Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1929/1930 av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.

1929-03-20 · 123 sidor, varav 119 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 119 av 123 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1929:1, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1929/1930 av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

1

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 20 mars 1929 kl. 4 e. in.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1929/1930 av utgifterna

under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen

till jordbruksdepartementet.

(l:a avd.)

Departcmeutet.

*!0!, DePartementets avdelning av Kungl. Majrts kansli. I det förslag DePartemen.

till riksstat, som innefattas i den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna tets a*<Mn<n3

propositionen angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1929- ila ^Tatr

1930’ har det under nionde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget ^[1*.]"*''

till departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli upptagits med oförändrat

belopp 188,700 kronor.

Under punkt 1 av samma huvudtitel har jämväl motiverats uppförande

av ett extra anslag å 2,000 kronor till kostnader inom jordbruksdepartementet

för renskrivning m. m. för regeringsrättsärenden.

Departementschefen har erinrat, att 1928 års riksdag i anledning av den

okade föredragning, som skulle bliva en följd av en tillfällig utökning från

och med den 1 januari 1929 av antalet ledamöter i regeringsrätten, beräknat

att, vad anginge jordbruksdepartementet, kostnaderna för tiden 1 januari—

30 juni 1929 för avlöning av föredragande, amanuenshjälp och övrigt biträde

skulle belöpa sig till 3,500 kronor, samt att riksdagen, med hänsyn till den

mera approximativa beskaffenheten av de verkställda kostnadsberäkningarna,

framhållit, att Kungl. Maj:t, därest förhållandena så skulle nödvändiggöra’

icke torde finna sig förhindrad att av omhänderhavande medel - exempelvis

anslagen till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. eller

extra utgifter — bestrida de ytterligare utgifter, som för ifrågavarande föredragning

prövades oundgängligen nödvändiga.

^Departementschefen har nu i statsrådsprotokollet upplyst, att någon sådan

tillfällig föredragande for jordbruksdepartementets räkning, som riksdagen

* Hänför sig till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1029. 10 samt.

1 käft. (K/• 1.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

Kostader fö\

renskrivning

in. m. för re

geringsrättsärenden.

[2.]

2 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

eventuellt ifrågasatt, icke behövde anställas samt att ej heller ökat amanuensbiträde

för närvarande torde böra påkallas.

Härefter har departementschefen anfört följande.

»Med hänsyn till den stora arbetsbörda, som genom de vanliga departementsärendena

åvilar den med renskrivning och dylikt arbete inom departementet

sysselsatta personalen, hava redan under nuvarande förhållanden

svårigheter visat sig föreligga att med tillgänglig arbetskraft inom departementet

utföra den renskrivning och kollationering, som är behövlig vid

regeringsrättsärendenas beredande. Renskrivning har sålunda i ej obetydlig

utsträckning måst utföras utom departementet. Genom de större krav på

renskrivning och kollationering, som den ökade föredragningen kommer att

medföra, torde än större svårigheter uppkomma för departementets arbetskrafter

att medhinna nämnda göromål. På grund härav och för undvikande

av de förhöjda kostnaderna vid skrivningens tillfälliga utförande på annat,

håll synas nödiga medel böra ställas till förfogande för anlitande inom

departementet av den extra arbetskraft, som må befinnas erforderlig. För

ändamålet torde ett belopp av 2,000 kronor vara behövligt. På grund av den

provisoriska naturen av den nuvarande förstärkningen av regeringsrättens

arbetskrafter och den ökade personal som därav må föranledas torde sagda

belopp böra uppföras såsom extra anslag.»

Utskottet, som icke finner anledning till erinran mot vad departementschefen

i ärendet anfört, får — med förmälan att utskottet under nästföljande

punkt gör hemställan i fråga om anslag å 2,000 kronor till kostnader för

renskrivning m. m. för regeringsrättsärenden — nu hemställa,

att det under titel departementets avdelning av Kungl.

Maj:ts kansli uppförda ordinarie förslagsanslaget må i

riksstaten för budgetåret 1929/1930 upptagas med oförändrat

belopp 188,700 kronor.

2;o) Kostnader för renskrivning ni. in. för regeringsrättsärenden. Under

åberopande av vad utskottet under nästföregående punkt anfört hemställer

utskottet,

att riksdagen må till bestridande av kostnader inom

jordbruksdepartementet för renskrivning m. m. för regeringsrättsärenden

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett

extra anslag av 2,000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

3

Laiithruksstyrelseu in. in.

3:o) Lantbruksstyrelsen. I förslaget till riksstat för budgetåret 1929 1930

bär ordinarie förslagsanslaget till lantbruksstyrelsen upptagits med oförändrat

belopp, 225,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1929/1930

uppföra ordinarie förslagsanslaget till lantbruksstyrelsen

med oförändrat belopp 225,000 kronor.

4:o) Tillskott till dyrtidstillägg för lantbruksingenjörer och lantbrnksstipendiater.

Under punkt 4 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

a) medgiva, att under tiden 1 juli 1929—30 juni 1930 må till lantbruksingenjörer

och extra lantbruksingenjörer ävensom till lantbruksstipendiat,

som förordnas att i lantbruksingenjörs ställe utföra förrättning, för den

tid förordnandet varar, utöver dyrtidstillägg på grund av lön eller arvode,

av statsmedel utgå tillskott därtill på grund av inkomster för arbete

enligt taxa beräknade för en var befattningshavare till 2,600 kronor för år

räknat;

b) förklara, att beträffande tillskott, som nu nämnts, de angående dyrtidstillägg

för motsvarande tid gällande bestämmelser skola i tillämpliga

delar lända till efterrättelse, med rätt för Kungl. Maj:t att meddela de

närmare föreskrifter, som kunna vara erforderliga för tillämpning av

dessa bestämmelser;

c) för nu angivna ändamål såsom tillskott till dyrtidstillägg för lantbruksingenjörer

och lantbruksstipendiater anvisa för budgetåret 1929 1930

ett extra förslagsanslag av 22,000 kronor.

På Kungl. Maj:ts förslag har tillskott till krigstidstillägg eller dyrtidstillägg

för lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater på grund av arbete

enligt taxa beviljats från och med 1918.

För ändamålet är för budgetåret 1928/1929 uppfört ett extra förslagsanslag

av 20,000 kronor. Gällande bestämmelser i ämnet äro intagna i

kungörelsen den 15 maj 1925 (nr 191).

Departementschefen har ansett tillskotten till dyrtidstillägg åt lantbruksingenjörer

och lantbruksstipendiater böra för budgetåret 1929/1930 utgå

efter samma bestämmelser som nu gälla. Anslaget har beräknats i enlighet

med av Kungl. Maj:t under för flera huvudtitlar gemensamma frågor

föreslagna allmänna grunder för dyrtidstilläggens utgående.

Lantbruks
styrelsen.

[3.]

Tillskott till

dyrtidstillägg

för lantbruksingenjörer

och hintbruksstipendiaier.

[4.]

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

utskottet. Under erinran att riksdagen i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag fattat

beslut rörande allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst får utskottet förorda upptagandet av nu ifrågavarande anslag

med det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) medgiva, att under tiden 1 juli 1929—30 juni

1930 må till lantbruksingenjörer och extra lantbruksingenjörer

ävensom till lantbruksstipendiat, som förordnas

att i lantbruksingenjörs ställe utföra förrättning,

för den tid förordnandet varar, utöver dyrtidstillägg på

grund av lön eller arvode, av statsmedel utgå tillskott

därtill på grund av inkomster för arbete enligt taxa

beräknade för en var befattningshavare till 2,600 kronor

för år räknat;

b) förklara, att beträffande tillskott, som nu nämnts,

de angående dyrtidstillägg för motsvarande tid gällande

bestämmelser skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse,

med rätt för Kungl. Maj:t att meddela de

närmare föreskrifter, som kunna vara erforderliga för

tillämpning av dessa bestämmelser;

c) för nu angivna ändamål såsom tillskott till dyrtidstillägg

för lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag

av 22,000 kronor.

Assistenter 5:o). Assistenter hos lantbruksingenjörer. Under punkt 5 har Kungl.

hos lantbruks■ Maj:t föreslagit riksdagen att såsom bidrag till avlönande av assistenter hos

ingenjörer. ian{.|3rilksingeiijörer anvisa för budgetåret 1929 1930 ett extra anslag av

48,000 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 7—13.)

Motion. I en inom första kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion nr 44

av herr Gabrielsson har hemställts, att riksdagen ville såsom bidrag till

avlönande av assistenter hos lantbruksingenjörer anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra anslag av 54,000 kronor att utgå enligt för sådant bidrag

nu gällande grunder.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.

Till avlönande av assistenter hos lantbruksingenjörer ha under en följd

av år av riksdagen anvisats anslag. Dessa hava såsom extra anslag utgått

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 5

för budgetåren 1923/1927 med 36,000 kronor för år och för ett vart av budgetåren

1927/1929 med 48,000 kronor.

Av anslaget äger, enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser, lantbruksstyrelsen

tilldela lantbruksingenjörer statsbidrag för anställande hos

dem av tekniska biträden, vilka benämnas assistenter. Genom den av 1927

års riksdag medgivna höjningen av anslaget har möjliggjorts, att statsbidrag

kan utgå för högst 480 månaders sammanlagd anställningstid med

beräkning att bidraget, såsom jämväl förut varit fallet, ej må för någon

assistent överstiga 12d kronor för månad. Förut uppgick den medgivna

anställningstiden till högst 360 månader.

I skrivelse den 31 augusti 1928 har lantbruksstyrelsen hes Kungl. Maj:t

gjort framställning rörande anslagsbehovet för ändamålet för budgetåret

1929/1930.

I sin berörda skrivelse har lantbruksstyrelsen påvisat, hurusom lantbruksingenjörernas

förrättningar under de sista årtiondena undergått en betydande

ökning i antalet, samtidigt som deras handläggning, särskilt efter

införande av gällande bestämmelser om obligatorisk syneförrättning för

erhållande av bidrag från statens avdikningsanslag vore mera arbetskrävande

och tidsödande än vad tidigare varit fallet, samt vidare framhållit,

att ett mycket stort antal av de förrättningar, som det ålegat lantbruksingenjör

att under löpande år utföra, icke kunnat medhinnas utan måst

överföras till ett kommande år; sålunda omfattade exempelvis år 1927 denna

balans omkring 30 procent av hela antalet förrättningar sagda år. Med

hänsyn till dessa förhållanden måste, enligt lantbruksstyrelsens mening, för

ärendenas behöriga fortgång möjlighet beredas lantbruksingenjörerna att i

större utsträckning än hittills hos sig anställa nödiga tjänstebiträden. I

sadant syfte har lantbruksstyrelsen hemställt om en ökning i den för assistenter

hos lantbruksingenjörer numera gällande anställningstiden, 480 månader,

till 540 månader, vilken ökning skulle med bibehållande av för närvarande

tillämpade grunder för beräkning av det till assistenternas avlönande

utgående statsbidraget medföra en höjning av anslagsbehovet från

48,000 till 54,000 kronor eller med 6,000 kronor. Därutöver har lantbruksstyrelsen

i samma skrivelse jämväl föreslagit en höjning av det genomsnittliga

månadsbidraget från 100 till 125 kronor, varigenom anslagsbehovet

skulle komma att stiga med ytterligare 13,500 kronor eller till 67,500 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

»Förslag rörande lönereglering för lantbruksingenjörerna föreligger till

Kungl. Maj:ts behandling. Att ärendet ännu icke blivit underställt riksdagens

prövning torde i huvudsak varit beroende av statsekonomiska skäl.

I samband med nämnda löneregleringsärende uppkommer givetvis frågan

angaende den ställning assistenterna hos lantbruksingenjörerna böra intaga

liksom deras avlöningsförhållanden. I det formulär, i enlighet varmed uppgifter

beträffande lantbruksingenjörernas inkomster i tjäristen från dem in
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

6 Jordbruksutskottets utlåtande Nr L

fordrats i ärendet, har jämväl beaktats önskvärdheten av att vinna utredning

angående deras utgifter för assistentbiträde.

Frågan om assistenternas förhållanden är sålunda föremål för Kungl. Maj:ts

uppmärksamhet; och har ytterligare anledning till utredning i ämnet givits

genom den av lantbruksstyrelsen omförmälda, till styrelsen från föreningen

statens lantbruksingenjörskår ingivna framställningen avseende förbättrad

ställning för assistenterna.

Frågan om lantbruksingenjörernas och deras assistenters avlöning och

inbördes förhållande torde böra upptagas i ett sammanhang. Inverkande på

detta spörsmål kommer givetvis även att bliva omfattningen av det understöd,

som framdeles från statens sida lämnas torrläggningsföretag, varom i

detta sammanhang är fråga och vilka utgöra den huvudsakliga delen av

lantbruksingenjörernas verksamhet. En ökning eller minskning av statens

understöd likasom eventuella förändringar i bestämmelserna för understödets

utgående återverka nämligen i betydlig grad på förrättningarnas antal.

På grund av vad sålunda anförts och i avbidan på avslutandet av utredningen

beträffande lantbruksingenjörernas lönefråga anser jag, att nu förevarande

anslag för närvarande bör utgå med oförändrat belopp.»

Under erinran om vad lantbruksstyrelsen på sätt ovan nämnts anfört och

föreslagit framhåller motionären, att då någon nämnvärd ökning icke skett

beträffande den personal, som vore avsedd för utförande av sådana förrättningar,

varom här vore fråga, följden blivit, att nuvarande antal för ändamålet

tillgängliga arbetskrafter vore alldeles otillräckligt för möjliggörande

av så skyndsam behandling av förekommande torrläggningsfrågor, som med

hänsyn till de ekonomiska riskerna för jordbruket av deras förhalande

måste anses påkallad. I anslutning härtill har motionären utan att ingå pa

den av lantbruksstyrelsen föreslagna höjningen till förbättrande av assistenternas

avlöningsförhållanden — upptagit styrelsens förslag om en höjning i

förevarande anslag med 6,000 kronor eller till 54,000 kronor för möjliggörande

av en ökning i assistenternas anställningstid från 480 till 540 månader.

Det torde icke kunna bortses ifrån, att jämväl det av motionären i jämförelse

med lantbruksstyrelsens förslag framställda begränsade förslaget kan

innefatta ett föregripande i viss mån av pågående utredning beträffande

lantbruksingenjörernas lönefråga, som jämväl omfattar det i förevarande

sammanhang viktiga spörsmålet om lantbruksingenjörernas och deras assistenters

inbördes förhållande. I sådant avseende ha enligt vad utskottet har

sig bekant olika anställningsformer varit föremål för överväganden.

I betraktande härav och med hänsyn jämväl i tillämpliga delar till vad

departementschefen i övrigt i ärendet anfört kan utskottet icke tillstyrka

motionen. Utskottet, som sålunda biträder Kungl. Maj:ts förslag, vill därvid

anföra följande.

Lantbruksstyrelsen har framhållit, att det på grund av den starka utvecklingen

av lantbruksingenjörernas tjänsteåligganden blivit nödvändigt att i

alltmer ökad omfattning anförtro hos lantbruksingenjörerna anställda assis
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 7

tenter utförandet av jämväl sådana undersökningar och andra arbeten av

mera maktpåliggande och grannlaga art, vilka i allmänhet förut kunnat

medhinnas av lantbruksingenjörerna själva. Vidare har styrelsen anfört,

att någon effektiv kontroll av det sätt, varpå assistent utförde honom anförtrodda

åligganden, icke vore möjlig med hänsyn till lanthruksingenjörens

av andra tjänsteplikter strängt upptagna tid. Lantbruksingenjören vore

emellertid på grund av den rent privata naturen av mellan honom och

assistenten träffat anställningsavtal personligen ansvarig för alla av denne utförda

arbeten.

Vid angivna förhållande och i betraktande av de av riksdagens revisorer

1927 gjorda anmärkningar mot handläggningen av vissa torrläggningsföretag

vill utskottet understryka vikten av att såsom assistenter endast antagas sådana

personer, vilka äga för ifrågakommande arbeten erforderlig kompetens och

erfarenhet.

Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och med avslag å den i ämnet

väckta motionen 1:44, såsom bidrag till avlönande av

assistenter hos lantbruksingenjörer anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra anslag av 48,000 kronor.

6:o) Stipendiat i boskapsskötsel och mejerihushållning in. m. Med

tillstyrkan av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 6 framförda förslag

hemställer utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår till

en stipendiat i boskapsskötsel och mejerihushållning

m. m. anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag

av 2,500 kronor.

Stipendiat i

boskapsskötsel

och mejerihushållning

m. m.

[6.]

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Centralanstalten

för försöksväsendet

på jordbruksområdet.

[7.]

Motion.

T^autbruksakadeinieu och försöksväsendet på

jordbruksområdet in. in.

7:o) Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet. Under

punkt 7 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att a) godkänna ett av departementschefen

förordat förslag till stat för centralanstalten för försöksväsendet

på jordbruksområdet, att tillämpas från och med budgetåret

1929/1930; b) vid bifall härtill höja ordinarie förslagsanslaget till centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet, nu 376,350 kronor, med

5,000 kronor till 381,350 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 14—19.)

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion nr 22 av herr Magnusson

i Skövde m. fl., vari hemställts, att riksdagen ville bevilja ett ordinarie

reservationsanslag av 7,500 kronor för »Försök med elektrisk belysning av

trädgårdsväxter» att ställas till lantbruksakademiens förfogande.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.

Ordinarie förslagsanslaget till centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet

är jämlikt beslut av 1928 års riksdag uppfört med 376,350

kronor. Staten för anstalten har följande utseende:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag kronor 142,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................................ » 2,000

Arvode till lantbruksakademiens sekreterare i egenskap av

ledamot och sekreterare i styrelsen för centralanstalten

samt ordförande i dess nämnd 700 kronor samt arvoden

till envar av 8 assistenter å 6,300 kronor, förslagsanslag » 52,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare .................... » 42,350

Övriga utgifter ..............................................................................•• » 138,000

Förslagsanslag kronor 376,350.

I posten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare är inräknat

bland annat medel för avlönande av vid centralanstaltens olika avdelningar

anställda extra assistenter. Posten »övriga utgifter» innefattar omkostnadsanslag

till de olika avdelningarna.

För de i staten upptagna kostnadernas bestridande är uppfört ett ordinarie

förslagsanslag å 376,350 kronor. Härjämte är i anstaltens inkomst- och utgiftsstat

för innevarande budgetår upptagen en inkomstpost å 18,500 kronor,

avseende dels anstaltens inkomster av jordbruket och ladugården samt av

uthyrda bostadslägenheter och dels den lantbrukskemiska avdelningens in
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande År 1. 9

komster av hjälpanalyser vid jordbruksavdelningens med särskilt donerade

medel bekostade försöksverksamhet.

1 skrivelse till Kungi. Maj:t den 19 september 1928, varöver statskontoret

den 5 oktober 1928 avgivit infordrat utlåtande, bär styrelsen för centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet gjort framställning om

anslag för budgetåret 1929/1930. De förändringar, som där avses, hänföra

sig dels till vosten avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare och dels

till vosten övriga utgifter. Beträffande den förra föreslås en höjning med

4,320 kronor, motsvarande avlöning åt ytterligare en extra assistent å avdelningen

för lantbrukskemi. I fråga om den senare anslagsposten innebär

förslaget en höjning med sammanlagt 6,575 kronor för tillgodoseende av ökade

omkostnader för lantbrukskemiska och lantbruksbotaniska avdelningarna

samt av allmänna utgifterna.

Rörande posten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare har

i statsrådsprotokollet erinrats, hurusom vid upprepade tillfällen från centralanstaltens

styrelse krav rests på inrättande av ytterligare en assistentbefattning

å den lantbrukskemiska avdelningen, där för närvarande tjänstgöra

förutom en laborator och en assistent med arvode å stat, två extra assistenter

med avlöning från anstaltens anslagspost till icke-ordinarie befattningshavare.

I en i statsrådsprotokollet återgiven framställning har föreståndaren

för ifrågavarande avdelning anfört bland annat följande.

Arbetsuppgifterna av mera självständig art avseende undersökningar och

utredningar inom lantbrukskemiens och lantbruksfysikens områden hade under

senare år måst skjutas åt sidan på grund av brist på instrument men även

på grund av det växande kravet på analyser från övriga avdelningars sida.

Det förra av dessa hinder vore nu avhjälpt, men allt fortfarande vore avdelningens

disponibla arbetskrafter otillräckliga och försloge ej för ett tillfredsställande

handläggande av båda avdelningens arbetsuppgifter: den analytiska

hjälpverksamheten och det självständiga forskningsarbetet, varav i första

hand det senare bleve lidande. Centralanstaltens tidigare krav på ytterligare

en assistentbefattning vid avdelningen ansåge föreståndaren därför i hög

grad motiverat.

Centralanstaltens styrelse har anfört följande.

Styrelsen finge åberopa vad som i styrelsens tidigare skrivelser den 14

december 1924, 11 juni 1925, 21 augusti 1926 och 3 september 1927 yttrats

i denna fråga. Att ett behov av ökade arbetskrafter för avdelningen förelåge

torde icke kunna bestridas. Även om sålunda, såsom föreståndaren

framhölle, verksamheten med hjälpanalyser åt de övriga avdelningarna numera

fungerade tillfredsställande, hämmades allt fortfarande det självständiga

forskningsarbetet av bristen på arbetskraft. Ehuru under sådana omständigheter

tiden nu borde vara inne för ett slutförande av den tidigare

uppgjorda organisationsplanen för den lantbrukskemiska avdelningen, vilket

innebure inrättandet av ytterligare en ordinarie assistentbefattning vid avdelningen,

ansåge styrelsen sig likväl med hänsyn till åberopade yttranden

från lönenämnden och statskontoret böra förorda, att tills vidare endast an
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Jordbruksutskottets utlåtande Nr l.

ställdes ytterligare en extra assistent vid avdelningen med ett årligt arvode

av 4,320 kronor.

Statskontoret liar i anslutning till sitt utlåtande den It november

1927 anmält, att, därest det skulle befinnas, att ett rationellt utnyttjande av

de nya anläggningarna vid nämnda avdelning oundgängligen krävde inättandet

av en ny assistentbefattning därstädes, statskontoret icke ville

motsätta sig en höjning för sådant ändamål med 4,320 kronor av anslagsposten

till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare vid centralanstalten.

Vad beträffar anslagsposten till övriga utgifter infattar, på sätt ovan

nämnts, anstalt sstyrelsens förslag en höjning av posten med sammanlagt

6,575 kronor, varav belöper på lantbrukskemiska avdelningen 1,200 kronor,

på lantbruksbotaniska avdelningen 1,600 kronor, på tryck och expenser

1,500 kronor, på byggnaders och vägars underhåll 1,575 kronor samt på

vatten och elektrisk belysning 700 kronor.

Till motivering av detta förslag har styrelsen anfört följande.

Den föreslagna höjningen för lantbrukskemiska avdelningen uppginge till

1,200 kronor, varav 500 kronor avsåge försöksgården samt 700 kronor böcker

och tidskrifter. Med avseende härpå hade avdelningsföreståndaren anfört,

att under tiden för institutionsbyggnadens omändring verksamhet med kärlförsök

och dylikt hade fått inskränkas betydligt. Numera vore avdelningen

emellertid i stånd att betydligt bättre utnyttja sin försöksgård, och en höjning

av anslaget för ifrågavarande verksamhet från nu beräknade 700 kronor

till 1,200 kronor vore därför motiverad. Anslagsmedlen för avdelningens

bibliotek hade under de senaste åren visat sig alldeles otillräckliga. Inbindning

av nyare tidskriftsårgångar hade sålunda måst uppskjutas, anskaffande

av nyutkomna bokverk till stor del inställas, reparation av äldre band icke

kunnat utföras, nya tidskrifter, som på det närmaste berörde avdelningens

verksamhet, hade icke kunnat förvärvas utan tvärtom prenumerationen pa

en hel del tidskrifter måst upphöra — allt förhållanden, som vållat kännbara

olägenheter i avdelningens arbete. I staten för år 1928 beräknades

utgifterna för ifrågavarande ändamål samt för skrivmateriel till sammanlagt

1,300 kronor.

Av den för lantbruksbotaniska avdelningen föreslagna ökningen av övriga

utgifter avsåge 400 kronor posten tillfälliga arbetsbiträden (städning m. in.),

800 kronor posten försökskostnader, 250 kronor posten förbrukningsartiklar

och 150 kronor posten uppvärmning och betysning. I en till styrelsen ingiven

skrivelse i ämnet framliölle avdelningsföreståndaren, att sedan ett

provisoriskt laboratorium för växtfysiologisk försöksverksamhet inrättats,, de

löpande utgifterna för avdelningens verksamhet nödvändigt måste bliva

högre än förut, till ej ringa grad beroende därpå, att avdelningens arbetslokaler

genom laboratoriets tillkomst utvidgats till ungefär det dubbla utrymmet.

Till detta ökade medelsbehov hade hittills ej tagits tillbörlig

hänsyn.

Centralanstaltens nämnd hade enhälligt tillstyrkt nämnda två avdelningsföreståndares

framställningar. Vidare hade nämnden framhållit behovet av

höjning utav vissa poster under rubriken allmänna utgifter. Sålunda borde

beloppet för tryck och expenser ökas från 13,500 till 15,000 kronor. Medelkostnaderna

för ändamålet under de tre senaste åren uppginge nämligen

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

11

till detta belopp, och någon nedgång i dessa kostnader kunde icke förväntas.

Anslaget för byggnaders och vägars underhåll behövde höjas från 14,425

till 16,000 kronor, enär hittills tillgängliga medel för ifrågavarande ändamål

icke medgivit vidtagande av reparationer i tillfredsställande omfattning.

Slutligen hade de verkliga kostnaderna för vatten och elektrisk belysning

under de tre senaste åren i medeltal uppgått till omkring 3.500

kronor, varför motsvarande utgiftspost borde höjas till detta belopp från

förutvarande 2,800 kronor.

Styrelsen funne den föreslagna ökningen av nu angivna poster under

övriga utgifter väl motiverad och tillstyrkte sålunda, vad av vederbörande

avdelningsföreståndare och centralanstaltens nämnd i denna del föreslagits.

Framställningen i nu förevarande del har icke givit statskontoret anledning

till erinran.

Tillika har departementschefen omnämnt, att lantbruksakademien i skrivelse

den 21 maj 1928 med anledning av en utav föreståndaren för centralanstaltens

för jordbruksförsök kemiska avdelning, professorn S. Odén, gjord,

av förslag till försöksplan och kostnadsberäkning åtföljd framställning anhållit,

att Kungl. Maj:t måtte till fortsättande av vissa med bidrag från

akademien och vattenfallsstyrelsen påbörjade försök med elektrisk bestrålning

vid växtodling under glas bevilja dels för försök under vintern 1928/1929

ett extra anslag av 8,000 kronor och dels för försök under budgetåret 1929 1930

ett extra anslag av 7,500 kronor.

Sedan lantbruksstyrelsens utlåtande inhämtats i ärendet, har styrelsen,

med överlämnande av från styrelsen för centralanstalten för jordbruksförsök

inhämtat yttrande, innefattande tillstyrkan till framställningen, för egen del

av anförda skäl hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för

fortsättande av ifrågavarande försök anvisa för budgetåret 1929 1930 ett

extra anslag av 12,000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

»Även om skäl föreligga, som tala för behovet av ytterligare assistenthjälp

på den lantbrukskemiska avdelningen, anser jag mig dock med hänsyn

till påkallad sparsamhet med statsmedlen icke kunna tillstyrka, att

framställningen i sådant hänseende för närvarande hifalles.

Beträffande anslagsposten övriga utgifter, synes vad i ärendet anförts

innefatta vägande skäl för att någon höjning av anslagsposten medgives.

Jag anser emellertid av nyssnämnda anledning, att höjningen bör på

sådant sätt begränsas, att lantbrukskemiska avdelningen tillföres 1,000

kronor och lantbruksbotaniska avdelningen 1,200 kronor ävensom att beloppet

till tryck och expenser ökas med 1,000 kronor, till byggnader och vägar med

1,200 kronor samt till vatten och elektrisk belysning med 600 kronor. Härigenom

skulle anslagsposten övriga utgifter komma att ökas med 5.000

kronor till 143,000 kronor.

Övriga poster torde böra upptagas med oförändrade belopp.

Med iakttagande av vad sålunda anförts skulle centralanstaltens stat erhålla

följande utseende:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ......................................

Arvode till lantbruksakademiens sekreterare i egenskap av

ledamot och sekreterare i styrelsen för centralanstalten

samt ordförande i dess nämnd 700 kronor samt arvoden

till envar av 8 assistenter å 6,300 kronor, förslagsanslag

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare....................

Övriga utgifter................................................................................

Förslagsanslag

kronor 142,000

» 2,000

» 52,000

» 42,350

» 143,000

kronor 381,350.

Beträffande lantbruksakademiens ovanberörda framställning om anslag

för fortsatta försök med elektrisk bestrålning vid växtodling under glas är

jag icke beredd att nu taga bestämd ståndpunkt härtill. Jag anser emellertid

frågan förtjänt av närmare övervägande.»

I motionen erinras om de ovanberörda under 1928 påbörjade, av lantbruksakademien,

vattenfallsstyrelsen och enskilda bekostade försöken med elektrisk

bestrålning vid växtodling under glas. Med hänsyn till den Stora betydelse

ifrågavarande forskningsverksamhet enligt motionärernas mening skulle

kunna erhålla särskilt med avseende å Norrland syntes det motionärerna i

hög grad önskvärt, att dessa försök kunde få fortgå under några år för

vinnande av praktiskt användbara resultat. Då det emellertid icke vore

möjligt att utan statens medverkan fortsätta försöken, hemställes om uppförande

för ändamålet av ett ordinarie anslag å 7,500 kronor eller samma

belopp som av lantbruksakademien ifrågasatts för budgetåret 1929/1930.

Rörande först den av centralanstalten föreslagna ytterligare extra assistenten

på den lantbrukskemiska avdelningen, vilket förslag icke upptagits

i Kungl. Maj:ts förevarande framställning, torde med hänsyn till vad

i ärendet anförts och utskottet i övrigt erfarit knappast kunna förnekas, att

närmast till följd av den i samband med ovanberörda nybyggnad genomförda

omorganisationen av ifrågavarande avdelning ett behov i detta avseende

föreligger, som icke låter sig i längden avvisa, om avdelningen skall

kunna — jämsides med det avdelningen för de andra centralanstaltens avdelningar

åliggande analysarbetet — bedriva egen självständig forskningsverksamhet

i önskvärd omfattning. Departementschefen, som även funnit

skäl tala för behovet av ytterligare assistenthjälp på ifrågavarande avdelning,

har av sparsamhetsskäl funnit sig för närvarande icke kunna tillstyrka

centralanstaltens framställning. Utskottet är emellertid förvissat, att

Kungl. Maj:t icke skall underlåta att upptaga förevarande fråga till förnyat

övervägande givetvis med behörigt hänsynstagande därvid till det sammanhang

denna fråga till äventyrs kan hava med spörsmålet om centralanstaltens

blivande ställning till den högre lantbruksundervisningen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 13

I fråga om posten till övriga utgifter finner utskottet i ärendet övertygande

skäl anförda för behovet av den däri av Kungl. Maj:t föreslagna

förhöjningen.

Vad slutligen angår det i motionen väckta förslaget om anslag för fortsättande

av de vid centralanstalten påbörjade försöken med elektrisk bestrålning

vid växtodling under glas, torde ur vetenskaplig synpunkt sådana försök

vara av icke obetydligt intresse, och utskottet håller heller icke för

otroligt, att de kunna åtminstone i vissa fall bliva av någon praktisk betydelse.

Departementschefen har anfört, att denna fråga är beroende på vidare

utredning, varför han icke vore beredd att taga bestämd ståndpunkt därtill

men att han ansåg frågan förtjänt av närmare övervägande. Vid sådant

förhållande anser sig utskottet icke böra ifrågasätta uppförande, såsom i

motionen föreslagits, av särskilt anslag för ändamålet i fråga.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning

a) godkänna det av departementschefen förordade förslaget

till stat för centralanstalten för försöksväsendet

på jordbruksområdet, att tillämpas från och med budgetåret

1929/1930;

b) vid bifall härtill höja ordinarie förslagsanslaget till

centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,

nu 376,350 kronor, med 5,000 kronor till 381,350 kronor,

II) att den väckta motionen 11:22 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

8:o) Forskningsverksamhet på biodlingens område. Med tillstyrkan av

bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 8 gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår till

fortsatt uppehållande av den vid centralanstaltens för

försöksväsendet på jordbruksområdet entomologiska avdelning

bedrivna forskningsverksamheten på biodlingens

område anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag

av 6,500 kronor.

Forskningsverksamhet

på

biodlingens

område.

[8.]

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Instrument

m. m. vid

centralanstaltens

för försöksväsendet

på jordbruksområdet

avdelning

för

lantbruks - botanik.

[9.]

Fast försöksgård

för

jordbruket.

[10.]

Internationell

a lantbruksinstitutet

i Itom.

[ii-l

Utskottet.

9:o) Instrument in. in. vid centralanstaltens för torsöksviisendet pa jordbruksområdet

avdelning för lantbruksbotanik. Under punkt 9 har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att till anskaffande av utrustning för försöksverksamheten

vid centralanstaltens för försöksväsendet på jordbruksområdet avdelning

för lantbruksbotanik anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag

av 7,500 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

10:o) Fast försöksgård för jordbruket. Under punkt 10 har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att för budgetåret 1929/1930 anvisa dels för upprättande

vid Lanna Borregården i Saleby socken av Skaraborgs län av en fast försöksgård

för jordbruket ett extra reservationsanslag av 79,400 kronor, dels ock

till driftkostnader för nämnda försöksgård ett extra anslag av 22,000 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

ll:o) Internationella lantbruksinstitutet i Rom. Under punkt 11 har

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen [att till bestridande av kostnaden för

Sveriges deltagande i internationella lantbruksinstitutet i Rom anvisa för

budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor.

