Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskcmtoret framställning rörande ordnandet av familjepensionering för vissa befattningshavare vid justitieombudsmans - expeditionen, militieombudsmansexpeditionen, riksdagsbiblioteket och riksdagens hus.

1929-05-28 · 20 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 19 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1929:60, Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskcmtoret framställning rörande ordnandet av familjepensionering för vissa befattningshavare vid justitieombudsmans - expeditionen, militieombudsmansexpeditionen, riksdagsbiblioteket och riksdagens hus.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 60.

1

Nr (>0.

Ankom till riksdagens kansli den 28 maj 1929 kl. 5-30 e. m.

Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskcmtoret framställning

rörande ordnandet av familjepensionering

för vissa befattningshavare vid justitieombudsmans - expeditionen, militieombudsmansexpeditionen, riksdagsbiblioteket

och riksdagens hus.

I en till bankoutskottet avlåten, den 18 april 1929 dagtecknad skrivelse

hava fullmäktige i riksgäldskontoret gjort framställning i syfte att utskottet

måtte för riksdagen framlägga förslag om ordnandet av familjepensionering

för vissa befattningshavare vid justitie- och militieombudsmansexpeditionerna

samt riksdagsbiblioteket och riksdagens hus.

I berörda skrivelse hava fullmäktige inledningsvis anfört, att då de manliga

ordinarie tjänstemännen vid nämnda verk för närvarande icke vore anslutna

till någon kassa eller annan organisation med uppgift att ombesörja

pensioneringen av deras efterlevande, fullmäktige ansett sig böra till behandling

återupptaga frågan om ordnandet av nämnda befattningshavares familjepensionering.

Efter det att vissa förberedande undersökningar blivit verkställda,

hade fullmäktige i januari 1929 tillsatt en av fyra ledamöter bestående

delegation, vilken erhållit uppdrag att verkställa erforderlig utredning

i ämnet. Den sålunda beslutade utredningen förelåge numera i en av delegationen

till fullmäktige avlåten, den 2 april 1929 dagtecknad skrivelse, åtföljd

av förslag till bestämmelser angående familjepensionering för omförmälda

befattningshavare, över denna utredning hade sedermera, efter anhållan

av fullmäktige, särskilda yttranden avgivits av justitieombudsmannen

och militieombudsmannen samt styrelsen för riksdagsbiblioteket.

Delegationens nyssberörda skrivelse med därvid fogat förslag till bestämmelser

i ämnet har av fullmäktige överlämnats till utskottet. Nämnda handlingar

äro såsom bilagor fogade vid detta utlåtande; och tillåter sig utskottet

att beträffande innehållet i delegationens förslag samt motiveringen för detsamma

hänvisa till bilagorna.

De av fullmäktige över förslaget inhämtade yttrandena äro i huvudsak avföljande

innehåll:

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 8 saml. 86 häft. (Nr 60.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutslcottets utlåtande Nr 60.

Justitieombudsmannen har anfört, att han efter tagen del av den utav delegerade

i ärendet verkställda utredningen funne sig icke hava någon invändning

mot att frågan om familjepensionering för befattningshavare vid justitieombudsmansexpeditionen

ordnades i enlighet med den av delegerade föreslagna

principen.

Vad delegerade anfört därom, att byråcheferna vid justitie- och militieombudsmansexpeditionerna

på grund av sin ställning skulle bliva uteslutna

från familjepensioneringen, syntes justitieombudsmannen utgöra ett beaktansvärt

skäl för att, såsom delegerade ifrågasatt, ånyo till behandling upptaga

frågan om beredande av ordinarie anställning åt dessa byråchefer. Delegerade

hade i den verkställda utredningen anfört, att de i det uppgjorda förslaget

avsedda befattningshavargrupperna, såvitt delegerade hade sig bekant,

vore de enda grupper av ordinarie tjänstemän, som ej vore anslutna till någon

familjepensionskassa, och att därför frågan om deras familjepensionering med

det snaraste borde erhålla sin lösning. Enligt justitieombudsmannens förmenande

kunde i huvudsak samma önskemål åberopas beträffande byråcheferna,

vilkas egen pensionsfråga ju icke heller borde förbises. Mot överförande

av byråchefsbefattningen vid justieombudsmansexpeditionen på ordinarie

stat ansåge sig justitieombudsmannen icke heller ur justitieombudsmansämbetets

synpunkt böra resa någon invändning, utan ville han i stället förorda

denna anordning. Byråchefens tillsättande endast genom förordnande innebure

visserligen en garanti mot tvånget att vid tjänsten bibehålla en person,

som icke i allo motsvarade de höga fordringar, vilka måste ställas å innehavaren,

men medförde å andra sidan en sådan osäkerhet för den sistnämnde,

att tjänsten därigenom kunde te sig mindre lockande, något som i sin tur

kunde dels försvåra rekryteringen och dels motverka ett kvarstannande å

tjänsten under en icke allt för kort tidrymd.

Bankoutskottet och riksdagen hade år 1921 förutsatt, att de nuvarande byråchefsbefattningarna

borde betraktas såsom övergångsplatser. Ett överförande

av befattningarna på ordinarie stat syntes icke böra motiveras med ett

övergivande av detta betraktelsesätt. Byråchefen å justitieombudsmansexpeditionen,

till vilkens arbetsområde justitieombudsmannens erfarenhet sträckte

sig, hade en icke blott kvalitativt utan även kvantitativt sett mycket krävande

arbetsbörda, vilken ur såväl justitieombudsmansämbetets som befattningshavarens

egen synpunkt kunde göra det önskvärt, att han icke behövde

åldras på platsen, och som också kunde anföras såsom skäl för befordran.

Om byråchefsbefattningarna överfördes å ordinarie stat, borde det i gällande

särskilda bestämmelser angående tillämpning av avlöningsreglementet för

befattningshavare vid riksdagens verk upptagna stadgandet, att vid uppkommen

ledighet i befattning vid justitie- och militieombudsmansexpeditionerna

anstånd med tillsättandet vore medgivet under en tid av högst två år, få gälla

jämväl i fråga om byråchefsbefattningarna.

Militieombudsmannen har, utan att ingå på förslagets detaljer, meddelat,

att han intet hade att erinra mot de principer, efter vilka familjepensionsfrå
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr. 60.

3

gan för ifrågavarande befattningshavare enligt förslaget vore avsedd att

ordnas.

Vid militieombudsmannens yttrande har fogats en skrivelse av byråintendenten

vid militieombudsmansexpeditionen Gr. af Klercker, vari denne ifrågasatt,

att staten åtminstone måtte åtaga sig att inbetala hälften av den befordringsavgift,

han skulle hava att erlägga för att grundlägga familjepensionsrätt.

Till stöd härför har af Klercker åberopat, bland annat, att han under

femton år till flottans pensionskassa erlagt avgifter för sin egen pensionering,

samt att dessa avgifter, vilka icke blivit återbetalda, icke kommit eller

komme honom till godo. af Klercker har vidare meddelat, att han, därest

denna framställning ej vunne beaktande, icke såge sig i stånd att erlägga avgifter

för beredande av familjepensionsrätt.

För egen del har militieombudsmannen i avseende å denna fråga yttrat,

att det av skäl, som i byråintendentens skrivelse anförts, syntes vara ett berättigat

anspråk att retroaktivavgiften för denne reducerades genom något bidrag

från statens sida. Militieombudsmannen vore emellertid icke i tillfälle att

uttala sig beträffande frågan, i vilken utsträckning en dylik reduktion

borde ske.

Med anledning av vad de delegerade anfört i frågan om överflyttande på ordinarie

stat av de hos justitieombudsmannen och militieombudsmannen anställda

byråcheferna har militieombudsmannen beträffande byråchefsbefattningen

å militieombudsmansexpeditionen anfört, att det enligt militieombudsmannens

mening knappast funnes anledning till någon ändring i fråga om

denne befattningshavares ställning i den riktning, som av delegerade blivit ifrågasatt.

