Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1929/1930 av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.
1929-03-20 · 123 sidor, varav 119 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 119 av 123 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1929:1, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1929/1930 av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
1
Nr 1.
Ankom till riksdagens kansli den 20 mars 1929 kl. 4 e. in.
Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1929/1930 av utgifterna
under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen
till jordbruksdepartementet.
(l:a avd.)
Departcmeutet.
*!0!, DePartementets avdelning av Kungl. Majrts kansli. I det förslag DePartemen.
till riksstat, som innefattas i den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna tets a*<Mn<n3
propositionen angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1929- ila ^Tatr
1930’ har det under nionde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget ^[1*.]"*''
till departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli upptagits med oförändrat
belopp 188,700 kronor.
Under punkt 1 av samma huvudtitel har jämväl motiverats uppförande
av ett extra anslag å 2,000 kronor till kostnader inom jordbruksdepartementet
för renskrivning m. m. för regeringsrättsärenden.
Departementschefen har erinrat, att 1928 års riksdag i anledning av den
okade föredragning, som skulle bliva en följd av en tillfällig utökning från
och med den 1 januari 1929 av antalet ledamöter i regeringsrätten, beräknat
att, vad anginge jordbruksdepartementet, kostnaderna för tiden 1 januari—
30 juni 1929 för avlöning av föredragande, amanuenshjälp och övrigt biträde
skulle belöpa sig till 3,500 kronor, samt att riksdagen, med hänsyn till den
mera approximativa beskaffenheten av de verkställda kostnadsberäkningarna,
framhållit, att Kungl. Maj:t, därest förhållandena så skulle nödvändiggöra’
icke torde finna sig förhindrad att av omhänderhavande medel - exempelvis
anslagen till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. eller
extra utgifter — bestrida de ytterligare utgifter, som för ifrågavarande föredragning
prövades oundgängligen nödvändiga.
^Departementschefen har nu i statsrådsprotokollet upplyst, att någon sådan
tillfällig föredragande for jordbruksdepartementets räkning, som riksdagen
* Hänför sig till punkt i statsrådsprotokollet.
Bihang till riksdagens protokoll 1029. 10 samt.
1 käft. (K/• 1.)
1
Utskottet.
Kostader fö\
renskrivning
in. m. för re
geringsrättsärenden.
[2.]
2 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
eventuellt ifrågasatt, icke behövde anställas samt att ej heller ökat amanuensbiträde
för närvarande torde böra påkallas.
Härefter har departementschefen anfört följande.
»Med hänsyn till den stora arbetsbörda, som genom de vanliga departementsärendena
åvilar den med renskrivning och dylikt arbete inom departementet
sysselsatta personalen, hava redan under nuvarande förhållanden
svårigheter visat sig föreligga att med tillgänglig arbetskraft inom departementet
utföra den renskrivning och kollationering, som är behövlig vid
regeringsrättsärendenas beredande. Renskrivning har sålunda i ej obetydlig
utsträckning måst utföras utom departementet. Genom de större krav på
renskrivning och kollationering, som den ökade föredragningen kommer att
medföra, torde än större svårigheter uppkomma för departementets arbetskrafter
att medhinna nämnda göromål. På grund härav och för undvikande
av de förhöjda kostnaderna vid skrivningens tillfälliga utförande på annat,
håll synas nödiga medel böra ställas till förfogande för anlitande inom
departementet av den extra arbetskraft, som må befinnas erforderlig. För
ändamålet torde ett belopp av 2,000 kronor vara behövligt. På grund av den
provisoriska naturen av den nuvarande förstärkningen av regeringsrättens
arbetskrafter och den ökade personal som därav må föranledas torde sagda
belopp böra uppföras såsom extra anslag.»
Utskottet, som icke finner anledning till erinran mot vad departementschefen
i ärendet anfört, får — med förmälan att utskottet under nästföljande
punkt gör hemställan i fråga om anslag å 2,000 kronor till kostnader för
renskrivning m. m. för regeringsrättsärenden — nu hemställa,
att det under titel departementets avdelning av Kungl.
Maj:ts kansli uppförda ordinarie förslagsanslaget må i
riksstaten för budgetåret 1929/1930 upptagas med oförändrat
belopp 188,700 kronor.
2;o) Kostnader för renskrivning ni. in. för regeringsrättsärenden. Under
åberopande av vad utskottet under nästföregående punkt anfört hemställer
utskottet,
att riksdagen må till bestridande av kostnader inom
jordbruksdepartementet för renskrivning m. m. för regeringsrättsärenden
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett
extra anslag av 2,000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
3
Laiithruksstyrelseu in. in.
3:o) Lantbruksstyrelsen. I förslaget till riksstat för budgetåret 1929 1930
bär ordinarie förslagsanslaget till lantbruksstyrelsen upptagits med oförändrat
belopp, 225,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1929/1930
uppföra ordinarie förslagsanslaget till lantbruksstyrelsen
med oförändrat belopp 225,000 kronor.
4:o) Tillskott till dyrtidstillägg för lantbruksingenjörer och lantbrnksstipendiater.
Under punkt 4 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
a) medgiva, att under tiden 1 juli 1929—30 juni 1930 må till lantbruksingenjörer
och extra lantbruksingenjörer ävensom till lantbruksstipendiat,
som förordnas att i lantbruksingenjörs ställe utföra förrättning, för den
tid förordnandet varar, utöver dyrtidstillägg på grund av lön eller arvode,
av statsmedel utgå tillskott därtill på grund av inkomster för arbete
enligt taxa beräknade för en var befattningshavare till 2,600 kronor för år
räknat;
b) förklara, att beträffande tillskott, som nu nämnts, de angående dyrtidstillägg
för motsvarande tid gällande bestämmelser skola i tillämpliga
delar lända till efterrättelse, med rätt för Kungl. Maj:t att meddela de
närmare föreskrifter, som kunna vara erforderliga för tillämpning av
dessa bestämmelser;
c) för nu angivna ändamål såsom tillskott till dyrtidstillägg för lantbruksingenjörer
och lantbruksstipendiater anvisa för budgetåret 1929 1930
ett extra förslagsanslag av 22,000 kronor.
På Kungl. Maj:ts förslag har tillskott till krigstidstillägg eller dyrtidstillägg
för lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater på grund av arbete
enligt taxa beviljats från och med 1918.
För ändamålet är för budgetåret 1928/1929 uppfört ett extra förslagsanslag
av 20,000 kronor. Gällande bestämmelser i ämnet äro intagna i
kungörelsen den 15 maj 1925 (nr 191).
Departementschefen har ansett tillskotten till dyrtidstillägg åt lantbruksingenjörer
och lantbruksstipendiater böra för budgetåret 1929/1930 utgå
efter samma bestämmelser som nu gälla. Anslaget har beräknats i enlighet
med av Kungl. Maj:t under för flera huvudtitlar gemensamma frågor
föreslagna allmänna grunder för dyrtidstilläggens utgående.
Lantbruks
styrelsen.
[3.]
Tillskott till
dyrtidstillägg
för lantbruksingenjörer
och hintbruksstipendiaier.
[4.]
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
utskottet. Under erinran att riksdagen i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag fattat
beslut rörande allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst får utskottet förorda upptagandet av nu ifrågavarande anslag
med det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) medgiva, att under tiden 1 juli 1929—30 juni
1930 må till lantbruksingenjörer och extra lantbruksingenjörer
ävensom till lantbruksstipendiat, som förordnas
att i lantbruksingenjörs ställe utföra förrättning,
för den tid förordnandet varar, utöver dyrtidstillägg på
grund av lön eller arvode, av statsmedel utgå tillskott
därtill på grund av inkomster för arbete enligt taxa
beräknade för en var befattningshavare till 2,600 kronor
för år räknat;
b) förklara, att beträffande tillskott, som nu nämnts,
de angående dyrtidstillägg för motsvarande tid gällande
bestämmelser skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse,
med rätt för Kungl. Maj:t att meddela de
närmare föreskrifter, som kunna vara erforderliga för
tillämpning av dessa bestämmelser;
c) för nu angivna ändamål såsom tillskott till dyrtidstillägg
för lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag
av 22,000 kronor.
Assistenter 5:o). Assistenter hos lantbruksingenjörer. Under punkt 5 har Kungl.
hos lantbruks■ Maj:t föreslagit riksdagen att såsom bidrag till avlönande av assistenter hos
ingenjörer. ian{.|3rilksingeiijörer anvisa för budgetåret 1929 1930 ett extra anslag av
48,000 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 7—13.)
Motion. I en inom första kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion nr 44
av herr Gabrielsson har hemställts, att riksdagen ville såsom bidrag till
avlönande av assistenter hos lantbruksingenjörer anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra anslag av 54,000 kronor att utgå enligt för sådant bidrag
nu gällande grunder.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.
Till avlönande av assistenter hos lantbruksingenjörer ha under en följd
av år av riksdagen anvisats anslag. Dessa hava såsom extra anslag utgått
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 5
för budgetåren 1923/1927 med 36,000 kronor för år och för ett vart av budgetåren
1927/1929 med 48,000 kronor.
Av anslaget äger, enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser, lantbruksstyrelsen
tilldela lantbruksingenjörer statsbidrag för anställande hos
dem av tekniska biträden, vilka benämnas assistenter. Genom den av 1927
års riksdag medgivna höjningen av anslaget har möjliggjorts, att statsbidrag
kan utgå för högst 480 månaders sammanlagd anställningstid med
beräkning att bidraget, såsom jämväl förut varit fallet, ej må för någon
assistent överstiga 12d kronor för månad. Förut uppgick den medgivna
anställningstiden till högst 360 månader.
I skrivelse den 31 augusti 1928 har lantbruksstyrelsen hes Kungl. Maj:t
gjort framställning rörande anslagsbehovet för ändamålet för budgetåret
1929/1930.
I sin berörda skrivelse har lantbruksstyrelsen påvisat, hurusom lantbruksingenjörernas
förrättningar under de sista årtiondena undergått en betydande
ökning i antalet, samtidigt som deras handläggning, särskilt efter
införande av gällande bestämmelser om obligatorisk syneförrättning för
erhållande av bidrag från statens avdikningsanslag vore mera arbetskrävande
och tidsödande än vad tidigare varit fallet, samt vidare framhållit,
att ett mycket stort antal av de förrättningar, som det ålegat lantbruksingenjör
att under löpande år utföra, icke kunnat medhinnas utan måst
överföras till ett kommande år; sålunda omfattade exempelvis år 1927 denna
balans omkring 30 procent av hela antalet förrättningar sagda år. Med
hänsyn till dessa förhållanden måste, enligt lantbruksstyrelsens mening, för
ärendenas behöriga fortgång möjlighet beredas lantbruksingenjörerna att i
större utsträckning än hittills hos sig anställa nödiga tjänstebiträden. I
sadant syfte har lantbruksstyrelsen hemställt om en ökning i den för assistenter
hos lantbruksingenjörer numera gällande anställningstiden, 480 månader,
till 540 månader, vilken ökning skulle med bibehållande av för närvarande
tillämpade grunder för beräkning av det till assistenternas avlönande
utgående statsbidraget medföra en höjning av anslagsbehovet från
48,000 till 54,000 kronor eller med 6,000 kronor. Därutöver har lantbruksstyrelsen
i samma skrivelse jämväl föreslagit en höjning av det genomsnittliga
månadsbidraget från 100 till 125 kronor, varigenom anslagsbehovet
skulle komma att stiga med ytterligare 13,500 kronor eller till 67,500 kronor.
Departementschefen har anfört följande.
»Förslag rörande lönereglering för lantbruksingenjörerna föreligger till
Kungl. Maj:ts behandling. Att ärendet ännu icke blivit underställt riksdagens
prövning torde i huvudsak varit beroende av statsekonomiska skäl.
I samband med nämnda löneregleringsärende uppkommer givetvis frågan
angaende den ställning assistenterna hos lantbruksingenjörerna böra intaga
liksom deras avlöningsförhållanden. I det formulär, i enlighet varmed uppgifter
beträffande lantbruksingenjörernas inkomster i tjäristen från dem in
-
Utskottet.
6 Jordbruksutskottets utlåtande Nr L
fordrats i ärendet, har jämväl beaktats önskvärdheten av att vinna utredning
angående deras utgifter för assistentbiträde.
Frågan om assistenternas förhållanden är sålunda föremål för Kungl. Maj:ts
uppmärksamhet; och har ytterligare anledning till utredning i ämnet givits
genom den av lantbruksstyrelsen omförmälda, till styrelsen från föreningen
statens lantbruksingenjörskår ingivna framställningen avseende förbättrad
ställning för assistenterna.
Frågan om lantbruksingenjörernas och deras assistenters avlöning och
inbördes förhållande torde böra upptagas i ett sammanhang. Inverkande på
detta spörsmål kommer givetvis även att bliva omfattningen av det understöd,
som framdeles från statens sida lämnas torrläggningsföretag, varom i
detta sammanhang är fråga och vilka utgöra den huvudsakliga delen av
lantbruksingenjörernas verksamhet. En ökning eller minskning av statens
understöd likasom eventuella förändringar i bestämmelserna för understödets
utgående återverka nämligen i betydlig grad på förrättningarnas antal.
På grund av vad sålunda anförts och i avbidan på avslutandet av utredningen
beträffande lantbruksingenjörernas lönefråga anser jag, att nu förevarande
anslag för närvarande bör utgå med oförändrat belopp.»
Under erinran om vad lantbruksstyrelsen på sätt ovan nämnts anfört och
föreslagit framhåller motionären, att då någon nämnvärd ökning icke skett
beträffande den personal, som vore avsedd för utförande av sådana förrättningar,
varom här vore fråga, följden blivit, att nuvarande antal för ändamålet
tillgängliga arbetskrafter vore alldeles otillräckligt för möjliggörande
av så skyndsam behandling av förekommande torrläggningsfrågor, som med
hänsyn till de ekonomiska riskerna för jordbruket av deras förhalande
måste anses påkallad. I anslutning härtill har motionären utan att ingå pa
den av lantbruksstyrelsen föreslagna höjningen till förbättrande av assistenternas
avlöningsförhållanden — upptagit styrelsens förslag om en höjning i
förevarande anslag med 6,000 kronor eller till 54,000 kronor för möjliggörande
av en ökning i assistenternas anställningstid från 480 till 540 månader.
Det torde icke kunna bortses ifrån, att jämväl det av motionären i jämförelse
med lantbruksstyrelsens förslag framställda begränsade förslaget kan
innefatta ett föregripande i viss mån av pågående utredning beträffande
lantbruksingenjörernas lönefråga, som jämväl omfattar det i förevarande
sammanhang viktiga spörsmålet om lantbruksingenjörernas och deras assistenters
inbördes förhållande. I sådant avseende ha enligt vad utskottet har
sig bekant olika anställningsformer varit föremål för överväganden.
I betraktande härav och med hänsyn jämväl i tillämpliga delar till vad
departementschefen i övrigt i ärendet anfört kan utskottet icke tillstyrka
motionen. Utskottet, som sålunda biträder Kungl. Maj:ts förslag, vill därvid
anföra följande.
Lantbruksstyrelsen har framhållit, att det på grund av den starka utvecklingen
av lantbruksingenjörernas tjänsteåligganden blivit nödvändigt att i
alltmer ökad omfattning anförtro hos lantbruksingenjörerna anställda assis
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 7
tenter utförandet av jämväl sådana undersökningar och andra arbeten av
mera maktpåliggande och grannlaga art, vilka i allmänhet förut kunnat
medhinnas av lantbruksingenjörerna själva. Vidare har styrelsen anfört,
att någon effektiv kontroll av det sätt, varpå assistent utförde honom anförtrodda
åligganden, icke vore möjlig med hänsyn till lanthruksingenjörens
av andra tjänsteplikter strängt upptagna tid. Lantbruksingenjören vore
emellertid på grund av den rent privata naturen av mellan honom och
assistenten träffat anställningsavtal personligen ansvarig för alla av denne utförda
arbeten.
Vid angivna förhållande och i betraktande av de av riksdagens revisorer
1927 gjorda anmärkningar mot handläggningen av vissa torrläggningsföretag
vill utskottet understryka vikten av att såsom assistenter endast antagas sådana
personer, vilka äga för ifrågakommande arbeten erforderlig kompetens och
erfarenhet.
Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning och med avslag å den i ämnet
väckta motionen 1:44, såsom bidrag till avlönande av
assistenter hos lantbruksingenjörer anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra anslag av 48,000 kronor.
6:o) Stipendiat i boskapsskötsel och mejerihushållning in. m. Med
tillstyrkan av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 6 framförda förslag
hemställer utskottet,
att riksdagen må liksom för innevarande budgetår till
en stipendiat i boskapsskötsel och mejerihushållning
m. m. anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag
av 2,500 kronor.
Stipendiat i
boskapsskötsel
och mejerihushållning
m. m.
[6.]
8
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Centralanstalten
för försöksväsendet
på jordbruksområdet.
[7.]
Motion.
T^autbruksakadeinieu och försöksväsendet på
jordbruksområdet in. in.
7:o) Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet. Under
punkt 7 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att a) godkänna ett av departementschefen
förordat förslag till stat för centralanstalten för försöksväsendet
på jordbruksområdet, att tillämpas från och med budgetåret
1929/1930; b) vid bifall härtill höja ordinarie förslagsanslaget till centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet, nu 376,350 kronor, med
5,000 kronor till 381,350 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 14—19.)
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion nr 22 av herr Magnusson
i Skövde m. fl., vari hemställts, att riksdagen ville bevilja ett ordinarie
reservationsanslag av 7,500 kronor för »Försök med elektrisk belysning av
trädgårdsväxter» att ställas till lantbruksakademiens förfogande.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.
Ordinarie förslagsanslaget till centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet
är jämlikt beslut av 1928 års riksdag uppfört med 376,350
kronor. Staten för anstalten har följande utseende:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag kronor 142,000
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................................ » 2,000
Arvode till lantbruksakademiens sekreterare i egenskap av
ledamot och sekreterare i styrelsen för centralanstalten
samt ordförande i dess nämnd 700 kronor samt arvoden
till envar av 8 assistenter å 6,300 kronor, förslagsanslag » 52,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare .................... » 42,350
Övriga utgifter ..............................................................................•• » 138,000
Förslagsanslag kronor 376,350.
I posten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare är inräknat
bland annat medel för avlönande av vid centralanstaltens olika avdelningar
anställda extra assistenter. Posten »övriga utgifter» innefattar omkostnadsanslag
till de olika avdelningarna.
För de i staten upptagna kostnadernas bestridande är uppfört ett ordinarie
förslagsanslag å 376,350 kronor. Härjämte är i anstaltens inkomst- och utgiftsstat
för innevarande budgetår upptagen en inkomstpost å 18,500 kronor,
avseende dels anstaltens inkomster av jordbruket och ladugården samt av
uthyrda bostadslägenheter och dels den lantbrukskemiska avdelningens in
-
Jordbruksutskottets utlåtande År 1. 9
komster av hjälpanalyser vid jordbruksavdelningens med särskilt donerade
medel bekostade försöksverksamhet.
1 skrivelse till Kungi. Maj:t den 19 september 1928, varöver statskontoret
den 5 oktober 1928 avgivit infordrat utlåtande, bär styrelsen för centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet gjort framställning om
anslag för budgetåret 1929/1930. De förändringar, som där avses, hänföra
sig dels till vosten avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare och dels
till vosten övriga utgifter. Beträffande den förra föreslås en höjning med
4,320 kronor, motsvarande avlöning åt ytterligare en extra assistent å avdelningen
för lantbrukskemi. I fråga om den senare anslagsposten innebär
förslaget en höjning med sammanlagt 6,575 kronor för tillgodoseende av ökade
omkostnader för lantbrukskemiska och lantbruksbotaniska avdelningarna
samt av allmänna utgifterna.
Rörande posten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare har
i statsrådsprotokollet erinrats, hurusom vid upprepade tillfällen från centralanstaltens
styrelse krav rests på inrättande av ytterligare en assistentbefattning
å den lantbrukskemiska avdelningen, där för närvarande tjänstgöra
förutom en laborator och en assistent med arvode å stat, två extra assistenter
med avlöning från anstaltens anslagspost till icke-ordinarie befattningshavare.
I en i statsrådsprotokollet återgiven framställning har föreståndaren
för ifrågavarande avdelning anfört bland annat följande.
Arbetsuppgifterna av mera självständig art avseende undersökningar och
utredningar inom lantbrukskemiens och lantbruksfysikens områden hade under
senare år måst skjutas åt sidan på grund av brist på instrument men även
på grund av det växande kravet på analyser från övriga avdelningars sida.
Det förra av dessa hinder vore nu avhjälpt, men allt fortfarande vore avdelningens
disponibla arbetskrafter otillräckliga och försloge ej för ett tillfredsställande
handläggande av båda avdelningens arbetsuppgifter: den analytiska
hjälpverksamheten och det självständiga forskningsarbetet, varav i första
hand det senare bleve lidande. Centralanstaltens tidigare krav på ytterligare
en assistentbefattning vid avdelningen ansåge föreståndaren därför i hög
grad motiverat.
Centralanstaltens styrelse har anfört följande.
Styrelsen finge åberopa vad som i styrelsens tidigare skrivelser den 14
december 1924, 11 juni 1925, 21 augusti 1926 och 3 september 1927 yttrats
i denna fråga. Att ett behov av ökade arbetskrafter för avdelningen förelåge
torde icke kunna bestridas. Även om sålunda, såsom föreståndaren
framhölle, verksamheten med hjälpanalyser åt de övriga avdelningarna numera
fungerade tillfredsställande, hämmades allt fortfarande det självständiga
forskningsarbetet av bristen på arbetskraft. Ehuru under sådana omständigheter
tiden nu borde vara inne för ett slutförande av den tidigare
uppgjorda organisationsplanen för den lantbrukskemiska avdelningen, vilket
innebure inrättandet av ytterligare en ordinarie assistentbefattning vid avdelningen,
ansåge styrelsen sig likväl med hänsyn till åberopade yttranden
från lönenämnden och statskontoret böra förorda, att tills vidare endast an
-
10 Jordbruksutskottets utlåtande Nr l.
ställdes ytterligare en extra assistent vid avdelningen med ett årligt arvode
av 4,320 kronor.
Statskontoret liar i anslutning till sitt utlåtande den It november
1927 anmält, att, därest det skulle befinnas, att ett rationellt utnyttjande av
de nya anläggningarna vid nämnda avdelning oundgängligen krävde inättandet
av en ny assistentbefattning därstädes, statskontoret icke ville
motsätta sig en höjning för sådant ändamål med 4,320 kronor av anslagsposten
till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare vid centralanstalten.
Vad beträffar anslagsposten till övriga utgifter infattar, på sätt ovan
nämnts, anstalt sstyrelsens förslag en höjning av posten med sammanlagt
6,575 kronor, varav belöper på lantbrukskemiska avdelningen 1,200 kronor,
på lantbruksbotaniska avdelningen 1,600 kronor, på tryck och expenser
1,500 kronor, på byggnaders och vägars underhåll 1,575 kronor samt på
vatten och elektrisk belysning 700 kronor.
Till motivering av detta förslag har styrelsen anfört följande.
Den föreslagna höjningen för lantbrukskemiska avdelningen uppginge till
1,200 kronor, varav 500 kronor avsåge försöksgården samt 700 kronor böcker
och tidskrifter. Med avseende härpå hade avdelningsföreståndaren anfört,
att under tiden för institutionsbyggnadens omändring verksamhet med kärlförsök
och dylikt hade fått inskränkas betydligt. Numera vore avdelningen
emellertid i stånd att betydligt bättre utnyttja sin försöksgård, och en höjning
av anslaget för ifrågavarande verksamhet från nu beräknade 700 kronor
till 1,200 kronor vore därför motiverad. Anslagsmedlen för avdelningens
bibliotek hade under de senaste åren visat sig alldeles otillräckliga. Inbindning
av nyare tidskriftsårgångar hade sålunda måst uppskjutas, anskaffande
av nyutkomna bokverk till stor del inställas, reparation av äldre band icke
kunnat utföras, nya tidskrifter, som på det närmaste berörde avdelningens
verksamhet, hade icke kunnat förvärvas utan tvärtom prenumerationen pa
en hel del tidskrifter måst upphöra — allt förhållanden, som vållat kännbara
olägenheter i avdelningens arbete. I staten för år 1928 beräknades
utgifterna för ifrågavarande ändamål samt för skrivmateriel till sammanlagt
1,300 kronor.
Av den för lantbruksbotaniska avdelningen föreslagna ökningen av övriga
utgifter avsåge 400 kronor posten tillfälliga arbetsbiträden (städning m. in.),
800 kronor posten försökskostnader, 250 kronor posten förbrukningsartiklar
och 150 kronor posten uppvärmning och betysning. I en till styrelsen ingiven
skrivelse i ämnet framliölle avdelningsföreståndaren, att sedan ett
provisoriskt laboratorium för växtfysiologisk försöksverksamhet inrättats,, de
löpande utgifterna för avdelningens verksamhet nödvändigt måste bliva
högre än förut, till ej ringa grad beroende därpå, att avdelningens arbetslokaler
genom laboratoriets tillkomst utvidgats till ungefär det dubbla utrymmet.
Till detta ökade medelsbehov hade hittills ej tagits tillbörlig
hänsyn.
Centralanstaltens nämnd hade enhälligt tillstyrkt nämnda två avdelningsföreståndares
framställningar. Vidare hade nämnden framhållit behovet av
höjning utav vissa poster under rubriken allmänna utgifter. Sålunda borde
beloppet för tryck och expenser ökas från 13,500 till 15,000 kronor. Medelkostnaderna
för ändamålet under de tre senaste åren uppginge nämligen
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
11
till detta belopp, och någon nedgång i dessa kostnader kunde icke förväntas.
Anslaget för byggnaders och vägars underhåll behövde höjas från 14,425
till 16,000 kronor, enär hittills tillgängliga medel för ifrågavarande ändamål
icke medgivit vidtagande av reparationer i tillfredsställande omfattning.
Slutligen hade de verkliga kostnaderna för vatten och elektrisk belysning
under de tre senaste åren i medeltal uppgått till omkring 3.500
kronor, varför motsvarande utgiftspost borde höjas till detta belopp från
förutvarande 2,800 kronor.
Styrelsen funne den föreslagna ökningen av nu angivna poster under
övriga utgifter väl motiverad och tillstyrkte sålunda, vad av vederbörande
avdelningsföreståndare och centralanstaltens nämnd i denna del föreslagits.
Framställningen i nu förevarande del har icke givit statskontoret anledning
till erinran.
Tillika har departementschefen omnämnt, att lantbruksakademien i skrivelse
den 21 maj 1928 med anledning av en utav föreståndaren för centralanstaltens
för jordbruksförsök kemiska avdelning, professorn S. Odén, gjord,
av förslag till försöksplan och kostnadsberäkning åtföljd framställning anhållit,
att Kungl. Maj:t måtte till fortsättande av vissa med bidrag från
akademien och vattenfallsstyrelsen påbörjade försök med elektrisk bestrålning
vid växtodling under glas bevilja dels för försök under vintern 1928/1929
ett extra anslag av 8,000 kronor och dels för försök under budgetåret 1929 1930
ett extra anslag av 7,500 kronor.
Sedan lantbruksstyrelsens utlåtande inhämtats i ärendet, har styrelsen,
med överlämnande av från styrelsen för centralanstalten för jordbruksförsök
inhämtat yttrande, innefattande tillstyrkan till framställningen, för egen del
av anförda skäl hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för
fortsättande av ifrågavarande försök anvisa för budgetåret 1929 1930 ett
extra anslag av 12,000 kronor.
Departementschefen har anfört följande.
»Även om skäl föreligga, som tala för behovet av ytterligare assistenthjälp
på den lantbrukskemiska avdelningen, anser jag mig dock med hänsyn
till påkallad sparsamhet med statsmedlen icke kunna tillstyrka, att
framställningen i sådant hänseende för närvarande hifalles.
Beträffande anslagsposten övriga utgifter, synes vad i ärendet anförts
innefatta vägande skäl för att någon höjning av anslagsposten medgives.
Jag anser emellertid av nyssnämnda anledning, att höjningen bör på
sådant sätt begränsas, att lantbrukskemiska avdelningen tillföres 1,000
kronor och lantbruksbotaniska avdelningen 1,200 kronor ävensom att beloppet
till tryck och expenser ökas med 1,000 kronor, till byggnader och vägar med
1,200 kronor samt till vatten och elektrisk belysning med 600 kronor. Härigenom
skulle anslagsposten övriga utgifter komma att ökas med 5.000
kronor till 143,000 kronor.
Övriga poster torde böra upptagas med oförändrade belopp.
Med iakttagande av vad sålunda anförts skulle centralanstaltens stat erhålla
följande utseende:
12
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ......................................
Arvode till lantbruksakademiens sekreterare i egenskap av
ledamot och sekreterare i styrelsen för centralanstalten
samt ordförande i dess nämnd 700 kronor samt arvoden
till envar av 8 assistenter å 6,300 kronor, förslagsanslag
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare....................
Övriga utgifter................................................................................
Förslagsanslag
kronor 142,000
» 2,000
» 52,000
» 42,350
» 143,000
kronor 381,350.
Beträffande lantbruksakademiens ovanberörda framställning om anslag
för fortsatta försök med elektrisk bestrålning vid växtodling under glas är
jag icke beredd att nu taga bestämd ståndpunkt härtill. Jag anser emellertid
frågan förtjänt av närmare övervägande.»
I motionen erinras om de ovanberörda under 1928 påbörjade, av lantbruksakademien,
vattenfallsstyrelsen och enskilda bekostade försöken med elektrisk
bestrålning vid växtodling under glas. Med hänsyn till den Stora betydelse
ifrågavarande forskningsverksamhet enligt motionärernas mening skulle
kunna erhålla särskilt med avseende å Norrland syntes det motionärerna i
hög grad önskvärt, att dessa försök kunde få fortgå under några år för
vinnande av praktiskt användbara resultat. Då det emellertid icke vore
möjligt att utan statens medverkan fortsätta försöken, hemställes om uppförande
för ändamålet av ett ordinarie anslag å 7,500 kronor eller samma
belopp som av lantbruksakademien ifrågasatts för budgetåret 1929/1930.
Rörande först den av centralanstalten föreslagna ytterligare extra assistenten
på den lantbrukskemiska avdelningen, vilket förslag icke upptagits
i Kungl. Maj:ts förevarande framställning, torde med hänsyn till vad
i ärendet anförts och utskottet i övrigt erfarit knappast kunna förnekas, att
närmast till följd av den i samband med ovanberörda nybyggnad genomförda
omorganisationen av ifrågavarande avdelning ett behov i detta avseende
föreligger, som icke låter sig i längden avvisa, om avdelningen skall
kunna — jämsides med det avdelningen för de andra centralanstaltens avdelningar
åliggande analysarbetet — bedriva egen självständig forskningsverksamhet
i önskvärd omfattning. Departementschefen, som även funnit
skäl tala för behovet av ytterligare assistenthjälp på ifrågavarande avdelning,
har av sparsamhetsskäl funnit sig för närvarande icke kunna tillstyrka
centralanstaltens framställning. Utskottet är emellertid förvissat, att
Kungl. Maj:t icke skall underlåta att upptaga förevarande fråga till förnyat
övervägande givetvis med behörigt hänsynstagande därvid till det sammanhang
denna fråga till äventyrs kan hava med spörsmålet om centralanstaltens
blivande ställning till den högre lantbruksundervisningen.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 13
I fråga om posten till övriga utgifter finner utskottet i ärendet övertygande
skäl anförda för behovet av den däri av Kungl. Maj:t föreslagna
förhöjningen.
Vad slutligen angår det i motionen väckta förslaget om anslag för fortsättande
av de vid centralanstalten påbörjade försöken med elektrisk bestrålning
vid växtodling under glas, torde ur vetenskaplig synpunkt sådana försök
vara av icke obetydligt intresse, och utskottet håller heller icke för
otroligt, att de kunna åtminstone i vissa fall bliva av någon praktisk betydelse.
Departementschefen har anfört, att denna fråga är beroende på vidare
utredning, varför han icke vore beredd att taga bestämd ståndpunkt därtill
men att han ansåg frågan förtjänt av närmare övervägande. Vid sådant
förhållande anser sig utskottet icke böra ifrågasätta uppförande, såsom i
motionen föreslagits, av särskilt anslag för ändamålet i fråga.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
I) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning
a) godkänna det av departementschefen förordade förslaget
till stat för centralanstalten för försöksväsendet
på jordbruksområdet, att tillämpas från och med budgetåret
1929/1930;
b) vid bifall härtill höja ordinarie förslagsanslaget till
centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,
nu 376,350 kronor, med 5,000 kronor till 381,350 kronor,
II) att den väckta motionen 11:22 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.
8:o) Forskningsverksamhet på biodlingens område. Med tillstyrkan av
bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 8 gjorda framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må liksom för innevarande budgetår till
fortsatt uppehållande av den vid centralanstaltens för
försöksväsendet på jordbruksområdet entomologiska avdelning
bedrivna forskningsverksamheten på biodlingens
område anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag
av 6,500 kronor.
Forskningsverksamhet
på
biodlingens
område.
[8.]
14
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Instrument
m. m. vid
centralanstaltens
för försöksväsendet
på jordbruksområdet
avdelning
för
lantbruks - botanik.
[9.]
Fast försöksgård
för
jordbruket.
[10.]
Internationell
a lantbruksinstitutet
i Itom.
[ii-l
Utskottet.
9:o) Instrument in. in. vid centralanstaltens för torsöksviisendet pa jordbruksområdet
avdelning för lantbruksbotanik. Under punkt 9 har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att till anskaffande av utrustning för försöksverksamheten
vid centralanstaltens för försöksväsendet på jordbruksområdet avdelning
för lantbruksbotanik anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag
av 7,500 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
10:o) Fast försöksgård för jordbruket. Under punkt 10 har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1929/1930 anvisa dels för upprättande
vid Lanna Borregården i Saleby socken av Skaraborgs län av en fast försöksgård
för jordbruket ett extra reservationsanslag av 79,400 kronor, dels ock
till driftkostnader för nämnda försöksgård ett extra anslag av 22,000 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
ll:o) Internationella lantbruksinstitutet i Rom. Under punkt 11 har
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen [att till bestridande av kostnaden för
Sveriges deltagande i internationella lantbruksinstitutet i Rom anvisa för
budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor.
För bestridande av kostnaden för Sveriges deltagande i internationella
lantbruksinstitutet i Rom hava av riksdagen anvisade medel stått till Kungl.
Maj:ts förfogande från och med år 1907. Medelsbehovet för innevarande
budgetår, avseende Sveriges bidrag till institutet för 1929 samt övriga omkostnader
för samma år, beräknades till 11,000 kronor, vilket belopp av
riksdagen anvisades såsom extra reservationsanslag.
Utgifterna för 1930 hava beräknats till 9,000 kronor såsom bidrag till institutet,
2,000 kronor för lantbruksakademiens kostnader samt 1,000 kronor
för Sveriges deltagande i institutets under 1930 sammanträdande generalförsamling.
Med hänsyn till å anslaget uppkommen behållning har departementschefen
ansett anslagsanvisningen kunna begränsas till 8,000 kronor.
Utskottet biträder förslaget och hemställer,
att riksdagen må till bestridande av kostnaden för
Sveriges deltagande i internationella lantbruksinstitutet
i Rom anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag
av 8,000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
1 5
12:o) Internationella fry sinstitutet i Paris. Under punkt 12 har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att till bestridande av kostnaden för Sveriges medlemsavgift
i internationella frysinstitutet i Paris anvisa för budgetåret 1929/
1930 ett extra anslag av 865 kronor.
För Sverige har sedan flera år tillbaka lämnats bidrag till internationella
frysinstitutet i Paris. För tiden 1921 till och med budgetåret 1926/1927 har
å riksstaten uppförts anslag för ändamålet. För budgetåren 1927/1928 och
1928/1929 har på grund av behållningar å tidigare anslag ny anslagsanvisning
icke erfordrats.
Av statsrådsprotokollet framgår, att den årliga medlemsavgiften utgår med
1,290 kronor (100 francs = 32:2 5 kronor), och sedan årsavgiften för år 1929
erlagts, kommer behållningen å tidigare anslag att uppgå till 428 kronor
73 öre. Med hänsyn härtill erfordras för budgetåret 1929/1930, efter avrundning,
ett anslagsbelopp av 865 kronor.
Framställningen föranleder icke någon utskottets erinran.
Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må till bestridande av kostnaden för
Sveriges medlemsavgift i internationella frysinstitutet
i Paris anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag
av 865 kronor.
Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar.
13:o) Lantbruksinstitutet vid Ultuna. I förslaget till riksstat för bud- Lantbruksingetåret
1929/1930 har Kungl. Maj:t uppfört ordinarie anslaget till lantbruks- sti^et Xld
institutet vid Ultuna med oförändrat belopp, 97,500 kronor. [13]
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1929/1930
uppföra ordinarie anslaget till lantbruksinstitutet vid
Ultuna med oförändrat belopp, 97,500 kronor.
14:o) Diverse behov vid lantbruksinstitutet vid Ultuna. Under punkt Diverse uiwD
14 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till diverse behov vid lant- 1.id lantbruk*- bruksinstitutet vid Ultuna anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag ” ultuna.
av 20,500 kronor. [14.]
I det ordinarie anslaget till lantbruksinstitutet vid Ultuna ingår enligt
den år 1917 fastställda staten en anslagspost till institutets övriga utgifter,
avseende andra kostnader för institutet än avlöningar. Sagda post är jämlikt
Internationella
frysinstitutet
i
Paris.
[12.]
Utskottet.
16
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
Diverse behov
vid lantbruksoch
mejeriinstitutet
vid
Alnarp.
[15.]
Lanthushållningsseminariet
å Rimforsa.
[16.]
beslut vid 1919 års riksdag upptagen till 34,600 kronor. Från denna anslagspost
gäldas utgifter för bränsle och lyse, byggnadsunderhåll, renhållning,
kost åt frielever, förbrukningsartiklar, dagsverken och körslor, foder åt
hästar, bibliotek, exkursioner m. m. För byggnadsunderhåll har av ifrågavarande
ordinarie anslag för budgetåret 1928/1929 beräknats 5,500 kronor.
Då de till nämnda utgifter avsedda medel visat sig otillräckliga, har
riksdagen till täckande av uppkommen brist å förenämnda anslagspost och
bestridande av ökade kostnader för därmed avsedda olika ändamål under
senare år anvisat förstärkningsanslag. Till diverse behov vid institutet
anvisades sålunda för budgetåret 1928/1929 ett extra anslag av 21,500 kronor.
Av detta anslag äro 2,000 kronor avsedda till fullbordande av reparation
å elevbyggnadens tak.
Av de till lantbruksinstitutet anvisade medlen hava 7,000 kronor beräknats
för institutioner och samlingar samt 2,000 kronor för biblioteket.
Det föreliggande förslaget innefattar dels en sänkning av det för budgetåret
1928/1929 beräknade beloppet till byggnadsunderhåll med 2,000 kronor,
dels en ökning med 1,000 kronor för institutioner och samlingar, innebärande
i förhållande till innevarande budgetår en reducering av utgifterna för institutet
med 1,000 kronor.