För bestridande av kostnaden för Sveriges deltagande i internationella

lantbruksinstitutet i Rom hava av riksdagen anvisade medel stått till Kungl.

Maj:ts förfogande från och med år 1907. Medelsbehovet för innevarande

budgetår, avseende Sveriges bidrag till institutet för 1929 samt övriga omkostnader

för samma år, beräknades till 11,000 kronor, vilket belopp av

riksdagen anvisades såsom extra reservationsanslag.

Utgifterna för 1930 hava beräknats till 9,000 kronor såsom bidrag till institutet,

2,000 kronor för lantbruksakademiens kostnader samt 1,000 kronor

för Sveriges deltagande i institutets under 1930 sammanträdande generalförsamling.

Med hänsyn till å anslaget uppkommen behållning har departementschefen

ansett anslagsanvisningen kunna begränsas till 8,000 kronor.

Utskottet biträder förslaget och hemställer,

att riksdagen må till bestridande av kostnaden för

Sveriges deltagande i internationella lantbruksinstitutet

i Rom anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag

av 8,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

1 5

12:o) Internationella fry sinstitutet i Paris. Under punkt 12 har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att till bestridande av kostnaden för Sveriges medlemsavgift

i internationella frysinstitutet i Paris anvisa för budgetåret 1929/

1930 ett extra anslag av 865 kronor.

För Sverige har sedan flera år tillbaka lämnats bidrag till internationella

frysinstitutet i Paris. För tiden 1921 till och med budgetåret 1926/1927 har

å riksstaten uppförts anslag för ändamålet. För budgetåren 1927/1928 och

1928/1929 har på grund av behållningar å tidigare anslag ny anslagsanvisning

icke erfordrats.

Av statsrådsprotokollet framgår, att den årliga medlemsavgiften utgår med

1,290 kronor (100 francs = 32:2 5 kronor), och sedan årsavgiften för år 1929

erlagts, kommer behållningen å tidigare anslag att uppgå till 428 kronor

73 öre. Med hänsyn härtill erfordras för budgetåret 1929/1930, efter avrundning,

ett anslagsbelopp av 865 kronor.

Framställningen föranleder icke någon utskottets erinran.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må till bestridande av kostnaden för

Sveriges medlemsavgift i internationella frysinstitutet

i Paris anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag

av 865 kronor.

Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar.

13:o) Lantbruksinstitutet vid Ultuna. I förslaget till riksstat för bud- Lantbruksingetåret

1929/1930 har Kungl. Maj:t uppfört ordinarie anslaget till lantbruks- sti^et Xld

institutet vid Ultuna med oförändrat belopp, 97,500 kronor. [13]

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1929/1930

uppföra ordinarie anslaget till lantbruksinstitutet vid

Ultuna med oförändrat belopp, 97,500 kronor.

14:o) Diverse behov vid lantbruksinstitutet vid Ultuna. Under punkt Diverse uiwD

14 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till diverse behov vid lant- 1.id lantbruk*- bruksinstitutet vid Ultuna anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag ” ultuna.

av 20,500 kronor. [14.]

I det ordinarie anslaget till lantbruksinstitutet vid Ultuna ingår enligt

den år 1917 fastställda staten en anslagspost till institutets övriga utgifter,

avseende andra kostnader för institutet än avlöningar. Sagda post är jämlikt

Internationella

frysinstitutet

i

Paris.

[12.]

Utskottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

Diverse behov

vid lantbruksoch

mejeriinstitutet

vid

Alnarp.

[15.]

Lanthushållningsseminariet

å Rimforsa.

[16.]

beslut vid 1919 års riksdag upptagen till 34,600 kronor. Från denna anslagspost

gäldas utgifter för bränsle och lyse, byggnadsunderhåll, renhållning,

kost åt frielever, förbrukningsartiklar, dagsverken och körslor, foder åt

hästar, bibliotek, exkursioner m. m. För byggnadsunderhåll har av ifrågavarande

ordinarie anslag för budgetåret 1928/1929 beräknats 5,500 kronor.

Då de till nämnda utgifter avsedda medel visat sig otillräckliga, har

riksdagen till täckande av uppkommen brist å förenämnda anslagspost och

bestridande av ökade kostnader för därmed avsedda olika ändamål under

senare år anvisat förstärkningsanslag. Till diverse behov vid institutet

anvisades sålunda för budgetåret 1928/1929 ett extra anslag av 21,500 kronor.

Av detta anslag äro 2,000 kronor avsedda till fullbordande av reparation

å elevbyggnadens tak.

Av de till lantbruksinstitutet anvisade medlen hava 7,000 kronor beräknats

för institutioner och samlingar samt 2,000 kronor för biblioteket.

Det föreliggande förslaget innefattar dels en sänkning av det för budgetåret

1928/1929 beräknade beloppet till byggnadsunderhåll med 2,000 kronor,

dels en ökning med 1,000 kronor för institutioner och samlingar, innebärande

i förhållande till innevarande budgetår en reducering av utgifterna för institutet

med 1,000 kronor.

Mot framställningen har utskottet intet att erinra, varför utskottet hemställer,

att riksdagen må till diverse behov vid lantbruksinstitutet

vid Ultuna anvisa för budgetåret 1929/1930 ett

extra anslag av 20,500 kronor.

15:o) Diverse behov vid lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp.

Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Maj: t under punkt 15 föreslagit

hemställer utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår

till diverse behov vid lantbruks- och mejeriinstitutet

vid Alnarp anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra

anslag av 8,500 kronor.

16:o) Lanthushållningsseminariet å Him forsa. Under punkt 16 har

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till uppehållande av verksamheten vid

Fredrika Bremer-förbundets lantliushållningsseminarium å Rimforsa anvisa

för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av 21,200 kronor.

Fredrika Bremer-förbundets lantliushållningsseminarium å Rimforsa, som

1907, ehuru då under annat namn, börjat sin verksamhet, har alltsedan

1908 understötts med statsmedel. För budgetåret 1928/1929 har för ända
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 17

målet anvisats ett extra förslagsanslag av 20,900 kronor, varav 18,500 utgöra

bidrag till avlöningar och 2,400 kronor beräknats till ålderstillägg åt

lärarinnor.

För läroanstalten gäller av Kungl. Maj:t den 31 december 1921 fastställt

reglemente med däri den 18 juni 1927 gjord ändring. I reglementet hava

intagits vissa bestämmelser, som gälla såsom villkor för statsunderstöd.

Sålunda skola vid seminariet vara fast anställda en föreståndarinna och

minst sex lärarinnor med viss minimilön och rätt till vissa ålderstillägg.

Den föreslagna ökningen med 300 kronor hänför sig till nytillkomna Vtskottet.

ålderstillägg. Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och hemställer därför,

att riksdagen må till uppehållande av verksamheten

vid Fredrika Bremerförbundets lanthusliållningsseminarium

å Kimforsa anvisa för budgetåret 1929/1930 ett

extra förslagsanslag av 21,200 kronor.

17:°) Understöd åt lantmannaskolor. Under punkt 17 bär Kungl. Maj:t Understöd åt

föreslagit riksdagen att höja ordinarie förslagsanslaget till understöd åt lant- lantman'' <‘- mannaskolor, nu 380,000 kronor, med 40,000 kronor till 420,000 kronor. [i°£]''

Jämlikt av riksdagen antagna grunder utgår statsunderstöd till lantmannaskolor.

För ändamålet finnes upptaget ett ordinarie förslagsanslag, vilket

jämlikt beslut av 1927 års riksdag är bestämt till 380,000 kronor. Läsår

raknas från och med den 1 november till och med 31 oktober nästföljande

år. Det i riksstaten för innevarande budgetår för verksamheten vid lantmannaskolorna

uppförda anslaget är avsett för det läsår, som började den

1 november 1927.

Medelsåtgången för ifrågavarande ändamål har av lantbruksstyrelsen beräknats

till 422,000 kronor. Med hänsyn till den ökade belastningen har

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att höja anslaget med 40,000 kronor.

Då utskottet icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande r, l-.h ,

framställning, hemställer utskottet,

att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget till

understöd åt lantmannaskolor, nu 380,000 kronor, med

40,000 kronor till 420,000 kronor.

18:o) Ökat understöd åt lantmannaskolor. Under punkt 18 har Kungl. : ökat „nderMaj.

t föreslagit riksdagen att för beredande av ökat understöd åt lant- stöd åt lantmannaskolor

för läsåret 1928/1929 anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra man™skoloTförslagsanslag

av 22,000 kronor, att utgå med högst 10 procent av skola

eljest enligt gällande bestämmelser tillkommande understöd av statsmedel,

Bihanq till riksdagens protokoll 1929. It) samt. 1 liäft. (Nr 1.) ■>

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

anslag till ålderstillägg samt särskilt dyrtidstillägg till lärarpersonalen icke

inräknat, samt oberoende av huruvida inom orten tillskjutes däremot helt

Utöver ordinarie förslagsanslaget till understöd åt lantmannaskolor

hava av riksdagen från och med 1919 anvisats särskilda anslag för beredande

av ökat understöd åt lantmannaskolor till mötande av skolornas

under dyrtiden betydligt ökade utgifter för hyra av lokaler, underhåll av

byggnader, räntor, bränsle, trycksaker m. m. Ifrågavarande understöd hava

alltsedan läsåret 1923/1924 utgått med högst 10 procent av skola eljest enligt

gällande bestämmelser tillkommande understöd av statsmedel, anslag til

ålderstillägg samt särskilt dyrtidstillägg till lärarpersonalen icke inräknat,

samt oberoende av huruvida inom orten tillskjutes däremot helt eller delvis

svarande belopp. Det för budgetåret 1928/1929 beviljade anslaget, 20,000

kronor, avser understöd för läsåret 1927/1928.

Såsom i ärendet erinrats har föregående års riksdag beviljat anslag att

uppföras i riksstaten för innevarande budgetår för beredande av ökat understöd

med 10 procent åt folkhögskolor för arbetsåret 1928/1929.

Förevarande framställning avser att bereda dylikt tilläggsanslag jämväl

till lantmannaskolorna på sätt föregående år ägt rum. Med hansyn till

medelsåtgången under senaste budgetperioder har anslaget av departementschefen

beräknats till 22,000 kronor.

unmtet. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för beredande av ökat understöd

åt lantmannaskolor för läsåret 1928/1929 anvisa för

budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av 22,000

kronor, att utgå med högst 10 procent av skola eljest

enligt gällande bestämmelser tillkommande understöd av

statsmedel, anslag till ålderstillägg samt särskilt dyrtidstillägg

till lärarpersonalen icke inräknat, samt oberoende

av huruvida inom orten tillskjutes däremot helt eller

delvis svarande belopp.

eller delvis svarande belopp.

Understöd åt

lanthushålls•

skolor.

[19.]

Understöd åt lanthushållsskolor. Under punkt 19 bär Kungl.

öreslagit riksdagen att höja ordinarie förslagsanslaget till

lushållsskolor, nu 213,000 kronor, med 22,000 kronor till 235,000

arie förslagsanslaget till understöd åt lanthushållsskolor ar jämlikt

1V 1927 års riksdag uppfört med 213,000 kronor. Läsår räknas

na sätt som för lantmannaskolor, och är sålunda det for innevarande

r till understöd åt lanthushållsskolor uppförda anslaget avsett for det

läsår, som började den 1 november 1927.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

19

Medelsåtgången för ifrågavarande ändamål har av lantbruksstyrelsen beräknats

till 235,000 kronor. Med hänsyn till de ökade utgifterna under

förevarande anslag har departementschefen anslutit sig till lantbruksstyrelsens

förslag.

Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Majrts förslag och hemställer utskottet.

därför

att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget till

understöd åt lanthushållsskolor, nu 213,000 kronor, med

22,000 kronor till 235,000 kronor.

20:o) Ökat understöd åt lanthushållsskolor. Under punkt 20 har Kungl. ökat nndtrMaj:t

föreslagit riksdagen att för beredande av ökat understöd åt lanthus- stöd åt lan,~

hållsskolor för läsåret 1928/1929 anvisa för budgetåret 1929/1930 ett hush^*oU,Textra

förslagsanslag av 8,000 kronor, att utgå med högst 10 procent av

skola eljest enligt gällande bestämmelser tillkommande understöd av statsmedel,

anslag till ålderstillägg samt särskilt dyrtidstillägg till lärarpersonalen

icke inräknat, samt oberoende av huruvida inom orten tillskjutes däremot

helt eller delvis svarande belopp.

Utöver ordinarie förslagsanslaget till understöd åt lanthushållsskolor har

från och med 1919 av riksdagen anvisats särskilda anslag för beredande, i

likhet med för lantmannaskolorna, av ökat understöd. Ifrågavarande understöd

hava alltsedan läsåret 1923/1924 utgått med högst 10 procent av skola

eljest enligt gällande bestämmelser tillkommande understöd av statsmedel,

anslag till ålderstillägg samt särskilt dyrtidstillägg till lärarpersonalen icke

inräknat, samt oberoende av huruvida inom orten tillskjutes däremot helt

eller delvis svarande belopp. Anslaget är i riksstaten för innevarande

budgetår uppfört med 8,000 kronor.

k ramställningen avser beredande åt lanthushållskolorna av motsvarande

ytterligare understöd, som föreslagits beträffande lantmannaskolorna. Med

hänsyn till medelsåtgången under de två senaste budgetåren har anslaget

av departementschefen ansetts kunna begränsas till 8,000 kronor.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts framställning hemställer vtskotut.

utskottet,

att riksdagen ma för beredande av ökat understöd åt

lanthushållsskolor för läsåret 1928/1929 anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra förslagsanslag av 8,000

kronor, att utgå med högst 10 procent av skola eljest

enligt gällande bestämmelser tillkommande understöd av

statsmedel, anslag till ålderstillägg samt särskilt dyrtidstillägg

till lärarpersonalen icke inräknat, samt oberoende

av huruvida inom orten tillskjutes däremot helt

eller delvis svarande belopp.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Understöd åt

lantbruksskolor.

[21.]

Dyrtidstillägg

åt föreståndare

och

lärare rid

lantmannaskolor,

lanthushållsskolor

och lantbruksskolor.

[22.]

Utskottet.

21:o) Understöd åt lantbruksskolor. I Kungl. Maj:ts förslag till riksstat

för budgetåret 1929/1930 har ordinarie förslagsanslaget till understöd åt

lantbruksskolor upptagits med oförändrat belopp, 122,500 kronor.

Utskottet hemställer,

att ordinarie förslagsanslaget till understöd åt lantbruksskolor

må i riksstaten för budgetåret 1929/1930

uppföras med oförändrat belopp, 122,500 kronor.

22:o) Dyrtidstillägg åt föreståndare och lärare vid lantmannaskolor,

lanthushållsskolor och lantbruksskolor. Under punkt 22 har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att a) besluta, att de för budgetåret 1928/1929 gällande

allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid lantmannaskolor och

lanthushållsskolor samt lantbruksskolor skola gälla jämväl för budgetåret

1929/1930, b) medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda de närmare föreskrifter,

som för tillämpning av förberörda allmänna grunder för ifrågavarande

dyrtidstillägg må befinnas erforderliga, c) medgiva, att åt lärarinnepersonalen

vid Fredrika Bremer-förbundets lanthushållningsseminarium å Rimforsa må

från och med den 1 juli 1929 och tillsvidare under budgetåret 1929/1930

utgå dyrtidstillägg i huvudsaklig överensstämmelse med de allmänna grunder,

som för samma tid komma att gälla beträffande motsvarande personal

vid lanthushållsskola, och jämlikt de närmare föreskrifter, som Kungl. Maj:t

kan för tillämpning av sagda grunder finna erforderliga, d) för nu angivna

ändamål anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av 135,000

kronor.

Från och med 1920 har riksdagen anvisat anslag till dyrtidstillägg åt

lärare vid lantmannaskolor, lanthushållsskolor och lantbruksskolor. Från

sålunda anvisade anslag har från och med 1921 med riksdagens medgivande

utgått dyrtidstillägg jämväl till lärarinnepersonalen vid Fredrika Bremerförbundets

lanthushållningsseminarium å Rimforsa. Anslaget är för budgetåret

1928/1929 upptaget till 125,000 kronor såsom extra förslagsanslag.

Med erinran att riksdagen i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag fattat

beslut rörande allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst får utskottet förorda upptagandet av ifrågavarande anslag

med det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) besluta, att de för budgetåret 1928/1929 gällande

allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid lantmannaskolor

och lanthushållsskolor samt lantbruksskolor

skola gälla jämväl för budgetåret 1929/1930;

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 21

b) medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda de närmare

föreskrifter, som för tillämpning av förberörda allmänna

grunder för ifrågavarande dyrtidstillägg må befinnas

erforderliga;

c) medgiva, att åt lärarinnepersonalen vid Fredrika

Bremer-förbundets lanthushållningsseminarium å Rimforsa

må från och med den 1 juli 1929 och tillsvidare

under budgetåret 1929/1930 utgå dyrtidstillägg i huvudsaklig

överensstämmelse med de allmänna grunder, som

för samma tid komma att gälla beträffande motsvarande

personal vid lanthushållsskola, och jämlikt de närmare

föreskrifter, som Kungl. Maj:t kan för tillämpning av

sagda grunder finna erforderliga;

d) för nu angivna ändamål anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra förslagsanslag av 135,000 kronor.

23:o) lantbruksskolan vid Ultuna. Under punkt 23 har Kungl. Maj:t Lantbruk!,.

föreslagit riksdagen att höja ordinarie förslagsanslaget till lantbruksskolan skolan

vid Ultuna, nu 8,350 kronor med 1,000 kronor till 9,350 kronor. *[23]°

Den föreslagna ökningen hänför sig till nytillkomna ålderstillägg. Ut- utskottet.

skottet har intet att erinra mot Kungl. Maj:ts framställning och hemställer

fördenskull,

att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget till

lantbruksskolan vid Ultuna, nu 8,350 kronor, med 1,000

kronor till 9,350 kronor.

24:o) Lägre mejeriskolor för kvinnor. Under punkt 24 har Kungl. Lägre mejeriMaj:t

föreslagit riksdagen att i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppföra skoloT f6*

ordinarie reservationsanslaget till lägre mejeriskolor för kvinnor med \24°{

22,000 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 38—41.)

I enlighet med framställning av Kungl. Maj:t till 1921 års riksdag

(IX H. T. p. 14) uppfördes i riksstaten under anslagstiteln lantbruksinstituten

m. m. ett ordinarie anslag å 35,000 kronor till lägre mejeriskolor för kvinnor.

Anslagsbeloppet grundade sig på en av lantbruksstyrelsen framlagd beräkning,

enligt vilken till understöd med 4,100 kronor åt en var av sju skolor

beräknades tillhopa 28,700 kronor samt till understöd åt obemedlade och

mindre bemedlade elever vid skolorna 6,300 kronor. Genom beslut av 1922

års riksdag överfördes sistnämnda anslagspost till det för understöd åt

elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter anvisade ordinarie anslaget

och anvisades till kvinnliga mejeriskolor ett särskilt ordinarie reservationsanslag

av 29,000 kronor, vilket belopp sedermera årligen anvisats med

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

Utbildningskurser

för

kontrollassistenter.

[25.]

undantag för innevarande budgetår, då på grund av förefintlig reservation

intet anslag erfordrades.

Vid beräkningen av ovanberörda medelsbehov för skolorna utgick man

ifrån, att vid varje skola skulle vara anställd, förutom föreståndaren, en

huvudlärare till vilken skulle utgå ett fast arvode av 800 kronor jämte,

därest han ej vore boende på platsen, 300 kronor till bestridande av utgifter

för resor till och från skolan samt kost och bostad under vistelsen därstädes.

Till huvudlärarna vid samtliga skolor har sedermera utgått årligen en ersättning

i ett för allt av 1,100 kronor.

I framställning till Kungl. Maj:t har lantbruksstyrelsen i anledning av

en av Norrbottens läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott i ämnet

gjord framställning hemställt om bemyndigande att från nu ifrågavarande

anslag till envar av de vid Nederkalix och Flarkens mejeriskolor anställda

huvudlärarna, för vilka kostnaderna för enkel resa till vederbörandes skola

uppginge till 21 kronor 25 öre respektive 36 kronor — motsvarande kostnader

för huvudläraren vid Ljungbyholms mejeriskola utgjorde 1 krona

40 öre — från och med läsaret 1927/1928 utanordna reseersättning efter

600 kronor för år. Såsom skäl härför har lantbruksstyrelsen anfört att,

enär man måste förutsätta, att huvudläraren, som i samtliga fall därjämte

vore mejerikonsulent inom området, icke kunde sammanföra sin undervisningsverksamhet

till en eller ett par perioder utan måste upprepade

gånger besöka skolan, komme givetvis ersättningen vid dessa skolor att endast

delvis täcka de omkostnader, varför den varit avsedd.

Departementschefen, som biträtt lantbruksstyrelsens förslag, har, med hänsyn

till att vid utgången av budgetåret 1928/1929 kunde väntas å anslaget

förefinnas en behållning av omkring 7,000 kronor, ansett anslagsbeloppet

för nästkommande budgetår kunna begränsas till 22,000 kronor.

Jämväl utskottet anser det vara med rättvisa och billighet överensstämmande,

att de två vid Nederkalix och Flarkens mejeriskolor anställda huvudlärarna,

så länge kostnaderna för deras resor till respektive skolor ställa

sig särskilt höga, erhålla någon förhöjning i till dem utgående reseersättning.

På grund härav och då vad departementschefen i övrigt anfört icke föranleder

någon utskottets erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1929/1930

uppföra ordinarie reservationsanslaget till lägre mejeriskolor

för kvinnor med 22,000 kronor.

25:o) Utbildningskurser för kontrollassistenter. Under punkt 25 har

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till anordnande av utbildningskurser

för kontrollassistenter anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag

av 12,000 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

23

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

26:o) Utbildningskurser för ladugärdsförmän och svinskötare. Under

punkt 26 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till anordnande av utbildningskurser

för ladugärdsförmän och svinskötare anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra reservationsanslag av 21,500 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

27:o) Ubildningskurser för kvinnliga ladugärdsskötare i Norrland och

Dalarna. Under punkt 27 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till

anordnande av utbildningskurser för kvinnliga ladugärdsskötare i Norrland

och Dalarna anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag

av 3,500 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

28:o) Utbildningskurser i beteskultur och ängsskötsel. Under punkt

28 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till anordnande av utbildningskurser

i beteskultur och ängsskötsel anvisa för budgetåret 1929/1930 ett

extra reservationsanslag av 3,200 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

29:o) Understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter.

Under punkt 29 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att höja ordinarie

förslagsanslaget till understöd åt elever vid lägre lantbrukundervisningsanstalter,

nu 140,000 kronor, med 20,000 kronor till 160,000 kronor.

Det ökade medelsbehovet hänför sig till det förhållandet, att inkomsterna

särskilt å landsbygden allmänt sjunkit så att ett procentuellt ökat antal

elever, trots det att samma grunder som hittills tillämpats vid stipendiernas

utdelning, måst anses obemedlade eller mindre bemedlade och sålunda berättigade

till understöd. Medelsbehovet har av lantbruksstyrelsen beräknats

till 155,000 kronor. Då medelsåtgången under budgetåret 1927/1928 utgjorde

157,794 kronor och under innevarande budgetår väntades komma att över
-

Utbildningskurser

för

ladugärdsformän

och

svinsköt are.

[26.]

Utbildningskurser

för

kvinnliga

ladugårdsskötare

i

Xorrland ock

Dalarna.

[27.]

Utbildningskurser

i

beteskultur

och ängsskötsel.

[28.]

Understöd åt

elever vid

lägre lantbruksund

ervisningsanstalter.

[29.]

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

Trädgårdsskolan

vid

Alnarp.

[30.]

stiga sagda belopp, har departementschefen föreslagit anslagets uppförande

med 160,000 kronor.

Förevarande framställning föranleder icke någon erinran från utskottets

sida.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget till

understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter,

nu 140,000 kronor, med 20,000 kronor till

160,000 kronor.

30:o) Trädgårdsskolan vid Alnarp. I förslaget till riksstat för budgetåret

1929/1930 har Kungl. Maj:t uppfört ordinarie anslaget till trädgårdsskolan

vid Alnarp med oförändrat belopp, 10,000 kronor.

Statsrådsprotokollet sid. 49—52.

Alltsedan 1910 har trädgårdsskolan vid Alnarp åtnjutit statsanslag. Till

en början ingick detta under ordinarie anslagstiteln lantbruksinstituten m. m.,

trädgårdsundervisning, men uppfördes av 1922 års riksdag såsom särskilt

ordinarie anslag (jmf. IX H. T. p. 41). Anslaget, som ända intill budgetåret

1924/1925 utgick med 12,000 kronor, sänktes med hänsyn till det statsfinansiella

läget av 1924 års riksdag till 8,000 kronor. Följande års riksdag

förhöjde anslaget till 10,000 kronor, med vilket belopp det fortfarande finnes

upptaget i riksstaten.

I en till Kungl. Maj:t inkommen framställning, varöver lantbruksstyrelsen

den 31 augusti 1928 avgivit infordrat utlåtande, har styrelsen för lantbruksoch

mejeriinstitutet vid Alnarp i egenskap av styrelse jämväl för trädgårdsskolan

hemställt, att Kungl. Maj:t måtte av 1929 års riksdag äska ett ordinarie

anslag av 12,000 kronor till upprätthållande av verksamheten vid

skolan under budgetåret 1929/1930. Till stöd härför har styrelsen anfört,

bland annat, följande.

»Att verksamheten vid skolan dock kunnat uppehållas utan nämnvärda

förluster hade möjliggjorts endast därigenom, att i trädgårdarna bedrivits

en lönande produktion av trädgårdsalster. Den ekonomiska ställningen hade

dock försämrats högst avsevärt på senare tid bland annat därför att allmänhetens

intresse för fruktträdsplantering minskats av flera års dåliga

fruktskördar, varigenom också efterfrågan på fruktträd avtagit, på samma

gång som konkurrensen mellan fruktträdskolorna blivit allt skarpare. Anledning

vore därför.att befara, att inkomsten från trädgårdarna icke såsom

hittills skulle räcka till att bestrida de ökade kostnaderna för undervisningens

upprätthållande, särskilt som en del av kostnaderna för viss försöksverksamhet

skulle bestridas med trädgårdarnas medel. Styrelsen såge ingen

annan möjlighet att uppehålla undervisningen vid samma nivå som hittills

än genom en ökning i statsanslaget till samma summa, som ursprungligen

beviljats skolan eller 12,000 kronor om året. Skulle mot förmodan den

s. 25 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

25

ekonomiska ställningen utvecklas fördelaktigare, än man för närvarande

kunde förutse, vore från statens sida sett ingen skada skedd därmed att

årsanslaget ökats, då eventuellt överskott i varje fall återbetalades till statsverket.

»

Departementschefen har funnit utredningen i ärendet giva vid handen,

att någon höjning av skolans inkomster torde vara erforderlig för tillgodoseendet

av de ökade krav, som utvecklingen inom ifrågavarande undervisningsområde

ställde på skolan, men departementschefen har tillika ansett

den anordningen lämpligare, att trädgårdsskolan behölle jämväl det belopp

av 2,000 kronor, vilket för närvarande av inkomsterna av trädgårdarna vid

Alnarp tillgodofördes den från skolan fristående försöksverksamheten med

köksväxter därstädes, samt att sagda verksamhet bereddes ersättning genom

höjning med motsvarande belopp av det till densamma utgående statsbidraget.

Genom en sådan anordning skulle någon höjning av anslaget till

trädgårdsskolan icke tarvas.

Utskottet, som icke finner skäl till erinran mot vad departementschefen i

ärendet anfört, hemställer,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1929/1930

uppföra ordinarie anslaget till trädgårdsskolan vid

Alnarp med oförändrat belopp, 10,000 kronor.

31:o) Försöksverksamhet med köksväxter vid Alnarps trädgårdar.

Under punkt 31 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till försöksverksamhet

med köksväxter vid Alnarps trädgårdar anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra anslag av 21,300 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 52 och 53.)

För budgetåret 1928/1929 beräknades i likhet med föregående budgetår

medelsbehovet till 26,300 kronor. Såsom inkomster beräknades andel i

vinstmedel från Alnarps trädgårdar 2,000 kronor, försäljning av produkter

från försöksverksamheten 1,500 kronor samt ersättning för kontrollodling av

köksväxter för statens centrala frökontrollanstalts räkning 3,500 kronor eller

sålunda tillhopa 7,000 kronor. Statsanslaget för samma budgetår upptogs i

anslutning härtill med 19,300 kronor.

Den nu ifrågasatta höjningen av anslaget med 2,000 kronor är betingad

av att — såsom framgår av den under nästföregående punkten lämnade

redogörelsen — trädgårdsskolan skulle behålla ett belopp av 2,000 kronor,

vilket för närvarande av inkomsterna av trädgårdarna vid Alnarp tillgodoföres

den från skolan fristående försöksverksamheten med köksväxter därstädes

och att på grund härav denna verksamhet skulle beredas ersättning

genom höjning med motsvarande belopp av det till densamma utgående

statsbidraget.

Utskottet.

Försöksrtrksamhet

med

köksväxter

vid Alnarps

trädgårdar.

[*1.3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

utskottet. Kungl. Maj:ts framställning föranleder ingen utskottets erinran. Utskottet

hemställer fördenskull,

att riksdagen må till försöksverksamhet med köksväxter

vid Alnarps trädgårdar anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra anslag av 21,300 kronor.

Trädgårds- 32:o) Trädgårdsskola för kvinnor. Med tillstyrkande av bifall till Kungl.

^kvinnor* Maj:ts under punkt 32 gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår

såsom statsbidrag för uppehållande av undervisningen

vid Fredrika Bremer-förbundets fruktodlings- och trädgårdsskola

vid Apelryd anvisa för budgetåret 1929/1930

ett extra anslag av 7,000 kronor.

33:o) Kurser i trädgårdsskötsel. Under punkt 33 har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att till kurser i trädgårdsskötsel anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra reservationsanslag av 17,000 kronor.

Till kurser i trädgårdsskötsel nämligen dels utbildningskurser för trädskötare

och dels trädgårdskurs i Norrland hava från och med 1920 anvisats

medel i form av extra reservationsanslag. Årliga kostnaden för trädskötarkurserna

har under senare år uppskattats till 19,000 kronor. För trädgårdsknrsen

i Norrland beräknas kostnaden till 2,700 kronor. För budgetåret

1928/1929 har för ändamålet anvisats ett anslag av 17,000 kronor, därvid

räknades med en reservation till den 1 juli 1928 av 4,700 kronor.

Med hänsyn till beräknad reservation har anslaget upptagits till 17,000

kronor eller samma belopp som för innevarande budgetår.

Utskottet. Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning

hemställer utskottet,

att riksdagen må till kurser i trädgårdsskötsel anvisa

för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av

17,000 kronor.

Stnteriväseudet.

stutenöver- 34:o) Stuteriöverstyrelsen. I Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för budstyreisen.

getåret 1929/1930 är det under titel stuteriöverstyrelsen uppförda ordinarie

*- ''•* förslagsanslaget upptaget med oförändrat belopp, 33,600 kronor.

Beträffande detta anslag har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet

härigenom velat

Kurser i trädgårdsskötsel.

[33.]

erinra.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 27

35:o) Avlöningar till tjänstemän vid hingstdepåer och stuteri. Under

punkt 35 har Kung]. Ma.i:t föreslagit riksdagen att, med uteslutande ur

riksstaten av det däri upptagna ordinarie förslagsanslaget till avlöningar

vid hingstdepåer och stuteri, under benämning avlöningar till tjänstemän

vid hingstdepåer och stuteri uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 42,000

kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

36:o) Avlöningar till övrig personal vid hingstdepåer och stuteri.

Under punkt 36 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att under benämning

avlöningar till övrig personal vid hingstdepåer och stuteri i riksstaten uppföra

ett ordinarie förslagsanslag av 70,000 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

37:o) Hästavelns befrämjande. Under punkt 37 har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att höja ordinarie reservationsanslaget till hästavelns befrämjande,

nu 250,000 kronor, med 225,000 kronor till 475,000 kronor, att

direkt utgå av totalisatormedel.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

38:o) Förbättringsarbeten ä betesmarkerna vid Flyinge hingstdepå och

stuteri. Under punkt 38 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att

för utförande av vissa betesförbättrings- och därmed sammanhängande arbeten

vid Flyinge hingstdepå och stuteri må av fonden för anläggande av ett

statsstuteri användas ett belopp av högst 35,570 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

Avlöningar

till tjänstemän

vid

hingstdepåer

och stuteri.

[35.]

Avlöningar

till övrig personal

vid

hingst depå er

och stuteri.

[36.]

Hästavelns

befrämjande.

[37.]

Förbättringsarbeten

å

betesmarkerna

vid Flyinge

hingst depå

och stuteri.

[38.]

erinra.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Befrämjande

i allmänhet

av nötboskapsaveln.

Understöd åt

kontrollföreningsverksamhet.

Avelscentra

för nötboskap.

[39.]

Förekommande

och

hämmande av

tuberkelsjukdomar

hos

nötkreaturen.

[40.]

Motioner.

Boskapsskötsel m. in.

39:o) Befrämjande i allmänhet av nöthoskapsaveln. I Kungl. Maj:ts

förslag till riksstat för budgetåret 1929/1930 är det under titel befrämjande

i allmänhet av nötboskapsaveln uppförda ordinarie reservationsanslaget upptaget

med oförändrat belopp, 273,000 kronor.

Beträffande detta anslag har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet

härigenom velat

erinra.

40:o) Understöd åt kontrollföreningsverksamhet. I Kungl. Maj:ts förslag

till riksstat för budgetåret 1929/1930 är det under titel understöd åt

kontrollföreningsverksamhet uppförda ordinarie reservationsanslaget upptaget

med oförändrat belopp, 80,000 kronor.