Skulle emellertid nämnda befattning bliva uppförd å ordinarie stat,

syntes det — för att bereda militieombudsmannen tillfälle att vid inträffande

vakans pröva kvalifikationerna hos sökande till befattningen — vara nödvändigt,

att militieombudsmannen erhölle rätt att under viss tid, exempelvis två

år, låta anstå med utnämnande av ordinarie innehavare.

Styrelsen för riksdagsbiblioteket har anfört, att styrelsen för sin del icke

hade något annat att erinra mot förslaget än att §§ 5, 17 och 18 borde i huvudsak

erhålla den lydelse, att pensionsberättigade vore tjänstemans änka i

äktenskap, som blivit i laga ordning med vigsel avslutat, så länge hon levde

ogift, samt hans barn inom sådant äktenskap, tills det uppnådde tjugoett års

ålder eller dessförinnan trädde i äktenskap, ävensom att det syntes önskvärt,

att utredning verkställdes i syfte att framdeles genom sammanslagning av

samtliga familjepensionskassor för riksdagens verk erhålla en enhetlig sådan

med tillträde för samtliga befattningshavare i dessa verk.

För egen del hava fullmäktige i riksgäldskontoret meddelat, att fullmäktige

anslöte sig till det av delegationen avgivna förslaget. Vad angår

de över förslaget avgivna yttrandena hava fullmäktige anfört i huvudsak följande:
Vad

först beträffade den av styrelsen för riksdagsbiblioteket

gjorda erinran rörande §§ 5, 17 och 18 i berörda bestämmelser, hade

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 00.

styrelsen, enligt vad fullmäktige under hand inhämtat, icke haft för avsikt

att framställa någon anmärkning mot det sakliga innehållet i § 18. I fråga

om §§ 5 och 17 ville fullmäktige såsom sin mening uttala, att pensionsrätten

för tjänstemans efterlevande genom den av styrelsen förordade formuleringen

komme att erhålla en snävare begränsning än om de av delegationen begagnade

uttrycken godkändes. Därest barn funnes i en förbindelse mellan kontrahenter,

vilka endast ingått trolovning med varandra, funnes nämligen

enligt delegationens förslag möjlighet att tillerkänna barnen och eventuellt

även deras moder pension, under det att däremot, om biblioteksstyrelsens förslag

antoges, denna möjlighet syntes få anses utesluten. Fullmäktige förordade

därför bibehållandet av delegationens formulering.

Med anledning av vad byråintendenten hos militieombudsmannen i sin förberörda

skrivelse anfört samt vad militieombudsmannen i anslutning

därtill yttrat ville fullmäktige framhålla, att därest byråintendenten af

Klercker uppnådde den stadgade pensionsåldern av 67 år och då erhölle pension,

man ej syntes kunna anse, att de avgifter, han för egen pensionering

sammanräknat erlagt under hela den tid, han varit anställd i statens tjänst,

varit större än det normala beloppet för en befattningshavare i liknande tjänsteställning;

af Klercker hade nämligen först vid en jämförelsevis sen ålder

erhållit sin nuvarande befattning, och därjämte borde även erinras att, enligt

vad af Klercker på förfrågan upplyst, han under två perioder om tillsammans

nio år innehaft anställning i enskild tjänst. För övrigt kunde de kostnader,

af Klercker haft och framdeles finge vidkännas för sin egen pensionering, enligt

fullmäktiges mening icke åberopas såsom skäl för en lindring i avgiftsplikten

för beredande av familjepensionsrätt åt honom. Måhända kunde dock

billighetsskäl anses föreligga för att staten lämnade honom åtminstone något

bidrag till gäldandet av omförmälda befordringsavgift, vilken för en person

vid hans ålder måste vara synnerligen betungande. I fråga om beloppet av

detta bidrag ansåge fullmäktige sig icke kunna göra något uttalande.

Justitieombudsmannen och militieombudsmannen hade i sina yttranden även

berört frågan om överflyttande av byråcheferna å justitieoch

militieombudsmans expeditionerna på ordinarie

stat. Härigenom skulle för blivande innehavare av dessa tjänster skyldighet

automatiskt inträda att genom erläggande av stadgade avgifter bereda pensionsrätt

för sina efterlevande, och även tjänsternas nuvarande innehavare

komme att erhålla rättighet att såsom delägare inträda i den föreslagna pensionsfonden,

om de så önskade. Då det syntes vara mindre lämpligt, att de

två byråcheferna skulle bliva uteslutna från möjligheten att, i likhet med övriga

befattningshavare i statens tjänst, erhålla familjepensionsrätt, funnes

från fullmäktiges sida intet att erinra mot den ifrågasatta förändringen av

byråchefernas tjänsteställning, för den händelse frågan därom skulle ånyo

föreläggas riksdagen.

Slutligen hade biblioteksstyrelsen uttalat önskvärdheten av att utredning

verkställes i syfte att framdeles åstadkomma en sammanslagning av

samtliga fa m il jepensions kassor vid riksdagens verk till en

enda sådan, till vilken alla i dessa verk anställda befattningshavare skulle äga

tillträde. Även fullmäktige ansåge, att en dylik centralisering vore att förorda,

Av de undersökningar, som fullmäktige och delegationen företagit rörande

anslutning av nu ifrågavarande befattningshavare till någon av de redan

bestående änke- och pupillkassorna vid riksbanken och riksgäldskontoret,

framginge emellertid, att frågans lösning i den av biblioteksstyrelsen angivna

riktningen skulle möta stora svårigheter och i varje fall kräva en avsevärd

tid. Då det vore av vikt att lösningen av den föreliggande frågan icke försena
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

BankoutsTcottets utlåtande Nr 60.

5

des, hade fullmäktige funnit sig böra biträda det nu avgivna förslaget, vilket

sålunda syntes få betraktas såsom ett provisorium, tills en önskvärd centralisering

kunde åstadkommas.

Med åberopande av det anförda hava fullmäktige hemställt, att bankoutskottet

måtte för riksdagen framlägga förslag om ordnandet av familjepensioneringen

för manliga ordinarie befattningshavare vid justitie- och militieombudsmansexpeditionerna

samt riksdagsbiblioteket och riksdagens hus i enlighet med

delegationens utredning och förslag.

Även utskottet är av den uppfattningen, att en ordnad familjepensionering

snarast bör komma till stånd för ordinarie manliga tjänstemän vid justitie- och

militieombudsmansexpeditionema, riksdagsbiblioteket samt riksdagens hus, vilka

tjänstemän äro de enda ordinarie befattningshavare vid riksdagens verk,

som ännu sakna familjepensionsrätt.

I fråga om sättet för ordnande av denna angelägenhet har utskottet vid ärendets

prövning funnit sig höra biträda det förslag, som framlagts av den utav

fullmäktige i riksgäldskontoret för frågans utredning tillkallade delegationen

och åt vilket förslag fullmäktige givit sin anslutning. Berörda förslag innebär,

att avgifts- och pensionsbelopp skulle avvägas i överensstämmelse med de

regler, som gälla beträffande delägare i civilstatens änke- och pupillkassa, samt

att i övrigt med avseende å den ifrågasatta familjepensioneringen skulle antagas

bestämmelser, vilka i tillämpliga delar nära ansluta sig till föreskrifterna i reglementet

för civilstatens änke- och pupillkassa.

Ej heller beträffande de övergångsbestämmelser, som av delegationen föreslagits,

finner utskottet anledning till erinran. Utskottet har med hänsyn till

statsmakternas ståndpunkt i tidigare liknande fall och till de konsekvenser,

som ett annat ställningstagande skulle kunna medföra, ansett sig icke kunna

tillstyrka, att byråintendenten å militieombudsmansexpeditionen skulle i fråga

om befordringsavgift beredas lättnad utöver vad delegationens förslag i sadant

hänseende innehåller.

