbyggande å mark, upplåten med tomträtt.

ITT) Kreditgivningen skall främst avse nyproduktion av bostäder och endast

i undantagsfall gamla hus.

IV) Bostadskreditkassans styrelse skall bestå av sju medlemmar jämte lika

många suppleanter, av vilka tre medlemmar och tre suppleanter väljas av

ombudsstämman, tre medlemmar och tre suppleanter tillsättas av Kungl.

Maj:t samt en medlem och en suppleant av fullmäktige i riksgäldskontoret;

samt

V) I förordningen införes en bestämmelse därom, att då kooperativ bostads
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskotlets utlåtande Nr 58.

Ärendets

tidigare behandling.

förening ingått i bostadskreditförening, skall alltid minst ett ombud för den

kooperativa bostadsföreningsverksamheten lia säte i styrelsen för bostadskreditföreningen,

och skall Kungl. Maj:t vid granskande av förslag till

reglemente för sistnämnda slag av föreningar tillse, att sådant reglemente

alltid skall innehålla ett dylikt stadgande;

dels ock att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att

Kungl. Maj:t måtte låta utreda, huruvida, i vilken mån och på vilket sätt

bättre möjligheter må kunna åstadkommas främst för den kooperativa

bostadsproduktionen samt för egnahemsbyggare att på rimliga villkor erhålla

dels byggnadskredit, under det uppbyggande av fastighet pågår, dels

även tertiärkredit.

Beträffande motiveringen för såväl propositionen som motionerna tillåter

sig utskottet att, i den mån redogörelse i det följande ej lämnas, hänvisa

till desamma.

Vissa frågor rörande ordnande av kreditgivning för bostadsändamål, i

den mån densamma icke genom konungariket Sveriges stadshypotekskassas

verksamhet eller annorledes varit tillfredsställande ordnad, hava sedan länge

varit föremål för uppmärksamhet och givit anledning till flera utredningar

och förslag. Då dessa emellertid icke lett till någon lösning av frågorna,

tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande dåvarande chefen för socialdepartementet

den 22 april 1926 fem personer att inom departementet såsom

sakkunniga, enligt vissa direktiv, biträda med verkställande av utredning

och avgivande av förslag angående ordnande av kreditgivning för bostadsbyggande

(bostadskreditsakkunniga).

Efter verkställd utredning överlämnade de sakkunniga med skrivelse den

15 maj 1928 till chefen för socialdepartementet betänkande angående ordnandet

av viss bostadskredit (statens offentliga utredningar 1928: 10), innefattande

bland annat förslag till förordning om svenska stadsinteckningskassan

och om stadsinteckningsföreningar. Till betänkandet voro fogade

två skiljaktiga meningar samt ett särskilt yttrande.

Över nämnda betänkande avgåvos efter remiss yttranden av statskontoret,

riksförsäkringsanstalten, socialstyrelsen, bank- och fondinspektionen, försäkringsinspektionen,

statens egnahemsstyrelse, statens byggnadsbyrå samt

fullmäktige för pensionsförsäkringsfonden, överståthållarämbetet och länsstyrelserna,

riksgäldsfullmäktige, Stockholms stadsfullmäktige, styrelserna

för Sveriges allmänna hypoteksbank och för vissa hypoteksföreningar, för

konungariket Sveriges stadshypotekskassa och för vissa stadshypoteksföreningar,

för svenska sparbanksföreningen, svenska stadsförbundet, svenska

landskommunernas förbund ävensom för Sveriges fastighetsägareförbund,

för hyresgästernas sparkasse- och byggnadsföreningars riksförbund u. p. a.

och för Stockholms kooperativa bostadsförening. Ytterligare avgåvos i

ärendet yttranden av vissa andra myndigheter och enskilda.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bankoutskottets utlåtande Nr 58.

Efter det remissyttrandena inkommit, överflyttades ärendet för sin fortsatta

behandling till finansdepartementet, inom vilket sedermera de sakkunnigas

förslag till förordning överarbetats och kompletterats.

Det nu föreliggande förslaget till förordning överensstämmer i det väsentliga

med de sakkunnigas förslag. Utgångspunkt vid förslagens avfattande ''

har varit, att de kreditbehov det gällt att tillgodose utgjorts, vad bostadsegnahemmen

angår, av såväl primär- som sekundärkredit samt, beträffande

bostadskooperationen och övriga bostadsfastigheter, av sekundärkredit. Det

föreliggande förslaget avser att genom inrättande av en ny kreditorganisation

söka i ett sammanhang tillgodose hela det förefintliga legitima behovet

av kredit för bostadsändamål i städer och stadsliknande samhällen, i den

mån detta behov icke i annan ordning tillgodoses genom ändamålsenlig

kreditgivning. Dock förutsätter förslaget, att bostadskooperationens behov

av så kallad tertiärkredit fylles i annan ordning.

Den föreslagna organisationen utgör en sammanslutning av låntagarna

själva, bildad likväl under statlig medverkan (statlig grundfond). Verksamheten

lämnar ej rum för företagarvinst. Förebilder till organisationen

hava i viss mån utgjorts av dels konungariket Sveriges stadshypotekskassa

jämte stadshypoteksföreningarna, vilka lämna primär bostadskredit, och dels

de danska hypoteksföreningarna, vilka idka sekundärbelåning.

Organisationen, som är avsedd att omfatta hela riket, består enligt förslaget

av en central kassa, Svenska bostadskreditkassan, som har att anskaffa

de erforderliga lånemedlen genom utställande av obligationer, och av

lokala föreningar, bostadskreditföreningar, med uppgift att förmedla lånen

åt sina medlemmar.

Kassan står enligt förslaget under ledning av en styrelse, i vilken Kungl.

Maj:t utser ordförande och ännu en ledamot samt riksgäldsfullmäktige en

ledamot. I sista hand beslutas rörande kassans angelägenheter av ombudsstämma.

Denna stämma, som enligt förslaget skall sammanträda årligen,

består av ombud, valda av föreningarna. Ombudsstämman väljer ledamöter

av kassans styrelse utom de tre förutnämnda, beslutar om ansvarsfrihet åt

styrelsen samt väljer två revisorer. En tredje revisor utses av riksgäldsfullmäktige.

Inom förening välja medlemmarna själva vid årlig föreningssammankomst

styrelse och revisorer — en ledamot av styrelsen och en revisor utses

dock av kassans styrelse — samt fatta beslut om ansvarsfrihet för

styrelsen.

Föreningsmedlems rösträtt bestämmes, med viss begränsning, i förhållande

till beloppet av hans oguldna lån hos föreningen. Efter liknande grunder

fastställes det antal ombud, som förening äger utse till ombudsstämman.

Kassan utställer obligationer mot säkerhet av de skuldförbindelser med

tillhörande inteckningshypotek, som de enskilda låntagarna avgiva till föreningarna,

samt av föreningarnas till kassan utfärdade förbindelser för er
-

Översikt av

iu föreliggande

förslag.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Utskottet.

Bankoutskottets utlåtande Nr 58.

hållna lån. Sammanlagda beloppet av kassans utelöpande obligationer må

icke uppgå till mera än tio gånger beloppet av grundfonden (det så kallade

relationstalet mellan obligationsstock och grundfond).

Låntagarna äro enligt förslaget solidariskt ansvariga för varandras förbindelser

till föreningen och de olika föreningarna i sin tur likaledes solidariskt

ansvariga för varandras förbindelser till kassan.

I syfte att förebygga att denna ansvarighet skulle behöva anlitas, upptager

förslaget föreskrifter om fondbildning genom tillskott från låntagarna.