Beträffande detta anslag har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet

härigenom velat

erinra.

41:o) Avelscentra för nötboskap. Under punkt 39 har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att för bestridande av kostnaderna för avelscentra för

nötboskap anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av

21,700 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

42:o) Förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen.

Under punkt 40 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till

förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen anvisa

för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av 130,000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande inom

riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

nr 110 i första kammaren av herrar Pålsson och Svensson, Isak, likalydande

med nr 185 i andra kammaren av herrar Osberg och Jönsson i

Revinge, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till

Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte föranstalta om ny skyndsam

utredning rörande ytterligare åtgärder för bekämpande av nötkreaturstuberkulosen

samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen giver

anledning; samt

nr 183 i andra kammaren av herr Weibull, vari gjorts hemställan av

enahanda innehåll.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

29

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får utskottet

hänvisa till motionerna.

Riksdagen har för varje år från och med 1898 anvisat anslag till före- Bestämmelser

kommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen. För roranfe ar>-

stagets an
innevarande

budgetår har anslaget uppförts med 130,000 kronor. vändning

Anslaget disponeras till huvudsaklig del jämlikt bestämmelserna i kungörelsen

den 20 juni 1924 (nr 271) angående ersättning till veterinär, som

på rekvisition av ladugårdsinnehavare verkställt undersökning med tuberkulin

av nötkreatur (Bangska metoden), med däri genom kungörelse den 20 juli

1925 (nr 368) gjorda ändringar. Om villkoren för erhållande av dylik undersökning

på statens bekostnad stadgas i särskild kungörelse den 25 februari 1919 (nr

133) med däri genom kungörelse den 8 december 1922 (nr 570) gjord

ändring. Genom sistnämnda författningsändring, som vidtagits med hänsyn

till nödvändigheten att minska statsutgifterna för ifrågavarande ändamål,

gjordes en begränsning av rätten att erhålla av staten bekostad kontrollundersökning

för utrönande av huruvida djurbesättning, som befunnits

reaktionsfri, fortfarande har denna egenskap. Medan sålunda tidigare en

djurägare kunnat årligen komma i åtnjutande av dylik kostnadsfri kontrollundersökning,

får numera djurägare, vars besättning vid två på varandra

följande av staten bekostade kontroll undersökningar befunnits reaktionsfri,

icke vidare möjlighet att erhålla hjälp till bestridande av kostnaderna

för nya undersökningar, utan får själv svara, för följande kontrollundersökningar.

Kungl. Maj:t plägar vidare varje år av detta anslag anvisa erforderliga

belopp till bestridande av lantbruksstyrelsens kostnader för handläggning

av ifrågavarande ärenden, nämligen till arvoden åt särskild föredragande

jämte biträden samt ersättning för löpande utgifter, till inköp av tuberkulin,

till arvode och reseersättning åt en av lantbruksstyrelsen förordnad statskonsulent

vid bekämpande av tuberkulosen hos nötkreaturen (instruktion

den 29 december 1920, nr 897), till ersättning för nedslaktning av djur i

och för utredning av orsaken till uppträdande av tuberkulos inom någon

ladugårdsbesättning samt till understöd vid bemödanden till förekommande

och hämmande av tuberkulos inom mindre ladugårdsbesättningar jämlikt

kungörelsen den 20 december 1912 (nr 376).

Av ifrågavarande anslag har Kungl. Maj:t jämväl beviljat understöd för

bekämpande med tillämpning av den s. k. Ostertagska metoden (kliniska metoden)

av smittfarlig tuberkulos bland nötkreaturen alltsedan 1920 inom Malmöhus

län, sedan 1927 inom Hallands och Östergötlands län samt under 1928 inom

Kalmar läns södra hushållningssällskaps område och Uppsala län. Den höjning

av anslaget med 10,000 kronor, som medgavs av 1928 års riksdag, avsåg

i främsta rummet möjliggörande av ökad försöksverksamhet enligt

nämnda metod. Vidare har Kungl. Maj:t anvisat medel för särskilt be
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Motionerna.

Utskottet.

kämpande av tuberkulosen bland nötkreaturen inom vissa socknar i Härjedalen,

varjämte Kungl. Maj:t anvisat medel till undersökningar för utrönande

av det svenska tuberkulinets beskaffenhet i visst hänseende.

I motionerna framhålles behovet av ytterligare statsunderstöd för nötkreaturstuberkulosens

bekämpande. I detta avseende framhålles huvudsakligen

önskvärdheten av en allmän tillämpning jämväl av den Ostertagska

metoden vid sidan av den Bangska. I fråga om sistnämnda metod föreslås

slopandet av 1923 års restriktioner. Tillika ifrågasattes införande av allmän

skyldighet att nedslakta smittförande djur, varvid skulle utgå viss

ersättning av statsmedel på sätt i viss mån redan är fallet vid smittsam

juvertuberkulos.

I anslutning till motionärernas allmänna uppfattning i denna fråga vill

utskottet till en början understryka betydelsen av kampen mot kreaturstuberkulosen

och vikten av att staten, med hänsyn till de synnerligen stora

värden, det härvidlag gäller såväl från jordbruksnäringens som folkhälsans

synpunkt, skänker ett verksamt stöd åt bemödanden i sådant avseende.

Statens redan mångåriga understödjande av tuberkuloskampen har också

medfört icke obetydliga resultat. Sedan åtskilliga år tillbaka har dock påtagligt

behov framträtt av ytterligare åtgärder på detta område och en mera

fullständig plan för arbetets bedrivande. Såsom i motionerna erinrats har

emellertid det med hänsyn härtill redan 1911 påbörjade vidlyftiga utredningsarbetet

på ifrågavarande område kommit att avstanna utan att leda

till något annat mera väsentligt resultat än pastöriseringslagen. Åtskilliga

centrala frågor, varibland särskilt torde böra nämnas det jämväl av motionärerna

berörda spörsmålet, vilka åtgärder böra vidtagas för förhindrande

av tuberkulosens spridning genom sjuka djurs försäljning såsom livdjur,

hava därför alltjämt förblivit olösta. På sätt framhålles i motionen II: 183

har också bristen på en rationell plan för tuberkulosarbetets bedrivande

under senare år lagt hinder i vägen för den ökning i statens medverkan i

tuberkuloskampen, som måhända eljest kunde varit motiverad. I detta hänseende

åberopar motionären ett uttalande av 1927 års jordbruksutskott i

anledning av då motionsvis gjorda yrkanden om förhöjning av det av Kungl.

Maj:t äskade anslaget för ifrågavarande ändamål i syfte att möjliggöra återgång

i viss mån till de grunder för statens understöd av tuberkulinundersökningar,

som tillämpades före år 1923. Berörda uttalande var av följande

innehåll:

Utskottet fann det givetvis vara eu angelägenhet av synnerlig vikt, att

icke de dittills vunna resultaten i kampen mot kreaturstuberkulosen äventyrades,

och ansåg ur denna synpunkt motionärernas syfte värt allt beaktande.

Då emellertid utskottet förutsatte, att en utredning på sätt departementschefen

i statsrådsprotokollet antytt komme till stånd rörande de åtgärder,

som finge anses bäst icke allenast för sjukdomens konstaterande och

hämmande i de särskilda fallen utan även till förhindrande av dess spridande

s. 31 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

31

genom sjuka djur, ansåg sig utskottet i avvaktan på resultatet härav icke

böra förorda någon höjning i det av Ivungl. Maj:t föreslagna anslagsbeloppet.

Härav framgår, att utskottet redan tidigare ansett utredning i det avseende,

varom förslag nu väckts, böra äga rum, ehuru utskottet då ansåg sig

kunna förutsätta, att den skulle komma till stånd utan särskilt initiativ

från riksdagens sida. Såsom förhållandena emellertid utvecklat sig, måste

utskottet i likhet med motionärerna finna goda skäl föreligga för en hänvändelse

till Kungl. Maj:t om sådan utredning. Vad beträffar sättet för

anordnande av denna utredning och dess riktlinjer anser utskottet icke lämpligt

eller nödvändigt att nu göra mera bestämda uttalanden. Såsom i motionerna

1:110 och II: 185 påpekas, förefinnes emellertid redan åtskilligt utredningsmaterial.

Det synes därför snarare gälla att av detta material göra ett

praktiskt urval och överarbeta detta än att anordna en ny vidlyftig utredning

på lång sikt. I detta sammanhang kan ock framhållas, att i ett stort

antal länder praktisk erfarenhet föreligger rörande mera fullständiga och

ingripande åtgärder mot nötkreaturstuberkulosen än de i vårt land tilllämpade.

Att spörsmålet överhuvud är synnerligen aktuellt bland målsmän

för olika intressen på detta område framgår icke minst av de uttalanden,

som fogats vid motionen II: 183.

Som ovan nämnts, anser sig utskottet icke böra fastslå några mera bestämda

direktiv för den ifrågasatta utredningen. De synpunkter motionärerna

framfört finner utskottet emellertid vara värda beaktande — särskilt

anser sig utskottet kunna instämma i uppfattningen, att den Ostertagska metoden

förtjänar en mera allmän utbredning vid sidan av den Bangska —

men utskottet förutsätter givetvis, att även andra utvägar än de, motionärerna

närmast åsyfta, underkastas omprövning. De kampmedel mot

nötkreaturstuberkulosen, som kunna komma i fråga, böra givetvis i mesta

möjliga mån komplettera varandra. Utskottet anser det jämväl böra

tagas i övervägande, huruvida staten må äga möjlighet att påverka

föreningsverksamheten på avelsarbetets och mejerinäringens område i

syfte att genom restriktiva bestämmelser på dessa områden förhindra

tuberkulossmittans spridning. Vidare vill utskottet beträffande den i

motionerna särskilt framhållna olägenheten av de av besparingsskäl sedan

1923 tillämpade inskränkningarna i statens understöd till tuberkulinundersökningar

framhålla, att motionärernas uppfattning i detta avseende icke

synes sakna allt fog. I varje fall torde även den frågan med stöd av hittills

vunna erfarenheter böra vid den ifrågasatta utredningen övervägas.

Slutligen anser sig utskottet — då det nu ifrågasättes åtgärder ledande till

ökade krav på statens medverkan i kampen mot nötkreaturstuberkulosen —

böra särskilt erinra därom, att den grundläggande förutsättningen för framgång

på detta område dock alltid måste bliva den enskildes eget initiativ

och ihärdiga arbete.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet, som icke har något

att erinra mot det av Kungl. Maj:t nu äskade anslagsbeloppet,

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Kontroll å

uppvärmning

av till kreatursföda

avsedd

mjölk

m. m.

[41.]

Utskottet.

Befrämjande

i allmänhet

av svinaveln.

att riksdagen må

a) till förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar

hos nötkreaturen anvisa för budgetåret 1929/1930

ett extra förslagsanslag av 130,000 kronor;

b) med anledning av motionerna 1:110 och II: 185

samt II: 183 i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att

Kungl. Maj:t ville föranstalta om utredning rörande

ytterligare åtgärder för bekämpande av nötkreaturstuberkulosen

samt för riksdagen framlägga de förslag,

vartill utredningen kan giva anledning.

43:o) Kontroll å uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk m. m.

Under punkt 41 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för bestridande

av statsverkets kostnader för tillsyn å efterlevnaden av lagen den 6 juni

1925 (nr 382) angående nppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk m. m.

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av 30,000 kronor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen för budgetåret

1928/1929 anvisat ett extra förslagsanslag av 35,000 kronor till bestridande

av statsverkets kostnader för tillsyn å lagens efterlevnad.

På grund av stark nedgång av kontrollkostnaderna, vilken i ärendet uppgivits

bero på bland annat mul- och klövsjukans upphörande i landet

och på av lantbruksstyrelsen föreskrivna nedsättningar av antalet provtagningar

vid vissa mejerier, har anslaget för budgetåret 1929/1930 ansetts kunna

beräknas till 30,000 kronor.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning

hemställer utskottet,

att riksdagen må för bestridande av statsverkets kostnader

för tillsyn å efterlevnaden av lagen den 6 juni

1925 (nr 382) angående uppvärmning av till kreatursföda

avsedd mjölk m. m. anvisa för budgetåret 1929/

1930 ett extra förslagsanslag av 30,000 kronor.

44:o) Befrämjande i allmänhet av svinaveln. I Kungl. Maj:ts förslag

till riksstat för budgetåret 1929/1930 är det under titel befrämjande i allmänhet

av svinaveln uppförda ordinarie reservationsanslaget upptaget med

oförändrat belopp, 60,000 kronor.

Beträffande detta anslag har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet

härigenom velat

erinra.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

33

45:o) Avkastningsbedönming rörande avelssvin. Under punkt 42 bär AvkastningsKungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att för anordnande av avkastningsbedöm- bedö™ninP

ning rörande avelssvin anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av

17,500 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

46:o) Fåravelns befrämjande. I Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för Fåravelns

budgetåret 1929/1930 är det under titel fåravelns befrämjande uppförda or- beframJandedinarie

reservationsanslaget uppfört med oförändrat belopp, 24,000 kronor.

Beträffande detta anslag har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet

härigenom velat

erinra.

47:o) Fjäderfäavelns befrämjande. Under punkt 43 har Kungl. Maj:t Fjdderfäföreslagit

riksdagen att till fjäderfäavelns befrämjande anvisa för budgetåret avelns befram1929/1930

ett extra anslag av 20,000 kronor. Y43.]

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

48:o) Biskötselns befrämjande. I Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för Biskötselns

budgetåret 1929/1930 är det under titel biskötselns befrämjande uppförda befrämJa"deordinarie

reservationsanslaget upptaget med oförändrat belopp, 10,000 kronor.

Beträffande detta anslag har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet

härigenom velat

erinra.

V et erinär väsendet.

49:o) Veterinärhögskolan. Under punkt 44 har Kungl. Maj:t föreslagit Teterinärriksdagen

att a) godkänna ett av departementschefen i statsrådsprotokollet h6ls^V1''

förordat förslag till stat för veterinärhögskolan, att tillämpas från och ^ ‘

med budgetåret 1929/1930; b) vid bifall härtill höja ordinarie förslagsanslaget

till veterinärhögskolan, nu 313,600 kronor, med 2,500 kronor till

316,100 kronor; c) medgiva, att av »försäljningsmedlen för veterinärinstitutets

forna tomter vid Karlaplan» må användas ett belopp av 20,000 kronor

för omändring och tillbyggnad på sätt i statsrådsprotokollet angivits

av veterinärhögskolans kirurgiska häststall.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 10 samt. 1 höft. (Nr 1.)

■oranae aveissvin.

[42.]

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

(Statsrådsprotokollet sid. 91—104.)

På framställning av Kungl. Maj:t uppförde 1928 års riksdag ordinarie

förslagsanslaget till veterinärhögskolan med 313,600 kronor samt godkände

följande stat för högskolan att tillämpas från och med budgetåret 1928/1929

(IX H. T. p. 42 och R. skr. nr 128):

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag kronor 147,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................................ » 1,500

Arvoden till rektor 1,500 kronor, en prosektor 6,000 kronor,

envar av 4 laboratorer å 6,000 kronor, envar av 4

assistenter å 4,500 kronor samt till biträde vid port- och

telefonvaktsgöromålen 200 kronor ........................................ » 49,700

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare in. m. » 26,000

Övriga utgifter....................................................... » 89,400

Förslagsanslag kronor 313,600.

I posten avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare in. m. ingår ett

belopp av 4,200 kronor till drängar och extra betjäning.

I posten övriga utgifter innefattas huvudsakligen dels omkostnadsanslag

för högskolans särskilda avdelningar dels ock allmänt anslag å 60,000 kronor

för bränsle, belysning, renhållning m. m. Omkostnadsanslagen för den patologisk-anatomiska

avdelningen och avdelningen för nötkreaturssjukdomar

utgöra 2,500 kronor respektive 4,000 kronor. Vid upptagande av anslagsposten

till övriga utgifter till sammanlagt 89,400 kronor har räknats med

en årlig nettovinst av 12,000 kronor av högskolans stallar och smedja, vilket

belopp i första hand avsågs att få tagas i anspråk för ifrågavarande »övriga

utgifter».

För diverse behov vid veterinärhögskolan har därjämte för budgetåret

1928/1929 anvisats ett extra reservationsanslag av 38,200 kronor. Förutom

ett fyllnadsbelopp å 35,100 kronor till bränsle m. m. ingår däri dels 1,500

kronor till ökning av kliniskt material vid kirurgiska kliniken dels ock

1,600 kronor till personligt ålderstillägg åt laboratorn N. O. Engfeldt.

Beträffande anslagsposten avlöningar till icke ordinarie befattningshavare

m. m. utgår enligt statsrådsprotokollet från den däri ingående posten

till drängar och extra betjäning ersättning bland annat till en extra eldare.

Vidare inhämtas av stastsrådsprotokollet, att erfarenheten givit vid handen,

att efter fullbordad ombyggnad av högskolans värmeledning kostnaden för

anläggningens skötsel torde kunna nedbringas med omkring 1,000 kronor

motsvarande avlöning till ovanberörde extra eldare. Enligt medgivande av

1928 års riksdag skulle den besparing, som på grund av sagda ombyggnad

kunde komma att uppstå genom minskat behov av arbetskraft, få användas

till ökning av anslaget till patologisk-anatomiska avdelningen. Departementschefen

har emellertid förordat förstärkning med visst belopp av sist

angivna anslag, varför nu berörda besparing ej vidare skulle behöva reserveras

för sådant ändamål. På grund härav skulle den i anslaget till

s. 35 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

35

avlönande av icke-ordinarie befattningshavare ingående posten till drängar

och extra betjäning nedsättas med 1,000 kronor eller till 3,200 kronor och

hela anslagsposten bestämmas till 25,000 kronor. Med avseende å denna

anslagsposts beteckning har förslag väckts om dess uppförande såsom förslagsanslag,

och — i anslutning till vad statskontoret föreslagit — har

departementschefen ansett, att i staten för veterinärhögskolan borde införas

följande bestämmelse.

»Av anslagsposten till icke-ordinarie befattningshavare m. m. må användas

till grundavlöningar till extra ordinarie tjänstemän, högst .... kronor 11,040

:> bestridande av sekreterar-, sysslomanna- och bibliotekariegöromål

samt till drängar och extra betjäning m. m.,

höSst....................................................................................... » 12,150.

Härjämte må av nämnda anslagspost utgå vad som erfordras till beredande

av avlöningsförhöjningar åt extra ordinarie tjänstemän ävensom enligt gällande

författningar uppkommande kostnader för läkarvård jämte läkemedel

o. d. samt begravningshjälp till sådan personal.»

Beträffande anslagspostens övriga utgifter har departementschefen i fråga

om det däri ingående beloppet till den patologisk-anatomiska avdelningen

med hänsyn till det av högskolestyrelsen nu ytterligare understrukna behovet

och i betraktande därtill av den tillmötesgående ställning till kravet

pa ökade medel för detta ändamal, som riksdagen på sätt ovan nämnts

lorlidet år intog, förordat en höjning av ifrågavarande anslagspost med

2,500 kronor. Med hänsyn till det stora behov, som syntes föreligga av

någon ytterligare förstärkning av bidraget till avdelningen för nötkreaturssjukdomar

m. m„ har departementschefen ansett sig även böra tillstyrka, att

för möjliggörande härav anslaget till övriga utgifter i överensstämmelse

med myndigheternas förslag tillfördes ett belopp av 1,000 kronor.

I fråga om det extra anslaget till diverse behov vid veterinärhögskolan

har den däri ingående posten bränsle m. m. till följd av centraliseringen

av värmeanläggningen vid högskolan i högskolestyrelsens förslag begränsats

till 25,500 kronor eller till ett belopp, som med 9,600 kronor understiger

det för innevarande budgetår beräknade. Till nämnda post under anslaget

skulle läggas det till kliniskt material vid kirurgiska kliniken avsedda

beloppet 1,500 kronor. Å andra sidan kunde till följd av att laborator Engfeldt

lämnat sin befattning vid högskolan ur ifrågavarande extra anslag

uteslutas det personliga ålderstillägg till Engfeldt å 1,600 kronor, som

för närvarande utginge från anslaget. Detta har följaktligen upptagits med

(25,500 + 1,500 =) 27,000 kronor.

Med iakttagande av de sålunda tillstyrkta förslagen skulle staten för veterinärhögskolan

erhålla följande utseende.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ kronor 147,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................................ » 1,500

Arvoden till rektor 1,500 kronor, en prosektor 6,000 kronor,

envar av 4 laboratorer å 6,000 kronor, envar av 4 assi
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

36 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

stenter å 4,500 kronor samt till biträde vid port- och

telefonvaktsgöromålen 200 kronor ........................................ kronor

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag

.................................................................................... *

Övriga utgifter.................................................... »__

Förslagsanslag kronor 316,100.

Under denna punkt har departementschefen vidare till behandling upptagit

en av styrelsen för veterinärhögskolan gjord framställning angående

anslag för omändring av högskolans kirurgiska häststall till stationär hundklinik

för kirurgiska fall.

Departementschefen har i frågan anfört följande.

»Vad beträffar högskolestyrelsens förslag till viss ombyggnad av det nuvarande

häststallet vid kirurgiska kliniken i samband med överflyttning

dit av stationära hundkliniken, synes mig vad lärarkollegiet och högskolans

styrelse anfört giva vid handen, att en sådan anordning skulle med hänsyn

till inträffade ändrade förhållanden vara av största betydelse för undervisningen.

Det vill även synas som om ett överförande på föreslaget sätt av

en del av hundmaterialet till den kirurgiska avdelningen skulle komma att

medföra en välbehövlig lättnad i anhopningen av arbetet å den medicinska

avdelningen, vilket eljest eventuellt kan förutses skola komma att påkalla

särskilda anordningar. Med hänsyn härtill anser jag mig böra förorda de

av högskolestyrelsen föreslagna byggnadsarbetena, att utföras i huvudsaklig

överensstämmelse med handlingarna i ärendet bilagt förslag. Det av byggnadsstyrelsen

beräknade anslagsbeloppet föranleder icke någon erinran från

min sida. För ändamålet erforderliga medel kunna på sätt statskontoret

anfört beredas från behållningen å ’ iörsäl j ning smed len för veterinärinstitutets

forna tomter vid Karlaplan’. Uppförande av n5rtt anslag å riksstaten tarvas

sålunda icke. Ärendet torde dock, såsom statskontoret uttalat, vara av beskaffenhet

att böra underställas riksdagens prövning.»

Utskottet finner icke anledning till erinran mot det av departementschefen

förordade förslaget till stat för veterinärhögskolan och såsom en följd härav

tillstyrker utskottet en höjning med 2,500 kronor av ordinarie anslaget till

veterinärhögskolan. Den av departementschefen ifragasatta dispositionen av

ett belopp å 20,000 kronor av »försäljningsmedlen för veterinärinstitutets

forna tomter vid Karlaplan» till ombyggnad av det nuvarande häststallet vid

kirurgiska kliniken föranleder ej heller någon utskottets erinran. Utskottet

anser sig jämväl böra biträda förslaget om anvisande för budgetåret

1929/1930 av ett med 11,200 kronor eller till 27,000 kronor nedsatt belopp

till diverse behov vid veterinärhögskolan.

Med förmälan att utskottet under nästföljande punkt gör hemställan om

uppförande av anslag för sistberörda ändamål, hemställer utskottet nu,

att riksdagen må

a) godkänna det av departementschefen förordade förslaget

till stat för veterinärhögskolan, att tillämpas från

och med budgetåret 1929/1930;

49,700

25,000

92,900

s. 37 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

37

b) vid bifall härtill höja ordinarie förslagsanslaget

till veterinärhögskolan, nu 313,600 kronor, med 2,500

kronor till 316,100 kronor;

c) medgiva, att av »försäljningsmedlen för veterinärinstitutets

forna tomter vid Karlaplan» må användas ett

belopp av 20,000 kronor för omändring och tillbyggnad

på sätt i statsrådsprotokollet nämnts av veterinärhögskolans

kirurgiska häststall.

50:o) Diverse behov vid veterinärhögskolan. Under åberopande av vad

utskottet anfört under nästföregående punkt hemställer utskottet,

att riksdagen må till diverse behov vid veterinärhögskolan

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra

reservationsanslag av 27,000 kronor.

51:o) Ytterligare anslag för ombyggnad av värmeanläggningen vid

veterinärhögskolan. Under punkt 46 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

medgiva, att av »försäljningsmedlen för veterinärinstitutets forna tomter vid

Karlaplan» må — utöver det belopp av 220,000 kronor, som enligt beslut av

1928 års riksdag får användas för ombyggnad av värmeanläggningen vid

veterinärhögskolan — för samma och övriga i statsrådsprotokollet angivna

ändamål användas ytterligare intill ett belopp av 37,500 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, vilket

utskottet härigenom velat

erinra.

52:o) Statens veterinärbakteriologiska anstalts verksamhet. I förslaget

till riksstat för budgetåret 1929/1930 har ordinarie reservationsanslaget till

statens veterinärbakteriologiska anstalts verksamhet upptagits med oförändrat

belopp, 18,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att ordinarie reservationsanslaget till statens veterinärbakteriologiska

anstalts verksamhet må i riksstaten för

budgetåret 1929/1930 uppföras med oförändrat belopp,

18,000 kronor.

53:o) Distriktsveterinärers avlönande. Under punkt 48 har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att höja ordinarie förslagsanslaget till distriktsveterinärers

avlönande, nu 250,000 kronor, med 5,000 kronor till 255,000 kronor.

Diterse behov

vid veterinärhögskolan.

[45.]

Ytterligare

anslag för ombyggnad

åt?

värmeanläggningen

vid

veterinärhöqskolan.

[46.]

Statens veterinärbakteriologiska

anstalts

verksamhet.

[47.]

Distrikts
veterinärers
avlönande.

[48.]

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Motioner.

Utskottet.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förhaft två inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen nr 167 i första

kammaren av herr Gustafson, Fritiof, m. fl. likalydande med nr 291 i andra

kammaren av herrar Hedlund i Häste och Jeppsson, vari hemställts, att

riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte,

efter verkställd utredning, låta utarbeta och för riksdagen framlägga förslag

till provisorisk lönereglering för landets distriktsveterinärer i huvudsaklig

överensstämmelse med medicinalstyrelsens förslag i dess skrivelse av den

15 mai 1926.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionerna.

I motionerna fram hålles hurusom svenska distriktsveterinärföreningen i

skrivelse till Kungl. Ma.j:t den 27 januari 1926 — i syfte att erhålla full

statsanställning — hemställt, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga erforderliga

åtgärder för åstadkommande av en fastare organisation av landets distriktsveterinärväsende

antingen genom befattningshavarnas omedelbara uppförande

å rikets stat eller ock, såsom övergångsordning med bibehållande av nu

utgående landstingsanslag till utgången av år 1933 genom en ökning av

statsbidraget med belopp, motsvarande skillnaden mellan en med stöd av

17:e lönegraden i civilförvaltningens allmänna avlöningsreglemente uppgjord

löneplan och den avlöning, de för det närvarande åtnjuta. Vidare anföra motionärerna,

att medicinalstyrelsen den 15 maj 1926 avgivit ett utförligt yttrande

över denna framställning, vari styrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte

förelägga riksdagen förslag antingen till definitiv lönereglering för distriktsveterinärerna

eller ock provisorisk lönereglering i huvudsaklig överensstämmelse

med föreningens nyssnämnda förslag.

På sätt i motionerna jämväl erinrats har statskontoret anbefallts avgiva

utlåtande i ärendet, vilket emellertid ännu icke inkommit till Kungl. Maj:t.

I motionerna uttalas vidare, att det av distriktsveterinärföreningen 1926

framförda kravet på statsanställning för distriktsveterinärer enligt motionärernas

mening finge anses principiellt riktigt, men att såsom medicinalstyrelsen

framhållit av statsfinansiella hänsyn icke kunde bortses ifrån att

nu gällande löneavtal utlöpte först 1934 och att ett brytande av dessa avtal

skulle för staten bliva alltför dyrbart. Då emellertid distriktsveterinärerna

dessförinnan borde tillerkännas skälig löneförhöjning, syntes motionärerna

ett lämpligt förslag vara att såsom medicinalstyrelsen i sitt berörda utlåtande

alternativt föreslagit till utgången av 1933 tillerkänna dem en tillfällig

ökning av statsbidraget. Motionärernas förslag utmynnar i en hemställan

om skrivelse till Kungl. Maj:t att, efter verkställd utredning, för

riksdagen framlägga förslag till provisorisk lönereglering i huvudsaklig överensstämmelse

med medicinalstyrelsens sistberörda förslag.

Den av Kungl. Maj:t föreslagna höjningen med 5,000 kronor i förevarande

anslag, vilken föranletts därav, att anslaget under senare år årligen

s. 39 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 39

■överskridits med i runt tal nämnda belopp, föranleder icke någon utskottets

erinran.

Att såsom motionärerna ifrågasätta — i avvaktan på en slutlig lösning

av distriktsveterinärernas lönefråga — hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning

och förslag till provisorisk lönereglering i anslutning till ett förslag, som

på sätt ovan nämnts för närvarande befinner sig på remiss hos statskontoret,

kan utskottet för sin del icke tillstyrka.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

1) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande framställning höja ordinarie förslagsanslaget

till distriktsveterinärers avlönande, nu 250,000 kronor,

med 5,000 kronor till 255,000 kronor,

2) att motionerna 1:167 och II: 291 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

54:o) Dyrtidstillägg åt distriktsveterinärer. Under punkt 49 har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att a) medgiva att, därest de distriktsveterinärer,

till vilkas avlöning lämnats statsbidrag, för tiden 1 juli 1929—30 juni 1930

beredas dyrtidstillägg a dem från vederbörande landsting tillkommande avlöning,

dyrtidstillägg av statsmedel må för samma tid till dem utgå med

motsvarande andel av statsbidraget, ålderstillägg däri inberäknat, dock med

högst en tredjedel av statsavlöningen; b) till bestridande av kostnaderna

för dessa dyrtidstillägg anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag

av 75,000 kronor.

Förslaget innefattar att beträffande dyrtidstillägg åt distriktsveterinärer

skulle för budgetåret 1929/1930 tillämpas enahanda grunder som de nu

gällande.

Med tillstyrkan av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva att, därest de distriktsveterinärer, till vilkas

avlöning lämnats statsbidrag, för tiden 1 juli 1929—30

juni 1930 beredas dyrtidstillägg å dem från vederbörande

landsting tillkommande avlöning, dyrtidstillägg av statsmedel

må för samma tid till dem utgå med motsvarande

andel av statsbidraget, ålderstillägg däri inberäknat, dock

med högst en tredjedel av statsavlöningen;

b) till bestridande av kostnaderna för dessa dyrtidstillägg

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag

av 75,000 kronor.

Dyrtidstillägg

åt distriktsveterinärer.

[49.]

Utskottet.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1-

Karantänsanstalten

i

Haparanda

för husdjur.

[50.]

Utskottet.

Allmänt anslag

till hushållningssällskapen.

[51.]

Sekreterare

hos hushållningssällskapen.

[52.]

Befrämjande

i allmänhet

av jordbruk

och lantmannanäringar.

[53.]

55:o) Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur. Under punkt 50 har

Kungl. Majd föreslagit riksdagen att till karantänsanstalten i Haparanda för

husdjur anvisa för hudgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 5,100 kronor.

Kungl. Maj:ts framställning innehär en minskning i förevarande anslag

med 400 kronor, som hänför sig till posten underhåll av anstalten, komplettering

och underhåll av inventarier.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj ds förevarande framställning

hemställer utskottet,

att riksdagen må till karantänsanstalten i Haparanda

för husdjur anvisa för hudgetåret 1929/1930 ett extra

anslag av 5,100 kronor.

Lanthushållning i allmänhet.

56:o) Allmänt anslag till hushållningssällskapen. Under punkt 51 har

Kungl. Majd föreslagit riksdagen att höja ordinarie anslaget till allmänt

anslag till hushållningssällskapen, nu 2,900,000 kronor, med 100,000 kronor

till 3,000,000 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

57:o) Sekreterare hos hushållningssällskapen. Under punkt 52 har

Kungl. Majd föreslagit riksdagen att såsom statsbidrag för kalenderåret 1929

till avlönande av sekreterare hos hushållningssällskapen anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra förslagsanslag av 170,000 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

58:o) Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar.

Under punkt 53 har Kungl. Majd föreslagit/riksdagen att höja ordinarie

reservationsanslaget till befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar,

nu 80,000 kronor, med 10,000 kronor till 90,000 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 117 och 118.)

Jämlikt beslut av 1922 års riksdag (se IX H. T. p. 75) blevo den i anslagstiteln

befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar ingående

anslagsposten till Kungl. Majds disposition å 92,500 kronor samt den

s. 41 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

41

i anslagstiteln lantbruksinstituten m. m. ingående anslagsposten till Kungl.

Maj:ts disposition å 16,600 kronor sammanslagna till ett ordinarie reservationsanslag

å 109,100 kronor till Kungl. Maj:ts disposition för befrämjande

i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar. Med hänsyn till det stigande

penningvärdet upptogs anslaget i riksstaten för ett vart av budgetåren

1923/1924 och 1924/1925 med ett till 100,000 kronor nedsatt belopp. Från

anslaget utgick årligen till och med sistnämnda budgetår statsbidrag till understödjande

av svenska betes- och vallföreningens verksamhet. Sedan emellertid

till nämnda förening från och med budgetåret 1925/1926 uppförts ett

särskilt riksstatsanslag, har ifrågavarande ordinarie anslag begränsats till

80,000 kronor.