Mot framställningen har utskottet intet att erinra, varför utskottet hemställer,
att riksdagen må till diverse behov vid lantbruksinstitutet
vid Ultuna anvisa för budgetåret 1929/1930 ett
extra anslag av 20,500 kronor.
15:o) Diverse behov vid lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp.
Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Maj: t under punkt 15 föreslagit
hemställer utskottet,
att riksdagen må liksom för innevarande budgetår
till diverse behov vid lantbruks- och mejeriinstitutet
vid Alnarp anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra
anslag av 8,500 kronor.
16:o) Lanthushållningsseminariet å Him forsa. Under punkt 16 har
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till uppehållande av verksamheten vid
Fredrika Bremer-förbundets lantliushållningsseminarium å Rimforsa anvisa
för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av 21,200 kronor.
Fredrika Bremer-förbundets lantliushållningsseminarium å Rimforsa, som
1907, ehuru då under annat namn, börjat sin verksamhet, har alltsedan
1908 understötts med statsmedel. För budgetåret 1928/1929 har för ända
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 17
målet anvisats ett extra förslagsanslag av 20,900 kronor, varav 18,500 utgöra
bidrag till avlöningar och 2,400 kronor beräknats till ålderstillägg åt
lärarinnor.
För läroanstalten gäller av Kungl. Maj:t den 31 december 1921 fastställt
reglemente med däri den 18 juni 1927 gjord ändring. I reglementet hava
intagits vissa bestämmelser, som gälla såsom villkor för statsunderstöd.
Sålunda skola vid seminariet vara fast anställda en föreståndarinna och
minst sex lärarinnor med viss minimilön och rätt till vissa ålderstillägg.
Den föreslagna ökningen med 300 kronor hänför sig till nytillkomna Vtskottet.
ålderstillägg. Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
framställning och hemställer därför,
att riksdagen må till uppehållande av verksamheten
vid Fredrika Bremerförbundets lanthusliållningsseminarium
å Kimforsa anvisa för budgetåret 1929/1930 ett
extra förslagsanslag av 21,200 kronor.
17:°) Understöd åt lantmannaskolor. Under punkt 17 bär Kungl. Maj:t Understöd åt
föreslagit riksdagen att höja ordinarie förslagsanslaget till understöd åt lant- lantman'' <‘- mannaskolor, nu 380,000 kronor, med 40,000 kronor till 420,000 kronor. [i°£]''
Jämlikt av riksdagen antagna grunder utgår statsunderstöd till lantmannaskolor.
För ändamålet finnes upptaget ett ordinarie förslagsanslag, vilket
jämlikt beslut av 1927 års riksdag är bestämt till 380,000 kronor. Läsår
raknas från och med den 1 november till och med 31 oktober nästföljande
år. Det i riksstaten för innevarande budgetår för verksamheten vid lantmannaskolorna
uppförda anslaget är avsett för det läsår, som började den
1 november 1927.
Medelsåtgången för ifrågavarande ändamål har av lantbruksstyrelsen beräknats
till 422,000 kronor. Med hänsyn till den ökade belastningen har
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att höja anslaget med 40,000 kronor.
Då utskottet icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande r, l-.h ,
framställning, hemställer utskottet,
att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget till
understöd åt lantmannaskolor, nu 380,000 kronor, med
40,000 kronor till 420,000 kronor.
18:o) Ökat understöd åt lantmannaskolor. Under punkt 18 har Kungl. : ökat „nderMaj.
t föreslagit riksdagen att för beredande av ökat understöd åt lant- stöd åt lantmannaskolor
för läsåret 1928/1929 anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra man™skoloTförslagsanslag
av 22,000 kronor, att utgå med högst 10 procent av skola
eljest enligt gällande bestämmelser tillkommande understöd av statsmedel,
Bihanq till riksdagens protokoll 1929. It) samt. 1 liäft. (Nr 1.) ■>
18
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
anslag till ålderstillägg samt särskilt dyrtidstillägg till lärarpersonalen icke
inräknat, samt oberoende av huruvida inom orten tillskjutes däremot helt
Utöver ordinarie förslagsanslaget till understöd åt lantmannaskolor
hava av riksdagen från och med 1919 anvisats särskilda anslag för beredande
av ökat understöd åt lantmannaskolor till mötande av skolornas
under dyrtiden betydligt ökade utgifter för hyra av lokaler, underhåll av
byggnader, räntor, bränsle, trycksaker m. m. Ifrågavarande understöd hava
alltsedan läsåret 1923/1924 utgått med högst 10 procent av skola eljest enligt
gällande bestämmelser tillkommande understöd av statsmedel, anslag til
ålderstillägg samt särskilt dyrtidstillägg till lärarpersonalen icke inräknat,
samt oberoende av huruvida inom orten tillskjutes däremot helt eller delvis
svarande belopp. Det för budgetåret 1928/1929 beviljade anslaget, 20,000
kronor, avser understöd för läsåret 1927/1928.
Såsom i ärendet erinrats har föregående års riksdag beviljat anslag att
uppföras i riksstaten för innevarande budgetår för beredande av ökat understöd
med 10 procent åt folkhögskolor för arbetsåret 1928/1929.
Förevarande framställning avser att bereda dylikt tilläggsanslag jämväl
till lantmannaskolorna på sätt föregående år ägt rum. Med hansyn till
medelsåtgången under senaste budgetperioder har anslaget av departementschefen
beräknats till 22,000 kronor.
unmtet. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för beredande av ökat understöd
åt lantmannaskolor för läsåret 1928/1929 anvisa för
budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av 22,000
kronor, att utgå med högst 10 procent av skola eljest
enligt gällande bestämmelser tillkommande understöd av
statsmedel, anslag till ålderstillägg samt särskilt dyrtidstillägg
till lärarpersonalen icke inräknat, samt oberoende
av huruvida inom orten tillskjutes däremot helt eller
delvis svarande belopp.
eller delvis svarande belopp.
Understöd åt
lanthushålls•
skolor.
[19.]
Understöd åt lanthushållsskolor. Under punkt 19 bär Kungl.
öreslagit riksdagen att höja ordinarie förslagsanslaget till
lushållsskolor, nu 213,000 kronor, med 22,000 kronor till 235,000
arie förslagsanslaget till understöd åt lanthushållsskolor ar jämlikt
1V 1927 års riksdag uppfört med 213,000 kronor. Läsår räknas
na sätt som för lantmannaskolor, och är sålunda det for innevarande
r till understöd åt lanthushållsskolor uppförda anslaget avsett for det
läsår, som började den 1 november 1927.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
19
Medelsåtgången för ifrågavarande ändamål har av lantbruksstyrelsen beräknats
till 235,000 kronor. Med hänsyn till de ökade utgifterna under
förevarande anslag har departementschefen anslutit sig till lantbruksstyrelsens
förslag.
Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Majrts förslag och hemställer utskottet.
därför
att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget till
understöd åt lanthushållsskolor, nu 213,000 kronor, med
22,000 kronor till 235,000 kronor.
20:o) Ökat understöd åt lanthushållsskolor. Under punkt 20 har Kungl. ökat nndtrMaj:t
föreslagit riksdagen att för beredande av ökat understöd åt lanthus- stöd åt lan,~
hållsskolor för läsåret 1928/1929 anvisa för budgetåret 1929/1930 ett hush^*oU,Textra
förslagsanslag av 8,000 kronor, att utgå med högst 10 procent av
skola eljest enligt gällande bestämmelser tillkommande understöd av statsmedel,
anslag till ålderstillägg samt särskilt dyrtidstillägg till lärarpersonalen
icke inräknat, samt oberoende av huruvida inom orten tillskjutes däremot
helt eller delvis svarande belopp.
Utöver ordinarie förslagsanslaget till understöd åt lanthushållsskolor har
från och med 1919 av riksdagen anvisats särskilda anslag för beredande, i
likhet med för lantmannaskolorna, av ökat understöd. Ifrågavarande understöd
hava alltsedan läsåret 1923/1924 utgått med högst 10 procent av skola
eljest enligt gällande bestämmelser tillkommande understöd av statsmedel,
anslag till ålderstillägg samt särskilt dyrtidstillägg till lärarpersonalen icke
inräknat, samt oberoende av huruvida inom orten tillskjutes däremot helt
eller delvis svarande belopp. Anslaget är i riksstaten för innevarande
budgetår uppfört med 8,000 kronor.
k ramställningen avser beredande åt lanthushållskolorna av motsvarande
ytterligare understöd, som föreslagits beträffande lantmannaskolorna. Med
hänsyn till medelsåtgången under de två senaste budgetåren har anslaget
av departementschefen ansetts kunna begränsas till 8,000 kronor.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts framställning hemställer vtskotut.
utskottet,
att riksdagen ma för beredande av ökat understöd åt
lanthushållsskolor för läsåret 1928/1929 anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra förslagsanslag av 8,000
kronor, att utgå med högst 10 procent av skola eljest
enligt gällande bestämmelser tillkommande understöd av
statsmedel, anslag till ålderstillägg samt särskilt dyrtidstillägg
till lärarpersonalen icke inräknat, samt oberoende
av huruvida inom orten tillskjutes däremot helt
eller delvis svarande belopp.
20
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Understöd åt
lantbruksskolor.
[21.]
Dyrtidstillägg
åt föreståndare
och
lärare rid
lantmannaskolor,
lanthushållsskolor
och lantbruksskolor.
[22.]
Utskottet.
21:o) Understöd åt lantbruksskolor. I Kungl. Maj:ts förslag till riksstat
för budgetåret 1929/1930 har ordinarie förslagsanslaget till understöd åt
lantbruksskolor upptagits med oförändrat belopp, 122,500 kronor.
Utskottet hemställer,
att ordinarie förslagsanslaget till understöd åt lantbruksskolor
må i riksstaten för budgetåret 1929/1930
uppföras med oförändrat belopp, 122,500 kronor.
22:o) Dyrtidstillägg åt föreståndare och lärare vid lantmannaskolor,
lanthushållsskolor och lantbruksskolor. Under punkt 22 har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att a) besluta, att de för budgetåret 1928/1929 gällande
allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid lantmannaskolor och
lanthushållsskolor samt lantbruksskolor skola gälla jämväl för budgetåret
1929/1930, b) medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda de närmare föreskrifter,
som för tillämpning av förberörda allmänna grunder för ifrågavarande
dyrtidstillägg må befinnas erforderliga, c) medgiva, att åt lärarinnepersonalen
vid Fredrika Bremer-förbundets lanthushållningsseminarium å Rimforsa må
från och med den 1 juli 1929 och tillsvidare under budgetåret 1929/1930
utgå dyrtidstillägg i huvudsaklig överensstämmelse med de allmänna grunder,
som för samma tid komma att gälla beträffande motsvarande personal
vid lanthushållsskola, och jämlikt de närmare föreskrifter, som Kungl. Maj:t
kan för tillämpning av sagda grunder finna erforderliga, d) för nu angivna
ändamål anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av 135,000
kronor.
Från och med 1920 har riksdagen anvisat anslag till dyrtidstillägg åt
lärare vid lantmannaskolor, lanthushållsskolor och lantbruksskolor. Från
sålunda anvisade anslag har från och med 1921 med riksdagens medgivande
utgått dyrtidstillägg jämväl till lärarinnepersonalen vid Fredrika Bremerförbundets
lanthushållningsseminarium å Rimforsa. Anslaget är för budgetåret
1928/1929 upptaget till 125,000 kronor såsom extra förslagsanslag.
Med erinran att riksdagen i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag fattat
beslut rörande allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst får utskottet förorda upptagandet av ifrågavarande anslag
med det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) besluta, att de för budgetåret 1928/1929 gällande
allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid lantmannaskolor
och lanthushållsskolor samt lantbruksskolor
skola gälla jämväl för budgetåret 1929/1930;
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 21
b) medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda de närmare
föreskrifter, som för tillämpning av förberörda allmänna
grunder för ifrågavarande dyrtidstillägg må befinnas
erforderliga;
c) medgiva, att åt lärarinnepersonalen vid Fredrika
Bremer-förbundets lanthushållningsseminarium å Rimforsa
må från och med den 1 juli 1929 och tillsvidare
under budgetåret 1929/1930 utgå dyrtidstillägg i huvudsaklig
överensstämmelse med de allmänna grunder, som
för samma tid komma att gälla beträffande motsvarande
personal vid lanthushållsskola, och jämlikt de närmare
föreskrifter, som Kungl. Maj:t kan för tillämpning av
sagda grunder finna erforderliga;
d) för nu angivna ändamål anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra förslagsanslag av 135,000 kronor.
23:o) lantbruksskolan vid Ultuna. Under punkt 23 har Kungl. Maj:t Lantbruk!,.
föreslagit riksdagen att höja ordinarie förslagsanslaget till lantbruksskolan skolan
vid Ultuna, nu 8,350 kronor med 1,000 kronor till 9,350 kronor. *[23]°
Den föreslagna ökningen hänför sig till nytillkomna ålderstillägg. Ut- utskottet.
skottet har intet att erinra mot Kungl. Maj:ts framställning och hemställer
fördenskull,
att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget till
lantbruksskolan vid Ultuna, nu 8,350 kronor, med 1,000
kronor till 9,350 kronor.
24:o) Lägre mejeriskolor för kvinnor. Under punkt 24 har Kungl. Lägre mejeriMaj:t
föreslagit riksdagen att i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppföra skoloT f6*
ordinarie reservationsanslaget till lägre mejeriskolor för kvinnor med \24°{
22,000 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 38—41.)
I enlighet med framställning av Kungl. Maj:t till 1921 års riksdag
(IX H. T. p. 14) uppfördes i riksstaten under anslagstiteln lantbruksinstituten
m. m. ett ordinarie anslag å 35,000 kronor till lägre mejeriskolor för kvinnor.
Anslagsbeloppet grundade sig på en av lantbruksstyrelsen framlagd beräkning,
enligt vilken till understöd med 4,100 kronor åt en var av sju skolor
beräknades tillhopa 28,700 kronor samt till understöd åt obemedlade och
mindre bemedlade elever vid skolorna 6,300 kronor. Genom beslut av 1922
års riksdag överfördes sistnämnda anslagspost till det för understöd åt
elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter anvisade ordinarie anslaget
och anvisades till kvinnliga mejeriskolor ett särskilt ordinarie reservationsanslag
av 29,000 kronor, vilket belopp sedermera årligen anvisats med
22
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
Utbildningskurser
för
kontrollassistenter.
[25.]
undantag för innevarande budgetår, då på grund av förefintlig reservation
intet anslag erfordrades.
Vid beräkningen av ovanberörda medelsbehov för skolorna utgick man
ifrån, att vid varje skola skulle vara anställd, förutom föreståndaren, en
huvudlärare till vilken skulle utgå ett fast arvode av 800 kronor jämte,
därest han ej vore boende på platsen, 300 kronor till bestridande av utgifter
för resor till och från skolan samt kost och bostad under vistelsen därstädes.
Till huvudlärarna vid samtliga skolor har sedermera utgått årligen en ersättning
i ett för allt av 1,100 kronor.
I framställning till Kungl. Maj:t har lantbruksstyrelsen i anledning av
en av Norrbottens läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott i ämnet
gjord framställning hemställt om bemyndigande att från nu ifrågavarande
anslag till envar av de vid Nederkalix och Flarkens mejeriskolor anställda
huvudlärarna, för vilka kostnaderna för enkel resa till vederbörandes skola
uppginge till 21 kronor 25 öre respektive 36 kronor — motsvarande kostnader
för huvudläraren vid Ljungbyholms mejeriskola utgjorde 1 krona
40 öre — från och med läsaret 1927/1928 utanordna reseersättning efter
600 kronor för år. Såsom skäl härför har lantbruksstyrelsen anfört att,
enär man måste förutsätta, att huvudläraren, som i samtliga fall därjämte
vore mejerikonsulent inom området, icke kunde sammanföra sin undervisningsverksamhet
till en eller ett par perioder utan måste upprepade
gånger besöka skolan, komme givetvis ersättningen vid dessa skolor att endast
delvis täcka de omkostnader, varför den varit avsedd.
Departementschefen, som biträtt lantbruksstyrelsens förslag, har, med hänsyn
till att vid utgången av budgetåret 1928/1929 kunde väntas å anslaget
förefinnas en behållning av omkring 7,000 kronor, ansett anslagsbeloppet
för nästkommande budgetår kunna begränsas till 22,000 kronor.
Jämväl utskottet anser det vara med rättvisa och billighet överensstämmande,
att de två vid Nederkalix och Flarkens mejeriskolor anställda huvudlärarna,
så länge kostnaderna för deras resor till respektive skolor ställa
sig särskilt höga, erhålla någon förhöjning i till dem utgående reseersättning.
På grund härav och då vad departementschefen i övrigt anfört icke föranleder
någon utskottets erinran, hemställer utskottet,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1929/1930
uppföra ordinarie reservationsanslaget till lägre mejeriskolor
för kvinnor med 22,000 kronor.
25:o) Utbildningskurser för kontrollassistenter. Under punkt 25 har
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till anordnande av utbildningskurser
för kontrollassistenter anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag
av 12,000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
23
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
26:o) Utbildningskurser för ladugärdsförmän och svinskötare. Under
punkt 26 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till anordnande av utbildningskurser
för ladugärdsförmän och svinskötare anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra reservationsanslag av 21,500 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
27:o) Ubildningskurser för kvinnliga ladugärdsskötare i Norrland och
Dalarna. Under punkt 27 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till
anordnande av utbildningskurser för kvinnliga ladugärdsskötare i Norrland
och Dalarna anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag
av 3,500 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
28:o) Utbildningskurser i beteskultur och ängsskötsel. Under punkt
28 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till anordnande av utbildningskurser
i beteskultur och ängsskötsel anvisa för budgetåret 1929/1930 ett
extra reservationsanslag av 3,200 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
29:o) Understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter.
Under punkt 29 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att höja ordinarie
förslagsanslaget till understöd åt elever vid lägre lantbrukundervisningsanstalter,
nu 140,000 kronor, med 20,000 kronor till 160,000 kronor.
Det ökade medelsbehovet hänför sig till det förhållandet, att inkomsterna
särskilt å landsbygden allmänt sjunkit så att ett procentuellt ökat antal
elever, trots det att samma grunder som hittills tillämpats vid stipendiernas
utdelning, måst anses obemedlade eller mindre bemedlade och sålunda berättigade
till understöd. Medelsbehovet har av lantbruksstyrelsen beräknats
till 155,000 kronor. Då medelsåtgången under budgetåret 1927/1928 utgjorde
157,794 kronor och under innevarande budgetår väntades komma att över
-
Utbildningskurser
för
ladugärdsformän
och
svinsköt are.
[26.]
Utbildningskurser
för
kvinnliga
ladugårdsskötare
i
Xorrland ock
Dalarna.
[27.]
Utbildningskurser
i
beteskultur
och ängsskötsel.
[28.]
Understöd åt
elever vid
lägre lantbruksund
ervisningsanstalter.
[29.]
24
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
Trädgårdsskolan
vid
Alnarp.
[30.]
stiga sagda belopp, har departementschefen föreslagit anslagets uppförande
med 160,000 kronor.
Förevarande framställning föranleder icke någon erinran från utskottets
sida.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget till
understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter,
nu 140,000 kronor, med 20,000 kronor till
160,000 kronor.
30:o) Trädgårdsskolan vid Alnarp. I förslaget till riksstat för budgetåret
1929/1930 har Kungl. Maj:t uppfört ordinarie anslaget till trädgårdsskolan
vid Alnarp med oförändrat belopp, 10,000 kronor.
Statsrådsprotokollet sid. 49—52.
Alltsedan 1910 har trädgårdsskolan vid Alnarp åtnjutit statsanslag. Till
en början ingick detta under ordinarie anslagstiteln lantbruksinstituten m. m.,
trädgårdsundervisning, men uppfördes av 1922 års riksdag såsom särskilt
ordinarie anslag (jmf. IX H. T. p. 41). Anslaget, som ända intill budgetåret
1924/1925 utgick med 12,000 kronor, sänktes med hänsyn till det statsfinansiella
läget av 1924 års riksdag till 8,000 kronor. Följande års riksdag
förhöjde anslaget till 10,000 kronor, med vilket belopp det fortfarande finnes
upptaget i riksstaten.
I en till Kungl. Maj:t inkommen framställning, varöver lantbruksstyrelsen
den 31 augusti 1928 avgivit infordrat utlåtande, har styrelsen för lantbruksoch
mejeriinstitutet vid Alnarp i egenskap av styrelse jämväl för trädgårdsskolan
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte av 1929 års riksdag äska ett ordinarie
anslag av 12,000 kronor till upprätthållande av verksamheten vid
skolan under budgetåret 1929/1930. Till stöd härför har styrelsen anfört,
bland annat, följande.
»Att verksamheten vid skolan dock kunnat uppehållas utan nämnvärda
förluster hade möjliggjorts endast därigenom, att i trädgårdarna bedrivits
en lönande produktion av trädgårdsalster. Den ekonomiska ställningen hade
dock försämrats högst avsevärt på senare tid bland annat därför att allmänhetens
intresse för fruktträdsplantering minskats av flera års dåliga
fruktskördar, varigenom också efterfrågan på fruktträd avtagit, på samma
gång som konkurrensen mellan fruktträdskolorna blivit allt skarpare. Anledning
vore därför.att befara, att inkomsten från trädgårdarna icke såsom
hittills skulle räcka till att bestrida de ökade kostnaderna för undervisningens
upprätthållande, särskilt som en del av kostnaderna för viss försöksverksamhet
skulle bestridas med trädgårdarnas medel. Styrelsen såge ingen
annan möjlighet att uppehålla undervisningen vid samma nivå som hittills
än genom en ökning i statsanslaget till samma summa, som ursprungligen
beviljats skolan eller 12,000 kronor om året. Skulle mot förmodan den
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
25
ekonomiska ställningen utvecklas fördelaktigare, än man för närvarande
kunde förutse, vore från statens sida sett ingen skada skedd därmed att
årsanslaget ökats, då eventuellt överskott i varje fall återbetalades till statsverket.
»
Departementschefen har funnit utredningen i ärendet giva vid handen,
att någon höjning av skolans inkomster torde vara erforderlig för tillgodoseendet
av de ökade krav, som utvecklingen inom ifrågavarande undervisningsområde
ställde på skolan, men departementschefen har tillika ansett
den anordningen lämpligare, att trädgårdsskolan behölle jämväl det belopp
av 2,000 kronor, vilket för närvarande av inkomsterna av trädgårdarna vid
Alnarp tillgodofördes den från skolan fristående försöksverksamheten med
köksväxter därstädes, samt att sagda verksamhet bereddes ersättning genom
höjning med motsvarande belopp av det till densamma utgående statsbidraget.
Genom en sådan anordning skulle någon höjning av anslaget till
trädgårdsskolan icke tarvas.
Utskottet, som icke finner skäl till erinran mot vad departementschefen i
ärendet anfört, hemställer,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1929/1930
uppföra ordinarie anslaget till trädgårdsskolan vid
Alnarp med oförändrat belopp, 10,000 kronor.
31:o) Försöksverksamhet med köksväxter vid Alnarps trädgårdar.
Under punkt 31 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till försöksverksamhet
med köksväxter vid Alnarps trädgårdar anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra anslag av 21,300 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 52 och 53.)
För budgetåret 1928/1929 beräknades i likhet med föregående budgetår
medelsbehovet till 26,300 kronor. Såsom inkomster beräknades andel i
vinstmedel från Alnarps trädgårdar 2,000 kronor, försäljning av produkter
från försöksverksamheten 1,500 kronor samt ersättning för kontrollodling av
köksväxter för statens centrala frökontrollanstalts räkning 3,500 kronor eller
sålunda tillhopa 7,000 kronor. Statsanslaget för samma budgetår upptogs i
anslutning härtill med 19,300 kronor.
Den nu ifrågasatta höjningen av anslaget med 2,000 kronor är betingad
av att — såsom framgår av den under nästföregående punkten lämnade
redogörelsen — trädgårdsskolan skulle behålla ett belopp av 2,000 kronor,
vilket för närvarande av inkomsterna av trädgårdarna vid Alnarp tillgodoföres
den från skolan fristående försöksverksamheten med köksväxter därstädes
och att på grund härav denna verksamhet skulle beredas ersättning
genom höjning med motsvarande belopp av det till densamma utgående
statsbidraget.
Utskottet.
Försöksrtrksamhet
med
köksväxter
vid Alnarps
trädgårdar.
[*1.3
26
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
utskottet. Kungl. Maj:ts framställning föranleder ingen utskottets erinran. Utskottet
hemställer fördenskull,
att riksdagen må till försöksverksamhet med köksväxter
vid Alnarps trädgårdar anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra anslag av 21,300 kronor.
Trädgårds- 32:o) Trädgårdsskola för kvinnor. Med tillstyrkande av bifall till Kungl.
^kvinnor* Maj:ts under punkt 32 gjorda framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må liksom för innevarande budgetår
såsom statsbidrag för uppehållande av undervisningen
vid Fredrika Bremer-förbundets fruktodlings- och trädgårdsskola
vid Apelryd anvisa för budgetåret 1929/1930
ett extra anslag av 7,000 kronor.
33:o) Kurser i trädgårdsskötsel. Under punkt 33 har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att till kurser i trädgårdsskötsel anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra reservationsanslag av 17,000 kronor.
Till kurser i trädgårdsskötsel nämligen dels utbildningskurser för trädskötare
och dels trädgårdskurs i Norrland hava från och med 1920 anvisats
medel i form av extra reservationsanslag. Årliga kostnaden för trädskötarkurserna
har under senare år uppskattats till 19,000 kronor. För trädgårdsknrsen
i Norrland beräknas kostnaden till 2,700 kronor. För budgetåret
1928/1929 har för ändamålet anvisats ett anslag av 17,000 kronor, därvid
räknades med en reservation till den 1 juli 1928 av 4,700 kronor.
Med hänsyn till beräknad reservation har anslaget upptagits till 17,000
kronor eller samma belopp som för innevarande budgetår.
Utskottet. Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning
hemställer utskottet,
att riksdagen må till kurser i trädgårdsskötsel anvisa
för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av
17,000 kronor.
Stnteriväseudet.
stutenöver- 34:o) Stuteriöverstyrelsen. I Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för budstyreisen.
getåret 1929/1930 är det under titel stuteriöverstyrelsen uppförda ordinarie
*- ''•* förslagsanslaget upptaget med oförändrat belopp, 33,600 kronor.
Beträffande detta anslag har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet
härigenom velat
Kurser i trädgårdsskötsel.
[33.]
erinra.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 27
35:o) Avlöningar till tjänstemän vid hingstdepåer och stuteri. Under
punkt 35 har Kung]. Ma.i:t föreslagit riksdagen att, med uteslutande ur
riksstaten av det däri upptagna ordinarie förslagsanslaget till avlöningar
vid hingstdepåer och stuteri, under benämning avlöningar till tjänstemän
vid hingstdepåer och stuteri uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 42,000
kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
36:o) Avlöningar till övrig personal vid hingstdepåer och stuteri.
Under punkt 36 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att under benämning
avlöningar till övrig personal vid hingstdepåer och stuteri i riksstaten uppföra
ett ordinarie förslagsanslag av 70,000 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
37:o) Hästavelns befrämjande. Under punkt 37 har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att höja ordinarie reservationsanslaget till hästavelns befrämjande,
nu 250,000 kronor, med 225,000 kronor till 475,000 kronor, att
direkt utgå av totalisatormedel.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
38:o) Förbättringsarbeten ä betesmarkerna vid Flyinge hingstdepå och
stuteri. Under punkt 38 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att
för utförande av vissa betesförbättrings- och därmed sammanhängande arbeten
vid Flyinge hingstdepå och stuteri må av fonden för anläggande av ett
statsstuteri användas ett belopp av högst 35,570 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
Avlöningar
till tjänstemän
vid
hingstdepåer
och stuteri.
[35.]
Avlöningar
till övrig personal
vid
hingst depå er
och stuteri.
[36.]
Hästavelns
befrämjande.
[37.]
Förbättringsarbeten
å
betesmarkerna
vid Flyinge
hingst depå
och stuteri.
[38.]
erinra.
28
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Befrämjande
i allmänhet
av nötboskapsaveln.
Understöd åt
kontrollföreningsverksamhet.
Avelscentra
för nötboskap.
[39.]
Förekommande
och
hämmande av
tuberkelsjukdomar
hos
nötkreaturen.
[40.]
Motioner.
Boskapsskötsel m. in.
39:o) Befrämjande i allmänhet av nöthoskapsaveln. I Kungl. Maj:ts
förslag till riksstat för budgetåret 1929/1930 är det under titel befrämjande
i allmänhet av nötboskapsaveln uppförda ordinarie reservationsanslaget upptaget
med oförändrat belopp, 273,000 kronor.
Beträffande detta anslag har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet
härigenom velat
erinra.
40:o) Understöd åt kontrollföreningsverksamhet. I Kungl. Maj:ts förslag
till riksstat för budgetåret 1929/1930 är det under titel understöd åt
kontrollföreningsverksamhet uppförda ordinarie reservationsanslaget upptaget
med oförändrat belopp, 80,000 kronor.
Beträffande detta anslag har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet
härigenom velat
erinra.
41:o) Avelscentra för nötboskap. Under punkt 39 har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att för bestridande av kostnaderna för avelscentra för
nötboskap anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av
21,700 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
42:o) Förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen.
Under punkt 40 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till
förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen anvisa
för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av 130,000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande inom
riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen
nr 110 i första kammaren av herrar Pålsson och Svensson, Isak, likalydande
med nr 185 i andra kammaren av herrar Osberg och Jönsson i
Revinge, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till
Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte föranstalta om ny skyndsam
utredning rörande ytterligare åtgärder för bekämpande av nötkreaturstuberkulosen
samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen giver
anledning; samt
nr 183 i andra kammaren av herr Weibull, vari gjorts hemställan av
enahanda innehåll.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
29
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får utskottet
hänvisa till motionerna.
Riksdagen har för varje år från och med 1898 anvisat anslag till före- Bestämmelser
kommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen. För roranfe ar>-
stagets an
innevarande
budgetår har anslaget uppförts med 130,000 kronor. vändning
Anslaget disponeras till huvudsaklig del jämlikt bestämmelserna i kungörelsen
den 20 juni 1924 (nr 271) angående ersättning till veterinär, som
på rekvisition av ladugårdsinnehavare verkställt undersökning med tuberkulin
av nötkreatur (Bangska metoden), med däri genom kungörelse den 20 juli
1925 (nr 368) gjorda ändringar. Om villkoren för erhållande av dylik undersökning
på statens bekostnad stadgas i särskild kungörelse den 25 februari 1919 (nr
133) med däri genom kungörelse den 8 december 1922 (nr 570) gjord
ändring. Genom sistnämnda författningsändring, som vidtagits med hänsyn
till nödvändigheten att minska statsutgifterna för ifrågavarande ändamål,
gjordes en begränsning av rätten att erhålla av staten bekostad kontrollundersökning
för utrönande av huruvida djurbesättning, som befunnits
reaktionsfri, fortfarande har denna egenskap. Medan sålunda tidigare en
djurägare kunnat årligen komma i åtnjutande av dylik kostnadsfri kontrollundersökning,
får numera djurägare, vars besättning vid två på varandra
följande av staten bekostade kontroll undersökningar befunnits reaktionsfri,
icke vidare möjlighet att erhålla hjälp till bestridande av kostnaderna
för nya undersökningar, utan får själv svara, för följande kontrollundersökningar.
Kungl. Maj:t plägar vidare varje år av detta anslag anvisa erforderliga
belopp till bestridande av lantbruksstyrelsens kostnader för handläggning
av ifrågavarande ärenden, nämligen till arvoden åt särskild föredragande
jämte biträden samt ersättning för löpande utgifter, till inköp av tuberkulin,
till arvode och reseersättning åt en av lantbruksstyrelsen förordnad statskonsulent
vid bekämpande av tuberkulosen hos nötkreaturen (instruktion
den 29 december 1920, nr 897), till ersättning för nedslaktning av djur i
och för utredning av orsaken till uppträdande av tuberkulos inom någon
ladugårdsbesättning samt till understöd vid bemödanden till förekommande
och hämmande av tuberkulos inom mindre ladugårdsbesättningar jämlikt
kungörelsen den 20 december 1912 (nr 376).
Av ifrågavarande anslag har Kungl. Maj:t jämväl beviljat understöd för
bekämpande med tillämpning av den s. k. Ostertagska metoden (kliniska metoden)
av smittfarlig tuberkulos bland nötkreaturen alltsedan 1920 inom Malmöhus
län, sedan 1927 inom Hallands och Östergötlands län samt under 1928 inom
Kalmar läns södra hushållningssällskaps område och Uppsala län. Den höjning
av anslaget med 10,000 kronor, som medgavs av 1928 års riksdag, avsåg
i främsta rummet möjliggörande av ökad försöksverksamhet enligt
nämnda metod. Vidare har Kungl. Maj:t anvisat medel för särskilt be
-
30
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Motionerna.
Utskottet.
kämpande av tuberkulosen bland nötkreaturen inom vissa socknar i Härjedalen,
varjämte Kungl. Maj:t anvisat medel till undersökningar för utrönande
av det svenska tuberkulinets beskaffenhet i visst hänseende.
I motionerna framhålles behovet av ytterligare statsunderstöd för nötkreaturstuberkulosens
bekämpande. I detta avseende framhålles huvudsakligen
önskvärdheten av en allmän tillämpning jämväl av den Ostertagska
metoden vid sidan av den Bangska. I fråga om sistnämnda metod föreslås
slopandet av 1923 års restriktioner. Tillika ifrågasattes införande av allmän
skyldighet att nedslakta smittförande djur, varvid skulle utgå viss
ersättning av statsmedel på sätt i viss mån redan är fallet vid smittsam
juvertuberkulos.
I anslutning till motionärernas allmänna uppfattning i denna fråga vill
utskottet till en början understryka betydelsen av kampen mot kreaturstuberkulosen
och vikten av att staten, med hänsyn till de synnerligen stora
värden, det härvidlag gäller såväl från jordbruksnäringens som folkhälsans
synpunkt, skänker ett verksamt stöd åt bemödanden i sådant avseende.
Statens redan mångåriga understödjande av tuberkuloskampen har också
medfört icke obetydliga resultat. Sedan åtskilliga år tillbaka har dock påtagligt
behov framträtt av ytterligare åtgärder på detta område och en mera
fullständig plan för arbetets bedrivande. Såsom i motionerna erinrats har
emellertid det med hänsyn härtill redan 1911 påbörjade vidlyftiga utredningsarbetet
på ifrågavarande område kommit att avstanna utan att leda
till något annat mera väsentligt resultat än pastöriseringslagen. Åtskilliga
centrala frågor, varibland särskilt torde böra nämnas det jämväl av motionärerna
berörda spörsmålet, vilka åtgärder böra vidtagas för förhindrande
av tuberkulosens spridning genom sjuka djurs försäljning såsom livdjur,
hava därför alltjämt förblivit olösta. På sätt framhålles i motionen II: 183
har också bristen på en rationell plan för tuberkulosarbetets bedrivande
under senare år lagt hinder i vägen för den ökning i statens medverkan i
tuberkuloskampen, som måhända eljest kunde varit motiverad. I detta hänseende
åberopar motionären ett uttalande av 1927 års jordbruksutskott i
anledning av då motionsvis gjorda yrkanden om förhöjning av det av Kungl.
Maj:t äskade anslaget för ifrågavarande ändamål i syfte att möjliggöra återgång
i viss mån till de grunder för statens understöd av tuberkulinundersökningar,
som tillämpades före år 1923. Berörda uttalande var av följande
innehåll:
Utskottet fann det givetvis vara eu angelägenhet av synnerlig vikt, att
icke de dittills vunna resultaten i kampen mot kreaturstuberkulosen äventyrades,
och ansåg ur denna synpunkt motionärernas syfte värt allt beaktande.
Då emellertid utskottet förutsatte, att en utredning på sätt departementschefen
i statsrådsprotokollet antytt komme till stånd rörande de åtgärder,
som finge anses bäst icke allenast för sjukdomens konstaterande och
hämmande i de särskilda fallen utan även till förhindrande av dess spridande
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
31
genom sjuka djur, ansåg sig utskottet i avvaktan på resultatet härav icke
böra förorda någon höjning i det av Ivungl. Maj:t föreslagna anslagsbeloppet.
Härav framgår, att utskottet redan tidigare ansett utredning i det avseende,
varom förslag nu väckts, böra äga rum, ehuru utskottet då ansåg sig
kunna förutsätta, att den skulle komma till stånd utan särskilt initiativ
från riksdagens sida. Såsom förhållandena emellertid utvecklat sig, måste
utskottet i likhet med motionärerna finna goda skäl föreligga för en hänvändelse
till Kungl. Maj:t om sådan utredning. Vad beträffar sättet för
anordnande av denna utredning och dess riktlinjer anser utskottet icke lämpligt
eller nödvändigt att nu göra mera bestämda uttalanden. Såsom i motionerna
1:110 och II: 185 påpekas, förefinnes emellertid redan åtskilligt utredningsmaterial.
Det synes därför snarare gälla att av detta material göra ett
praktiskt urval och överarbeta detta än att anordna en ny vidlyftig utredning
på lång sikt. I detta sammanhang kan ock framhållas, att i ett stort
antal länder praktisk erfarenhet föreligger rörande mera fullständiga och
ingripande åtgärder mot nötkreaturstuberkulosen än de i vårt land tilllämpade.
Att spörsmålet överhuvud är synnerligen aktuellt bland målsmän
för olika intressen på detta område framgår icke minst av de uttalanden,
som fogats vid motionen II: 183.
Som ovan nämnts, anser sig utskottet icke böra fastslå några mera bestämda
direktiv för den ifrågasatta utredningen. De synpunkter motionärerna
framfört finner utskottet emellertid vara värda beaktande — särskilt
anser sig utskottet kunna instämma i uppfattningen, att den Ostertagska metoden
förtjänar en mera allmän utbredning vid sidan av den Bangska —
men utskottet förutsätter givetvis, att även andra utvägar än de, motionärerna
närmast åsyfta, underkastas omprövning. De kampmedel mot
nötkreaturstuberkulosen, som kunna komma i fråga, böra givetvis i mesta
möjliga mån komplettera varandra. Utskottet anser det jämväl böra
tagas i övervägande, huruvida staten må äga möjlighet att påverka
föreningsverksamheten på avelsarbetets och mejerinäringens område i
syfte att genom restriktiva bestämmelser på dessa områden förhindra
tuberkulossmittans spridning. Vidare vill utskottet beträffande den i
motionerna särskilt framhållna olägenheten av de av besparingsskäl sedan
1923 tillämpade inskränkningarna i statens understöd till tuberkulinundersökningar
framhålla, att motionärernas uppfattning i detta avseende icke
synes sakna allt fog. I varje fall torde även den frågan med stöd av hittills
vunna erfarenheter böra vid den ifrågasatta utredningen övervägas.
