Sök i Ratio Lex

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7

1929-04-18 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1929:7, Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7.

1

Nr 7.

Ankom till riksdagens kansli den 19 april 1929 kl. 5 e. m.

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande, nr 7, i anledning

av väckt motion, II: 299, angående den efter krisåren

tillämpade allmänna lönepolitikens inverkan på jordbrukets

ekonomi m. m.

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 299, har herr Carlström hem- Motionen.

ställt, att riksdagen ville besluta i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att

Kungl. Maj :t ville uppdraga åt de nyligen tillsatta sakkunniga för utredning

av jordbrukets ekonomiska läge m. m. att i samband med den igångsatta utredningen

söka klarlägga, vilken inverkan den efter krisåren av stat, kommun och

enskilda utanför jordbruket tillämpade lönepolitiken haft på jordbrukets ekonomi,

samt tillika undersöka de grunder, på vilka levnadskostnadsindex vilar

och hur denna står i förhållande till livsmedelsindex.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Andra kammarens fjärde tillfälliga utskott, till vilket motionen hänvisades,

anförde i sitt utlåtande nr 5 följande.

”Föreliggande motion hänför sig till ett område, inom vilket ett omfattande Andra kamutredningsarbete

nyligen igångsatts, sedan 1928 års riksdag därom gjort fram- fjärde tillställning

till Kungl. Maj :t. Med anledning av två inom andra kammaren

nämnda år väckta motioner (II: 384 och II: 397) anhöll nämligen riksdagen

i skrivelse nr 375 till Kungl. Maj :t, att Kungl. Maj :t måtte låta verkställa utredning

rörande jordbrukets ekonomiska läge samt angående åtgärder, som

kunde och borde vidtagas i syfte att höja jordbrukets ekonomiska bärkraft därhän,

att förutsättningar skapades för att jordbrukets arbetare måtte komma i

åtnjutande av förbättrade levnadsvillkor.

I skrivelsen framhöll riksdagen bl. a., att såsom ett led i utredningsarbetet orsakerna

till jordbrukets betryckta läge borde klarläggas, dels i den mån de

kunde avläsas i de räkenskapsresultat från svenska jordbruk, som hopbragts

på uppdrag av lantbruksstyrelsen och under en följd av år publicerats, och dels

i den mån de kunde genom andra undersökningar fastställas. Riksdagen förmodade,

att den pågående utredningen om tullsystemets verkningar därvidlag

kunde bli av visst värde. Uppmärksamheten borde även fästas vid importens

inverkan i konkurrensavseende. Likaså borde undersökas i vad mån bristen på

planmässighet i ansträngningarna att tillvarataga den svenska marknadens möj
Bihang

till riksdagens protokoll 1929. 12 samt. 2 avd. 5 häft. (Nr 7.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7.

ligheter för avsättning av jordbrukets alster kunde bidraga till svårigheterna

för jordbruksnäringen. Och slutligen vore en undersökning av huru exportmöjligheterna

utnyttjats och vad som härvidlag bruste en angelägenhet av stor

vikt.

I vad fråga gäller klarläggandet av orsakerna till jordbrukets betryckta lägo

framhöllos sålunda i riksdagens nyssnämnda skrivelse vissa områden, som borde

göras till föremål för undersökning. Det i nu föreliggande motion framställda

yrkandet går ut på, att åt de sakkunniga, vilka den 20 december 1928 på grund

av berörda riksdagsskrivelse jämlikt bemyndigande av Kungl. Maj :t av statsrådet

och chefen för jordbruksdepartementet tillkallats för verkställande av

utredning rörande jordbrukets ekonomiska läge m. m., skulle uppdragas att

därvid till behandling upptaga ytterligare ett par frågor av största vikt för

ett fullständigt klarläggande av förevarande spörsmål. Motionären vill sålunda

hava utrett, huruvida den efter krisåren tillämpade lönepolitiken för andra

befolkningsgrupper än de vid jordbruket anställda menligt återverkat på jordbruksnäringens

ekonomi därigenom, att den medfört förhållandevis högre priser

på andra förnödenheter och nyttigheter än livsmedel och sålunda varit orsak

till att levnadskostnadsindex numera ligger på en icke oväsentligt högre nivå

än livsmedelsindex.