Dylik fondbildning skall äga rum både hos kassan (reservfond) och hos varje

förening (säkerhetsfond).

Såsom en yttersta säkerhet för kassans obligationer tjänar enligt förslaget

en av staten tillskjuten grundfond, bestående av svenska statens fyra och

en halv procent obligationer å nominellt 30 miljoner kronor, vilken fond

dock fortfar att tillhöra staten och må disponeras endast i närmare angivna

fall, huvudsakligen vid kassans likvidation.

Högsta tillåtna gräns, intill vilken fastighet må belånas hos den föreslagna

kreditorganisationen, är 75 procent av fastighetsvärdet. Lån kan beredas

för såväl äldre som nybyggda bostadshus, dock endast för färdiga hus.

Valuta för lån lämnas i kassans obligationer eller ock kontant.

Det föreslås att lån skall amorteras enligt fastställd plan under högst 40

år. Lån är ouppsägbart från långivarens sida under hela lånetiden.

I sitt yttrande till statsrådsprotokollet rörande grundförutsättningarna för

det föreliggande förslaget om tillskapande av en ny organisation för kreditgivning

åt bostadsfastigheter har föredragande departementschefen i främsta

rummet uppehållit sig vid frågan om sekundärkrediten för bostadshus i allmänhet.

Att åtgärder för ordnande av denna kredit vore av behovet påkallade

har departementschefen funnit framgå dels av den av bostadskommissionen

på sin tid gjorda utredningen, dels av den omständigheten, att

under tiden efter bostadskommissionens yttrande inga nya kreditgivare av

betydenhet — utom statens bostadslånefond — tillkommit, dels av uttalanden

i vissa i ärendet avgivna remissyttranden.

Departementschefen har därefter ingått på frågan om egnahemsbelåningen

samt framhållit, att även här bristen på speciella kreditorganisationer gjorde

sig gällande. Denna brist bleve så mycket mera kännbar därigenom, att

egnahemmens kreditbehov i allmänhet häst tillgodosåges genom lämnandet

av ett enda lån, vilket emellertid då måste sträcka sig så högt upp på

värdeskalan, att de sedvanliga primärkreditgivarna oftast icke kunde anlitas.

Härtill komme, att egnahemsbelåningen merendels avsåge så små

belopp, att många kreditgivare saknade intresse för lånen. Åtgärder till

avhjälpande av dessa missförhållanden vore särskilt påkallade med hänsyn

till behovet av möjligheter till omplacering av lånen ur statens egnahemslånefond.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 58.

13

Slutligen har departementschefen berört frågan om tillgodoseendet av

bostadskooperationens kreditanspråk. Det av bostadskreditsakkunniga påvisade,

för de kooperativa byggnadsföretagen speciella behovet av kredit utöver

sekundärbelåni ngsgränsen har departementschefen i anslutning till de

sakkunniga ansett icke vara en fastighetskreditfråga i egentlig mening samt

därför böra lösas i ett annat sammanhang än det förevarande. Däremot

har påpekats, att svårigheterna för sekundärbelåningen beträffande bostadskooperationens

företag framträdde i ungefärligen samma grad som i fråga

om de vanliga hyreshusen, samt att det vore av särskild betydelse att råda

bot för dessa svårigheter med hänsyn till bostadskooperationens vikt ur

social synpunkt.

Den föreslagna organisationen skulle alltså få till uppgift att tillgodose

ett komplex av kreditbehov av tämligen skiftande karaktär och av vidsträckt

omfattning. Enligt vad utskottet kunnat finna äro emellertid

meningarna mycket delade med avseende å den omfattning, i vilken en nydaning

av fastighetskreditgivningen är av ett verkligt behov påkallad. Det

har sålunda, bland annat i vissa av de i anledning av förevarande proposition

väckta motionerna, gjorts gällande, att behovet av ny fastighetskredit

väsentligen begränsade sig till ett primärkreditbehov för de omkring

de större städerna belägna egnahemssamhällena. Därest så vore förhållandet,

synes den föreliggande uppgiften kunna i hög grad inskränkas.

Vad först beträffar spörsmålet om den sekundära krediten för bostadshus

i allmänhet, vilken, sådant förslaget gestaltats, lärer komma att intaga en

dominerande plats i den nya kreditrörelsen, så har utskottet icke kunnat

undgå att uppmärksamma, att förslaget i denna del väsentligen grundar sig

på en utredning, som hänför sig till förhållandena 17 år tillbaka i tiden

och alltså före krigs- och kristiden med dess omvälvningar. Denna omständighet

har också anmärkts av socialstyrelsen i dess yttrande över bcstadskreditsakkunnigas

betänkande. Styrelsen framhåller sålunda såsom

antagligt, att de mellanliggande årens omvälvningar på det ekonomiska och

sociala området, vilka efter vad av styrelsen verkställda undersökningar

utvisade i hög grad påverkat bostadsstandard och hyresnivå, haft en

väsentlig betydelse även för bostadskreditväsendets vidkommande och anför

åtskilliga fakta, som peka i denna riktning, bland vilka här må nämnas,

att de enskilda sparbankernas lån mot inteckningar under perioden stegrats

mycket starkt. Härtill kommer emellertid, att bostadskommissionens utredningar

enligt utskottets mening icke varit så lagda, att de giva en riktig

bild av förhållandena å bostadskreditmarknaden ens vid tiden för materialets

införskaffande. Såsom socialstyrelsen påpekar, lämnades den viktiga grupp

av långivare, som utgöres av privatpersoner, helt åsido vid 1912 års undersökning,

vilken helt byggde på primärmaterial, införskaffat från långivarna,

ej från låntagarna.

En bostadskommissionens utredning kompletterande undersökning, som

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskotlets utlåtande Nr 58.

kunde giva en tillförlitligare bild av förevarande kreditfrågas nuvarande

läge, synes utskottet vara oundgängligen nödvändig, när ställning skall

tagas till spörsmålet, om och i vilken utsträckning ett ingripande från det

allmännas sida är i förevarande avseende påkallat och under vilken form ett

sådant ingripande lämpligen bör ske. Med stöd av socialstyrelsens uttalande

föreställer sig utskottet, att en dylik kompletterande undersökning, om den

ordnas genom organ, som besitta en intim kännedom om förhållandena på

förevarande område, samt till följd därav kan ske i form av »stickprov»

beträffande ett urval av låntagare från typiska grupper av bebyggelseområden,

icke behöver kräva större kostnader eller mycken tidsutdräkt.

Oavsett emellertid den ovisshet, som måste anses råda rörande behovet av eu

ny organisation för meddelande av sekundärkredit, har utskottet måst hysa

tvekan beträffande det föreliggande förslaget på grund av den sammankoppling,

som i detsamma skett mellan dylik sekundärkreditgivning för hyreshus och

kooperativa byggnadsföretag å ena sidan och å andra sidan kreditgivningen

till egnahemmen, vilken icke utan ett visst fog karaktäriserats såsom väsentligen

en primärkreditfråga. Mot denna sammankoppling har riktats åtskillig

kritik, särskilt från egnahemsrepresentanternas sida, och i bostadskreditsakkunnigas

betänkande framfördes också, i avsikt att motverka de

därav följande olägenheterna, reservationsvis ett yrkande på en tudelning

av den föreslagna organisationen i vissa avseenden, en tanke, som emellertid

icke upptagits i propositionen och som otvivelaktigt även skulle medföra

bestämda svårigheter. Enligt utskottets mening saknas icke grund för

den farhågan, att egnahemsbyggandet, såsom den mindre omfattande delen

av underlaget för den tänkta organisationen, komme att finna sina intressen

i viss mån tillbakasatta. Detta förhållande synes utskottet tala för att en

lösning av egnahemmens kreditfråga kan vara att söka efter mera självständiga

linjer.

