Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7
1929-04-18 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
FK 2TU 1929:7, Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7
Dokumentets text
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7.
1
Nr 7.
Ankom till riksdagens kansli den 19 april 1929 kl. 5 e. m.
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande, nr 7, i anledning
av väckt motion, II: 299, angående den efter krisåren
tillämpade allmänna lönepolitikens inverkan på jordbrukets
ekonomi m. m.
I en inom andra kammaren väckt motion, nr 299, har herr Carlström hem- Motionen.
ställt, att riksdagen ville besluta i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att
Kungl. Maj :t ville uppdraga åt de nyligen tillsatta sakkunniga för utredning
av jordbrukets ekonomiska läge m. m. att i samband med den igångsatta utredningen
söka klarlägga, vilken inverkan den efter krisåren av stat, kommun och
enskilda utanför jordbruket tillämpade lönepolitiken haft på jordbrukets ekonomi,
samt tillika undersöka de grunder, på vilka levnadskostnadsindex vilar
och hur denna står i förhållande till livsmedelsindex.
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
Andra kammarens fjärde tillfälliga utskott, till vilket motionen hänvisades,
anförde i sitt utlåtande nr 5 följande.
”Föreliggande motion hänför sig till ett område, inom vilket ett omfattande Andra kamutredningsarbete
nyligen igångsatts, sedan 1928 års riksdag därom gjort fram- fjärde tillställning
till Kungl. Maj :t. Med anledning av två inom andra kammaren
nämnda år väckta motioner (II: 384 och II: 397) anhöll nämligen riksdagen
i skrivelse nr 375 till Kungl. Maj :t, att Kungl. Maj :t måtte låta verkställa utredning
rörande jordbrukets ekonomiska läge samt angående åtgärder, som
kunde och borde vidtagas i syfte att höja jordbrukets ekonomiska bärkraft därhän,
att förutsättningar skapades för att jordbrukets arbetare måtte komma i
åtnjutande av förbättrade levnadsvillkor.
I skrivelsen framhöll riksdagen bl. a., att såsom ett led i utredningsarbetet orsakerna
till jordbrukets betryckta läge borde klarläggas, dels i den mån de
kunde avläsas i de räkenskapsresultat från svenska jordbruk, som hopbragts
på uppdrag av lantbruksstyrelsen och under en följd av år publicerats, och dels
i den mån de kunde genom andra undersökningar fastställas. Riksdagen förmodade,
att den pågående utredningen om tullsystemets verkningar därvidlag
kunde bli av visst värde. Uppmärksamheten borde även fästas vid importens
inverkan i konkurrensavseende. Likaså borde undersökas i vad mån bristen på
planmässighet i ansträngningarna att tillvarataga den svenska marknadens möj
Bihang
till riksdagens protokoll 1929. 12 samt. 2 avd. 5 häft. (Nr 7.) 1
2 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7.
ligheter för avsättning av jordbrukets alster kunde bidraga till svårigheterna
för jordbruksnäringen. Och slutligen vore en undersökning av huru exportmöjligheterna
utnyttjats och vad som härvidlag bruste en angelägenhet av stor
vikt.
I vad fråga gäller klarläggandet av orsakerna till jordbrukets betryckta lägo
framhöllos sålunda i riksdagens nyssnämnda skrivelse vissa områden, som borde
göras till föremål för undersökning. Det i nu föreliggande motion framställda
yrkandet går ut på, att åt de sakkunniga, vilka den 20 december 1928 på grund
av berörda riksdagsskrivelse jämlikt bemyndigande av Kungl. Maj :t av statsrådet
och chefen för jordbruksdepartementet tillkallats för verkställande av
utredning rörande jordbrukets ekonomiska läge m. m., skulle uppdragas att
därvid till behandling upptaga ytterligare ett par frågor av största vikt för
ett fullständigt klarläggande av förevarande spörsmål. Motionären vill sålunda
hava utrett, huruvida den efter krisåren tillämpade lönepolitiken för andra
befolkningsgrupper än de vid jordbruket anställda menligt återverkat på jordbruksnäringens
ekonomi därigenom, att den medfört förhållandevis högre priser
på andra förnödenheter och nyttigheter än livsmedel och sålunda varit orsak
till att levnadskostnadsindex numera ligger på en icke oväsentligt högre nivå
än livsmedelsindex.