Ifrågavarande anslag avser att möjliggöra för Kungl. Maj:t att för olika

ändamål, som falla antingen inom befrämjandet i allmänhet av jordbruk

och lantmannanäringar eller inom lantbruksundervisningen, efter uppkommande

behov och eget beprövande anvisa medel. Såsom framgår av eu

i statsrådsprotokollet lämnad redogörelse, åtgår större delen av anslaget för

att tillgodose vissa årligen återkommande behov. Den nu ifrågasatta höjningen

med 10,000 kronor av anslaget har motiverats av angelägenheten

att anslaget i fråga uppföres med så stort belopp, att därigenom i något

större utsträckning kunde tillgodoses sådana mera behjärtansvärda ändamål,

för vilka medel icke kunde på annat sätt beredas.

Kungl. Maj:ts framställning föranleder ingen utskottets erinran, varför

utskottet hemställer,

att riksdagen må höja ordinarie reservationsanslaget

till befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar,

nu 80,000 kronor, med 10,000 kronor till

90,000 kronor.

59:o) Höjande av det mindre jordbruket. Under punkt 54 har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att till åtgärder under kalenderåret 1929 för

höjande av det mindre jordbruket anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra

reservationsanslag av 325,000 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

Utskottet.

Höjande av

det mindre

jordbruket.

[54.]

erinra.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Ordvad bokföring

vid

mindre jordbruk.

[55.]

Jordbruks
konsulenter.

[56.]

Vandrings
rättare.

[57.]

Utbildnings•

kurser för

vandringsrättare.

[58.]

Täckdiknings
förmän.

[59.]

60:o) Ordnad bokföring vid mindre jordbruk. Under punkt 55 har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att såsom bidrag till åtgärder för främjande av

ordnad bokföring vid mindre jordbruk m. m. anvisa för budgetåret 1929/1930

ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

61:o) Jordbrukskonsulenter. Under punkt 56 har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att såsom bidrag till avlönande under 1929 av högst 56

jordbrukskonsulenter anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag

av 281,000 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

62:o) Vandringsrättare. Under punkt 57 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att såsom bidrag till avlönande under kalenderåret 1929 av vandringsrättare

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 114,000 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

63:o) Utbildningskurser för vandringsrättare. Under punkt 58 har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att för anordnande under kalenderåret 1930 av

utbildningskurser för vandringsrättare anvisa för budgetåret 1929/1930 ett

extra reservationsanslag av 1,000 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

64:o) Täckdikningsförmän. Under punkt 59 har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att såsom bidrag till avlönande under 1929 av täckdikningsförmän

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 25,000 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

43

65:o) Utbildningskurser för förrättningsmän rid täckdikningsföretag Utbildningsävensom

för täckdikningsförmän. Under punkt 60 bär Kungl. Maj:t före- ^“rättnings

slagit riksdagen att för anordnande av dels en kulturteknisk utbildnings- män vid täckkurs

för personer, vilka prövas vara lämpliga såsom förrättningsmän vid ^7

uppgörande av planer och kostnadsförslag till täckdikningsföretag, dels ock för täckdiken

utbildningskurs för täckdikningsförmän anvisa för budgetåret 1929 1930

ett extra reservationsanslag av 14,000 kronor. 1 ''

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

66:o) Statens lagerhus och fryshus. Under punkt 61 bar Kungl. Maj:t statens lagerföreslagit

riksdagen att till täckande av utgifterna för statens lagerhus och hus °ch ''rys~

nus ■

fryshus anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av 80,000 [öi.j

kronor.

Till täckande av utgifterna för statens lagerhus och fryshus har från

och med budgetåret 1923/1924 uppförts ett extra förslagsanslag, vilket för

ett vart av budgetåren 1923/1924 och 1924/1925 upptagits till 93,000 kronor

och för ett vart av efterföljande budgetåren till 90,000 kronor. Å riksstatens

inkomstsida har uppförts ett inkomsterna å rörelsen motsvarande belopp, för

innevarande budgetår beräknat till 68,000 kronor.

Rörande anslagets tillkomst har anslaget beräknats med utgångspunkt från,

att driften vid anläggningarna i fråga borde uppehållas allenast i den utsträckning

detta, så vitt förhållandena å respektive ort gåve anledning antaga,

kunde ske, utan att kostnaderna för staten bleve större än om driften

vore helt nedlagd. I anslutning härtill har anslaget upptagits till det belopp,

vartill årskostnaden beräknats uppgå, för den händelse driften vid

samtliga anläggningar vore nedlagd.

I skrivelse den 14 september 1928 har lagerhus- och fryshusstyrelsen

framlagt förslag till inkomst- och utgiftsstat för fryshuset och lagerhusen för

tiden 1 juli 1929—30 juni 1930, och härvid har lämnats en redogörelse i form

av ett sammandrag av inkomster och utgifter för verksamheten under tiden

1 juli 1927—30 juni 1928. Styrelsen har i fråga härom anfört följande.

Av sammandraget framginge, att spannmålslagerliusen lämnat en vinst

av 9,859 kronor 82 öre, utgifterna för styrelsen oberäknade. Att underskottet

i alla händelser uppgått till 39,130 kronor 82 öre berodde dels på att

Kungl. Maj:t enligt brev den 27 april 1928 ålagt styrelsen att till arméförvaltningens

intendentsdepartement utgiva ersättning för vissa under lagringsåren

1923/1924 och 1924/1925, då särskilt fuktig spannmål inlades i lagerhusen,

uppkomna lagringsförluster, dels ock på att styrelsen måst bestrida

utgifterna för centralfryshuset i Hallsberg, från vilket inga inkomster erhållits.

Utsikt förefunnes emellertid att, om centralfryshuset försåldes, inkomsterna

av spannmålslagerhusen skulle täcka såväl egna omkostnader som utgif
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

Maskin- och

redskapsprovningsanstalterna

vid Ultuna

och Alnarp.

[62.]

terna för styrelsen. Då dessutom spannmålslagerhusen nu alltmera komme

i bruk och, särskilt under år med regnig sommar, hade en stor uppgift

att fylla, ansåge styrelsen sig icke kunna föreslå en försäljning av dessa.

Departementschefen har anfört följande.

»Förslag rörande försäljning av centralfryshuset i Hallsberg har ännu icke

inkommit till Kungl. Maj:t. Vid sådant förhållande torde till grund för

anslagsberäkningen för budgetåret 1929/1930 böra läggas ovan omhandlade

statförslag, enligt vilket verksamheten under sagda år beräknas komma att

lämna ett underskott av 16,850 kronor. Av chefen för vattenfallsstyrelsen

har jag emellertid inhämtat, att utsikter förefinnas, att i samband med uppgörelse

mellan styrelsen samt statens lagerhus- och fryshusstyrelse den ersättning

å 9,000 kronor, vilken enligt kontrakt rörande leverans av elektrisk

energi årligen skolat gäldas till vattenfallsstyrelsen, kommer att från och

med den 1 juli 1929 upphöra att utgå. Med hänsyn härtill torde nämnda

utgiftsbelopp vid nu förevarande beräkningar kunna bortfalla. I anslutning

till den grund, vilken hittills plägat tillämpas vid beräkningen av ifrågavarande

anslag, skulle detta sålunda böra upptagas med i avrundat tal

80,000 kronor motsvarande de emotsedda utgifterna. Enär i inkomster kan

väntas inflyta omkring 73,000 kronor, skulle förlusten å rörelsen bliva i

hög grad begränsad. Såsom inkomst av rörelsen har å inkomstsidan i riksstaten

upptagits ett avrundat belopp av 75,000 kronor.

Den vidare utvecklingen av förevarande verksamhet är föremål för min

uppmärksamhet.»

Den gjorda framställningen, vilken innebär en sänkning i det för innevarande

budgetår anvisade anslaget med 10,000 kronor, föranleder ingen

utskottets erinran. Utskottet hemställer fördenskull,

att riksdagen må till täckande av utgifterna för statens

lagerhus och fryshus anvisa för budgetåret 1929/1930 ett

extra förslagsanslag av 80,000 kronor.

67:o) Maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultuna och Alnarp.

Under punkt 62 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till maskin- och

redskapsprovningsanstalterna vid Ultuna och Alnarp anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra anslag av 57,500 kronor.

Till maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultuna och Alnarp har

riksdagen från och med 1908 årligen anvisat medel. För vartdera av budgetåren

1927—1929 har för ändamålet anvisats ett extra anslag av 54,600 kronor.

För provningsanstalterna gäller av lantbruksstyrelsen den 27 december 1920

utfärdat förnyat reglemente.

Utgifterna för ifrågavarande ändamål ha i statsrådsprotokollet beräknats

till ett med 3,900 kronor förhöjt belopp. Sålunda skulle posterna till traktamenten

och reseersättningar åt styrelsens ledamöter samt till instrument,

övriga inventarier och förbrukningsmateriel höjas med 500 respektive 1,000

kronor med hänsyn till de belopp, vartill de verkliga utgifterna å envar av

ifrågavarande anslagsposter under de senaste åren uppgått. Beträffande posten

s. 45 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

45

»provningsnämndernas ledamöter» har räknats med ett med 1,000 kronor

förhöjt belopp. Slutligen har posten »ersättning för arbete» höjts med 1,400

kronor under motivering, att det planerade lantbruksmötet i Stockholm 1930

torde komma att högst avsevärt öka provningarnas arbetsbörda. Med hänsyn

till att inkomstberäkningen höjts med 1,000 kronor har den erforderliga

anslagsökningen begränsats till 2,900 kronor.

Utskottet, som icke finner skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning, hemställer,

att riksdagen må till maskin- och redskapsprovningsanstalterna

vid Ultuna och Alnarp anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra anslag av 57,500 kronor.

68:o) Kemiska stationer. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt

63 gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må liksom för innnevarande budgetår såsom

bidrag till underhåll av åtta kemiska stationer för jordbrukets

och näringarnas behov, vilka av landsting eller

hushållningssällskap, vart för sig eller i förening, understödjas

med minst samma belopp som statsbidraget och

vilka vilja underkasta sig de villkor och föreskrifter i

avseende på analysmetoder och övriga förhållanden, som

fastställas av Kungl. Maj:t, anvisa för budgetåret 1929

1930 ett extra anslag av 48,000 kronor att utgå med

högst 6,000 kronor till varje station.

69:o) Kemisk-växtbiologiska anstalten inom Norrbottens län. Under

punkt 64 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom bidrag till underhåll

under tiden 1 juli 1929—30 juni 1930 av kemisk-växtbiologiska anstalten

inom Norrbottens län — under villkor att från länets landsting och

hushållningssällskap eller eljest bidrag lämnas till anstaltens underhåll

under samma tid med sammanlagt minst 16,200 kronor — anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra anslag av 27,000 kronor.

Till underhåll av den 1895 inrättade kemisk-växtbiologiska anstalten inom

Norrbottens län har riksdagen årligen å extra stat anvisat bidrag, som för

budgetåret 1928/1929 uppgått till 25,600 kronor. Såsom villkor för åtnjutande

av anslaget har uppställts fordran på bidrag från landsting och hushållningssällskap

eller eljest till så stort belopp, att statsbidraget förhåller sig

till ortsbidraget som 5 till 3. För budgetåret 1928/1929 är detta senare

bidrag bestämt till minst 15,360 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

Utskottet.

Kemiska

stationer.

[63.]

Kemisk växtbiologiska

anstalten

inom Norrbottens

län.

[64.]

s. 46 Kontrollera mot PDF

Viskottet.

Svenska

mosskulturföreningen.

[65.]

Försöksgärd

å myr jord i

Jämtlands

län,

[66.]

46 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

»Den i ärendet framlagda förslagsstaten för budgetåret 1929/1930 för

kemisk-växtbiologiska anstalten är grundad på verksamhetens bedrivande i

motsvarande omfattning som under innevarande budgetår. Till den del de

föreslagna ökningarna i staten hänföra sig till avlöningstillägg synas de

överensstämma med godkända grunder eller med billighetens krav. Höjningen

av övriga poster äro beroende av utgifterna å desamma under föregående

år, och torde intet vara att erinra emot den sålunda gjorda beräkningen.

På grund härav och då staten även i övrigt synes böra godkännas,

vill jag tillstyrka, att en höjning å 1,400 kronor medgives i det för närvarande

utgående anslaget. Såsom villkor för åtnjutande av statsanslaget bör, i enlighet

med vad förut gällt, uppställas fordran å ortsbidrag till minst tre femtedelar

av anslaget. Vid bifall till vad jag nu föreslagit bör alltså ortsbidraget

uppgå till minst 16,200 kronor.»

Då varken anslagsberäkningen, innefattande en ökning med 1,400 kronor,

eller för anslagets åtnjutande föreslagna villkor — vilka överensstämma med

de för innevarande budgetår gällande — givit utskottet anledning till erinran,

hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom bidrag till underhåll under

tiden 1 juli 1929—30 juni 1930 av kemisk-växtbiologiska

anstalten inom Norrbottens län — under villkor att från

länets landsting och hushållningssällskap eller eljest bidrag

lämnas till anstaltens underhåll under samma tid

med sammanlagt minst 16,200 kronor — anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra anslag av 27,000 kronor.

70:o) Svenska mosskulturföreningen. Under punkt 65 har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att till understöd åt svenska mosskulturföreningen

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 97,500 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

71:o) Försöksgärd å myrjord i Jämtlands län. Under punkt 66 har

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom bidrag till driftkostnader vid

svenska mosskulturföreningens försöksgärd å myrjord vid Gisselås i Jämtlands

län anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 17,000 kronor.

Svenska mosskulturföreningen har alltsedan 1920 åtnjutit statsunderstöd

till en försöksgärd å myrjord i Jämtland.

I två särskilda av lantbruksstyrelsen till Kungl. Maj:t överlämnade

ansökningar har svenska mosskulturföreningen dels hemställt om utverkande,

att amorteringen av försöksgårdens skuld till föreningen måtte få

utsträckas att avse hela det belopp, vartill gårdens skuld till föreningen

uppgick den 30 juni 1927, dels ock av anförda skäl anhållit om ett drift
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

47

kostnadsanslag av 17,000 kronor för upprätthållande under budgetåret 1929/

1930 av verksamheten vid föreningens försöksgård vid Gisselås.

Lantbruksstyrelsen har tillstyrkt ansökningarna, och statskontoret har icke

funnit anledning till erinran mot vad lantbruksstyrelsen hemställt. Efter

en redogörelse för ett av riksdagen 1927 gjort uttalande rörande den av

föreningen avsedda amorteringen ävensom för innehållet i myndigheternas

yttranden har departementschefen i ärendet anfört följande.

»I överensstämmelse med lantbruksstyrelsens av statskontoret biträdda

mening anser jag, att det av 1927 ars riksdag angivna sättet för amortering

och förräntning av försöksgårdens på tiden intill den 1 januari 1926 belöpande

skuld till föreningen må, även om amorteringstiden därigenom

något utsträckes, få tillämpas jämväl i fråga om den ytterligare skuld föreningen

måst ikläda sig under tiden från nämnda dag intill ingången av

det budgetår (1927/1928) riksdagens beslut i frågan avsåg. På sätt lantbruksstyrelsen

antytt, torde en dylik anordning få anses överensstämma

med andemeningen i riksdagens förutberörda uttalande. Med hänsyn till

formen för detta uttalande och då riksdagen i varje fall har att vid den

årliga anslagsberäkningen beträffande försöksgården fatta ställning till det

belopp, som bör avses för amortering av försöksgårdens skuld, synes mig

någon hemställan till riksdagen i saken icke erforderlig, utan torde genom

den här lämnade redogörelsen för frågan riksdagen beredas tillfälle att däri

göra det uttalande, vartill riksdagen kan finna anledning.

Vidkommande den av föreningen ifrågasatta höjningen i det till försöksgården

utgående driftanslaget, har i ärendet upplysts, att det icke vidare

torde vara att påräkna, att såsom hittills konstgödsel för försöksgårdens

behov erhålles från privat håll. Vid sådant förhållande synes ingen annan

utväg stå till buds än att statsbidraget i erforderlig mån höjes. Med avseende

å beloppet har jag icke något att erinra emot föreningens av myndigheterna

tillstyrkta förslag. Härigenom skulle föranledas en höjning av

nuvarande anslaget med 2,500 kronor till 17,000 kronor.»

Utskottet, som icke funnit något att erinra mot den ifrågasatta anslagsförhöjningen

å 2,500 kronor eller mot vad departementschefen i övrigt i

ärendet anfört, hemställer,

att riksdagen må såsom bidrag till driftkostnader vid

svenska mosskulturföreningens försöksgård å myrjord

vid Gisselås i Jämtlands län anvisa för budgetåret 1929/

1930 ett extra anslag av 17,000 kronor.

72:o) Försöksgård å myrjord i Norrbottens län. Under punkt 67 kar

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till driftkostnader för den under ledning

av kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå drivna försöksgården å

myrjord vid Alträsk i Norrbottens län anvisa för budgetåret 1929/1930 ett

extra anslag av 7,400 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 145 och 146.)

Utskottet.

Försöksgård

å myrjord i

Norrbottens

län.

[67.]

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1-

För anordnande vid Alträsk i Norrbottens län av en försöksgård å myrjord

under ledning av kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå anvisade

riksdagen medel för 1919, varjämte senare särskilda anslag beviljats för

inköp av inventarier och utvidgning av försöksgården. Sasom bidrag till

driftkostnader ha årligen från och med 1920 anvisats belopp växlande

mellan 5,000 kronor och 9,400 kronor. För budgetåret 1928/1929 utgår

anslaget såsom extra anslag med ett belopp av 7,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en höjning med 400 kronor av för ifrågavarande

ändamål under innevarande budgetår utgående anslag. Ökningen

är närmast föranledd av en höjning av den vid försöksgården anställde

förmannens lön.

utskottet. Kungl. Maj:ts framställning föranleder ingen utskottets erinran, varför

utskottet hemställer,

att riksdagen må till driftkostnader för den under

ledning av kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå

drivna försöksgården å myrjord vid Alträsk i Norrbottens

län anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra

anslag av 7,400 kronor.

statens cen- 73:o) Statens centrala frökontrollanstalts verksamhet. I förslaget till

trata frökon- pj^sstat för budgetåret 1929/1930 har Kungl. Maj:t uppfört ordinarie för“

slagsanslaget till statens centrala frökontrollanstalts verksamhet med of örren

i ändrat belopp, 167,900 kronor.

Departementschefen har erinrat, att chefen för finansdepartementet vidtagit

åtgärd för upptagande å riksstatens inkomstsida av ett belopp av

100,000 kronor såsom inkomst av anstalten och dess till Alnarp förlagda filial.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1929/1930

uppföra ordinarie förslagsanslaget till statens centrala

frökontrollanstalts verksamhet med oförändrat belopp,

167,900 kronor.

Byggnadsår- 74:o) Byggnadsarbeten vid statens centrala frökontrollanstalt. Under

beten vid sta- p^j^kt 69 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan pa den pro%££

position i ämnet, som må varda förelagd riksdagen, för uppförande av en

anstalt. institutionsbyggnad för statens centrala frökontrollanstalt m. m. berakna

[69-] för budgetåret 1929/1930 ett belopp av 150,000 kronor.

över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

anmäla.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 49

75:o) DyrtidstiIlägg åt befattningshavare vid statens centrala frökon
trollanstalt.

Med tillstyrkan av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 70

gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår

till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare

vid statens centrala frökontrollanstalt

anvisa för budgetaret 1929/1930 ett extra förslagsanslag

av 8,500 kronor.

76:o) Filial till statens centrala frökontrollanstalt. Under punkt 71

bar Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till vissa med inrättandet av

statens centrala frökontrollanstalts filial å Alnarp förenade engångskostnader

samt för uppehållande av driften vid samma filial anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra förslagsanslag av 28,000 kronor.

Jämlikt Kungl. Maj:ts förslag (se IX H. T. 1928 p. 67) har riksdagen för inrättande

av en till Skåne förlagd filial till statens centrala frökontrollanstalt samt

för uppehållande av driften vid samma filial anvisat för budgetåret 1928/1929 ett

extra förslagsanslag av 29,000 kronor. Genom beslut den 31 mars 1928 har

Kungl. Maj:t fastställt stat för filialen för sagda budgetår slutande å 29,000

kronor, varav 5,000 kronor till filialens inrättande och 24,000 kronor till

driftkostnader. I samband därmed har föreskrivits, att filialen skall förläggas

till den å Alnarps egendom befintliga, förut såsom institutionsbyggnad

för ärftlighetsforskning disponerade byggnaden.

Av det nu av riksdagen äskade anslagsbeloppet, 28,000 kronor, äro 4,000

kronor avsedda såsom ytterligare engångskostnader för filialens iordningställande.

Det hade nämligen visat sig, att kostnaderna för ifrågavarande

ändamål icke kunde inskränkas till det förut beräknade, av 1928 års riksdag

anvisade beloppet, 5,000 kronor, utan komme att belöpa sig till i runt

tal 9,000 kronor. På driftkostnader för filialen belöpa liksom för innevarande

budgetår ett belopp av 24,000 kronor.

_ Med hänsyn till angelägenheten av att filialen blir i stånd att fylla

sin uppgift vill utskottet icke motsätta sig Kungl. Maj:t förslag om anvisande

av ytterligare 4,000 kronor för filialens iordningställande. På grund

härav och då Kungl. Maj:ts förslag i övrigt icke föranleder någon utskottets

erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må till vissa med inrättandet av statens

centrala frökontrollanstalts filial å Alnarp förenade engångskostnader

samt för uppehållande av driften vid

samma filial anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra

förslagsanslag av 28,000 kronor.

Dy rt idst ill ägg

åt befattningshavare

vid

statens centrala

frökontrollanstalt.

[70.]

Filial till statens

centrala

frökontiollanstalt.

[71.]

Utskottet.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. It) sand. 1 hd fl. (Sr 1.)

4

opaginerad Kontrollera mot PDF

50 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Understad 77:o) Understöd åt lokala frökontrollanstalter. Med tillstyrkande av

åt lokala frö- R ^ Maj:ts under punkt 72 framställda förslag hemställer utskottet,

ö[72.] att riksdagen må liksom för innevarande budgetår

till understöd åt sådana frökontrollanstalter, som av

landsting eller hushållningssällskap, vart för sig eller

i förening, understödjas med minst samma belopp som

statsbidraget och vilka anstalter vilja underkasta sig

de villkor och föreskrifter i avseende på analysmetoder

och övriga förhållanden, som fastställas av Kungl.

Maj:t, anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag

av 8,000 kronor.

Befordrande

av inhemsk

fröodling.

[73.]

78:o) Befordrande av inhemsk fröodling. Under punkt 73 har Kungh

Maj:t föreslagit riksdagen att höja ordinarie reservationsanslaget till befordrande

av inhemsk fröodling, nu 20,000 kronor, med 5,000 kronor till

25,000 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

Sverige* 79:o) Sveriges utsädesförening. Under punkt 74 har Kungl. Maj:t föreutsädesför-

alagit riksdagen att för budgetåret 1929/1930 anvisa såsom särskilda extra

[74f] anslag dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings praktiskt vetenskapliga

verksamhet samt för ledning av och samarbete med föreningens

filialer 135,250 kronor, dels ock till uppehållande av verksamheten vid föreningens

filialer vid Ultuna, i Östergötland, Kalmar län, Västergötland,

Värmland, Västernorrlands län och Jämtland samt i Luleå 99,950 kronor

eller sålunda tillhopa 235,200 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

Understöd- 80:o) Understödjande av den praktiskt vetenskapliga verksamheten ä

gande av Weibullsholm. Under punkt 75 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

UsltZtn- till understödjande av den praktiskt vetenskapliga verksamheten å Weibullsskapliga

holm anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 50,000 kronor.

7kwe7buiif Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

h°im. utskottet härigenom velat

[75.]

erinra.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 51

81:o) Svenska betes- och vallföreningen. Under punkt 76 har Kungl. Svenska bete»- Maj:t föreslagit riksdagen att för uppehållande av svenska betes- och vall- ^eninL

föreningens verksamhet anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av T? 61*"''

64,000 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

82:o) Sveriges pomologiska förening. Under punkt 77 har Kungl. Maj:t Sverige»

föreslagit riksdagen att till understöd åt Sveriges pomologiska förening för

dess verksamhet under kalenderåret 1929 anvisa för budgetåret 1929/1930 [77./''

ett extra anslag av 12,000 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

83:o) Befrämjande av avsättningen av svensk frukt. Under punkt 78 Befrämjande

har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till befrämjande av avsättningen av avsätt''

av svensk frukt anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag svensk frukt.

av 7,000 kronor. [78.]

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

84:o) Befrämjande av linodling. Under punkt 79 har Kungl. Maj:t Befrämjande

föreslagit riksdagen att till åtgärder under 1929 för befrämjande av lin- av linodlin9- odling anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 8,000

kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

85:o) lindring av fraktkostnader för kalk m. m. Under punkt 80 har

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till lindring av fraktkostnaderna vid

transport å järnväg av kalk, kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets behov

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av 600,000 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 171 och 172.)

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra Motion

kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 191, av herr Andersson

Lindring av

fraktkostnader

för kalk

m fn.

L80.]

s. 52 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

52 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

i Grimbo, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att bestämmelserna om

fraktlindring för kalk, kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets behov även

må tillämpas vid transport å statens järnvägars automobillinjer, då dessa

drivas i samtrafik med järnväg.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.

För tiden från och med 1908 har riksdagen anvisat anslag för lindring

av fraktkostnaderna vid transport å järnväg av kalk, kalkstensmjöl och

märgel för jordbrukets behov. Anslaget har för vart och ett av budgetåren

1926/1927—1928/1929 uppförts med 600,000 kronor.

Enligt gällande bestämmelser rörande statsbidrag för lindring av fraktkostnader

för kalk m. m. (Svensk förf.-saml. nr 314/1924) utgår sådant

bidrag endast vid transport av kalk a järnväg, statens eller enskild.

Motionären framhåller, hurusom statens järnvägar numera anordnat automobillinjer

med såväl omnibusar som lastbilar i samtrafik med järnvägen

och anser, att denna trafikväsendets utveckling påkallar sådan ändring i

berörda grunder, att fraktlindring skulle kunna medgivas även vid transport

å statens järnvägars automobillinjer, da dessa drivas i samtrafik med jäin\äg.

Den godstransport, som i samtrafik med statens eller enskilda järnvägar

utföres medelst automobiler, avser i stort sett endast styckegods. Enligt vad

utskottet förvissat sig om, förekommer vagnslasttransport i egentlig mening

å bil allenast å vissa statens automobillinjer inom Göteborgs och Bohus län,

vilka i motionen närmast torde åsyftas.

Även om, med hänsyn till den ringa omfattning vagnslasttrafik medelst

automobil för närvarande har, ett bifall till motionen icke nu skulle medföra

några större ytterligare ekonomiska uppoffringar för staten, kan dock

enligt utskottets mening ett inslående på den i motionen angivna vägen i

händelse av en vidare utveckling av ifrågavarande trafik befaras komma

att för staten medföra oberäkneliga ekonomiska konsekvenser. På grund

härav anser sig utskottet böra avstyrka motionen.

Mot Kungl. Maj:ts förslag att uppföra anslaget för fraktlindring vid

transport å järnväg av kalk m. m. med oförändrat belopp, 600,000 kronor,

har utskottet intet att erinra.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och med avslag i den i ämnet

väckta motionen, 11:191, till lindring av fraktkostnanaderna

vid transport å järnväg av kalk, kalkstensmjöl

och märgel för jordbrukets behov, anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra förslagsanslag av 600,000 kronor.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

53

86:o) Bekämpande av växtsjukdomar. Under punkt 81 har Kungl. Bekämpande

Maj:t föreslagit riksdagen att till åtgärder för bekämpande av växtsjuk- av

domar anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av 40,000 [81.]

kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 172—174.)

Det av riksdagen nu äskade anslagsbeloppet, 40,000 kronor, avser ett

ändamål, för vilket anslag förut ej varit uppfört i riksstaten.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att den gjorda framställningen närmast

är föranledd av att under sommaren och hösten 1928 upptäckts, att

potatiskräfta (Synchytrium endobioticum) förekommer på flera platser i

riket. Till hämmande av spridningen av denna synnerligen svårartade växtsjukdom

samt dess slutliga utrotande har genom centralanstalten för försöksväsendet

på jordbruksområdet vidtagits åtgärder, till vilkas utförande

medel anslagits av Kungl. Maj:t genom särskilda beslut. Sålunda har den

17 augusti 1928 beviljats 5,000 kronor, den 6 september 1928 15,000 kronor

samt den 19 påföljande oktober 20,000 kronor. Samtliga dessa belopp, tillhopa

40,000 kronor, hava förordnats skola utgå från förslagsanslaget till

oförutsedda utgifter (1928/1929: XII).

Beträffande de av Kungl. Maj:t till sjukdomens bekämpande vidtagna åtgärder

framgår av statsrådsprotokollet att, sedan först utan mera ingående

bestämmelser medel beviljats för ändamålet, Kungl. Maj:t i samband med

ovannämnda.beslut den 6 september 1928 utfärdade kungörelse (nr 337) med

vissa bestämmelser angående åtgärder till bekämpande av potatiskräfta.

Genom beslutet den (5 september 1928 uppdrogs tillika åt centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet att omhänderhava statens verksamhet

för potatiskräftans bekämpande, därvid centralanstaltens styrelse hade

att inom sig utse en person att under styrelsens överinseende närmast leda

och övervaka arbetet. I övrigt skulle i överensstämmelse med styrelsens förslag

för ändamålet anvisade medel användas för anställande vid centralanstaltens

botaniska avdelning av för uppgiften särskilt utbildade arbetskrafter. Medverkan

i kampen mot sjukdomen skulle äskas från hushållningssällskapens sida.

för vilket ändamål en kortare instruktionskurs ifrågasattes för vissa av sällskapens

tjänstemän. Resor skulle anordnas för potatiskräftans uppspårande och

bekämpande, varjämte statsverket skulle påtaga sig vissa kostnader i samband

med oskadliggörande av smittad potatis och desinfektion m. in. Vidare anbefallde

Kungl. Maj:t styrelsen att inkomma med utredning ej mindre angående

de vidare åtgärder, som kunde prövas lämpliga, än även beträffande

de grunder, enligt vilka, där så kunde påkallas, ersättning av statsmedel

finge utgå till innehavare av potatis eller av område smittat av potatiskräfta

med anledning av de åtgärder, som från det allmännas sida prövats

böra vidtagas till potatiskräftans bekämpande.

Den sålunda infordrade utredningen har avgivits i skrivelse till Kungl.

Maj.t den 17 oktober 1928. Ärendet är beroende av vidare undersökning.

Såsom en ytterligare åtgärd har Kungl. Maj:t genom beslutet den 19

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

oktober 1928, med anledning av en framställning i ämnet från styrelsen

för centralanstalten, anbefallt nämnda styrelse att avgiva förslag till bestämmelser

i fråga om anlitande av statsmedel till underlättande av användning

av potatisutsäde av immuna sorter. Dylikt förslag hade vid tiden

för statsverkspropositionens avlåtande till riksdagen ej inkommit till jordbruksdepartementet.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Vårt land har hittills, bortsett från något enstaka fall, varit förskonat

från potatiskräfta. I så gott som alla länder i Europa har eljest denna

växtsjukdom härjat och härjar alltjämt. I och med sjukdomens uppträdande

även hos oss hava, såsom av ovan lämnade redogörelse framgår, energiska

åtgärder från det allmännas sida vidtagits till förhindrande av sjukdomens

spridning samt för densammas utrotande.

Härav föranledda utgifter hava hittills i brist på andra tillgängliga medel

bestritts från förslagsanslaget till oförutsedda utgifter. Då ytterligare kostnader

för ändamålet äro att emotse och lämpligt synes vara att, såsom

centralanstaltens styrelse föreslagit, medel må finnas tillgängliga även för

bekämpande av eventuellt uppträdande andra växtsjukdomar av sådan art,

att åtgärder från det allmännas sida påkallas för deras utrotande, vill jag

tillstyrka, att ett särskilt förslagsanslag för ändamålet uppföres å riksstaten.

Beloppet av detta anslag synes i anslutning till erfarenheten från det gångna

året kunna begränsas till 40,000 kronor.»

Utskottet, som finner det vara en angelägenhet av stor vikt, att verksamma

åtgärder vidtagas för bekämpande av potatiskräftan och andra eventuellt uppträdande

växtsjukdomar, tillstyrker, att riksdagen ställer medel till Kungl.

Maj:ts förfogande för bestridande av kostnaderna härför, och det av Kungl.

Maj:t äskade anslagsbeloppet 40,000 kronor föranleder ingen utskottets erinran.

I anledning av att anslaget enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle erhålla förslagsanslags

natur, vill utskottet dock erinra, att riksdagen i allmänhet icke

plägar anvisa anslag i form av förslagsanslag med mindre de grunder, efter

vilka anslaget skall utgå, blivit underställda riksdagens prövning. På sätt

framgår av statsrådsprotokollet torde emellertid frågan bland annat rörande

de grunder, enligt vilka ersättning av statsmedel skulle utgå till innehavare

av potatis eller område smittat av potatiskräfta, tarva vidare undersökning.

Vid sådant förhållande och då tillräckliga medel för ändamålet böra stå till

Kungl. Maj:ts förfogande, anser sig utskottet ej böra motsätta sig, att anslaget

anvisas såsom förslagsanslag.

I anslutning till det ovan anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till åtgärder för bekämpande av

växtsjukdomar anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra

förslagsanslag av 40,000 kronor.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

55

87:o) Ogräsens bekämpande. Under punkt 82 har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att för bekämpande av ogräs anvisa för budgetåret 1929/

1930 ett extra reservationsanslag av 4,000 kronor.

Beträffande denna framställning bar riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

88:o) Berberisbuskens utrotande. Under punkt 83 bar Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att till bestridande av kostnaderna för berberisbuskens

utrotande i de trakter av landet, där den förekommer i större mängd,

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.