Vad den kooperativa byggnadsverksamhetens ställning inom det föreliggande

förslaget beträffar, så har utskottet måst konstatera, att de speciella

anspråk, som från denna rörelses sida i kredithänseende framställts, icke

komma att tillgodoses i den utsträckning, som för närvarande är fallet genom

statens byggnadsbyrås låneförmedling. Utskottet föreställer sig, att det

kooperativa bostadsbyggandet skulle bättre tillgodoses genom att såsom hittills

erhålla sina krediter från bostadslånefonden, intill dess rörelsen hunnit

så konsolidera sig, att den kan frigöras från beroendet av denna kreditgivning,

vilken ju är avsedd ath utgöra allenast ett provisorium.

Om alltså utskottet icke ansett sig kunna tillstyrka det föreliggande förslaget

redan på grund av tvekan rörande i visst avseende behovet och i

andra hänseenden ändamålsenligheten av den tänkta nyorganisationen av

kreditgivningen, så har emellertid detta ståndpunktstagande bestämts även

av tvekan om förslagets lämplighet på grund av den vidsträckta omfattning,

i vilken statens kredit skulle för ändamålet tagas i anspråk genom den

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 58.

15

statliga grundfonden och dennas ställande i relation till beloppet utelöpande

obligationer. Det måste enligt utskottets mening väcka betänkligheter, att

statens kredit sålunda komme att i stor utsträckning anlitas för stödjande

av en kreditgivning mot väsentligen sekundära säkerheter. En sådan verksamhet

innebär nämligen utan tvivel betydande riskmoment, vilka bliva

större i samma mån som långivningen — vilket enligt förslaget skulle bliva

fallet — avser olikartade grupper av kreditobjekt samt utsträckes över hela

landet och därmed blir svår att överblicka för den centrala ledningen.

Mycket starka skäl borde enligt utskottets mening kunna andragas, därest

en sådan anordning, som utskottet veterligt ej torde ha motsvarighet i något

annat land, skulle kunna godtagas. Utskottet har icke genom vad i propositionen

anförts blivit övertygat att sådana skäl föreligga. Enligt utskottets

mening bör den förnyade utredning, som synes påkallad, även innefatta

en närmare undersökning av möjligheterna att genom lokala organisationer

eller företag utan direkta understöd från det allmänna tillgodose det

kreditbehov, som yppar sig. En sådan undersökning torde även böra innefatta

en utredning, huruvida sådana initiativ skulle kunna underlättas eller

befrämjas av det allmänna genom åtgärder av annat slag än fondtillskott.

Det uppskov, som av en utredning skulle föranledas, anser utskottet ingalunda

innebära någon olägenhet utan rent av vara till fördel. De senaste

åren hava utmärkts av en alltjämt stegrad byggnadsverksamhet i vårt land.

Med hänsyn till denna verksamhets omfattning synes ej osannolikt, att behovet

av ett ökat bostadsbestånd i städer och stadsliknande samhällen snart

skall vara temporärt fyllt och att en viss övermättnad å bostadsmarknaden

skall komma till synes. Upprättandet av en kreditorganisation av den art,

som nu föreslagits, skulle otvivelaktigt i sin mån medföra en ökad stimulans

för byggnadsverksamheten, vilken i varje fall vid närvarande tidpunkt

knappast vore önskvärd. Härtill kommer att för en sådan kreditorganisation

starten bleve i särskild grad riskfylld, därest den ägde rum under en

period av uppdrivna byggnadskostnader och fastighetsvärden sådan som den

innevarande. Då något trängande behov av snabba åtgärder på fastighetskreditområdet

uppenbarligen ej kan sägas vara för handen, synnerligast om,

såsom utskottet förutsätter, statens bostadslånefonds verksamhet tills vidare

får fortgå, synas alla skäl tala för att man giver sig tid att avvakta den

föreslagna utredningens resultat.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

l:o) att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition icke

må av riksdagen bifallas;

2:o) att riksdagen ville besluta att i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla om utredning och, i den mån denna därtill

giver anledning, förslag i huvudsaklig överensstämmelse

med de synpunkter, som ovan anförts; samt

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande Nr 58.

3:o) att förevarande motioner 1:286, 1:289, 1:291,

II: 437 och II: 442, i den mån de icke kunna anses besvarade

genom vad utskottet här ovan anfört och hemställt,

icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 27 maj 1929.

På bankoutskottets vägnar:

C. B. SVENSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar C. E. Svensson, Gustafsson i Stensliolm * Pettersson i

Olovstorp, Lindley *, Lindgren *, Abrahamsson, Dalberg och Bodin;

från andra kammaren: herrar Winkler, Bäcklund*, Wikström, Lovén, Svensson i Betingetorp,

Höglund i Göteborg, Leffler och Edberg.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 58.

17

Reservation:

av herrar C. E. Svensson, Gustafsson i Stensholm, Bindley, Dalberg,

Bäcklund, Lovén och Höglund i Göteborg, vilka ansett, att utskottets utlåtande

och förslag bort erhålla följande lydelse:

»I en till riksdagen —--under hela. lånetiden.

Utskottet finner för sin del genom utredningen i detta ärende vara ådagalagt,

att behov föreligger av bostadskreditens ordnande på ifrågavarande

områden. Såsom departementschefen uttalat, kan det legitima behovet av

sekundärkredit för bostadshus i allmänhet — även för bostadskooperationens

fastigheter — icke anses för närvarande vara i skälig mån tillgodosett.

Särskilt trängande har behovet av ett ordnande av bostadsegnahemmens

kreditfråga visat sig vara. Det måste anses vara av stor social betydelse,

att frågan om tillgodoseendet av dessa kreditbehov, efter många års utredningsarbete,

snarast erhåller en tillfredsställande lösning. Visserligen hänför

sig, såsom departementschefen framhållit, utredningen till större delen

till förhållandena år 1912, medan någon mera detaljerad undersökning om

förhållandena därefter av kostnadshänsyn icke företagits. Men på sätt i

propositionen anförts lärer man med fog kunna antaga, att kreditgivningen

på ifrågavarande områden icke till sin allmänna läggning undergått någon

större förändring. Visserligen hava de kreditgivare, som meddela lån mot

fastighetshypotek, sedan år 1912 väsentligen ökat sina utlåningssiffror, och

nya sådana kreditgivare hava uppträtt, men det är alltjämt i huvudsak

primärkrediten, som tillgodoses i lämpliga former, och mot de ökade utlåningssiffrorna

svara höjda siffror såsom uttryck för kreditbehovet, väsentligen

som en följd av högre fastighetsvärden. Giltighet torde därför böra

tillerkännas departementschefens yttrande, att under tiden efter år 1912

icke tillkommit någon ny mera betydande kreditgivare — utom statens bostadslånefond

— som visat sig äga intresse för sekundärkredit i lämpliga

låneformer. Remissutlåtandena i detta ärende innehålla ock åtskilliga uttalanden

till stöd för antagandet, att förhållandena å bostadskreditens område

alltjämt äro otillfredsställande.

I detta sammanhang skulle möjligen en betänklighet mot upprättande av

ett nytt institut för fastighetskredit kunna anföras ur den synpunkten, att

bostadsbyggandet i städer och stadsliknande samhällen numera tagit en

omfattning, som låter förmoda att behovet av ett ökat bostadsbestånd snart

skall vara fyllt och övermättnad å bostadsmarknaden komma till synes,

samt att ett stimulerande av byggnadsverksamheten genom det nya institutets

tillkomst därför icke vore önskvärt vid närvarande tidpunkt. Det

Bihang till riksdagens protokoll 1929. S samt. 3U häft. (Sr 58.) -

Utskottet.