Det torde icke kunna förnekas, att lönesättningen på vissa områden av näringslivet

och inom den kommunala och statliga förvaltningsverksamheten kan komma

att få en konstlad karaktär, som ej har sin grund i lagen om tillgång och

efterfrågan. För jordbrukets utövare torde däremot nämnda lag vara i allt

väsentligt bestämmande för priserna på lantbrukets produkter. Skillnaden mellan

den ersättning, jordbrukets arbetare erhålla för sitt arbete, och de löner,

som andra befolkningsgrupper betinga sig för sitt, är också påtaglig och har

väsentligt ökats under de senare åren.

Utskottet hyser därför i likhet med motionären den uppfattningen, att den

utanför jordbruket tillämpade lönepolitiken är en faktor av mycket stor betydelse

jämväl för jordbrukets vidkommande och att på grund härav frågan

om denna lönepolitiks art och verkan bör ägnas allvarlig uppmärksamhet vid

den påbörjade utredningen rörande jordbrukets ekonomiska läge m. m. De

för nämnda utredningsarbete lämnade direktiven hava visserligen fått en så

vid avfattning, att det måhända icke är uteslutet, att utredningen kan komma

att omfatta jämväl förevarande spörsmål, trots att uttrycklig föreskrift därom

icke lämnats. Men frågan synes dock utskottet vara av sådan vikt, att riksdagen

— i syfte att utesluta möjligheten av att frågan icke ägnas tillbörlig

uppmärksamhet — bör ingå med framställning till Kungl. Maj :t med anhållan,

att berörda direktiv kompletteras i här förevarande hänseende.

Då utskottet sålunda funnit sig böra tillstyrka den föreliggande motionen,

har utskottet ingalunda förbisett, att möjligheterna torde vara mycket små

att genom den åsyftade utredningen kunna vinna rättelse i eventuellt påvisbara

missförhållanden i här berörda avseende. Men utskottet hyser dock samtidigt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första hamtnarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7. 3

den förhoppningen, att en undersökning av ifrågavarande spörsmål åtminstone

bör kunna leda till en klarare uppfattning om det ekonomiska sambandet mellan

olika näringar och företag. Därigenom kan måhända även vinnas en vidgad

förståelse mellan de olika intressegrupperna, vilket i sin tur skulle kunna bidraga

till att det mål uppnås, för vilket fjolårets riksdag uttalade sig, då den

begärde en utredning avseende åtgärder ”i syfte att höja jordbrukets ekonomiska

bärkraft därhän, att förutsättningar skapas för att jordbrukets arbetare

må komma i åtnjutande av förbättrade levnadsvillkor”.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa, att andra kammaren

måtte för sin del besluta, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj :t

hemställa, att Kungl. Maj :t måtte uppdraga åt de för verkställande av utredning

rörande jordbrukets ekonomiska läge m. m. tillkallade sakkunniga att vid

fullgörandet av sitt uppdrag söka klarlägga, vilken inverkan den efter krisåren

av stat, kommuner och enskilda utanför jordbruket tillämpade lönepolitiken

haft på jordbrukets ekonomi, samt tillika undersöka de grunder, på vilka

levnadskostnadsindex vilar och hur detta står i förhållande till livsmedelsindex. ’ ’

Denna utskottets hemställan blev av andra kammaren bifallen. Andra

Första kammaren, som delgivits andra kammarens beslut, har hänvisat ärendet

till sitt andra tillfälliga utskott, som i anledning härav får anföra följande.

Utskottet finner sig kunna instämma i vad andra kammarens utskott yttrat

i ärendet och får fördenskull hemställa,

att första kammaren måtte biträda andra kammarens i ärendet

fattade beslut.

Stockholm den 18 april 1929.

På utskottets vägnar:

GUSTAF W. ROOS.

marens

beslut.

Utskottet.

Närvarande: Se under utlåtande nr 6.

Reservation

av herrar Julin öeh börsen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.