Slutligen anser sig utskottet — då det nu ifrågasättes åtgärder ledande till
ökade krav på statens medverkan i kampen mot nötkreaturstuberkulosen —
böra särskilt erinra därom, att den grundläggande förutsättningen för framgång
på detta område dock alltid måste bliva den enskildes eget initiativ
och ihärdiga arbete.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet, som icke har något
att erinra mot det av Kungl. Maj:t nu äskade anslagsbeloppet,
32
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Kontroll å
uppvärmning
av till kreatursföda
avsedd
mjölk
m. m.
[41.]
Utskottet.
Befrämjande
i allmänhet
av svinaveln.
att riksdagen må
a) till förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar
hos nötkreaturen anvisa för budgetåret 1929/1930
ett extra förslagsanslag av 130,000 kronor;
b) med anledning av motionerna 1:110 och II: 185
samt II: 183 i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att
Kungl. Maj:t ville föranstalta om utredning rörande
ytterligare åtgärder för bekämpande av nötkreaturstuberkulosen
samt för riksdagen framlägga de förslag,
vartill utredningen kan giva anledning.
43:o) Kontroll å uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk m. m.
Under punkt 41 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för bestridande
av statsverkets kostnader för tillsyn å efterlevnaden av lagen den 6 juni
1925 (nr 382) angående nppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk m. m.
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av 30,000 kronor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen för budgetåret
1928/1929 anvisat ett extra förslagsanslag av 35,000 kronor till bestridande
av statsverkets kostnader för tillsyn å lagens efterlevnad.
På grund av stark nedgång av kontrollkostnaderna, vilken i ärendet uppgivits
bero på bland annat mul- och klövsjukans upphörande i landet
och på av lantbruksstyrelsen föreskrivna nedsättningar av antalet provtagningar
vid vissa mejerier, har anslaget för budgetåret 1929/1930 ansetts kunna
beräknas till 30,000 kronor.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning
hemställer utskottet,
att riksdagen må för bestridande av statsverkets kostnader
för tillsyn å efterlevnaden av lagen den 6 juni
1925 (nr 382) angående uppvärmning av till kreatursföda
avsedd mjölk m. m. anvisa för budgetåret 1929/
1930 ett extra förslagsanslag av 30,000 kronor.
44:o) Befrämjande i allmänhet av svinaveln. I Kungl. Maj:ts förslag
till riksstat för budgetåret 1929/1930 är det under titel befrämjande i allmänhet
av svinaveln uppförda ordinarie reservationsanslaget upptaget med
oförändrat belopp, 60,000 kronor.
Beträffande detta anslag har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet
härigenom velat
erinra.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
33
45:o) Avkastningsbedönming rörande avelssvin. Under punkt 42 bär AvkastningsKungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att för anordnande av avkastningsbedöm- bedö™ninP
ning rörande avelssvin anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av
17,500 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
46:o) Fåravelns befrämjande. I Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för Fåravelns
budgetåret 1929/1930 är det under titel fåravelns befrämjande uppförda or- beframJandedinarie
reservationsanslaget uppfört med oförändrat belopp, 24,000 kronor.
Beträffande detta anslag har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet
härigenom velat
erinra.
47:o) Fjäderfäavelns befrämjande. Under punkt 43 har Kungl. Maj:t Fjdderfäföreslagit
riksdagen att till fjäderfäavelns befrämjande anvisa för budgetåret avelns befram1929/1930
ett extra anslag av 20,000 kronor. Y43.]
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
48:o) Biskötselns befrämjande. I Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för Biskötselns
budgetåret 1929/1930 är det under titel biskötselns befrämjande uppförda befrämJa"deordinarie
reservationsanslaget upptaget med oförändrat belopp, 10,000 kronor.
Beträffande detta anslag har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet
härigenom velat
erinra.
V et erinär väsendet.
49:o) Veterinärhögskolan. Under punkt 44 har Kungl. Maj:t föreslagit Teterinärriksdagen
att a) godkänna ett av departementschefen i statsrådsprotokollet h6ls^V1''
förordat förslag till stat för veterinärhögskolan, att tillämpas från och ^ ‘
med budgetåret 1929/1930; b) vid bifall härtill höja ordinarie förslagsanslaget
till veterinärhögskolan, nu 313,600 kronor, med 2,500 kronor till
316,100 kronor; c) medgiva, att av »försäljningsmedlen för veterinärinstitutets
forna tomter vid Karlaplan» må användas ett belopp av 20,000 kronor
för omändring och tillbyggnad på sätt i statsrådsprotokollet angivits
av veterinärhögskolans kirurgiska häststall.
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 10 samt. 1 höft. (Nr 1.)
■oranae aveissvin.
[42.]
3
34
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
(Statsrådsprotokollet sid. 91—104.)
På framställning av Kungl. Maj:t uppförde 1928 års riksdag ordinarie
förslagsanslaget till veterinärhögskolan med 313,600 kronor samt godkände
följande stat för högskolan att tillämpas från och med budgetåret 1928/1929
(IX H. T. p. 42 och R. skr. nr 128):
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag kronor 147,000
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................................ » 1,500
Arvoden till rektor 1,500 kronor, en prosektor 6,000 kronor,
envar av 4 laboratorer å 6,000 kronor, envar av 4
assistenter å 4,500 kronor samt till biträde vid port- och
telefonvaktsgöromålen 200 kronor ........................................ » 49,700
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare in. m. » 26,000
Övriga utgifter....................................................... » 89,400
Förslagsanslag kronor 313,600.
I posten avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare in. m. ingår ett
belopp av 4,200 kronor till drängar och extra betjäning.
I posten övriga utgifter innefattas huvudsakligen dels omkostnadsanslag
för högskolans särskilda avdelningar dels ock allmänt anslag å 60,000 kronor
för bränsle, belysning, renhållning m. m. Omkostnadsanslagen för den patologisk-anatomiska
avdelningen och avdelningen för nötkreaturssjukdomar
utgöra 2,500 kronor respektive 4,000 kronor. Vid upptagande av anslagsposten
till övriga utgifter till sammanlagt 89,400 kronor har räknats med
en årlig nettovinst av 12,000 kronor av högskolans stallar och smedja, vilket
belopp i första hand avsågs att få tagas i anspråk för ifrågavarande »övriga
utgifter».
För diverse behov vid veterinärhögskolan har därjämte för budgetåret
1928/1929 anvisats ett extra reservationsanslag av 38,200 kronor. Förutom
ett fyllnadsbelopp å 35,100 kronor till bränsle m. m. ingår däri dels 1,500
kronor till ökning av kliniskt material vid kirurgiska kliniken dels ock
1,600 kronor till personligt ålderstillägg åt laboratorn N. O. Engfeldt.
Beträffande anslagsposten avlöningar till icke ordinarie befattningshavare
m. m. utgår enligt statsrådsprotokollet från den däri ingående posten
till drängar och extra betjäning ersättning bland annat till en extra eldare.
Vidare inhämtas av stastsrådsprotokollet, att erfarenheten givit vid handen,
att efter fullbordad ombyggnad av högskolans värmeledning kostnaden för
anläggningens skötsel torde kunna nedbringas med omkring 1,000 kronor
motsvarande avlöning till ovanberörde extra eldare. Enligt medgivande av
1928 års riksdag skulle den besparing, som på grund av sagda ombyggnad
kunde komma att uppstå genom minskat behov av arbetskraft, få användas
till ökning av anslaget till patologisk-anatomiska avdelningen. Departementschefen
har emellertid förordat förstärkning med visst belopp av sist
angivna anslag, varför nu berörda besparing ej vidare skulle behöva reserveras
för sådant ändamål. På grund härav skulle den i anslaget till
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
35
avlönande av icke-ordinarie befattningshavare ingående posten till drängar
och extra betjäning nedsättas med 1,000 kronor eller till 3,200 kronor och
hela anslagsposten bestämmas till 25,000 kronor. Med avseende å denna
anslagsposts beteckning har förslag väckts om dess uppförande såsom förslagsanslag,
och — i anslutning till vad statskontoret föreslagit — har
departementschefen ansett, att i staten för veterinärhögskolan borde införas
följande bestämmelse.
»Av anslagsposten till icke-ordinarie befattningshavare m. m. må användas
till grundavlöningar till extra ordinarie tjänstemän, högst .... kronor 11,040
:> bestridande av sekreterar-, sysslomanna- och bibliotekariegöromål
samt till drängar och extra betjäning m. m.,
höSst....................................................................................... » 12,150.
Härjämte må av nämnda anslagspost utgå vad som erfordras till beredande
av avlöningsförhöjningar åt extra ordinarie tjänstemän ävensom enligt gällande
författningar uppkommande kostnader för läkarvård jämte läkemedel
o. d. samt begravningshjälp till sådan personal.»
Beträffande anslagspostens övriga utgifter har departementschefen i fråga
om det däri ingående beloppet till den patologisk-anatomiska avdelningen
med hänsyn till det av högskolestyrelsen nu ytterligare understrukna behovet
och i betraktande därtill av den tillmötesgående ställning till kravet
pa ökade medel för detta ändamal, som riksdagen på sätt ovan nämnts
lorlidet år intog, förordat en höjning av ifrågavarande anslagspost med
2,500 kronor. Med hänsyn till det stora behov, som syntes föreligga av
någon ytterligare förstärkning av bidraget till avdelningen för nötkreaturssjukdomar
m. m„ har departementschefen ansett sig även böra tillstyrka, att
för möjliggörande härav anslaget till övriga utgifter i överensstämmelse
med myndigheternas förslag tillfördes ett belopp av 1,000 kronor.
I fråga om det extra anslaget till diverse behov vid veterinärhögskolan
har den däri ingående posten bränsle m. m. till följd av centraliseringen
av värmeanläggningen vid högskolan i högskolestyrelsens förslag begränsats
till 25,500 kronor eller till ett belopp, som med 9,600 kronor understiger
det för innevarande budgetår beräknade. Till nämnda post under anslaget
skulle läggas det till kliniskt material vid kirurgiska kliniken avsedda
beloppet 1,500 kronor. Å andra sidan kunde till följd av att laborator Engfeldt
lämnat sin befattning vid högskolan ur ifrågavarande extra anslag
uteslutas det personliga ålderstillägg till Engfeldt å 1,600 kronor, som
för närvarande utginge från anslaget. Detta har följaktligen upptagits med
(25,500 + 1,500 =) 27,000 kronor.
Med iakttagande av de sålunda tillstyrkta förslagen skulle staten för veterinärhögskolan
erhålla följande utseende.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ kronor 147,000
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................................ » 1,500
Arvoden till rektor 1,500 kronor, en prosektor 6,000 kronor,
envar av 4 laboratorer å 6,000 kronor, envar av 4 assi
-
Utskottet.
36 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
stenter å 4,500 kronor samt till biträde vid port- och
telefonvaktsgöromålen 200 kronor ........................................ kronor
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag
.................................................................................... *
Övriga utgifter.................................................... »__
Förslagsanslag kronor 316,100.
Under denna punkt har departementschefen vidare till behandling upptagit
en av styrelsen för veterinärhögskolan gjord framställning angående
anslag för omändring av högskolans kirurgiska häststall till stationär hundklinik
för kirurgiska fall.
Departementschefen har i frågan anfört följande.
»Vad beträffar högskolestyrelsens förslag till viss ombyggnad av det nuvarande
häststallet vid kirurgiska kliniken i samband med överflyttning
dit av stationära hundkliniken, synes mig vad lärarkollegiet och högskolans
styrelse anfört giva vid handen, att en sådan anordning skulle med hänsyn
till inträffade ändrade förhållanden vara av största betydelse för undervisningen.
Det vill även synas som om ett överförande på föreslaget sätt av
en del av hundmaterialet till den kirurgiska avdelningen skulle komma att
medföra en välbehövlig lättnad i anhopningen av arbetet å den medicinska
avdelningen, vilket eljest eventuellt kan förutses skola komma att påkalla
särskilda anordningar. Med hänsyn härtill anser jag mig böra förorda de
av högskolestyrelsen föreslagna byggnadsarbetena, att utföras i huvudsaklig
överensstämmelse med handlingarna i ärendet bilagt förslag. Det av byggnadsstyrelsen
beräknade anslagsbeloppet föranleder icke någon erinran från
min sida. För ändamålet erforderliga medel kunna på sätt statskontoret
anfört beredas från behållningen å ’ iörsäl j ning smed len för veterinärinstitutets
forna tomter vid Karlaplan’. Uppförande av n5rtt anslag å riksstaten tarvas
sålunda icke. Ärendet torde dock, såsom statskontoret uttalat, vara av beskaffenhet
att böra underställas riksdagens prövning.»
Utskottet finner icke anledning till erinran mot det av departementschefen
förordade förslaget till stat för veterinärhögskolan och såsom en följd härav
tillstyrker utskottet en höjning med 2,500 kronor av ordinarie anslaget till
veterinärhögskolan. Den av departementschefen ifragasatta dispositionen av
ett belopp å 20,000 kronor av »försäljningsmedlen för veterinärinstitutets
forna tomter vid Karlaplan» till ombyggnad av det nuvarande häststallet vid
kirurgiska kliniken föranleder ej heller någon utskottets erinran. Utskottet
anser sig jämväl böra biträda förslaget om anvisande för budgetåret
1929/1930 av ett med 11,200 kronor eller till 27,000 kronor nedsatt belopp
till diverse behov vid veterinärhögskolan.
Med förmälan att utskottet under nästföljande punkt gör hemställan om
uppförande av anslag för sistberörda ändamål, hemställer utskottet nu,
att riksdagen må
a) godkänna det av departementschefen förordade förslaget
till stat för veterinärhögskolan, att tillämpas från
och med budgetåret 1929/1930;
49,700
25,000
92,900
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
37
b) vid bifall härtill höja ordinarie förslagsanslaget
till veterinärhögskolan, nu 313,600 kronor, med 2,500
kronor till 316,100 kronor;
c) medgiva, att av »försäljningsmedlen för veterinärinstitutets
forna tomter vid Karlaplan» må användas ett
belopp av 20,000 kronor för omändring och tillbyggnad
på sätt i statsrådsprotokollet nämnts av veterinärhögskolans
kirurgiska häststall.
50:o) Diverse behov vid veterinärhögskolan. Under åberopande av vad
utskottet anfört under nästföregående punkt hemställer utskottet,
att riksdagen må till diverse behov vid veterinärhögskolan
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra
reservationsanslag av 27,000 kronor.
51:o) Ytterligare anslag för ombyggnad av värmeanläggningen vid
veterinärhögskolan. Under punkt 46 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
medgiva, att av »försäljningsmedlen för veterinärinstitutets forna tomter vid
Karlaplan» må — utöver det belopp av 220,000 kronor, som enligt beslut av
1928 års riksdag får användas för ombyggnad av värmeanläggningen vid
veterinärhögskolan — för samma och övriga i statsrådsprotokollet angivna
ändamål användas ytterligare intill ett belopp av 37,500 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, vilket
utskottet härigenom velat
erinra.
52:o) Statens veterinärbakteriologiska anstalts verksamhet. I förslaget
till riksstat för budgetåret 1929/1930 har ordinarie reservationsanslaget till
statens veterinärbakteriologiska anstalts verksamhet upptagits med oförändrat
belopp, 18,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att ordinarie reservationsanslaget till statens veterinärbakteriologiska
anstalts verksamhet må i riksstaten för
budgetåret 1929/1930 uppföras med oförändrat belopp,
18,000 kronor.
53:o) Distriktsveterinärers avlönande. Under punkt 48 har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att höja ordinarie förslagsanslaget till distriktsveterinärers
avlönande, nu 250,000 kronor, med 5,000 kronor till 255,000 kronor.
Diterse behov
vid veterinärhögskolan.
[45.]
Ytterligare
anslag för ombyggnad
åt?
värmeanläggningen
vid
veterinärhöqskolan.
[46.]
Statens veterinärbakteriologiska
anstalts
verksamhet.
[47.]
Distrikts
veterinärers
avlönande.
[48.]
38
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Motioner.
Utskottet.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förhaft två inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen nr 167 i första
kammaren av herr Gustafson, Fritiof, m. fl. likalydande med nr 291 i andra
kammaren av herrar Hedlund i Häste och Jeppsson, vari hemställts, att
riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte,
efter verkställd utredning, låta utarbeta och för riksdagen framlägga förslag
till provisorisk lönereglering för landets distriktsveterinärer i huvudsaklig
överensstämmelse med medicinalstyrelsens förslag i dess skrivelse av den
15 mai 1926.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionerna.
I motionerna fram hålles hurusom svenska distriktsveterinärföreningen i
skrivelse till Kungl. Ma.j:t den 27 januari 1926 — i syfte att erhålla full
statsanställning — hemställt, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga erforderliga
åtgärder för åstadkommande av en fastare organisation av landets distriktsveterinärväsende
antingen genom befattningshavarnas omedelbara uppförande
å rikets stat eller ock, såsom övergångsordning med bibehållande av nu
utgående landstingsanslag till utgången av år 1933 genom en ökning av
statsbidraget med belopp, motsvarande skillnaden mellan en med stöd av
17:e lönegraden i civilförvaltningens allmänna avlöningsreglemente uppgjord
löneplan och den avlöning, de för det närvarande åtnjuta. Vidare anföra motionärerna,
att medicinalstyrelsen den 15 maj 1926 avgivit ett utförligt yttrande
över denna framställning, vari styrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte
förelägga riksdagen förslag antingen till definitiv lönereglering för distriktsveterinärerna
eller ock provisorisk lönereglering i huvudsaklig överensstämmelse
med föreningens nyssnämnda förslag.
På sätt i motionerna jämväl erinrats har statskontoret anbefallts avgiva
utlåtande i ärendet, vilket emellertid ännu icke inkommit till Kungl. Maj:t.
I motionerna uttalas vidare, att det av distriktsveterinärföreningen 1926
framförda kravet på statsanställning för distriktsveterinärer enligt motionärernas
mening finge anses principiellt riktigt, men att såsom medicinalstyrelsen
framhållit av statsfinansiella hänsyn icke kunde bortses ifrån att
nu gällande löneavtal utlöpte först 1934 och att ett brytande av dessa avtal
skulle för staten bliva alltför dyrbart. Då emellertid distriktsveterinärerna
dessförinnan borde tillerkännas skälig löneförhöjning, syntes motionärerna
ett lämpligt förslag vara att såsom medicinalstyrelsen i sitt berörda utlåtande
alternativt föreslagit till utgången av 1933 tillerkänna dem en tillfällig
ökning av statsbidraget. Motionärernas förslag utmynnar i en hemställan
om skrivelse till Kungl. Maj:t att, efter verkställd utredning, för
riksdagen framlägga förslag till provisorisk lönereglering i huvudsaklig överensstämmelse
med medicinalstyrelsens sistberörda förslag.
Den av Kungl. Maj:t föreslagna höjningen med 5,000 kronor i förevarande
anslag, vilken föranletts därav, att anslaget under senare år årligen
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 39
■överskridits med i runt tal nämnda belopp, föranleder icke någon utskottets
erinran.
Att såsom motionärerna ifrågasätta — i avvaktan på en slutlig lösning
av distriktsveterinärernas lönefråga — hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning
och förslag till provisorisk lönereglering i anslutning till ett förslag, som
på sätt ovan nämnts för närvarande befinner sig på remiss hos statskontoret,
kan utskottet för sin del icke tillstyrka.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
1) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande framställning höja ordinarie förslagsanslaget
till distriktsveterinärers avlönande, nu 250,000 kronor,
med 5,000 kronor till 255,000 kronor,
2) att motionerna 1:167 och II: 291 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.
54:o) Dyrtidstillägg åt distriktsveterinärer. Under punkt 49 har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att a) medgiva att, därest de distriktsveterinärer,
till vilkas avlöning lämnats statsbidrag, för tiden 1 juli 1929—30 juni 1930
beredas dyrtidstillägg a dem från vederbörande landsting tillkommande avlöning,
dyrtidstillägg av statsmedel må för samma tid till dem utgå med
motsvarande andel av statsbidraget, ålderstillägg däri inberäknat, dock med
högst en tredjedel av statsavlöningen; b) till bestridande av kostnaderna
för dessa dyrtidstillägg anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag
av 75,000 kronor.
Förslaget innefattar att beträffande dyrtidstillägg åt distriktsveterinärer
skulle för budgetåret 1929/1930 tillämpas enahanda grunder som de nu
gällande.
Med tillstyrkan av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) medgiva att, därest de distriktsveterinärer, till vilkas
avlöning lämnats statsbidrag, för tiden 1 juli 1929—30
juni 1930 beredas dyrtidstillägg å dem från vederbörande
landsting tillkommande avlöning, dyrtidstillägg av statsmedel
må för samma tid till dem utgå med motsvarande
andel av statsbidraget, ålderstillägg däri inberäknat, dock
med högst en tredjedel av statsavlöningen;
b) till bestridande av kostnaderna för dessa dyrtidstillägg
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag
av 75,000 kronor.
Dyrtidstillägg
åt distriktsveterinärer.
[49.]
Utskottet.
40
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1-
Karantänsanstalten
i
Haparanda
för husdjur.
[50.]
Utskottet.
Allmänt anslag
till hushållningssällskapen.
[51.]
Sekreterare
hos hushållningssällskapen.
[52.]
Befrämjande
i allmänhet
av jordbruk
och lantmannanäringar.
[53.]
55:o) Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur. Under punkt 50 har
Kungl. Majd föreslagit riksdagen att till karantänsanstalten i Haparanda för
husdjur anvisa för hudgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 5,100 kronor.
Kungl. Maj:ts framställning innehär en minskning i förevarande anslag
med 400 kronor, som hänför sig till posten underhåll av anstalten, komplettering
och underhåll av inventarier.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj ds förevarande framställning
hemställer utskottet,
att riksdagen må till karantänsanstalten i Haparanda
för husdjur anvisa för hudgetåret 1929/1930 ett extra
anslag av 5,100 kronor.
Lanthushållning i allmänhet.
56:o) Allmänt anslag till hushållningssällskapen. Under punkt 51 har
Kungl. Majd föreslagit riksdagen att höja ordinarie anslaget till allmänt
anslag till hushållningssällskapen, nu 2,900,000 kronor, med 100,000 kronor
till 3,000,000 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
57:o) Sekreterare hos hushållningssällskapen. Under punkt 52 har
Kungl. Majd föreslagit riksdagen att såsom statsbidrag för kalenderåret 1929
till avlönande av sekreterare hos hushållningssällskapen anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra förslagsanslag av 170,000 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
58:o) Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar.
Under punkt 53 har Kungl. Majd föreslagit/riksdagen att höja ordinarie
reservationsanslaget till befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar,
nu 80,000 kronor, med 10,000 kronor till 90,000 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 117 och 118.)
Jämlikt beslut av 1922 års riksdag (se IX H. T. p. 75) blevo den i anslagstiteln
befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar ingående
anslagsposten till Kungl. Majds disposition å 92,500 kronor samt den
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
41
i anslagstiteln lantbruksinstituten m. m. ingående anslagsposten till Kungl.
Maj:ts disposition å 16,600 kronor sammanslagna till ett ordinarie reservationsanslag
å 109,100 kronor till Kungl. Maj:ts disposition för befrämjande
i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar. Med hänsyn till det stigande
penningvärdet upptogs anslaget i riksstaten för ett vart av budgetåren
1923/1924 och 1924/1925 med ett till 100,000 kronor nedsatt belopp. Från
anslaget utgick årligen till och med sistnämnda budgetår statsbidrag till understödjande
av svenska betes- och vallföreningens verksamhet. Sedan emellertid
till nämnda förening från och med budgetåret 1925/1926 uppförts ett
särskilt riksstatsanslag, har ifrågavarande ordinarie anslag begränsats till
80,000 kronor.
Ifrågavarande anslag avser att möjliggöra för Kungl. Maj:t att för olika
ändamål, som falla antingen inom befrämjandet i allmänhet av jordbruk
och lantmannanäringar eller inom lantbruksundervisningen, efter uppkommande
behov och eget beprövande anvisa medel. Såsom framgår av eu
i statsrådsprotokollet lämnad redogörelse, åtgår större delen av anslaget för
att tillgodose vissa årligen återkommande behov. Den nu ifrågasatta höjningen
med 10,000 kronor av anslaget har motiverats av angelägenheten
att anslaget i fråga uppföres med så stort belopp, att därigenom i något
större utsträckning kunde tillgodoses sådana mera behjärtansvärda ändamål,
för vilka medel icke kunde på annat sätt beredas.
Kungl. Maj:ts framställning föranleder ingen utskottets erinran, varför
utskottet hemställer,
att riksdagen må höja ordinarie reservationsanslaget
till befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar,
nu 80,000 kronor, med 10,000 kronor till
90,000 kronor.
59:o) Höjande av det mindre jordbruket. Under punkt 54 har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att till åtgärder under kalenderåret 1929 för
höjande av det mindre jordbruket anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra
reservationsanslag av 325,000 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
Utskottet.
Höjande av
det mindre
jordbruket.
[54.]
erinra.
42
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Ordvad bokföring
vid
mindre jordbruk.
[55.]
Jordbruks
konsulenter.
[56.]
Vandrings
rättare.
[57.]
Utbildnings•
kurser för
vandringsrättare.
[58.]
Täckdiknings
förmän.
[59.]
60:o) Ordnad bokföring vid mindre jordbruk. Under punkt 55 har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att såsom bidrag till åtgärder för främjande av
ordnad bokföring vid mindre jordbruk m. m. anvisa för budgetåret 1929/1930
ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
61:o) Jordbrukskonsulenter. Under punkt 56 har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att såsom bidrag till avlönande under 1929 av högst 56
jordbrukskonsulenter anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag
av 281,000 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
62:o) Vandringsrättare. Under punkt 57 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att såsom bidrag till avlönande under kalenderåret 1929 av vandringsrättare
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 114,000 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
63:o) Utbildningskurser för vandringsrättare. Under punkt 58 har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att för anordnande under kalenderåret 1930 av
utbildningskurser för vandringsrättare anvisa för budgetåret 1929/1930 ett
extra reservationsanslag av 1,000 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
64:o) Täckdikningsförmän. Under punkt 59 har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att såsom bidrag till avlönande under 1929 av täckdikningsförmän
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 25,000 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
43
65:o) Utbildningskurser för förrättningsmän rid täckdikningsföretag Utbildningsävensom
för täckdikningsförmän. Under punkt 60 bär Kungl. Maj:t före- ^“rättnings
slagit riksdagen att för anordnande av dels en kulturteknisk utbildnings- män vid täckkurs
för personer, vilka prövas vara lämpliga såsom förrättningsmän vid ^7
uppgörande av planer och kostnadsförslag till täckdikningsföretag, dels ock för täckdiken
utbildningskurs för täckdikningsförmän anvisa för budgetåret 1929 1930
ett extra reservationsanslag av 14,000 kronor. 1 ''
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
66:o) Statens lagerhus och fryshus. Under punkt 61 bar Kungl. Maj:t statens lagerföreslagit
riksdagen att till täckande av utgifterna för statens lagerhus och hus °ch ''rys~
nus ■
fryshus anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av 80,000 [öi.j
kronor.
Till täckande av utgifterna för statens lagerhus och fryshus har från
och med budgetåret 1923/1924 uppförts ett extra förslagsanslag, vilket för
ett vart av budgetåren 1923/1924 och 1924/1925 upptagits till 93,000 kronor
och för ett vart av efterföljande budgetåren till 90,000 kronor. Å riksstatens
inkomstsida har uppförts ett inkomsterna å rörelsen motsvarande belopp, för
innevarande budgetår beräknat till 68,000 kronor.
Rörande anslagets tillkomst har anslaget beräknats med utgångspunkt från,
att driften vid anläggningarna i fråga borde uppehållas allenast i den utsträckning
detta, så vitt förhållandena å respektive ort gåve anledning antaga,
kunde ske, utan att kostnaderna för staten bleve större än om driften
vore helt nedlagd. I anslutning härtill har anslaget upptagits till det belopp,
vartill årskostnaden beräknats uppgå, för den händelse driften vid
samtliga anläggningar vore nedlagd.
I skrivelse den 14 september 1928 har lagerhus- och fryshusstyrelsen
framlagt förslag till inkomst- och utgiftsstat för fryshuset och lagerhusen för
tiden 1 juli 1929—30 juni 1930, och härvid har lämnats en redogörelse i form
av ett sammandrag av inkomster och utgifter för verksamheten under tiden
1 juli 1927—30 juni 1928. Styrelsen har i fråga härom anfört följande.
Av sammandraget framginge, att spannmålslagerliusen lämnat en vinst
av 9,859 kronor 82 öre, utgifterna för styrelsen oberäknade. Att underskottet
i alla händelser uppgått till 39,130 kronor 82 öre berodde dels på att
Kungl. Maj:t enligt brev den 27 april 1928 ålagt styrelsen att till arméförvaltningens
intendentsdepartement utgiva ersättning för vissa under lagringsåren
1923/1924 och 1924/1925, då särskilt fuktig spannmål inlades i lagerhusen,
uppkomna lagringsförluster, dels ock på att styrelsen måst bestrida
utgifterna för centralfryshuset i Hallsberg, från vilket inga inkomster erhållits.
Utsikt förefunnes emellertid att, om centralfryshuset försåldes, inkomsterna
av spannmålslagerhusen skulle täcka såväl egna omkostnader som utgif
-
44
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
Maskin- och
redskapsprovningsanstalterna
vid Ultuna
och Alnarp.
[62.]
terna för styrelsen. Då dessutom spannmålslagerhusen nu alltmera komme
i bruk och, särskilt under år med regnig sommar, hade en stor uppgift
att fylla, ansåge styrelsen sig icke kunna föreslå en försäljning av dessa.
Departementschefen har anfört följande.
»Förslag rörande försäljning av centralfryshuset i Hallsberg har ännu icke
inkommit till Kungl. Maj:t. Vid sådant förhållande torde till grund för
anslagsberäkningen för budgetåret 1929/1930 böra läggas ovan omhandlade
statförslag, enligt vilket verksamheten under sagda år beräknas komma att
lämna ett underskott av 16,850 kronor. Av chefen för vattenfallsstyrelsen
har jag emellertid inhämtat, att utsikter förefinnas, att i samband med uppgörelse
mellan styrelsen samt statens lagerhus- och fryshusstyrelse den ersättning
å 9,000 kronor, vilken enligt kontrakt rörande leverans av elektrisk
energi årligen skolat gäldas till vattenfallsstyrelsen, kommer att från och
med den 1 juli 1929 upphöra att utgå. Med hänsyn härtill torde nämnda
utgiftsbelopp vid nu förevarande beräkningar kunna bortfalla. I anslutning
till den grund, vilken hittills plägat tillämpas vid beräkningen av ifrågavarande
anslag, skulle detta sålunda böra upptagas med i avrundat tal
80,000 kronor motsvarande de emotsedda utgifterna. Enär i inkomster kan
väntas inflyta omkring 73,000 kronor, skulle förlusten å rörelsen bliva i
hög grad begränsad. Såsom inkomst av rörelsen har å inkomstsidan i riksstaten
upptagits ett avrundat belopp av 75,000 kronor.
Den vidare utvecklingen av förevarande verksamhet är föremål för min
uppmärksamhet.»
Den gjorda framställningen, vilken innebär en sänkning i det för innevarande
budgetår anvisade anslaget med 10,000 kronor, föranleder ingen
utskottets erinran. Utskottet hemställer fördenskull,
att riksdagen må till täckande av utgifterna för statens
lagerhus och fryshus anvisa för budgetåret 1929/1930 ett
extra förslagsanslag av 80,000 kronor.
67:o) Maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultuna och Alnarp.
Under punkt 62 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till maskin- och
redskapsprovningsanstalterna vid Ultuna och Alnarp anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra anslag av 57,500 kronor.
Till maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultuna och Alnarp har
riksdagen från och med 1908 årligen anvisat medel. För vartdera av budgetåren
1927—1929 har för ändamålet anvisats ett extra anslag av 54,600 kronor.
För provningsanstalterna gäller av lantbruksstyrelsen den 27 december 1920
utfärdat förnyat reglemente.
Utgifterna för ifrågavarande ändamål ha i statsrådsprotokollet beräknats
till ett med 3,900 kronor förhöjt belopp. Sålunda skulle posterna till traktamenten
och reseersättningar åt styrelsens ledamöter samt till instrument,
övriga inventarier och förbrukningsmateriel höjas med 500 respektive 1,000
kronor med hänsyn till de belopp, vartill de verkliga utgifterna å envar av
ifrågavarande anslagsposter under de senaste åren uppgått. Beträffande posten
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
45
»provningsnämndernas ledamöter» har räknats med ett med 1,000 kronor
förhöjt belopp. Slutligen har posten »ersättning för arbete» höjts med 1,400
kronor under motivering, att det planerade lantbruksmötet i Stockholm 1930
torde komma att högst avsevärt öka provningarnas arbetsbörda. Med hänsyn
till att inkomstberäkningen höjts med 1,000 kronor har den erforderliga
anslagsökningen begränsats till 2,900 kronor.
Utskottet, som icke finner skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning, hemställer,
att riksdagen må till maskin- och redskapsprovningsanstalterna
vid Ultuna och Alnarp anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra anslag av 57,500 kronor.
68:o) Kemiska stationer. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt
63 gjorda framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må liksom för innnevarande budgetår såsom
bidrag till underhåll av åtta kemiska stationer för jordbrukets
och näringarnas behov, vilka av landsting eller
hushållningssällskap, vart för sig eller i förening, understödjas
med minst samma belopp som statsbidraget och
vilka vilja underkasta sig de villkor och föreskrifter i
avseende på analysmetoder och övriga förhållanden, som
fastställas av Kungl. Maj:t, anvisa för budgetåret 1929
1930 ett extra anslag av 48,000 kronor att utgå med
högst 6,000 kronor till varje station.
69:o) Kemisk-växtbiologiska anstalten inom Norrbottens län. Under
punkt 64 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom bidrag till underhåll
under tiden 1 juli 1929—30 juni 1930 av kemisk-växtbiologiska anstalten
inom Norrbottens län — under villkor att från länets landsting och
hushållningssällskap eller eljest bidrag lämnas till anstaltens underhåll
under samma tid med sammanlagt minst 16,200 kronor — anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra anslag av 27,000 kronor.
Till underhåll av den 1895 inrättade kemisk-växtbiologiska anstalten inom
Norrbottens län har riksdagen årligen å extra stat anvisat bidrag, som för
budgetåret 1928/1929 uppgått till 25,600 kronor. Såsom villkor för åtnjutande
av anslaget har uppställts fordran på bidrag från landsting och hushållningssällskap
eller eljest till så stort belopp, att statsbidraget förhåller sig
till ortsbidraget som 5 till 3. För budgetåret 1928/1929 är detta senare
bidrag bestämt till minst 15,360 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört följande.
Utskottet.
Kemiska
stationer.
[63.]
Kemisk växtbiologiska
anstalten
inom Norrbottens
län.
[64.]
Viskottet.
Svenska
mosskulturföreningen.
[65.]
Försöksgärd
å myr jord i
Jämtlands
län,
[66.]
46 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
»Den i ärendet framlagda förslagsstaten för budgetåret 1929/1930 för
kemisk-växtbiologiska anstalten är grundad på verksamhetens bedrivande i
motsvarande omfattning som under innevarande budgetår. Till den del de
föreslagna ökningarna i staten hänföra sig till avlöningstillägg synas de
överensstämma med godkända grunder eller med billighetens krav. Höjningen
av övriga poster äro beroende av utgifterna å desamma under föregående
år, och torde intet vara att erinra emot den sålunda gjorda beräkningen.
På grund härav och då staten även i övrigt synes böra godkännas,
vill jag tillstyrka, att en höjning å 1,400 kronor medgives i det för närvarande
utgående anslaget. Såsom villkor för åtnjutande av statsanslaget bör, i enlighet
med vad förut gällt, uppställas fordran å ortsbidrag till minst tre femtedelar
av anslaget. Vid bifall till vad jag nu föreslagit bör alltså ortsbidraget
uppgå till minst 16,200 kronor.»
Då varken anslagsberäkningen, innefattande en ökning med 1,400 kronor,
eller för anslagets åtnjutande föreslagna villkor — vilka överensstämma med
de för innevarande budgetår gällande — givit utskottet anledning till erinran,
hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom bidrag till underhåll under
tiden 1 juli 1929—30 juni 1930 av kemisk-växtbiologiska
anstalten inom Norrbottens län — under villkor att från
länets landsting och hushållningssällskap eller eljest bidrag
lämnas till anstaltens underhåll under samma tid
med sammanlagt minst 16,200 kronor — anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra anslag av 27,000 kronor.
70:o) Svenska mosskulturföreningen. Under punkt 65 har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att till understöd åt svenska mosskulturföreningen
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 97,500 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
71:o) Försöksgärd å myrjord i Jämtlands län. Under punkt 66 har
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom bidrag till driftkostnader vid
svenska mosskulturföreningens försöksgärd å myrjord vid Gisselås i Jämtlands
län anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 17,000 kronor.
Svenska mosskulturföreningen har alltsedan 1920 åtnjutit statsunderstöd
till en försöksgärd å myrjord i Jämtland.
I två särskilda av lantbruksstyrelsen till Kungl. Maj:t överlämnade
ansökningar har svenska mosskulturföreningen dels hemställt om utverkande,
att amorteringen av försöksgårdens skuld till föreningen måtte få
utsträckas att avse hela det belopp, vartill gårdens skuld till föreningen
uppgick den 30 juni 1927, dels ock av anförda skäl anhållit om ett drift
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
47
kostnadsanslag av 17,000 kronor för upprätthållande under budgetåret 1929/
1930 av verksamheten vid föreningens försöksgård vid Gisselås.
Lantbruksstyrelsen har tillstyrkt ansökningarna, och statskontoret har icke
funnit anledning till erinran mot vad lantbruksstyrelsen hemställt. Efter
en redogörelse för ett av riksdagen 1927 gjort uttalande rörande den av
föreningen avsedda amorteringen ävensom för innehållet i myndigheternas
yttranden har departementschefen i ärendet anfört följande.
»I överensstämmelse med lantbruksstyrelsens av statskontoret biträdda
mening anser jag, att det av 1927 ars riksdag angivna sättet för amortering
och förräntning av försöksgårdens på tiden intill den 1 januari 1926 belöpande
skuld till föreningen må, även om amorteringstiden därigenom
något utsträckes, få tillämpas jämväl i fråga om den ytterligare skuld föreningen
måst ikläda sig under tiden från nämnda dag intill ingången av
det budgetår (1927/1928) riksdagens beslut i frågan avsåg. På sätt lantbruksstyrelsen
antytt, torde en dylik anordning få anses överensstämma
med andemeningen i riksdagens förutberörda uttalande. Med hänsyn till
formen för detta uttalande och då riksdagen i varje fall har att vid den
årliga anslagsberäkningen beträffande försöksgården fatta ställning till det
belopp, som bör avses för amortering av försöksgårdens skuld, synes mig
någon hemställan till riksdagen i saken icke erforderlig, utan torde genom
den här lämnade redogörelsen för frågan riksdagen beredas tillfälle att däri
göra det uttalande, vartill riksdagen kan finna anledning.