Behovet.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande Nr 58.

Statliga åtgärder.

Gemensam

kreditorgani
sation.

Biksorganisa
tion.

Solidarisk ansvarighet.

bör då framhållas, att det föreliggande förslaget icke är anlagt på att särskilt

främja nybyggnadsverksamhet utan på att ordna kreditförhållandena för

fastigheter i allmänhet samt att, även om ett sådant främjande ändock i

någon mån skulle komma att äga rum genom det nya institutets tillkomst,

dess inflytande i sådant avseende icke synes böra överskattas.

Då det gäller frågan om det sätt, på vilket staten bör vara verksam för

ordnandet av bostadskreditens behov, synes, såsom ock departementschefen

funnit, någon direkt statlig långivning icke gärna kunna ifrågakomma i

detta sammanhang. Rörande spörsmålet, huruvida den ifrågasatta kreditorganisationen

bör utrustas med statlig grundfond eller om bostadskreditens

ordnande hellre bör äga rum helt på enskild väg, finner utskottet lika med

departementschefen det icke vara välbetänkt, att — medan konungariket

Sveriges stadshypotekskassa och Sveriges allmänna hypoteksbank, vilka

båda utgiva obligationer mot säkerhet av primärkredit i fastighet, hava

statliga grundfonder — den föreslagna nya kassan, vilken skulle bedriva

låneverksamhet mot säkerhet av något mindre värdefulla fastighetshypotek,

lämnas utan sådan fond.

Mot tanken att anordna en gemensam kreditorganisation för tillgodoseende

av så olika lånebehov som bostadsegnahemmens och bostadskooperationens

kredit samt sekundär kredit i allmänhet kunna onekligen vissa betänkligheter

anföras. Men, såsom i propositionen närmare utvecklats, lärer i betraktande

av det i någon mån vanskliga kreditunderlaget en sådan anordning

vara nödvändig för erhållande av en tillräckligt bred bas för

låneverksamheten. Ur kreditvärdighetens synpunkt lärer anordningen vara

väl försvarlig, då de särskilda kreditarter, varom fråga är, i stort sett torde

i detta hänseende vara ungefärligen likställda.

Departementschefens förslag att fördela det nya kreditinstitutet i en

central kassa närmast för medelsupplåningen och lokala föreningar för

utlåningen anser utskottet med hänsyn till förhållandena i vårt land

och redan befintliga organisationer på närliggande verksamhetsområden

vara lämpligt. Till frågan om institutets förhållande till stadshypoteksföreningarna

vill utskottet återkomma i ett senare sammanhang.

Det föreliggande förslaget upptager, som nämnt, såsom ekonomiskt underlag

för det nya kreditinstitutet till väsentlig del föreningsmedlemmarnas

solidariska ansvarighet för sin förenings förbindelser | och föreningarnas

motsvarande ansvarighet för kassans förbindelser. På sätt departementschefen

funnit lärer, med den ställning man intagit till frågorna om det

enskilda kapitalets intresserande och om direkt statlig långivning, någon

annan utväg att tillföra institutet nödigt underlag vid sidan av den statliga

grundfonden icke återstå än vad sålunda föreslagits, hur föga tilltalande

denna utväg än kan synas. Understrykas bör emellertid departementschefens

påpekande, att sedan kreditinstitutet nått ett någorlunda stort verksamhetsfält,

möjligen inträffande förluster, i den mån de mot förmodan ej

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 58.

19

täckas av uppsamlade fonder, komma att fördelas på ett så stort antal

händer, att de särskilda föreningsmedlemmarnas andelar i förlusterna icke

böra bliva alltför kännbara.

I motionerna 1:289 och II: 437 har, med utvecklande av vissa riktlinjer

för en ytterligare utredning, hemställts, att riksdagen ville besluta att avslå

förevarande proposition och att begära utredning och förslag i huvudsaklig

överensstämmelse med de angivna riktlinjerna.

Vad i motionerna anförts har delvis bemötts genom vad utskottet här

förut yttrat. Det må tilläggas, beträffande motionärernas farhågor för konkurrens

mellan sparbankerna och den nya organisationen, att dessa farhågor

säkerligen äro överdrivna. Med den väldiga utveckling sparbanksväsendet

i vårt land numera uppnått — de av sparbankerna förvaltade medlen uppgingo

vid utgången av år 1927 till över 2,900 miljoner kronor — lära sparbankerna,

där de äro väl skötta, icke hava någon mera avsevärd konkurrens

att frukta från det nya kreditinstitutet, vilket enligt förslaget med en grundfond

av 30 miljoner kronor skulle kunna erhålla en låneomslutning av högst

300 miljoner kronor, en siffra som i allt fall säkerligen icke kommer att

uppnås på mycket lång tid. Det må vidare framhållas, att det nya institutet

icke annat än undantagsvis lärer kunna konkurrera med sparbankerna

om lån mot säkerhet av primärinteckning samt, undantagslöst, ej heller kan

konkurrera om lån mot säkerhet av inteckning jämte borgen eller annan

tilläggssäkerhet. — Beträffande motionärernas yttrande därom, att bostadskooperationen

knappast vore tillräckligt tillgodosedd med den kredit, som

det nu föreslagna institutet kan erbjuda, må framhållas, att detta förhållande

dock näppeligen är ett skäl mot det nya institutets tillkomst men

möjligen kan medföra ett övervägande av åtgärder för fyllande av kooperationens

eventuellt återstående kreditbehov. Detta behov av så kallad tertiärkredit

finner utskottet emellertid lika med departementschefen icke kunna

tillgodoses i det föreslagna institutet för fastighetskredit.

På sätt framgår av det nu anförda anser utskottet, att för tillgodoseende

av ifrågavarande slag av lånebehov ett nytt kreditinstitut bör komma till

stånd, grundat på solidarisk ansvarighet mellan låntagarna enligt det föreliggande

förslaget samt organiserat i en central obligationsutgivande kassa

och i lokala föreningar ävensom utrustat med en statlig grundfond att tagas

i anspråk efter det uppsamlade fonder och den solidariska ansvarigheten

först utnyttjats.

Rörande föreningarnas och kassans fondbildning genom låntagarna innehåller

det föreliggande förslaget i huvudsak följande (förordningen §§> 20

och 7). Varje förening avsätter såsom säkerhet för fullgörandet av sina

förbindelser en säkerhetsfond. Såsom bidrag till fonden erlägger envar låntagare

en avgift av två procent av erhållet lån. Inbetalningen av avgiften

må kunna fördelas på högst fem år, räknat från lånets beviljande. Avgifterna

till fonden må, efter medgivande av kassans styrelse, minskas eller

upphöra att utgå, då säkerhetsfonden överstiger tio procent av föreningens

Motionerna

1: 289 och

II: 437.