Sedan Kungl. Maj:t med riksdagen utfärdat lag den 20 juni 1918 (nr 400)

om utrotande av berberisbuskar å viss mark, har riksdagen till bestridande

av kostnaderna för berberisbuskens utrotande i de trakter av landet, där

den förekommer i större mängd, å extra stat för vart och ett av åren

1919—1922 anvisat ett förslagsanslag, högst, 15,000 kronor. I riksstaten

för budgetåret 1923/1924 uppfördes anslaget såsom extra reservationsanslag

med 10,000 kronor. Med hänsyn till en inom lantbruksstyrelsen pågående

utredning angående omfattningen och effektiviteten av företagna åtgärder

för utrotning av berberisbusken samt enär reservation å anslaget förefunnits,

bar icke för åren 1924/1928 av riksdagen anvisats ytterligare medel

för ändamålet.

Efter att liava omförmält vissa av lantbruksstyrelsen ifrågasatta ändringar

i nämnda lag har departementschefen anfört följande.

»Jag anhåller att framdeles få återkomma till de, på sätt ovan nämnts,

ifrågasatta författningsändringarna och då framlägga det förslag, vartill

inom jordbruksdepartementet pågående överväganden i saken kunna föranleda.

Eventuellt ändrade bestämmelser för statsbidrags utgående kunna

tänkas komma alt medföra något större medelsåtgång. Enär emellertid av

den reservation, som vid innevarande budgetårs ingång förefanns å anslaget,

en icke obetydlig del kan väntas bliva förbrukad under budgetåret, synes,

oavsett tillkomsten av ändrade grunder för statsbidrags utgående för berberisbuskens

utrotande, krävas, att ytterligare medel för ändamålet göras tillgängliga.

För budgetåret 1929/1930 bör fördenskull uppföras nytt anslagsbelopp,

vilket emellertid torde kunna begränsas till 5,000 kronor.»

Utskottet, som anser sig icke böra framställa någon erinran mot Kungl.

Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till bestridande av kostnaderna för

berberisbuskens utrotande i de trakter av landet, där

den förekommer i större mängd, anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.

Ogräsens

bekämpande.

[82.]

Berberisbuskens

utrotande.

[83.]

Utskottet.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Lantbruks
möte.

[84.]

Allmän svensk

trädgårdsutställnir.

g i

Stockholm

1930.

[85.]

Lantbruks
attachéer.

[86.]

Utskottet.

89:o) Lantbruksmöte. I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 84

gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår för

budgetåret 1929/1930 såsom extra reservationsanslag

anvisa

dels såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för

allmänt svenskt lantbruksmöte 7,500 kronor

dels ock till prisbelöningar vid sådant möte 17,500

kronor eller tillhopa 25,000 kronor.

90:o) Allmän svensk trädgårdsutställning i Stockholm 1930. I enlighet

med Kungl. Maj:ts under punkt 85 gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må av det av 1928 års riksdag såsom

bidrag till bestridande av kostnaderna för en allmän

svensk trädgårdsutställning i Stockholm 1930 beviljade

anslag av 25,000 kronor anvisa för budgetåret 1929/

1930 ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

91:o) Lantbruksattachéer. Under punkt 86 har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att till uppehållande av tre lantbruksattachébefattningar, nämligen

en i London, en i Berlin och en i Riga, anvisa för budgetåret 1929/

1930 ett extra anslag av 64,500 kronor.

Anslaget till lantbruksattachéer har för innevarande budgetår uppförts

med 60,500 kronor. Härav avses — förutom arvoden å 9,000 kronor till

en var av attachéerna — för attachén i London till expenser och resekostnader

10,000 kronor och såsom extra ortstillägg 5,500 kronor, för attachén

i Berlin till expenser och resekostnader 8,000 kronor och såsom extra ortstillägg

3,000 kronor samt för attachén i Riga till expenser och resekostnader

6,000 kronor och såsom extra ortstillägg 1,000 kronor. Härtill kommer

dyrtidstillägg enligt för oreglerade verk gällande grunder.

Kungl. Maj:ts framställning innebär, att — förutom nu utgående anslagsbelopp,

60,500 kronor — skulle beviljas dels 2,000 kronor till förstärkning

av de till attachéns i Berlin förfogande för innevarande budgetår ställda

expensmedlen dels ock ett till 62,500 kronor förhöjt belopp till uppehållande

under budgetåret 1929/1930 av attachébefattningarna i fråga. Höjningen

avser i båda fallen beredandet av medel för förhyrande av tjänstelokal för

attachén i Berlin.

I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag, mot vilket utskottet icke

har något att erinra, hemställer utskottet,

s. 57 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

57

att riksdagen må till uppehållande av tre lantbruksattachébefattningar,

nämligen en i London, en i Berlin

och en i Riga, anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra

anslag av 64,500 kronor.

92:o) Smörprovningar m. m. Under punkt 87 har Kungl. Maj:t föreslagit

Smör pro rm.

m.

riksdagen att till statsbidrag till fortgående smörprovningar m. m. anvisa ,

för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 40,000 kronor. L

Till understöd åt smörprovningarna i Malmö och Göteborg ävensom till

bestridande av kostnaderna för kontrollen över vattenhalten hos svenskt

exportsmör har under en följd av år utgått statsbidrag. Detta har för

budgetåret 1928/1929 beräknats för smörprovningarna till 40,000 kronor

samt för nämnda kontroll till 4,000 kronor. På grund av förefintlig reservation

å det gemensamt för båda ifrågavarande ändamål beviljade extra

reservationsanslaget behövde emellertid av riksdagen anvisas allenast 40,000

kronor.

Medelsbehovet beräknas jämväl för budgetåret 1929/1930 uppgå till 44,000

kronor. På grund av beräknad reservation har anslaget för samma budgetår

ansetts kunna beräknas till 40,000 kronor.

Emot Kungl. Maj:ts förslag, i enlighet varmed statsbidraget för här ifrågavarande

ändamål skulle upptagas oförändrat till 40,000 kronor, har utskottet

intet att erinra. Utskottet hemställer fördenskull,

att riksdagen må till statsbidrag till fortgående smörprovningar

m. m. anvisa för budgetåret 1929/1930 ett

extra reservationsanslag av 40,000 kronor.

Utskottet.

93:o) Understöd åt föreningar för jordbrukskredit. Under punkt 88 har undentöd åt

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till understöd åt föreningar för jord- föreningar för

brukskredit anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av 25,000 °°kredit

kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

[88.]

erinra.

94:o) Jordbrukarungdomens förbund. Under punkt 89 har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att såsom statsbidrag till jordbrukarungdomens förbund

för främjande av dess verksamhet under kalenderåret 1929 anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra anslag av 15,000 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

Jordbrukarungdomens

förbund.

[89.]

erinra.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Landsbygdens

elektrifiering.

[90.]

atens egnahemsstyrelse.

[91.]

Förvaltnings

bidrag till

egnahemslåneförmed*

lare.

[92.]

Utskottet.

95:o) Landsbygdens elektrifiering. Under punkt 90 har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att för främjande av en planmässig organisation och

utveckling av landsbygdens elektrifiering anvisa för budgetåret 1929/1930

ett extra reservationsanslag av 75,000 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

Egnahemsbildnin g, kolonisation och grnndför
bättringar

in. in.

96:o) Statens egnahemsstyrelse. I enlighet med Kungl. Majrts under

punkt 91 gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår till

statens egnahemsstyrelse anvisa för budgetåret 1929/1930

ett extra förslagsanslag av 39,500 kronor.

97:o) Förvaltningsbidrag till egnahemslåneförmedlarna. Under punkt

92 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för utlämnande för 1929 av

förvaltningsbidrag till egnahemslåneförmedlarna anvisa för budgetåret 1929/

1930 ett extra förslagsanslag av 985,000 kronor.

För utlämnande för 1928 av förvaltningsbidrag till egnahemslåneförmedlarna

är i riksstaten för budgetåret 1928/1929 uppfört ett extra förslagsanslag

av 810,000 kronor.

Den nu ifrågasatta anslagsökningen å 175,000 kronor ansluter sig till

vissa av riksdagen i anledning av propositionen nr 97 till 1928 års riksdag

angående den statsunderstödda egnahems verksamheten beslutade förändrade

grunder för förvaltningsbidrags utgående till egnahemslåneförmedlarna för

tiden från och med 1929.

Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts framställning, hemställer,

att riksdagen må för utlämnande för 1929 av förvaltningsbidrag

till egnahemslåneförmedlarna anvisa för

budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av 985,000

kronor.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

59

98:o) Statsbidrag till hushållningssällskap för jordanskaffningsyerksamhct

(jordanskaffningsbidrag). Under punkt 93 har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att för utlämnande för 1929 av statsbidrag till hushållningssällskap

för jordanskaffningsverksamhet anvisa för budgetåret 1929/1930

ett extra förslagsanslag av 30,000 kronor.

Vid 1928 års riksdag (prop. nr 97; R. skr. nr 232) antogos bestämmelser

i syfte att åstadkomma viss mera effektiv jordanskaffningsverksamhet genom

hushållningssällskapens egnahemsnämnder. Sålunda skulle, hland annat, s. k.

jordanskaffningslån ur jordförmedlingsfonden kunna tilldelas hushållningssällskap

för inköp av viss fastighet, lämplig att helt eller delvis användas för

bildande av egnahem huvudsakligen för jordbruksändamål, samt för bestridande

av de för fastighetens exploatering i dylikt syfte förenade kostnader.

Bestämmelser i ämnet hava meddelats i kungörelsen den 8 juni 1928 (nr 217)

angående allmänna grunder för den statsunderstödda egnahemsverksamheten

samt kungörelsen samma dag (nr 219) med reglementariska föreskrifter

rörande den statsunderstödda jordförmedlings- och jordanskaffningsverksamheten.

Jämlikt § 38 i förstnämnda kungörelse, som trätt i tillämpning den 1

januari 1929, skall hushållningssällskap, som beviljats jordanskaffningslån,

åtnjuta ett årligt statsbidrag (jordanskaffningsbidrag), avsett att utgöra

ersättning för av jordanskaffningsverksamheten föranledda försäljnings- och

förvaltningskostnader samt utgående med belopp motsvarande 3 procent av

försäljningssumman å under nästföregående år försålda lotter från sådan

fastighet, som sällskapet förvärvat och enligt fastställd plan exploaterat

medelst anlitande av jordanskaffningslån. I § 40 av samma kungörelse

stadgas därjämte vissa föreskrifter rörande redovisning av vinst och täckning

av förlust, som må uppkomma å hushållningssällskaps med anlitande

av jordanskaffningslån bedrivet jordanskaffningsföretag, innebärande i huvudsak

att sällskapet under vissa villkor åtnjuter statens garanti mot förluster

å dylika företag.

Försäljningssumman å försålda lotter, varom här är fråga, beräknas för

kalenderåret 1929 uppgå till ungefär 1,000,000 kronor. De med 3 procent

av försäljningssumman utgående jordanskaffningsbidragen ha ansetts kunna

beräknas till sammanlagt 30,000 kronor. Då bidragen möjligen kunde komma

att utbetalas under förra halvåret 1930, har anslag till nämnda belopp ansetts

böra äskas för budgetåret 1929/1930.

Mot Kungl. Maj:ts förevarande framställning har utskottet intet att erinra,

varför utskottet hemställer,

att riksdagen må för utlämnande för 1929 av statsbidrag

till hushållningssällskap för jordanskaffningsverksamhet

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag

av 30,000 kronor.

Statsbidrag

till hushållningssällskap

för jordanskaffningsverksamhet

(jordanskaffningsbidrag.

)

[93.]

Utskottet.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Premielån till

egnahen> slåntagare

för

nyodlingsoch

nybyggnadsatbeten.

[94.]

99:o) Premielån till egnaheinslåntagare för nyodlings- och nybyggnadsarbeten.

Med tillstyrkan av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 94 gjorda

framställning, hemställer utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår

för utlämnande av premielån till egnahemslåntagare

för nyodlings- och nybyggnadsarbeten anvisa för bud
-

getåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 800,000

kronor.

Premielån för I00:o) Premielån för byggnadsarbeten vid lantarbetarsmäbruk. Under

arbeterfxld punkt 95 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på den propolantarbetar-

sition i ämnet som må varda förelagd riksdagen, till premielån för bygg''[95

T nadsarbeten vid lantarbetarsmäbruk beräkna för budgetåret 1929/1930 ett

belopp av 20,000 kronor.

över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

anmäla.

Anläggning av

nybyggesväqar.

[96.]

101:o) Anläggning av nybyggesvägar. Under punkt 96 har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som må varda

förelagd riksdagen, såsom statsbidrag till anläggning av nybyggesvägar beräkna

för budgetåret 1929/1930 ett belopp av 50,000 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

anmäla.

Odlings- och 102:o) Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av odlingslägenheter

innehavare m> I förslaget till riksstat för budgetåret 1929/1930 har Kungl. Maj:t

av odlings- uppfört ordinarie förslagsanslaget för odlings- och byggnadshjälp åt innehavare

av odlingslägenheter m. fl. med oförändrat belopp, 200,000 kronor.

[97.] Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåi’et 1929/1930

uppföra ordinarie förslagsanslaget för odlings- och byggnadshjälp

åt innehavare av odlingslägenheter m. fl. med

oförändrat belopp, 200,000 kronor.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

61

103:o) Kolonisation å vissa kronoparker. Under punkt 98 har Kungl. Kolonisation

Majrt föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som “ oissa krono
''

T)dTK6r

må varda förelagd riksdagen, för kolonisationsverksamhetens bedrivande å [98.f

kronoparker i Norrland och Dalarna beräkna för budgetåret 1929/1930 ett

belopp av 165,000 kronor.

över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen

•avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

anmäla.

104:o) Kolonisationsverksainheten ä Alträsks kolonisationsområde. Under Kolonisations
punkt

99 har Kungl. Majrt föreslagit riksdagen att till gäldande av vissa verksamheten

cl tfrfls rZS

av kolonisations verksam heten å Alträsks kolonisationsområde i Norrbottens kolonisatiomlän

föranledda utgifter anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslags- område.

anslag av 3,275 kronor. [99-]

För budgetåret 1928/1929 har av riksdagen till gäldande av vissa av

kolonisationsverksamheten å ifrågavarande kolonisationsområde föranledda

utgifter anvisats ett extra förslagsanslag av 3,900 kronor. Härav beräknades

2,350 kronor till krono- och kommunalutskylder, sammanhängande

därmed att enligt upplåtelsevillkoren nybyggare under de första 15 åren

åtnjuta frihet från utlagor och onera för lägenheten. Inkomsterna vid verksamheten

under nämnda budgetår upptogos till 1,010 kronor.

För budgetåret 1929/1930 beräknas utgifterna till 4,386 kronor, därav

1,725 kronor avses till krono- och kommunalutskylder. Inkomsterna, inbegripet

kassabehållning vid budgetårets början, upptagas till 1,110 kronor.

Det erforderliga anslaget har sålunda beräknats till i avrundat tal 3,275

kronor.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Marts framställning hemställer utskottet.

utskottet,

att riksdagen må till gäldande av vissa av kolonisationsverksamheten

å Alträsks kolonisationsområde i Norrbottens

län föranledda utgifter anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra förslagsanslag av 3,275 kronor.

105:o) Statens avdikningsanslag. Under punkt 100 har Kungl. Majrt statens avföreslagit

riksdagen a) medgiva, att Kungl. Majrt må under budgetåret diknings1929/1930

bevilja statsbidrag från statens avdikningsanslag å tillhopa högst [i00]

3,100,000 kronor; samt b) anvisa för budgetåret 1929/1930 under benämningen

statens avdikningsanslag ett extra reservationsanslag av 2,600,000

kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 198—201.)

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Motioner.

I två inom riksdagen väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner

nämligen nr 171 i första kammaren av herr Ericson, Oscar, in. fl. och nr

189 i andra kammaren av herr Pehrsson i Bramstorp in. fl. har hemställts,

att riksdagen måtte medgiva, att Kungl. Maj:t må under budgetåret 1929/

1930 bevilja statsbidrag från statens avdikningsanslag å tillhopa högst

3,800,000 kronor; samt anvisa för budgetåret 1929 1930 under benämning

statens avdikningsanslag ett extra reservationsanslag av 3,000,000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionerna.

Gällande bestämmelser för statsbidrag från statens avdikningsanslag äro

meddelade i kungörelse den 11 juni 1926 (nr 257) med däri genom kungörelse

den 27 juni 1927 (nr 276) gjord ändring.

Enligt riksdagens medgivande har Kungl. Maj:t ägt befogenhet att under

vartdera av budgetåren 1927—1929 ur avdikningsanslagen bevilja bidrag

till ett belopp av 3,100,000 kronor.

Statens avdikningsanslag har enligt riksdagens beslut tillförts för budgetåret

1927/1928 2,100,000 kronor och för budgetåret 1928 1929 2,600,000

kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1928 har lantbruksstyrelsen gjort framställning

om beredande av medel för budgetåret 1929/1930 för fortsatt utlämnande av

statsbidrag från avdikningsanslaget.

För tillgodoseende av samtliga ansökningar under budgetåret 1928/1929

beräknade styrelsen komma att åtgå i runt tal 4,500,000 kronor. Då riksdagen

för sagda budgetår medgivit beviljande av allenast 3,100,000 kronor, kunde

ansökningar motsvarande ett sammanlagt bidragsbelopp av omkring 1,400,000

kronor förväntas bliva överförda till budgetåret 1929/1930.

Huru stort bidragsbehovet i övrigt kunde komma att bliva under sistnämnda

budgetår kunde för närvarande ej tillförlitligt bedömas. Med anledning

av 1928 års riksdags därom gjorda framställning (skr. nr 9 A p. 40)

hade Kungl. Maj:t den 8 juni 1928 anbefallt lantbruksstyrelsen att verkställa

och till Kungl. Maj:t inkomma med utredning rörande förenklade

bestämmelser i fråga om statsbidrags utgående från statens avdikningsanslag.

Innan denna utredning blivit verkställd, kunde verkningarna av eventuella

förenklingar i nyssnämnda avseende på efterfrågan av statsbidrag icke med

bestämdhet förutsägas. Emellertid torde dessa verkningar endast i ringa

grad komma att göra sig gällande i fråga om ansökningar, som behandlades

under budgetåret 1929/1930. Med hänsyn härtill ävensom till önskemålet

att antalet av de från föregående budgetår balanserade ansökningarna måtte

kunna minskas, ansåge sig lantbruksstyrelsen icke kunna beräkna det för

budgetåret 1929/1930 erforderliga bidragsbeloppet lägre än till 3,800,000

kronor.

Sammanlagda medelsbristen för statens avdikningsanslag beräknade lantbruksstyrelsen

under budgetåret 1928/1929 komma att uppgå till i runt tal

7,000,000 kronor.

Då innestående medel numera finge användas till löpande utbetalningar,

syntes det emellertid endast vara av vikt att tillse, att erforderliga medel

funnes tillgängliga för de utbetalningar, som kunde påfordras från anslaget.

Att med full tillförlitlighet på förhand beräkna, huru stora dessa utbetalningar

komme att bliva, vore givetvis icke möjligt. Till förebyggande så

s. 63 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 63

vitt möjligt av risken, att bidragstagare icke kunde i vederbörlig ordning

erhålla de bidrag, de kunde vara berättigade att lyfta, syntes det erforderliga

tillskottet till anslaget för budgetåret 1929/1930 böra beräknas så, att

ett belopp av minst 3,000,000 kronor funnes för ändamålet tillgängligt.

Enligt från statskontoret inhämtad upplysning fanns vid ingången av budgetåret

1928/1929 å anslaget en kontant behållning, bestående av disponerade

men ej utbetalda medel, av omkring 530,000 kronor. Lades härtill de av

riksdagen för budgetåret 1928/1929 beviljade medel 2,600,000 kronor, uppginge

det för sagda år tillgängliga kapitalet till 3,130,000 kronor, vilket

belopp torde ungefärligen motsvara vad som under samma budgetår kunde

komma att åtgå för erforderliga utbetalningar. För att under budgetåret

1929/1930 utbetalningar å tillhopa 3,000,000 kronor skulle kunna möjliggöras

erfordrades enligt styrelsens mening sålunda att anslaget tillfördes

ett motsvarande belopp.

På grund av vad sålunda anförts hemställde lantbruksstyrelsen, att Kungl.

Maj:t täcktes vidtaga åtgärder för att bliva i tillfälle att under budgetåret

1929/1930 bevilja statsbidrag från statens avdikningsanslag å tillhopa

3,800,000 kronor, ävensom att så stort belopp måtte tillföras anslaget, att

under nämnda tid medel funnes tillgängliga för utbetalning från anslaget

av sammanlagt 3,000,000 kronor.

Statskontoret har i sitt i statsrådsprotokollet återgivna utlåtande anfört

bland annat följande.

Att döma av erfarenheten från sistförflutna femårsperioden, utvisande

utbetalningar å respektive 2,379,728, 2,553,734, 2,431,995, 2,514,690 och

2,308,117 kronor, syntes anledning föreligga att antaga, att utbetalningen

för året i dess helhet komme att stanna vid omkring 2.5 miljoner kronor.

Även om man räknade med en så hög utgiftssumma för året som 2,800,000

kronor, skulle vid årets utgång förefinnas en reservation å något över 331,000

kronor. Under antagande att utgifterna under budgetåret 1929/1930 icke

komme att överstiga 2,930,000 kronor, skulle ett anslag å 2,600,000 kronor

eller samma belopp, som vore anvisat för budgetåret 1928/1929, vara tillräckligt

även för budgetåret 1929/1930.

Då sannolika skäl för ett sådant antagande syntes föreligga, finge statskontoret

tillstyrka, att ifrågavarande anslag måtte för budgetåret 1929/1930

upptagas till 2,600,000 kronor.

Departementschefen har anfört, att avsikten vore att till innevarande riksdag

framlägga förslag till förenklade bestämmelser beträffande statsbidrags

utgående från förevarande anslag, varom 1928 års riksdag gjort framställning.

Med hänsyn till den ordning, som gällde för utbetalandet av från statens

avdikningsanslag medgivna bidrag, syntes honom emellertid icke kunna förväntas,

att en av 1929 års riksdag eventuellt beslutad ändring i grunderna

för bidrags framtida beviljande skulle i nämnvärd grad utöva inverkan på

utbetalningarna från anslaget under budgetåret 1929/1930.

I de i ämnet väckta motionerna har lantbruksstyrelsens ovanberörda förslag

upptagits.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet

Statsbidrag

till nyodling

och betes förbättring

å

ofullständiga

jordbruk.

[ioi.]

Motioner.

Enligt vad statskontoret i ärendet anfört skulle med tillämpning av nu

gällande grunder för statsbidrags utgående från ifrågavarande anslag någon

förhöjning för budgetåret 1929/1930 icke behöva ske vare sig i det för innevarande

budgetår bestämda högsta utlåningsbeloppet eller i det belopp, som

bör tillföras anslaget. Vid sådant förhållande och då för övrigt enligt vad

departementschefen anfört icke torde kunna förväntas, att en av 1929 års riksdag

eventuellt beslutad ändring i grunderna för bidrags framtida beviljande

skall i nämnvärd grad utöva inverkan på utbetalningarna från anslaget

under budgetåret 1929/1930, anser sig utskottet böra ansluta sig till Kungl.

Maj:ts förslag och kan sålunda icke tillstyrka motionerna.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må mod bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning samt med avslag å motionerna

1:171 och II: 189

a) medgiva, att Kungl. Maj:t må under budgetåret

1929/1930 bevilja statsbidrag från statens avdikningsanslag

å tillhopa högst 3,100,000 kronor; samt

b) anvisa för budgetåret 1929/1930 under benämningen

statens avdikningsanslag ett extra reservationsanslag

av 2,600,000 kronor.

106:o) Statsbidrag till nyodling och betesförbättring ä ofullständiga .jordbruk.

Under punkt 101 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för utlämnande

under 1930 av statsbidrag till nyodling och betesförbättring å

ofullständiga jordbruk anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag

av 1,000,000 kronor, därav intill 250,000 kronor må användas till

utlämnande av statsbidrag till betesförbättringar, med rätt dock för Kungl.

Maj:t att, därest förhållandena skulle giva därtill anledning, för sistnämnda

ändamål taga i anspråk större belopp av ifrågavarande anslag.

(Statsrådsprotokollet sid. 202—205.)

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande inom

riksdagen väckta motioner

1) nr 163 i första kammaren av herr Gustafson, Fritiof, m. fl. likalydande

med nr 285 i andra kammaren av herr Nordkvist m. fl., vari hemställts,

att riksdagen måtte för utlämnande under år 1930 av statsbidrag

till nyodling och betesförbättring å ofullständiga jordbruk anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra reservationsanslag av 1,500,000 kronor, därav intill

500,000 kronor må användas till utlämnande av statsbidrag till betesförbättringar,

2) nr 164 i första kammaren av herr Gustafson, Fritiof, m. fl. likalydande

med nr 286 i andra kammaren av herr Nordkvist m. fl., vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning

s. 65 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

65

samt därpå grundat förslag för åstadkommande av bättre effekt av de till

betesförbättring och nyodling å ofullständiga jordbruk utgående medlen.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för dessa framställningar, hänvisas

till motionerna.

Med anledning av två vid 1926 års riksdag väckta, likalydande motioner,

1:149 och II: 132, angående bidrag utan återbetalningsskyldighet till understöd

av mindre odlingsföretag anhöll riksdagen i skrivelse den 9 mars 1926,

nr 75 punkt 22, att Kungl. Maj:t ville föranstalta om utredning rörande

lämpligaste sättet för vinnande av det i motionerna angivna syftet.

Verkställandet av den utav riksdagen sålunda begärda utredningen uppdrogs

åt 1925 års kolonisationssakkunniga, som i betänkande den 18 oktober

1926 (st. off. utr. 1926: 21) föreslogo, att såsom statsbidrag utan återbetalningsskyldighet

till nyodling och betesförbättring å ofullständiga jordbruk

måtte för utlämnande under 1928 för budgetåret 1927/1928 anvisas

ett extra reservationsanslag av 1,500,000 kronor, varav intill en tredjedel

skulle kunna användas till betesförbättring.

I proposition i ämnet den 18 februari 1927, nr 157, föreslog Kungl. Maj:t

anvisande för budgetåret 1927/1928 av ett anslag av 400,000 kronor. Föredragande

departementschefen, som i princip anslöt sig till de sakkunnigas

förslag, anförde därvid beträffande frågan om statsbidragets storlek, att

— såsom de sakkunniga framhållit — någon säker förhandsberäkning av

anslagsbehovet för den ifrågasatta nya verksamheten icke torde kunna

göras. För den allra första verksamhetsperioden syntes icke annat än ett

approximativt uppskattat medelsbehov kunna angivas. Erfarenheten finge

sedermera utvisa, i vad mån anslagsbeloppet behövde ökas. Av det sålunda

ifrågasatta anslaget ansåges högst 100,000 kronor användas för utlämnande

av statsbidrag till betesförbättringar. Kungl. Maj:ts förslag godkändes av

riksdagen (R. skr. den 6 maj 1927, nr 156).

Kungörelse angående statsbidrag, varom ovan nämnts, har den 20 maj

1927 (nr 206) utfärdats av Kungl. Maj:t. Enligt nämnda kungörelse, som

trätt i kraft den 1 januari 1928, skall hushållningssällskap, som önskar erhålla

statsanslag för utlämnande av här avsett bidrag, därom till lantbruksstyrelsen

ingiva till Kungl. Maj:t ställd ansökning före ingången av det år,

för vilket statsanslaget sökes.

Av bestämmelserna i förevarande avseende må i övrigt här återgivas följande.

I syfte att åstadkomma förbättring och ändamålsenlig utveckling av sådana

ofullständiga jordbruk, som på grund av ringa areal åker eller kultiverad

betesmark icke giva brukaren erforderlig utkomst av jordbruket, må statsbidrag,

i den mån tillgängligt anslag det medgiver, utlämnas i den ordning

och under de villkor, som angivas i förenämnda kungörelse, för att befrämja

uppodling till åker av därför lämplig odlingsbar jord (nyodlingsbidrag) eller

för att befordra rationell beteskultur å icke odlad jord (betesförbättringsbidrag■),

allt under förutsättning bland annat att jordbrukets förutvarande

areal åker jämte den till uppodling till åker medelst bidraget ifrågasatta

arealen icke överstiger tio hektar.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 10 samt. 1 höft. (Nr 1.)

5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Bland dem, som jämlikt bestämmelserna i fråga må kunna ifrågakomma

till erhållande av statsbidrag, bör företräde givas den, som för sin bärgning

är mest i behov av vidgad areal åker eller kultiverad betesmark, så

ock den, som på grund av svag ekonomi eller av andra orsaker har större

svårigheter att upptaga lån ur nyodlingsfonderna och med hänsyn härtill

eller av andra anledningar är i mera trängande behov av statsbidrag för

ändamålet.

I anledning av Kungl. Majt:s i nionde huvudtiteln till 1928 års riksdag

(punkt 93) framställda förslag och i ämnet väckta motioner anvisade

riksdagen för budgetåret 1928/1929 ett till 800,000 kronor förhöjt anslag

för ifrågavarande ändamål varav 200,000 finge användas till utlämnande

av statsbidrag till betesförbättringar med rätt dock för Kungl. Maj:t att,

därest förhållandena skulle giva därtill anledning, för sistnämnda ändamål

taga i anspråk större belopp av ifrågavarande anslag.

Efter redogörelse för en av lantbruksstyrelsen gjord framställning om

anvisande för budgetåret 1929/1930 av ett anslag av 1,200,000 kronor och

statskontorets däröver avgivna utlåtande har departementschefen anfört

följande.

»Jag delar livligt lantbruksstyrelsens mening om betydelsen för det mindre

jordbruket av den verksamhet, som ifrågavarande anslag avser att främja.

Den större produktion, som genom nyodling och betesförbättring avvinnes

vederbörande fastighet, ökar innehavarens försörjningsmöjligheter samtidigt

som den främjar en för honom eftersträvansvärd koncentration av arbetet

till den egna fastigheten. Genom de arbetskrafter, som bindas vid denna,

minskas tillika konkurrensen om arbetstillfällena på den allmänna arbetsmarknaden,

och bidrager detta i sin mån till arbetslöshetens nedgång.

Det sammanlagda beloppet av inkomna ansökningar om bidrag för 1928

synes mig giva vid handen att, för tillgodoseende av det föreliggande behovet,

anslag torde krävas till väsentligt högre belopp än det för budgetåret

1928/1929 beviljade anslaget. Jag vill därför förorda en ökning av

anslaget och tillstyrker, att detta måtte uppföras med 1,000,000 kronor.

Härav anser jag en fjärdedel eller 250,000 kronor böra få utgå till betesförbättringar

med enahanda rätt för Kungl. Maj:t som hittills att för sistnämnda

ändamål använda större belopp av anslaget.»

Beträffande de väckta motionerna erinras i de två förstnämnda om det ovanberörda

av 1925 års kolonisationssakkunniga framlagda förslaget om anvisande

till nyodling och betesförbättring å ofullständiga jordbruk av ett

anslag av 1,500,000 kronor. Under framhållande att det ej torde vara möjligt

att åstadkomma behövlig nyodling och betesförbättring vid sådana jordbruk

med mindre anslag än det av nämnda sakkunniga föreslagna hemställa

motionärerna om anvisande av 1,500,000 kronor för ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1929/1930.

Motionerna 1:164 och II: 286 avse framställning till Kungl. Maj:t om

utredning och förslag för åstadkommande av bättre effekt av till nyodling

och betesförbättring å ofullständiga jordbruk anvisade medel. Samtidigt

syntes kostnaderna för understödsverksamheten kunna nedbringas. Såsom

en närmast till hands liggande åtgärd i sådant syfte ifrågasätta motionärerna

s. 67 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

67

sådan ändring i gällande bestämmelser rörande statsbidrag från ifrågavarande

anslag, varigenom skulle möjliggöras ett förenande av låne- och bidragsformerna

såsom exempelvis i fråga om de vid egnahemsverksamketen förekommande

direkta lånen och premielånen.

Vad först beträffar storleken av det anslag, som bör anvisas för budgetåret

1929/1930, anser sig utskottet — med all förståelse för den av såväl

departementschefen som motionärerna framhållna stora vikten av att bidrag

kunna från detta anslag utlämnas i största möjliga omfattning — icke

kunna tillstyrka någon ytterligare förhöjning utöver den av Kungl. Maj:t

föreslagna, vilken uppgår till icke mindre än 200,000 kronor. Ett bifall

till detta förslag skulle i varje fall innebära, att ifrågavarande anslag redan

tredje budgetåret det uppföres i riksstaten ökats med 600,000 kronor eller

från 400,000 kronor till 1,000,000 kronor. Utskottet, som sålunda icke kan

biträda motionerna 1:163 och II: 285, tillstyrker alltså Kungl. Maj:ts förslag.

Vad därefter angår det i motionerna 1:164 och 11:286 väckta förslaget

om utredning och förslag avseende vissa ändringar i gällande grunder för

understödjande av nyodling och betesförbättring i syfte att åstadkomma

bättre effekt av de för ifrågavarande ändamål utgående medel vill utskottet

icke förneka, att den nuvarande ordningen å ifrågavarande område i vissa

avseenden kunnat vara ägnad medföra någon olägenhet. Å andra sidan

anser sig utskottet emellertid med hänsyn till den korta tid, som ifrågavarande

understödsverksamhet ägt rum, icke nu berett att ifrågasätta några

ändringar i gällande bestämmelser. Utskottet, som vid sådant förhållande

saknar anledning att närmare ingå på de i motionerna framkomna uppslagen,

får sålunda avstyrka motionerna 1:164 och II: 286.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

1) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande framställning och med avslag å motionerna

1:163 och II: 285 för utlämnande under 1930 av statsbidrag

till nyodling och betesförbättring å ofullständiga

jordbruk anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag

av 1,000,000 kronor, därav intill 250,000

kronor må användas till utlämnande av statsbidrag till

betesförbättringar, med rätt dock för Kungl. Maj:t att,

därest förhållandena skulle giva därtill anledning, för

sistnämnda ändamål taga i anspråk större belopp av

ifrågavarande anslag.