Det torde icke kunna förnekas, att lönesättningen på vissa områden av näringslivet
och inom den kommunala och statliga förvaltningsverksamheten kan komma
att få en konstlad karaktär, som ej har sin grund i lagen om tillgång och
efterfrågan. För jordbrukets utövare torde däremot nämnda lag vara i allt
väsentligt bestämmande för priserna på lantbrukets produkter. Skillnaden mellan
den ersättning, jordbrukets arbetare erhålla för sitt arbete, och de löner,
som andra befolkningsgrupper betinga sig för sitt, är också påtaglig och har
väsentligt ökats under de senare åren.
Utskottet hyser därför i likhet med motionären den uppfattningen, att den
utanför jordbruket tillämpade lönepolitiken är en faktor av mycket stor betydelse
jämväl för jordbrukets vidkommande och att på grund härav frågan
om denna lönepolitiks art och verkan bör ägnas allvarlig uppmärksamhet vid
den påbörjade utredningen rörande jordbrukets ekonomiska läge m. m. De
för nämnda utredningsarbete lämnade direktiven hava visserligen fått en så
vid avfattning, att det måhända icke är uteslutet, att utredningen kan komma
att omfatta jämväl förevarande spörsmål, trots att uttrycklig föreskrift därom
icke lämnats. Men frågan synes dock utskottet vara av sådan vikt, att riksdagen
— i syfte att utesluta möjligheten av att frågan icke ägnas tillbörlig
uppmärksamhet — bör ingå med framställning till Kungl. Maj :t med anhållan,
att berörda direktiv kompletteras i här förevarande hänseende.
Då utskottet sålunda funnit sig böra tillstyrka den föreliggande motionen,
har utskottet ingalunda förbisett, att möjligheterna torde vara mycket små
att genom den åsyftade utredningen kunna vinna rättelse i eventuellt påvisbara
missförhållanden i här berörda avseende. Men utskottet hyser dock samtidigt
Första hamtnarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7. 3
den förhoppningen, att en undersökning av ifrågavarande spörsmål åtminstone
bör kunna leda till en klarare uppfattning om det ekonomiska sambandet mellan
olika näringar och företag. Därigenom kan måhända även vinnas en vidgad
förståelse mellan de olika intressegrupperna, vilket i sin tur skulle kunna bidraga
till att det mål uppnås, för vilket fjolårets riksdag uttalade sig, då den
begärde en utredning avseende åtgärder ”i syfte att höja jordbrukets ekonomiska
bärkraft därhän, att förutsättningar skapas för att jordbrukets arbetare
må komma i åtnjutande av förbättrade levnadsvillkor”.
På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa, att andra kammaren
måtte för sin del besluta, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj :t
hemställa, att Kungl. Maj :t måtte uppdraga åt de för verkställande av utredning
rörande jordbrukets ekonomiska läge m. m. tillkallade sakkunniga att vid
fullgörandet av sitt uppdrag söka klarlägga, vilken inverkan den efter krisåren
av stat, kommuner och enskilda utanför jordbruket tillämpade lönepolitiken
haft på jordbrukets ekonomi, samt tillika undersöka de grunder, på vilka
levnadskostnadsindex vilar och hur detta står i förhållande till livsmedelsindex. ’ ’
Denna utskottets hemställan blev av andra kammaren bifallen. Andra
Första kammaren, som delgivits andra kammarens beslut, har hänvisat ärendet
till sitt andra tillfälliga utskott, som i anledning härav får anföra följande.
Utskottet finner sig kunna instämma i vad andra kammarens utskott yttrat
i ärendet och får fördenskull hemställa,
att första kammaren måtte biträda andra kammarens i ärendet
fattade beslut.
Stockholm den 18 april 1929.
På utskottets vägnar:
GUSTAF W. ROOS.
marens
beslut.
Utskottet.
Närvarande: Se under utlåtande nr 6.
Reservation
av herrar Julin öeh börsen.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.