Låntagarnas

folkbildning.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets utlåtande Nr 58.

skulder. Inbetalar låntagare i förtid sitt lån till fullo, må, där särskilda

skäl äro och kassans styrelse det medgiver, hans avgift till fonden helt eller

delvis återbetalas till honom. Så länge förenings verksamhet fortfar, må

dess säkerhetsfond icke komma föreningens medlemmar till godo på annat

sätt än sålunda sagts eller, vad angår fondens avkastning, i reglementet må

stadgas. Kassan åter skall avsätta en reservfond. Till denna lägges kassans

behållna årsvinst, och skall såsom bidrag till fonden förening för varje lån

från kassan årligen under tio år erlägga en tiondels procent av lånets ursprungliga

belopp. Bidraget må, efter bestämmande av kassans styrelse,

minskas eller upphöra att utgå, då reservfonden överstiger fem procent av

kassans skulder. Fondens avkastning lägges till fonden. Dock må avkastningen,

då fonden överstiger fem procent av kassans skulder, kunna användas

till bestridande av dess förvaltningskostnader eller, till den del avkastningen

ej är erforderlig för sådant ändamål, till beredande av annan lättnad

för föreningarna.

Utskottet delar till fullo departementschefens till statsrådsprotokollet i

ärendet uttalade uppfattning om vikten av att en sådan fondbildning i det

nya kreditinstitutet äger rum, att den solidariska ansvarigheten icke behöver

tagas i anspråk medelst uttaxering. Det synes emellertid utskottet, som

om den storlek å fonderna, vid vars uppnående dels fondavsättning skulle

kunna minskas eller upphöra, dels •— för reservfondens del — fondavkastningen

få användas till bestridande av förvaltningsutgifter, är väl kraftigt

tilltagen. Om man tänker sig, att kreditinstitutet nått den största omslutning,

som med en grundfond å 30 miljoner och relationstalet tio mellan

obligationsstock och grundfond är tillåten, d. v. s. en omslutning å 300

miljoner kronor, skulle det krävas en reservfond å 15 miljoner och säkerhetsfonder

i föreningarna å tillhopa 30 miljoner, eller uppsamlade fonder å

45 miljoner, innan avsättning till respektive fonder finge upphöra. Med

andra ord, man strävar efter uppsamlade fonder, som vid institutets fulla

utveckling utgöra tillhopa 150 procent av grundfonden. Härtill kommer

så sistnämnda fond. Utskottet är benäget att anse, att anspråken på fondernas

storlek utan olägenhet skulle kunna begränsas sålunda, att då säkerhetsfond

överstiger sex procent av föreningens skulder, respektive reservfonden

överstiger tre procent g. v kassans skulder, låntagarnas bidrag till

vederbörlig fond må kunna minskas eller upphöra att utgå och — för reservfondens

del — fondavkastningen användas till andra ändamål än fondens

ökande. Dessa siffror innebära, att man eftersträvar uppsamlade fonder,

som vid institutets fulla utveckling utgöra: för kassans del 9 miljoner och

för föreningarnas del tillhopa 18 miljoner, eller sammanlagt 27 miljoner

kronor. Detta belopp utgör 90 procent av grundfondens storlek. Utom att

uppsamlade fonder å tillhopa 9 procent av skulderna synas i förevarande

hänseende fullt betryggande, kan såsom grund för denna begränsning anföras,

att låntagarna med skäl kunna göra anspråk på att, när så är möjligt,

erhålla den lättnad, som fondbidragens upphörande medför, ävensom att

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bankoutskottets utlåtande Nr 58.

alltför stora fonder kunna medföra benägenhet för minskad sparsamhet vid

den betydande fondavkastningens disponerande.

I övrigt har utskottet ingen annan erinran att framställa mot de föreslagna

bestämmelserna om reserv- och säkerhetsfonder, än att i § 7 andra

stycket synes böra föreskrivas, att de tio år, varunder bidrag till reservfonden

skall erläggas, skola räknas från lånets beviljande. Detta överensstämmer

med vad i § 20 om säkerhetsfond stadgats och säkerligen också med avsikten

med förslaget i denna punkt.

Rörande den föreslagna storleken å grundfonden 30 miljoner kronor (§ 2)

och det stadgade relationstalet mellan kassans obligationsstock och grundfonden

(§ 3) har utskottet ingen invändning att göra. Utskottet anser även

förslagets bestämmelser om den högsta gräns, till vilken fastighet må genom

kreditinstitutet belånas, (§ 23) så ock om föreningarnas verksamhetsområden

(§ 17 andra stycket) vara lämpliga.

I fråga om förslagets detaljer i övrigt har utskottet ingen erinran att

framställa.

I motionen 1:286 har hemställts, att riksdagen ville besluta att i det

framlagda förslaget till förordning stadga förbud för såväl styrelseledamot

som tjänsteman eller revisor i bostadskreditförening att vara styrelseledamot

eller tjänsteman i stadshypoteksförening, eller, om detta ej kunde bifallas,

att i förordningen föreskrives, att lån mot säkerhet av inteckning med

bättre förmånsrätt i samma fastighet skall anses vara på betryggande sätt

ordnat, om det utlämnats av sparbank i orten och detta icke skett med

villkor om årlig avbetalning eller eljest på viss tid. Till motivering av

denna hemställan hava anförts betänkligheter mot ett vittgående samarbete

mellan de nya kreditföreningarna och stadshypoteksföreningarna. Sådana

betänkligheter hava ansetts föreligga i två riktningar. Till en början har

framhållits såsom önskvärt, att den nya kreditorganisationen icke föranleder

försämring av villkoren för primärkrediten. Detta bleve fallet — har det

yttrats — därest lånesökande och låntagare hos en förening för sekundärkredit

till följd av persongemenskap i föreningarnas styrelser och därav

föranledd påtryckning funne sig föranlåtna att belåna primärinteckningar

hos stadshypoteksföreningen även i fall, då belåning exempelvis hos sparbank

skulle medföra gynnsammare lånevillkor. Härtill komme, efter vad som

framhållits, att då utlåning mot primärinteckningar i bostadsfastigheter i

städer och stadsliknande samhällen utgör en av de viktigaste formerna för

sparbankernas placering av insättar medel, en överföring i större omfattning

av primärlån från sparbankerna till stadshypoteksföreningarna skulle för

de förra medföra vittgående konsekvenser genom nödvändigheten att för

placering av betydande belopp söka andra utvägar, vilka bleve mera

riskfyllda.

Utskottet vill med avseende å dessa farhågor framhålla, att även om

påtryckningar av detta slag skulle bliva följden av persongemenskap i

bostadskreditförenings och stadshypoteksförenings styrelser, några avsevärda

Diverse

frågor.

Motionen

I: 286.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets utlåtande Nr 58.

Motionerna

1:291 och

11:442.

förskjutningar i fråga om primärinteckningarnas placering knappast därav

kan befaras. Det är nämligen att märka att, såsom departementschefen

framhållit, de nya kreditföreningarna böra söka samarbete ej blott med

stadshypoteksföreningarna utan ock med sparbankerna. Såsom följd av

samarbetet med de sistnämnda bör då möjligen kunna väntas någon motsvarande

förskjutning till sparbankernas förmån. Börande den anförda

farhågan för placeringssvårigheter torde böra tilläggas, att en placering

från sparbankernas sida i viss omfattning i den nya kassans obligationer,

såvitt nu kan bedömas, icke torde kunna anses olämplig, då ju kassans

obligationsutgivning skulle erhålla ett betydande ekonomiskt underlag.

Slutligen må anföras, att vikten för den nya kreditorganisationen att till

sitt förfogande erhålla tillgång till sakkunskap på fastighetsbelåningens

område är så stor, att med hänsyn därtill möjligen uppstående mindre

olägenheter torde böra få av sparbankerna bäras. Skulle emellertid förbud

stadgas för de nya föreningarnas män att vara styrelseledamöter eller

tjänstemän i stadshypoteksförening, fordrade väl följdriktigheten att enahanda

förbud uppställdes mot deras befattning med sparbanks angelägenheter,

men med sådana bestämmelser skulle för de nya kreditföreningarna

betydande svårigheter möta för anskaffande av erforderlig sakkunskap i

styrelserna.