2) att motionerna 1:164 och II: 286 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Utskottet.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Fiskets befrämjande

i

de särskilda

orterna samt

befrämjande

i allmänhet

av fiskerinäringen.

[102.]

Södra

Sveriges

fiskeri
föreninq.

[103.]

Hydrografiskbiologiska

kommissionens

undersökningar,

vissa havshydrografiska

mätningar

samt andel i

kostnaderna

för en internationell

hydrografiskbiologisk

centralanstalt.

[104.]

Fiskeri väsendet.

107:o) Fiskets befrämjande i de särskilda orterna samt befrämjande i

allmänhet av fiskerinäringen. I förslaget till riksstat för budgetåret 1929/

1930 har Kungl. Maj:t upptagit dels ordinarie reservationsanslaget till fiskets

befrämjande i de särskilda orterna med oförändrat belopp 78,500 kronor, dels

ock ordinarie reservationsanslaget till befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen

med oförändrat belopp 30,000 kronor.

Beträffande dessa anslag har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet

härigenom velat

erinra.

108:o) Södra Sveriges fiskeriförening. Under punkt 103 har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att 1) till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening

anvisa för budgetåret 1929/1930 såsom extra anslag a) såsom bidrag till

föreningens upplysningsverksamhet 8,650 kronor, b) såsom bidrag till föreningens

fiskeribiologiska undersöknings-, försöks- och fiskodlingsverksamhet

17,350 kronor eller tillhopa 26,000 kronor; 2) av det anslag å 18,000 kronor,

som av 1928 års riksdag beviljats för anordnande å för ändamålet av föreningen

förvärvad fastighet av dammhushållning med s. k. växelbruk, anvisa

för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 9,000 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

109:o) Hydrografisk-biologiska kommissionens undersökningar, vissa

havsbydrografiska mätningar samt andel i kostnaderna för en internationell

hydrografisk-biologisk centralanstalt. Under punkt 104 har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att för budgetåret 1929/1930 anvisa a) till omkostnader

för de av svenska hydrografisk-biologiska kommissionen bedrivna undersökningarna

av de Sverige omgivande haven ett extra reservationsanslag av

40,000 kronor, b) till omkostnader för vissa av kommissionen från nautiskmeteorologiska

byrån övertagna havshydrografiska mätningar m. m. ett extra

reservationsanslag av 9,000 kronor, c) till täckande av Sveriges andel i kostnaderna

för en internationell hydrografisk-biologisk centralanstalt med laboratorium

ett extra anslag av 10,000 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 210—214.)

För utförande av hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige

omgivande haven har riksdagen på Kungl. Maj:ts förslag under en lång

följd av år anvisat medel å extra stat. De senare åren hava för ändamålet

anvisats tre särskilda anslag, nämligen dels till omkostnader för de av svenska

hydrografisk-biologiska kommissionen bedrivna undersökningarna, dels till

s. 69 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

69

omkostnader för vissa av kommissionen från nautisk-meteorologiska byrån

övertagna observationsarbeten, dels ock till täckande av Sveriges andel i

kostnaderna för en internationell hydrograflslt-biologisk centralanstalt med

laboratorium. Anslagen äro i riksstaten för budgetåret 1928/1929 uppförda

med respektive 30,250, 9,000 och 10,000 kronor.

Vad angår anslaget till svenska hydrografisk-biologiska kommissionens

havsundersökningar, förutsattes i en den 17 februari 1928 till riksdagen avlåten

proposition, nr 108, angående överlåtande till staten av viss fastighet

för anordnande av en station för fiskeribiologiska undersökningar m. m.

— vilken av riksdagen lämnades utan erinran — att stationens inrättande

skulle komma att medföra en ökning av kommissionens driftkostnader med

ett belopp ungefärligen motsvarande den ifrågasatta höjningen, 9,750 kronor,

av för närvarande utgående anslag för kommissionens havsundersökningar.

De båda övriga här ovan omförmälda anslagen skulle enligt Kungl. Maj:ts

förslag uppföras med oförändrade belopp.

Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förevarande framställning, hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1929/1930 anvisa

a) till omkostnader för de av svenska hydrografiskbiologiska

kommissionen bedrivna undersökningarna av

de Sverige omgivande haven ett extra reservationsanslag

av 40,000 kronor,

b) till omkostnader för vissa av kommissionen från

nautisk-meteorologiska byrån övertagna havshydrografiska

mätningar m. m. ett extra reservationsanslag av

9,000 kronor,

c) till täckande av Sveriges andel i kostnaderna för

en internationell hydrografisk-biologisk centralanstalt

med laboratorium ett extra anslag av 10,000 kronor.

110:o) Fartyget Skagerak. Under punkt 105 har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att till underhålls- och driftkostnader för fartyget Skagerak anvisa

för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 84,000 kronor.

För hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige omgivande haven

samt för tillsyn och bevakning vid Sveriges havsfisken har fartyget Skagerak

sedan 1905 varit i verksamhet. Riksdagen har för varje år beviljat anslag

till underhålls- och driftkostnad för nämnda fartyg. För budgetåret 1928/1929

har för ändamålet anvisats ett extra reservationsanslag av 92,000 kronor.

Anslagsäskandet är grundat på, att fartyget jämväl under tiden 1 juli

1929—30 juni 1930 skall vara i verksamhet under tio månader.

Utgifterna för budgetåret 1929/1930 hava beräknats till ett 6,000 kronor

lägre belopp än för innevarande budgetår eller till 86,000 kronor. Med

Utskottet.

Fartyget

Skagerak.

[105.J

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

Fartyget

Eystrasalt.

[106.]

Bevakningsfartygs

stationerande

vi i

rikets kuster.

[107.]

Utskottet.

hänsyn till den reservation å anslaget, som torde vara att förvänta vid

innevarande budgetårs utgång, har anslaget upptagits till 84,000 kronor.

Anslagsberäkningen har icke givit utskottet anledning till erinran, varför

utskottet hemställer,

att riksdagen må till underhålls- och driftkostnader

för fartyget Skagerak anvisa för budgetåret 1929/1930

ett extra reservationsanslag av 84,000 kronor.

lll:o) Fartyget Eystrasalt. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under

punkt 106 gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må till underhålls- och driftkostnad för

fartyget Eystrasalt anvisa för budgetåret 1929/1930 ett

extra reservationsanslag av 14,500 kronor.

112:o) Bevakningsfartygs stationerande vid rikets kuster. Under punkt

107 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för stationerande under vintermånaderna

1929/1930 av bevakningsfartyg vid rikets kuster för åstadkommande

av ordning och skydd vid fiskets bedrivande anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra reservationsanslag av 30,700 kronor.

Bevakning vid rikets västra kust har under många år vintertid varit anordnad

för upprätthållande av ordning under pågående vintersillfiske och för

att på olika sätt bistå fiskarena. Jämväl skydd mot intrång av främmande

fiskare på svenskt territorium har härvid lämnats. Kostnaderna för kol och olja

under dylika expeditioner ävensom för däri deltagande fartygs ut- och avrustning

hava bestritts från för ändamålet under nionde huvudtiteln särskilt

anvisade anslag, under det proviantkostnaden utgått av medel anvisade till

utgifter för sjöförsvaret.

Anslaget för ifrågavarande bevakning utgör för budgetåret 1928/1929

41,400 kronor.

Departementschefen har ansett, att jämväl för vintern 1929/1930 bevakning

av ifrågavarande slag torde böra kunna anordnas genom kanonbåten

Svensksund. Medelsbehovet har beräknats till i runt tal 42,000 kronor.

Med hänsyn emellertid till förefintlig reservation har anslaget ansetts kunna

begränsas till 30,700 kronor.

Då framställningen icke föranleder någon utskottets erinran, hemställer

utskottet,

att riksdagen må för stationerande under vintermånaderna

1929/1930 av bevakningsfartyg vid rikets

kuster för åstadkommande av ordning och skydd vid

fiskets bedrivande anvisa för budgetåret 1929/1930 ett

extra reservationsanslag av 30,700 kronor.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

71

Skogsväscndet.

113:o) Förlängd giltighetstid för avlöningsreglementet för tjänstemän

vid domänverket. Under punkt 108 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

1) godkänna följande förslag till ändrad lydelse av 5 § i avlöningsreglementet

den 22 juni 1920 (nr 493) för tjänstemän vid domänverket: Arvode utgår för

år räknat till generaldirektör och chef för domänverket med 30,000 kronor

samt till överdirektör och souschef vid domänverket med 17,000 kronor; 2)

medgiva, att det av 1920 års riksdag provisoriskt antagna avlöningsreglementet

för tjänstemän vid domänverket må, med de ändringar däri som

riksdagen sedermera godkänt, tillsvidare äga provisorisk tillämpning jämväl

under tiden från och med den 1 januari 1930 till och med den 31 december

1930; 3) bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda den övergångsbestämmelse,

som må påkallas av den ovan föreslagna förändringen i avlöningsreglementet.

(Statsrådsprotokollet sid. 218—220.)

Med bifall till därom av Kungl. Maj:t i proposition nr 162 till 1928

års riksdag framlagt förslag medgav riksdagen enligt skrivelse den 19 maj

1928, nr 214, att det av 1920 års riksdag provisoriskt antagna avlöningsreglementet

för tjänstemän vid domänverket (Sv. förf. saml. 1920 nr 493)

finge, med de ändringar däri, som riksdagen sedermera godkänt, tillsvidare

äga provisorisk tillämpning jämväl under tiden från och med den 1 januari

1929 till och med den 31 december 1929.

I skrivelse den 17 december 1928 har domänstyrelsen hemställt om avlåtande

till riksdagen av proposition om fortsatt provisorisk tillämpning av

nämnda reglemente under år 1930.

I detta sammanhang har departementschefen framfört frågan angående

förhöjning av arvodet till generaldirektören och chefen för domänverket.

Härvid må beträffande tillkomsten av 1920 års ännu tillämpade avlöningsreglemente,

varigenom fastställts avlöningen jämväl för verkschefen, erinras

om följande.

I proposition nr 271 till 1920 års riksdag framlade Kungl. Maj:t förslag

till definitiv lönereglering för tjänstemännen vid domänverket. Detta förslag,

som var avsett att träda i tillämpning den 1 januari 1921, byggde i

huvudsakliga delar på ett av kommunikationsverkens lönekommitté den 18

december 1919 avgivet betänkande. För att emellertid åvägabringa full

jämställdhet i avlöningshänseende med de övriga affärsdrivande verken föreslog

Kungl. Maj:t befattningshavarnas uppflyttning över lag med en löneklass

i förhållande till kommitténs förslag. I fråga om storleken av det

arvode, som borde tillkomma generaldirektören och chefen för domänverket,

hade kommittén utan särskild motivering föreslagit, att detta måtte sättas

lika med det belopp, som enligt avlöningsreglementet för kommunikations
-

Förlängd

giltighetstid

för avlönings

reglementet

för tjänstemän

vid

domänverket.

[108.]

s. 72 Kontrollera mot PDF

72 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

verken skulle utgå till generaldirektören och chefen för telegrafverket eller

25.000 kronor.

I sitt utlåtande över kommitténs förslag uttalade domänstyrelsen, att styrelsen

ansåge de för generaldirektören föreslagna löneförmånerna för låga i

förhållande till de synnerligen stora krav, som måste ställas på denne befattningshavare.

Styrelsen tillstyrkte därför, att arvodet till generaldirektören

måtte bestämmas att utgå med samma belopp som för motsvarande

befattningshavare vid statens vattenfallsverk eller 30,000 kronor.

I det vid ovanberörda proposition till 1920 års riksdag fogade statsrådsprotokollet

anslöt sig departementschefen beträffande nu förevarande fråga

utan att särskilt ingå därpå till kommitténs förslag. I överensstämmelse

härmed avfattades jämväl Kungl. Maj:ts förslag i ämnet.

I två inom riksdagen i ämnet väckta motioner (I: 257 och 264) föreslogs,

under åberopande av de för motsvarande befattningshavare vid statens järnvägar

och statens vattenfallsverk bestämda löneförmåner (35,000 respektive

30.000 kronor), att arvodet till chefen för domänverket måtte bestämmas

till 30,000 kronor.

I skrivelse den 17 juni 1920, nr 322, anmälde riksdagen, att riksdagen

provisoriskt för 1921 antagit det vid propositionen fogade förslaget till

avlöningsreglemente för tjänstemän vid domänverket, upptagande generaldirektörens

avlöning till 25,000 kronor. Riksdagen anhöll emellertid tillika

om förnyad utredning angående löne- och organisationsförhållandena vid

domänverket. I denna sin skrivelse yttrade riksdagen i anledning av

det motionsvis väckta förslaget om fastställandet av domänverkschefens

arvode till 30,000 kronor, efter att jämväl hava berört överdirektörens i

domänstyrelsen arvode, att riksdagen för egen del hölle före, att till ifrågavarande

befattningar krävdes verkligt framstående och dugliga personer

samt att det ock syntes riksdagen, som skulle dessa befattningshavare med

hänsyn till dem åliggande ansvar och uppgifter kunna jämställas med motsvarande

befattningshavare exempelvis vid statens järnvägar.

Enligt statsrådsprotokollet är den av riksdagen begärda utredningen ännu

beroende av Kungl. Maj:ts prövning.

Förevarande proposition avser dels sådan ändring i 5 § av gällande provisoriska

avlöningsreglemente för domänverket, att chefens arvode höjes, från

25.000 kronor, med 5,000 kronor, till 30,000 kronor dels ock förlängd giltighet

under ännu ett år av berörda reglemente.

Departementschefen har anfört följande.

»Vid bedömande av storleken av det arvode, som bör tillkomma generaldirektören

och chefen för domänverket, synes mig tillbörlig uppmärksamhet

höra fästas vid den ställning domänverket intager i egenskap av affärsdrivande

verk, nära jämställt med de enskilda stora företag, vilka under

fri konkurrens i den öppna marknaden idka sin rörelse. Med hänsyn härtill

och jämväl i anseende till arten och omfattningen i övrigt av domänverkets

s. 73 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

73

arbete, synes befogat, att verkets chef i avlöningshänseende närmast jämföres

med cheferna för statens järnvägar och statens vattenfallsverk. I

betraktande därjämte av det av riksdagen i dess ovanberörda skrivelse 1920

gjorda uttalande beträffande förevarande arvodesfråga anser jag mig böra

tillstyrka en förhöjning i det till chefen för domänverket nu utgående arvodet,

och synes denna förhöjning lämpligen böra bestämmas till 5,000 kronor

och sålunda hela arvodet till 30,000 kronor. Den omständigheten, att resultatet

av den av riksdagen begärda förnyade utredningen rörande löne- och

organisationsförhållandena vid domänverket ännu icke föreligger, synes icke

böra utgöra något hinder för att nu vidtaga en dylik åtgärd, så mycket

mindre som ännu torde dröja avsevärd tid, innan nämnda fråga kan väntas

bliva slutförd.

Ett genomförande av den föreslagna arvodesförhöjningen påkallar ändring

i 5 § av det för närvarande tillämpade provisoriska avlöningsreglementet

för tjänstemän vid domänverket. Då jag anser, att nuvarande innehavaren

av generaldirektörsbefattningen, som tillträtt densamma under senare halvåret

1928, bör komma i åtnjutande av det förhöjda arvodet från och med

budgetåret 1929/1930, torde föreskrift därom böra av Kungl. Maj:t meddelas

i övergångsbestämmelse till avlöningsreglementet, rörande vars fortsatta

tillämpning under 1930 jag här nedan ämnar göra framställning.»

I fråga om ett affärsföretag av domänverkets art och omfattning torde i

särskild grad gälla att det ekonomiska resultatet är i väsentlig mån avhängigt

av dugligheten hos verkets chef. I betraktande härav inses lätt

betydelsen av att kunna till denna befattning förvärva en härför verkligt

kvalificerad och framstående person. Att arvodesfrågan härvidlag — betraktad

med hänsyn till de vid enskilda affärsföretag inom ifrågavarande

bransch förekommande löner — spelar en viktig roll torde ock ligga i öppen dag.

Vid nu angivet förhållande synes skäl föreligga för den av Kungl. Maj:t föreslagna

förhöjningen i domän verkschefens nuvarande arvode, varigenom denne

befattningshavare skulle i löneavseende jämställas med chefen för statens

vattenfallsverk. Utskottet måste ock finna ett visst stöd för en sådan åtgärd

i ovanberörda av 1920 års riksdag gjorda uttalande beträffande domänverkschefens

arvode.

Även om utskottet emellertid helst velat avvakta resultatet av den utredning

rörande löne- och organisationsförhållandena vid domänverket, varom

1920 års riksdag anhållit, anser sig utskottet dock i betraktande av departementschefens

uttalande, att det ännu torde dröja avsevärd tid, innan

nämnda fråga kan väntas bliva slutförd, icke böra motsätta sig, att den föreslagna

förhöjningen redan nu genomföres.

Då utskottet icke heller i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl.

Maj:ts förevarande framställning, hemställer utskottet,

att riksdagen må

1) godkänna följande förslag till ändrad lydelse av 5

§ i avlöningsreglementet den 22 juni 1920 (nr 493) för

tjänstemän vid domänverket:

Arvode utgår för år räknat till generaldirektör och

TJtskottet.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Efterskänkande

av

viss del av

räntan å köpeskillingen

för

ett virkesparti.

[109.]

chef för domänverket med 30,000 kronor samt till överdirektör

och souschef vid domänverket med 17,000 kronor;

2) medgiva, att det av 1920 års riksdag provisoriskt

antagna avlöningsreglementet för tjänstemän vid domänverket

må, med de ändringar däri som riksdagen sedermera

godkänt, tillsvidare äga provisorisk tillämpning

jämväl under tiden från och med den 1 januari 1930

till och med den 31 december 1930;

3) bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda den övergångsbestämmelse,

som må påkallas av den ovan föreslagna

förändringen i avlöningsreglementet.

114:o) Efterskänkande av viss del av räntan å köpeskillingen för ett

virkesparti. Under punkt 109 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva,

att Lassar Olof Jonsson i Heden i Lima socken av Kopparbergs län må befrias

från erläggande av återstående del, 3,152 kronor 6 öre, av räntan å

köpeskillingen för av honom under 1924 inköpta virkesposter inom Idre och

Västerdalarnas revir.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.

År 1924 inköpte hemmansägaren Lassar Olof Jonsson vissa virkesposter

inom Idre och Västerdalarnas revir mot en köpeskilling av 66,416 kronor

16 öre. Sedermera anhöll Jonsson hos Kungl. Maj:t om nedsättning med

50 procent av köpeskillingen för virket. Han uppgav därvid, att han på

ifrågavarande virkesköp gjort en förlust av närmare 25,000 kronor, beroende

dels därpå att virket varit behäftat med röta i osedvanlig grad, dels

därpå att flottnings- och drivningskostnaderna blivit mycket höga, dels därpå

att prisfall å sågat virke inträffat och dels slutligen därpå att viss firma,

till vilken han försålt uppsågat virke, inställt sina betalningar. Sedan domänstyrelsen

i utlåtande den 20 december 1926 i ärendet hemställt, att ansökningen

måtte lämnas utan avseende, återtog emellertid Jonsson sin framställning,

och har han därefter i oktober 1927 fullgjort inbetalningen av resterande

köpeskilling.

Hos Kungl. Maj:t har Jonsson nu anhållit att, på det icke han själv

jämte hans stora familj, därav sex minderåriga barn, skulle bliva ställd på

bar backe, Kungl. Maj:t måtte medgiva honom befrielse från erläggande

av resterande ränta, 3,152 kronor 6 öre, å köpeskillingen för virkespartiet.

Efter redogörelse för i ärendet avgivna yttranden har departementschefen

i ärendet anfört följande:

»Sökanden har genom ifrågavarande virkesköp åsamkats förluster, som

bragt honom och hans familj i ekonomiskt nödläge. Såsom statskontoret

framhållit, synes synnerligen ömmande omständigheter vara för handen i

föreliggande fall. Jonsson har under många år varit köpare av kronans

virke i orten och har därvid skött sig väl. Han har i sitt enskilda liv

varit arbetsam och strävsam samt äger en stor familj. Genom hjälp av

sina borgensmän har han lyckats inbetala köpeskillingen för ifrågavarande

virkesparti samt en stor del av de upplupna räntorna. Fråga är här så
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

75

lunda endast om en återstående räntelikvid, vars fulla indrivande torde för

sökanden och hans borgensmän medföra de allvarligaste ekonomiska konsekvenser.

I likhet med de flesta av de i ärendet hörda myndigheterna vill

jag därför tillstyrka, att sökanden befrias från att gälda återstående del

av räntan å köpeskillingen för virkespartiet.»

Då på sätt i ärendet vitsordats i detta fall synnerligen ömmande omständigheter

kunna anses föreligga, vill utskottet icke motsätta sig bifall till

Kungl. Majrts förslag. Utskottet hemställer fördenskull,

att riksdagen må medgiva, att bemälde Lassar Olof

Jonsson befrias från erläggande av återstående del, 3,152

kronor 6 öre, av räntan å köpeskillingen för av honom

under 1924 inköpta virkesposter inom Idre och Västerdalarnas

revir.

115:o) Skogshögskolan. I förslaget till riksstat för budgetåret 1929/1930

har Kungl. Maj:t upptagit ordinarie förslagsanslaget till skogsliögskolan

med oförändrat belopp, 221,800 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 223—229.)

Under denna punkt har departementschefen jämväl motiverat anvisande av

ett extra reservationsanslag å 36,750 kronor till diverse behov vid högskolan.

I riksstaten för budgetåret 1928/1929 har det ordinarie förslagsanslaget

till skogshögskolan upptagits till 221,800 kronor.

Den av Kungl. Maj:t i överensstämmelse med beslut av 1928 års riksdag

(skr. nr 88 p. 1) fastställda staten för skogshögskolan har följande utseende:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............ kronor 78,500

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ....................................... » 1,500

Arvoden till rektor, 1,500 kronor, en överassistent, 7,500

kronor, och en kamrerare, 4,800 kronor............................... » 13,800

Avlöningar till icke ordinarie befattningshavare m. m......... » 22,000

Övriga utgifter................................................^......................... » 106,000

Förslagsanslag kronor 221,800.

Anslagsposten »övriga utgifter» är beräknad på följande sätt:

Resestipendier åt lärare ................................................................ kronor 1,000

Stipendier åt elever vid jägmästarkursen ................................ » 3,000

» » » » forstmästarkursen ............................ » 600

Praktiska övningar vid jägmästarkursen.................................. » 41,500

» » » forstmästarkursen............................... » 13,600

Expenser............................................................................................ » 43,900

Utgifter för styrelsen .................................................................... » 2,400

Kronor 106,000.

Beträffande ifrågavarande ordinarie anslag föreslås ingen annan förändring

än att den däri ingående posten praktiska övningar vid jägmästarkursen

skulle minskas med 400 kronor, under det att posten praktiska övningar vid

TJtskottet.

Skogshög
skolan.

[110.]

s. 76 Kontrollera mot PDF

76 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

forstmästarkursen på grund av stegrade kostnader för hantlangning och assistenternas

resor skulle ökas med samma belopp. Någon förändring i anslagets

slutsumma avses sålunda icke.

Förutom ifrågavarande ordinarie anslag är till diverse behov vid skogsbögskolan

för budgetåret 1928/1929 uppfört ett extra reservationsanslag av

46,400 kronor, därav för engångskostnader 10,956 kronor. I detta anslag

ingår ett personligt ålderstillägg å 600 kronor till docenten, filosofie doktorn

G. Grönberg ävensom ett arvode å 9,000 kronor till docenten vid högskolan,

filosofie doktor E. Melin, till fullföljande av vetenskapliga forskningar, avseende

orsakerna till och botemedlen mot s. k. blåyta på virke samt frågan

om marksvamparnas roll vid vissa biologiska sönderdelningsprocesser i skogsmarken.

Sistnämnda belopp beviljades första gången för budgetåret 1927/1928

med beräkning att Melins anställande vid skogsbögskolan skulle fortfara omkring

fem år (se IX H. T. 1927 sid. 278).

Av statsrådsprotokollet inhämtas att, på grund av en utav docenten Melin

såsom rockefellerstipendiat företagen resa till Nordamerika och därav föranledd

frånvaro från högskolan, å det för budgetåret 1927/1928 för Melins

forskningsverksamhet anvisade beloppet, 9,000 kronor, uppstått en besparing

å 3,566 kronor 13 öre.

Beträffande dispositionen av detta belopp hade Melin hos Kungl. Maj:t

gjort särskild framställning.

Då Melin vidare från och med höstterminen 1928 tillträtt en lektorsbefattning

samt han därefter endast vore i stånd att leda och övervaka av honom påbörjade

undersökningsarbeten, hade Melin hos Kungl. Maj:t tillika gjort

särskild framställning om dispositionen av det för budgetåret 1928/1929

anvisade anslagsbeloppet 9,000 kronor.

I anledning av berörda framställningar har Kungl. Maj:t genom beslut

den 15 november 1928 medgivit, att av det för liknande ändamål för budgetåret

1928/1929 anvisade anslagsbeloppet å 9,000 kronor finge tillsvidare

utgå dels till arvoden till assistentarbeten 4,500 kronor för år räknat och

dels till arvode åt Melin ett belopp av 3,000 kronor likaledes för år räknat.

Beträffande användningen av återstående del 1,500 kronor av nämnda anslagsbelopp

ävensom av berörda å anslagsbeloppet för budgetåret 1927/1928

uppkommen besparing å 3,566 kronor 13 öre förklarade sig Kungl. Maj:t

vilja framdeles meddela beslut.

Härom har departementschefen anfört följande:

»Vidkommande dispositionen av de till docenten Melins vetenskapliga

forskningsarbete tidigare beviljade anslagsbeloppen har, såsom nämnts,

Kungl. Maj:t vid prövning av i ämnet föreliggande framställningar ansett

sig böra fatta beslut endast såvitt dessa framställningar avsåge de för

löpande budgetår anvisade medlens användning för ändamål, som direkt

anginge tillgodoseendet av behovet av arbetskraft för det påbörjade arbetets

fortgång. Sålunda föreligger ej beslut vare sig rörande den ifrågasatta

dispositionen av den för budgetåret 1927/1928 uppkomna behållningen

å 3,566 kronor 13 öre till bestridande av kostnader för utförda

s. 77 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

77

assistentarbeten och anskaffade förbrukningsartiklar samt inköp av instrumentell

utrustning för mykologiska laboratoriet likasom ej heller om

rätt för högskolan att av anslagsbeloppet för budgetåret 1928/1929 förfoga

över tillhopa 1,500 kronor till inköp av förbrukningsartiklar och för resor

i samband med undersökningarna.

Samtidigt som jag härmed velat omnämna Kungl. Maj:ts berörda beslut,

så vitt detsamma angår ordnandet av forskningsarbetet tills vidare under

innevarande budgetår, på det att samma beslut må bringas till riksdagens

kännedom, har jag velat tillstyrka, att medgivande måtte lämnas högskolestyrelsen

att på av densamma föreslaget sätt få disponera såväl ifrågavarande

behållning å 1927/1928 års anslagsbelopp som omförmälda belopp,

1,500 kronor, av anslaget för budgetåret 1928/1929. De medel, varom sålunda

är fråga, avses för behov, vilkas tillgodoseende torde vara av

största betydelse för arbetets tekniska underlättande och rationella utförande

i övrigt. Riksdagen bör emellertid beredas tillfälle att uttala sig rörande

den sålunda ifrågasatta förändringen av medelsdispositionen.»

Med framhållande av den stora betydelsen, att de av docenten Melin påbörjade

undersökningarna fullföljdes och slutfördes, har styrelsen för skogshögskolan

tillstyrkt, att för budgetåret 1929/1930 måtte uppföras samma

anslag som förut att användas enligt följande fördelning:

Arvoden för assistentarbeten ................................................ kronor 4,500

Glasvaror, kemikalier och andra förbrukningsartiklar

jämte oförutsedda utgifter ................................................ » 1,000

Resor i samband med undersökningarna........................... » 500

Arvode till docenten E. Melin ............................................ » 3,000 9,000.

Departementschefen har härom anfört följande:

»Med hänsyn till vad högskolestyrelsen anfört rörande betydelsen av att

undersökningarna, vilka beräknats skola pågå under fem år, fullföljas och

slutföras samt då under det skede, vari undersökningarna för närvarande

heflnna sig, dessa synas på ett tillfredsställande sätt kunna utföras genom

den av styrelsen föreslagna ordningen för desammas bedrivande, anser

jag mig böra förorda anslagets förnyande och att sålunda jämväl för budgetåret

1929/1930 för ändamålet beviljas ett belopp av 9,000 kronor att användas

i enlighet med högskolestyrelsens beräkning.»

Vidkommande anslaget till diverse behov innefattar Kungl. Maj:ts förslag,

att i detta anslag skulle inräknas ett belopp av sammanlagt 1,306 kronor

för anskaffande av en teodolit och för viss komplettering av biblioteksutrustningen.

Det extra anslaget till diverse behov skulle sålunda, då de däri för budgetåret

1928/1929 ingående engångsbeloppen å tillhopa 10,956 kronor frånräknas,

uppgå till 36,750 kronor, vilket är 9,650 kronor lägre än för innevarande

budgetår.

Beträffande anslaget till diverse behov vid skogshögskolan framgår av

den ovan lämnade redogörelsen, att riksdagen — under beräkning att docenten

Melins anställande vid skogshögskolan skulle fortfara under fem år — för

Utskottet.

s. 78 Kontrollera mot PDF

Diverse behov

vid skogshögskolan.

[in.]

Statens

skogsförsöks
anstalt.

[112.]

78 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

vartdera budgetåret 1927/1928 och 1928/1929 beviljat ett belopp av 9,000

kronor för bedrivande av vissa vetenskapliga forskningar.

Mot den disposition beträffande anslaget till denna forskningsverksamhet

för budgetåret 1928/1929, som Kungl. Maj:t av skäl, som framgår av ovanstående,

träffat, finner utskottet icke anledning till erinran. Med avseende

å den föreslagna användningen av den å 1927/1928 års anslag uppkomna

besparingen å 3,566 kronor 13 öre samt av det utav 1928/1929 års anslag

ännu ej disponerade beloppet, 1,500 kronor, föranleder icke heller detta förslag

någon erinran från utskottets sida. Utskottet biträder jämväl i övrigt

vad under denna punkt föreslagits.

Med förmälan att utskottet under nästföljande punkt kommer att göra

hemställan i fråga om det ovan tillstyrkta anslaget till diverse behov vid

skogshögskolan å 36,750 kronor, hemställer utskottet nu,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1929/1930

uppföra ordinarie förslagsanslaget till skogshögskolan

med oförändrat belopp, 221,800 kronor.

116:o) Diverse behov vid skogshögskolan. Under åberopande av vad utskottet

under nästföregående punkt anfört och i enlighet med Kungl. Maj:ts under

punkt 111 gjorda framställning, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till diverse behov vid skogshögskolan

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag

av 36,750 kronor.

117:o) Statens skogsforsöksanstalt. I förslaget till riksstat för budgetåret

1929/1930 har Kungl. Maj:t upptagit ordinarie förslagsanslaget till statens

skogsforsöksanstalt med oförändrat belopp, 153,700 kronor.

Under denna punkt har departementschefen jämväl motiverat beviljande

av särskilda reservationsanslag till diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt

och till specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas

föryngring.

Till diverse behov är i riksstaten för budgetåret 1928/1929 uppfört ett

extra reservationsanslag av 63,100 kronor. Kungl. Maj:ts förslag innebär

en höjning härav med 8,800 kronor till 71,900 kronor. Av den således

ifrågasatta höjningen avses 6,300 kronor för arvode åt en assistent å försöksanstaltens

skogsavdelning, genom vilkens anställande utarbetandet av de

resultat, som tillsvidare kunde vinnas från revisionen av utlagda försöksytor

och skogsavdelningens synnerligen rikhaltiga gallringsmaterial, skulle

kunna påskyndas för att bringas till allmänhetens kännedom. Ett belopp

av 1,000 kronor skulle användas för möjliggörande att på ett mera tillfredsställande

sätt fullfölja de hittills föga tillgodosedda, betydelsefulla undersökningarna

rörande den lägre markfaunans inverkan på växtlivet, vilka

bedrivas å den entomologiska avdelningen. Vidare avses 1,500 kronor till

s. 79 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

79

ökning av avdelningarnas gemensamma expenser. Anslaget till diverse behov

för budgetåret 1929/1930 skulle sålunda uppgå till (63,100+6,300+1,000

+1,500—) 71,900 kronor.

I fråga om anslaget till specialundersökningar rörande de norrländska

skogarnas föryngring har departementschefen förklarat sig dela den av

högskolestyrelsen uttalade uppfattningen om angelägenheten, att den s. k.

norrlandsavdelningens arbeten, däri jämväl inbegripet bearbetning av föreliggande

undersökningsmaterial, slutfördes inom den härför fastställda tiden,

varjämte departementschefen jämväl ansett det önskvärt, att resultaten av

undersökningarna inom samma tid bringades till allmänhetens kännedom. För

att sätta avdelningen i stånd härtill har departementschefen förordat en

höjning med 2,000 kronor av den i anslaget ingående posten expenser.

Mot Kungl. Maj:ts beräkning av anslagen för nu ifrågavarande ändamål utskottet.

har utskottet intet att erinra.

Under nästföljande punkter kommer utskottet att göra hemställan om

anvisande av extra reservationsanslag dels till diverse behov vid anstalten,

dels ock till specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas föryngring.

Utskottet hemställer nu,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1929/1930

uppföra ordinarie förslagsanslaget till statens skogsförsöksanstalt

med oförändrat belopp, 153,700 kronor.