Vidkommande den av föreningen ifrågasatta höjningen i det till försöksgården
utgående driftanslaget, har i ärendet upplysts, att det icke vidare
torde vara att påräkna, att såsom hittills konstgödsel för försöksgårdens
behov erhålles från privat håll. Vid sådant förhållande synes ingen annan
utväg stå till buds än att statsbidraget i erforderlig mån höjes. Med avseende
å beloppet har jag icke något att erinra emot föreningens av myndigheterna
tillstyrkta förslag. Härigenom skulle föranledas en höjning av
nuvarande anslaget med 2,500 kronor till 17,000 kronor.»
Utskottet, som icke funnit något att erinra mot den ifrågasatta anslagsförhöjningen
å 2,500 kronor eller mot vad departementschefen i övrigt i
ärendet anfört, hemställer,
att riksdagen må såsom bidrag till driftkostnader vid
svenska mosskulturföreningens försöksgård å myrjord
vid Gisselås i Jämtlands län anvisa för budgetåret 1929/
1930 ett extra anslag av 17,000 kronor.
72:o) Försöksgård å myrjord i Norrbottens län. Under punkt 67 kar
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till driftkostnader för den under ledning
av kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå drivna försöksgården å
myrjord vid Alträsk i Norrbottens län anvisa för budgetåret 1929/1930 ett
extra anslag av 7,400 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 145 och 146.)
Utskottet.
Försöksgård
å myrjord i
Norrbottens
län.
[67.]
48 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1-
För anordnande vid Alträsk i Norrbottens län av en försöksgård å myrjord
under ledning av kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå anvisade
riksdagen medel för 1919, varjämte senare särskilda anslag beviljats för
inköp av inventarier och utvidgning av försöksgården. Sasom bidrag till
driftkostnader ha årligen från och med 1920 anvisats belopp växlande
mellan 5,000 kronor och 9,400 kronor. För budgetåret 1928/1929 utgår
anslaget såsom extra anslag med ett belopp av 7,000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en höjning med 400 kronor av för ifrågavarande
ändamål under innevarande budgetår utgående anslag. Ökningen
är närmast föranledd av en höjning av den vid försöksgården anställde
förmannens lön.
utskottet. Kungl. Maj:ts framställning föranleder ingen utskottets erinran, varför
utskottet hemställer,
att riksdagen må till driftkostnader för den under
ledning av kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå
drivna försöksgården å myrjord vid Alträsk i Norrbottens
län anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra
anslag av 7,400 kronor.
statens cen- 73:o) Statens centrala frökontrollanstalts verksamhet. I förslaget till
trata frökon- pj^sstat för budgetåret 1929/1930 har Kungl. Maj:t uppfört ordinarie för“
slagsanslaget till statens centrala frökontrollanstalts verksamhet med of örren
i ändrat belopp, 167,900 kronor.
Departementschefen har erinrat, att chefen för finansdepartementet vidtagit
åtgärd för upptagande å riksstatens inkomstsida av ett belopp av
100,000 kronor såsom inkomst av anstalten och dess till Alnarp förlagda filial.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1929/1930
uppföra ordinarie förslagsanslaget till statens centrala
frökontrollanstalts verksamhet med oförändrat belopp,
167,900 kronor.
Byggnadsår- 74:o) Byggnadsarbeten vid statens centrala frökontrollanstalt. Under
beten vid sta- p^j^kt 69 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan pa den pro%££
position i ämnet, som må varda förelagd riksdagen, för uppförande av en
anstalt. institutionsbyggnad för statens centrala frökontrollanstalt m. m. berakna
[69-] för budgetåret 1929/1930 ett belopp av 150,000 kronor.
över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 49
75:o) DyrtidstiIlägg åt befattningshavare vid statens centrala frökon
trollanstalt.
Med tillstyrkan av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 70
gjorda framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må liksom för innevarande budgetår
till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare
vid statens centrala frökontrollanstalt
anvisa för budgetaret 1929/1930 ett extra förslagsanslag
av 8,500 kronor.
76:o) Filial till statens centrala frökontrollanstalt. Under punkt 71
bar Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till vissa med inrättandet av
statens centrala frökontrollanstalts filial å Alnarp förenade engångskostnader
samt för uppehållande av driften vid samma filial anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra förslagsanslag av 28,000 kronor.
Jämlikt Kungl. Maj:ts förslag (se IX H. T. 1928 p. 67) har riksdagen för inrättande
av en till Skåne förlagd filial till statens centrala frökontrollanstalt samt
för uppehållande av driften vid samma filial anvisat för budgetåret 1928/1929 ett
extra förslagsanslag av 29,000 kronor. Genom beslut den 31 mars 1928 har
Kungl. Maj:t fastställt stat för filialen för sagda budgetår slutande å 29,000
kronor, varav 5,000 kronor till filialens inrättande och 24,000 kronor till
driftkostnader. I samband därmed har föreskrivits, att filialen skall förläggas
till den å Alnarps egendom befintliga, förut såsom institutionsbyggnad
för ärftlighetsforskning disponerade byggnaden.
Av det nu av riksdagen äskade anslagsbeloppet, 28,000 kronor, äro 4,000
kronor avsedda såsom ytterligare engångskostnader för filialens iordningställande.
Det hade nämligen visat sig, att kostnaderna för ifrågavarande
ändamål icke kunde inskränkas till det förut beräknade, av 1928 års riksdag
anvisade beloppet, 5,000 kronor, utan komme att belöpa sig till i runt
tal 9,000 kronor. På driftkostnader för filialen belöpa liksom för innevarande
budgetår ett belopp av 24,000 kronor.
_ Med hänsyn till angelägenheten av att filialen blir i stånd att fylla
sin uppgift vill utskottet icke motsätta sig Kungl. Maj:t förslag om anvisande
av ytterligare 4,000 kronor för filialens iordningställande. På grund
härav och då Kungl. Maj:ts förslag i övrigt icke föranleder någon utskottets
erinran, hemställer utskottet,
att riksdagen må till vissa med inrättandet av statens
centrala frökontrollanstalts filial å Alnarp förenade engångskostnader
samt för uppehållande av driften vid
samma filial anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra
förslagsanslag av 28,000 kronor.
Dy rt idst ill ägg
åt befattningshavare
vid
statens centrala
frökontrollanstalt.
[70.]
Filial till statens
centrala
frökontiollanstalt.
[71.]
Utskottet.
Bihang till riksdagens protokoll 1929. It) sand. 1 hd fl. (Sr 1.)
4
opaginerad Kontrollera mot PDF
50 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Understad 77:o) Understöd åt lokala frökontrollanstalter. Med tillstyrkande av
åt lokala frö- R ^ Maj:ts under punkt 72 framställda förslag hemställer utskottet,
ö[72.] att riksdagen må liksom för innevarande budgetår
till understöd åt sådana frökontrollanstalter, som av
landsting eller hushållningssällskap, vart för sig eller
i förening, understödjas med minst samma belopp som
statsbidraget och vilka anstalter vilja underkasta sig
de villkor och föreskrifter i avseende på analysmetoder
och övriga förhållanden, som fastställas av Kungl.
Maj:t, anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag
av 8,000 kronor.
Befordrande
av inhemsk
fröodling.
[73.]
78:o) Befordrande av inhemsk fröodling. Under punkt 73 har Kungh
Maj:t föreslagit riksdagen att höja ordinarie reservationsanslaget till befordrande
av inhemsk fröodling, nu 20,000 kronor, med 5,000 kronor till
25,000 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
Sverige* 79:o) Sveriges utsädesförening. Under punkt 74 har Kungl. Maj:t föreutsädesför-
alagit riksdagen att för budgetåret 1929/1930 anvisa såsom särskilda extra
[74f] anslag dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings praktiskt vetenskapliga
verksamhet samt för ledning av och samarbete med föreningens
filialer 135,250 kronor, dels ock till uppehållande av verksamheten vid föreningens
filialer vid Ultuna, i Östergötland, Kalmar län, Västergötland,
Värmland, Västernorrlands län och Jämtland samt i Luleå 99,950 kronor
eller sålunda tillhopa 235,200 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
Understöd- 80:o) Understödjande av den praktiskt vetenskapliga verksamheten ä
gande av Weibullsholm. Under punkt 75 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
UsltZtn- till understödjande av den praktiskt vetenskapliga verksamheten å Weibullsskapliga
holm anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 50,000 kronor.
7kwe7buiif Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
h°im. utskottet härigenom velat
[75.]
erinra.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 51
81:o) Svenska betes- och vallföreningen. Under punkt 76 har Kungl. Svenska bete»- Maj:t föreslagit riksdagen att för uppehållande av svenska betes- och vall- ^eninL
föreningens verksamhet anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av T? 61*"''
64,000 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
82:o) Sveriges pomologiska förening. Under punkt 77 har Kungl. Maj:t Sverige»
föreslagit riksdagen att till understöd åt Sveriges pomologiska förening för
dess verksamhet under kalenderåret 1929 anvisa för budgetåret 1929/1930 [77./''
ett extra anslag av 12,000 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
83:o) Befrämjande av avsättningen av svensk frukt. Under punkt 78 Befrämjande
har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till befrämjande av avsättningen av avsätt''
av svensk frukt anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag svensk frukt.
av 7,000 kronor. [78.]
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
84:o) Befrämjande av linodling. Under punkt 79 har Kungl. Maj:t Befrämjande
föreslagit riksdagen att till åtgärder under 1929 för befrämjande av lin- av linodlin9- odling anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 8,000
kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
85:o) lindring av fraktkostnader för kalk m. m. Under punkt 80 har
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till lindring av fraktkostnaderna vid
transport å järnväg av kalk, kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets behov
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av 600,000 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 171 och 172.)
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra Motion
kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 191, av herr Andersson
Lindring av
fraktkostnader
för kalk
m fn.
L80.]
Utskottet.
52 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
i Grimbo, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att bestämmelserna om
fraktlindring för kalk, kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets behov även
må tillämpas vid transport å statens järnvägars automobillinjer, då dessa
drivas i samtrafik med järnväg.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.
För tiden från och med 1908 har riksdagen anvisat anslag för lindring
av fraktkostnaderna vid transport å järnväg av kalk, kalkstensmjöl och
märgel för jordbrukets behov. Anslaget har för vart och ett av budgetåren
1926/1927—1928/1929 uppförts med 600,000 kronor.
Enligt gällande bestämmelser rörande statsbidrag för lindring av fraktkostnader
för kalk m. m. (Svensk förf.-saml. nr 314/1924) utgår sådant
bidrag endast vid transport av kalk a järnväg, statens eller enskild.
Motionären framhåller, hurusom statens järnvägar numera anordnat automobillinjer
med såväl omnibusar som lastbilar i samtrafik med järnvägen
och anser, att denna trafikväsendets utveckling påkallar sådan ändring i
berörda grunder, att fraktlindring skulle kunna medgivas även vid transport
å statens järnvägars automobillinjer, da dessa drivas i samtrafik med jäin\äg.
Den godstransport, som i samtrafik med statens eller enskilda järnvägar
utföres medelst automobiler, avser i stort sett endast styckegods. Enligt vad
utskottet förvissat sig om, förekommer vagnslasttransport i egentlig mening
å bil allenast å vissa statens automobillinjer inom Göteborgs och Bohus län,
vilka i motionen närmast torde åsyftas.
Även om, med hänsyn till den ringa omfattning vagnslasttrafik medelst
automobil för närvarande har, ett bifall till motionen icke nu skulle medföra
några större ytterligare ekonomiska uppoffringar för staten, kan dock
enligt utskottets mening ett inslående på den i motionen angivna vägen i
händelse av en vidare utveckling av ifrågavarande trafik befaras komma
att för staten medföra oberäkneliga ekonomiska konsekvenser. På grund
härav anser sig utskottet böra avstyrka motionen.
Mot Kungl. Maj:ts förslag att uppföra anslaget för fraktlindring vid
transport å järnväg av kalk m. m. med oförändrat belopp, 600,000 kronor,
har utskottet intet att erinra.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning och med avslag i den i ämnet
väckta motionen, 11:191, till lindring av fraktkostnanaderna
vid transport å järnväg av kalk, kalkstensmjöl
och märgel för jordbrukets behov, anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra förslagsanslag av 600,000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
53
86:o) Bekämpande av växtsjukdomar. Under punkt 81 har Kungl. Bekämpande
Maj:t föreslagit riksdagen att till åtgärder för bekämpande av växtsjuk- av
domar anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av 40,000 [81.]
kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 172—174.)
Det av riksdagen nu äskade anslagsbeloppet, 40,000 kronor, avser ett
ändamål, för vilket anslag förut ej varit uppfört i riksstaten.
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att den gjorda framställningen närmast
är föranledd av att under sommaren och hösten 1928 upptäckts, att
potatiskräfta (Synchytrium endobioticum) förekommer på flera platser i
riket. Till hämmande av spridningen av denna synnerligen svårartade växtsjukdom
samt dess slutliga utrotande har genom centralanstalten för försöksväsendet
på jordbruksområdet vidtagits åtgärder, till vilkas utförande
medel anslagits av Kungl. Maj:t genom särskilda beslut. Sålunda har den
17 augusti 1928 beviljats 5,000 kronor, den 6 september 1928 15,000 kronor
samt den 19 påföljande oktober 20,000 kronor. Samtliga dessa belopp, tillhopa
40,000 kronor, hava förordnats skola utgå från förslagsanslaget till
oförutsedda utgifter (1928/1929: XII).
Beträffande de av Kungl. Maj:t till sjukdomens bekämpande vidtagna åtgärder
framgår av statsrådsprotokollet att, sedan först utan mera ingående
bestämmelser medel beviljats för ändamålet, Kungl. Maj:t i samband med
ovannämnda.beslut den 6 september 1928 utfärdade kungörelse (nr 337) med
vissa bestämmelser angående åtgärder till bekämpande av potatiskräfta.
Genom beslutet den (5 september 1928 uppdrogs tillika åt centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet att omhänderhava statens verksamhet
för potatiskräftans bekämpande, därvid centralanstaltens styrelse hade
att inom sig utse en person att under styrelsens överinseende närmast leda
och övervaka arbetet. I övrigt skulle i överensstämmelse med styrelsens förslag
för ändamålet anvisade medel användas för anställande vid centralanstaltens
botaniska avdelning av för uppgiften särskilt utbildade arbetskrafter. Medverkan
i kampen mot sjukdomen skulle äskas från hushållningssällskapens sida.
för vilket ändamål en kortare instruktionskurs ifrågasattes för vissa av sällskapens
tjänstemän. Resor skulle anordnas för potatiskräftans uppspårande och
bekämpande, varjämte statsverket skulle påtaga sig vissa kostnader i samband
med oskadliggörande av smittad potatis och desinfektion m. in. Vidare anbefallde
Kungl. Maj:t styrelsen att inkomma med utredning ej mindre angående
de vidare åtgärder, som kunde prövas lämpliga, än även beträffande
de grunder, enligt vilka, där så kunde påkallas, ersättning av statsmedel
finge utgå till innehavare av potatis eller av område smittat av potatiskräfta
med anledning av de åtgärder, som från det allmännas sida prövats
böra vidtagas till potatiskräftans bekämpande.
Den sålunda infordrade utredningen har avgivits i skrivelse till Kungl.
Maj.t den 17 oktober 1928. Ärendet är beroende av vidare undersökning.
Såsom en ytterligare åtgärd har Kungl. Maj:t genom beslutet den 19
54
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
oktober 1928, med anledning av en framställning i ämnet från styrelsen
för centralanstalten, anbefallt nämnda styrelse att avgiva förslag till bestämmelser
i fråga om anlitande av statsmedel till underlättande av användning
av potatisutsäde av immuna sorter. Dylikt förslag hade vid tiden
för statsverkspropositionens avlåtande till riksdagen ej inkommit till jordbruksdepartementet.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Vårt land har hittills, bortsett från något enstaka fall, varit förskonat
från potatiskräfta. I så gott som alla länder i Europa har eljest denna
växtsjukdom härjat och härjar alltjämt. I och med sjukdomens uppträdande
även hos oss hava, såsom av ovan lämnade redogörelse framgår, energiska
åtgärder från det allmännas sida vidtagits till förhindrande av sjukdomens
spridning samt för densammas utrotande.
Härav föranledda utgifter hava hittills i brist på andra tillgängliga medel
bestritts från förslagsanslaget till oförutsedda utgifter. Då ytterligare kostnader
för ändamålet äro att emotse och lämpligt synes vara att, såsom
centralanstaltens styrelse föreslagit, medel må finnas tillgängliga även för
bekämpande av eventuellt uppträdande andra växtsjukdomar av sådan art,
att åtgärder från det allmännas sida påkallas för deras utrotande, vill jag
tillstyrka, att ett särskilt förslagsanslag för ändamålet uppföres å riksstaten.
Beloppet av detta anslag synes i anslutning till erfarenheten från det gångna
året kunna begränsas till 40,000 kronor.»
Utskottet, som finner det vara en angelägenhet av stor vikt, att verksamma
åtgärder vidtagas för bekämpande av potatiskräftan och andra eventuellt uppträdande
växtsjukdomar, tillstyrker, att riksdagen ställer medel till Kungl.
Maj:ts förfogande för bestridande av kostnaderna härför, och det av Kungl.
Maj:t äskade anslagsbeloppet 40,000 kronor föranleder ingen utskottets erinran.
I anledning av att anslaget enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle erhålla förslagsanslags
natur, vill utskottet dock erinra, att riksdagen i allmänhet icke
plägar anvisa anslag i form av förslagsanslag med mindre de grunder, efter
vilka anslaget skall utgå, blivit underställda riksdagens prövning. På sätt
framgår av statsrådsprotokollet torde emellertid frågan bland annat rörande
de grunder, enligt vilka ersättning av statsmedel skulle utgå till innehavare
av potatis eller område smittat av potatiskräfta, tarva vidare undersökning.
Vid sådant förhållande och då tillräckliga medel för ändamålet böra stå till
Kungl. Maj:ts förfogande, anser sig utskottet ej böra motsätta sig, att anslaget
anvisas såsom förslagsanslag.
I anslutning till det ovan anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må till åtgärder för bekämpande av
växtsjukdomar anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra
förslagsanslag av 40,000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
55
87:o) Ogräsens bekämpande. Under punkt 82 har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att för bekämpande av ogräs anvisa för budgetåret 1929/
1930 ett extra reservationsanslag av 4,000 kronor.
Beträffande denna framställning bar riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
88:o) Berberisbuskens utrotande. Under punkt 83 bar Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att till bestridande av kostnaderna för berberisbuskens
utrotande i de trakter av landet, där den förekommer i större mängd,
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.
Sedan Kungl. Maj:t med riksdagen utfärdat lag den 20 juni 1918 (nr 400)
om utrotande av berberisbuskar å viss mark, har riksdagen till bestridande
av kostnaderna för berberisbuskens utrotande i de trakter av landet, där
den förekommer i större mängd, å extra stat för vart och ett av åren
1919—1922 anvisat ett förslagsanslag, högst, 15,000 kronor. I riksstaten
för budgetåret 1923/1924 uppfördes anslaget såsom extra reservationsanslag
med 10,000 kronor. Med hänsyn till en inom lantbruksstyrelsen pågående
utredning angående omfattningen och effektiviteten av företagna åtgärder
för utrotning av berberisbusken samt enär reservation å anslaget förefunnits,
bar icke för åren 1924/1928 av riksdagen anvisats ytterligare medel
för ändamålet.
Efter att liava omförmält vissa av lantbruksstyrelsen ifrågasatta ändringar
i nämnda lag har departementschefen anfört följande.
»Jag anhåller att framdeles få återkomma till de, på sätt ovan nämnts,
ifrågasatta författningsändringarna och då framlägga det förslag, vartill
inom jordbruksdepartementet pågående överväganden i saken kunna föranleda.
Eventuellt ändrade bestämmelser för statsbidrags utgående kunna
tänkas komma alt medföra något större medelsåtgång. Enär emellertid av
den reservation, som vid innevarande budgetårs ingång förefanns å anslaget,
en icke obetydlig del kan väntas bliva förbrukad under budgetåret, synes,
oavsett tillkomsten av ändrade grunder för statsbidrags utgående för berberisbuskens
utrotande, krävas, att ytterligare medel för ändamålet göras tillgängliga.
För budgetåret 1929/1930 bör fördenskull uppföras nytt anslagsbelopp,
vilket emellertid torde kunna begränsas till 5,000 kronor.»
Utskottet, som anser sig icke böra framställa någon erinran mot Kungl.
Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må till bestridande av kostnaderna för
berberisbuskens utrotande i de trakter av landet, där
den förekommer i större mängd, anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.
Ogräsens
bekämpande.
[82.]
Berberisbuskens
utrotande.
[83.]
Utskottet.
56
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Lantbruks
möte.
[84.]
Allmän svensk
trädgårdsutställnir.
g i
Stockholm
1930.
[85.]
Lantbruks
attachéer.
[86.]
Utskottet.
89:o) Lantbruksmöte. I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 84
gjorda framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må liksom för innevarande budgetår för
budgetåret 1929/1930 såsom extra reservationsanslag
anvisa
dels såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för
allmänt svenskt lantbruksmöte 7,500 kronor
dels ock till prisbelöningar vid sådant möte 17,500
kronor eller tillhopa 25,000 kronor.
90:o) Allmän svensk trädgårdsutställning i Stockholm 1930. I enlighet
med Kungl. Maj:ts under punkt 85 gjorda framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må av det av 1928 års riksdag såsom
bidrag till bestridande av kostnaderna för en allmän
svensk trädgårdsutställning i Stockholm 1930 beviljade
anslag av 25,000 kronor anvisa för budgetåret 1929/
1930 ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.
91:o) Lantbruksattachéer. Under punkt 86 har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att till uppehållande av tre lantbruksattachébefattningar, nämligen
en i London, en i Berlin och en i Riga, anvisa för budgetåret 1929/
1930 ett extra anslag av 64,500 kronor.
Anslaget till lantbruksattachéer har för innevarande budgetår uppförts
med 60,500 kronor. Härav avses — förutom arvoden å 9,000 kronor till
en var av attachéerna — för attachén i London till expenser och resekostnader
10,000 kronor och såsom extra ortstillägg 5,500 kronor, för attachén
i Berlin till expenser och resekostnader 8,000 kronor och såsom extra ortstillägg
3,000 kronor samt för attachén i Riga till expenser och resekostnader
6,000 kronor och såsom extra ortstillägg 1,000 kronor. Härtill kommer
dyrtidstillägg enligt för oreglerade verk gällande grunder.
Kungl. Maj:ts framställning innebär, att — förutom nu utgående anslagsbelopp,
60,500 kronor — skulle beviljas dels 2,000 kronor till förstärkning
av de till attachéns i Berlin förfogande för innevarande budgetår ställda
expensmedlen dels ock ett till 62,500 kronor förhöjt belopp till uppehållande
under budgetåret 1929/1930 av attachébefattningarna i fråga. Höjningen
avser i båda fallen beredandet av medel för förhyrande av tjänstelokal för
attachén i Berlin.
I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag, mot vilket utskottet icke
har något att erinra, hemställer utskottet,
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
57
att riksdagen må till uppehållande av tre lantbruksattachébefattningar,
nämligen en i London, en i Berlin
och en i Riga, anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra
anslag av 64,500 kronor.
92:o) Smörprovningar m. m. Under punkt 87 har Kungl. Maj:t föreslagit
Smör pro rm.
m.
riksdagen att till statsbidrag till fortgående smörprovningar m. m. anvisa ,
för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 40,000 kronor. L
Till understöd åt smörprovningarna i Malmö och Göteborg ävensom till
bestridande av kostnaderna för kontrollen över vattenhalten hos svenskt
exportsmör har under en följd av år utgått statsbidrag. Detta har för
budgetåret 1928/1929 beräknats för smörprovningarna till 40,000 kronor
samt för nämnda kontroll till 4,000 kronor. På grund av förefintlig reservation
å det gemensamt för båda ifrågavarande ändamål beviljade extra
reservationsanslaget behövde emellertid av riksdagen anvisas allenast 40,000
kronor.
Medelsbehovet beräknas jämväl för budgetåret 1929/1930 uppgå till 44,000
kronor. På grund av beräknad reservation har anslaget för samma budgetår
ansetts kunna beräknas till 40,000 kronor.
Emot Kungl. Maj:ts förslag, i enlighet varmed statsbidraget för här ifrågavarande
ändamål skulle upptagas oförändrat till 40,000 kronor, har utskottet
intet att erinra. Utskottet hemställer fördenskull,
att riksdagen må till statsbidrag till fortgående smörprovningar
m. m. anvisa för budgetåret 1929/1930 ett
extra reservationsanslag av 40,000 kronor.
Utskottet.
93:o) Understöd åt föreningar för jordbrukskredit. Under punkt 88 har undentöd åt
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till understöd åt föreningar för jord- föreningar för
brukskredit anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av 25,000 °°kredit
kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
[88.]
erinra.
94:o) Jordbrukarungdomens förbund. Under punkt 89 har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att såsom statsbidrag till jordbrukarungdomens förbund
för främjande av dess verksamhet under kalenderåret 1929 anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra anslag av 15,000 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
Jordbrukarungdomens
förbund.
[89.]
erinra.
58
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Landsbygdens
elektrifiering.
[90.]
atens egnahemsstyrelse.
[91.]
Förvaltnings
bidrag till
egnahemslåneförmed*
lare.
[92.]
Utskottet.
95:o) Landsbygdens elektrifiering. Under punkt 90 har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att för främjande av en planmässig organisation och
utveckling av landsbygdens elektrifiering anvisa för budgetåret 1929/1930
ett extra reservationsanslag av 75,000 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
Egnahemsbildnin g, kolonisation och grnndför
bättringar
in. in.
96:o) Statens egnahemsstyrelse. I enlighet med Kungl. Majrts under
punkt 91 gjorda framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må liksom för innevarande budgetår till
statens egnahemsstyrelse anvisa för budgetåret 1929/1930
ett extra förslagsanslag av 39,500 kronor.
97:o) Förvaltningsbidrag till egnahemslåneförmedlarna. Under punkt
92 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för utlämnande för 1929 av
förvaltningsbidrag till egnahemslåneförmedlarna anvisa för budgetåret 1929/
1930 ett extra förslagsanslag av 985,000 kronor.
För utlämnande för 1928 av förvaltningsbidrag till egnahemslåneförmedlarna
är i riksstaten för budgetåret 1928/1929 uppfört ett extra förslagsanslag
av 810,000 kronor.
Den nu ifrågasatta anslagsökningen å 175,000 kronor ansluter sig till
vissa av riksdagen i anledning av propositionen nr 97 till 1928 års riksdag
angående den statsunderstödda egnahems verksamheten beslutade förändrade
grunder för förvaltningsbidrags utgående till egnahemslåneförmedlarna för
tiden från och med 1929.
Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts framställning, hemställer,
att riksdagen må för utlämnande för 1929 av förvaltningsbidrag
till egnahemslåneförmedlarna anvisa för
budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av 985,000
kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
59
98:o) Statsbidrag till hushållningssällskap för jordanskaffningsyerksamhct
(jordanskaffningsbidrag). Under punkt 93 har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att för utlämnande för 1929 av statsbidrag till hushållningssällskap
för jordanskaffningsverksamhet anvisa för budgetåret 1929/1930
ett extra förslagsanslag av 30,000 kronor.
Vid 1928 års riksdag (prop. nr 97; R. skr. nr 232) antogos bestämmelser
i syfte att åstadkomma viss mera effektiv jordanskaffningsverksamhet genom
hushållningssällskapens egnahemsnämnder. Sålunda skulle, hland annat, s. k.
jordanskaffningslån ur jordförmedlingsfonden kunna tilldelas hushållningssällskap
för inköp av viss fastighet, lämplig att helt eller delvis användas för
bildande av egnahem huvudsakligen för jordbruksändamål, samt för bestridande
av de för fastighetens exploatering i dylikt syfte förenade kostnader.
Bestämmelser i ämnet hava meddelats i kungörelsen den 8 juni 1928 (nr 217)
angående allmänna grunder för den statsunderstödda egnahemsverksamheten
samt kungörelsen samma dag (nr 219) med reglementariska föreskrifter
rörande den statsunderstödda jordförmedlings- och jordanskaffningsverksamheten.
Jämlikt § 38 i förstnämnda kungörelse, som trätt i tillämpning den 1
januari 1929, skall hushållningssällskap, som beviljats jordanskaffningslån,
åtnjuta ett årligt statsbidrag (jordanskaffningsbidrag), avsett att utgöra
ersättning för av jordanskaffningsverksamheten föranledda försäljnings- och
förvaltningskostnader samt utgående med belopp motsvarande 3 procent av
försäljningssumman å under nästföregående år försålda lotter från sådan
fastighet, som sällskapet förvärvat och enligt fastställd plan exploaterat
medelst anlitande av jordanskaffningslån. I § 40 av samma kungörelse
stadgas därjämte vissa föreskrifter rörande redovisning av vinst och täckning
av förlust, som må uppkomma å hushållningssällskaps med anlitande
av jordanskaffningslån bedrivet jordanskaffningsföretag, innebärande i huvudsak
att sällskapet under vissa villkor åtnjuter statens garanti mot förluster
å dylika företag.
Försäljningssumman å försålda lotter, varom här är fråga, beräknas för
kalenderåret 1929 uppgå till ungefär 1,000,000 kronor. De med 3 procent
av försäljningssumman utgående jordanskaffningsbidragen ha ansetts kunna
beräknas till sammanlagt 30,000 kronor. Då bidragen möjligen kunde komma
att utbetalas under förra halvåret 1930, har anslag till nämnda belopp ansetts
böra äskas för budgetåret 1929/1930.
Mot Kungl. Maj:ts förevarande framställning har utskottet intet att erinra,
varför utskottet hemställer,
att riksdagen må för utlämnande för 1929 av statsbidrag
till hushållningssällskap för jordanskaffningsverksamhet
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag
av 30,000 kronor.
Statsbidrag
till hushållningssällskap
för jordanskaffningsverksamhet
(jordanskaffningsbidrag.
)
[93.]
Utskottet.
60
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Premielån till
egnahen> slåntagare
för
nyodlingsoch
nybyggnadsatbeten.
[94.]
99:o) Premielån till egnaheinslåntagare för nyodlings- och nybyggnadsarbeten.
Med tillstyrkan av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 94 gjorda
framställning, hemställer utskottet,
att riksdagen må liksom för innevarande budgetår
för utlämnande av premielån till egnahemslåntagare
för nyodlings- och nybyggnadsarbeten anvisa för bud
-
getåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 800,000
kronor.
Premielån för I00:o) Premielån för byggnadsarbeten vid lantarbetarsmäbruk. Under
arbeterfxld punkt 95 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på den propolantarbetar-
sition i ämnet som må varda förelagd riksdagen, till premielån för bygg''[95
T nadsarbeten vid lantarbetarsmäbruk beräkna för budgetåret 1929/1930 ett
belopp av 20,000 kronor.
över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
Anläggning av
nybyggesväqar.
[96.]
101:o) Anläggning av nybyggesvägar. Under punkt 96 har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som må varda
förelagd riksdagen, såsom statsbidrag till anläggning av nybyggesvägar beräkna
för budgetåret 1929/1930 ett belopp av 50,000 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
Odlings- och 102:o) Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av odlingslägenheter
innehavare m> I förslaget till riksstat för budgetåret 1929/1930 har Kungl. Maj:t
av odlings- uppfört ordinarie förslagsanslaget för odlings- och byggnadshjälp åt innehavare
av odlingslägenheter m. fl. med oförändrat belopp, 200,000 kronor.
[97.] Utskottet hemställer,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåi’et 1929/1930
uppföra ordinarie förslagsanslaget för odlings- och byggnadshjälp
åt innehavare av odlingslägenheter m. fl. med
oförändrat belopp, 200,000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
61
103:o) Kolonisation å vissa kronoparker. Under punkt 98 har Kungl. Kolonisation
Majrt föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som “ oissa krono
''
T)dTK6r
må varda förelagd riksdagen, för kolonisationsverksamhetens bedrivande å [98.f
kronoparker i Norrland och Dalarna beräkna för budgetåret 1929/1930 ett
belopp av 165,000 kronor.
över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen
•avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
104:o) Kolonisationsverksainheten ä Alträsks kolonisationsområde. Under Kolonisations
punkt
99 har Kungl. Majrt föreslagit riksdagen att till gäldande av vissa verksamheten
cl tfrfls rZS
av kolonisations verksam heten å Alträsks kolonisationsområde i Norrbottens kolonisatiomlän
föranledda utgifter anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslags- område.
anslag av 3,275 kronor. [99-]
För budgetåret 1928/1929 har av riksdagen till gäldande av vissa av
kolonisationsverksamheten å ifrågavarande kolonisationsområde föranledda
utgifter anvisats ett extra förslagsanslag av 3,900 kronor. Härav beräknades
2,350 kronor till krono- och kommunalutskylder, sammanhängande
därmed att enligt upplåtelsevillkoren nybyggare under de första 15 åren
åtnjuta frihet från utlagor och onera för lägenheten. Inkomsterna vid verksamheten
under nämnda budgetår upptogos till 1,010 kronor.
För budgetåret 1929/1930 beräknas utgifterna till 4,386 kronor, därav
1,725 kronor avses till krono- och kommunalutskylder. Inkomsterna, inbegripet
kassabehållning vid budgetårets början, upptagas till 1,110 kronor.
Det erforderliga anslaget har sålunda beräknats till i avrundat tal 3,275
kronor.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Marts framställning hemställer utskottet.
utskottet,
att riksdagen må till gäldande av vissa av kolonisationsverksamheten
å Alträsks kolonisationsområde i Norrbottens
län föranledda utgifter anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra förslagsanslag av 3,275 kronor.
105:o) Statens avdikningsanslag. Under punkt 100 har Kungl. Majrt statens avföreslagit
riksdagen a) medgiva, att Kungl. Majrt må under budgetåret diknings1929/1930
bevilja statsbidrag från statens avdikningsanslag å tillhopa högst [i00]
3,100,000 kronor; samt b) anvisa för budgetåret 1929/1930 under benämningen
statens avdikningsanslag ett extra reservationsanslag av 2,600,000
kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 198—201.)
62
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Motioner.
I två inom riksdagen väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner
nämligen nr 171 i första kammaren av herr Ericson, Oscar, in. fl. och nr
189 i andra kammaren av herr Pehrsson i Bramstorp in. fl. har hemställts,
att riksdagen måtte medgiva, att Kungl. Maj:t må under budgetåret 1929/
1930 bevilja statsbidrag från statens avdikningsanslag å tillhopa högst
3,800,000 kronor; samt anvisa för budgetåret 1929 1930 under benämning
statens avdikningsanslag ett extra reservationsanslag av 3,000,000 kronor.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionerna.
Gällande bestämmelser för statsbidrag från statens avdikningsanslag äro
meddelade i kungörelse den 11 juni 1926 (nr 257) med däri genom kungörelse
den 27 juni 1927 (nr 276) gjord ändring.
Enligt riksdagens medgivande har Kungl. Maj:t ägt befogenhet att under
vartdera av budgetåren 1927—1929 ur avdikningsanslagen bevilja bidrag
till ett belopp av 3,100,000 kronor.
Statens avdikningsanslag har enligt riksdagens beslut tillförts för budgetåret
1927/1928 2,100,000 kronor och för budgetåret 1928 1929 2,600,000
kronor.
I skrivelse den 31 augusti 1928 har lantbruksstyrelsen gjort framställning
om beredande av medel för budgetåret 1929/1930 för fortsatt utlämnande av
statsbidrag från avdikningsanslaget.
För tillgodoseende av samtliga ansökningar under budgetåret 1928/1929
beräknade styrelsen komma att åtgå i runt tal 4,500,000 kronor. Då riksdagen
för sagda budgetår medgivit beviljande av allenast 3,100,000 kronor, kunde
ansökningar motsvarande ett sammanlagt bidragsbelopp av omkring 1,400,000
kronor förväntas bliva överförda till budgetåret 1929/1930.
Huru stort bidragsbehovet i övrigt kunde komma att bliva under sistnämnda
budgetår kunde för närvarande ej tillförlitligt bedömas. Med anledning
av 1928 års riksdags därom gjorda framställning (skr. nr 9 A p. 40)
hade Kungl. Maj:t den 8 juni 1928 anbefallt lantbruksstyrelsen att verkställa
och till Kungl. Maj:t inkomma med utredning rörande förenklade
bestämmelser i fråga om statsbidrags utgående från statens avdikningsanslag.
Innan denna utredning blivit verkställd, kunde verkningarna av eventuella
förenklingar i nyssnämnda avseende på efterfrågan av statsbidrag icke med
bestämdhet förutsägas. Emellertid torde dessa verkningar endast i ringa
grad komma att göra sig gällande i fråga om ansökningar, som behandlades
under budgetåret 1929/1930. Med hänsyn härtill ävensom till önskemålet
att antalet av de från föregående budgetår balanserade ansökningarna måtte
kunna minskas, ansåge sig lantbruksstyrelsen icke kunna beräkna det för
budgetåret 1929/1930 erforderliga bidragsbeloppet lägre än till 3,800,000
kronor.
Sammanlagda medelsbristen för statens avdikningsanslag beräknade lantbruksstyrelsen
under budgetåret 1928/1929 komma att uppgå till i runt tal
7,000,000 kronor.
Då innestående medel numera finge användas till löpande utbetalningar,
syntes det emellertid endast vara av vikt att tillse, att erforderliga medel
funnes tillgängliga för de utbetalningar, som kunde påfordras från anslaget.
Att med full tillförlitlighet på förhand beräkna, huru stora dessa utbetalningar
komme att bliva, vore givetvis icke möjligt. Till förebyggande så
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 63
vitt möjligt av risken, att bidragstagare icke kunde i vederbörlig ordning
erhålla de bidrag, de kunde vara berättigade att lyfta, syntes det erforderliga
tillskottet till anslaget för budgetåret 1929/1930 böra beräknas så, att
ett belopp av minst 3,000,000 kronor funnes för ändamålet tillgängligt.
Enligt från statskontoret inhämtad upplysning fanns vid ingången av budgetåret
1928/1929 å anslaget en kontant behållning, bestående av disponerade
men ej utbetalda medel, av omkring 530,000 kronor. Lades härtill de av
riksdagen för budgetåret 1928/1929 beviljade medel 2,600,000 kronor, uppginge
det för sagda år tillgängliga kapitalet till 3,130,000 kronor, vilket
belopp torde ungefärligen motsvara vad som under samma budgetår kunde
komma att åtgå för erforderliga utbetalningar. För att under budgetåret
1929/1930 utbetalningar å tillhopa 3,000,000 kronor skulle kunna möjliggöras
erfordrades enligt styrelsens mening sålunda att anslaget tillfördes
ett motsvarande belopp.
På grund av vad sålunda anförts hemställde lantbruksstyrelsen, att Kungl.
Maj:t täcktes vidtaga åtgärder för att bliva i tillfälle att under budgetåret
1929/1930 bevilja statsbidrag från statens avdikningsanslag å tillhopa
3,800,000 kronor, ävensom att så stort belopp måtte tillföras anslaget, att
under nämnda tid medel funnes tillgängliga för utbetalning från anslaget
av sammanlagt 3,000,000 kronor.
Statskontoret har i sitt i statsrådsprotokollet återgivna utlåtande anfört
bland annat följande.