I likhet med styrelsen för riksdagsbiblioteket samt fullmäktige i riksgäldskontoret

finner utskottet i hög grad önskvärt, att en sammanslagning av de befintliga

särskilda familjepensionskassorna vid riksdagens verk må kunna åstadkommas.

På sätt fullmäktige framhållit, har emellertid erfarenheten visat,

att stora svårigheter möta för en dylik sammanslagning. Utskottet har därför

i likhet med fullmäktige ansett en lösning av den nu föreliggande frågan icke

böra anstå i avvaktan på vidare utredning om centralisering av familjepensionsanstalterna

för riksdagens verk. Utskottet förutsätter emellertid, att fullmäktige

i riksgäldskontoret och i riksbanken hava uppmärksamheten riktad på frågan

om en sådan centralisering.

Vidkommande härefter den i ärendet berörda frågan om överflyttande på ordinarie

stat av byråchefsbefattningarna å justitieombudsmans- och militieombudsmansexpeditionerna,

finner utskottet för sin del åtskilliga skäl kunna anföras

för en sådan åtgärd. Icke minst talar för densamma den omständigheten,

UtskctM.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 60.

att saväl tjänstepensionsrätt som familjepensionsrätt för befattningshavarna i

fråga i och med en dylik omläggning skulle bliva på lämpligt sätt ordnad, vilket

måste anses önskvärt. Då emellertid frågan om formen för tillsättning av

förevarande befattningar torde böra bedömas även ur andra synpunkter, har

utskottet ansett sig icke böra i detta sammanhang taga ståndpunkt till den

framförda tanken om befattningarnas uppförande på ordinarie stat. Frågan

härom lärer böra efter särskild framställning underkastas en mera ingående

prövning än vad utskottet på grundvalen av nu föreliggande material kunnat

verkställa.

Beträffande sättet för täckande av de medelsbehov, som uppkomma vid bifall

till det av utskottet i det föregående tillstyrkta förslaget, har utskottet

intet att erinra mot vad delegationen ifrågasatt och fullmäktige förordat.

Utskottet, som i det följande gör hemställan i anslutning till delegationens förslag,

vill här endast framhålla att, då de utgående pensionerna till beloppen

bliva nyreglerade, dyrtidstillägg å desamma givetvis bör utgå enligt de för

nyreglerade pensioner gällande grunderna.

På grund av det anförda får utskottet föreslå,

att riksdagen, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret

förevarande framställning, må

a) godkänna ifrågavarande av fullmäktige förordade, såsom

bilaga 2 vid detta utlåtande fogade förslag till bestämmelser

angående familjepensionering för befattningshavare vid justitieombudsmansexpeditionen,

militieombudsmansexpeditionen, riksdagsbiblioteket

och riksdagens hus;

b) föreskriva, att de pensioner, vilka i enlighet med nämnda

bestämmelser kunna komma att utgå till efterlevande efter befattningshavare

vid ifrågavarande verk, skola bestridas av de

enligt samma bestämmelser såsom års- och befordringsavgifter

inflytande och under den i reglementet för riksgäldskontoret

omförmälda pensionsfonden särskilt bokförda medlen, med iakttagande

likväl, att om berörda medel vid något tillfälle icke

lämna tillgång för utgående pensioners bestridande, erforderlig

fyllnad skall beredas från förslagsanslaget till avlöningar och

pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen;

c) förordna, att de bidrag av statsmedel, som enligt berörda

bestämmelser kunna utgå till gäldande av befordringsavgifter

för vissa tjänstemän, vilka före den 1 juli 1929 utnämnts till

innehavande befattning vid ifrågavarande verk, skola bestridas

från nyssnämnda förslagsanslag;

d) medgiva, att å pensioner, som i enlighet med omförmälda

bestämmelser komma att utgå, må åtnjutas dyrtidstillägg efter

de grunder, vilka äro eller må varda gällande i fråga om

sådan förmån åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare

i statens tjänst m. fl.; samt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 60.

e) förklara, att kostnaderna för dyrtidstillägg å ifrågavarande

pensioner skola gäldas av förberörda förslagsanslag till

avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen.

Stockholm den 28 maj 1929.

På bankoutskottets vägnar:

C. E. SVENSSON.

Vid förestående ärende» slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar C. E. Svensson, Pettersson i Olovstorp, Ström,

Abrahamsson, Dalberg, Andersson i Hedsta, P. A. Larsson och Bodin;

från andra kammaren: herrar Winkler, Borggren, Bäcklund*, Wikström, Byberg,

Svensson i Betingetorp, Höglund i Göteborg och Leffler.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

EanlcoutsTcottets utlåtande Nr 60.

Bilaga 1.

Till Herrar Fullmäktige i Riksgäldskontoret.

Familjepensioneringen för manliga ordinarie befattningshavare vid riksdagens

verk handhaves vad beträffar riksbanken av två kassor, den ena för huvudkontoret

och den andra för avdelningskontoren och riksbankens pappersbruk,

_ samt beträffande riksgäldskontoret av en kassa, omfattande endast befattningshavare

vid detta verk. Däremot är familjepensioneringsfrågan ej

ordnad för de manliga ordinarie befattningshavarna vid justitie- och militieombudsmansexpeditionerna,

riksdagsbiblioteket och riksdagens hus, vilka befattningshavare

saknat möjlighet att genom anslutning till någon änke- och

pupillkassa säkerställa sina efterlevandes försörjning. Riksdagen har till följd

därav åtminstone i ett fall fått träda emellan genom beviljande av pension åt

avliden befattningshavares änka.

X sitt till 1926 års riksdag avgivna utlåtande nr 25, i anledning av vissa

framställningar rörande pensioner eller understöd åt efterlevande till vissa i

statens tjänst anställda personer, erinrade bankoutskottet bl. a., att statstjänares

familjepensionering dittills ansetts böra i stort sett bestridas genom deras

egna avgifter och att staten därvidlag borde i huvudsak inskränka sig till

att medverka vid bildandet av kassor eller pensionsanstalter för pensionerinyt-H?

handhavande. Utskottet ansage det vara av vikt, att denna grundsats

alltjämt upprätthölles. Det förhållandet, att i en del undantagsfall, där ömmande

omständigheter ansetts föreligga, understöd av statsmedel beretts efterlevande

till befattningshavare, vilka icke själva kunnat sörja för sina efterleyandes

underhall, kunde således icke få tagas till intäkt för någon rätt

för övriga statstjänares efterlevande till understöd av statsmedel

Med anledning av detta bankoutskottets uttalande upptogo herrar fullmäktige

år 1926 Dagan om åtgärder för beredande av rätt till familjepensione^^vanäe

befattningshavare. Då det syntes ligga närmast

till hands att ordna fragan genom befattningshavarnas anslutning till riksgäldskontorets

änke- och pupillkassa, verkställdes erforderliga utredningar

rörande berörda kassas ekonomiska ställning för utrönande av det tillskott av

statsmedel, som skulle erfordras för ifrågavarande befattningshavares upptagande

i kassan. Kassans delägare beslöto emellertid i april 1928 meddela

herrar^ fullmäktige, att de voro principiellt obenägna att medgiva den sålunda

ifrågasatta anslutningen till kassan.

I en av flertalet av ifrågavarande befattningshavare undertecknad, den 15

maj 1928 dagtecknad skrivelse erinrades till en början om bankoutskottets

ovanberörda uttalande och anfördes därefter:

»Skulle denna princip undantagslöst tillämpas även med avseende på riksdagens

verk, synes det uteslutet att tjänstemännen vid andra riksdagens verk

än riksbanken och riksgäldskontoret, d. v. s. tjänstemännen vid justitie- militieombudsmannaexpeditionerna,

riksdagsbiblioteket och riksdagens hus, skulle

kunna komma i åtnjutande av statens medverkan för familjepensionering.

