Sök i Ratio Lex

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr G

1929-04-18 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1929:6, Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr G

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr G.

1

Nr 6.

Ankom till riksdagens kansli den 19 april 1929 kl. 5 e. m.

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande, nr 6, i

anledning av motion 1: 216 angående ändrade kontrollföreskrifter

rörande införsel till riket av vissa djur och

köttvaror.

I en inom första kammaren väckt och till dess andra tillfälliga utskott hänvisad

motion, nr 216, har herr Örne hemställt, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte anhålla, att det täcktes Kungl. Maj :t upphäva de på grund

av riksdagsskrivelsen nr 255 år 1928 tillkomna kungörelserna nr 352, 353,

och 354 av den 13 september 1928 och i deras ställe utfärda bestämmelser i

huvudsaklig överensstämmelse med de för dessa kungörelsers ikraftträdande

gällande.

Beträffande motivering får utskottet hänvisa till motionen.

I andra kammaren har herr Engberg väckt en med herr örnes motion likalydande

motion, nr 332. Därjämte har herr Laurin i andra kammaren, motion

nr 196, i samma ärende gjort en hemställan, som icke i form av motion i

första kammaren kommit under denna kammares prövning.

Andra kammarens andra tillfälliga utskott, som haft att behandla motionerna

II: 196 och 332, har tagit dessa båda motioner under omprövning i ett sammanhang

och i sitt utlåtande nr 3 till en början anfört följande.

»Utskottet anser sig till en början böra lämna en kortfattad redogörelse för Tillkomsten

gällande huvudbestämmelser före 1928 års författningsändringar, angående ^sUanfebef

kontrollen vid införsel av levande djur (slaktdjur) och av köttvaror samt av stämmelser.

djurfett.

Enligt Kungl. kungörelsen den 14 maj 1920 (nr 191) angående vissa bestäm- Levande djur.

melser rörande införsel till riket av idisslande djur eller svin från land eller

landsdel, varifrån dylik införsel jämlikt gällande bestämmelser till förekommande

av smittosamma sjukdomars spridande bland husdjur (Kungl. kung.

den 9 december 1898, nr 127) eljest är tillåten, endast äga rum till Stockholm,

Göteborg, Malmö och Hälsingborg, under förutsättning att djuren efter genomgången

karantänsbehandling omedelbart nedslaktas uti i importorten be
Bihang

till riksdagens protokoll 1929. 12 samt. 2 avd. 4 häft. (Nr G.)

Motionen.

Motioner i

andra

kammaren.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första hammarens andra tillfälliga utshotts utlåtande Nr 6.

fintliga offentliga slakthus. Besiktning skall jämlikt köttbesiktningslagen

ske såväl före som efter djurets nedslaktning.

Genom Kungl. kungörelsen den 24 februari 1927 (nr 41) har stadgats,

att kött efter sålunda importerade djur skall, därest det vid besiktningen godkännes,

förses med stämplar i blå färg, innehållande ordet »Import» i minst

0.5 cm höga bokstäver. Dessa stämplar skola i närvaro och under kontroll av

besiktningsman anbringas invid den vanliga slakthusstämpeln och till samma

antal som denna.

Köttet är sedan icke underkastat några undantagsbestämmelser rörande dess

försäljning utom beträffande dess utförsel.

Köttvaror och Kontrollen vid införsel av köttvaror och djurfett är reglerad genom Kungl.

djurlett. förordningen den 30 september 1921 (nr 581) jämte i samband därmed utfärdade

följdförfattningar.

Införsel av köttvaror och djurfett får äga rum endast över vissa städer

och andra samhällen, varest finnes hos hälsovårdsnämnd anställd legitimerad

veterinär, som är lämplig och därtill av medicinalstyrelsen särskilt förordnad

att handhava enligt förordningen föreskriven undersökning.

Å färskt kött skola finnas i ursprungslandet anbragta stämplar eller märken,

som av medicinalstyrelsen godkänts såsom bevis för att köttet vid vederbörlig

veterinärbesiktning befunnits tjänligt till människoföda.

I samband med tullbehandlingen i importorten skall varan besiktigas av

hälsovårdsnämndens veterinär i enlighet med föreskrifterna i medicinalstyrelsens

kungörelse den 6 mars 1922 (Sv. författn.saml. n:ris 134 och 135). Dessa

föreskrifter, som äro mycket detaljerade, innehålla, bland annat, att besiktning

av färskt kött skall, »i den utsträckning ske kan», utföras i enlighet med

bestämmelserna angående veterinärbesiktning vid den offentliga inrikes köttkontrollen.

Godkännes varan vid denna undersökning, skall den åsättas stämpel innehållande

ordet »Import» och namnet på det samhälle, varest undersökningen

ägt rum. På varje stycke av färskt kött (d. v. s. fjärdedels kropp i fråga

om häst eller större nötkreatur än kalv och halv kropp i fråga om

får, get, svin eller kalv) skall anbringas minst en stämpel i svart färg

av kvadratisk form med en sida av 5 cm. i längd. Enligt medicinalstyrelsens

cirkulär den 29 januari 1923 skola dessa importstämplar åsättas till samma

antal och på samma sätt, som gäller för stämplingen vid den inrikes köttkontrollen.