Att döma av erfarenheten från sistförflutna femårsperioden, utvisande
utbetalningar å respektive 2,379,728, 2,553,734, 2,431,995, 2,514,690 och
2,308,117 kronor, syntes anledning föreligga att antaga, att utbetalningen
för året i dess helhet komme att stanna vid omkring 2.5 miljoner kronor.
Även om man räknade med en så hög utgiftssumma för året som 2,800,000
kronor, skulle vid årets utgång förefinnas en reservation å något över 331,000
kronor. Under antagande att utgifterna under budgetåret 1929/1930 icke
komme att överstiga 2,930,000 kronor, skulle ett anslag å 2,600,000 kronor
eller samma belopp, som vore anvisat för budgetåret 1928/1929, vara tillräckligt
även för budgetåret 1929/1930.
Då sannolika skäl för ett sådant antagande syntes föreligga, finge statskontoret
tillstyrka, att ifrågavarande anslag måtte för budgetåret 1929/1930
upptagas till 2,600,000 kronor.
Departementschefen har anfört, att avsikten vore att till innevarande riksdag
framlägga förslag till förenklade bestämmelser beträffande statsbidrags
utgående från förevarande anslag, varom 1928 års riksdag gjort framställning.
Med hänsyn till den ordning, som gällde för utbetalandet av från statens
avdikningsanslag medgivna bidrag, syntes honom emellertid icke kunna förväntas,
att en av 1929 års riksdag eventuellt beslutad ändring i grunderna
för bidrags framtida beviljande skulle i nämnvärd grad utöva inverkan på
utbetalningarna från anslaget under budgetåret 1929/1930.
I de i ämnet väckta motionerna har lantbruksstyrelsens ovanberörda förslag
upptagits.
64
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet
Statsbidrag
till nyodling
och betes förbättring
å
ofullständiga
jordbruk.
[ioi.]
Motioner.
Enligt vad statskontoret i ärendet anfört skulle med tillämpning av nu
gällande grunder för statsbidrags utgående från ifrågavarande anslag någon
förhöjning för budgetåret 1929/1930 icke behöva ske vare sig i det för innevarande
budgetår bestämda högsta utlåningsbeloppet eller i det belopp, som
bör tillföras anslaget. Vid sådant förhållande och då för övrigt enligt vad
departementschefen anfört icke torde kunna förväntas, att en av 1929 års riksdag
eventuellt beslutad ändring i grunderna för bidrags framtida beviljande
skall i nämnvärd grad utöva inverkan på utbetalningarna från anslaget
under budgetåret 1929/1930, anser sig utskottet böra ansluta sig till Kungl.
Maj:ts förslag och kan sålunda icke tillstyrka motionerna.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må mod bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning samt med avslag å motionerna
1:171 och II: 189
a) medgiva, att Kungl. Maj:t må under budgetåret
1929/1930 bevilja statsbidrag från statens avdikningsanslag
å tillhopa högst 3,100,000 kronor; samt
b) anvisa för budgetåret 1929/1930 under benämningen
statens avdikningsanslag ett extra reservationsanslag
av 2,600,000 kronor.
106:o) Statsbidrag till nyodling och betesförbättring ä ofullständiga .jordbruk.
Under punkt 101 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för utlämnande
under 1930 av statsbidrag till nyodling och betesförbättring å
ofullständiga jordbruk anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag
av 1,000,000 kronor, därav intill 250,000 kronor må användas till
utlämnande av statsbidrag till betesförbättringar, med rätt dock för Kungl.
Maj:t att, därest förhållandena skulle giva därtill anledning, för sistnämnda
ändamål taga i anspråk större belopp av ifrågavarande anslag.
(Statsrådsprotokollet sid. 202—205.)
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande inom
riksdagen väckta motioner
1) nr 163 i första kammaren av herr Gustafson, Fritiof, m. fl. likalydande
med nr 285 i andra kammaren av herr Nordkvist m. fl., vari hemställts,
att riksdagen måtte för utlämnande under år 1930 av statsbidrag
till nyodling och betesförbättring å ofullständiga jordbruk anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra reservationsanslag av 1,500,000 kronor, därav intill
500,000 kronor må användas till utlämnande av statsbidrag till betesförbättringar,
2) nr 164 i första kammaren av herr Gustafson, Fritiof, m. fl. likalydande
med nr 286 i andra kammaren av herr Nordkvist m. fl., vari hemställts,
att riksdagen måtte besluta hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
65
samt därpå grundat förslag för åstadkommande av bättre effekt av de till
betesförbättring och nyodling å ofullständiga jordbruk utgående medlen.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för dessa framställningar, hänvisas
till motionerna.
Med anledning av två vid 1926 års riksdag väckta, likalydande motioner,
1:149 och II: 132, angående bidrag utan återbetalningsskyldighet till understöd
av mindre odlingsföretag anhöll riksdagen i skrivelse den 9 mars 1926,
nr 75 punkt 22, att Kungl. Maj:t ville föranstalta om utredning rörande
lämpligaste sättet för vinnande av det i motionerna angivna syftet.
Verkställandet av den utav riksdagen sålunda begärda utredningen uppdrogs
åt 1925 års kolonisationssakkunniga, som i betänkande den 18 oktober
1926 (st. off. utr. 1926: 21) föreslogo, att såsom statsbidrag utan återbetalningsskyldighet
till nyodling och betesförbättring å ofullständiga jordbruk
måtte för utlämnande under 1928 för budgetåret 1927/1928 anvisas
ett extra reservationsanslag av 1,500,000 kronor, varav intill en tredjedel
skulle kunna användas till betesförbättring.
I proposition i ämnet den 18 februari 1927, nr 157, föreslog Kungl. Maj:t
anvisande för budgetåret 1927/1928 av ett anslag av 400,000 kronor. Föredragande
departementschefen, som i princip anslöt sig till de sakkunnigas
förslag, anförde därvid beträffande frågan om statsbidragets storlek, att
— såsom de sakkunniga framhållit — någon säker förhandsberäkning av
anslagsbehovet för den ifrågasatta nya verksamheten icke torde kunna
göras. För den allra första verksamhetsperioden syntes icke annat än ett
approximativt uppskattat medelsbehov kunna angivas. Erfarenheten finge
sedermera utvisa, i vad mån anslagsbeloppet behövde ökas. Av det sålunda
ifrågasatta anslaget ansåges högst 100,000 kronor användas för utlämnande
av statsbidrag till betesförbättringar. Kungl. Maj:ts förslag godkändes av
riksdagen (R. skr. den 6 maj 1927, nr 156).
Kungörelse angående statsbidrag, varom ovan nämnts, har den 20 maj
1927 (nr 206) utfärdats av Kungl. Maj:t. Enligt nämnda kungörelse, som
trätt i kraft den 1 januari 1928, skall hushållningssällskap, som önskar erhålla
statsanslag för utlämnande av här avsett bidrag, därom till lantbruksstyrelsen
ingiva till Kungl. Maj:t ställd ansökning före ingången av det år,
för vilket statsanslaget sökes.
Av bestämmelserna i förevarande avseende må i övrigt här återgivas följande.
I syfte att åstadkomma förbättring och ändamålsenlig utveckling av sådana
ofullständiga jordbruk, som på grund av ringa areal åker eller kultiverad
betesmark icke giva brukaren erforderlig utkomst av jordbruket, må statsbidrag,
i den mån tillgängligt anslag det medgiver, utlämnas i den ordning
och under de villkor, som angivas i förenämnda kungörelse, för att befrämja
uppodling till åker av därför lämplig odlingsbar jord (nyodlingsbidrag) eller
för att befordra rationell beteskultur å icke odlad jord (betesförbättringsbidrag■),
allt under förutsättning bland annat att jordbrukets förutvarande
areal åker jämte den till uppodling till åker medelst bidraget ifrågasatta
arealen icke överstiger tio hektar.
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 10 samt. 1 höft. (Nr 1.)
5
66
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Bland dem, som jämlikt bestämmelserna i fråga må kunna ifrågakomma
till erhållande av statsbidrag, bör företräde givas den, som för sin bärgning
är mest i behov av vidgad areal åker eller kultiverad betesmark, så
ock den, som på grund av svag ekonomi eller av andra orsaker har större
svårigheter att upptaga lån ur nyodlingsfonderna och med hänsyn härtill
eller av andra anledningar är i mera trängande behov av statsbidrag för
ändamålet.
I anledning av Kungl. Majt:s i nionde huvudtiteln till 1928 års riksdag
(punkt 93) framställda förslag och i ämnet väckta motioner anvisade
riksdagen för budgetåret 1928/1929 ett till 800,000 kronor förhöjt anslag
för ifrågavarande ändamål varav 200,000 finge användas till utlämnande
av statsbidrag till betesförbättringar med rätt dock för Kungl. Maj:t att,
därest förhållandena skulle giva därtill anledning, för sistnämnda ändamål
taga i anspråk större belopp av ifrågavarande anslag.
Efter redogörelse för en av lantbruksstyrelsen gjord framställning om
anvisande för budgetåret 1929/1930 av ett anslag av 1,200,000 kronor och
statskontorets däröver avgivna utlåtande har departementschefen anfört
följande.
»Jag delar livligt lantbruksstyrelsens mening om betydelsen för det mindre
jordbruket av den verksamhet, som ifrågavarande anslag avser att främja.
Den större produktion, som genom nyodling och betesförbättring avvinnes
vederbörande fastighet, ökar innehavarens försörjningsmöjligheter samtidigt
som den främjar en för honom eftersträvansvärd koncentration av arbetet
till den egna fastigheten. Genom de arbetskrafter, som bindas vid denna,
minskas tillika konkurrensen om arbetstillfällena på den allmänna arbetsmarknaden,
och bidrager detta i sin mån till arbetslöshetens nedgång.
Det sammanlagda beloppet av inkomna ansökningar om bidrag för 1928
synes mig giva vid handen att, för tillgodoseende av det föreliggande behovet,
anslag torde krävas till väsentligt högre belopp än det för budgetåret
1928/1929 beviljade anslaget. Jag vill därför förorda en ökning av
anslaget och tillstyrker, att detta måtte uppföras med 1,000,000 kronor.
Härav anser jag en fjärdedel eller 250,000 kronor böra få utgå till betesförbättringar
med enahanda rätt för Kungl. Maj:t som hittills att för sistnämnda
ändamål använda större belopp av anslaget.»
Beträffande de väckta motionerna erinras i de två förstnämnda om det ovanberörda
av 1925 års kolonisationssakkunniga framlagda förslaget om anvisande
till nyodling och betesförbättring å ofullständiga jordbruk av ett
anslag av 1,500,000 kronor. Under framhållande att det ej torde vara möjligt
att åstadkomma behövlig nyodling och betesförbättring vid sådana jordbruk
med mindre anslag än det av nämnda sakkunniga föreslagna hemställa
motionärerna om anvisande av 1,500,000 kronor för ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1929/1930.
Motionerna 1:164 och II: 286 avse framställning till Kungl. Maj:t om
utredning och förslag för åstadkommande av bättre effekt av till nyodling
och betesförbättring å ofullständiga jordbruk anvisade medel. Samtidigt
syntes kostnaderna för understödsverksamheten kunna nedbringas. Såsom
en närmast till hands liggande åtgärd i sådant syfte ifrågasätta motionärerna
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
67
sådan ändring i gällande bestämmelser rörande statsbidrag från ifrågavarande
anslag, varigenom skulle möjliggöras ett förenande av låne- och bidragsformerna
såsom exempelvis i fråga om de vid egnahemsverksamketen förekommande
direkta lånen och premielånen.
Vad först beträffar storleken av det anslag, som bör anvisas för budgetåret
1929/1930, anser sig utskottet — med all förståelse för den av såväl
departementschefen som motionärerna framhållna stora vikten av att bidrag
kunna från detta anslag utlämnas i största möjliga omfattning — icke
kunna tillstyrka någon ytterligare förhöjning utöver den av Kungl. Maj:t
föreslagna, vilken uppgår till icke mindre än 200,000 kronor. Ett bifall
till detta förslag skulle i varje fall innebära, att ifrågavarande anslag redan
tredje budgetåret det uppföres i riksstaten ökats med 600,000 kronor eller
från 400,000 kronor till 1,000,000 kronor. Utskottet, som sålunda icke kan
biträda motionerna 1:163 och II: 285, tillstyrker alltså Kungl. Maj:ts förslag.
Vad därefter angår det i motionerna 1:164 och 11:286 väckta förslaget
om utredning och förslag avseende vissa ändringar i gällande grunder för
understödjande av nyodling och betesförbättring i syfte att åstadkomma
bättre effekt av de för ifrågavarande ändamål utgående medel vill utskottet
icke förneka, att den nuvarande ordningen å ifrågavarande område i vissa
avseenden kunnat vara ägnad medföra någon olägenhet. Å andra sidan
anser sig utskottet emellertid med hänsyn till den korta tid, som ifrågavarande
understödsverksamhet ägt rum, icke nu berett att ifrågasätta några
ändringar i gällande bestämmelser. Utskottet, som vid sådant förhållande
saknar anledning att närmare ingå på de i motionerna framkomna uppslagen,
får sålunda avstyrka motionerna 1:164 och II: 286.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
1) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande framställning och med avslag å motionerna
1:163 och II: 285 för utlämnande under 1930 av statsbidrag
till nyodling och betesförbättring å ofullständiga
jordbruk anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag
av 1,000,000 kronor, därav intill 250,000
kronor må användas till utlämnande av statsbidrag till
betesförbättringar, med rätt dock för Kungl. Maj:t att,
därest förhållandena skulle giva därtill anledning, för
sistnämnda ändamål taga i anspråk större belopp av
ifrågavarande anslag.
2) att motionerna 1:164 och II: 286 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Utskottet.
68
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Fiskets befrämjande
i
de särskilda
orterna samt
befrämjande
i allmänhet
av fiskerinäringen.
[102.]
Södra
Sveriges
fiskeri
föreninq.
[103.]
Hydrografiskbiologiska
kommissionens
undersökningar,
vissa havshydrografiska
mätningar
samt andel i
kostnaderna
för en internationell
hydrografiskbiologisk
centralanstalt.
[104.]
Fiskeri väsendet.
107:o) Fiskets befrämjande i de särskilda orterna samt befrämjande i
allmänhet av fiskerinäringen. I förslaget till riksstat för budgetåret 1929/
1930 har Kungl. Maj:t upptagit dels ordinarie reservationsanslaget till fiskets
befrämjande i de särskilda orterna med oförändrat belopp 78,500 kronor, dels
ock ordinarie reservationsanslaget till befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen
med oförändrat belopp 30,000 kronor.
Beträffande dessa anslag har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet
härigenom velat
erinra.
108:o) Södra Sveriges fiskeriförening. Under punkt 103 har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att 1) till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening
anvisa för budgetåret 1929/1930 såsom extra anslag a) såsom bidrag till
föreningens upplysningsverksamhet 8,650 kronor, b) såsom bidrag till föreningens
fiskeribiologiska undersöknings-, försöks- och fiskodlingsverksamhet
17,350 kronor eller tillhopa 26,000 kronor; 2) av det anslag å 18,000 kronor,
som av 1928 års riksdag beviljats för anordnande å för ändamålet av föreningen
förvärvad fastighet av dammhushållning med s. k. växelbruk, anvisa
för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 9,000 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
109:o) Hydrografisk-biologiska kommissionens undersökningar, vissa
havsbydrografiska mätningar samt andel i kostnaderna för en internationell
hydrografisk-biologisk centralanstalt. Under punkt 104 har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1929/1930 anvisa a) till omkostnader
för de av svenska hydrografisk-biologiska kommissionen bedrivna undersökningarna
av de Sverige omgivande haven ett extra reservationsanslag av
40,000 kronor, b) till omkostnader för vissa av kommissionen från nautiskmeteorologiska
byrån övertagna havshydrografiska mätningar m. m. ett extra
reservationsanslag av 9,000 kronor, c) till täckande av Sveriges andel i kostnaderna
för en internationell hydrografisk-biologisk centralanstalt med laboratorium
ett extra anslag av 10,000 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 210—214.)
För utförande av hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige
omgivande haven har riksdagen på Kungl. Maj:ts förslag under en lång
följd av år anvisat medel å extra stat. De senare åren hava för ändamålet
anvisats tre särskilda anslag, nämligen dels till omkostnader för de av svenska
hydrografisk-biologiska kommissionen bedrivna undersökningarna, dels till
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
69
omkostnader för vissa av kommissionen från nautisk-meteorologiska byrån
övertagna observationsarbeten, dels ock till täckande av Sveriges andel i
kostnaderna för en internationell hydrograflslt-biologisk centralanstalt med
laboratorium. Anslagen äro i riksstaten för budgetåret 1928/1929 uppförda
med respektive 30,250, 9,000 och 10,000 kronor.
Vad angår anslaget till svenska hydrografisk-biologiska kommissionens
havsundersökningar, förutsattes i en den 17 februari 1928 till riksdagen avlåten
proposition, nr 108, angående överlåtande till staten av viss fastighet
för anordnande av en station för fiskeribiologiska undersökningar m. m.
— vilken av riksdagen lämnades utan erinran — att stationens inrättande
skulle komma att medföra en ökning av kommissionens driftkostnader med
ett belopp ungefärligen motsvarande den ifrågasatta höjningen, 9,750 kronor,
av för närvarande utgående anslag för kommissionens havsundersökningar.
De båda övriga här ovan omförmälda anslagen skulle enligt Kungl. Maj:ts
förslag uppföras med oförändrade belopp.
Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förevarande framställning, hemställer,
att riksdagen må för budgetåret 1929/1930 anvisa
a) till omkostnader för de av svenska hydrografiskbiologiska
kommissionen bedrivna undersökningarna av
de Sverige omgivande haven ett extra reservationsanslag
av 40,000 kronor,
b) till omkostnader för vissa av kommissionen från
nautisk-meteorologiska byrån övertagna havshydrografiska
mätningar m. m. ett extra reservationsanslag av
9,000 kronor,
c) till täckande av Sveriges andel i kostnaderna för
en internationell hydrografisk-biologisk centralanstalt
med laboratorium ett extra anslag av 10,000 kronor.
110:o) Fartyget Skagerak. Under punkt 105 har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att till underhålls- och driftkostnader för fartyget Skagerak anvisa
för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 84,000 kronor.
För hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige omgivande haven
samt för tillsyn och bevakning vid Sveriges havsfisken har fartyget Skagerak
sedan 1905 varit i verksamhet. Riksdagen har för varje år beviljat anslag
till underhålls- och driftkostnad för nämnda fartyg. För budgetåret 1928/1929
har för ändamålet anvisats ett extra reservationsanslag av 92,000 kronor.
Anslagsäskandet är grundat på, att fartyget jämväl under tiden 1 juli
1929—30 juni 1930 skall vara i verksamhet under tio månader.
Utgifterna för budgetåret 1929/1930 hava beräknats till ett 6,000 kronor
lägre belopp än för innevarande budgetår eller till 86,000 kronor. Med
Utskottet.
Fartyget
Skagerak.
[105.J
70
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
Fartyget
Eystrasalt.
[106.]
Bevakningsfartygs
stationerande
vi i
rikets kuster.
[107.]
Utskottet.
hänsyn till den reservation å anslaget, som torde vara att förvänta vid
innevarande budgetårs utgång, har anslaget upptagits till 84,000 kronor.
Anslagsberäkningen har icke givit utskottet anledning till erinran, varför
utskottet hemställer,
att riksdagen må till underhålls- och driftkostnader
för fartyget Skagerak anvisa för budgetåret 1929/1930
ett extra reservationsanslag av 84,000 kronor.
lll:o) Fartyget Eystrasalt. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under
punkt 106 gjorda framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må till underhålls- och driftkostnad för
fartyget Eystrasalt anvisa för budgetåret 1929/1930 ett
extra reservationsanslag av 14,500 kronor.
112:o) Bevakningsfartygs stationerande vid rikets kuster. Under punkt
107 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för stationerande under vintermånaderna
1929/1930 av bevakningsfartyg vid rikets kuster för åstadkommande
av ordning och skydd vid fiskets bedrivande anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra reservationsanslag av 30,700 kronor.
Bevakning vid rikets västra kust har under många år vintertid varit anordnad
för upprätthållande av ordning under pågående vintersillfiske och för
att på olika sätt bistå fiskarena. Jämväl skydd mot intrång av främmande
fiskare på svenskt territorium har härvid lämnats. Kostnaderna för kol och olja
under dylika expeditioner ävensom för däri deltagande fartygs ut- och avrustning
hava bestritts från för ändamålet under nionde huvudtiteln särskilt
anvisade anslag, under det proviantkostnaden utgått av medel anvisade till
utgifter för sjöförsvaret.
Anslaget för ifrågavarande bevakning utgör för budgetåret 1928/1929
41,400 kronor.
Departementschefen har ansett, att jämväl för vintern 1929/1930 bevakning
av ifrågavarande slag torde böra kunna anordnas genom kanonbåten
Svensksund. Medelsbehovet har beräknats till i runt tal 42,000 kronor.
Med hänsyn emellertid till förefintlig reservation har anslaget ansetts kunna
begränsas till 30,700 kronor.
Då framställningen icke föranleder någon utskottets erinran, hemställer
utskottet,
att riksdagen må för stationerande under vintermånaderna
1929/1930 av bevakningsfartyg vid rikets
kuster för åstadkommande av ordning och skydd vid
fiskets bedrivande anvisa för budgetåret 1929/1930 ett
extra reservationsanslag av 30,700 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
71
Skogsväscndet.
113:o) Förlängd giltighetstid för avlöningsreglementet för tjänstemän
vid domänverket. Under punkt 108 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
1) godkänna följande förslag till ändrad lydelse av 5 § i avlöningsreglementet
den 22 juni 1920 (nr 493) för tjänstemän vid domänverket: Arvode utgår för
år räknat till generaldirektör och chef för domänverket med 30,000 kronor
samt till överdirektör och souschef vid domänverket med 17,000 kronor; 2)
medgiva, att det av 1920 års riksdag provisoriskt antagna avlöningsreglementet
för tjänstemän vid domänverket må, med de ändringar däri som
riksdagen sedermera godkänt, tillsvidare äga provisorisk tillämpning jämväl
under tiden från och med den 1 januari 1930 till och med den 31 december
1930; 3) bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda den övergångsbestämmelse,
som må påkallas av den ovan föreslagna förändringen i avlöningsreglementet.
(Statsrådsprotokollet sid. 218—220.)
Med bifall till därom av Kungl. Maj:t i proposition nr 162 till 1928
års riksdag framlagt förslag medgav riksdagen enligt skrivelse den 19 maj
1928, nr 214, att det av 1920 års riksdag provisoriskt antagna avlöningsreglementet
för tjänstemän vid domänverket (Sv. förf. saml. 1920 nr 493)
finge, med de ändringar däri, som riksdagen sedermera godkänt, tillsvidare
äga provisorisk tillämpning jämväl under tiden från och med den 1 januari
1929 till och med den 31 december 1929.
I skrivelse den 17 december 1928 har domänstyrelsen hemställt om avlåtande
till riksdagen av proposition om fortsatt provisorisk tillämpning av
nämnda reglemente under år 1930.
I detta sammanhang har departementschefen framfört frågan angående
förhöjning av arvodet till generaldirektören och chefen för domänverket.
Härvid må beträffande tillkomsten av 1920 års ännu tillämpade avlöningsreglemente,
varigenom fastställts avlöningen jämväl för verkschefen, erinras
om följande.
I proposition nr 271 till 1920 års riksdag framlade Kungl. Maj:t förslag
till definitiv lönereglering för tjänstemännen vid domänverket. Detta förslag,
som var avsett att träda i tillämpning den 1 januari 1921, byggde i
huvudsakliga delar på ett av kommunikationsverkens lönekommitté den 18
december 1919 avgivet betänkande. För att emellertid åvägabringa full
jämställdhet i avlöningshänseende med de övriga affärsdrivande verken föreslog
Kungl. Maj:t befattningshavarnas uppflyttning över lag med en löneklass
i förhållande till kommitténs förslag. I fråga om storleken av det
arvode, som borde tillkomma generaldirektören och chefen för domänverket,
hade kommittén utan särskild motivering föreslagit, att detta måtte sättas
lika med det belopp, som enligt avlöningsreglementet för kommunikations
-
Förlängd
giltighetstid
för avlönings
reglementet
för tjänstemän
vid
domänverket.
[108.]
72 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
verken skulle utgå till generaldirektören och chefen för telegrafverket eller
25.000 kronor.
I sitt utlåtande över kommitténs förslag uttalade domänstyrelsen, att styrelsen
ansåge de för generaldirektören föreslagna löneförmånerna för låga i
förhållande till de synnerligen stora krav, som måste ställas på denne befattningshavare.
Styrelsen tillstyrkte därför, att arvodet till generaldirektören
måtte bestämmas att utgå med samma belopp som för motsvarande
befattningshavare vid statens vattenfallsverk eller 30,000 kronor.
I det vid ovanberörda proposition till 1920 års riksdag fogade statsrådsprotokollet
anslöt sig departementschefen beträffande nu förevarande fråga
utan att särskilt ingå därpå till kommitténs förslag. I överensstämmelse
härmed avfattades jämväl Kungl. Maj:ts förslag i ämnet.
I två inom riksdagen i ämnet väckta motioner (I: 257 och 264) föreslogs,
under åberopande av de för motsvarande befattningshavare vid statens järnvägar
och statens vattenfallsverk bestämda löneförmåner (35,000 respektive
30.000 kronor), att arvodet till chefen för domänverket måtte bestämmas
till 30,000 kronor.
I skrivelse den 17 juni 1920, nr 322, anmälde riksdagen, att riksdagen
provisoriskt för 1921 antagit det vid propositionen fogade förslaget till
avlöningsreglemente för tjänstemän vid domänverket, upptagande generaldirektörens
avlöning till 25,000 kronor. Riksdagen anhöll emellertid tillika
om förnyad utredning angående löne- och organisationsförhållandena vid
domänverket. I denna sin skrivelse yttrade riksdagen i anledning av
det motionsvis väckta förslaget om fastställandet av domänverkschefens
arvode till 30,000 kronor, efter att jämväl hava berört överdirektörens i
domänstyrelsen arvode, att riksdagen för egen del hölle före, att till ifrågavarande
befattningar krävdes verkligt framstående och dugliga personer
samt att det ock syntes riksdagen, som skulle dessa befattningshavare med
hänsyn till dem åliggande ansvar och uppgifter kunna jämställas med motsvarande
befattningshavare exempelvis vid statens järnvägar.
Enligt statsrådsprotokollet är den av riksdagen begärda utredningen ännu
beroende av Kungl. Maj:ts prövning.
Förevarande proposition avser dels sådan ändring i 5 § av gällande provisoriska
avlöningsreglemente för domänverket, att chefens arvode höjes, från
25.000 kronor, med 5,000 kronor, till 30,000 kronor dels ock förlängd giltighet
under ännu ett år av berörda reglemente.
Departementschefen har anfört följande.
»Vid bedömande av storleken av det arvode, som bör tillkomma generaldirektören
och chefen för domänverket, synes mig tillbörlig uppmärksamhet
höra fästas vid den ställning domänverket intager i egenskap av affärsdrivande
verk, nära jämställt med de enskilda stora företag, vilka under
fri konkurrens i den öppna marknaden idka sin rörelse. Med hänsyn härtill
och jämväl i anseende till arten och omfattningen i övrigt av domänverkets
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
73
arbete, synes befogat, att verkets chef i avlöningshänseende närmast jämföres
med cheferna för statens järnvägar och statens vattenfallsverk. I
betraktande därjämte av det av riksdagen i dess ovanberörda skrivelse 1920
gjorda uttalande beträffande förevarande arvodesfråga anser jag mig böra
tillstyrka en förhöjning i det till chefen för domänverket nu utgående arvodet,
och synes denna förhöjning lämpligen böra bestämmas till 5,000 kronor
och sålunda hela arvodet till 30,000 kronor. Den omständigheten, att resultatet
av den av riksdagen begärda förnyade utredningen rörande löne- och
organisationsförhållandena vid domänverket ännu icke föreligger, synes icke
böra utgöra något hinder för att nu vidtaga en dylik åtgärd, så mycket
mindre som ännu torde dröja avsevärd tid, innan nämnda fråga kan väntas
bliva slutförd.
Ett genomförande av den föreslagna arvodesförhöjningen påkallar ändring
i 5 § av det för närvarande tillämpade provisoriska avlöningsreglementet
för tjänstemän vid domänverket. Då jag anser, att nuvarande innehavaren
av generaldirektörsbefattningen, som tillträtt densamma under senare halvåret
1928, bör komma i åtnjutande av det förhöjda arvodet från och med
budgetåret 1929/1930, torde föreskrift därom böra av Kungl. Maj:t meddelas
i övergångsbestämmelse till avlöningsreglementet, rörande vars fortsatta
tillämpning under 1930 jag här nedan ämnar göra framställning.»
I fråga om ett affärsföretag av domänverkets art och omfattning torde i
särskild grad gälla att det ekonomiska resultatet är i väsentlig mån avhängigt
av dugligheten hos verkets chef. I betraktande härav inses lätt
betydelsen av att kunna till denna befattning förvärva en härför verkligt
kvalificerad och framstående person. Att arvodesfrågan härvidlag — betraktad
med hänsyn till de vid enskilda affärsföretag inom ifrågavarande
bransch förekommande löner — spelar en viktig roll torde ock ligga i öppen dag.
Vid nu angivet förhållande synes skäl föreligga för den av Kungl. Maj:t föreslagna
förhöjningen i domän verkschefens nuvarande arvode, varigenom denne
befattningshavare skulle i löneavseende jämställas med chefen för statens
vattenfallsverk. Utskottet måste ock finna ett visst stöd för en sådan åtgärd
i ovanberörda av 1920 års riksdag gjorda uttalande beträffande domänverkschefens
arvode.
Även om utskottet emellertid helst velat avvakta resultatet av den utredning
rörande löne- och organisationsförhållandena vid domänverket, varom
1920 års riksdag anhållit, anser sig utskottet dock i betraktande av departementschefens
uttalande, att det ännu torde dröja avsevärd tid, innan
nämnda fråga kan väntas bliva slutförd, icke böra motsätta sig, att den föreslagna
förhöjningen redan nu genomföres.
Då utskottet icke heller i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl.
Maj:ts förevarande framställning, hemställer utskottet,
att riksdagen må
1) godkänna följande förslag till ändrad lydelse av 5
§ i avlöningsreglementet den 22 juni 1920 (nr 493) för
tjänstemän vid domänverket:
Arvode utgår för år räknat till generaldirektör och
TJtskottet.
74
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Efterskänkande
av
viss del av
räntan å köpeskillingen
för
ett virkesparti.
[109.]
chef för domänverket med 30,000 kronor samt till överdirektör
och souschef vid domänverket med 17,000 kronor;
2) medgiva, att det av 1920 års riksdag provisoriskt
antagna avlöningsreglementet för tjänstemän vid domänverket
må, med de ändringar däri som riksdagen sedermera
godkänt, tillsvidare äga provisorisk tillämpning
jämväl under tiden från och med den 1 januari 1930
till och med den 31 december 1930;
3) bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda den övergångsbestämmelse,
som må påkallas av den ovan föreslagna
förändringen i avlöningsreglementet.
114:o) Efterskänkande av viss del av räntan å köpeskillingen för ett
virkesparti. Under punkt 109 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva,
att Lassar Olof Jonsson i Heden i Lima socken av Kopparbergs län må befrias
från erläggande av återstående del, 3,152 kronor 6 öre, av räntan å
köpeskillingen för av honom under 1924 inköpta virkesposter inom Idre och
Västerdalarnas revir.
Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.
År 1924 inköpte hemmansägaren Lassar Olof Jonsson vissa virkesposter
inom Idre och Västerdalarnas revir mot en köpeskilling av 66,416 kronor
16 öre. Sedermera anhöll Jonsson hos Kungl. Maj:t om nedsättning med
50 procent av köpeskillingen för virket. Han uppgav därvid, att han på
ifrågavarande virkesköp gjort en förlust av närmare 25,000 kronor, beroende
dels därpå att virket varit behäftat med röta i osedvanlig grad, dels
därpå att flottnings- och drivningskostnaderna blivit mycket höga, dels därpå
att prisfall å sågat virke inträffat och dels slutligen därpå att viss firma,
till vilken han försålt uppsågat virke, inställt sina betalningar. Sedan domänstyrelsen
i utlåtande den 20 december 1926 i ärendet hemställt, att ansökningen
måtte lämnas utan avseende, återtog emellertid Jonsson sin framställning,
och har han därefter i oktober 1927 fullgjort inbetalningen av resterande
köpeskilling.
Hos Kungl. Maj:t har Jonsson nu anhållit att, på det icke han själv
jämte hans stora familj, därav sex minderåriga barn, skulle bliva ställd på
bar backe, Kungl. Maj:t måtte medgiva honom befrielse från erläggande
av resterande ränta, 3,152 kronor 6 öre, å köpeskillingen för virkespartiet.
Efter redogörelse för i ärendet avgivna yttranden har departementschefen
i ärendet anfört följande:
»Sökanden har genom ifrågavarande virkesköp åsamkats förluster, som
bragt honom och hans familj i ekonomiskt nödläge. Såsom statskontoret
framhållit, synes synnerligen ömmande omständigheter vara för handen i
föreliggande fall. Jonsson har under många år varit köpare av kronans
virke i orten och har därvid skött sig väl. Han har i sitt enskilda liv
varit arbetsam och strävsam samt äger en stor familj. Genom hjälp av
sina borgensmän har han lyckats inbetala köpeskillingen för ifrågavarande
virkesparti samt en stor del av de upplupna räntorna. Fråga är här så
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
75
lunda endast om en återstående räntelikvid, vars fulla indrivande torde för
sökanden och hans borgensmän medföra de allvarligaste ekonomiska konsekvenser.
I likhet med de flesta av de i ärendet hörda myndigheterna vill
jag därför tillstyrka, att sökanden befrias från att gälda återstående del
av räntan å köpeskillingen för virkespartiet.»
Då på sätt i ärendet vitsordats i detta fall synnerligen ömmande omständigheter
kunna anses föreligga, vill utskottet icke motsätta sig bifall till
Kungl. Majrts förslag. Utskottet hemställer fördenskull,
att riksdagen må medgiva, att bemälde Lassar Olof
Jonsson befrias från erläggande av återstående del, 3,152
kronor 6 öre, av räntan å köpeskillingen för av honom
under 1924 inköpta virkesposter inom Idre och Västerdalarnas
revir.
115:o) Skogshögskolan. I förslaget till riksstat för budgetåret 1929/1930
har Kungl. Maj:t upptagit ordinarie förslagsanslaget till skogsliögskolan
med oförändrat belopp, 221,800 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 223—229.)
Under denna punkt har departementschefen jämväl motiverat anvisande av
ett extra reservationsanslag å 36,750 kronor till diverse behov vid högskolan.
I riksstaten för budgetåret 1928/1929 har det ordinarie förslagsanslaget
till skogshögskolan upptagits till 221,800 kronor.
Den av Kungl. Maj:t i överensstämmelse med beslut av 1928 års riksdag
(skr. nr 88 p. 1) fastställda staten för skogshögskolan har följande utseende:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............ kronor 78,500
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ....................................... » 1,500
Arvoden till rektor, 1,500 kronor, en överassistent, 7,500
kronor, och en kamrerare, 4,800 kronor............................... » 13,800
Avlöningar till icke ordinarie befattningshavare m. m......... » 22,000
Övriga utgifter................................................^......................... » 106,000
Förslagsanslag kronor 221,800.
Anslagsposten »övriga utgifter» är beräknad på följande sätt:
Resestipendier åt lärare ................................................................ kronor 1,000
Stipendier åt elever vid jägmästarkursen ................................ » 3,000
» » » » forstmästarkursen ............................ » 600
Praktiska övningar vid jägmästarkursen.................................. » 41,500
» » » forstmästarkursen............................... » 13,600
Expenser............................................................................................ » 43,900
Utgifter för styrelsen .................................................................... » 2,400
Kronor 106,000.
Beträffande ifrågavarande ordinarie anslag föreslås ingen annan förändring
än att den däri ingående posten praktiska övningar vid jägmästarkursen
skulle minskas med 400 kronor, under det att posten praktiska övningar vid
TJtskottet.
Skogshög
skolan.
[110.]
76 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
forstmästarkursen på grund av stegrade kostnader för hantlangning och assistenternas
resor skulle ökas med samma belopp. Någon förändring i anslagets
slutsumma avses sålunda icke.
Förutom ifrågavarande ordinarie anslag är till diverse behov vid skogsbögskolan
för budgetåret 1928/1929 uppfört ett extra reservationsanslag av
46,400 kronor, därav för engångskostnader 10,956 kronor. I detta anslag
ingår ett personligt ålderstillägg å 600 kronor till docenten, filosofie doktorn
G. Grönberg ävensom ett arvode å 9,000 kronor till docenten vid högskolan,
filosofie doktor E. Melin, till fullföljande av vetenskapliga forskningar, avseende
orsakerna till och botemedlen mot s. k. blåyta på virke samt frågan
om marksvamparnas roll vid vissa biologiska sönderdelningsprocesser i skogsmarken.
Sistnämnda belopp beviljades första gången för budgetåret 1927/1928
med beräkning att Melins anställande vid skogsbögskolan skulle fortfara omkring
fem år (se IX H. T. 1927 sid. 278).
Av statsrådsprotokollet inhämtas att, på grund av en utav docenten Melin
såsom rockefellerstipendiat företagen resa till Nordamerika och därav föranledd
frånvaro från högskolan, å det för budgetåret 1927/1928 för Melins
forskningsverksamhet anvisade beloppet, 9,000 kronor, uppstått en besparing
å 3,566 kronor 13 öre.
Beträffande dispositionen av detta belopp hade Melin hos Kungl. Maj:t
gjort särskild framställning.
Då Melin vidare från och med höstterminen 1928 tillträtt en lektorsbefattning
samt han därefter endast vore i stånd att leda och övervaka av honom påbörjade
undersökningsarbeten, hade Melin hos Kungl. Maj:t tillika gjort
särskild framställning om dispositionen av det för budgetåret 1928/1929
anvisade anslagsbeloppet 9,000 kronor.
I anledning av berörda framställningar har Kungl. Maj:t genom beslut
den 15 november 1928 medgivit, att av det för liknande ändamål för budgetåret
1928/1929 anvisade anslagsbeloppet å 9,000 kronor finge tillsvidare
utgå dels till arvoden till assistentarbeten 4,500 kronor för år räknat och
dels till arvode åt Melin ett belopp av 3,000 kronor likaledes för år räknat.
Beträffande användningen av återstående del 1,500 kronor av nämnda anslagsbelopp
ävensom av berörda å anslagsbeloppet för budgetåret 1927/1928
uppkommen besparing å 3,566 kronor 13 öre förklarade sig Kungl. Maj:t
vilja framdeles meddela beslut.