En sådan föreskrift, som motionärerna i andra hand förordat, torde vara

av beskaffenhet att allt för mycket binda vederbörande styrelse vid prövningen

av primär låns placering och kan av utskottet icke förordas. Detta

hindrar icke, att ett lån mot primärinteckning i sparbank, upptaget på de

förutsatta villkoren, såsom regel torde böra av styrelsen för bostadskreditförening

anses på betryggande sätt ordnat.

I motionerna 1:291 och 11:442 har hemställts dels att riksdagen i förslaget

till förordning måtte vidtaga vissa ändringar, dels ock att riksdagen

måtte hos Kungl. Maj:t begära utredning i fråga om bättre möjligheter

främst för den kooperativa bostadsproduktionen samt för egnahemsbyggare

att på rimliga villkor erhålla dels byggnadskredit under det uppbyggande

av fastighet pågår, dels även tertiärkredit.

Med omförmälda ändringsförslag avses till en början införandet av en

bestämmelse att kredit till kooperativa bostadsföreningar må kunna lämnas

mot inteckning upp till 80 procent av taxeringsvärdet. Av vad utskottet

tidigare anfört, framgår utskottets åsikt, att en så hög belåning icke bör

äga rum i det ifrågasatta kreditinstitutet.

Vidare har föreslagits medgivande om kreditgivning mot inteckning även

för bostadsbyggande å mark, som upplåtits med tomträtt, meddelande av

föreskrift om att kreditgivningen främst skall avse nyproduktion av bostäder

och endast i undantagsfall gamla hus samt vissa ändringar beträffande

sammansättningen av kassans styrelse, åsyftande att majoriteten av styrelsen

skulle utses av Kungl. Maj:t och fullmäktige i riksgäldskontoret. Med

avseende å dessa förslag vill utskottet, i den mån utskottets ståndpunkt ej

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskotlets utlåtande Nr 58. 23

framgår av vad redan, tidigare anförts, här endast uttala att, även om de

till stöd för ifrågavarande ändringsyrkanden anförda skälen i vissa delar

torde förtjäna beaktande, utskottet likväl icke funnit tillräckliga skäl föreligga

att för närvarande på dessa punkter tillstyrka ändringar i författningsförslaget.

Ytterligare hava motionärerna föreslagit en bestämmelse därom, att då

kooperativ bostadsförening ingått i bostadskreditförening, minst ett ombud

för den kooperativa bostadsföreningsverksambeten alltid skall hava säte i

styrelsen för bostadskreditföreningen; och det förutsättes, att Kungl. Maj.t

vid granskande av förslag till reglemente för sistnämnda slag av föreningar

skall tillse, att sådant reglemente alltid innehåller ett dylikt stadgande. —

Utskottet, som finner ett bifall till detta förslag rimligen böra medföra jämväl

stadgande om bostadsegnahemmens och hyreshusens representation på

ett eller] annat sätt i föreningsstyrelserna, anser visserligen lämpligt och

riktigt, att de olika fastighetsgrupper, vilkas behov skola tillgodoses i de

nya föreningarna, i regel bliva representerade i föreningarnas styrelser. Att

i förordningen införa uttryckliga regler i detta ämne synes utskottet dock

knappast nödvändigt.

Vad slutligen angår motionärernas hemställan om skrivelse till Kungl.

Maj:t med begäran om utredning rörande byggnads- och tertiärkredit, synes

det utskottet att — om än beaktansvärda synpunkter kunna i dylikt avseende

anföras — sådan hemställan i allt fall för närvarande icke bör

göras.

Under åberopande av vad i det föregående anförts får utskottet hem- Hemställan,

ställa,

att riksdagen må

A) med förklarande, att Kungl. Maj:ts i förevarande

proposition nr 214 framlagda förslag till förordning

om Svenska bostadskreditkassan och om bostadskreditföreningar

icke kunnat av riksdagen i oförändrat skick

antagas, samt med avslag å motionerna I: 286, I: 289,

I: 291, II: 437 och II: 442, för sin del antaga följande,

såsom utskottets förslag betecknade förslag till förordning

i ämnet:

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets utlåtande Nr 58.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Förslag

till

Förordning

om Svenska bostadskreditkassan och om bostadskredit
föreningar.

Härigenom förordnas som följer:

Kap. I. Bostadskreditkassan.

Om kassans ändamål.

§ 1.

Svenska bostadskreditkassan har till ändamål att i enlighet med bestämmelserna

i denna förordning och i reglemente, som utfärdas av Konungen,

driva lånerörelse genom att lämna lån åt bostadkreditföreningar, varom

i kap. II stadgas.

Om kassans fonder och obligationslån.

§ 2.

Såsom grundfond för kassan ställer staten genom fullmäktige i riksgäldskontoret

till förfogande svenska statens fyra och en halv procent

obligationer, ouppsägbara från innehavarens sida, till ett nominellt belopp

av minst trettio miljoner kronor. Grundfondsobligationerna fortfara

att tillhöra staten, som dock ej äger att för annat ändamål förfoga över

dem, så länge kassans samtliga förbindelser icke äro fullgjorda.

§ 3.

För sin lånerörelse utfärdar kassan räntebärande till innehavaren ställda

obligationer. Sammanlagda beloppet av kassans utelöpande obligationer

må icke uppgå till mera än tio gånger beloppet av grundfonden.

§ 4.

Grundfonden, som är avsedd att tjäna såsom säkerhet för kassans obligationer,

må av kassans styrelse, efter medgivande av fullmäktige i riksgäldskontoret,

kunna tillfälligtvis anlitas för fullgörande av kassans förbindelser,

därvid dock skall iakttagas, att grundfonden efter plan, som av

fullmäktige i riksgäldskontoret bestämmes, inom fem år skall återställas

till sin förutvarande storlek. Kassan vare skyldig gottgöra staten vad

staten till följd av kassans åtgärd nödgas utgiva i ränta å obligationerna.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 58.

25

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

§ 5.

De obligationer, som av kassan utfärdas, skola återbetalas genom årlig

amortering enligt plan, som angives i obligationsavtalet. Obligationerna

skola kunna senast tio år efter utgivandet av kassan uppsägas till inbetalning

inom den tid av bögst ett år, som är i obligationsavtalet bestämd.

Hava grundfondsobligationer tagits i anspråk till belopp av nominellt

två miljoner kronor, må kassan icke utställa obligationer för ny långivning

med mindre Konungen, efter börande av fullmäktige i riksgäldskontoret,

därtill lämnar tillstånd.

§ 6.

Såsom säkerhet för de obligationer, som av kassan utgivas, tjäna de

förbindelser, som föreningarna för erhållna lån utfärda till kassan, jämte

de till föreningarna för erhållna lån lämnade reverser med tillhörande

hypotek.

Såsom säkerhet för förenings lån hos kassan skola pantförskrivas de till

föreningen för erhållna lån lämnade reverser med hypotek.

Det åligger kassans styrelse att tillse, att föreskriven säkerhet är ställd

och hålles vid makt. De till föreningarna lämnade reverser med hypotek

skola ställas under offentlig vård.

§ 7.

Kassans behållna årsvinst skall

avsättas till en reservfond.

Såsom bidrag till reservfonden

skall förening för varje lån, som

från kassan erhålles, årligen under

tio år erlägga ett belopp, motsvarande

en tiondels procent av lånets

ursprungliga belopp. Sådant bidrag

må, efter bestämmande av

kassans styrelse, minskas eller upphöra

att utgå, då reservfonden överstiger

fem procent av kassans skulder.