Behandlingen Vid 1928 års riksdag hemställde dels i första kammaren herr Petrus Nilstrågan8våchta

son m- och i andra kammaren herr Laurin m. fl. i då avgivna likalydande

motioner, motioner, resp. nr 51 och nr 131, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj :t anhålla om skyndsam utredning angående åtgärder mot importen av

levande djur och kött m. m.,

samt om framläggande för riksdagen av de förslag, som därav kunde föranledas,

dels oek i första kammaren herr Johan Bernhard Johansson m. fl. och i

andra kammaren herr Nilsson i Hörby m. fl. i då avgivna, likalydande mo
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första lcammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 6.

o

tioner, resp. nr 214 ocli nr 374, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till

Kungl. Maj:t anhålla om tillägg till Kungl. förordningen den 30 september

1921 angående kontroll vid införsel till riket av köttvaror och djurfett eller till

annan lämplig författning, innefattande

ej mindre föreskrift om att vissa organ skola åtfölja från utlandet infört

kött (organtvång) och att besiktning av dylika varor skall efter införseln

verkställas av svensk veterinär,

än även föreskrift, att i lokal, där från utlandet infört kött eller kött av

inom landet slaktade, importerade djur eller därav framställda varor saluhållas,

skall finnas ett för allmänheten tydligt anslag, att där försäljes utländskt

kött.

Efter behandling av dessa motioner beslöt riksdagen den 29 maj 1928 att

till Kungl. Maj:t avlåta en i hithörande delar så lydande skrivelse, nr 255:

»Beträffande motionärernas förslag, i vad de avse skärpta bestämmelser

med avseende på ursprungsbeteckning, finner riksdagen vad motionärerna härutinnan

anfört vara befogat. Den köpande allmänhetens intresse att veta, varifrån

en vara härstammar, synes vara tillgodosett beträffande importerat kött

och kött efter importerade levande djur; möjligen torde behöva undersökas,

huruvida importstämplarna bliva enligt nu gällande bestämmelser tillräckligt

tydligt och tätt anbragta. Däremot är icke det nämnda intresset, som måste

anses vara särskilt stort, då det gäller livsmedel, tillgodosett beträffande varor

framställda av sådant kött. Detta är så mycket betänkligare, som den

största delen av ifrågavarande kött går till svenska charkuterifabriker. vilkas

produkter icke behöva märkas såsom importerade varor, även om de däri ingående

beståndsdelarna härstamma från utlandet. Riksdagen anser sig därför

böra förorda vissa bestämmelser, vilka givetvis måste närmare övervägas,

kompletteras och utformas av Eders Kungl. Maj :t.

Sålunda anser riksdagen, att på varje färdig vara — såsom korv, sylta, konserver

eller annat — i vilken helt eller delvis ingår importerat kött eller kött

efter importerat djur, bör omedelbart eller å varans förpackning anbringas en

stämpel eller ett märke utvisande varans utländska ursprung t. ex. »Import»

eller hellre »Utländskt».

Vidare borde i varje butik eller annat försäljningsställe, där dylika varor

eller från. utländska djur härrörande kött saluhållas, finnas ett för allmänheten

tydligt anslag, att där försäljas utländska köttvaror. Anslaget bör vara

tillräckligt stort och skriften tydlig, exempelvis som i Danmark »tryckt i svart

färg på vit botten med 75 mm höga, tydliga, kraftiga och lättläsliga bokstäver».

_ För att syftet med nu antydda föreskrifterna skall vinnas, erfordras givetvis,

att effektiva kontrollåtgärder vidtagas. För det ändamålet torde det bliva

nödvändigt, att importen av levande djur och av kött ävensom tillverkningen

av nyssnämnda varor får omhänderhavas endast av sådana firmor, som förklarat

sig villiga att underkasta sig av Eders Kungl. Maj:t utfärdade kontrollbestämmelser

och därefter erhållit vederbörligt tillstånd att utöva rörelsen.

Då antalet orter, över vilka nu ifrågavarande import kan äga rum, är starkt

begränsat, torde det icke möta några större svårigheter att reglera dessa förhållanden.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, att Eders Kungl.

Maj:t täcktes utfärda bestämmelser i huvudsaklig överensstämmelse med vad

riksdagen här ovan angivit.»

Kungl. Maj:t utfärdade den 13 september 1928 med anledning av riksdagens 1928 års för
fattningsändringar.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första kammarens undra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 6.

Andra kammarens

utskott

1929.

skrivelse tre Kungl. kungörelser, nämligen dels nr 352, angående införsel till

riket av idisslande djur och svin, dels nr 353, om ändrad lydelse av vissa delar

(nämligen §§ 2, 12, 15, 22 och 23) av förordningen den 30 september 1921

(nr 581) angående kontroll vid införsel till riket av köttvaror och djurfett,

dels ock nr 354, med vissa bestämmelser rörande beredning och saluhållande av

vissa köttvaror av utländskt ursprung. Samtliga dessa tre författningar trädde

i kraft den 1 november 1928.