Härom har departementschefen anfört följande:
»Vidkommande dispositionen av de till docenten Melins vetenskapliga
forskningsarbete tidigare beviljade anslagsbeloppen har, såsom nämnts,
Kungl. Maj:t vid prövning av i ämnet föreliggande framställningar ansett
sig böra fatta beslut endast såvitt dessa framställningar avsåge de för
löpande budgetår anvisade medlens användning för ändamål, som direkt
anginge tillgodoseendet av behovet av arbetskraft för det påbörjade arbetets
fortgång. Sålunda föreligger ej beslut vare sig rörande den ifrågasatta
dispositionen av den för budgetåret 1927/1928 uppkomna behållningen
å 3,566 kronor 13 öre till bestridande av kostnader för utförda
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
77
assistentarbeten och anskaffade förbrukningsartiklar samt inköp av instrumentell
utrustning för mykologiska laboratoriet likasom ej heller om
rätt för högskolan att av anslagsbeloppet för budgetåret 1928/1929 förfoga
över tillhopa 1,500 kronor till inköp av förbrukningsartiklar och för resor
i samband med undersökningarna.
Samtidigt som jag härmed velat omnämna Kungl. Maj:ts berörda beslut,
så vitt detsamma angår ordnandet av forskningsarbetet tills vidare under
innevarande budgetår, på det att samma beslut må bringas till riksdagens
kännedom, har jag velat tillstyrka, att medgivande måtte lämnas högskolestyrelsen
att på av densamma föreslaget sätt få disponera såväl ifrågavarande
behållning å 1927/1928 års anslagsbelopp som omförmälda belopp,
1,500 kronor, av anslaget för budgetåret 1928/1929. De medel, varom sålunda
är fråga, avses för behov, vilkas tillgodoseende torde vara av
största betydelse för arbetets tekniska underlättande och rationella utförande
i övrigt. Riksdagen bör emellertid beredas tillfälle att uttala sig rörande
den sålunda ifrågasatta förändringen av medelsdispositionen.»
Med framhållande av den stora betydelsen, att de av docenten Melin påbörjade
undersökningarna fullföljdes och slutfördes, har styrelsen för skogshögskolan
tillstyrkt, att för budgetåret 1929/1930 måtte uppföras samma
anslag som förut att användas enligt följande fördelning:
Arvoden för assistentarbeten ................................................ kronor 4,500
Glasvaror, kemikalier och andra förbrukningsartiklar
jämte oförutsedda utgifter ................................................ » 1,000
Resor i samband med undersökningarna........................... » 500
Arvode till docenten E. Melin ............................................ » 3,000 9,000.
Departementschefen har härom anfört följande:
»Med hänsyn till vad högskolestyrelsen anfört rörande betydelsen av att
undersökningarna, vilka beräknats skola pågå under fem år, fullföljas och
slutföras samt då under det skede, vari undersökningarna för närvarande
heflnna sig, dessa synas på ett tillfredsställande sätt kunna utföras genom
den av styrelsen föreslagna ordningen för desammas bedrivande, anser
jag mig böra förorda anslagets förnyande och att sålunda jämväl för budgetåret
1929/1930 för ändamålet beviljas ett belopp av 9,000 kronor att användas
i enlighet med högskolestyrelsens beräkning.»
Vidkommande anslaget till diverse behov innefattar Kungl. Maj:ts förslag,
att i detta anslag skulle inräknas ett belopp av sammanlagt 1,306 kronor
för anskaffande av en teodolit och för viss komplettering av biblioteksutrustningen.
Det extra anslaget till diverse behov skulle sålunda, då de däri för budgetåret
1928/1929 ingående engångsbeloppen å tillhopa 10,956 kronor frånräknas,
uppgå till 36,750 kronor, vilket är 9,650 kronor lägre än för innevarande
budgetår.
Beträffande anslaget till diverse behov vid skogshögskolan framgår av
den ovan lämnade redogörelsen, att riksdagen — under beräkning att docenten
Melins anställande vid skogshögskolan skulle fortfara under fem år — för
Utskottet.
Diverse behov
vid skogshögskolan.
[in.]
Statens
skogsförsöks
anstalt.
[112.]
78 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
vartdera budgetåret 1927/1928 och 1928/1929 beviljat ett belopp av 9,000
kronor för bedrivande av vissa vetenskapliga forskningar.
Mot den disposition beträffande anslaget till denna forskningsverksamhet
för budgetåret 1928/1929, som Kungl. Maj:t av skäl, som framgår av ovanstående,
träffat, finner utskottet icke anledning till erinran. Med avseende
å den föreslagna användningen av den å 1927/1928 års anslag uppkomna
besparingen å 3,566 kronor 13 öre samt av det utav 1928/1929 års anslag
ännu ej disponerade beloppet, 1,500 kronor, föranleder icke heller detta förslag
någon erinran från utskottets sida. Utskottet biträder jämväl i övrigt
vad under denna punkt föreslagits.
Med förmälan att utskottet under nästföljande punkt kommer att göra
hemställan i fråga om det ovan tillstyrkta anslaget till diverse behov vid
skogshögskolan å 36,750 kronor, hemställer utskottet nu,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1929/1930
uppföra ordinarie förslagsanslaget till skogshögskolan
med oförändrat belopp, 221,800 kronor.
116:o) Diverse behov vid skogshögskolan. Under åberopande av vad utskottet
under nästföregående punkt anfört och i enlighet med Kungl. Maj:ts under
punkt 111 gjorda framställning, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till diverse behov vid skogshögskolan
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag
av 36,750 kronor.
117:o) Statens skogsforsöksanstalt. I förslaget till riksstat för budgetåret
1929/1930 har Kungl. Maj:t upptagit ordinarie förslagsanslaget till statens
skogsforsöksanstalt med oförändrat belopp, 153,700 kronor.
Under denna punkt har departementschefen jämväl motiverat beviljande
av särskilda reservationsanslag till diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt
och till specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas
föryngring.
Till diverse behov är i riksstaten för budgetåret 1928/1929 uppfört ett
extra reservationsanslag av 63,100 kronor. Kungl. Maj:ts förslag innebär
en höjning härav med 8,800 kronor till 71,900 kronor. Av den således
ifrågasatta höjningen avses 6,300 kronor för arvode åt en assistent å försöksanstaltens
skogsavdelning, genom vilkens anställande utarbetandet av de
resultat, som tillsvidare kunde vinnas från revisionen av utlagda försöksytor
och skogsavdelningens synnerligen rikhaltiga gallringsmaterial, skulle
kunna påskyndas för att bringas till allmänhetens kännedom. Ett belopp
av 1,000 kronor skulle användas för möjliggörande att på ett mera tillfredsställande
sätt fullfölja de hittills föga tillgodosedda, betydelsefulla undersökningarna
rörande den lägre markfaunans inverkan på växtlivet, vilka
bedrivas å den entomologiska avdelningen. Vidare avses 1,500 kronor till
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
79
ökning av avdelningarnas gemensamma expenser. Anslaget till diverse behov
för budgetåret 1929/1930 skulle sålunda uppgå till (63,100+6,300+1,000
+1,500—) 71,900 kronor.
I fråga om anslaget till specialundersökningar rörande de norrländska
skogarnas föryngring har departementschefen förklarat sig dela den av
högskolestyrelsen uttalade uppfattningen om angelägenheten, att den s. k.
norrlandsavdelningens arbeten, däri jämväl inbegripet bearbetning av föreliggande
undersökningsmaterial, slutfördes inom den härför fastställda tiden,
varjämte departementschefen jämväl ansett det önskvärt, att resultaten av
undersökningarna inom samma tid bringades till allmänhetens kännedom. För
att sätta avdelningen i stånd härtill har departementschefen förordat en
höjning med 2,000 kronor av den i anslaget ingående posten expenser.
Mot Kungl. Maj:ts beräkning av anslagen för nu ifrågavarande ändamål utskottet.
har utskottet intet att erinra.
Under nästföljande punkter kommer utskottet att göra hemställan om
anvisande av extra reservationsanslag dels till diverse behov vid anstalten,
dels ock till specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas föryngring.
Utskottet hemställer nu,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1929/1930
uppföra ordinarie förslagsanslaget till statens skogsförsöksanstalt
med oförändrat belopp, 153,700 kronor.
H8:o) Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt. Under åberopande Diverse
av vad utskottet anfört under nästföregående punkt och i enlighet med b<ttatenf
Kungl. Maj:ts under punkt 113 gjorda framställning, får utskottet hem- skogsforsöksställa,
anstalt.
[113.]
att riksdagen må till diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra
reservationsanslag av 71,900 kronor.
H9:o) Specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas för- SpedaUmder
yngring.
Under åberopande av vad utskottet anfört under punkt 117 och i sökningar
enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 114 gjorda framställning, får ut- norrländskl
skottet hemställa, skogarnas
föryngring.
att riksdagen må för specialundersökningar rörande [H4.]
de norrländska skogarnas föryngring, i huvudsaklig
överensstämmelse med den 1916 för riksdagen framlagda
plan, anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag
av 27,300 kronor.
Ersättning till
domänfonden\
för utgifter
för statens
skogsskolor.
[115.]
Utskottet.
80 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
120:o) Ersättning till domänfonden för utgifter för] statens skogsskolor.
Under punkt 115 har Kungl. Ma,j:t föreslagit riksdagen att
a) minska det under anslagstiteln ersättning till statens domäners fond för
utgifter för statens skogsskolor upptagna ordinarie förslagsanslaget till avlöningar,
nu 79,700 kronor, med 14,200 kronor till 65,500 kronor; b) minska
det under samma anslagstitel upptagna ordinäre reservationsanslaget till
övriga utgifter, nu 46,200 kronor, med 4,200 kronor till 42,000 kronor;
c) till ersättning till domänfonden för genom dyrtidstillägg ökade utgifter
för omförmälda skolor anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag
av 11,800 kronor.
Till ersättning till domänfonden för utgifter för statens skogsskolor anvisades
jämlikt beslut av 1923 års riksdag (se IX H. T. p. 135) dels ett
ordinarie förslagsanslag av 100,000 kronor till avlöningar, dels ett ordinarie
reservationsanslag av 96,300 kronor till övriga utgifter, dels ock ett extra
förslagsanslag av 31,000 kronor för genom dyrtidstillägg ökade utgifter för
samma skolor. Ifrågavarande anslag — vilka beräknas för kalenderår och
uppföras i budgeten för den period, som börjar den 1 juli det kalenderår
vederbörligt anslag avser — hava för budgetåret 1928/1929 uppförts med
respektive 79,700 kronor, 46,200 kronor och 12,700 kronor.
Anslaget till dyrtidstillägg har beräknats i överensstämmelse med nu
gällande grunder för dyrtidstillägg, vilka Kungl. Maj:t föreslagit för beräkning
av dyrtidstillägg jämväl för budgetåret 1929/1930.
Med erinran att riksdagen i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag fattat
beslut rörande allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst får utskottet förorda upptagande av ifrågavarande anslag med
det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet.
Under hänvisning i övrigt till den å sid. 237—240 i statsrådsprotokollet
förebragta utredningen i ärendet hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) minska det under anslagstiteln ersättning till statens
domäners fond för utgifter för statens skogsskolor upptagna
ordinarie förslagsanslaget till avlöningar, nu
79,700 kronor, med 14,200 kronor till 65,500 kronor;
b) minska det under samma anslagstitel upptagna
ordinarie reservationsanslaget till övriga utgifter, nu
46,200 kronor, med 4,200 kronor till 42,000 kronor;
c) till ersättning till domänfonden för genom dyrtidstillägg
ökade utgifter för omförmälda skolor anvisa för
budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av 11,800
kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
81
121:o) Ersättning till domänfonden för utgifter för fortsättningsskolan Ersättningtm
vid Kloten. Under punkt 116 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att d^f^ondenr
anvisa för budgetåret 1929/1930 1) till ersättning till statens domäners fond % ftTtOutför
utgifter för kalenderåret 1929 för fortsättningsskolan vid Kloten a) till
avlöningar m. m. ett extra förslagsanslag av 19,000 kronor; b) till övriga ^f 116.]
utgifter ett extra reservationsanslag av 6,350 kronor; 2) till ersättning till
domänfonden för genom dyrtidstillägg ökade utgifter för samma skola ett
extra förslagsanslag av 2,700 kronor.
För budgetåret 1923/1924 anvisades jämlikt beslut av 1923 års riksdag
(se IX H. T. p. 136) till ersättning till domänfonden för utgifter för fortsättningsskolan
vid Kloten dels till avlöningar m. m. ett extra förslagsanslag,
dels till övriga utgifter ett extra reservationsanslag, dels ock till genom
dyrtidstillägg ökade utgifter för nämnda skola ett extra förslagsanslag.
Anslagen bava i riksstaten för innevarande budgetår uppförts med respektive
17,000 kronor, 6,700 kronor och 2,400 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 241—243.)
Emot den av Kungl. Maj:t gjorda framställningen har utskottet intet att utskottet.
erinra.
Under hänvisning beträffande det till dyrtidstillägg upptagna anslaget,
till vad utskottet under nästföregående punkt anfört, hemställer utskottet,
att riksdagen må anvisa för budgetåret 1929/1930
1) till ersättning till statens domäners fond för utgifter
för kalenderåret 1929 för fortsättningsskolan vid
Kloten
a) till avlöningar m. m. ett extra förslagsanslag av
19,000 kronor;
b) till övriga utgifter ett extra reservationsanslag av
6,350 kronor;
2) till ersättning till domänfonden för genom dyrtidstillägg
ökade utgifter för samma skola ett extra förslagsanslag
av 2,700 kronor.
122:o) Skogshushållning i allmänhet. Under punkt 117 har Kungl. Maj:t SkogshushåUföreslagit
riksdagen att minska ordinarie reservationsanslaget till skogsbus- nin9 * oöhållning
i allmänhet, 21,200 kronor, med 700 kronor till 20,500 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 10 samt. 1 häft■ (Nr 1.)
6
opaginerad Kontrollera mot PDF
82 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Riksskogs- 123:o) Riksskogstaxeringens fortsättande. Under punkt 118 har Kungl.
taxenngens föreslagit riksdagen att för fortsättande av riksskogstaxeringen anvisa
fortsättande. ,
[118.] för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av 160,000 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redant fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
124:o) Bearbetning av material från riksskogstaxeringen. Under punkt
119 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för bearbetning av material
från riksskogstaxeringen anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag
av 66,000 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
Bearbetning
av material
från riksskogstaxeringen.
[119.]
Ersättning 125:o) Ersättning till domänfonden för utgifter för tillsyn å enskildas
^ond^fur s^°Sar * lappmarkerna samt Särna och Idre socknar. Under punkt 120
utgifter för har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till ersättning till statens domäners
tillsyn å en- fon(j fgr genom dyrtidstillägg ökade utgifter för tillsyn å enskildas skogar
*?kildas skooar ^
i lappmar- i lappmarkerna samt Särna och Idre socknar anvisa för budgetåret 1929/1930
kema samt exfra förslagsanslag av 50,000 kronor.
Sarna och
Idre socknar.
[120.]
utskottet. Under hänvisning i fråga om anslaget till dyrtidstillägg under budgetåret
1929/1930 till vad utskottet under punkt 120 anfört får utskottet, som
icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande framställning,
hemställa,
att riksdagen må liksom för innevarande budgetår
till ersättning till statens domäners fond för genom
dyrtidstillägg ökade utgifter för tillsyn å enskildas
skogar i lappmarkerna samt Särna och Idre socknar
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag
av 50,000 kronor.
Ersättningtia 126:o) Ersättning till domänfonden för utgifter för tillsyn å enskildas
domänfonden skyddsskogar. Under punkt 121 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
för tillsyn a v °
enskildas a) minska ordinarie förslagsanslaget till ersättning till statens domäners
skyddsskogar. fon(f för utgifter för tillsyn å enskildas skyddsskogar, nu 152,700 kronor,
med 58,700 kronor till 94,000 kronor;
b) till ersättning till statens domäners fond för genom dyrtidstillägg ökade
utgifter för dylik tillsyn anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag
av 11,000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
83
Ifrågavarande anslag äro i riksstaten för innevarande budgetår upptagna
till respektive 152,700 kronor och 16,700 kronor.
Under hänvisning i fråga om anslaget till dyrtidstillägg under budgetåret
1929/1930 till vad utskottet under punkt 120 anfört får utskottet, som
icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande framställning,
hemställa,
att riksdagen må
a) minska ordinarie förslagsanslaget till ersättning
till statens domäners fond för utgifter för tillsyn å enskildas
skyddsskogar, nu 152,700 kronor, med 58,700
kronor till 94,000 kronor;
b) till ersättning till statens domäners fond för genom
dyrtidstillägg ökade utgifter för dylik tillsyn anvisa
för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av
11,000 kronor.
127:o) Skogsvård å enskildas skogar i lappmarkerna samt Särna och
Idre socknar m. fl. områden. Under punkt 122 har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att till främjande av skogsvård å enskildas skogar i lappmarkerna
samt Särna och Idre socknar med flera områden anvisa för budgetåret 1929/
1930 ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 254 och 255.)
I en inom andra kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion nr 288
av herrar Ericsson i Sörsjön och Pettersson i Hällbacken har hemställts,
att riksdagen måtte besluta att till främjande av skogsvård å enskilda skogar
i lappmarkerna samt Särna och Idre socknar m. fl. områden för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag å 50,000 kronor.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna framställning, hänvisas
till motionen.
På grund av framställning i proposition nr 97 till 1924 års riksdag anvisade
riksdagen för budgetåret 1924/1925 ett extra reservationsanslag av
20,000 kronor till främjande av skogsvård å enskildas skogar i lappmarkerna
samt Särna och Idre socknar m. fl. områden. Anslaget avsåg bidrag under
kalenderåret 1925. Även tidigare har bidrag av statsmedel lämnats till
ifrågavarande ändamål, varvid bidraget utgått från ett för skogsvård inom
vidsträcktare trakter anvisat, sedermera ur riksstaten uteslutet anslag.
I nämnda proposition nr 97 beräknades medelsbehovet i förevarande avseende
för lappmarkerna till 18,000 kronor samt för Särna och Idre socknar
till 2,000 kronor. Vid denna beräkning förutsattes emellertid, att understöd
från anslaget skulle lämnas jämväl till sådana skogar, som äro belägna i
Västerbottens och Norrbottens läns kustland men lyda under förordningen
Utskottet.
Skogsvård å
enskildas
skogar i lappmarkerna
samt Särna
och Idre
socknar m. fl.
områden.
[122.]
Motion.
84
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
den 18 juni 1915 (nr 251) angående utsyning å viss skog inom Västerbottens
och Norrbottens läns lappmarker med flera områden, den s. k. lappmarkslagen.
Beträffande dispositionen av anslaget uttalades i propositionen, att
anslaget borde ställas till domänstyrelsens förfogande att enligt av Kungl.
Maj:t meddelade föreskrifter användas för angivet ändamål.
Anslaget har för ett vart av budgetåren 1925/1929 uppförts med oförändrat
belopp av 20,000 kronor.
Vid anmälan av medelsbehovet för ifrågavarande ändamål för senaste
budgetåren har domänstyrelsen framhållit att, då intresset för skogsvården
å här ifrågavarande skogar för varje år avsevärt stegrats, anslaget befunnits
otillräckligt och har styrelsen begärt väsentlig ökning av anslaget. Någon
dylik har emellertid icke ansetts böra ifrågakomma i avvaktan på genomförandet
av ny lagstiftning för ifrågavarande skogar.
Av statsrådsprotokollet inhämtas att domänstyrelsen, under åberopande
av sina i tidigare framställningar gjorda uttalanden i ämnet, hemställt om
anslagets förhöjning till samma belopp, som av styrelsen föreslagits för budgetåren
1927/1928 och 1928/1929 eller 50,000 kronor.
Departementschefen har framhållit, att genom särskilt tillkallade sakkunniga
ny utredning pågår rörande ändrad lagstiftning för de under lappmarkslagen
lydande skogar samt i samband härmed stående administrativa och
ekonomiska frågor. I avvaktan på resultatet av denna utredning har han
ansett nu förevarande anslag böra för instundande budgetår uppföras med
oförändrat belopp av 20,000 kronor.
utskottet. I likhet med departementschefen anser utskottet, att förevarande anslag
bör i avvaktan på resultatet av ovanberörda utredning angående ändrad
lagstiftning för de under lappmarkslagen lydande skogar m. m. uppföras
med oförändrat belopp. Utskottet kan sålunda icke biträda motionen.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning och med avslag å den i ämnet
väckta motionen 11:288 till främjande av skogsvård å
enskildas skogar i lappmarkerna samt Särna och Idre
socknar med flera områden anvisa för budgetåret 1929/
1930 ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.
Skogsvårdens 128:o) Skogsvårdens befrämjande. Under punkt 123 har Kungl. Maj:t
befrämjande, föreslagit riksdagen att för budgetåret 1929/1930 anvisa till skogsvårdens
[123.] befrämjande att i mån av förefallande behov fördelas mellan vederbörande
skogsvårdsstyrelser ett extra reservationsanslag av 750,000 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
85
129:o) Statens skogsutdikningsanslag. Under punkt 124 har Kungl. Maj:t statens skogsföreslagit
riksdagen att för budgetåret 1929/1930 under benämning statens
skogsutdikningsanslag anvisa ett extra reservationsanslag av 500,000 kronor. [124.]
Beträffande denna framställning bar riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
130:o) Skogsvårdsstyrelsernas förbund. Under punkt 125 har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
under kalenderåret 1929 för skogsvårdsstyrelsernas förbund anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
Skogsvårdsstyrelsernas
förbund.
[125.]
erinra.
131:o) Utgifter för naturskyddsändamål. Under punkt 126 har Kungl. utgifter för
Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1929/1930 anvisa såsom sär- naturskydds
i
•ii . .. , ändamål.
skilda extra reservationsanslag [126 J
a) till kostnader för nationalparker 3,000 kronor,
b) till vetenskapsakademiens förvaltning av naturskyddsärenden 4,800
kronor.
Allt sedan år 1921 har i riksstaten å extra stat under titel utgifter för
naturskyddsändamål varit uppförda två reservationsanslag, det ena avsett
till bestridande av kostnader för nationalparker och det andra till gäldande
av resekostnader och övriga utgifter för vetenskapsakademiens förvaltning
av naturskyddsärenden. För budgetåret 1927/1928 var det förra anslaget
upptaget till 3,000 kronor och det senare till 4,800 kronor. Innevarande
budgetår har anslaget till kostnader för nationalparker uppförts med ett till
8,000 kronor förhöjt belopp, varav emellertid 5,000 kronor avsågos för vissa
reparationsarbeten å ett å Ängsö nationalpark beläget torp. Förvaltningsanslaget
utgår för sistnämnda budgetår med oförändrat belopp.
Med tillstyrkande av bifall till den av Kungl. Maj:t gjorda framställ- utskottet.
ningen hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1929/1930 anvisa
såsom särskilda extra reservationsanslag
a) till kostnader för nationalparker 3,000 kronor,
b) till vetenskapsakademiens förvaltning av naturskyddsärenden
4,800 kronor.
86
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Xjantmäteriväsendet.
Lantmäteri- 132:o) Lantmäteristyrelsen. Under punkt 127 har Kungl. Maj:t föreslagit
styrelsen. riksdagen medgiva, att till det kanslibiträde hos lantmäteristyrelsen, som
L ''■* handhar kassa- och bokföringsgöromålen, må, utöver den med kanslibiträdesbefattningen
förenade avlöningen, från det i ordinarie avlöningsstaten för
styrelsen upptagna förslagsanslaget till avlöningar till ordinarie tjänstemän
utgå ett särskilt arvode av 768 kronor för år räknat.
(Statsrådsprotokollet sid. 268—272).
Motioner. I två inom riksdagen väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner
nämligen nr 13 i första kammaren av herr Linders och nr 23 i andra
kammaren av herr Johansson i Uppmälby har hemställts, att till det kanslibiträde
hos lantmäteristyrelsen, som handhar kassa- och bokföringsgöromålen,
må, utöver den med kanslibiträdesbefattningen förenade avlöningen, från
det i ordinarie avlöningsstaten för styrelsen upptagna förslagsanslaget till
avlöningar till ordinarie tjänstemän utgå ett särskilt arvode av 3,381 kronor
för år räknat.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionerna.
Jämlikt beslut av 1928 års riksdag (skr. nr 9 A p. 54) uppgår ordinarie
förslagsanslaget till lantmäteristyrelsen till 182,700 kronor. Den för tillämpning
från och med budgetåret 1928/1929 fastställda staten har följande ut
-
seende :
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............ kronor 139,700
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................................ » 2,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m......... » 38,000
Till bestridande av kostnader vid inspektioner........................ »_2,500
Förslagsanslag kronor 182,700.
Vad angår anslaget till avlöningar åt ordinarie tjänstemän må erinras,
att senast 1928 års riksdag på framställning av Kungl. Maj:t medgav, att
till det kanslibiträde hos lantmäteristyrelsen, som handhar kassa- och bokföringsgöromålen,
finge, utöver den med kanslibiträdesbefattningen (lönegragraden
B 7) förenade avlöningen, från nyssnämnda anslag utgå ett särskilt
arvode av 768 kronor för år räknat. Nämnda avlöningsförhöjning medgavs
i avvaktan på ifrågasatt allmän utredning rörande lönegradsplacering av registratorer
och kassörer vid de till allmänna civilförvaltningen hörande centrala
verken.
I sin framställning rörande anslagsbehovet för budgetåret 1929/1930 har
lantmäteristyrelsen ifråga om det ovannämnda kanslibiträdet, som handhar
kassa och bokföringsgöromålen anfört:
Utbetalningarna från styrelsen under budgetåret 1927/1928 hade uppgått
till 1,577,000 kronor, fördelade på ett avsevärt antal olika utgiftsgrupper
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
87
och fjorton å femton tusen olika utbetalningsposter. Omfattningen av och
arbetet med ifrågavarande utbetalningar komme att från och med budgetåret
1928/1929 än ytterligare ökas, i det dels genom den nya jorddelningslagstiftningen
statsbidrag vid lantmäteriförrättningar medgivits ifråga om
bland annat vissa odlingskostnader, dels bestämts, att samtliga lantmäterikontorens
expenskostnader till största delen skulle gäldas genom styrelsens
försorg.
Jämlikt 11 § i gällande lantmäteriinstruktion (Sv. f. saml. nr 407/1927) ägde
den befattningshavare, åt vilken lantmäteristyrelsen anförtrodde kassagöromålen,
att utan särskilt beslut av styrelsen verkställa de utbetalningar, som
innebure en omedelbar tillämpning av gällande föreskrifter; dock ålåge det
styrelsen att meddela beslut, då olika meningar yppade sig i fråga om tolkningen
av meddelade föreskrifter eller då redogöraren det eljest begärde
,med hänsyn till uppkommen tveksamhet rörande rätta innebörden av sådana
föreskrifter.
Redogörarens tjänsteåligganden vore i den för styrelsen från och med
innevarande år gällande arbetsordningen angivna sålunda: att omliänderhava
verkets kassa samt i förekommande fall uppsätta promemoria att biläggas
rekvisition från statskontoret av erforderliga medel; att upprätta avlöningslistor
beträffande befattningshavare inom styrelsen och vid lantmäteriundervisningen
samt icke-ordinarie befattningshavare vid lantmäterikontoren och
extra lantmätare ävensom i förekommande fall uppsätta förslag till anordningsbeslut;
att till vederbörande befattningshavare utbetala de å avlöningslista
upptagna beloppen; att utbetala övriga av styrelsen beslutade utgifter;
att uppbära och redovisa de pensionsavgifter, som enligt gällande lag angående
civila tjänsteinnehavares rätt till pension skola utgöras av befattningshavare
inom styrelsen; att i författningsenlig ordning uttaga de pensionsavgifter,
som skola erläggas av inom styrelsen anställda delägare i civilstatens
änke- och pupillkassa i denna deras egenskap så ock av sådana delägare i
övrigt, vilka från styrelsen uppbure hela sin avlöning, ävensom att därefter
till nämnda kassa inleverera sagda medel; att enligt gällande bestämmelser
handhava och redovisa införselmedel; att enligt gällande bestämmelser ombesörja
och redovisa avsättning till befattningshavares skatt medelst inbetalning
å postgirokonto; att upprätta rapporter angående avlöningar och
arvoden, å vilka annan myndighet hade att utbetala dyrtidstillägg och tillfällig
löneförbättring; att till siffran granska och för varje månad för styrelsen
framlägga de räkningar och dylikt, som i och för utbetalning erfordrade
godkännande; att för varje månad inom 10 dagar efter dess utgång till
generaldirektören och till chefen för administrativa byrån avlämna rapporter,
utvisande ställningen å de särskilda anslag, som disponerades av styrelsen;
att till styrelsen årligen i god tid före den 15 september inkomma med
sådant räkenskapssammandrag, som avsåges i kungörelsen den 14 oktober
1910 (nr 113); att meddela de uppgifter, som skulle av styrelsen lämnas
till ledning för skattskyldiges taxering; att till socialstyrelsen årligen avgiva
erforderlig bränsleuppgift; samt att enligt gällande författning och föreskrifter
årligen upprätta dels inventarieförteckning och dels förteckning över från
statens centrala möbelförråd erhållna och hos styrelsen förvarade inventarier
ävensom till byggnadsstyrelsen insända sistnämnda förteckning.
De göromål, som sålunda åvilade redogöraren, vore enligt styrelsens mening
av den omfattning och betydelse samt av så ansvarsfull beskaffenhet,
att de icke längre borde ombesörjas av ett kanslibiträde, och syntes det styrelsen
angeläget, att frågan om inrättandet av en kassörs- och bokhållar
-
88
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
befattning hos styrelsen nu upptoges till slutligt avgörande. Styrelsen hölle
oek före att, även om frågan om en allmän lönegradsplacering av registratorer
och kassörer vid de centrala ämbetsverken ännu icke vunnit sin slutliga
lösning, hinder icke borde föreligga för ett definitivt ordnande av redogörarens
hos styrelsen löneförmåner. Lantmäteristyrelsen tilläte sig i detta
sammanhang erinra därom, att vid 1927 års riksdag beslut fattades om registratorstjänsternas
i statsdepartementen placering i lönegrad, ävensom att
därefter beträffande vissa centrala verk frågan om registratorsbefattning
varit föremål för slutligt avgörande. Med hänsyn till de olika meningar,
som i sammanhang med fattandet av sagda beslut kommit till synes, ansåge
sig lantmäteristyrelsen emellertid nu icke böra föreslå någon viss lönegrad
för den ifrågasatta kassörsbefattningen hos styrelsen utan tilläte sig, med
framhållande av de ansvarsfulla och omfattande åligganden av ekonomisk
art, vilka, på sätt ovan antytts, tillkom me befattningshavaren, och den vikt
det låge uppå att kunna förvärva en för befattningen fullt kvalificerad person,
hemställa, att densamma uppfördes i en mot tjänsten svarande lönegrad.
Styrelsen hemställde i anslutning härtill i nu förevarande avseende, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå rikdagen att från och med den 1 juli 1929, med
uteslutande av en av de å lantmäteristyrelsens stat uppförda kanslibiträdesbefattningarna
i lönegraden B 7, å samma stat upptaga en kassörs- och bokhållarbefattning
i den högre lönegrad än B 7, som av tjänstens beskaffenhet
kunde anses betingad.
I sitt över berörda framställning avgivna yttrande till Kungl. Maj:t har
statskontoret anfört bland annat.
Ehuruväl statskontoret icke ville förneka, att med hänsyn till omfattningen
av nyssnämnda göromål den kansliskrivaravlöning, befattningens
innehavare nu uppbure, kunde befinnas alltför låg, hyste statskontoret fortfarande
betänkligheter mot att tillstyrka en definitiv lönegradsplacering för
ifrågavarande redogörarbefattning, innan en av allmänna civilförvaltningens
lönenämnd påyrkad allmän utredning rörande lönegradsplacering av registratorer
och kassörer blivit verkställd. Då i det 1928 års lönekommitté lämnade
uppdraget torde få anses ingå att företaga en dylik utredning, finge
statskontoret hemställa, att lantmäteristyrelsens framställning i förevarande
avseende ej måtte föranleda annan Kungl. Maj:ts åtgärd än att densamma
överlämnades till nämnda kommitté för att tagas i övervägande vid utförande
av det kommittén lämnade uppdraget.
Departementschefen har för egen del yttrat följande.
»I fråga om bestridande av kassörs- och bokföringsgöromålen hos lantmäteristyrelsen
synes det mig väl uppenbart, att den nuvarande löneställningen,
lönegraden B 7, för den befattningshavare, som handhar ifrågavarande
göromål, icke torde kunna anses svara mot det med tjänsten förenade,
ansvaret och arbetet. Å andra sidan hyser jag emellertid i likhet med statskontoret
betänkligheter mot att tillstyrka en definitiv lönegradsplacering fö)’
ifrågavarande redogörarbefattning utan avvaktan på sådan utredning rörande
lönegradsplacering för registratorer och kassörer, som statskontoret i sitt utlåtande
berört. Frågan synes fördenskull böra bliva föremål för ytterligare
undersökning; och torde denna böra ske i samband med det åt 1928 års
lönekommitté lämnade uppdraget att verkställa revision av nu gällande
avlöningsreglemente m. m. Under tiden bör till förbättrande av löneställningen
för det kanslibiträde, som omhänderliar ifrågavarande arbete, fortfarande
utgå ett särskilt arvode å 768 kronor.»
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
89
Motionärerna hava under hänvisning till de krävande och ansvarsfulla
uppgifter, som på sätt ovan nämnts åligger ifrågavarande kanslibiträde såsom
handhavare av lantmäteristyrelsens kassa och bokföringsgöromål, funnit
det vara med rättvisa och billighet överensstämmande, att denne befattningshavare
— i avvaktan på en slutlig lösning av förevarande fråga —- bereddes
sådant avlöningstillägg, att detta tillhopa med avlöningen i lönegraden B 7
uppginge till belopp motsvarande avlöning i lönegraden B 20 eller den lönegrad,
vari kassör och räkenskapsföraren hos statens provningsanstalt vore
placerad.
Vad i detta ärende anförts, synes utskottet giva vid handen, att den nuvarande
löneställningen, lönegraden B 7, för den befattningshavare, som
handhar ifrågavarande göromål, på sätt departementschefen uttalat, icke kan
anses motsvara det med tjänsten förenade ansvaret och arbetet. Med beaktande
härav har ock riksdagen medgivit, att till denne befattninghavare må
utgå ett tillägg av 768 kronor, varigenom den sammanlagda avlöningen
motsvarar lön enligt lönegraden B 11. Utskottet håller emellertid icke för
otroligt, att av den utredning, som, på sätt departementschefen anfört,
torde komma att verkställas av 1928 års lönekommitté, kan komma att framgå,
att ifrågavarande befattningshavare hör tillerkännas avlöning enligt högre
lönegrad. Då förslag från lönekommittén lärer vara att förvänta inom
en nära liggande framtid, synes ett uppskjutande av ställningstagande till
förevarande fråga icke heller ägnat föranleda någon mera avsevärd olägenhet.
Utskottet anser sig sålunda icke kunna biträda motionerna.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majts förevarande
framställning och med avslag å de i ämnet
väckta motionerna I: 13 och II: 23 medgiva, att till det
kanslibiträde hos lantmäteristyrelsen, som handhar kassaoch
bokföringsgöromålen, må, utöver den med kanslibiträdesbefattningen
förenade avlöningen, från det i ordinarie
avlöningsstaten för styrelsen upptagna förslagsanslaget
till avlöningar till ordinarie tjänstemän utgå
ett särskilt arvode av 768 kronor för år räknat.
133:o) Arkivaliernas hos lantmäteristyrelsen förteckning och förvaring.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 128 gjorda framställning
hemställer utskottet,
att riksdagen må liksom för innevarande budgetår till
bestridande av kostnader för förteckning och förvaring av
arkivalierna hos lantmäteristyrelsen anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra reservationsanslag av 13,500 kronor.
Utskottet.
Arkivaliernas
hos lantmäteristyrelsen
förteckning
och
förvar inq.
[128.]
90
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Lantmäteri
undervis
ningen.
1129.]
Lantmäteri*
kontoren i
länen.
[130.]
134:o) Lantmäteriundervisningen. Under punkt 129 har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att till lantmäteriundervisningens ordnande och bedrivande
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av
51,350 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
135:o) Lantmäterikontoren i länen. Under punkt 130 har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att a) godkänna följande övergångsstat för lantmäterikontoren
i länen att tillämpas från och med budgetåret 1929/1930:
Lön
Tjänst-
görings-
penningar
Orts-
tillägg
Summa
Titel
An-
tal
Kronor
Summa
5,000
2,500
7,500
ÖveiTantmätaren i Gotlands län .........
7,500
7,500
2,200
1,500
150
3,850
Assistenterna i Västernorrlands (2) och
Jämtlands län...... ........................
3
11,550
2,200
1,500
—
3,700
Annan assistent...............................
3
11,100
22,650
Summa kronor
30,150
Anm.: 1. Överlantmätare åtnjuter ett ålderstillägg till lönen å 600 kronor efter 5 år.
2. Assistent åtnjuter tre ålderstillägg till lönen å 500 kronor elter respektive 5,
10 och 15 år.
b) vid bifall härtill minska ordinarie förslagsanslaget till lantmäterikontoren
i länen, nu 547,000 kronor, med 3,700 kronor till 543,300 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet
sid. 275—282.
Jämlikt beslut av 1928 års riksdag har till lantmäterikontoren i länen
uppförts ett ordinarie förslagsanslag å 547,000 kronor, avsett till bestridande
av utgifterna för kontoren enligt en ordinarie stat och en övergångsstat.
I den ordinarie avlöningsstaten föreslås ingen förändring, varemot övergångsstaten
skulle minskas med 3,700 kronor beroende på bortfallande av ett
assistentarvode.
I stället för nämnda å övergångsstaten upptagna assistentarvode skulle i
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag och i överensstämmelse med vad som
vid den 1926 genomförda löneregleringen (IX H. T. sid. 396) förutsatts ett
ytterligare assistentarvode å 5,850 kronor inräknas i extra anslaget till avlöningar
åt förste assistenter och assistenter vid lantmäterikontoren i länen,
i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 66,900 kronor, och som
sålunda skulle upptagas till (66,900 + 5,850 = ) 72,750 kronor eller avrundat
till 72,800 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
91
Kungl. Maj:ts framställning föranleder ingen utskottets erinran. På grund
härav och med förmälan att utskottet under nästföljande punkt gör hemställan
om uppförande av det extra anslaget å 72,800 kronor till avlöningar
åt förste assistenter och assistenter vid lantmäterikontoren, hemställer utskottet
nu,
att riksdagen må
a) godkänna följande övergångsstat för lantmäterikontoren
i länen att tillämpas från och med budgetåret
1929/1930:
Lön
Tjänst-
görings-
pen-
ningar
Orts-
tillägg
Summa
Titel
Antal Kronor
Summa
5,000
2.500
1.500
7,500
3,850
!
— 7.500 7.500''
2,200
150
Assistenterna i Västernorrlands (2) och
3 11,550
3 i 11,100
’ ''
2,200
1,500
3,700
22,650
Summa kronor: 30,150
Anm.: 1. Överlantmätare åtnjuter ett ålderstillägg till lönen å 600 kronor efter 5 år.