H8:o) Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt. Under åberopande Diverse

av vad utskottet anfört under nästföregående punkt och i enlighet med b<ttatenf

Kungl. Maj:ts under punkt 113 gjorda framställning, får utskottet hem- skogsforsöksställa,

anstalt.

[113.]

att riksdagen må till diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra

reservationsanslag av 71,900 kronor.

H9:o) Specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas för- SpedaUmder
yngring.

Under åberopande av vad utskottet anfört under punkt 117 och i sökningar

enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 114 gjorda framställning, får ut- norrländskl

skottet hemställa, skogarnas

föryngring.

att riksdagen må för specialundersökningar rörande [H4.]

de norrländska skogarnas föryngring, i huvudsaklig

överensstämmelse med den 1916 för riksdagen framlagda

plan, anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag

av 27,300 kronor.

s. 80 Kontrollera mot PDF

Ersättning till

domänfonden\

för utgifter

för statens

skogsskolor.

[115.]

Utskottet.

80 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

120:o) Ersättning till domänfonden för utgifter för] statens skogsskolor.

Under punkt 115 har Kungl. Ma,j:t föreslagit riksdagen att

a) minska det under anslagstiteln ersättning till statens domäners fond för

utgifter för statens skogsskolor upptagna ordinarie förslagsanslaget till avlöningar,

nu 79,700 kronor, med 14,200 kronor till 65,500 kronor; b) minska

det under samma anslagstitel upptagna ordinäre reservationsanslaget till

övriga utgifter, nu 46,200 kronor, med 4,200 kronor till 42,000 kronor;

c) till ersättning till domänfonden för genom dyrtidstillägg ökade utgifter

för omförmälda skolor anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag

av 11,800 kronor.

Till ersättning till domänfonden för utgifter för statens skogsskolor anvisades

jämlikt beslut av 1923 års riksdag (se IX H. T. p. 135) dels ett

ordinarie förslagsanslag av 100,000 kronor till avlöningar, dels ett ordinarie

reservationsanslag av 96,300 kronor till övriga utgifter, dels ock ett extra

förslagsanslag av 31,000 kronor för genom dyrtidstillägg ökade utgifter för

samma skolor. Ifrågavarande anslag — vilka beräknas för kalenderår och

uppföras i budgeten för den period, som börjar den 1 juli det kalenderår

vederbörligt anslag avser — hava för budgetåret 1928/1929 uppförts med

respektive 79,700 kronor, 46,200 kronor och 12,700 kronor.

Anslaget till dyrtidstillägg har beräknats i överensstämmelse med nu

gällande grunder för dyrtidstillägg, vilka Kungl. Maj:t föreslagit för beräkning

av dyrtidstillägg jämväl för budgetåret 1929/1930.

Med erinran att riksdagen i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag fattat

beslut rörande allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst får utskottet förorda upptagande av ifrågavarande anslag med

det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet.

Under hänvisning i övrigt till den å sid. 237—240 i statsrådsprotokollet

förebragta utredningen i ärendet hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) minska det under anslagstiteln ersättning till statens

domäners fond för utgifter för statens skogsskolor upptagna

ordinarie förslagsanslaget till avlöningar, nu

79,700 kronor, med 14,200 kronor till 65,500 kronor;

b) minska det under samma anslagstitel upptagna

ordinarie reservationsanslaget till övriga utgifter, nu

46,200 kronor, med 4,200 kronor till 42,000 kronor;

c) till ersättning till domänfonden för genom dyrtidstillägg

ökade utgifter för omförmälda skolor anvisa för

budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av 11,800

kronor.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

81

121:o) Ersättning till domänfonden för utgifter för fortsättningsskolan Ersättningtm

vid Kloten. Under punkt 116 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att d^f^ondenr

anvisa för budgetåret 1929/1930 1) till ersättning till statens domäners fond % ftTtOutför

utgifter för kalenderåret 1929 för fortsättningsskolan vid Kloten a) till

avlöningar m. m. ett extra förslagsanslag av 19,000 kronor; b) till övriga ^f 116.]

utgifter ett extra reservationsanslag av 6,350 kronor; 2) till ersättning till

domänfonden för genom dyrtidstillägg ökade utgifter för samma skola ett

extra förslagsanslag av 2,700 kronor.

För budgetåret 1923/1924 anvisades jämlikt beslut av 1923 års riksdag

(se IX H. T. p. 136) till ersättning till domänfonden för utgifter för fortsättningsskolan

vid Kloten dels till avlöningar m. m. ett extra förslagsanslag,

dels till övriga utgifter ett extra reservationsanslag, dels ock till genom

dyrtidstillägg ökade utgifter för nämnda skola ett extra förslagsanslag.

Anslagen bava i riksstaten för innevarande budgetår uppförts med respektive

17,000 kronor, 6,700 kronor och 2,400 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 241—243.)

Emot den av Kungl. Maj:t gjorda framställningen har utskottet intet att utskottet.

erinra.

Under hänvisning beträffande det till dyrtidstillägg upptagna anslaget,

till vad utskottet under nästföregående punkt anfört, hemställer utskottet,

att riksdagen må anvisa för budgetåret 1929/1930

1) till ersättning till statens domäners fond för utgifter

för kalenderåret 1929 för fortsättningsskolan vid

Kloten

a) till avlöningar m. m. ett extra förslagsanslag av

19,000 kronor;

b) till övriga utgifter ett extra reservationsanslag av

6,350 kronor;

2) till ersättning till domänfonden för genom dyrtidstillägg

ökade utgifter för samma skola ett extra förslagsanslag

av 2,700 kronor.

122:o) Skogshushållning i allmänhet. Under punkt 117 har Kungl. Maj:t SkogshushåUföreslagit

riksdagen att minska ordinarie reservationsanslaget till skogsbus- nin9 * oöhållning

i allmänhet, 21,200 kronor, med 700 kronor till 20,500 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 10 samt. 1 häft■ (Nr 1.)

6

opaginerad Kontrollera mot PDF

82 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Riksskogs- 123:o) Riksskogstaxeringens fortsättande. Under punkt 118 har Kungl.

taxenngens föreslagit riksdagen att för fortsättande av riksskogstaxeringen anvisa

fortsättande. ,

[118.] för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av 160,000 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redant fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

124:o) Bearbetning av material från riksskogstaxeringen. Under punkt

119 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för bearbetning av material

från riksskogstaxeringen anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag

av 66,000 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

Bearbetning

av material

från riksskogstaxeringen.

[119.]

Ersättning 125:o) Ersättning till domänfonden för utgifter för tillsyn å enskildas

^ond^fur s^°Sar * lappmarkerna samt Särna och Idre socknar. Under punkt 120

utgifter för har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till ersättning till statens domäners

tillsyn å en- fon(j fgr genom dyrtidstillägg ökade utgifter för tillsyn å enskildas skogar

*?kildas skooar ^

i lappmar- i lappmarkerna samt Särna och Idre socknar anvisa för budgetåret 1929/1930

kema samt exfra förslagsanslag av 50,000 kronor.

Sarna och

Idre socknar.

[120.]

utskottet. Under hänvisning i fråga om anslaget till dyrtidstillägg under budgetåret

1929/1930 till vad utskottet under punkt 120 anfört får utskottet, som

icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande framställning,

hemställa,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår

till ersättning till statens domäners fond för genom

dyrtidstillägg ökade utgifter för tillsyn å enskildas

skogar i lappmarkerna samt Särna och Idre socknar

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag

av 50,000 kronor.

Ersättningtia 126:o) Ersättning till domänfonden för utgifter för tillsyn å enskildas

domänfonden skyddsskogar. Under punkt 121 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

för tillsyn a v °

enskildas a) minska ordinarie förslagsanslaget till ersättning till statens domäners

skyddsskogar. fon(f för utgifter för tillsyn å enskildas skyddsskogar, nu 152,700 kronor,

med 58,700 kronor till 94,000 kronor;

b) till ersättning till statens domäners fond för genom dyrtidstillägg ökade

utgifter för dylik tillsyn anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag

av 11,000 kronor.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

83

Ifrågavarande anslag äro i riksstaten för innevarande budgetår upptagna

till respektive 152,700 kronor och 16,700 kronor.

Under hänvisning i fråga om anslaget till dyrtidstillägg under budgetåret

1929/1930 till vad utskottet under punkt 120 anfört får utskottet, som

icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande framställning,

hemställa,

att riksdagen må

a) minska ordinarie förslagsanslaget till ersättning

till statens domäners fond för utgifter för tillsyn å enskildas

skyddsskogar, nu 152,700 kronor, med 58,700

kronor till 94,000 kronor;

b) till ersättning till statens domäners fond för genom

dyrtidstillägg ökade utgifter för dylik tillsyn anvisa

för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av

11,000 kronor.

127:o) Skogsvård å enskildas skogar i lappmarkerna samt Särna och

Idre socknar m. fl. områden. Under punkt 122 har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att till främjande av skogsvård å enskildas skogar i lappmarkerna

samt Särna och Idre socknar med flera områden anvisa för budgetåret 1929/

1930 ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 254 och 255.)

I en inom andra kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion nr 288

av herrar Ericsson i Sörsjön och Pettersson i Hällbacken har hemställts,

att riksdagen måtte besluta att till främjande av skogsvård å enskilda skogar

i lappmarkerna samt Särna och Idre socknar m. fl. områden för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag å 50,000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna framställning, hänvisas

till motionen.

På grund av framställning i proposition nr 97 till 1924 års riksdag anvisade

riksdagen för budgetåret 1924/1925 ett extra reservationsanslag av

20,000 kronor till främjande av skogsvård å enskildas skogar i lappmarkerna

samt Särna och Idre socknar m. fl. områden. Anslaget avsåg bidrag under

kalenderåret 1925. Även tidigare har bidrag av statsmedel lämnats till

ifrågavarande ändamål, varvid bidraget utgått från ett för skogsvård inom

vidsträcktare trakter anvisat, sedermera ur riksstaten uteslutet anslag.

I nämnda proposition nr 97 beräknades medelsbehovet i förevarande avseende

för lappmarkerna till 18,000 kronor samt för Särna och Idre socknar

till 2,000 kronor. Vid denna beräkning förutsattes emellertid, att understöd

från anslaget skulle lämnas jämväl till sådana skogar, som äro belägna i

Västerbottens och Norrbottens läns kustland men lyda under förordningen

Utskottet.

Skogsvård å

enskildas

skogar i lappmarkerna

samt Särna

och Idre

socknar m. fl.

områden.

[122.]

Motion.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

den 18 juni 1915 (nr 251) angående utsyning å viss skog inom Västerbottens

och Norrbottens läns lappmarker med flera områden, den s. k. lappmarkslagen.

Beträffande dispositionen av anslaget uttalades i propositionen, att

anslaget borde ställas till domänstyrelsens förfogande att enligt av Kungl.

Maj:t meddelade föreskrifter användas för angivet ändamål.

Anslaget har för ett vart av budgetåren 1925/1929 uppförts med oförändrat

belopp av 20,000 kronor.

Vid anmälan av medelsbehovet för ifrågavarande ändamål för senaste

budgetåren har domänstyrelsen framhållit att, då intresset för skogsvården

å här ifrågavarande skogar för varje år avsevärt stegrats, anslaget befunnits

otillräckligt och har styrelsen begärt väsentlig ökning av anslaget. Någon

dylik har emellertid icke ansetts böra ifrågakomma i avvaktan på genomförandet

av ny lagstiftning för ifrågavarande skogar.

Av statsrådsprotokollet inhämtas att domänstyrelsen, under åberopande

av sina i tidigare framställningar gjorda uttalanden i ämnet, hemställt om

anslagets förhöjning till samma belopp, som av styrelsen föreslagits för budgetåren

1927/1928 och 1928/1929 eller 50,000 kronor.

Departementschefen har framhållit, att genom särskilt tillkallade sakkunniga

ny utredning pågår rörande ändrad lagstiftning för de under lappmarkslagen

lydande skogar samt i samband härmed stående administrativa och

ekonomiska frågor. I avvaktan på resultatet av denna utredning har han

ansett nu förevarande anslag böra för instundande budgetår uppföras med

oförändrat belopp av 20,000 kronor.

utskottet. I likhet med departementschefen anser utskottet, att förevarande anslag

bör i avvaktan på resultatet av ovanberörda utredning angående ändrad

lagstiftning för de under lappmarkslagen lydande skogar m. m. uppföras

med oförändrat belopp. Utskottet kan sålunda icke biträda motionen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och med avslag å den i ämnet

väckta motionen 11:288 till främjande av skogsvård å

enskildas skogar i lappmarkerna samt Särna och Idre

socknar med flera områden anvisa för budgetåret 1929/

1930 ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

Skogsvårdens 128:o) Skogsvårdens befrämjande. Under punkt 123 har Kungl. Maj:t

befrämjande, föreslagit riksdagen att för budgetåret 1929/1930 anvisa till skogsvårdens

[123.] befrämjande att i mån av förefallande behov fördelas mellan vederbörande

skogsvårdsstyrelser ett extra reservationsanslag av 750,000 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

85

129:o) Statens skogsutdikningsanslag. Under punkt 124 har Kungl. Maj:t statens skogsföreslagit

riksdagen att för budgetåret 1929/1930 under benämning statens

skogsutdikningsanslag anvisa ett extra reservationsanslag av 500,000 kronor. [124.]

Beträffande denna framställning bar riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

130:o) Skogsvårdsstyrelsernas förbund. Under punkt 125 har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att såsom bidrag till bestridande av kostnaderna

under kalenderåret 1929 för skogsvårdsstyrelsernas förbund anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

Skogsvårdsstyrelsernas

förbund.

[125.]

erinra.

131:o) Utgifter för naturskyddsändamål. Under punkt 126 har Kungl. utgifter för

Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1929/1930 anvisa såsom sär- naturskydds
i

•ii . .. , ändamål.

skilda extra reservationsanslag [126 J

a) till kostnader för nationalparker 3,000 kronor,

b) till vetenskapsakademiens förvaltning av naturskyddsärenden 4,800

kronor.

Allt sedan år 1921 har i riksstaten å extra stat under titel utgifter för

naturskyddsändamål varit uppförda två reservationsanslag, det ena avsett

till bestridande av kostnader för nationalparker och det andra till gäldande

av resekostnader och övriga utgifter för vetenskapsakademiens förvaltning

av naturskyddsärenden. För budgetåret 1927/1928 var det förra anslaget

upptaget till 3,000 kronor och det senare till 4,800 kronor. Innevarande

budgetår har anslaget till kostnader för nationalparker uppförts med ett till

8,000 kronor förhöjt belopp, varav emellertid 5,000 kronor avsågos för vissa

reparationsarbeten å ett å Ängsö nationalpark beläget torp. Förvaltningsanslaget

utgår för sistnämnda budgetår med oförändrat belopp.

Med tillstyrkande av bifall till den av Kungl. Maj:t gjorda framställ- utskottet.

ningen hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1929/1930 anvisa

såsom särskilda extra reservationsanslag

a) till kostnader för nationalparker 3,000 kronor,

b) till vetenskapsakademiens förvaltning av naturskyddsärenden

4,800 kronor.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Xjantmäteriväsendet.

Lantmäteri- 132:o) Lantmäteristyrelsen. Under punkt 127 har Kungl. Maj:t föreslagit

styrelsen. riksdagen medgiva, att till det kanslibiträde hos lantmäteristyrelsen, som

L ''■* handhar kassa- och bokföringsgöromålen, må, utöver den med kanslibiträdesbefattningen

förenade avlöningen, från det i ordinarie avlöningsstaten för

styrelsen upptagna förslagsanslaget till avlöningar till ordinarie tjänstemän

utgå ett särskilt arvode av 768 kronor för år räknat.

(Statsrådsprotokollet sid. 268—272).

Motioner. I två inom riksdagen väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner

nämligen nr 13 i första kammaren av herr Linders och nr 23 i andra

kammaren av herr Johansson i Uppmälby har hemställts, att till det kanslibiträde

hos lantmäteristyrelsen, som handhar kassa- och bokföringsgöromålen,

må, utöver den med kanslibiträdesbefattningen förenade avlöningen, från

det i ordinarie avlöningsstaten för styrelsen upptagna förslagsanslaget till

avlöningar till ordinarie tjänstemän utgå ett särskilt arvode av 3,381 kronor

för år räknat.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionerna.

Jämlikt beslut av 1928 års riksdag (skr. nr 9 A p. 54) uppgår ordinarie

förslagsanslaget till lantmäteristyrelsen till 182,700 kronor. Den för tillämpning

från och med budgetåret 1928/1929 fastställda staten har följande ut
-

seende :

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............ kronor 139,700

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................................ » 2,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m......... » 38,000

Till bestridande av kostnader vid inspektioner........................ »_2,500

Förslagsanslag kronor 182,700.

Vad angår anslaget till avlöningar åt ordinarie tjänstemän må erinras,

att senast 1928 års riksdag på framställning av Kungl. Maj:t medgav, att

till det kanslibiträde hos lantmäteristyrelsen, som handhar kassa- och bokföringsgöromålen,

finge, utöver den med kanslibiträdesbefattningen (lönegragraden

B 7) förenade avlöningen, från nyssnämnda anslag utgå ett särskilt

arvode av 768 kronor för år räknat. Nämnda avlöningsförhöjning medgavs

i avvaktan på ifrågasatt allmän utredning rörande lönegradsplacering av registratorer

och kassörer vid de till allmänna civilförvaltningen hörande centrala

verken.

I sin framställning rörande anslagsbehovet för budgetåret 1929/1930 har

lantmäteristyrelsen ifråga om det ovannämnda kanslibiträdet, som handhar

kassa och bokföringsgöromålen anfört:

Utbetalningarna från styrelsen under budgetåret 1927/1928 hade uppgått

till 1,577,000 kronor, fördelade på ett avsevärt antal olika utgiftsgrupper

s. 87 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

87

och fjorton å femton tusen olika utbetalningsposter. Omfattningen av och

arbetet med ifrågavarande utbetalningar komme att från och med budgetåret

1928/1929 än ytterligare ökas, i det dels genom den nya jorddelningslagstiftningen

statsbidrag vid lantmäteriförrättningar medgivits ifråga om

bland annat vissa odlingskostnader, dels bestämts, att samtliga lantmäterikontorens

expenskostnader till största delen skulle gäldas genom styrelsens

försorg.

Jämlikt 11 § i gällande lantmäteriinstruktion (Sv. f. saml. nr 407/1927) ägde

den befattningshavare, åt vilken lantmäteristyrelsen anförtrodde kassagöromålen,

att utan särskilt beslut av styrelsen verkställa de utbetalningar, som

innebure en omedelbar tillämpning av gällande föreskrifter; dock ålåge det

styrelsen att meddela beslut, då olika meningar yppade sig i fråga om tolkningen

av meddelade föreskrifter eller då redogöraren det eljest begärde

,med hänsyn till uppkommen tveksamhet rörande rätta innebörden av sådana

föreskrifter.

Redogörarens tjänsteåligganden vore i den för styrelsen från och med

innevarande år gällande arbetsordningen angivna sålunda: att omliänderhava

verkets kassa samt i förekommande fall uppsätta promemoria att biläggas

rekvisition från statskontoret av erforderliga medel; att upprätta avlöningslistor

beträffande befattningshavare inom styrelsen och vid lantmäteriundervisningen

samt icke-ordinarie befattningshavare vid lantmäterikontoren och

extra lantmätare ävensom i förekommande fall uppsätta förslag till anordningsbeslut;

att till vederbörande befattningshavare utbetala de å avlöningslista

upptagna beloppen; att utbetala övriga av styrelsen beslutade utgifter;

att uppbära och redovisa de pensionsavgifter, som enligt gällande lag angående

civila tjänsteinnehavares rätt till pension skola utgöras av befattningshavare

inom styrelsen; att i författningsenlig ordning uttaga de pensionsavgifter,

som skola erläggas av inom styrelsen anställda delägare i civilstatens

änke- och pupillkassa i denna deras egenskap så ock av sådana delägare i

övrigt, vilka från styrelsen uppbure hela sin avlöning, ävensom att därefter

till nämnda kassa inleverera sagda medel; att enligt gällande bestämmelser

handhava och redovisa införselmedel; att enligt gällande bestämmelser ombesörja

och redovisa avsättning till befattningshavares skatt medelst inbetalning

å postgirokonto; att upprätta rapporter angående avlöningar och

arvoden, å vilka annan myndighet hade att utbetala dyrtidstillägg och tillfällig

löneförbättring; att till siffran granska och för varje månad för styrelsen

framlägga de räkningar och dylikt, som i och för utbetalning erfordrade

godkännande; att för varje månad inom 10 dagar efter dess utgång till

generaldirektören och till chefen för administrativa byrån avlämna rapporter,

utvisande ställningen å de särskilda anslag, som disponerades av styrelsen;

att till styrelsen årligen i god tid före den 15 september inkomma med

sådant räkenskapssammandrag, som avsåges i kungörelsen den 14 oktober

1910 (nr 113); att meddela de uppgifter, som skulle av styrelsen lämnas

till ledning för skattskyldiges taxering; att till socialstyrelsen årligen avgiva

erforderlig bränsleuppgift; samt att enligt gällande författning och föreskrifter

årligen upprätta dels inventarieförteckning och dels förteckning över från

statens centrala möbelförråd erhållna och hos styrelsen förvarade inventarier

ävensom till byggnadsstyrelsen insända sistnämnda förteckning.

De göromål, som sålunda åvilade redogöraren, vore enligt styrelsens mening

av den omfattning och betydelse samt av så ansvarsfull beskaffenhet,

att de icke längre borde ombesörjas av ett kanslibiträde, och syntes det styrelsen

angeläget, att frågan om inrättandet av en kassörs- och bokhållar
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

befattning hos styrelsen nu upptoges till slutligt avgörande. Styrelsen hölle

oek före att, även om frågan om en allmän lönegradsplacering av registratorer

och kassörer vid de centrala ämbetsverken ännu icke vunnit sin slutliga

lösning, hinder icke borde föreligga för ett definitivt ordnande av redogörarens

hos styrelsen löneförmåner. Lantmäteristyrelsen tilläte sig i detta

sammanhang erinra därom, att vid 1927 års riksdag beslut fattades om registratorstjänsternas

i statsdepartementen placering i lönegrad, ävensom att

därefter beträffande vissa centrala verk frågan om registratorsbefattning

varit föremål för slutligt avgörande. Med hänsyn till de olika meningar,

som i sammanhang med fattandet av sagda beslut kommit till synes, ansåge

sig lantmäteristyrelsen emellertid nu icke böra föreslå någon viss lönegrad

för den ifrågasatta kassörsbefattningen hos styrelsen utan tilläte sig, med

framhållande av de ansvarsfulla och omfattande åligganden av ekonomisk

art, vilka, på sätt ovan antytts, tillkom me befattningshavaren, och den vikt

det låge uppå att kunna förvärva en för befattningen fullt kvalificerad person,

hemställa, att densamma uppfördes i en mot tjänsten svarande lönegrad.

Styrelsen hemställde i anslutning härtill i nu förevarande avseende, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå rikdagen att från och med den 1 juli 1929, med

uteslutande av en av de å lantmäteristyrelsens stat uppförda kanslibiträdesbefattningarna

i lönegraden B 7, å samma stat upptaga en kassörs- och bokhållarbefattning

i den högre lönegrad än B 7, som av tjänstens beskaffenhet

kunde anses betingad.

I sitt över berörda framställning avgivna yttrande till Kungl. Maj:t har

statskontoret anfört bland annat.

Ehuruväl statskontoret icke ville förneka, att med hänsyn till omfattningen

av nyssnämnda göromål den kansliskrivaravlöning, befattningens

innehavare nu uppbure, kunde befinnas alltför låg, hyste statskontoret fortfarande

betänkligheter mot att tillstyrka en definitiv lönegradsplacering för

ifrågavarande redogörarbefattning, innan en av allmänna civilförvaltningens

lönenämnd påyrkad allmän utredning rörande lönegradsplacering av registratorer

och kassörer blivit verkställd. Då i det 1928 års lönekommitté lämnade

uppdraget torde få anses ingå att företaga en dylik utredning, finge

statskontoret hemställa, att lantmäteristyrelsens framställning i förevarande

avseende ej måtte föranleda annan Kungl. Maj:ts åtgärd än att densamma

överlämnades till nämnda kommitté för att tagas i övervägande vid utförande

av det kommittén lämnade uppdraget.

Departementschefen har för egen del yttrat följande.

»I fråga om bestridande av kassörs- och bokföringsgöromålen hos lantmäteristyrelsen

synes det mig väl uppenbart, att den nuvarande löneställningen,

lönegraden B 7, för den befattningshavare, som handhar ifrågavarande

göromål, icke torde kunna anses svara mot det med tjänsten förenade,

ansvaret och arbetet. Å andra sidan hyser jag emellertid i likhet med statskontoret

betänkligheter mot att tillstyrka en definitiv lönegradsplacering fö)’

ifrågavarande redogörarbefattning utan avvaktan på sådan utredning rörande

lönegradsplacering för registratorer och kassörer, som statskontoret i sitt utlåtande

berört. Frågan synes fördenskull böra bliva föremål för ytterligare

undersökning; och torde denna böra ske i samband med det åt 1928 års

lönekommitté lämnade uppdraget att verkställa revision av nu gällande

avlöningsreglemente m. m. Under tiden bör till förbättrande av löneställningen

för det kanslibiträde, som omhänderliar ifrågavarande arbete, fortfarande

utgå ett särskilt arvode å 768 kronor.»

s. 89 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

89

Motionärerna hava under hänvisning till de krävande och ansvarsfulla

uppgifter, som på sätt ovan nämnts åligger ifrågavarande kanslibiträde såsom

handhavare av lantmäteristyrelsens kassa och bokföringsgöromål, funnit

det vara med rättvisa och billighet överensstämmande, att denne befattningshavare

— i avvaktan på en slutlig lösning av förevarande fråga —- bereddes

sådant avlöningstillägg, att detta tillhopa med avlöningen i lönegraden B 7

uppginge till belopp motsvarande avlöning i lönegraden B 20 eller den lönegrad,

vari kassör och räkenskapsföraren hos statens provningsanstalt vore

placerad.

Vad i detta ärende anförts, synes utskottet giva vid handen, att den nuvarande

löneställningen, lönegraden B 7, för den befattningshavare, som

handhar ifrågavarande göromål, på sätt departementschefen uttalat, icke kan

anses motsvara det med tjänsten förenade ansvaret och arbetet. Med beaktande

härav har ock riksdagen medgivit, att till denne befattninghavare må

utgå ett tillägg av 768 kronor, varigenom den sammanlagda avlöningen

motsvarar lön enligt lönegraden B 11. Utskottet håller emellertid icke för

otroligt, att av den utredning, som, på sätt departementschefen anfört,

torde komma att verkställas av 1928 års lönekommitté, kan komma att framgå,

att ifrågavarande befattningshavare hör tillerkännas avlöning enligt högre

lönegrad. Då förslag från lönekommittén lärer vara att förvänta inom

en nära liggande framtid, synes ett uppskjutande av ställningstagande till

förevarande fråga icke heller ägnat föranleda någon mera avsevärd olägenhet.

Utskottet anser sig sålunda icke kunna biträda motionerna.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majts förevarande

framställning och med avslag å de i ämnet

väckta motionerna I: 13 och II: 23 medgiva, att till det

kanslibiträde hos lantmäteristyrelsen, som handhar kassaoch

bokföringsgöromålen, må, utöver den med kanslibiträdesbefattningen

förenade avlöningen, från det i ordinarie

avlöningsstaten för styrelsen upptagna förslagsanslaget

till avlöningar till ordinarie tjänstemän utgå

ett särskilt arvode av 768 kronor för år räknat.

133:o) Arkivaliernas hos lantmäteristyrelsen förteckning och förvaring.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 128 gjorda framställning

hemställer utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår till

bestridande av kostnader för förteckning och förvaring av

arkivalierna hos lantmäteristyrelsen anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra reservationsanslag av 13,500 kronor.

Utskottet.

Arkivaliernas

hos lantmäteristyrelsen

förteckning

och

förvar inq.

[128.]

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Lantmäteri
undervis
ningen.

1129.]

Lantmäteri*

kontoren i

länen.

[130.]

134:o) Lantmäteriundervisningen. Under punkt 129 har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att till lantmäteriundervisningens ordnande och bedrivande

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av

51,350 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

135:o) Lantmäterikontoren i länen. Under punkt 130 har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att a) godkänna följande övergångsstat för lantmäterikontoren

i länen att tillämpas från och med budgetåret 1929/1930:

Lön

Tjänst-

görings-

penningar

Orts-

tillägg

Summa

Titel

An-

tal

Kronor

Summa

5,000

2,500

7,500

ÖveiTantmätaren i Gotlands län .........

7,500

7,500

2,200

1,500

150

3,850

Assistenterna i Västernorrlands (2) och

Jämtlands län...... ........................

3

11,550

2,200

1,500

—

3,700

Annan assistent...............................

3

11,100

22,650

Summa kronor

30,150

Anm.: 1. Överlantmätare åtnjuter ett ålderstillägg till lönen å 600 kronor efter 5 år.

2. Assistent åtnjuter tre ålderstillägg till lönen å 500 kronor elter respektive 5,

10 och 15 år.

b) vid bifall härtill minska ordinarie förslagsanslaget till lantmäterikontoren

i länen, nu 547,000 kronor, med 3,700 kronor till 543,300 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet

sid. 275—282.

Jämlikt beslut av 1928 års riksdag har till lantmäterikontoren i länen

uppförts ett ordinarie förslagsanslag å 547,000 kronor, avsett till bestridande

av utgifterna för kontoren enligt en ordinarie stat och en övergångsstat.

I den ordinarie avlöningsstaten föreslås ingen förändring, varemot övergångsstaten

skulle minskas med 3,700 kronor beroende på bortfallande av ett

assistentarvode.

I stället för nämnda å övergångsstaten upptagna assistentarvode skulle i

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag och i överensstämmelse med vad som

vid den 1926 genomförda löneregleringen (IX H. T. sid. 396) förutsatts ett

ytterligare assistentarvode å 5,850 kronor inräknas i extra anslaget till avlöningar

åt förste assistenter och assistenter vid lantmäterikontoren i länen,

i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 66,900 kronor, och som

sålunda skulle upptagas till (66,900 + 5,850 = ) 72,750 kronor eller avrundat

till 72,800 kronor.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

91

Kungl. Maj:ts framställning föranleder ingen utskottets erinran. På grund

härav och med förmälan att utskottet under nästföljande punkt gör hemställan

om uppförande av det extra anslaget å 72,800 kronor till avlöningar

åt förste assistenter och assistenter vid lantmäterikontoren, hemställer utskottet

nu,

att riksdagen må

a) godkänna följande övergångsstat för lantmäterikontoren

i länen att tillämpas från och med budgetåret

1929/1930:

Lön

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Orts-

tillägg

Summa

Titel

Antal Kronor

Summa

5,000

2.500

1.500

7,500

3,850

!

— 7.500 7.500''

2,200

150

Assistenterna i Västernorrlands (2) och

3 11,550

3 i 11,100

’ ''

2,200

1,500

3,700

22,650

Summa kronor: 30,150

Anm.: 1. Överlantmätare åtnjuter ett ålderstillägg till lönen å 600 kronor efter 5 år.

2. Assistent åtnjuter tre ålderstillägg till lönen å 500 kronor efter respektive 5, 10

och 15 år.

b) vid bifall härtill minska ordinarie förslagsanslaget

till lantmäterikontoren i länen, nu 547,000 kronor, med

3,700 kronor till 543,300 kronor.

136:o) Avlöningar åt förste assistenter och assistenter vid lantmäterikontoren

i länen. Under åberopande av vad utskottet anfört under nästföregående

punkt och i enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 131 gjorda

framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må till avlöningar åt förste assistenter

och assistenter vid lantmäterikontoren i länen anvisa

för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 72,800

kronor.

137:o) Anskaffande för lantmäterikontoret i Vänersborg av kopior av

vissa kartor m. m. Under punkt 132 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för anskaffande för lantmäterikontoret i Vänersborg av kopior av vissa

kartor med tillhörande handlingar anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra

reservationsanslag av 10,000 kronor.

För anskaffande för lantmäterikontoret i Vänersborg av kopior av vissa

kartor med tillhörande handlingar, vilka gingo förlorade vid den eldsvåda,

Utskottet.

Avlöningar åt

förste assistenter

och

assistenter

vid lantmäterikontoren

i länen.

[131.]

Anskaffande

för lantmäterikontoret

i Vänersborg

av kopior

av vissa

kartor m. tn.

[132.]

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

som 1834 hemsökte Vänersborgs stad, har under senare år beviljats medel

av riksdagen. Anslaget uppgick för budgetåret 1926/1927 till 7,000 kronor

och för ett vart av de senaste två budgetåren — för möjliggörande av

arbetets påskyndande — till 10,000 kronor.

Med tillstyrkande av bifall till den av Kungl. Maj:t gjorda framställningen,

hemställer utskottet,

att riksdagen må för anskaffande för lantmäterikontoret

i Vänersborg av kopior av vissa kartor med tillhörande

handlingar anvisa för budgetåret 1929/1930 ett

extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

Avlöningar 138:o) Avlöningar till lantmäteripersonal, som sysselsattes med utförande

måteriperso- av lantmäteriförrättningar. Under punkt 133 har Kungl. Maj:t föreslagit

nai, som riksdagen a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet förordad

medutförande för den lantmäteripersonal, som sysselsättes med lantmäteriförrättningar,

av lantmäteri- att tillämpas från och med budgetåret 1929/1930, b) förklara, att de villkor

forrattnmgar. bestämmelser, som nu gälla för åtnjutande av de i avlöningsstaten för

ifrågavarande personal för ordinarie befattningar upptagna avlöningar, skola

vara gällande även i fråga om avlöningarna på den nya staten, c) vid bifall

härtill höja ordinarie anslaget till avlöningar till lantmäteripersonal, som

sysselsättes med lantmäteriförrättningar, nu 746,500 kronor, med 400 kronor

till 746,900 kronor.