Sistnämnda verk äga nämligen icke, såsom fallet är med riksbanken och riksgäldskontoret,

egna änke- och pupillkassor, och möjlighet för dem att bilda

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande År GO.

9

sådana kassor sjmes ej vara för handen. Det liar också visat sig omöjligt för

tjänstemännen vid dessa verk att vinna inträde i redan befintliga kassor. Från

civilstatens änke- och pupillkassa äro de uteslutna redan på den grund, att de

icke äro statstjänare i samma mening som delägarna i nämnda kassa: och i

den kassa, som närmast vore att tänka på, riksgäldskontorets änke- och pupillkassa,

har vägrats dem inträde. Framställningar om inträde gjordes redan

1908 av undertecknade Gödel och Mårtensson, men framställningarna

ledde ej till önskat resultat. På grund därav ha sådana framställningar icke

gjorts av dem, som därefter tillträtt ordinarie befattningar vid ifrågavarande

verk. I år har genom beslut den ''24 sistlidna april månad riksgäldskontorets

änke- och pupillkassa bestämt sagt ifrån, att kassan ej önskar de ovan nämnda

fyra verkens anslutning.

Då det alltså visat sig, att familjepensioneringen för tjänstemän vid dessa

verk, oaktat från tjänstemännens egen sida gjorts allt vad på dem ankommit,

ej kan ordnas på det sätt som enligt bankoutskottets ovan anförda uttalande

bör vara regel för dylik pensionering, och då det ej torde kunna sägas vara

riktigt eller överensstämmande med billighetens fordran, att befattningshavarna

vid dessa verk i fråga om familjepensionering skola vara sämre ställda

än befattningshavarna vid riksbanken och riksgäldskontoret samt statens övriga

verk, synes enda tänkbara utväg vara, att familjepensioneringen vid dessa

verk ordnas på samma sätt som tjänstemännens vid dessa verk egen pensionering

ordnades vid 1908 års riksdag, då tjänstinnehavarna vid riksgäldskontoret,

riksdagens bibliotek och riksdagens hus, vilka förut ej betalat avgifter

för egen pensionering, ålades att betala sådana avgifter, vilka skulle

av riksgäldskontoret förvaltas såsom en särskild fond.

På grund av det nu anförda få undertecknade, befattningshavare vid justitie-

och militieombudsmannaexpeditionerna, riksdagsbiblioteket och riksdagens

hus, härmed vördsamt anhålla, att herrar fullmäktige täcktes i skrivelse

till riksdagens bankoutskott hemställa, att bankoutskottet ville föreslå riksdagen,

att familjepensioneringen för befattningshavarna vid justitie- och militieombudsmannaexpeditionerna,

riksdagsbiblioteket och riksdagens hus må,

utan retroaktivavgifter, ordnas på samma sätt som dessa befattningshavares

egen pensionering är ordnad och med samma pensionsavgifter och samma pensioner,

som gälla för delägarna i riksgäldskontorets änke- och pupillkassa.»

För verkställande av erforderlig utredning av den föreliggande frågan beslöto

herrar fullmäktige under sistlidna januari tillsätta en delegation, bestående

av undertecknade Kobb, Anderson, Hägglund och Westling.

Efter verkställd utredning få delegerade härmed anföra följande.

Vid fullgörande av sitt uppdrag hava delegerade ansett självfallet, att familjepensionsfrågan

för här ifrågavarande befattningshavaregrupper, vilka,

såvitt delegerade hava sig bekant, äro de enda grupper av ordinarie tjänstemän,

som ej äro anslutna till någon familjepensionskassa, med det snaraste

bör erhålla sin lösning. Då det med hänsyn till dessa befattningshavares fåtalighet

givetvis ej kan komma i fråga att för deras räkning bilda en särskild

pensionskassa, vore det enligt delegerades mening naturligast och riktigast,

att den föreliggande frågan finge sin lösning genom befattningshavarnas upptagande

i någon befintlig pensionsinrättning. I främsta rummet borde därvid

ifrågakomma riksgäldskontorets änke- och pupillkassa, vilken emellertid, såsom

redan meddelats, ej är villig intaga befattningshavarna i fråga. Då denna

utväg sålunda, i varje fall tills vidare, måste anses stängd, hava delegerade

gjort förfrågningar hos civilstatens änke- och pupillkassa, statens pensionsanstalt

och bankostatens änke- och pupillkassa rörande ifrågavarande

befattningshavares anslutning till någon av dessa, men hava överallt erhållit

avböjande svar. Vid sådant förhållande synes ingen annan utväg återstå, än

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Banhoutslcottets utlåtande Nr 00.

att ifrågavarande familjepensionsfråga ordnas på enahanda sätt, som skett i

fråga om kvinnliga befattningshavares efterlevande barn.

Enligt de bestämmelser i fråga om pensionering av efterlevande barn till

kvinnliga befattningshavare vid riksdagens verk, som i enlighet med 1925

års riksdags beslut utfärdats av delegerade för nämnda verk den 17 juli s. å.,

är envar kvinnlig innehavare av ordinarie befattning vid riksdagens verk (således

även justitie- och militieombudsmansexpeditionerna, riksdagsbiblioteket

och riksdagens hus) skyldig att genom erläggande av avgifter bereda rätt till

pension åt efterlevande barn. Dessa avgifter tillföras för samtliga riksdagens

verk med undantag av riksbanken den av riksgäldskontoret förvaltade pensionsfonden

för riksgäldskontorets befattningshavare och redovisas därvid

särskilt såsom familjepensionsmedel. Nämnda pensionering ombesörjes sålunda

av staten genom riksgäldskontoret, som inkasserar och förvaltar avgifterna

samt svarar för pensionernas utgående.

Med hänsyn till de omständigheter, varunder ifrågavarande pensionsfråga

ordnades, och på vilka delegerade här ej anse sig behöva närmare ingå, kan

visserligen enligt delegerades mening beslutet därom ej direkt åberopas som

stöd för att staten bör omhänderhava familjepensioneringen för här ifrågavarande

manliga befattningshavare. Ett eventuellt beslut i sådan riktning

måste därför anses innebära en nyhet, enär familjepensioneringen, vad beträffar

manliga befattningshavare, hittills ansetts böra ordnas av befattningshavarna

själva. Det är efter delegerades uppfattning — bland annat med

hänsyn till ett blivande ordnande av familjepensioneringen för icke-ordinarie

anställningshavare i statstjänst, i vilket spörsmål preliminära utredningar föreligga

— i och för sig önskvärt att undvika en sådan lösning av här förevarande

familjepensionsfråga, som kan uppfattas såsom uttryck för en ändrad

principiell uppfattning i ämnet från statsmakternas sida. Då emellertid, på

sätt redan anförts, annan utväg för frågans1 lösning än den ovan antydda

icke torde finnas, lärer det avsteg från nyssnämnda princip, som denna vägs

beträdande kan anses innebära, icke behöva medföra några icke önskvärda

konsekvenser beträffande ordnandet av familjepensioneringen för andra, större

grupper av befattningshavare. Delegerade hava sålunda funnit sig böra föreslå,

att här ifrågavarande manliga befattningshavares familjepensionsfråga

löses på enahanda sätt som för ovannämnda kvinnliga befattningshavare, d. v. s.

att avgifterna inkasseras och förvaltas av riksgäldskontoret, som svarar för

utbetalandet av pensionerna. Då riksgäldskontoret har att utbetala avlöning

till alla ifrågavarande befattningshavare, kan inkasseringen av avgifterna utan

svårighet ske genom avdrag vid avlöningens utbetalande på sätt äger rum i

fråga om avgifterna till befattningshavarnas egen pensionering. Avgifterna

torde böra tillgodoföras den i riksgäldskontorets reglemente omförmälda pensionsfonden

och särskilt redovisas såsom familjepensionsmedel.