2. Assistent åtnjuter tre ålderstillägg till lönen å 500 kronor efter respektive 5, 10
och 15 år.
b) vid bifall härtill minska ordinarie förslagsanslaget
till lantmäterikontoren i länen, nu 547,000 kronor, med
3,700 kronor till 543,300 kronor.
136:o) Avlöningar åt förste assistenter och assistenter vid lantmäterikontoren
i länen. Under åberopande av vad utskottet anfört under nästföregående
punkt och i enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 131 gjorda
framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må till avlöningar åt förste assistenter
och assistenter vid lantmäterikontoren i länen anvisa
för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 72,800
kronor.
137:o) Anskaffande för lantmäterikontoret i Vänersborg av kopior av
vissa kartor m. m. Under punkt 132 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för anskaffande för lantmäterikontoret i Vänersborg av kopior av vissa
kartor med tillhörande handlingar anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra
reservationsanslag av 10,000 kronor.
För anskaffande för lantmäterikontoret i Vänersborg av kopior av vissa
kartor med tillhörande handlingar, vilka gingo förlorade vid den eldsvåda,
Utskottet.
Avlöningar åt
förste assistenter
och
assistenter
vid lantmäterikontoren
i länen.
[131.]
Anskaffande
för lantmäterikontoret
i Vänersborg
av kopior
av vissa
kartor m. tn.
[132.]
92
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
som 1834 hemsökte Vänersborgs stad, har under senare år beviljats medel
av riksdagen. Anslaget uppgick för budgetåret 1926/1927 till 7,000 kronor
och för ett vart av de senaste två budgetåren — för möjliggörande av
arbetets påskyndande — till 10,000 kronor.
Med tillstyrkande av bifall till den av Kungl. Maj:t gjorda framställningen,
hemställer utskottet,
att riksdagen må för anskaffande för lantmäterikontoret
i Vänersborg av kopior av vissa kartor med tillhörande
handlingar anvisa för budgetåret 1929/1930 ett
extra reservationsanslag av 10,000 kronor.
Avlöningar 138:o) Avlöningar till lantmäteripersonal, som sysselsattes med utförande
måteriperso- av lantmäteriförrättningar. Under punkt 133 har Kungl. Maj:t föreslagit
nai, som riksdagen a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet förordad
medutförande för den lantmäteripersonal, som sysselsättes med lantmäteriförrättningar,
av lantmäteri- att tillämpas från och med budgetåret 1929/1930, b) förklara, att de villkor
forrattnmgar. bestämmelser, som nu gälla för åtnjutande av de i avlöningsstaten för
ifrågavarande personal för ordinarie befattningar upptagna avlöningar, skola
vara gällande även i fråga om avlöningarna på den nya staten, c) vid bifall
härtill höja ordinarie anslaget till avlöningar till lantmäteripersonal, som
sysselsättes med lantmäteriförrättningar, nu 746,500 kronor, med 400 kronor
till 746,900 kronor.
Den av departementschefen förordade staten för här ifrågavarande lantmäteripersonal
har följande utseende.
Lön
Arvode
Orts-
tiUägg
Summa
Titel
An-
tal
Kronor
Summa
3,000
400
3,400
Distriktslantmätare, stationerad i Stock-
holm ..........................................
6
20,400
3,000
—
—
3,000
Annan distriktslantmätare..................
193
579,000
599,400
—
2,000
—
2,000
) 1
30
60,000
—
1,500
1,500
Extra lantmätare ...........................{
35
52,500
—
1,000
1,000
J l
35
35,000
147,500
Summa kronor
— j —
746,900
Anm. Distriktslantmätare åtnjuter tre ålderstillägg till lönen å 500 kronor efter respektive 5,
10 och 15 år.
I jämförelse med nu gällande stat innebär det här ovan intagna förslaget
till stat en höjning av 400 kronor beroende på att en förut i Sigtuna stationerad
distriktslantmätare fått sin stationeringsort förlagd till Stockholm, på
grund varav ortstillägg å nyssberörda belopp skulle utgå till honom.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 93
Kungl. Maj:ts förslag föranleder ingen utskottets erinran. Utskottet hemställer
alltså,
att riksdagen må
a) godkänna ovanstående förslag till stat för den lantmäteripersonal,
som sysselsättes med lantmäteriförrättningar,
att tillämpas från och med budgetåret 1929/1930,
b) förklara, att de villkor och bestämmelser, som nu
gälla för åtnjutande av de i avlöningsstaten för ifrågavarande
personal för ordinarie befattningar upptagna
avlöningar, skola vara gällande även i fråga om avlöningarna
på den nya staten,
c) vid bifall härtill höja ordinarie anslaget till avlöningar
till lantmäteripersonal, som sysselsättes med
lantmäteriförrättningar, nu 746,500 kronor, med 400
kronor till 746,900 kronor.
139:o) Tillskott till dyrtidstillägg till vissa lantmätare. Under punkt
134 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen a) medgiva, att under tiden 1 juli
1929—30 juni 1930 må till distriktslantmätare och extra lantmätare med
arvode, utöver dyrtidstillägg på grund av lön eller arvode, av statsmedel
utgå tillskott därtill på grund av inkomster för arbete enligt gällande lantmäteritaxa,
beräknade för distriktslantmätare till 4,000 kronor, för extra
lantmätare med arvode om 2,000 kronor till 3,200 kronor och för extra
lantmätare med arvode om 1,500 eller 1,000 kronor till 2,400 kronor, allt
för år räknat, b) medgiva, att för samma tid må till extra lantmätare utan
arvode av statsmedel utgå tillskott till inkomster för arbete enligt lantmäteritaxan
beräknade till 2,400 kronor för år, c) förklara, att beträffande
tillskott, som nu nämnts, de angående dyrtidstillägg för motsvarande tid
gällande bestämmelser skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse, med
rätt för Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter, som kunna vara
erforderliga för tillämpning av dessa bestämmelser, d) medgiva, att Kungl.
Maj:t må äga att, med tillämpning i den mån så kan ske av de angående
dyrtidstillägg gällande grunder, för samma tid medgiva tillskott av statsmedel
jämväl åt kommissionslantmätare och vice kommissionslantmätare,
som fortfarande utöva praktisk verksamhet, e) för nu angivna ändamål såsom
tillskott till dyrtidstillägg till vissa lantmätare anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra förslagsanslag av 330,000 kronor.
Utskottet vill erinra, att riksdagen bifallit av Kungl. Maj:t framlagt förslag
angående dyrtidstillägg för budgetåret 1929/1930 åt befattningshavare i statens
tjänst, vari Kungl. Maj:t utgått från att sådant dyrtidstillägg skulle för budgetåret
1929/1930 utgå efter enahanda grunder, som för innevarande budgetår.
Utskottet.
Tillskott till
dyrtidstillägg
till vissa lantmätare.
[134.]
Utskottet.
94
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Bidrag till
jorddelningsförrättningar
ra. ra.
[135.]
Under hänvisning härtill och då utskottet icke funnit något att erinra
mot Kungl. Maj:ts förevarande framställning, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) medgiva, att under tiden 1 juli 1929—30 juni 1930
må till distriktslantmätare och extra lantmätare med
arvode, utöver dyrtidstillägg på grund av lön eller arvode,
av statsmedel utgå tillskott därtill på grund av inkomster
för arbete enligt gällande lantmäteritaxa, beräknade
för distriktslantmätare till 4,000 kronor, för
extra lantmätare med arvode om 2,000 kronor till 3,200
kronor och för extra lantmätare med arvode om 1,500
eller 1,000 kronor till 2,400 kronor, allt för år räknat,
b) medgiva, att för samma tid må till extra lantmätare
utan arvode av statsmedel utgå tillskott till inkomster
för arbete enligt lantmäteritaxan beräknade till
2,400 kronor för år,
c) förklara, att beträffande tillskott, som nu nämnts,
de angående dyrtidstillägg för motsvarande tid gällande
bestämmelser skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse,
med rätt för Kungl. Maj:t att meddela de närmare
föreskrifter, som kunna vara erforderliga för tilllämpning
av dessa bestämmelser,
d) medgiva, att Kungl. Maj:t må äga att, med tilllämpning
i den mån så kan ske av de angående dyrtidstillägg
gällande grunder, för samma tid medgiva
tillskott av statsmedel jämväl åt kommissionslantmätare
och vice kommissionslantmätare, som fortfarande utöva
praktisk verksamhet,
e) för nu angivna ändamål såsom tillskott till dyrtidstillägg
till vissa lantmätare anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra förslagsanslag av 330,000 kronor.
140:o) Bidrag till jorddelningsförrättningar m. m. Under punkt 135
har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att 1) höja ordinarie förslagsanslaget
till bidrag till jorddelningsförrättningar, nu 125,000 kronor, med 35,000
kronor till 160,000 kronor; 2) till bestridande i vissa fall med allmänna
medel av kostnader, förenade med inlösen av under nyttjanderätt upplåtet
område, anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av 100,000
kronor; 3) till bidrag till förrättningar enligt lagen om enskilda vägar anvisa
för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor.
I enlighet med ett av Kungl. Maj:t i proposition nr 133 till 1928 års
riksdag framlagt förslag har riksdagen (skr. nr 218) från och med
budgetåret 1928/1929 dels med uteslutande ur riksstaten av de däri upp
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
95
tagna ordinarie förslagsanslagen till bidrag till jordavsöndringar och ägostyckningar
samt till bidrag till skiften, hemmansklyvningar och rågångsförrättningar
under benämning bidrag till jorddelningsförrättningar uppfört
ett ordinarie förslagsanslag av 125,000 kronor, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse
med i propositionen angivna grunder, dels ock med uteslutande
ur riksstaten av det däri upptagna ordinarie förslagsanslaget till bidrag till
utflyttnings- och väganläggningskostnader i sammanhang med skiften och
hemmansklyvningar under benämning bidrag till utflyttnings-, väganläggnings-
och odlingskostnader i sammanhang med skiften uppfört ett ordinarie
förslagsanslag av 300,000 kronor, likaledes att utgå i huvudsaklig överensstämmelse
med i propositionen angivna grunder.
Bestämmelserna rörande dessa anslag finnas meddelade i kungörelsen den
22 juni 1928 angående villkor för erhållande av statsbidrag till förrättningar
enligt lagen den 18 juni 1926 (nr 326) om delning av jord på landet
(nr 295).
Därjämte hava för budgetåret 1928/1929 anvisats dels till bestridande i
vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade med inlösen av under
nyttjanderätt upplåtet område, ett extra förslagsanslag av 100,000 kronor
dels ock till bidrag till förrättningar enligt lagen om enskilda vägar ett
extra förslagsanslag av 5,000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär att till 160,000 kronor höja ordinarie förslagsanslaget
till bidrag till jorddelningsförrättningar, medan däremot övriga
tre ovanberörda anslag skulle upptagas med samma belopp som för innevarande
budgetår. Höjningen av anslaget till bidrag till jorddelningsförrättningar
är föranledd av väntad ökad belastning å anslaget.
Utskottet, som icke finner anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts framställning,
hemställer,
att riksdagen må
1) höja ordinarie förslagsanslaget till bidrag till jorddelningsförrättningar,
nu 125,000 kronor, med 35,000
kronor till 160,000 kronor;
2) till bestridande i vissa fall med allmänna medel
av kostnader, förenade med inlösen av under nyttjanderätt
upplåtet område, anvisa för budgetåret 1929/1930
ett extra förslagsanslag av 100,000 kronor;
3) till bidrag till förrättningar enligt lagen om enskilda
vägar anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra
förslagsanslag av 5,000 kronor.
Utskottet.
96
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Tilläggsavvittring
i
Västerbottens
läns lappmark.
[136.]
Ströängars
indragande
till kronan.
[137.]
Kostnader
för provskiften
i Köp - parbergs län.
[138.]
Utskottet.
Kartarbeten
rrv. m.
[139.]
141:o) Tilläggsavvittring i Västerbottens läns lappmark. Med tillstyrkande
av bifall till den av Kungl. Maj:t under punkt 136 gjorda framställningen
hemställer utskottet,
att riksdagen må liksom för innevarande budgetår
för tilläggsavvittring i vissa delar av Västerbottens läns
lappmark anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag
av 125,000 kronor.
142:o) Ströängars indragande till kronan. Med tillstyrkan av bifall till
Kungl. Maj:ts under punkt 137 gjorda framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må liksom för innevarande budgetår
till bestridande av kostnaderna för ströängars indragande
till kronan anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra
förslagsanslag av 550,000 kronor.
143:o) Kostnader för provskiften i Kopparbergs län. Under punkt 138
har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen, att till bestridande av de kostnader
för laga skiften enligt lagen den 30 april 1925 (nr 102) rörande vissa laga
skiften inom de på bekostnad eller med understöd av staten storskiftade
delarna av Kopparbergs län, vilka jämlikt samma lag skola gäldas av allmänna
medel, anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av
100,000 kronor.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning
hemställer utskottet,
att riksdagen må liksom för innevarande budgetår
till bestridande av de kostnader för laga skiften enligt
lagen den 30 april 1925 (nr 102) rörande vissa laga
skiften inom de på bekostnad eller med understöd av
staten storskiftade delarna av Kopparbergs län, vilka
jämlikt samma lag skola gäldas av allmänna medel, anvisa
för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag
av 100,000 kronor.
Rikets allmänna kartverk.
144:o) Kartarbeten m. m. Under punkt 139 har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen medgiva, att gravören vid rikets allmänna kartverk Olga Herlin
må av sin tjänstgöring vid kartverket före konstituerandet till ordinarie
gravör tillgodoräkna så lång tid, som erfordras för uppflyttning i 18:de
löneklassen.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 7.
97
Under samma punkt liar departementschefen motiverat uppförande i riksstaten
för budgetåret 1929/1930 av dels under anslagstiteln rikets allmänna
kartverk ordinarie reservationsanslaget till kartarbeten m. m. med oförändrat
belopp 223,700 kronor dels ock ett extra reservationsanslag till diverse
behov vid rikets allmänna kartverk av 34,200 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 298—306.)
Beträffande Kungl. Ma,j:ts förslag om rätt för gravören vid kartverket
Olga Herlin, att för uppflyttning i löneklass tillgodonjuta viss tids tjänstgöring,
var frågan härom föremål för behandling vid 1928 års riksdag på
grund av en inom första kammaren väckt motion nr 6, vari hemställdes,
att riksdagen måtte besluta att tillerkänna Herlin rätt att för uppflyttning
i löneklass få tillgodoräkna sig halva sin tjänstgöringstid vid rikets allmänna
kartverk.
I sitt över motionen avgivna utlåtande yttrade jordbruksutskottet (uti. nr
1 p. 134) följande.
Att döma av de i motionen lämnade uppgifter och vissa vid densamma
fogade arbetsintyg synes Olga Herlin hava utfört ett synnerligen långvarigt
och väl vitsordat arbete i kartverkets tjänst. Utskottet, som i anslutning
härtill anser syftet med det framställda förslaget behjärtansvärt, finner
dock detta innefatta en fråga, som det närmast ankommer på vederbörande
myndighet och Kungl. Maj:t att pröva, samt att riksdagen i varje fall icke
bör på en motionsvis gjord framställning ingå på ett närmare bedömande
härav. Skulle emellertid Kungl. Maj:t finna, att omständigheterna i förevarande
fall böra föranleda ett hänskjutande av frågan till riksdagen, äger
Kungl. Maj:t möjlighet göra den framställning i ämnet, som därav kan
påkallas.
I enlighet med utskottets hemställan föranledde motionen icke någon riksdagens
åtgärd.
Utav i statsrådsprotokollet återgivna yttranden över en av Olga Herlin
hos Kungl. Maj:t gjord framställning i ämnet har statskontoret och allmänna
civilförvaltningens lönenämnd tillstyrkt åtgärd i den riktning Kungl. Ma:jts
förslag innebär.
Departementschefen har i ärendet anfört följande.
»Rörande frågan om gravören Olga Herlins placering i löneklass har
Herlin, enligt vad handlingarna i ärendet utvisa, utfört ett synnerligen långvarigt
och väl vitsordat arbete i kartverkets tjänst. Såsom framgår av jordbruksutskottets
hållning till det vid 1928 års riksdag väckta förslaget i
förevarande avseende har nämnda utskott ställt sig välvilligt till detsammas
syfte.
Genom det ovannämnda vid Herlins förnyade ansökning fogade intyget
av föreståndaren för reproduktionsdetaljen vid kartverket har vitsordats,
att det av Herlin utförda arbetet jämväl före hennes anställning såsom ordinarie
gravöl- trots hennes kortare arbetstid varit av samma omfattning
som det arbete, vilket utförts av övriga gravörer vid kartverket. Med hänsyn
härtill och i betraktande av vad i övrigt efter Kungl. Maj:ts — — —
Bihang till riksdagens protokoll 1929. It) samt. 1 höft. (Nr 1.) 7
98
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
beslut den 11 mars 1927 i ärendet förekommit anser jag vägande skäl tala för,
att i förevarande fall ett undantag bör göras från gällande avlöningsreglementes
bestämmelser. Då på sätt statskontoret framhållit detta ej torde
kunna ske utan efter inhämtande av riksdagens medgivande, vill jag i enlighet
med statskontorets tillstyrkan förorda, att framställning i sådant avseende
göres till riksdagen.»
Utöver det ordinarie reservationsanslaget till kartarbeten in. in., vilket
upptagits med oförändrat belopp, 223,700 kronor, finnes för innevarande
budgetår till diverse behov vid rikets allmänna kartverk uppfört ett extra
reservationsanslag av 31,800 kronor.
Inberäknat en inkomst genom inflytande kartförsäljningsmedel, uppskattad
till 39,000 kronor, finnes alltså för innevarande budgetår för kartarbeten
in. m. tillgängligt ett belopp av (223,700 + 31,800 + 39,000=) 294,500 kronor.
Utgifterna under anslaget till kartarbeten m. m. för budgetåret 1929/1930
skulle enligt i statsrådsprotokollet framlagda beräkningar uppgå till 295,900
kronor fördelade på följande sätt.
Fältarbeten............................................................................
Utgivnings- och byråarbeten.............................................
Ortsnamngranskning .........................................................
Tillsyn och vård av kartor m. m.................................
Städning, uppvärmning och belysning .........................
Restitutionsapparat för bearbetning av flygfotografier
kronor 205,000
» 66,900
» 3,000
» 500
» 15,500
» 5,000
summa kronor 295,900.
Detta belopp skulle täckas genom
ordinarie anslag
kartförsäljningsmedel
Utöver sistnämnda summa erfordras alltså ett belopp av 34,200 kronor
att utgå av extra anslag, innefattande en höjning i jämförelse med motsvarande
anslag för innevarande budgetår med 2,400 kronor.
På grund av det synnerligen långvariga och väl vitsordade arbete gravören
Olga Herlin utfört i kartverkets tjänst samt med hänsyn tagen till
i ärendet i övrigt förebragta omständigheter anser utskottet det vara med
billighet överensstämmande, att hon, på sätt Kungl. Maj:ts framställning
innebär, för löneklassplacering må tillgodoräkna sig viss tjänstgöring.
Den av departementschefen gjorda beräkningen rörande utgifter under
budgetåret 1929/1930 för kartarbeten m. m. och diverse behov vid kartverket
har icke givit utskottet anledning till erinran.
Under nästföljande punkt kommer utskottet att göra hemställan om anvisande
av det extra anslaget för diverse behov å 34,200 kronor.
Under åberopande av det ovan anförda hemställer utskottet nu,
............. kronor 223,700
..............» 38,000
summa kronor 261,700.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
99
att riksdagen må
a) medgiva att gravören vid rikets allmänna kartverk
Olga Herlin må av sin tjänstgöring vid kartverket före
konstituerandet till ordinarie gravör tillgodoräkna så
lång tid, som erfordras för uppflyttning i 18:de löneklassen,
b) i riksstaten för budgetåret 1929/1930 under anslagstiteln
rikets allmänna kartverk uppföra ordinarie
reservationsanslaget till kartarbeten m. m. med oförändrat
belopp 223,700 kronor.
145:o) Diverse behov vid rikets allmänna kartverk. Under åberopande
av vad utskottet under nästföregående punkt anfört och i enlighet med
Kungl. Maj:ts under punkt 140 gjorda framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må för diverse behov vid rikets allmänna
kartverk anvisa för budgetåret 1929 1930 ett
extra reservationsanslag av 34,200 kronor.
146:o) Utgivande av ekonomisk karta över Hallands län. Under punkten
141 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att av det av 1920 års riksdag
beviljade anslaget å 56,000 kronor såsom bidrag till kostnaderna för utgivning
av ekonomisk karta över Hallands län anvisa för budgetåret 1929 1930
ett extra anslag av 2,612 kronor.
Med bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 95 av nionde huvudtiteln till
1920 års riksdag gjorda framställning har riksdagen såsom bidrag till kostnaderna
för utgivande av ekonomisk karta över Hallands län beviljat ett
anslag av 56,000 kronor. Härav har anvisats å extra stat för ett vart av
åren 1921 och 1922 ävensom budgetåren 1923/1924—1926/1927 ett reservationsanslag
av 8,000 kronor. Sammanlagt hava således hittills 40,000 kronor
anvisats för ändamålet. Det bidrag av statsmedel, som länets hushållningssällskap
åtnjuter för utgivning av nämnda karta, skall enligt av Kungl.
Maj:t utfärdade bestämmelser utgå med lika belopp, som hushållningssällskapet
betalar för ändamålet.
Kungl. Maj:ts förevarande framställning avser anvisande av ett anslag
av 2,612 kronor utgörande sista delen av statens kostnader för den ekonomiska
kartan över Halland varjämte motiveras beviljande av 13,388 kronor
för nyutgivning av vissa blad av generalstabens höjdkarta över Sverige.
Departementschefen har anfört följande:
»Jag tillstyrker kartverkschefens av statskontoret biträdda förslag om anvisande
för budgetåret 1929/1930 av 2,612 kronor för utgivningen av ifrågavarande
ekonomiska karta över Halland, utgörande sista del av det bidrag,
Diverse behov
vid rikets
allmänna
kartverk.
[140.]
Utgivande av
ekonomisk
karta Över
Hallands län.
[141.]
100
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet
Nyutgivning
av vissa utgångna
blad
av generalstabens
höjdkarta
över
Sverige.
[142.]
som staten genom ovanberörda beslut av 1920 års riksdag förbundit sig
lämna för ändamålet. Med inräknande av tidigare anvisningar uppgår
statens bidrag till kartan till en summa, som med 13,388 kronor understiger
det belopp, som av riksdagen beviljats för kartan.
Beträffande kartverkschefens framställning om anslag för nyutgivning av
vissa utgångna blad av generalstabens höjdkarta över Sverige i skala
1:500,000 synes i hög grad önskvärt, att ett genom statens försorg utgivet
kartverk av förevarande slag, vilket visat sig vara för verksamheten
inom skilda områden i landet påkallat, vederbörligen underhålles. Ett undanskjutande
härav torde medföra avsevärda olägenheter. Jag anser därför,
att medel böra för ändamålet beredas. Kartverkschefens i detta avseende
framställda krav, som i hans ansökning den 11 juni 1928 avsåg utgivning
av två då utgångna kartblad, har i hans senare framställning, sedan det
visat sig att ytterligare ett blad inom kort kunde väntas komma att utgå,
utvidgats att omfatta tre blad. I enlighet med vad statskontoret hemställt
tillstyrker jag anvisande såsom reservationsanslag av ett belopp, motsvarande
överskottet av det såsom bidrag till kostnaderna för utgivning av
ekonomisk karta över Halland tidigare beviljade anslaget.»
Utskottet finner icke anledning till erinran mot vad departementschefen
sålunda ifrågasatt.
Med förmälan att utskottet under nästföljande punkt gör hemställan om
beviljande av anslag för nyutgivning av vissa utgångna blad av generalstabens
höjdkarta över Sverige, hemställer utskottet nu,
att riksdagen må av det av 1920 års riksdag beviljade
anslaget å 56,000 kronor såsom bidrag till kostnaderna
för utgivning av ekonomisk karta över Hallands län
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 2,612
kronor.
147:o) Nyutgivning av vissa utgångna blad av generalstabens höjdkarta
över Sverige. Under åberopande av vad utskottet anfört under nästföregående
punkt och i enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 142 gjorda
framställning, hemställer utskottet,
att riksdagen må för nyutgivning av vissa blad av
generalstabens höjdkarta'' över Sverige av det av 1920
års riksdag beviljade anslaget å 56,000 kronor såsom
bidrag till kostnaderna för utgivning av ekonomisk karta
över Hallands län anvisa för budgetåret 1929/1930 ett
extra reservationsanslag av 13,388 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
101
Geologiska samt meteorologiska och hydrografiska
undersökningar.
148:o) Sveriges geologiska undersökning. Under punkt 143 har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet
förordad stat för Sveriges geologiska undersökning, att tilllämpas
från och med budgetåret 1929/1930; b) vid bifall härtill höja ordinarie
förslagsanslaget till Sveriges geologiska undersökning, nu 188,950 kronor,
med 550 kronor till 189,500 kronor.
Ordinarie förslagsanslaget till Sveriges geologiska undersökning är i riksstaten
för budgetåret 1928/1929 upptaget till 188,950 kronor.
Till Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten m. m. har för budgetåret
1928/1929 anvisats ett extra reservationsanslag av 124,400 kronor.
Den ifrågasatta höjningen av det ordinarie anslaget föranledes av ett
ålderstillägg åt en extra ordinarie befattningshavare och av viss arvodesförhöjning
åt vid undersökningen anställda städerskor. Sistberörda höjning
hänför sig till det förhållandet, att dyrtidstillägg jämlikt beslut av riksräkenskapsverket
icke får utgå på dessa arvoden.
Beträffande det extra anslaget föreslås ökning med ett belopp av 3,550
kronor, avsett för bestridande av kostnaderna för vissa reparationer och
ändringar av geologiska undersökningens i naturhistoriska riksmuseets
lokaler inrymda jordartslaboratorium.
Enligt departemenschefens förslag skulle staten för Sveriges geologiska
undersökning erhålla följande utseende.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............ kronor
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................................ »
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m......... »
Expenser............................................................................................ »
förslagsanslag kronor
128,160
3,000
26,380
31,960
189,500.
Då de framställda förslagen icke giva utskottet anledning till någon
erinran, biträder utskottet desamma.
Med förmälan att utskottet under nästföljande punkt kommer att göra
hemställan om uppförande av extra anslaget till geologiska undersökningens
fältarbeten m. m. å 127,950 kronor, hemställer utskottet nu,
att riksdagen må
a) godkänna ovan intagna stat för Sveriges geologiska
undersökning, att tillämpas från och med budgetåret
1929/1930;
Sverige6
geologiska
v. nder8ökninq.
[143.]
Utskotlef.
102
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Fältarbeten
m. m, vid
Sv er ig es geologiska
undersökning.
[144.]
Avlöningar
m. m. samt
arvoden åt
observatörer
vid statens
meteorologiskhydrografiska
anstalt.
[145.]
b) vid bifall härtill höja ordinarie förslagsanslaget
till Sveriges geologiska undersökning, nu 188,950 kronor,
med 550 kronor till 189,500 kronor.
149:o) Fältarbeten m. m. vid Sveriges geologiska undersökning. Under
åberopande av vad utskottet anfört under nästföregående punkt och i enlighet
med Kungl. Majtts under punkt 144 gjorda framställning får utskottet
hemställa,
att riksdagen må till Sveriges geologiska undersöknings
fältarbeten in. m. anvisa för budgetåret 1929/1930
ett extra reservationsanslag av 127,950 kronor.
150:o) Avlöningar in. in. samt arvoden åt observatörer vid statens ineteorologisk-hydrograflska
anstalt. I förslaget till rikstat för budgetåret 1929/
1930 har Kungl. Maj:t under anslagstiteln statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt uppfört dels ordinarie förslagsanslaget till avlöningar med oförändrat
belopp, 217,900 kronor, dels ock ordinarie reservationsanslaget till arvoden
åt observatörer med oförändrat belopp 90,000 kronor.
Under denna punkt har jämväl motiverats uppförande av vissa extra
anslag.
Utöver ovan angivna ordinarie anslag utgå till anstalten och därmed
sammanhängande verksamhetsgrenar för budgetåret 1928/1929 följande anslag
å extra stat:
telegramkostnader och kostnader för radioutsändningar, för
-
slagsanslag .................................................................................... kronor 105,000
diverse behov, reservationsanslag................................................ » 78,600
meteorologiska telegram från Färöarna och Island, reservationsanslag
................................................................................... » 3,500
meteorologiska iakttagelser i Abisko m. m., reservationsanslag » 19,500
summa kronor 206,600.
Efter redogörelse för en av styrelsen för statens meteorologiska anstalt
gjord framställning rörande anstaltens anslagsbehov för budgetåret 1929/1930
ävensom för avgivna utlåtanden av byggnadsstyrelsen och generaltullstyrelsen
i vissa delar samt av statskontoret beträffande ärendet i dess helhet
har departementschefen anfört huvudsakligen följande, varav framgår det
närmare innehållet av Kungl. Maj:ts förslag.
Vad anginge anslaget till telegramkostnader och kostnader för radioutsändning
har ifrågasatts, att åt statens meteorologisk-hydrografiska anstalt skulle
uppdragas de föreståndaren för östra issignaleringsområdet hittills påvilande
göromålen i fråga om issignalstjänsten. Enär detta arbete syntes nära anknyta
sig till den övriga väderlekstjänst, som av anstalten omliänderhades,
syntes ett bifall till ifrågavarande av vederbörande myndigheter tillstyrkta
framställning komma att medföra en ur praktisk synpunkt lämplig koncen
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 103
tration av arbetet. Departementschefen ville fördenskull tillstyrka förslagets
genomförande.
Den för anstalten genom en dylik åtgärd beräknade ökningen i kostnader
uppginge till 9,500 kronor, därav 7,000 kronor avsåge utgifter för telegram,
500 kronor ökade expenskostnader samt 2,000 kronor arbetsbiträde i och för
issignalstjänsten. Av dessa kostnader torde, i anslutning till uppdelningen i
övrigt av anstaltens utgifter och då någon del av kostnaderna icke för närvarande
syntes böra upptagas under ordinarie anslagstitel, det för telegram
avsedda beloppet böra påföras nuvarande anslaget till telegramkostnader.
En nedsättning till 5,000 kronor syntes därvid kunna ske av det beräknade
kostnadsbeloppet, varigenom nämnda anslag skulle komma att uppgå till
110,000 kronor. Tillägget till expenserna torde böra tillföras den under
anslaget till diverse behov upptagna anslagsposten avseende »tillskott till
expenser», varjämte kostnaden för arbetsbiträde torde böra under samma
anslag upptagas såsom en särskild post å 2,000 kronor benämnd arbetsbiträde
vid issignalstjänsten.
Såsom framginge av statsrådsprotokollet över liandelsärenden hade av
chefen för handelsdepartementet i det i omkostnadsstaten för lots- och fyrinrättningen
ingående förslagsanslaget till uppehållande av issignalstjänsten
in. m. beräknats en nedsättning bland annat med 7,000 kronor motsvarande
den genom ifrågavarande överflyttning uppkommande besparingen.
I fråga om den i anslaget till diverse behov ingående posten publikationer
har departementschefen ansett, att man icke borde räkna med mindre medelsbehov
än 24,000 kronor. I anslagsposten bibliotek har föreslagits eu höjning
av 1,000 kronor. Med hänsyn till betydelsen av att biblioteket försättes
i välordnat skick hade departementschefen icke något att erinra mot förevarande
förslag, vilket biträtts jämväl av statskontoret. Under posten avseende
underhåll av stationer och utrustning hade ifrågasatts anvisande av
medel för utfinnande av lämpliga metoder för undersökning av temperatur
och fuktighet jämväl i de närmast marken belägna luftskikten. Enär en
undersökning av åsyftad art vore av särskild betydelse för vissa frågor rörande
växtlivet, tillstyrkte departementschefen beviljandet av det för ändamålet
beräknade av statskontoret utan erinran lämnade beloppet av 2,000 kronor.
I likhet med statskontoret funne departementschefen anslagsposten till observationer
av de högre luftlagren kunna något nedsättas under det av anstalten
beräknade beloppet (9,000 + reservation 4,700 =) 13,700 kronor. Statskontoret
hade föreslagit ett belopp av 10,000 kronor för ändamålet. Det
hade upplysts, att bland annat med hänsyn till de under olika år växlande
väderleksförhållandena och observationernas därav beroende omfattning jämförelsevis
stora växlingar kunde uppkomma i medelsbehovet. Att under
sådana förhållanden nedsätta beloppet så långt som statskontoret tänkt sig.
torde knappast vara tillrådligt. Såsom lämpligt belopp för anslagsposten
ville departementschefen föreslå 12,000 kronor. Det såsom bidrag till internationella
meteorologiska sekretariatet ifrågasatta beloppet av 720 kronor
torde böra godkännas.
Beträffande övriga poster under anslaget till diverse behov skulle, i överensstämmelse
med vad ovan anförts rörande överflyttandet av viss del av
issignalstjänsten till anstalten, posten tillskott till expenser höjas med 500
kronor till 11,500 kronor, varjämte en ny post å 2,000 kronor för arbetsbiträde
vid nämnda tjänst skulle tillkomma.
Vid bifall till vad departementschefen sålunda föreslagit skulle medelsbehovet
beräknas till (11,500 + 24,000 + 15,000 + 3,000 4- 13,500 - 12,000 -
104
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
1,400 + 720 -r 2,000 =) 83,120 kronor. Enligt statskontorets beräkning förefunnes
å ifrågavarande anslag en behållning av omkring 12,200 kronor.
Anstalten hade räknat med en betydligt lägre reservation. Enär det icke
kunde beräknas, huru stor del av nuvarande behållning, som med den växling
i medelsbehovet, som förekomme, kunde behöva tagas i anspråk under
nu löpande budgetår, torde försiktigheten bjuda att ej räkna med en större
reservation än 8,000 kronor. Det behövliga anslaget till diverse behov skulle
då bliva i avrundat tal 75,100 kronor.
Härutöver borde såsom förut utgå ett belopp av 6,000 kronor ur handelsoch
sjöfartsfonden för underhåll av stormvarningsstationer, att tillföras anslagsposten
underhåll av stationer och utrustning.
På grund av förefintlig behållning torde, i överensstämmelse med vad
statskontoret anfört, nytt anslag för meteorologiska telegram från Färöarna
och Island icke erfordras för budgetåret 1929/1930.
Beträffande meteorologiska iakttagelser i Abisko och vid Riksgränsen m. m.
syntes ett fullföljande av det förslag, som av anstalten framlagts rörande
överflyttande till tullverkets förut omförmälda byggnad vid Riksgränsen av
de meteorologiska observationer, som för närvarande verkställas vid Abisko,
otvivelaktigt medföra större nytta för väderlekstjänsten samt i övrigt i
vetenskapligt och praktiskt hänseende än bibehållande i Abisko av observationerna,
vilkas fortsatta bedrivande därstädes torde få anses vara av föga värde.
Då departementschefen därtill ansåge, att den omständigheten att oklarhet ännu
förelåge rörande av vem Abisko vetenskapliga station för framtiden skulle
drivas föga torde inverka på en förläggning av statens ifrågavarande meteorologiska
observationer, ville departementschefen tillstyrka den ifrågasatta överflyttningen,
för vilken såsom ett ytterligare skäl kunde anföras, att därigenom
tullverkets för närvarande icke utnyttjade byggnad i Riksgränsen åter kunde
komma till användning. Beträffande de härför beräknade engångskostnaderna,
innefattande bland annat ersättning för övertagande av ovanberörda tullverket
tillhöriga byggnad, torde dessa på av statskontoret anförda skäl kunna begränsas
till 8,000 kronor. Med avseende å övriga beräknade kostnader i samband
med förflyttningen hade departemenschefen intet att erinra emot den uppskattning
därav som verkställts av anstalten, dock att i överensstämmelse med
statskontorets förslag ersättningen för den föreslagne meteorologen vid Riksgränsen
borde utgå i form av ett arvode å 4,800 kronor för år, å vilket
arvode dyrtidstillägg och tillfällig löneförbättring ej borde utgå. Med iakttagande
härav skulle förflyttningen och anordnandet av arbetet i Abisko
och Riksgränsen under övergångsåret 1929/1930 komma att draga en
kostnad av, förutom engångsutgiften å 8,000 kronor, ett belopp av (5,250 +
13,000 + 3,750 =) 22,000 kronor eller sålunda tillhopa 30,000 kronor.
Vad anginge de årliga kostnaderna för framtiden märktes, att den för närvarande
utgående posten 1,500 kronor till ersättning till biträden för de
meteorologiska iakttagelsernas beräkning och korrekturläsning komme att
bortfalla, i det detta arbete direkt övertoges av anstalten. Härförutom torde en
väsentlig nedsättning vara att emotse i posten tryckning av iakttagelser,
sedan de äldre årgångarna av dessa färdigställts. Med avdrag av nämnda
1,500 kronor skulle utgifterna bliva för iakttagelserna vid Riksgränsen 16,232
kronor och för arbetena i Abisko 7,500 kronor eller sålunda tillhopa 23,732
kronor. Detta innebure en ökning av 4,232 kronor i det för närvarande för
ändamålet utgående beloppet, men vore, såsom nyss antytts, häri att framdeles
förvänta betydande minskning.
Vad slutligen beträffade kostnaderna för vattenfallsförteckning för mellersta
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
105
och södra Sverige ville departementschefen erinra, att enligt den plan, som förelädes
1928 års riksdag, totalkostnaderna för vattenfallsförteckningen beräknades
uppgå till i avrundat tal 63,500 kronor fördelade på 5 år med 12,700 kronor
om året enligt följande uppställning: arvoden till observatörer 5,000 kronor,
fältarbeten 5,804 kronor samt extra biträden 1,896 kronor. Den sålunda
uppgjorda planen syntes böra fullföljas. Den besparing, som vid utgången
av budgetåret 1927/1928 förefanns å det äldre anslaget till vattenfallsförteckningens
avslutande, uppgick till 23,360 kronor. Enligt anstaltens uppgift
tarvades härav ett mindre belopp för sistnämnda förteckning. Enär
den beräknade utgiften för vattenfallsförteckningen för mellersta och södra
Sverige för budgetåret 1928/1929 utgjorde 12,700 kronor, återstode efter samma
belopps avdrag från nämnda behållning en summa av 10,660 kronor. Under
antagande att för den äldre förteckningen krävdes omkring 300 kronor,
torde sålunda för arbetsplanens fullföljande för budgetåret 1929/1930 behövas
ett anslag av i runt tal det begärda beloppet 2,400 kronor, vilket
borde upptagas såsom extra reservationsanslag. Härförutom borde medgivande
inhämtas av riksdagen att för vattenfallsförteckning för mellersta och södra
Sverige använda behållningen å tidigare i riksstaten uppförda anslag till
vattenfallsförteckningens avslutande, i den mån samma anslag icke erfordrades
för det med anslaget ursprungligen avsedda ändamålet.
Utskottet har icke funnit skäl till erinran mot de sålunda framställda
förslagen.
Beträffande ovan angivna extra anslag kommer utskottet att göra hemställan
under följande punkter.