Dessa av Kungl. Maj:t gjorda författningsändringar överensstämde med av

riksdagen genom skrivelsen den 29 maj 1928 angivna, av riksdagen beslutade

åtgärder, med undantag av dels önskemålet om att i försäljningslokal, varest

kött och varor framställda helt eller delvis av importerat kött eller djurfett

saluhållas, borde finnas ett för allmänheten tydligt anslag »tryckt i svart färg

på vit botten med 75 mm höga, tydliga, kraftiga och lättläsliga bokstäver»

att där försäljas utländska köttvaror, dels och att bestämmelsen om att importen

av levande djur och kött ävensom tillverkningen av nyssnämnda varor endast

finge omhänderhavas av sådana firmor, som förklarat sig villiga att underkasta

sig av Kungl. Maj:t utfärdade kontrollbestämmelser och därefter

erhållit vederbörligt tillstånd att utöva rörelsen, såtillvida av Kungl. Maj:t

mildrades, att införseln icke finge ske av annan än den, som anmält sig såsom

importör av sådana varor hos länsstyrelsen i det län, varest importorten vore

belägen, och att vid införseln importören skulle hos vederbörande tullmyndighet

förete av behörig tjänsteman utfärdat bevis om att dylik anmälan gjorts.

Efter sedan ovanberörda tre kungl. kungörelser utfärdats, återupptogos

vissa förhandlingar med Finland, vid vilka överenskommelse träffades uti de

frågor, som legat till grund för förhandlingarna.

Till synes på grundval av det resultat, som uppnåtts vid sagda förhandlingar,

utfärdade Kungl. Maj:t den 4 januari 1929 tre Kungl. kungörelser, n:ris

1—3, genom vilka gjordes den ändringen uti Kungl. kungörelserna n:ris 352—

354, att den stämpel eller det märke, varmed utländskt kött och varor härrörande

från dylikt eller djurfett skulle förses, skulle innehålla antingen ordet

»Utländskt» eller, därest importören det begärde, ord, som angåve det land,

från vilket djuret införts.

Samtidigt med utfärdandet av dessa ändrade bestämmelser rörande stämplingen

avlät Kungl. Maj:t till överståthållarämbetet och vissa länsstyrelser

skrivelser, enligt vilka det ålåge dessa myndigheter att tillse, att beredning av

köttvaror, som införts genom den hävdvunna gränshandeln mellan Sverige och

Finland, icke finge försvåras genom vidtagande av särskilda åtgärder, som

kunde verka hindrande för dess saluhållande i riket, såsom genom köttets förvarande

och beredande uti särskilda lokaler i enlighet med de bestämmelser,

som trädde i kraft den 1 november 1928.»

För egen del anförde utskottet härefter följande.

»Under åberopande av vad sålunda anförts och efter inhämtande av ytterligare

upplysningar, finner utskottet, att, sedan riksdagen till Kungl. Maj :t avlåtit

sin ovanberörda skrivelse av den 29 maj 1928, vissa förhandlingar med

köttexporterande grannländer förekommit, samt att hithörande frågor härige

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 6.

5

nom torde hava blivit reglerade, det icke vara påkallat att åtgärder i enlighet

med herr Laurins yrkande företagas.

Samma skäl, som av utskottet åberopats för avslag å herr Laurins motion,

synes även äga tillämplighet på det av herr Engberg framställda yrkandet,

varutöver utskottet även av den anledningen icke anser sig kunna biträda dennes

yrkande, att de Kungl. kungörelser, som i motionen föreslås upphävda,

under så kort tid varit i tillämpning, att säker erfarenhet rörande deras föregivna

verkningar ännu icke kunnat erhållas.

Utskottet får sålunda hemställa, 1) att herr Laurins motion, nr 196, icke

måtte till någon andra kammarens åtgärd föranleda; och 2) att herr Engbergs

motion, nr 332, icke måtte till någon andra kammarens åtgärd föranleda.»

Denna utskottets hemställan bifölls av andra kammaren.

Utskottet, som tagit del av de upplysningar, vilka andra kammarens utskott

omnämnt, instämmer i vad detta utskott anfört beträffande den med herr

Ömes motion nr 216 likalydande motionen i andra kammaren nr 332 av herr

Engberg och hemställer fördenskull,

att motionen 1:216 icke måtte till någon första kammarens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 18 april 1929.

På utskottets vägnar:

GUSTAF W. TtOOS.

Närvarande vid ärendets slutbehandling inom utskottet: herrar Roos, Julin, J.

H. T.*, Larsén, Granström, Gustafson, J. Fritiof, Karlsson, Gottfrid, Henriksson,

A.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Andra kammarens

beslut.

Utskottet.

Reservation

av herr Larsén, som ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till motionen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.