Vad beträffar avgifts- och pensionsbeloppens storlek samt villkor och föreskrifter

för pensionsrätts åtnjutande m. m. vilja delegerade förorda, att bestämmelserna

i reglementet för civilstatens änke- och pupillkassa i tillämpliga delar

lända till efterrättelse. I fråga om pensionsbeloppen böra sålunda icke tilllämpas

sådana tillfälliga förhöjningar, som med hänsyn till överskott i civilstatens

änke- och pupillkassa äro eller kunna bliva medgivna å därifrån utgående

pensioner.

De i nämnda reglemente stadgade avgifterna äro så avvägda, att de beräknas

helt täcka de däremot svarande pensionerna. Med hänsyn till här ifrågavarande

befattningshavares ringa antal kan emellertid ej med tillämpande av

vanliga försäkringstekniska grunder full trygghet vinnas för att ej brist kan

komma att uppstå. För utrönande av den genom avgifterna bildade fondens

ställning synes en undersökning böra ske exempelvis vart femte år. Skulle

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 60.

11

undersökningen utvisa, att brist föreligger, bör denna ersättas av statsmedel.

I enlighet med vad nyss anförts rörande grunderna för avgifts- och pensionsbelopp

m. in. hava delegerade i så nära anslutning som möjligt till reglementet

för civilstatens änke- och pupillkassa utarbetat bilagda förslag till bestämmelser

för här ifrågavarande familjepensionering.

Delegerade komma här nedan att angiva de huvudsakliga skiljaktigheterna

mellan reglementet för civilstatens änke- och pupillkassa (här nedan kallat

reglementet) och de föreslagna bestämmelserna.

Föreskrifterna i § 2 av reglementet angående delaktighet i kassan äro ersatta

med ett stadgande om skyldighet för envar manlig innehavare av ordinarie

tjänst vid justitie- och militieombudsmansexpeditionerna, riksdagsbiblioteket

och riksdagens hus, vilken erhållit sin första utnämning efter den

1 juli 1929 och då ej uppnått en ålder av 60 år, att i enlighet med vad i bestämmelserna

föreskrives erlägga avgifter för beredande av familjepensionsrätt.

Befattningshavare, som är delägare i någon statens eller av staten understödd

anstalt för familjepensionering, har emellertid ansetts böra undantagas

från berörda skyldighet, så länge delaktigheten i sådan anstalt varar.

Stadgandena i § 3 av reglementet återfinnas i § 2 av de föreslagna bestämmelserna

endast med den ändringen att orden »delaktighet» utbytts mot »familjepensionsrätt»

och »delaktighetsbelopp» mot »familjepensionsunderlag».

Bestämmelserna i reglementets § 4 äro medtagna i tillämpliga delar och med

utbytande av ordet »delägare» mot »tjänsteman».

Då det i § 5 av reglementet omförmälda förhållandet näppeligen torde komma

att få någon motsvarighet inom här ifrågavarande verk, har paragrafen

ansetts kunna uteslutas.

Stadgandena i reglementets §§ 7—11 angående de pensionsberättigade samt

pensionernas belopp och fördelning återfinnas så gott som oförändrade i de

föreslagna bestämmelserna §§ 5—9. Då frågan om utmätningsfrihet för pensioner

är reglerad genom lag av den 8 april 1927, införd under § 67 i utsökningslagen,

bör bestämmelsen i § 12 av reglementet ej medtagas.

Bestämmelserna i reglementet angående avgifter, upphörande eller inskränkande

av pensionsrätt samt sökande och utbetalande av pension återfinnas med

nödiga ändringar av huvudsakligen formell art i de föreslagna bestämmelserna.

§§ 10—21. Stadgandena i § 15 mom. 2 av reglementet hava ersatts med en

föreskrift, att de innehållna pensionsavgifterna skola tillföras den i reglementet

för riksgäldskontoret omförmälda pensionsfonden men bokföras skilda från

fondens övriga tillgångar. Stadgandena i § 16 av reglementet hava ansetts

ej böra medtagas. Stadgandet i reglementets § 17 st. 1 har likaledes uteslutits,

enär detsamma ej torde vara tillämpligt på de avgifter, som skola erläggas

enligt de föreslagna bestämmelserna.

I § 22 av de föreslagna bestämmelserna föreskrives, att fullmäktige i riksgäldskontoret

skola handlägga och besluta i alla ärenden, som röra tillämpningen

av bestämmelserna och förvaltningen av enligt desamma utgående avgifter.

Denna föreskrift ersätter hela det kapitel, som i reglementet behandlar

kassans förvaltning.

Av det sätt, varpå ifrågavarande familjepensionering är tänkt ordnad, följer,

att befattningshavarna ej skulle erhålla någon bestämmanderätt rörande

pensionerna och därmed sammanhängande frågor. Med hänsyn till att staten

måste ikläda sig garanti för pensionernas utbetalande synes ej vara något att

invända mot att fullmäktige erhålla beslutanderätt i alla dylika frågor. Då

av § 23 av de föreslagna bestämmelserna framgår, att, därest ändringar företagas

i reglementet, motsvarande ändringar förutsättas komma att ske i de

förevarande bestämmelserna, synes det delegerade, att personalsynpunktema

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Banlcoutskottets utlåtande Nr 60.

även för ifrågavarande befattningshavares del komma att bliva vederbörligen

tillgodosedda.

Enligt reglementet må klagan föras hos Kungl. Maj:t över styrelsens beslut

i fråga om delaktighet i kassan, avgifter till densamma och pensionsrätt.

Besvär över fullmäktiges beslut i motsvarande frågor böra enligt delegerades

mening kunna anföras bos riksdagens bankoutskott; och hava bestämmelser

därom införts i § 24. Börande sättet för klagorättens begagnande hava

delegerade anslutit sig till de bestämmelser, som återfinnas i § 49 av reglementet

för riksgäldskontoret.

I § 25 av de föreslagna bestämmelserna har intagits en föreskrift rörande

den förut omförmälda försäkringstekniska utredning, som enligt delegerades

mening bör verkställas vart femte år.

De nuvarande manliga innehavarna ov ordinarie befattningar vid justitieoch

militieombudsmansexpeditionerna samt riksdagsbiblioteket och riksdagens

hus torde ej kunna åläggas att ansluta sig till den föreslagna familjepensioneringen,

utan blir eventuell anslutning från deras sida beroende av befattningshavarnas

eget avgörande. Såsom framgår av bilagda sammanställning, hava

fyra av dessa befattningshavare nått sådan ålder, att de enligt de föreslagna

bestämmelserna ej kunna få sin familjepensionsfråga ordnad enligt desamma.

Åtskilliga av de övriga befattningshavarna äro så pass till åren komna, att

de befordringsavgifter, som de skulle hava att erlägga, måste bliva tämligen

betungande. Det torde därför kunna antagas, att anslutningen från de nuvarande

befattningshavarna skulle bliva mycket ringa, därest de av egna medel

hade att erlägga befordringsavgifter med belopp och inom tid, som framgår

av de föreslagna bestämmelserna. Då det emellertid måste anses vara ett

intresse för staten, som eljest, åtminstone i flertalet fall, torde få sörja för

befattningshavarnas efterlevande, att den föreslagna pensioneringen kommer

att omfatta så många som möjligt av de nuvarande befattningshavarna, föreligga

enligt delegerades mening goda skäl för, att vissa lättnader i fråga om

retroaktivavgifterna beredas de nuvarande befattningshavarna.

o Enligt vad delegerade hava sig bekant, har riksdagen vid flera tillfällen,

da särskilda skäl ansetts föreligga, trätt emellan genom att bevilja bidrag till

bestridande av. retroaktivavgifterna vid vissa tjänstemannagruppers inträde i

änke- och pupillkassa. Sådana bidrag, som lämnats på något olika villkor

i de särskilda fallen, synas emellertid hava förekommit endast till befattningshavare

i lägre löneställning, med avlöning uppgående högst till belopp motsvarande

14 :e lönegraden i nu gällande avlöningsreglemente.