Utskottet hemställer nu,
att riksdagen må
1) i riksstaten för budgetåret 1929 1930 under anslagstiteln
statens meteorologisk-hydrografiska anstalt uppföra
ordinarie förslagsanslaget till avlöningar in. in. med
oförändrat belopp, 217,900 kronor;
2) i riksstaten för budgetåret 1929/1930 under samma
anslagstitel uppföra ordinarie reservationsanslaget till
arvoden åt observatörer med oförändrat belopp, 90,000
kronor.
151:o) Telegramkostnader och kostnader för radioutsändningar vid statens
meteorologisk-hydrografiska anstalt. Under åberopande av vad utskottet
under nästföregående punkt anfört och i enlighet med Kungl. Maj:ts
under punkt 146 gjorda framställning, hemställer utskottet,
att riksdagen må för telegramkostnader och kostnader
för radioutsändningar vid statens meteorologisk-hydrogratiska
anstalt anvisa för budgetåret 1929/1930 ett
extra förslagsanslag av 110,000 kronor.
Utskottet.
Telegramkostnader
och
kostnader för
radioutsändningar
vid
statens meteorologiskhydrografiska
anstalt.
[146.]
106
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Diver8e behov
vid statens
meteorologiskhydrografiska
anstalt.
[147.]
Meteorologiska
telegram
fr ån Färöarna
och Island.
[148.]
Meteorologiska
iakttagelser
i
Abisko och vid
Riksgränsen
m. m.
[149.]
Vatten fallsförteckning
för mellersta
och södra
Sverige.
[150.]
Hydtogeologiska
specialundersökningar.
[151.]
152:o) Diverse behov vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt.
Under åberopande av vad utskottet anfört under punkt 150 och i enlighet
med Kungl. Maj:ts under punkt 147 gjorda framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må för diverse behov vid statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra reservationsanslag av 75,100 kronor.
153:o) Meteorologiska telegram från Färöarna och Island. Såsom framgår
av den av departementschefen under punkt 145 i statsrådsprotokollet lämnade
redogörelsen erfordras för budgetåret 1929/1930 icke något anslag för
meteorologiska telegram från Färöarna och Island, vilket utskottet velat härigenom
för riksdagen
omförmäla.
154:o) Meteorologiska iakttagelser i Abisko och vid Riksgränsen m. ni.
Under åberopande av vad utskottet anfört under punkt 150 och i enlighet
med Kungl. Maj:ts under punkt 149 gjorda framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må för meteorologiska, seismologiska
och magnetiska iakttagelser vid naturvetenskapliga stationen
i Abisko ävensom vid Riksgränsen samt för
publicerande av dylika iakttagelser vid nämnda stationer
och stationen vid Vassijaure anvisa för budgetåret 1929/
1930 ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor.
155:o) Aattenfallsförteckning för mellersta och södra Sverige. Under
åberopande av vad utskottet anfört under punkt 150 och i enlighet med
Kungl. Maj:ts under punkt 150 gjorda framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) till upprättande av en vattenfallsförteckning för
mellersta och södra Sverige anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra reservationsanslag av kronor 2,400,
b) medgiva, att behållningen å tidigare i riksstaten
uppförda anslag till vattenfallsförteckningens avslutande
må användas till upprättande av nämnda vattenfallsförteckning
för mellersta och södra Sverige i den
mån samma anslag ej erfordras för det med dem
ursprungligen avsedda ändamålet.
156:o) Hydrogeologiska specialundersökningar. Med tillstyrkan av bifall
till Kungl. Maj:ts under punkt 151 gjorda framställning hemställer utskottet,
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
107
att riksdagen må liksom för innevarande budgetår
till utförande av hydrogeologiska specialundersökningar
för den hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag
av 12,100 kronor.
IMvcrse.
157:o) Skrivmaterialier och expenser, ved in. in. Under punkt 152 kar
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att höja ordinarie förslagsanslaget till
skrivmaterialier och expenser, ved m. m., nu 275,000 kronor, med 50,000
kronor till 325,000 kronor.
Ordinarie förslagsanslag till skrivmaterialier och expenser, ved m. m.
bestämdes av 1928 års riksdag till 275,000 kronor. Utgifterna från anslaget
hava utgjort under budgetåret 1925/1926 335,195 kronor 44 öre, under
budgetåret 1926/1927 298,222 kronor 26 öre samt under budgetåret 1927
1928 364,956 kronor 99 öre. Med hänsyn till att anslaget sålunda, trots
de åtgärder som vidtagits för att begränsa utgifterna för ifrågavarande
ändamål, avsevärt överskridits, har departementschefen tillstyrkt en förhöjning
av anslaget till 325,000 kronor.
I överensstämmelse med den av departementschefen gjorda anslagsberäkningen
hemställer utskottet,
att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget till
skrivmaterialier och expenser, ved in. in., nu 275,000
kronor, med 50,000 kronor till 325,000 kronor.
158:o) Tryckningskostnader. Under punkt 153 har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att höja ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader,
nu 40,055 kronor, med 5 kronor till 40,060 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget till
tryckningskostnader, nu 40,055 kronor, med 5 kronor
till 40,060 kronor, dock att i anslaget må få göras den
ändring, som för jämnande av huvudtitelns slutsumma
kan visa sig erforderlig.
159:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Under punkt 154
har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att höja ordinarie reservationsanslaget
till kostnader för kommittéer och utredningar genom sakkunniga, nu 70,000
kronor, med 15,000 kronor till 85,000 kronor.
Skrivmaterialier
och expenser,
ved
w. m.
[152.]
Utskottet.
Trycknings
kostnader.
[153.]
Kommittéer
och utredningar
genom
sakkunniga.
[154.]
108
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Extra utgifter.
[155.]
Tillfällig löneförbättring
åt
viss personal
inom den
civila statsförvaltningen.
[156.]
Tillfälliga
lönetillägg åt
vissa vaktmästare
och
med dem jämställda
befattningshavare.
[157.]
Utskottet.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
160:o) Extra utgifter. Under punkt 155 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att höja ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter, nu 70,000
kronor, med 20,000 kronor till 90,000 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
161:o) Tillfällig löneförbättring åt viss personal inom (len civila statsförvaltningen.
Under punkt 156 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att,
i avbidan på den proposition i ämnet som kan varda förelagd riksdagen,
för beredande av tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila
statsförvaltningen beräkna för budgetåret 1929/1930 under nionde huvudtiteln
ett belopp av 81,500 kronor.
över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
162:o) Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga
befattningshavare. Under punkt 157 har Kungl. Maj:t förslagit
riksdagen att för beredande av tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare
och med dem jämförliga befattningshavare anvisa för budgetåret 1929/1930
ett extra förslagsanslag av 1,500 kronor.
Från och med budgetåret 1923/1924 hava tillfälliga lönetillägg utgått till
vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare. Bestämmelser
härom hava meddelats i kungörelsen den 22 juni 1923 (nr 276), vilka bestämmelser
förlänats förlängd giltighet för efterföljande budgetår, för budgetåret
1928/1929 genom Kungl. Maj:ts brev i ämnet den 8 juni 1928.
Departementschefen har i ärendet anfört, att av de i förenämnda kungörelse
den 22 juni 1923 upptagna verk och inrättningar, vid vilka tillfälliga
lönetillägg kunna komma ifråga, återstode för nionde huvudtitelns
vidkommande allenast lantbruksinstitutet vid Ultuna samt lantbruks- och
mejeriinstitutet vid Alnarp. För därstädes anställda befattningshavare av
ifrågavarande slag torde tillfälligt lönetillägg böra utgå jämväl under budgetåret
1929/1930 med samma belopp och enligt enahanda bestämmelser som
för budgetåret 1928/1929.
Under erinran att riksdagen i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag fattat
beslut rörande grunder för ifrågavarande tillfälliga lönetillägg hemställer
utskottet,
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
109
att riksdagen må för beredande av tillfälliga lönetillägg
åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga
befattningshavare anvisa för budgetåret 1929/1930 ett
extra förslagsanslag av 1,500 kronor.
163:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Under punkt
158 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till bestridande av kostnader
för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid de till jordbruksdepartementet
hörande ämbetsverk och kårer anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra
förslagsanslag av 1,100,000 kronor.
Under erinran att riksdagen i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag fattat
beslut rörande allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst hemställer utskottet,
att riksdagen må till bestridande av kostnader för
dyrtidstillägg åt befattningshavare vid de till jordbruksdepartementet
hörande ämbetsverk och kårer anvisa för
budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av 1,100,000
kronor.
Övriga ordinarie anslag.
164:o) I avseende å de i nu gällande riksstat under nionde huvudtiteln
uppförda ordinarie anslag, som icke här ovan eller i riksdagens skrivelse den
13 mars 1929, nr 50, blivit särskilt omnämnda, har någon förändring icke
ifrågasatts.
Utskottet hemställer,
att samtliga de ordinarie anslag under nionde huvudtiteln,
vilka icke blivit här ovan eller i riksdagens
skrivelse den 13 mars 1929, nr 50, särskilt omförmälda,
må i riksstaten för budgetåret 1929/1930 upptagas med
oförändrade belopp.
Stockholm den 20 mars 1929.
På jordbruksutskottets vägnar:
Dyrtidstillägg
åt befattningshavare
t
statens tjänst.
[158.]
Övriga ordinarie
anslag.
C. J. JOHANSSON.
opaginerad Kontrollera mot PDF
no
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Sederholm, Nilsson i Kabbarp, Andersson i Fältenborg,
Sjöblom, Tjällgren, von Stockenström, Gabrielsson och Kropp; samt
från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Hedlund i Häste, Sköld, Karlström,
Andersson i Grimbo, Svensson i Grönvik, Weibull och Olsson i Hödningsberg;
med undantag därav att vid behandling av punkterna:
42—164 herr Henriksson deltagit i stället för herr Tjällgren,
42—113 herr Johansson i Väby i stället för herr Hedlund i Häste,
105 — 164 herr Fritiof Gustafson i stället för herr Sederholm,
114—164 herr Karlsson i Gillberga i stället för herr Andersson i Fältenborg, herr Gustafson
i Viminerby i stället för herr Karlström, herr Pehrsson i Bramstorp i stället
för herr Andersson i Grimbo och herr Andersson i Tungelsta i stället för herr
Sköld.
Reservationer
Under punkt 5 (assistenter hos lantbruksingenjörer) av herrar Sederholm,
Andersson i Fältenborg, von Stockenström, Gabrielsson, Hedlund i Häste,
Andersson i Grimbo och Weibull, som ansett, att utskottets utlåtande bort
hava följande lydelse:
»Såsom lantbruksstyrelsen framhållit stå de förekommande dröjsmålen med
utförande av begärda förrättningar för planläggning av torrläggningsföretag
i samband med det förhållandet, att lantbruksingenjörerna icke äga
möjlighet att vid sådana förrättningars verkställande i erforderlig utsträckning
anlita biträden (assistenter). På grund härav och med hänsyn till den stora
balans, som enligt lantbruksstyrelsens ovanberörda skrivelse föreligger i
berörda avseende, anser sig utskottet icke böra motsätta sig att på sätt i
motionen föreslås en höjning sker i förevarande anslag för möjliggörande
av en utsträckning för budgetåret 1929/1930 av assistenternas anställningstid
till 540 månader. En sådan utsträckning torde i varje fall vara ägnad att
i sin mån minska ovanberörda olägenheter. Detta förslag innebär i motsats till
det av lantbruksstyrelsen framställda förslaget — vilket departementschefen
under hänvisning till pågående utredning rörande lönereglering för lantbruksingenjörer
icke ansett sig kunna tillstyrka -— icke någon förändring
beträffande de belopp, som för närvarande kunna utgå av statsmedel för avlönande
av assistent hos lantbruksingenjör, och kan därför enligt utskottets
mening icke befaras föregripa den av departementschefen omförmälda utredningen.
Då utskottet sålunda tillstyrker en höjning av anslaget ifråga
till 54,000 kronor, vill utskottet emellertid anföra följande.
Lantbruksstyrelsen har framhållit, att det på grund av den starka utvecklingen
av lantbruksingenjörernas tjänsteåligganden blivit nödvändigt att i
alltmer ökad omfattning anförtro hos lantbruksingenjörerna anställda assistenter
utförandet av jämväl sådana undersökningar och andra arbeten av
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
111
mera maktpåliggande och grannlaga art, vilka i allmänhet förut kunnat
medhinnas av lantbruksingenjörerna själva. Vidare har styrelsen anfört,
att någon effektiv kontroll av det sätt, varpå assistent utförde honom anförtrodda
åligganden, icke vore möjlig med hänsyn till lantbruksingenjörens
av andra tjänsteplikter strängt upptagna tid. Lantbruksingenjören vore
emellertid på grund av den rent privata naturen av mellan honom och
assistenten träffat anställningsavtal personligen ansvarig för alla av denne utförda
arbeten.
Vid angivna förhållande och i betraktande av de av riksdagens revisorer
1927 gjorda anmärkningar mot handläggningen av vissa torrläggningsföretag
vill utskottet understryka vikten av att såsom assistenter endast antagas sådana
personer, vilka äga för ifrågakommande arbeten erforderlig kompetens och
erfarenhet.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majtts förevarande
framställning och den i ämnet väckta motionen
1:44, såsom bidrag till avlönande av assistenter hos
lantbruksingenjörer anvisa för budgetåret 1929/1930 ett
extra anslag av 54,000 kronor.»
Under punkt 7 (centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet
m. m.)
1) beträffande II) av herrar Sederholm, Nilsson i Kabbarp, Andersson i
Fältenborg, von Stockenström, Gabrielsson, Hedlund i Häste och Weibull,
som anfört följande:
Vi anse, att de vid centralanstalten för närvarande pågående försöken
med elektrisk bestrålning av växter under glas böra fullföljas samt att för
säkerställande härav det av motionärerna föreslagna anslaget synes erforderligt.
Vi hemställa därför,
att riksdagen må, för möjliggörande vid centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet av fortsatta försök
med elektrisk bestrålning av växter under glas, för
budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag
av 7,500 kronor; samt
2) av herr Sköld mot vissa delar av utskottets motivering.
Under punkt 42 (förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar
hos nötkreaturen) av herr Carlström mot vissa delar av utskottets motivering.
Under punkt 85 (lindring av fraktkostnader för kalk m. m.) av herr
Andersson i Grimbo, som hemställt,
att riksdagen måtte, till lindring av fraktkostnaderna
vid transport å järnväg och å statens järnvägars auto
-
112 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
mobillinjer, då dessa drivas i samtrafik med järnväg, av
kalk, kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets behov,
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag
av 600,000 kronor att utgå enligt nu gällande bestämmelser
för sådan fraktlindring vid transport å järnväg.
Under punkt 113 (förlängd giltighetstid för avlöningsreglementet för
tjänstemän vid domänverket) av herrar Andersson i Grimbo, Carlström,
Svensson i Grönvik och Olsson i Rödningsberg, som ansett, att utskottets
utlåtande bort hava följande lydelse:
»Utskottet vill ingalunda förneka, att det ekonomiska resultatet av ett affärsföretag
av domänverkets art och omfattning kan vara i icke ringa mån
beroende av dugligheten hos verkets chef. Å andra sidan kan utskottet icke
bortse ifrån att även i trots av de i enskild tjänst utgående höga lönerna
framstående personer kunna finna med sin fördel förenligt att åtaga sig en
befattning av ifrågavarande art med hänsyn till de särskilda förmåner i
andra avseenden, som likväl äro förenade med anställning i statens tjänst.
I varje fall måste utskottet hysa allvarliga betänkligheter mot att utan
avvaktan på resultatet av den av 1920 års riksdag begärda utredningen
rörande löne- och organisationsförhållandena vid domänverket företaga eu
löneförhöjning för nu ifrågavarande befattningshavare. Utskottet kan heller
icke förbise de konsekvenser med avseende å chefsbefattningarna vid postoch
telegrafverken — vilka verk äro de till de affärsdrivande verken hänförda
verken, vilkas chefer åtnjuta arvoden understigande det nu för chefen
för domänverket ifrågasatta — som en sådan åtgärd kan befaras medföra.
Härtill kommer att 1928 års lönekommitté — från vilken förslag lärer
vara att förvänta inom en nära liggande framtid — icke torde kunna undga
att i samband med dyrtidstilläggens inarbetande i de fasta löne- och pensionsbeloppen
beröra förevarande arvodesfråga. Denna omständighet synes utskottet
vara ett ytterligare skäl för att icke redan nu ingå på ett slutligt
bedömande av denna fråga. Utskottet kan sålunda icke biträda Kungl. Maj:ts
förevarande framställning i vad den avser höjning av domänverkschefens arvode.
I övrigt har utskottet intet att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
framställning.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må i så måtto bifalla Kungl. Maj:ts
förevarande framställning, att riksdagen må medgiva,
att det av 1920 års riksdag provisoriskt antagna avlöningsreglementet
för tjänstemän vid domänverket må,
med de ändringar däri, som riksdagen sedermera godkänt,
tillsvidare äga provisorisk tillämpning jämväl under
tiden från och med den 1 januari 1930 till och med
den 31 december 1930.»
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
113
Verkliga utgifter.
IX. Nionde huvudtiteln. Jordbruksdepartementet.
'' '' '' "
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
A. Departementet.
1
Departementschefen .............................................
24,000
2
Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, för-
1 j
slagsanslag ...................................................
188,700
3
Kostnader för renskrivning m. m. för regeringsrätts-
ärenden .......................................................................
2,000|
Säger för departementet
212,700
2.0001
B. Lantbruksstyrelsen m. m.
I
1
Lantbruksstyrelsen, förslagsanslag..........
225,000
Lantbruksingenjörer och deras biträden:
2
Lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater ........
O
bo
o
o
3
Tillskott till dyrtidstillägg för lantbruksingenjörer
och lantbruksstipendiater, förslagsanslag.............
22,000j
4
Assistenter hos lantbruksingenjörer............................
4 8,000 j
110,800
70,000|
Statskonsulenter och deras biträde:
5
Statskonsulenter, förslagsanslag.............................
34,800
6
Stipendiat i boskapsskötsel och mejerihushållning
m. m.........................................................................
2,500
Säger för lantbruksstyrelsen m. m.
370,600
72,500
C. Lantbruksakademien och försöksväsendet
på jordbruksområdet m. m.
Lantbruksakademien:
1
Lantbruksakademien, förslagsanslag ..............
12,90o!
2
Lantbruksakademiens museum, bibliotek, in. m., re-
servationsanslag ........................................................
16,000|
28,900|
Försöksväsendet på jordbruksområdet:
3
Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruks-
området, förslagsanslag .................................
381,350
4
Forskningsverksamhet på biodlingens område ........!
6,500
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 10 samt. 1 häft. (Nr 1.)
114
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
5
6
7
8
9
10
Instrument in. m. vid centralanstaltens för försöks- väsendet på jordbruksområdet avdelning för lant-
bruksbotanik, reservationsanslag ............................
Fast försöksverksamhet vid statsunderstödda lant- bruks- och lantmannaskolor....................................
Fast försöksgård för jordbruket, reservationsanslag....
Driftkostnader för en fast försöksgård för jordbruket
Internationella lantbruksinstitutet i Rom, reservations- anslag .......................................................................
Internationella frysinstitutet i Paris ........................
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
8,000
7,500
79,400
22,000
8,000
865
389,350
124,265
Säger för lantbruksakademien och försöksväsendet på
jordbruksområdet m. m.............................................
418,250
124,265
D. Undervisningsanstalter för jordbruk och
lantmannanäringar.
Lantbruksinstituten:
1
Lantbruksinstitutet vid Ultuna....................................
97,500
2
Diverse behov vid lantbruksinstitutet vid Ultuna....
20,500
3
Lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp................
117,900
4
Diverse behov vid lantbruks- och mejeriinstitutet
vid Alnarp ...............................................................
8,500
215,400
29,000
5
Lanthushållningsseminariet å Rimforsa, förslagsanslag
21,200
Lägre lantbruksundervisning m. m.:
6
Understöd åt lantmannaskolor, förslagsanslag............
420,000
7
Ökat understöd åt lantmannaskolor, förslagsanslag....
22,000
8
Understöd åt lanthushållsskolor, förslagsanslag ........
235,000
9
Ökat understöd åt lanthushållsskolor, förslagsanslag
8,000
10
Understöd åt lantbruksskolor, förslagsanslag ............
122,500
11
Dyrtidstillägg åt föreståndare och lärare vid lant-
manna-, lanthushålls- och lantbruksskolor, för-
slagsanslag ................................................................
135,000
12
Lantbruksskolan vid Ultuna, förslagsanslag................
9,350
13
Inspektion över de lägre lantbruksundervisningsan-
stalterna ...................................................................
5,000
14
Lägre mejeriskolor för kvinnor, reservationsanslag...
22,000
15
Utbildningskurser för kontrollassistenter, reservations-
anslag .......................................................................
12,000
16
Utbildningskurser för ladugårdsförmän och svinskö-
tare, reservationsanslag ...........................................
21,500
17
Utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare
Norrland och Dalarna, reservationsanslag ...........
3,500
18
Utbildningskurser i beteskultur och ängsskötsel, re
servationsanslag .......................................................
3,200
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
115
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
Hovbeslagsskolan vid Alnarp ....................................
Understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisnings- anstalter, förslagsanslag...........................................
Trädgårdsundervisningen:
Högre utbildning i trädgårdsfacket, reservationsanslag
Lantbruksakademiens trädgårdsskola ........................
Trädgårdsskolan vid Alnarp........................................
Försöksverksamhet med köksväxter vid Alnarps träd- gårdar ......................................................................
Trädgårdsskolorna i mellersta och norra Sverige ....
Trädgårdsskola för kvinnor ........................................
Kurser i trädgårdsskötsel, reservationsanslag ............
Reseunderstöd för lantbrukets studerande, reservations- anslag ...........................................................................
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
5,400
160,000
979,250
205,200
4,800
10,000
10,000
30,000
21,300
7,000
17,000
54,800
45,300
20,000
Säger för undervisningsanstalter för jordbruk och lant-
mannanäringar...............................................................
1,269,450
300,700
E. Stuteriväsendet.
1
1
Stuteriöverstyrelsen, förslagsanslag ...............................
33,600
2
Avlöningar till tjänstemän vid hingstdepåer och stuteri,
förslagsanslag ...............................................................
42,000
3
Avlöningar till övrig personal vid hingstdepåer och
stuteri, förslagsanslag...................................................
70,000
4
Hästavelns befrämjande, reservationsanslag, att direkt
utgå av totalisatormedel ...........................................
475,000
Säger för stuteriväsendet
620,600
F. Boskapsskötsel m. m.
Nölboskapsavelns befrämjande:
1
Befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln, reser-
vationsanslag...............................................................
273,000
2
Understöd åt kontrollföreningsverksamhet, reserva-
tionsanslag...................................................................
80,000
3
Avelscentra för nötboskap, reservationsanslag............
21,700
4
Förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar
hos nötkreaturen, förslagsanslag ............................
130,OOo|
353,000
151,700;
116
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
5
Kontroll å uppvärmning av till kreatursföda avsedd
mjölk m. m., förslagsanslag ........................................
30,000
Svinavelns befrämjande:
6
Befrämjande i allmänhet av svinaveln, reservations-
anslag ........................................................................
60,000
7
Avkastningsbedömning rörande avelssvin ................
17,500
8
Fåravelns befrämjande, reservationsanslag ....................
24,000
9
Fjäderfäavelns befrämjande ............................................
20,000
10
Biskötselns befrämjande, reservationsanslag....................
10,000
Säger för boskapsskötsel m. m.
447,000
219,200
.
G. Veterinärväsendet.
Veterinärundervisningsanstalter:
1
Veterinärhögskolan, förslagsanslag................................
316,100
2
Diverse behov vid veterinärhögskolan, reservations-
anslag ........................................................................
27,000
3
Veterinärinrättningen i Skara........................................
8,500
324,600
27,000
Statens veterinärbakteriologiska anstalt:
4
Statens veterinärbakteriologiska anstalt, förslagsanslag
73,700
5
Statens veterinärbakteriologiska anstalts verksamhet,
reservationsanslag ....................................................
18,000
91,700
Veterinärstaten:
6
Länsveterinärer, förslagsanslag....................................
168,000
7
Veterinärstipendiater ....................................................
7,200
8
Distriktsveterinärers avlönande, förslagsanslag ........
255,000
9
Dyrtidstillägg åt distriktsveterinärer, förslagsanslag
75,000
430,200
75,000
Förekommande och hämmande av smittsamma sjuk-
domar bland husdjuren:
10
Statsbidrag vid försäkring mot smittsamma husdjurs-
sjukdomar, förslagsanslag ........................................
100,000
! 11
Övriga utgifter till förekommande och hämmande av
smittsamma sjukdomar bland husdjuren, förslags-
anslag ........................................................................
300,000
400,000
12
Ivarantänsanstalten i Haparanda för husdjur................
5,100
i
Säger för veterinärväsendel
1,246,500
107,100
i 7
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
117
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
H. Lanthushållning i allmänhet.
Hushållningssällskapen:
1
Allmänt anslag till hushållningssällskapen................
3,000,000
2
Sekreterare hos hushållningssällskapen, förslagsanslag
170,000
3
Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmanna- näringar, reservationsanslag .......................................
Mindre jordbruk m. m.:
90,000
4
Höjande av det mindre jordbruket, reservationsanslag
325,000
5
Ordnad bokföring vid mindre jordbruk m. m., reser-
1
vationsanslag...............................................................
20,000!
345,000|
Jordbrukskonsulenter m. m.:
l
6
Jordbrukskonsulenter, förslagsanslag............................
281.000
7
Vandringsrättare...........................................................
114.000
8
Utbildningskurser för vandringsrättare, reservations-
anslag ........................................................................
1,000
9
Täckdikningsförmän ....................................................
25,000
10
Utbildningskurser för förrättningsmän vid täckdik-
ningsföretag ävensom för täckdikningsförmän, re- servationsanslag ........................................................
14,000,
435.000
11
Statens lagerhus och fryshus, förslagsanslag ................
80,000
12
Maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultuna
och Alnarp ....................................................................
Kemiska stationer m. m.:
57.500
13
Kemiska stationer .............................................
48.000
14
Kemisk-växtbiologiska anstalten inom Norrbottens län
27,000
75,000
Befrämjande av mossodlingar:
15
Svenska mosskulturföreningen ....................................
97,500
16
Försöksgård å myrjord i Jämtlands län ....................
17,000
17
Försöksgård å myrjord i Norrbottens län ................
7,400
121.900
Befrämjande av fröodlingen:
Statens centrala frökontrollanstalt:
18
Statens centrala frökontrollanstalts verksamhet,
förslagsanslag ............................167,900
19
Byggnadsarbeten vid statens cent-
1
rala frökontrollanstalt, reserva- tionsanslag ............................... *150,000
t
20
Dyrtidstillägg åt befattningshavare
vid statens centrala frökontroll- anstalt, förslagsanslag ................ 8,500
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.
118
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
21
Filial till statens centrala frökon-
trollanstalt, förslagsanslag ........ 28,000
167,900
186,500
22
Understöd åt lokala frökontrollanstalter...................
8,000
23
Befordrande av inhemsk fröodling, reservationsanslag
25,000
24
Sveriges utsädesförenina................................................
235,200
25
Understödjande av den praktiskt vetenskapliga verk-
samheten å Weibullsholm........................................
50,000
192,900
479,700
26
Svenska betes- och vallföreningen ................................
72,200
27
Sveriges pomologiska förening.......................................
12,000
28
Befrämjande av avsättningen av svensk frukt, reserva-
tionsanslag ....................................................................
7,000
29
Befrämjande av linodling, reservationsanslag ................
8,000
30
Lindring av fraktkostnader för kalk m. m., förslagsanslag
600,000
31
Bekämpande av växtsjukdomar, förslagsanslag ............
40,000
32
Ogräsens bekämpande, reservationsanslag ....................
4,000
33
Berberisbuskens utrotande, reservationsanslag ............
5,000
34
Lantbruksmöte, reservationsanslag ................................
25,000
35
Allmän svensk trädgårdsutställning i Stockholm 1930,
reservationsanslag ........................................................
20,000
1 36
Lantbruksattachéer ......................................................
64,500
37
Smörprovningar m. in., reservationsanslag....................
40,000
38
Föreningar för jordbrukskredit, förslagsanslag................
25,000
39
Jordbrukarungdomens förbund........................................
15,000
40
Landsbygdens elektrifiering, reservationsanslag ............
75,000
Säger för lanthushållning i allmänhet
3,282,900
2,776,800
I. Egnahemsbildning, kolonisation och grund-
förbättringar m. m.
Egnah emsbildning:
1
Statens egnahemsstyrelse, förslagsanslag....................
39,500
2
Förvaltningsbidrag till egnahemslåneförmedlarna,
förslagsanslag ............................................................
985,000
3
Statsbidrag till hushållningssällskap för jordanskaff-
ningsverksamhet, förslagsanslag................................
30,000
4
Premielån till egnahemslåntagare för nyodlings- och
nybyggnadsarbeten, reservationsanslag ....................
800,000
5
Premielån för byggnadsarbeten vid lantarbetarsmå-
bruk, reservationsanslag............................................
* 20,000
6
Anläggning av nybyggesvägar, reservationsanslag ....
* 50,000
1,924,500
Kolonisation:
1
7
Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av odlings-
lägenheter m. fl., förslagsanslag................................
200,000
8
Kolonisation å vissa kronoparker, reservationsanslag
* 165,000
9
Kolonisationsverksamheten å Alträsks kolonisations-
område, förslagsanslag .........................................
3,275
200,000
168,275
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
119
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
Grundförbättringar:
10
Statens avdikningsanslag, reservationsanslag ............
2,600,000
11
Statsbidrag till nyodling och betesförbättring å ofull-
ständiga jordbruk, reservationsanslag ....................
1,000,000
3,600,000
12
Jordbrukskommissioner, förslagsanslag............................
25,000
Säger för egnahemsbildning, kolonisation och grundför-
bättringar m. m.........................................................
225,000
5,692,775
J. Fiskeriväsendet.
1
Statens lokala fiskeriadministration, förslagsanslag ....
Fiskerinäringens understöd:
79,200
2
Fiskets befrämjande i de särskilda orterna, reserva-
tionsanslag ................................................................
78,500
3
Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen, reserva-
tionsanslag ................................................................
30,000
108,500
Södra Sveriges fiskeriförening:
4
Södra Sveriges fiskeriförening ....................................
26,000
5
Anordnande av dammhushållning med s. k. växelbruk
9,000
35,000
Hydrografisk-biologiska havsundersökningar:
6
Hydrografisk-biologiska kommissionens undersök-
ningar, reservationsanslag ........................................
40,000
7
Vissa havshydrografiska mätningar, reservationsanslag
9,000
8
Sveriges andel i kostnaderna för en internationell
hydrografisk-biologisk centralanstalt med labora- torium ........................................................................
10,000
9
Fartyget Skagerak, reservationsanslag ........................
84,000
143,000
10
Fartyget Eystrasalt, reservationsanslag............................
14,500
11
Bevakningsfartygs stationerande vid rikets kuster, reser-
vationsanslag ...............................................................
30,700
Säger för fiskeriväsendet
187,700
223,200
K. Skogsväsendet.
Skogsundervisning m. m.:
1
Skogshögskolan, förslagsanslag....................................
221,800
2
Diverse behov vid skogshögskolan, reservationsanslag
36,750
3
Statens skogsförsöksanstalt, förslagsanslag ................
153,700
120
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
4
Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt, reser-
vationsanslag ............................................................
71,900
5
Specialundersökningar rörande de norrländska skogar-
nas föryngring, reservationsanslag ........................
27,300
Ersättning till statens domäners fond för utgifter för
statens skogsskolor:
6
Avlöningar, förslagsanslag ........ 65,500
7
Övriga utgifter, reservationsanslag 42,000
8
Genom dyrtidstillägg ökade ut-
gifter, förslagsanslag................ 11,800
107,500
11,800
Ersättning till statens domäners fond för utgifter för
fortsättningsskolan vid Kloten:
it
Avlöningar m. in., förslagsanslag............... 19,000
10
Övriga utgifter, reservationsanslag ............ 6,350
11
Genom dyrtidstillägg ökade utgifter, för-
slagsanslag ................................................ 2,700
28,050
12
Skogshushållning i allmänhet, reservationsanslag........
20,500
503,500
175,800
Riksskogstaxeringen:
13
Riksskogstaxeringens fortsättande, förslagsanslag ....
160,000
14
Bearbetning av material från riksskogstaxeringen, re-
servalionsanslag .......................................................
66,000
1
226,000
!
Skogsvård m. in.:
15
Ersättning till statens domäners fond för utgifter för
tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna samt
Särna och Idre socknar, förslagsanslag....................
370,800
16
Ersättning till statens domäners fond för genom dyr-
tidstillägg ökade utgifter för tillsyn å enskildas
skogar i lappmarkerna samt Särna och Idre sock-
nar, förslagsanslag ..................................................
50,000
17
Ersättning till statens domäners fond för utgifter för
tillsyn å enskildas skyddsskogar, förslagsanslag ....
94,000
18
Ersättning till statens domäners fond för genom dyr-
tidstillägg ökade utgifter för tillsyn å enskildas
skyddsskogar, förslagsanslag ...................................
11,000
19
Skogsvård å enskildas skogar i lappmarkerna samt
Särna och Idre socknar m. fl. områden, reserva-
tionsanslag ................................................................
20,000
20
Skogsvårdens befrämjande, reservationsanslag............
800,000
21
Statens skogsutdikningsanslag, reservationsanslag ....
500,000
22
Skogsvårdsstyrelsernas förbund, reservationsanslag....
20,000
23
Släckning av skogseld, förslagsanslag ........................
50,000
1
514,800
! 1,401,000
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
121
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
Utgifter för naturskyddsändamål:
24
Kostnader för nationalparker, reservationsanslag ....
3,000
25
Vetenskapsakademiens förvaltning av naturskydds-
ärenden, reservationsanslag ....................................
4,800
7,800
26
Belöningar för rovdjurs dödande, förslagsanslag ........
40,000
Säger för skogsväsendet
1,058,300
1,810,600
L. Lantmäteriväsendet.
Lantmäleristyrelsen:
1
Lantmäteristyrelsen, förslagsanslag...............................
182,700
2
Arkivaliernas hos lantmäteristyrelsen förteckning och
förvaring, reservationsanslag...................................
13,500
3
Lantmäteriundervisningen, reservationsanslag................
51,350
Lantmäterikontoren i länen:
4
Lantmäterikontoren i länen, förslagsanslag................
513,300
5
Avlöningar åt förste assistenter och assistenter........
72,800
6
Renovation av kartor för lantmäterikontoren i länen,
reservationsanslag.......................................................
6,000
7
Anskaffande för lantmäterikontoret i Vänersborg av
kopior av vissa kartor m. m., reservationsanslag...
10,000
549,300
82,800
Lantmäteripersonal, som sysselsättes med utförande av
lantmäteriförrättningar:
8
Avlöningar ....................................................................
746,900
9
Ersättning för publik renovation, förslagsanslag........
35,000
10
Tillskott till dyrtidstillägg till vissa lantmätare, för-
slaqsanslag ................................................................
330,000
781,900
330,000
Understöd åt jorddelningsväsendet in. m.:
11
Bidrag till jorddelningsförrättningar, förslagsanslag
160,000
12
Bidrag till utflyttnings-, väganläggnings- och odlings-
kostnader i sammanhang med skiften, förslagsanslag
300,000
13
Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kost-
nader, förenade med inlösen av under nyttjande-
rätt upplåtet område, förslagsanslag........................
100,000
14
Bidrag till förrättningar enligt lagen om enskilda vägar,
förslagsanslag ............................................................
5,000
460,000
105,000
15
Tilläggsavvittring i Västerbottens läns lappmark, för-
slagsanslag ...................................................................
125,000
16
Ströängars indragande till kronan, förslagsanslag ........
550,000
17
Kostnader för provskiften i Kopparbergs län, förslags-
anslag ............................................................................
100,000
Säger för lantmäteriväsendet
1,973,900
1,357,650
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 10 sand. 1 höft. (Nr 1.) it
122
Jordbruksutskottets utlåtande Nr
1.
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
M. Rikets allmänna kartverk.
Rikets allmänna kartverk:
1
Avlöningsstat, förslagsanslag........................................
380,000
2
Kartarbeten m. in., reservationsanslag........................
223,700
603,700)
3
Diverse behov vid rikets allmänna kartverk, reserva-
tionsanslag ...................................................................
34,200
4
Utgivande av ekonomisk karta över Hallands län........
2,612
5
Nyutgivning av vissa utgångna blad av generalstabens
höjdkarta över Sverige, reservationsanslag ................
13,388
Säger för rikets allmänna kartverk
603,700
50,200
N. Geologiska samt meteorologiska och hydro-
grafiska undersökningar.
Geologiska undersökningar:
1
Sveriges geologiska undersökning, förslagsanslag ....
189,500
2
Fältarbeten m. m. vid Sveriges geologiska undersök-
ning, reservationsanslag...........................................
127,950
Meteorologiska och hydrografiska undersökningar:
Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt:
3
Avlöningar m. m., förslagsanslag ............ 217,900
4
Arvoden åt observatörer, reservationsanslag 90,000
307,900
5
Telegramkostnader och kostnader för radioutsänd-
ningar vid statens meteorologisk-hydrografiska an-
stalt, förslagsanslag....................................................
110,000
6
Diverse behov vid statens meteorologisk-hydrogra-
fiska anstalt, reservationsanslag................................
75,100
7
Meteorologiska iakttagelser i Abisko och vid Riks-
gränsen m. m., reservationsanslag............................
30,000
8
Vattenfallsförteckningför mellersta och södra Sverige,
reservationsanslag ....................................................
2,400
9
Hydrogeologiska specialundersökningar, reservations-
anslag ........................................................................
12,100
307,900
229,600
Säger för geologiska samt meteorologiska och hydro-
grafiska undersökningar................................................
497,400
357,550
O. Diverse.
1
Ålderstillägg, förslagsanslag ............................................
175,000
2
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ............
1,225,000
3
Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag
325,000
4
Tryckningskostnader, förslagsanslag................................
40,060
5
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-
vationsanslag ................................................................
85,000
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
123
-—-----
Ordinarie
\
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
6
Extra utgifter, reservationsanslag ....................................
90,000
7
Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den
civila statsförvaltningen, förslagsanslag........................
* 81,500
8
Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med
dem jämförliga befattningshavare, förslagsanslag........
1,500
9
Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-
slagsanslag ....................................................................
1,100,000
Säger för diverse
1,940,060
1,183,000
Summa
14,354,060
14,277,540
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
5 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (5)
5 kopplingar.
- Rskr. 1929:280 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen, nionde huvudtiteln, gjorda framställning om anslag till tryckningskostnader. a1 i texten
- Rskr. 1929:218 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag till avlönande av assistenter hos lantbruksi s. 1 i texten
- Rskr. 1929:219 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksom a1 i texten
- Rskr. 1929:9a Skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav Kungl. Maj.t i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar dels ock vissa bet s. 1 i texten
- Rskr. 1929:153 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående veterinärhögskolan och diverse behov vid veterinä s. 1 i texten