Reservfondens avkastning lägges

till fonden; dock må avkastningen,

då fonden överstiger fem procent

av kassans skulder, kunna användas

till bestridande av dess förvaltningskostnader

eller, till den del

avkastningen ej är erforderlig för

Kassans behållna årsvinst skall

avsättas till en reservfond.

Såsom bidrag till reservfonden

skall förening för varje lån, som

från kassan erhålles, årligen under

tio år, räknat från lånets beviljande,

erlägga ett belopp, motsvarande en

tiondels procent av lånets ursprungliga

belopp. Sådant bidrag må, efter

bestämmande av kassans styrelse,

minskas eller upphöra att utgå, då

reservfonden överstiger tre procent

av kassans skulder.

Reservfondens avkastning lägges

till fonden; dock må avkastningen,

då fonden överstiger tre procent

av kassans skulder, kunna användas

till bestridande av dess förvaltningskostnader

eller, till den del

avkastningen ej är erforderlig för

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets utlåtande Nr 58.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

sådant ändamål, till beredande av sådant ändamål, till beredande av

annan lättnad för föreningarna. annan lättnad för föreningarna.

§ 8.

Reservfonden skall placeras i statens, Sveriges allmänna hypoteksbanks,

konungariket Sveriges stadshypotekskassas eller Svenska skeppshypotekskassans

obligationer eller i obligationer, som till den säkerhet de erbjuda

kunna anses jämförliga med obligationer av något av nyss angivna slag,

eller ock mot säkerhet i fullgod fastighetsinteckning.

Om föreningarnas ansvarighet för kassans förbindelser.

§ 9.

Därest kassans förbindelser ej kunna infrias med anlitande av dess

egna tillgängliga medel, äger kassan infordra erforderliga tillskott från

föreningarna.

För kassans förbindelser svare föreningarna i förhållande till högsta

under räkenskapsåret oguldna kapitalbeloppen av sina från kassan erhållna

lån. Kan förening icke fullgöra den betalningsskyldighet, som

till följd av denna ansvarighet åligger föreningen, vare övriga föreningar

efter nyssnämnda grund ansvariga för bristen.

Om lånerörelsen.

§ 10.

Av förening gjord framställning om lån från kassan prövas av dennas

styrelse. Lån till förening utlämnas i kassans obligationer till parikurs

eller ock kontant. I förra fallet åligger det kassan att vara föreningens

låntagare behjälplig för obligationernas försäljning på lämpligt sätt. Lämnas

lånet kontant, skall föreningen gälda den kapitalrabatt och de övriga

kostnader, som kassan vid sin upplåning kan hava fått vidkännas.

Lån till förening skall förräntas och amorteras genom kontant erlagd

annuitet enligt fastställd plan. Amorteringstiden må ej överstiga fyrtio

år. Sedan tio år förflutit från lånets mottagande, kan föreningen uppsäga

lånet till inbetalning efter ett år.

Förening äger att, utöver den årliga amorteringen, göra ytterligare inbetalning

å erhållet lån, antingen kontant eller i obligationer utfärdade

av kassan. Föreningen vare dock skyldig att därvid underkasta sig de

villkor, som kassans styrelse finner nödigt föreskriva till förekommande

av förlust eller olägenhet för kassan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 58. 2<

(Kungl. May.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Om förvaltningen m. m.

§ 11.

Kassan förvaltas av en styrelse med säte i Stockholm. Styrelsen består

av det antal ledamöter, minst sju högst nio, som av ombudsstämman bestämmes,

och skola suppleanter finnas till lika antal som antalet ledamöter.

Konungen utser, för en tid av tre år i sänder, två ledamöter och två

suppleanter för dem. Av dessa skall en ledamot, så ock suppleanten för

honom, äga insikt och erfarenhet beträffande rörelse för fastighetsbelåning.

Fullmäktige i riksgäldskontoret utse, likaledes för en tid av tre år i

sänder, en ledamot samt suppleant för honom. Övriga ledamöter och suppleanter

väljas å ombudsstämman. Vald ledamot eller suppleant utses för

tiden till den ordinarie ombudsstämma, som hålles under tredje året efter

det, då valet förrättades.

En av de av Konungen utsedda ledamöterna förordnas av Konungen att

vara ordförande i styrelsen. Vice ordförande väljes inom styrelsen.

Arvoden för de av Konungen och av fullmäktige i riksgäldskontoret

utsedda ledamöterna bestämmas av Konungen.

Styrelsen utser verkställande direktör samt tillsätter kassans övriga

tjänstemän. Beslut, varigenom verkställande direktör utsetts, vare ej gällande

med mindre det biträtts av en av Konungen utsedd styrelseledamot.

Styrelseledamöter, som genom att överträda denna förordning eller med

stöd av densamma meddelade bestämmelser eller eljest uppsåtligen eller

av vårdslöshet tillskynda kassan skada, svare för skadan en för alla och

alla för en.

§ 12.

För revision av styrelsens förvaltning och kassans räkenskaper skola

årligen utses tre revisorer med lika många suppleanter. En revisor och

en suppleant för honom utses av fullmäktige i riksgäldskontoret; de övriga

väljas å ombudsstämman. Av de sistnämnda skola en revisor och hans

suppleant vara av handelskammare i riket eller på annat, av Konungen

godkänt sätt auktoriserad revisor.

Hava revisorer i sin berättelse mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift

eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppgift

i handling, som av dem granskats, eller vid fullgörandet av sitt uppdrag

visat vårdslöshet, vare de, som låtit sådant komma sig till last, kassan

ansvariga för all därav uppkommande skada, en för alla och alla för en.

§ 13.

Ombud för föreningarna skola årligen före utgången av juni månad

samlas till ordinarie ombudsstämma i Stockholm å tid, som av kassans

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets utlåtande Nr 58.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

styrelse bestämmes. Stämman förrättar föreskrivna val av ledamöter i

kassans styrelse och revisorer ävensom suppleanter för dessa samt beslutar

angående ansvarsfrihet för styrelsen.

Extra ombudsstämma skall styrelsen utlysa, när revisorerna sådant påyrka

eller styrelsen finner omständigheterna därtill föranleda.

§ 14.

Kassans förvaltningskostnader skola, i den mån de icke bestridas på

sätt i § 7 är sagt, gäldas genom bidrag av föreningarna efter ty kassans

styrelse bestämmer.

§ 15.

Om kassans trädande i likvidation och om förfarandet därvid förordnar

Konungen.

Vid likvidation av kassan må grundfondsobligationer tagas i anspråk

allenast i den mån annan tillgång saknas, som svarar för kassans förbindelser.

Rörande användningen av vad som vid likvidationen återstår av kassans

tillgångar, efter det skulderna blivit guldna, bestämmer Konungen.

Kap. II. Bostadskreditföreningarna.

Om föreningarnas ändamål.

§ 16.

Bostadskreditföreningar hava till ändamål att, i enlighet med bestämmelserna

i denna förordning och i reglemente, som utfärdas av Konungen,

tillhandahålla sina medlemmar lån mot säkerhet av inteckning i fastighet.

jOm förenings bildande och verksamhetsområde.

§ 17.

Ansökan om tillstånd till bildande av förening göres hos Konungen.

Inom den del av riket, som Konungen för föreningen bestämmer, äger

förening utöva verksamhet i samtliga städer och köpingar samt andra

samhällen, för vilka byggnadsstadgan för rikets städer och de för stad

meddelade bestämmelserna i hälsovårdsstadgan och i brandstadgan äro

gällande, så ock i annat inom samma del av riket beläget samhälle eller

tätare bebyggt område, som av Konungen förklarats skola tillhöra verksamhetsområdet.