År .1925 medgav riksdagen (skrivelse nr 161), att de befordringsavgifter,

som sju, förut såsom skogvaktare hos Villingsbergs och Yargöns aktiebolag,

damera.— efter statens inköp av Villingsbergs egendom — såsom extra kronojägare

i Villingsbergs revir anställda personer vid anställning såsom ordinarie

kronojägare hade att erlägga för inträde i civilstatens änke- och pupillkassa,

finge till den. del, desamma överstege vad vederbörande haft att erlägga, därest

hans ålder vid anställningen såsom ordinarie kronojägare uppgått till 35 år,

gäldas av domänverkets medel.

Delegerade vilja för sin del föreslå, att ett liknande medgivande lämnas beträffande

de befattningshavare vid riksdagens nu ifrågavarande verk, som äro

placerade högst i femtonde lönegraden; dock torde böra meddelas föreskrift av

innebörd att vederbörande befattningshavare alltid skall erlägga den engångsavgift,

som svarar mot hans ålder vid tillträdet till innehavande tjänst. Vid

bifall till vad nu föreslagits skulle — bortsett från de befattningshavare, som

fyllt 60 år och sålunda äro uteslutna från familjepensionsrätt enligt de föreslagna

bestämmelserna — endast sekreteraren i justitieombudsmansexpeditionen,

byråintendenten i militieombudsmansexpeditionen och andre bibliotekarien i

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 60.

13

riksdagsbiblioteket uteslutas från statsbidrag till befordringsavgifternas erläggande.

Berörda tre befattningshavare skulle för att komma i åtnjutande av föreslagen

familjepension enligt en vid Svensk författningssamling nr 521/1926

fogad tabell hava att erlägga befordringsavgift med inalles resp. 2,528 kronor

10 öre, 6,006 kronor och 1,473 kronor 20 öre. Då inbetalningen av dessa belopp

må fördelas på fem år, skulle sålunda årligen under loppet av en femårsperiod

erläggas resp. 505 kronor 62 öre, 1,205 kronor 20 öre och 294 kronor 64 öre.

Enär dessa belopp, vartill komma årsavgifterna, torde kunna anses väl betungande,

vilja delegerade ifrågasätta, huruvida ej sådan lättnad skulle kunna beredas

ifrågavarande tre befattningshavare, att befordringsavgiften finge enligt

försäkringstekniska grunder erläggas med lika belopp under varje år av hela

den tid, som återstår till dess befattningshavarnas avgiftsplikt skulle upphöra,

d. v. s. under respektive omkring 26, 10 och 28 år. Befattningshavarna i fråga

skulle då hava att under sin återstående tjänstetid årligen erlägga, förutom

årsavgift, respektive 171 kronor 80 öre, 825 kronor 80 öre och 95 kronor

82 öre.

I förslaget till bestämmelser hava införts nödiga övergångsföreskrifter angående

de sålunda ifrågasatta lättnaderna för de nuvarande befattningshavarna.

I detta sammanhang vilja delegerade slutligen fästa uppmärksamheten å,

att byråcheferna å justitie- och militieombudsmansexpeditionema såsom ickeordinarie

befattningshavare skulle bliva uteslutna från familjepensionering enligt

delegerades förslag.

I sitt år 1921 avgivna betänkande angående reglering av löneförhållanden

m. m. beträffande riksdagens verk hemställde 1902 års löneregleringskommitté.

att tjänstemännen å justitie- och militieombudsmansexpeditionema. vilka dittills

antagits medelst förordnande, som när som helst kunde återkallas, i samband

med den föreslagna löneregleringen skulle beredas ordinarie anställning.

En ledamot av kommittén uttalade skiljaktig mening beträffande de dåvarande

expeditionssekreterarna (d. v. s. de nuvarande byråcheferna) och ansåg, under

hänvisning till vikten av att berörda tjänster vid varje tidpunkt vore besatta

på ett fullt tillfredsställande sätt, att expeditionssekreterarna fortfarande

borde tillsättas genom förordnande.

Bankoutskottet vid 1921 års riksdag, vars hemställan härutinnan bifölls av

riksdagen, biträdde (utlåtande nr 70) reservantens mening i fråga om expeditionssekreterarbefattningarna

och förutsatte därvid, att befattningarna komme

att betraktas såsom övergångsplatser.

Då emellertid så icke torde kunna sägas vara fallet samt de nuvarande byråcheferna

icke tillhöra någon familjepensionsantalt och deras egen pensionsfråga

ej heller är ordnad, hava delegerade ansett sig böra ifrågasätta, huruvida

ej spörsmålet om berörda byråchefers ställning ånyo borde upptagas till

prövning.

Delegerade anse sig slutligen böra beröra frågan om sättet för täckande av

vissa medelsbehov, som kunna uppkomma i anledning av de föreslagna bestämmelserna.

Enligt § 12 i bestämmelserna skulle familjepensionsavgifterna ingå till den i

riksgäldskontorets reglemente omförmälda pensionsfonden men bokföras skilda

från fondens övriga tillgångar. Från de familjepensionsmedel, som alltså inflyta

till denna fond, torde utgående pensioner böra bestridas. Om emellertid,

mot förmodan, nämnda medel vid något tillfälle icke skulle lämna tillgång

till pensionernas utbetalande, torde fyllnad böra beredas från särskilt

anslag. Förslagsanslaget till avlöningar och pensioner m. m. vid riksgäldsoch

riksdagsförvaltningen synes därvid närmast böra ifrågakomma. Bemyn
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutsicottets utlåtande Nr 60.

digande torde därför böra utverkas för fullmäktige i riksgäldskontoret att vid

behov för ändamålet anlita nämnda anslag.

I det föregående har vidare förutsatts, att brist, som vid försäkringsteknisk

utredning rörande den blivande familjepensionsfondens ställning eventuellt kan

befinnas föreligga, skulle täckas av statsmedel. Beslut om beredande av medel

för detta ändamål torde emellertid icke nu behöva fattas. Anmälan om sådan

brist torde nämligen böra efter vederbörande utrednings slutförande göras hos

bankoutskottet, som då får pröva frågan om bristens täckande.

Det medgivande, som delegerade i det föregående tillstyrkt i fråga om lindring

i engångsavgift för vissa tjänstemän, föranleder givetvis utgift av statsmedel.

_ Storleken av denna utgift framgår av förut omförmälda sammanställning,

vilken utvisar, att, om samtliga till lindring berättigade befattningshavare

skulle ansluta sig till pensioneringen, statens kostnad skulle uppgå till

8,437 kronor. Ifrågavarande kostnad, vilken lärer böra gäldas så snart ske kan

efter ingången av juli 1929, synes lämpligen kunna bestridas från nyssnämnda

anslag till avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen.

Å de pensioner, som i enlighet med de föreslagna bestämmelserna komma att

utgå, torde givetvis,_ så länge dylik förmån är medgiven å övriga familjepensioner

efter befattningshavare i statstjänst, böra åtnjutas dyrtidstillägg av

statsmedel enligt samma grunder, som i sådant avseende gälla för nyssnämnda

familjepensioner.

Stockholm den 2 april 1929.

G. Kobb.

Jöhn Hägglund.

Anders Anderson.

Acke Westling.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutslcottets utlåtande Nr 60.

15

Bilana 2.

Best ii in melser

angående familjepensionering för befattningshavare vid jnstitieonibudsmansexpeditionen,

militieonibudsmansexpeditionen, riksdagsbiblioteket

och riksdagens hus.

Allmänna föreskrifter.

§ I
Envar

innehavare av ordinarie tjänst vid justitieombudsmansexpeditionen,

militieonibudsmansexpeditionen, riksdagsbiblioteket och riksdagens hus, vilken

första gången erhållit dylik tjänst efter den 1 juli 1929, är förpliktad att i enlighet

med vad nedan sägs erlägga avgifter för beredande av rätt till pension

för efterlevande änka och barn (familjepensionsrätt).

Från berörda skyldighet undantagas dock:

a) , den, som är delägare i någon statens eller av staten understödd anstalt

för familjepensionering, så länge delaktigheten däri fortfar;

b) den, som vid första utnämning till någon av här ifrågavarande tjänster

uppnått en levnadsålder av sextio år;

c) kvinnor.

§ 2.

Familjepensionsrätt inträder för den, som blivit ordinarie innehavare av någon

av i § 1 omförmälda tjänster, från och med den första kalendermånad, vid

vars början tjänsten innehaves.

Upphör tjänsteman att vara innehavare av tjänst, varmed familjepensionsrätt

enligt § 1 är förenad, och övergår till någon statens tjänst, varmed icke

är förenad skyldighet att inträda i änke- och pupillkassa, skall familjepensionsrätten

fortfara, om tjänstemannen enligt för sistnämnda tjänst gällande

pensionsbestämmelser eller enligt Kungl. Maj:ts särskilda förordnande är berättigad

att erhålla pension från staten.

Familjepensionsrätten fortfar även efter det tjänsteman erhållit avsked med

pension.

Befordras eller förflyttas tjänsteman till tjänst, varmed följer högre familjepensionsunderlag,

eller höjes till följd av lönereglering familjepensionsunderlaget,

vidtager förhöjningen från och med den första kalendermånad, vid vars

början den nya tjänsten innehaves eller tjänstemannen inträtt på den nya staten.

§ 3.

Tjänstemans familjepensionsunderlag är lika med tjugusju och en halv procent

av det tjänstepensionsunderlag, som för hans tjänst är bestämt.

Om det familjepensionsunderlag, som härvid uppkommer, faller mellan två

hela tiotal kronor, avjämnas detsamma till närmast högre tiotal kronor.

Tjänsteman, som omförmäles i andra stycket av § 2, bibehåller det familjepensionsunderlag,

han hade, då han avgick från sin förra tjänst.

Tjänsteman, som övergår från tjänst med högre till tjänst med lägre familjepensionsunderlag,

bibehåller det högre underlaget.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande Nr 60.

§ 4.

Tjänsteman, som uppnått sextio levnadsår, må ej vinna förhöjning i familjepen

sionsunderlagct.

De pensionsberättigade samt pensionernas belopp och fördelning.

§ 5.

Pensionsberättigade äro tjänstemans änka, så länge hon lever ogift, samt

tjänstemans äkta barn, tills det uppnår tjuguett års ålder eller dessförinnan

träder i äktenskap.

Tjänstemans styvbarn åtnjuter icke pensionsrätt.

§ 6.

Änka och barn åtnjuta pension från och med månaden näst efter den, under

vilken mannen eller fadern avlider, till och med den månad, varunder pensionstagaren

dör eller hans rätt till pension annorledes upphör.

För barn, som födes efter faderns död, räknas pensionsrätten från och med

den månad, i vilken barnet föddes.

§ 7.

Pension utgår för år räknat:

a) för änka ensam med belopp, motsvarande det familjepensionsunderlag,

som senast varit för mannen gällande;

b) för änka jämte ett eller flera pensionsberättigade barn med den änka ensam

tillkommande pension, förhöjd med fyrtio procent för ett barn och därutöver

med tio procent för varje ytterligare barn;

c) för pensionsberättigade barn, då pensionsberättigad änka ej finnes;

om endast ett barn finnes, med den änka ensam tillkommande pension; och

om barnen äro två eller flera, med omförmälda pension, förhöjd med fyrtio

procent, därest barnen äro två, samt därutöver med tio procent för varje ytterligare

barn.

§ 8.

Av pension för änka med barn njute änkan så stor del, som motsvarar åttio

procent av den änka ensam tillkommande pension, samt barnet eller barnen

återstoden. Pinnas barn av särskilda äktenskap, tillkomme dock änkan endast

så stor del av pensionen, som utgör femtio procent av den änka ensam tillkommande

pension, och återstoden tillfälle barnen. Pension för barn delas emellan

dem efter huvudtalet. Änka vare berättigad uppbära pension för eget barn, där

ej visas, att barnet uppfostras av annan.

.§ 9.

När änka eller barn, som har pension, dör eller enderas pensionsrätt eljest

upphör, ävensom när änka, som fått pension, föder barn, avlat i äktenskap, varpå

hennes pensionsrätt är grundad, skall reglering av pensionsrätten ske enligt

de i §§ 7 och 8 stadgade grunder.

Avgifter.

§ 10.

Såsom årsavgift erlägge tjänsteman sexton och åtta tiondels procent av sitt

familjepensionsunderlag.

Årsavgiften utgår från och med den månad, då familjepensionsrätten enligt

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 60.

17

§ 2 beräknas hava börjat, till och med den månad, under vilken tjänsteman uppnår

sextiosju års ålder eller ock dessförinnan avlider eller förlorar sin familjepensionsrätt.

§ 11.

Befordringsavgift skall betalas för envar, vilken, efter det han fyllt tjugunio

år, enligt dessa bestämmelser erhåller familjepensionsrätt eller förhöjning

i familjepensionsunderlaget.

Denna avgift beräknas å familjepensionsunderlaget eller den vunna förhöjningen

och erlägges under loppet av fem år, räknade från och med den månad,

varunder familjepensionsrätten eller förhöjningen i familjepensionsunderlaget

inträtt, men den procent, som angives i den vid reglementet för civilstatens änkeoch

pupillkassa fogade tabell, tjänsteman dock obetaget att, efter därom hos

fullmäktige i riksgäldskontoret gjord framställning, inom tre månader från

det han tillträtt tjänst eller erhållit förhöjning i familjepensionsunderlaget, mot

åtnjutande av avdrag med nio procent av befordringsavgiftens sammanlagda

belopp, på en gång erlägga hela avgiften.

Upphör tjänstemans familjepensionsrätt, innan befordringsavgiften är till

fullo gulden, föreligger avgiftsplikt endast för den del av oguldna beloppet,

som belöper på tiden intill slutet av den månad, under vilken familjepensionsrätten

upphört.

§ 12.

Års- och befordringsavgiftema skola uttagas medelst avdrag å varje till

utbetalning förfallet löne- eller pensionsbelopp.

Tjänsteman, som icke åtnjuter lön eller pension för den tjänst, som medför

familjepensionsrätt enligt dessa bestämmelser, insände eller inbetale inom den

femtonde dagen i mars, juni, september och december månad sina avgifter direkt

till riksgäldskontoret.

De sålunda influtna avgifterna skola tillföras den i reglementet för riksgäldskontoret

omförmälda pensionsfonden men bokföras skilda från fondens övriga

tillgångar.

§ 13.

Försummar tjänsteman att i vederbörlig tid inbetala avgift, erlägge han för

den överskjutande tiden ränta å det förfallna beloppet efter sex procent om året

från förfallodagen.

Häftar tjänsteman vid sitt frånfälle för oguldna avgifter, som fullmäktige

i riksgäldskontoret anse ej böra exekutivt uttagas, skola desamma gottgöras

riksgäldskontoret under de fem första åren efter dödsfallet med en femtedel

årligen, som innehålles å den hans änka eller barn tillkommande pension; dock

att, därest avdrag till mera än hälften av pensionens belopp efter nämnda beräkningsgrund

skulle ifrågakomma, tiden för gottgörande av de bristande

pensionsavgifterna utsträckes sålunda, att avdraget icke något år överstiger pensionens

halva belopp.

§ 14.

Erlagda avgifter återbetalas icke i andra fall eller i vidsträcktare mån, än

enligt dessa bestämmelser är medgivet.

Huru pensionsrätt upphör eller inskränkes.

§ 15.

Tjänsteman, som upphört att vara ordinarie innehavare av tjänst, varmed familjepensionsrätt

enligt dessa bestämmelser är förenad, skall hava förlorat sin

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 8 sand. 86 häft. (Nr 60.) 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande Nr 60.

familjepensionsrätt, där ej densamma fortfar på grund av bestämmelserna i § 2,

andra och tredje styckena.