Konungen meddelar föreskrift om det minimibelopp, för vilket förening,

innan den må börja sin verksamhet, skall hos kassan hava anmält sig till

erhållande av lån.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 58.

29

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Om föreningsmedlemmarnas ansvarighet för föreningens förbindelser.

§ 18.

Medlem av förening är den, som häftar för inteckningslån hos föreningen.

§ 19.

För förenings förbindelser svare dess medlemmar i förhållande till högsta

under räkenskapsåret oguldna kapitalbeloppen av sina från föreningen

erhållna lån. Kan medlem icke fullgöra den betalningsskyldighet,

som till följd av denna ansvarighet åligger honom, vare föreningens övriga

medlemmar efter nyssnämnda grund ansvariga för bristen.

Om säkerhetsfond.

Förening skall såsom säkerhet för

fullgörandet av sina förbindelser

avsätta en säkerhetsfond.

Såsom bidrag till säkerhetsfonden

skall envar låntagare erlägga en

särskild avgift, motsvarande två

procent av erhållet lån. Inbetalningen

av avgiften må kunna fördelas

på en tid av högst fem år,

räknat från lånets beviljande. Grunderna

för avgifternas inbetalning,

därom föreningens styrelse beslutar,

skola vara godkända av kassans

styrelse.

Avgifterna till säkerhetsfonden

må, efter medgivande av kassans

styrelse, minskas eller upphöra att

utgå, då säkerhetsfonden överstiger

tio procent av föreningens skulder.

Inbetalar låntagare i förtid sitt

lån till fullo, må, där särskilda

skäl äro och kassans styrelse det

medgiver, hans avgift till säkerhetsfonden

helt eller delvis återbetalas

till honom.

§ 20.

Förening skall såsom säkerhet för

fullgörandet av sina förbindelser

avsätta en säkerhetsfond.

Såsom bidrag till säkerhetsfonden

skall envar låntagare erlägga en

särskild avgift, motsvarande två

procent av erhållet lån. Inbetalningen

av avgiften må kunna fördelas

på en tid av högst fem år,

räknat från lånets beviljande. Grunderna

för avgifternas inbetalning,

därom föreningens styrelse beslutar,

skola vara godkända av kassans

styrelse.

Avgifterna till säkerhetsfonden

må, efter medgivande av kassans

styrelse, minskas eller upphöra att

utgå, då säkerhetsfonden överstiger

sex procent av föreningens skulder.

Inbetalar låntagare i förtid sitt

lån till fullo, må, där särskilda

skäl äro och kassans styrelse det

medgiver, hans avgift till säkerhetsfonden

helt eller delvis återbetalas

till honom.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets utlåtande Nr 58.

(Kungl. May.ts förslag.)

Så länge förenings verksamhet

fortfar, må dess säkerhetsfond icke

komma föreningens medlemmar till

godo på annat sätt än i näst föregående

stycke sägs eller, vad angår

fondens avkastning, i reglementet

må stadgas.

(Utskottets förslag.)

Så länge förenings verksamhet

fortfar, må dess säkerhetsfond icke

komma föreningens medlemmar till

godo på annat sätt än i näst föregående

stycke sägs eller, vad angår

fondens avkastning, i reglementet

må stadgas.

§ 21.

I fråga om placering av förenings säkerhetsfond skall vad i § 8 stadgas

äga tillämpning.

Om lånerörelsen.

§ 22.

Förening må meddela lån allenast mot säkerhet av inteckning i bebyggd,

huvudsakligen för bostadsändamål anordnad fastighet, som är nöjaktigt

försäkrad mot brandskada.

För förenings utlåning lända i tillämpliga delar till efterrättelse de

bestämmelser, som gälla för utlåning från kassan till föreningarna, och

skall lån av förening utlämnas till låntagaren mot enahanda villkor, under

vilka föreningen erhåller motsvarande lån hos kassan. Därjämte skall

föreningen av låntagaren betinga sig de bidrag och avgifter, som jämlikt

stadganden i denna förordning eller i reglementet skola utgå till föreningen

eller från föreningen till kassan.

Lån må ej meddelas till lägre belopp än ettusen kronor.

§ 23.

Till minst det belopp, till vilket lån beviljas, skall finnas säkerhet av

inteckning eller inteckningar liggande inom tre fjärdedelar av fastighetens

vid föreningens värdering uppskattade värde. Inteckning skall jämväl

vara belägen inom fastighetens brandförsäkringsvärde och tre fjärdedelar

av dess vid taxering enligt kommunalskattelagen åsatta värde.

§ 24.

Lån må ej meddelas med mindre lån mot säkerhet av inteckning med

bättre förmånsrätt i samma fastighet prövas vara på betryggande sätt

ordnat. Det åligger föreningen att vid bedömandet härav iakttaga de närmare

föreskrifter, som meddelas av kassans styrelse.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 58. 31

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Om förvaltningen rn. in.

§ 25.

Förening förvaltas av en styrelse med säte å den ort Konungen bestämmer.

Kassans styrelse utser en av ledamöterna i föreningens styrelse

ävensom suppleant för honom. Till sådan ledamot och suppleant böra utses

personer med insikt och erfarenhet beträffande rörelse för fastighetsbelåning.

Föreningens styrelse utser verkställande direktör. Sådant val vare ej

gällande med mindre det godkänts av kassans styrelse.

För revision av föreningsstyrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper

skola årligen utses revisorer jämte suppleanter. En av revisorerna

jämte suppleant för honom utses av kassans styrelse.

Ordinarie sammankomst med föreningens medlemmar skall årligen hållas.

Extra föreningssammankomst hålles i de fall, som i reglementet bestämmas.

Närmare bestämmelser om styrelse, revision och föreningssammankomster

meddelas i reglementet.

§ 26.

Varje förening utser till ombudsstämma, varom förmäles i § 13, ett ombud,

jämte en suppleant, för varje påbörjat femtal miljoner kronor av föreningens

sammanlagda oguldna lånebelopp hos kassan enligt kassans senast

fastställda bokslut, dock att förening ej må representeras av flera ombud

än fem.

§ 27.

Bidrag till bestridande av förenings förvaltningskostnader skola av låntagarna

gäldas på sätt i reglementet närmare stadgas. Överskott, som må

uppstå å dylika bidrag, skall tillföras säkerhetsfonden.

§ 28.

Om föreningens trädande i likvidation och om förfarandet därvid förordnar

Konungen.

Vid förenings likvidation skall vad som återstår av föreningens tillgångar,

efter det skulderna blivit guldna, överlämnas till kassan.

Denna förordning träder i kraft den dag Konungen förordnar.

I samband med fastställandet av reglemente för kassan och föreningarna

meddelar Konungen de närmare bestämmelser, som finnas erforderliga

med avseende å kassans och föreningarnas bildande, och äger Konungen

därvid bestämma, att interimsstyrelse för kassan och för förening skall

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bankoutskottets utlåtande Nr 58.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

utgöras av personer, utsedda av offentlig myndighet, ävensom att revisorer

för kassan och för förening skola, för den första tiden av kassans eller

föreningens verksamhet, utses av sådan myndighet.

B) besluta, att från riksgäldskontoret skola till Svenska

bostadskreditkassan såsom dess grundfond överlämnas

svenska statens fyra och en halv procent obligationer,

ouppsägbara från innehavarens sida, till ett

nominellt belopp av 30,000,000 kronor med rätt för kassan

att enligt bestämmelserna i förordningen förfoga

över obligationerna.»

Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1929.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.