Enahanda vare påföljden för tjänsteman, som uraktlåter att under tre på varandra

följande år betala föreskrivna avgifter, där vad oguldet är befunnits icke

kunna hos honom exekutivt uttagas.

§ 16.

Förlorar tjänsteman sin familjepensionsrätt, utbetalas till honom efter ansökan

så mycket av erlagda avgifter, som enligt de för civilstatens änke- och

pupillkassa fastställda försäkringstekniska grunder utgör deras värde; skolande

dock, där tjänsteman, som förlorat sin familjepensionsrätt på grund av avsättning,

har hustru eller ock äkta barn, som är yngre än tjuguett år och icke dessförinnan

trätt i äktenskap, utbetalningen ske till hustrun, där sådan finnes,

eljest till barnet eller barnen.

Ansökan om utbetalning skall hava till fullmäktige i riksgäldskontoret inkommit

inom tio år efter det tjänstemannen förlorat sin familjepensionsrätt, vid

påföljd att utbetalningen eljest icke äger rum.

§ 17.

Äktenskap grundlägger icke pensionsrätt., med mindre det blivit i laga ordning

avslutat med vigsel eller inför borgerlig myndighet.

§ 18.

Pensionsrätt enligt dessa bestämmelser äger icke rum på grund av äktenskap,

som tjänsteman ingår efter det han fyllt sextiofem år.

§ 19.

Äktenskap, som tjänsteman, innan han fyllt sextiofem år, ingår under det

han lider av sjukdom, som inom sex månader medför hans död, grundlägger icke

rätt för änkan till pension enligt dessa bestämmelser, såvida icke genom äktenskapet

barn legaliserats; dock ankomme på fullmäktige i riksgäldskontoret, där

anledning finnes till antagande att sjukdomens livsfarliga beskaffenhet vid äktenskapets

ingående icke varit för tjänstemannen bekant, att pröva, huruvida pension

må tilläggas änkan.

Huru pension sökes och utbetalas.

§ 20.

Ansökning om pension göres skriftligen hos fullmäktige i riksgäldskontoret

med bifogande av följande av vederbörande präst utfärdade bevis:

a) om tiden då tjänsteman, efter vilken pension sökes, avlidit;

b) om dennes äktenskap och tiden för dess ingående;

c) om änkas och barns ålder och civilstånd.

Beviljas pension, utfärda fullmäktige pensionsbrev.

§ 21.

Pension utbetalas kvartalsvis genom allmänna posten i början av sista månaden

av varje kalenderkvartal.

Fullmäktige i riksgäldskontoret äga att meddela erforderliga föreskrifter till

förhindrande av att pension bliver obehörigen utbetalad.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 60.

19

Fensionsärendenas handläggning m. m.

§ 22.

Fullmäktige i riksgäldskontoret skola handlägga och besluta i alla ärenden,

som röra tillämpningen av dessa bestämmelser och förvaltningen av enligt desamma

utgående avgifter.

§ 23.

Därest ändringar framdeles vidtagas i det för civilstatens änke- och pupillkassa

nu gällande reglementet, äga fullmäktige i riksgäldskontoret besluta, att

motsvarande ändringar skola ske i dessa bestämmelser.

§ 24.

Över fullmäktiges i riksgäldskontoret beslut i fråga om tjänstemans familjepensionsrätt

enligt dessa bestämmelser, avgifter därför och efterlevandes rätt

till pension må besvär anföras hos riksdagens bankoutskott.

Missnöje med beslutet skall, vid äventyr av talans förlust, skriftligen anmälas

hos fullmäktige inom fjorton dagar efter den dag, då klaganden därav bevisligen

erhållit del. Besvären skola därefter, vid enahanda äventyr, inom ytterligare

fjorton dagar ingivas till fullmäktige, vilka hava att jämte utlåtande

däröver så snart ske kan överlämna besvären till bankoutskottet.

§ 25.

Försäkringsteknisk undersökning rörande den genom avgifter enligt dessa

bestämmelser bildade fondens ställning skall genom fullmäktiges i riksgäldskontoret

försorg ske år 1934 och därefter minst en gång vart femte år.

Dessa bestämmelser skola lända till efterrättelse från och med den 1 juli 1929.

Tjänsteman, som före sistnämnda dag utnämnts till innehavande tjänst vid

justitieombudsmansexpeditionen, militieombudsmansexpeditionen, riksdagsbiblioteket

och riksdagens hus, äger, om han ej före den dagen uppnått sextio levnadsår,

från och med samma dag grundlägga familjepensionsrätt mot erläggande

av befordringsavgift i enlighet med förestående bestämmelser, dock att därvid

skall iakttagas dels beträffande tjänsteman, tillhörande tjuguförsta eller högre

lönegrad av löneplanen för befattningshavare vid riksdagens verk, att avgiften

må fördelas på hela den tid, varunder årsavgifter skola erläggas, och utgå från

och med den månad, under vilken familjepensionsrätt inträtt, med den procent,

som med utgångspunkt från engångsbeloppet framgår av försäkringsteknisk

beräkning, dels ock beträffande annan tjänsteman att befordringsavgiften må

gä.ldas av statsmedel till den del, densamma överstiger vad vederbörande haft

att erlägga, därest hans ålder den 1 juli 1929 uppgått till 35 år, eller, om han

vid tjänstens erhållande överskridit denna ålder, vad han med tillämpning av

förestående bestämmelser då skulle haft att erlägga.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets utlåtande Nr 60.

Bilaga 3.

Sammanställning rörande befordringsav gifter m. in.

Alder

vid

till-

trädet

Ålder

den

1 juli

1929

Fa-

milje-

pen-

sions-

under-

lag

Bcfordringsavgift

Befattningshavare

total-

belopp

1 juli

1929

belopp att bestridas

av stats- medel

av befatt- nings- havaren

J. 0:s expedition.

Sekreteraren S. Östergren......

36 4/i,

41 4/l 2

1,590

2,528: 10

_

2,528: 10

Expeditionsvakten a. Östlund ....

—

62 •/«

—

—

—

M 0:s expedition.

Byråintendenten A. G. af Klercker . .

51 Ya

56 Ya

1,400

6,006: —

_

6,006: —

Expeditionsvakten C. LindeJl ....

43 */i2

50 »/a

470

1,508: 70

625: 10

883: 60

Riksdagsbiblioteket.

Överbibliotekarien V. Gödel .

_

64 Va

_

Förste bibliotekarien K,. Höckert .

—

61 Va

_

_

_

Andre bibliotekarien E. Winge .

28 Va

39 V12

1,160

1,473: 20

_

1,473: 20

Förste expeditionsvakten J. A. Fransson

35

45 6/12

36 Va

510

1,152: 60

775: 20

''337:40

Expeditionsvakten G. Krause ....

26 Yu

470

446: 50

98: 70

347: 80

Riksdagens hus.

Materialförvaltaren J. L. Mårtensson .

30 Va

52 Ya

840

2,906: 40

2,284: 80

621: 60

Övermaskinisten K. H. P:son Theorell

39 4/i2

51 Va

840

2,775: 20

1,654: 80

1,100: 40

Biträdande maskinisten 0. Berg .

30 Va

54 Ya

530

2,082: 90

1,690: 70

392: 20

Portvakten K. H. Larsson......

—

63 4/i,

_

_

_

Portvakten C. E. M. V. Karlsson

24 «/a

39 Ya

480

633: 60

278: 40

355: 20

Eldaren P. V. Öberg ....

34 */u

41 “/i,

470

789: 60

441: 80

347: 80

Eldaren J. A. Olsson........

40 I0/i,

48 4/i,

470

1,301: 90

587: 50

714: 40

Summa

—

—

-|

23,684: 70

8,437: —

16,147: 70

Stockholm 1929. Kung]. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

291376

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.