Den av departementschefen förordade staten för här ifrågavarande lantmäteripersonal

har följande utseende.

Lön

Arvode

Orts-

tiUägg

Summa

Titel

An-

tal

Kronor

Summa

3,000

400

3,400

Distriktslantmätare, stationerad i Stock-

holm ..........................................

6

20,400

3,000

—

—

3,000

Annan distriktslantmätare..................

193

579,000

599,400

—

2,000

—

2,000

) 1

30

60,000

—

1,500

1,500

Extra lantmätare ...........................{

35

52,500

—

1,000

1,000

J l

35

35,000

147,500

Summa kronor

— j —

746,900

Anm. Distriktslantmätare åtnjuter tre ålderstillägg till lönen å 500 kronor efter respektive 5,

10 och 15 år.

I jämförelse med nu gällande stat innebär det här ovan intagna förslaget

till stat en höjning av 400 kronor beroende på att en förut i Sigtuna stationerad

distriktslantmätare fått sin stationeringsort förlagd till Stockholm, på

grund varav ortstillägg å nyssberörda belopp skulle utgå till honom.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 93

Kungl. Maj:ts förslag föranleder ingen utskottets erinran. Utskottet hemställer

alltså,

att riksdagen må

a) godkänna ovanstående förslag till stat för den lantmäteripersonal,

som sysselsättes med lantmäteriförrättningar,

att tillämpas från och med budgetåret 1929/1930,

b) förklara, att de villkor och bestämmelser, som nu

gälla för åtnjutande av de i avlöningsstaten för ifrågavarande

personal för ordinarie befattningar upptagna

avlöningar, skola vara gällande även i fråga om avlöningarna

på den nya staten,

c) vid bifall härtill höja ordinarie anslaget till avlöningar

till lantmäteripersonal, som sysselsättes med

lantmäteriförrättningar, nu 746,500 kronor, med 400

kronor till 746,900 kronor.

139:o) Tillskott till dyrtidstillägg till vissa lantmätare. Under punkt

134 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen a) medgiva, att under tiden 1 juli

1929—30 juni 1930 må till distriktslantmätare och extra lantmätare med

arvode, utöver dyrtidstillägg på grund av lön eller arvode, av statsmedel

utgå tillskott därtill på grund av inkomster för arbete enligt gällande lantmäteritaxa,

beräknade för distriktslantmätare till 4,000 kronor, för extra

lantmätare med arvode om 2,000 kronor till 3,200 kronor och för extra

lantmätare med arvode om 1,500 eller 1,000 kronor till 2,400 kronor, allt

för år räknat, b) medgiva, att för samma tid må till extra lantmätare utan

arvode av statsmedel utgå tillskott till inkomster för arbete enligt lantmäteritaxan

beräknade till 2,400 kronor för år, c) förklara, att beträffande

tillskott, som nu nämnts, de angående dyrtidstillägg för motsvarande tid

gällande bestämmelser skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse, med

rätt för Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter, som kunna vara

erforderliga för tillämpning av dessa bestämmelser, d) medgiva, att Kungl.

Maj:t må äga att, med tillämpning i den mån så kan ske av de angående

dyrtidstillägg gällande grunder, för samma tid medgiva tillskott av statsmedel

jämväl åt kommissionslantmätare och vice kommissionslantmätare,

som fortfarande utöva praktisk verksamhet, e) för nu angivna ändamål såsom

tillskott till dyrtidstillägg till vissa lantmätare anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra förslagsanslag av 330,000 kronor.

Utskottet vill erinra, att riksdagen bifallit av Kungl. Maj:t framlagt förslag

angående dyrtidstillägg för budgetåret 1929/1930 åt befattningshavare i statens

tjänst, vari Kungl. Maj:t utgått från att sådant dyrtidstillägg skulle för budgetåret

1929/1930 utgå efter enahanda grunder, som för innevarande budgetår.

Utskottet.

Tillskott till

dyrtidstillägg

till vissa lantmätare.

[134.]

Utskottet.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Bidrag till

jorddelningsförrättningar

ra. ra.

[135.]

Under hänvisning härtill och då utskottet icke funnit något att erinra

mot Kungl. Maj:ts förevarande framställning, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att under tiden 1 juli 1929—30 juni 1930

må till distriktslantmätare och extra lantmätare med

arvode, utöver dyrtidstillägg på grund av lön eller arvode,

av statsmedel utgå tillskott därtill på grund av inkomster

för arbete enligt gällande lantmäteritaxa, beräknade

för distriktslantmätare till 4,000 kronor, för

extra lantmätare med arvode om 2,000 kronor till 3,200

kronor och för extra lantmätare med arvode om 1,500

eller 1,000 kronor till 2,400 kronor, allt för år räknat,

b) medgiva, att för samma tid må till extra lantmätare

utan arvode av statsmedel utgå tillskott till inkomster

för arbete enligt lantmäteritaxan beräknade till

2,400 kronor för år,

c) förklara, att beträffande tillskott, som nu nämnts,

de angående dyrtidstillägg för motsvarande tid gällande

bestämmelser skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse,

med rätt för Kungl. Maj:t att meddela de närmare

föreskrifter, som kunna vara erforderliga för tilllämpning

av dessa bestämmelser,

d) medgiva, att Kungl. Maj:t må äga att, med tilllämpning

i den mån så kan ske av de angående dyrtidstillägg

gällande grunder, för samma tid medgiva

tillskott av statsmedel jämväl åt kommissionslantmätare

och vice kommissionslantmätare, som fortfarande utöva

praktisk verksamhet,

e) för nu angivna ändamål såsom tillskott till dyrtidstillägg

till vissa lantmätare anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra förslagsanslag av 330,000 kronor.

140:o) Bidrag till jorddelningsförrättningar m. m. Under punkt 135

har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att 1) höja ordinarie förslagsanslaget

till bidrag till jorddelningsförrättningar, nu 125,000 kronor, med 35,000

kronor till 160,000 kronor; 2) till bestridande i vissa fall med allmänna

medel av kostnader, förenade med inlösen av under nyttjanderätt upplåtet

område, anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av 100,000

kronor; 3) till bidrag till förrättningar enligt lagen om enskilda vägar anvisa

för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor.

I enlighet med ett av Kungl. Maj:t i proposition nr 133 till 1928 års

riksdag framlagt förslag har riksdagen (skr. nr 218) från och med

budgetåret 1928/1929 dels med uteslutande ur riksstaten av de däri upp
-

s. 95 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

95

tagna ordinarie förslagsanslagen till bidrag till jordavsöndringar och ägostyckningar

samt till bidrag till skiften, hemmansklyvningar och rågångsförrättningar

under benämning bidrag till jorddelningsförrättningar uppfört

ett ordinarie förslagsanslag av 125,000 kronor, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse

med i propositionen angivna grunder, dels ock med uteslutande

ur riksstaten av det däri upptagna ordinarie förslagsanslaget till bidrag till

utflyttnings- och väganläggningskostnader i sammanhang med skiften och

hemmansklyvningar under benämning bidrag till utflyttnings-, väganläggnings-

och odlingskostnader i sammanhang med skiften uppfört ett ordinarie

förslagsanslag av 300,000 kronor, likaledes att utgå i huvudsaklig överensstämmelse

med i propositionen angivna grunder.

Bestämmelserna rörande dessa anslag finnas meddelade i kungörelsen den

22 juni 1928 angående villkor för erhållande av statsbidrag till förrättningar

enligt lagen den 18 juni 1926 (nr 326) om delning av jord på landet

(nr 295).

Därjämte hava för budgetåret 1928/1929 anvisats dels till bestridande i

vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade med inlösen av under

nyttjanderätt upplåtet område, ett extra förslagsanslag av 100,000 kronor

dels ock till bidrag till förrättningar enligt lagen om enskilda vägar ett

extra förslagsanslag av 5,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär att till 160,000 kronor höja ordinarie förslagsanslaget

till bidrag till jorddelningsförrättningar, medan däremot övriga

tre ovanberörda anslag skulle upptagas med samma belopp som för innevarande

budgetår. Höjningen av anslaget till bidrag till jorddelningsförrättningar

är föranledd av väntad ökad belastning å anslaget.

Utskottet, som icke finner anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts framställning,

hemställer,

att riksdagen må

1) höja ordinarie förslagsanslaget till bidrag till jorddelningsförrättningar,

nu 125,000 kronor, med 35,000

kronor till 160,000 kronor;

2) till bestridande i vissa fall med allmänna medel

av kostnader, förenade med inlösen av under nyttjanderätt

upplåtet område, anvisa för budgetåret 1929/1930

ett extra förslagsanslag av 100,000 kronor;

3) till bidrag till förrättningar enligt lagen om enskilda

vägar anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra

förslagsanslag av 5,000 kronor.

Utskottet.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Tilläggsavvittring

i

Västerbottens

läns lappmark.

[136.]

Ströängars

indragande

till kronan.

[137.]

Kostnader

för provskiften

i Köp - parbergs län.

[138.]

Utskottet.

Kartarbeten

rrv. m.

[139.]

141:o) Tilläggsavvittring i Västerbottens läns lappmark. Med tillstyrkande

av bifall till den av Kungl. Maj:t under punkt 136 gjorda framställningen

hemställer utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår

för tilläggsavvittring i vissa delar av Västerbottens läns

lappmark anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag

av 125,000 kronor.

142:o) Ströängars indragande till kronan. Med tillstyrkan av bifall till

Kungl. Maj:ts under punkt 137 gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår

till bestridande av kostnaderna för ströängars indragande

till kronan anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra

förslagsanslag av 550,000 kronor.

143:o) Kostnader för provskiften i Kopparbergs län. Under punkt 138

har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen, att till bestridande av de kostnader

för laga skiften enligt lagen den 30 april 1925 (nr 102) rörande vissa laga

skiften inom de på bekostnad eller med understöd av staten storskiftade

delarna av Kopparbergs län, vilka jämlikt samma lag skola gäldas av allmänna

medel, anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av

100,000 kronor.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning

hemställer utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår

till bestridande av de kostnader för laga skiften enligt

lagen den 30 april 1925 (nr 102) rörande vissa laga

skiften inom de på bekostnad eller med understöd av

staten storskiftade delarna av Kopparbergs län, vilka

jämlikt samma lag skola gäldas av allmänna medel, anvisa

för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag

av 100,000 kronor.

Rikets allmänna kartverk.

144:o) Kartarbeten m. m. Under punkt 139 har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen medgiva, att gravören vid rikets allmänna kartverk Olga Herlin

må av sin tjänstgöring vid kartverket före konstituerandet till ordinarie

gravör tillgodoräkna så lång tid, som erfordras för uppflyttning i 18:de

löneklassen.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 7.

97

Under samma punkt liar departementschefen motiverat uppförande i riksstaten

för budgetåret 1929/1930 av dels under anslagstiteln rikets allmänna

kartverk ordinarie reservationsanslaget till kartarbeten m. m. med oförändrat

belopp 223,700 kronor dels ock ett extra reservationsanslag till diverse

behov vid rikets allmänna kartverk av 34,200 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 298—306.)

Beträffande Kungl. Ma,j:ts förslag om rätt för gravören vid kartverket

Olga Herlin, att för uppflyttning i löneklass tillgodonjuta viss tids tjänstgöring,

var frågan härom föremål för behandling vid 1928 års riksdag på

grund av en inom första kammaren väckt motion nr 6, vari hemställdes,

att riksdagen måtte besluta att tillerkänna Herlin rätt att för uppflyttning

i löneklass få tillgodoräkna sig halva sin tjänstgöringstid vid rikets allmänna

kartverk.

I sitt över motionen avgivna utlåtande yttrade jordbruksutskottet (uti. nr

1 p. 134) följande.

Att döma av de i motionen lämnade uppgifter och vissa vid densamma

fogade arbetsintyg synes Olga Herlin hava utfört ett synnerligen långvarigt

och väl vitsordat arbete i kartverkets tjänst. Utskottet, som i anslutning

härtill anser syftet med det framställda förslaget behjärtansvärt, finner

dock detta innefatta en fråga, som det närmast ankommer på vederbörande

myndighet och Kungl. Maj:t att pröva, samt att riksdagen i varje fall icke

bör på en motionsvis gjord framställning ingå på ett närmare bedömande

härav. Skulle emellertid Kungl. Maj:t finna, att omständigheterna i förevarande

fall böra föranleda ett hänskjutande av frågan till riksdagen, äger

Kungl. Maj:t möjlighet göra den framställning i ämnet, som därav kan

påkallas.

I enlighet med utskottets hemställan föranledde motionen icke någon riksdagens

åtgärd.

Utav i statsrådsprotokollet återgivna yttranden över en av Olga Herlin

hos Kungl. Maj:t gjord framställning i ämnet har statskontoret och allmänna

civilförvaltningens lönenämnd tillstyrkt åtgärd i den riktning Kungl. Ma:jts

förslag innebär.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

»Rörande frågan om gravören Olga Herlins placering i löneklass har

Herlin, enligt vad handlingarna i ärendet utvisa, utfört ett synnerligen långvarigt

och väl vitsordat arbete i kartverkets tjänst. Såsom framgår av jordbruksutskottets

hållning till det vid 1928 års riksdag väckta förslaget i

förevarande avseende har nämnda utskott ställt sig välvilligt till detsammas

syfte.

Genom det ovannämnda vid Herlins förnyade ansökning fogade intyget

av föreståndaren för reproduktionsdetaljen vid kartverket har vitsordats,

att det av Herlin utförda arbetet jämväl före hennes anställning såsom ordinarie

gravöl- trots hennes kortare arbetstid varit av samma omfattning

som det arbete, vilket utförts av övriga gravörer vid kartverket. Med hänsyn

härtill och i betraktande av vad i övrigt efter Kungl. Maj:ts — — —

Bihang till riksdagens protokoll 1929. It) samt. 1 höft. (Nr 1.) 7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

beslut den 11 mars 1927 i ärendet förekommit anser jag vägande skäl tala för,

att i förevarande fall ett undantag bör göras från gällande avlöningsreglementes

bestämmelser. Då på sätt statskontoret framhållit detta ej torde

kunna ske utan efter inhämtande av riksdagens medgivande, vill jag i enlighet

med statskontorets tillstyrkan förorda, att framställning i sådant avseende

göres till riksdagen.»

Utöver det ordinarie reservationsanslaget till kartarbeten in. in., vilket

upptagits med oförändrat belopp, 223,700 kronor, finnes för innevarande

budgetår till diverse behov vid rikets allmänna kartverk uppfört ett extra

reservationsanslag av 31,800 kronor.

Inberäknat en inkomst genom inflytande kartförsäljningsmedel, uppskattad

till 39,000 kronor, finnes alltså för innevarande budgetår för kartarbeten

in. m. tillgängligt ett belopp av (223,700 + 31,800 + 39,000=) 294,500 kronor.

Utgifterna under anslaget till kartarbeten m. m. för budgetåret 1929/1930

skulle enligt i statsrådsprotokollet framlagda beräkningar uppgå till 295,900

kronor fördelade på följande sätt.

Fältarbeten............................................................................

Utgivnings- och byråarbeten.............................................

Ortsnamngranskning .........................................................

Tillsyn och vård av kartor m. m.................................

Städning, uppvärmning och belysning .........................

Restitutionsapparat för bearbetning av flygfotografier

kronor 205,000

» 66,900

» 3,000

» 500

» 15,500

» 5,000

summa kronor 295,900.

Detta belopp skulle täckas genom

ordinarie anslag

kartförsäljningsmedel

Utöver sistnämnda summa erfordras alltså ett belopp av 34,200 kronor

att utgå av extra anslag, innefattande en höjning i jämförelse med motsvarande

anslag för innevarande budgetår med 2,400 kronor.

På grund av det synnerligen långvariga och väl vitsordade arbete gravören

Olga Herlin utfört i kartverkets tjänst samt med hänsyn tagen till

i ärendet i övrigt förebragta omständigheter anser utskottet det vara med

billighet överensstämmande, att hon, på sätt Kungl. Maj:ts framställning

innebär, för löneklassplacering må tillgodoräkna sig viss tjänstgöring.

Den av departementschefen gjorda beräkningen rörande utgifter under

budgetåret 1929/1930 för kartarbeten m. m. och diverse behov vid kartverket

har icke givit utskottet anledning till erinran.

Under nästföljande punkt kommer utskottet att göra hemställan om anvisande

av det extra anslaget för diverse behov å 34,200 kronor.

Under åberopande av det ovan anförda hemställer utskottet nu,

............. kronor 223,700

..............» 38,000

summa kronor 261,700.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

99

att riksdagen må

a) medgiva att gravören vid rikets allmänna kartverk

Olga Herlin må av sin tjänstgöring vid kartverket före

konstituerandet till ordinarie gravör tillgodoräkna så

lång tid, som erfordras för uppflyttning i 18:de löneklassen,

b) i riksstaten för budgetåret 1929/1930 under anslagstiteln

rikets allmänna kartverk uppföra ordinarie

reservationsanslaget till kartarbeten m. m. med oförändrat

belopp 223,700 kronor.

145:o) Diverse behov vid rikets allmänna kartverk. Under åberopande

av vad utskottet under nästföregående punkt anfört och i enlighet med

Kungl. Maj:ts under punkt 140 gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må för diverse behov vid rikets allmänna

kartverk anvisa för budgetåret 1929 1930 ett

extra reservationsanslag av 34,200 kronor.

146:o) Utgivande av ekonomisk karta över Hallands län. Under punkten

141 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att av det av 1920 års riksdag

beviljade anslaget å 56,000 kronor såsom bidrag till kostnaderna för utgivning

av ekonomisk karta över Hallands län anvisa för budgetåret 1929 1930

ett extra anslag av 2,612 kronor.

Med bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 95 av nionde huvudtiteln till

1920 års riksdag gjorda framställning har riksdagen såsom bidrag till kostnaderna

för utgivande av ekonomisk karta över Hallands län beviljat ett

anslag av 56,000 kronor. Härav har anvisats å extra stat för ett vart av

åren 1921 och 1922 ävensom budgetåren 1923/1924—1926/1927 ett reservationsanslag

av 8,000 kronor. Sammanlagt hava således hittills 40,000 kronor

anvisats för ändamålet. Det bidrag av statsmedel, som länets hushållningssällskap

åtnjuter för utgivning av nämnda karta, skall enligt av Kungl.

Maj:t utfärdade bestämmelser utgå med lika belopp, som hushållningssällskapet

betalar för ändamålet.

Kungl. Maj:ts förevarande framställning avser anvisande av ett anslag

av 2,612 kronor utgörande sista delen av statens kostnader för den ekonomiska

kartan över Halland varjämte motiveras beviljande av 13,388 kronor

för nyutgivning av vissa blad av generalstabens höjdkarta över Sverige.

Departementschefen har anfört följande:

»Jag tillstyrker kartverkschefens av statskontoret biträdda förslag om anvisande

för budgetåret 1929/1930 av 2,612 kronor för utgivningen av ifrågavarande

ekonomiska karta över Halland, utgörande sista del av det bidrag,

Diverse behov

vid rikets

allmänna

kartverk.

[140.]

Utgivande av

ekonomisk

karta Över

Hallands län.

[141.]

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet

Nyutgivning

av vissa utgångna

blad

av generalstabens

höjdkarta

över

Sverige.

[142.]

som staten genom ovanberörda beslut av 1920 års riksdag förbundit sig

lämna för ändamålet. Med inräknande av tidigare anvisningar uppgår

statens bidrag till kartan till en summa, som med 13,388 kronor understiger

det belopp, som av riksdagen beviljats för kartan.

Beträffande kartverkschefens framställning om anslag för nyutgivning av

vissa utgångna blad av generalstabens höjdkarta över Sverige i skala

1:500,000 synes i hög grad önskvärt, att ett genom statens försorg utgivet

kartverk av förevarande slag, vilket visat sig vara för verksamheten

inom skilda områden i landet påkallat, vederbörligen underhålles. Ett undanskjutande

härav torde medföra avsevärda olägenheter. Jag anser därför,

att medel böra för ändamålet beredas. Kartverkschefens i detta avseende

framställda krav, som i hans ansökning den 11 juni 1928 avsåg utgivning

av två då utgångna kartblad, har i hans senare framställning, sedan det

visat sig att ytterligare ett blad inom kort kunde väntas komma att utgå,

utvidgats att omfatta tre blad. I enlighet med vad statskontoret hemställt

tillstyrker jag anvisande såsom reservationsanslag av ett belopp, motsvarande

överskottet av det såsom bidrag till kostnaderna för utgivning av

ekonomisk karta över Halland tidigare beviljade anslaget.»

Utskottet finner icke anledning till erinran mot vad departementschefen

sålunda ifrågasatt.

Med förmälan att utskottet under nästföljande punkt gör hemställan om

beviljande av anslag för nyutgivning av vissa utgångna blad av generalstabens

höjdkarta över Sverige, hemställer utskottet nu,

att riksdagen må av det av 1920 års riksdag beviljade

anslaget å 56,000 kronor såsom bidrag till kostnaderna

för utgivning av ekonomisk karta över Hallands län

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 2,612

kronor.

147:o) Nyutgivning av vissa utgångna blad av generalstabens höjdkarta

över Sverige. Under åberopande av vad utskottet anfört under nästföregående

punkt och i enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 142 gjorda

framställning, hemställer utskottet,

att riksdagen må för nyutgivning av vissa blad av

generalstabens höjdkarta'' över Sverige av det av 1920

års riksdag beviljade anslaget å 56,000 kronor såsom

bidrag till kostnaderna för utgivning av ekonomisk karta

över Hallands län anvisa för budgetåret 1929/1930 ett

extra reservationsanslag av 13,388 kronor.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

101

Geologiska samt meteorologiska och hydrografiska

undersökningar.

148:o) Sveriges geologiska undersökning. Under punkt 143 har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet

förordad stat för Sveriges geologiska undersökning, att tilllämpas

från och med budgetåret 1929/1930; b) vid bifall härtill höja ordinarie

förslagsanslaget till Sveriges geologiska undersökning, nu 188,950 kronor,

med 550 kronor till 189,500 kronor.

Ordinarie förslagsanslaget till Sveriges geologiska undersökning är i riksstaten

för budgetåret 1928/1929 upptaget till 188,950 kronor.

Till Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten m. m. har för budgetåret

1928/1929 anvisats ett extra reservationsanslag av 124,400 kronor.

Den ifrågasatta höjningen av det ordinarie anslaget föranledes av ett

ålderstillägg åt en extra ordinarie befattningshavare och av viss arvodesförhöjning

åt vid undersökningen anställda städerskor. Sistberörda höjning

hänför sig till det förhållandet, att dyrtidstillägg jämlikt beslut av riksräkenskapsverket

icke får utgå på dessa arvoden.

Beträffande det extra anslaget föreslås ökning med ett belopp av 3,550

kronor, avsett för bestridande av kostnaderna för vissa reparationer och

ändringar av geologiska undersökningens i naturhistoriska riksmuseets

lokaler inrymda jordartslaboratorium.

Enligt departemenschefens förslag skulle staten för Sveriges geologiska

undersökning erhålla följande utseende.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............ kronor

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................................ »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m......... »

Expenser............................................................................................ »

förslagsanslag kronor

128,160

3,000

26,380

31,960

189,500.

Då de framställda förslagen icke giva utskottet anledning till någon

erinran, biträder utskottet desamma.

Med förmälan att utskottet under nästföljande punkt kommer att göra

hemställan om uppförande av extra anslaget till geologiska undersökningens

fältarbeten m. m. å 127,950 kronor, hemställer utskottet nu,

att riksdagen må

a) godkänna ovan intagna stat för Sveriges geologiska

undersökning, att tillämpas från och med budgetåret

1929/1930;

Sverige6

geologiska

v. nder8ökninq.

[143.]

Utskotlef.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Fältarbeten

m. m, vid

Sv er ig es geologiska

undersökning.

[144.]

Avlöningar

m. m. samt

arvoden åt

observatörer

vid statens

meteorologiskhydrografiska
anstalt.

[145.]

b) vid bifall härtill höja ordinarie förslagsanslaget

till Sveriges geologiska undersökning, nu 188,950 kronor,

med 550 kronor till 189,500 kronor.

149:o) Fältarbeten m. m. vid Sveriges geologiska undersökning. Under

åberopande av vad utskottet anfört under nästföregående punkt och i enlighet

med Kungl. Majtts under punkt 144 gjorda framställning får utskottet

hemställa,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersöknings

fältarbeten in. m. anvisa för budgetåret 1929/1930

ett extra reservationsanslag av 127,950 kronor.

150:o) Avlöningar in. in. samt arvoden åt observatörer vid statens ineteorologisk-hydrograflska

anstalt. I förslaget till rikstat för budgetåret 1929/

1930 har Kungl. Maj:t under anslagstiteln statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt uppfört dels ordinarie förslagsanslaget till avlöningar med oförändrat

belopp, 217,900 kronor, dels ock ordinarie reservationsanslaget till arvoden

åt observatörer med oförändrat belopp 90,000 kronor.

Under denna punkt har jämväl motiverats uppförande av vissa extra

anslag.

Utöver ovan angivna ordinarie anslag utgå till anstalten och därmed

sammanhängande verksamhetsgrenar för budgetåret 1928/1929 följande anslag

å extra stat:

telegramkostnader och kostnader för radioutsändningar, för
-

slagsanslag .................................................................................... kronor 105,000

diverse behov, reservationsanslag................................................ » 78,600

meteorologiska telegram från Färöarna och Island, reservationsanslag

................................................................................... » 3,500

meteorologiska iakttagelser i Abisko m. m., reservationsanslag » 19,500

summa kronor 206,600.

Efter redogörelse för en av styrelsen för statens meteorologiska anstalt

gjord framställning rörande anstaltens anslagsbehov för budgetåret 1929/1930

ävensom för avgivna utlåtanden av byggnadsstyrelsen och generaltullstyrelsen

i vissa delar samt av statskontoret beträffande ärendet i dess helhet

har departementschefen anfört huvudsakligen följande, varav framgår det

närmare innehållet av Kungl. Maj:ts förslag.

Vad anginge anslaget till telegramkostnader och kostnader för radioutsändning

har ifrågasatts, att åt statens meteorologisk-hydrografiska anstalt skulle

uppdragas de föreståndaren för östra issignaleringsområdet hittills påvilande

göromålen i fråga om issignalstjänsten. Enär detta arbete syntes nära anknyta

sig till den övriga väderlekstjänst, som av anstalten omliänderhades,

syntes ett bifall till ifrågavarande av vederbörande myndigheter tillstyrkta

framställning komma att medföra en ur praktisk synpunkt lämplig koncen
-

s. 103 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 103

tration av arbetet. Departementschefen ville fördenskull tillstyrka förslagets

genomförande.

Den för anstalten genom en dylik åtgärd beräknade ökningen i kostnader

uppginge till 9,500 kronor, därav 7,000 kronor avsåge utgifter för telegram,

500 kronor ökade expenskostnader samt 2,000 kronor arbetsbiträde i och för

issignalstjänsten. Av dessa kostnader torde, i anslutning till uppdelningen i

övrigt av anstaltens utgifter och då någon del av kostnaderna icke för närvarande

syntes böra upptagas under ordinarie anslagstitel, det för telegram

avsedda beloppet böra påföras nuvarande anslaget till telegramkostnader.

En nedsättning till 5,000 kronor syntes därvid kunna ske av det beräknade

kostnadsbeloppet, varigenom nämnda anslag skulle komma att uppgå till

110,000 kronor. Tillägget till expenserna torde böra tillföras den under

anslaget till diverse behov upptagna anslagsposten avseende »tillskott till

expenser», varjämte kostnaden för arbetsbiträde torde böra under samma

anslag upptagas såsom en särskild post å 2,000 kronor benämnd arbetsbiträde

vid issignalstjänsten.

Såsom framginge av statsrådsprotokollet över liandelsärenden hade av

chefen för handelsdepartementet i det i omkostnadsstaten för lots- och fyrinrättningen

ingående förslagsanslaget till uppehållande av issignalstjänsten

in. m. beräknats en nedsättning bland annat med 7,000 kronor motsvarande

den genom ifrågavarande överflyttning uppkommande besparingen.

I fråga om den i anslaget till diverse behov ingående posten publikationer

har departementschefen ansett, att man icke borde räkna med mindre medelsbehov

än 24,000 kronor. I anslagsposten bibliotek har föreslagits eu höjning

av 1,000 kronor. Med hänsyn till betydelsen av att biblioteket försättes

i välordnat skick hade departementschefen icke något att erinra mot förevarande

förslag, vilket biträtts jämväl av statskontoret. Under posten avseende

underhåll av stationer och utrustning hade ifrågasatts anvisande av

medel för utfinnande av lämpliga metoder för undersökning av temperatur

och fuktighet jämväl i de närmast marken belägna luftskikten. Enär en

undersökning av åsyftad art vore av särskild betydelse för vissa frågor rörande

växtlivet, tillstyrkte departementschefen beviljandet av det för ändamålet

beräknade av statskontoret utan erinran lämnade beloppet av 2,000 kronor.

I likhet med statskontoret funne departementschefen anslagsposten till observationer

av de högre luftlagren kunna något nedsättas under det av anstalten

beräknade beloppet (9,000 + reservation 4,700 =) 13,700 kronor. Statskontoret

hade föreslagit ett belopp av 10,000 kronor för ändamålet. Det

hade upplysts, att bland annat med hänsyn till de under olika år växlande

väderleksförhållandena och observationernas därav beroende omfattning jämförelsevis

stora växlingar kunde uppkomma i medelsbehovet. Att under

sådana förhållanden nedsätta beloppet så långt som statskontoret tänkt sig.

torde knappast vara tillrådligt. Såsom lämpligt belopp för anslagsposten

ville departementschefen föreslå 12,000 kronor. Det såsom bidrag till internationella

meteorologiska sekretariatet ifrågasatta beloppet av 720 kronor

torde böra godkännas.

Beträffande övriga poster under anslaget till diverse behov skulle, i överensstämmelse

med vad ovan anförts rörande överflyttandet av viss del av

issignalstjänsten till anstalten, posten tillskott till expenser höjas med 500

kronor till 11,500 kronor, varjämte en ny post å 2,000 kronor för arbetsbiträde

vid nämnda tjänst skulle tillkomma.

Vid bifall till vad departementschefen sålunda föreslagit skulle medelsbehovet

beräknas till (11,500 + 24,000 + 15,000 + 3,000 4- 13,500 - 12,000 -

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

1,400 + 720 -r 2,000 =) 83,120 kronor. Enligt statskontorets beräkning förefunnes

å ifrågavarande anslag en behållning av omkring 12,200 kronor.

Anstalten hade räknat med en betydligt lägre reservation. Enär det icke

kunde beräknas, huru stor del av nuvarande behållning, som med den växling

i medelsbehovet, som förekomme, kunde behöva tagas i anspråk under

nu löpande budgetår, torde försiktigheten bjuda att ej räkna med en större

reservation än 8,000 kronor. Det behövliga anslaget till diverse behov skulle

då bliva i avrundat tal 75,100 kronor.

Härutöver borde såsom förut utgå ett belopp av 6,000 kronor ur handelsoch

sjöfartsfonden för underhåll av stormvarningsstationer, att tillföras anslagsposten

underhåll av stationer och utrustning.

På grund av förefintlig behållning torde, i överensstämmelse med vad

statskontoret anfört, nytt anslag för meteorologiska telegram från Färöarna

och Island icke erfordras för budgetåret 1929/1930.

Beträffande meteorologiska iakttagelser i Abisko och vid Riksgränsen m. m.

syntes ett fullföljande av det förslag, som av anstalten framlagts rörande

överflyttande till tullverkets förut omförmälda byggnad vid Riksgränsen av

de meteorologiska observationer, som för närvarande verkställas vid Abisko,

otvivelaktigt medföra större nytta för väderlekstjänsten samt i övrigt i

vetenskapligt och praktiskt hänseende än bibehållande i Abisko av observationerna,

vilkas fortsatta bedrivande därstädes torde få anses vara av föga värde.

Då departementschefen därtill ansåge, att den omständigheten att oklarhet ännu

förelåge rörande av vem Abisko vetenskapliga station för framtiden skulle

drivas föga torde inverka på en förläggning av statens ifrågavarande meteorologiska

observationer, ville departementschefen tillstyrka den ifrågasatta överflyttningen,

för vilken såsom ett ytterligare skäl kunde anföras, att därigenom

tullverkets för närvarande icke utnyttjade byggnad i Riksgränsen åter kunde

komma till användning. Beträffande de härför beräknade engångskostnaderna,

innefattande bland annat ersättning för övertagande av ovanberörda tullverket

tillhöriga byggnad, torde dessa på av statskontoret anförda skäl kunna begränsas

till 8,000 kronor. Med avseende å övriga beräknade kostnader i samband

med förflyttningen hade departemenschefen intet att erinra emot den uppskattning

därav som verkställts av anstalten, dock att i överensstämmelse med

statskontorets förslag ersättningen för den föreslagne meteorologen vid Riksgränsen

borde utgå i form av ett arvode å 4,800 kronor för år, å vilket

arvode dyrtidstillägg och tillfällig löneförbättring ej borde utgå. Med iakttagande

härav skulle förflyttningen och anordnandet av arbetet i Abisko

och Riksgränsen under övergångsåret 1929/1930 komma att draga en

kostnad av, förutom engångsutgiften å 8,000 kronor, ett belopp av (5,250 +

13,000 + 3,750 =) 22,000 kronor eller sålunda tillhopa 30,000 kronor.

Vad anginge de årliga kostnaderna för framtiden märktes, att den för närvarande

utgående posten 1,500 kronor till ersättning till biträden för de

meteorologiska iakttagelsernas beräkning och korrekturläsning komme att

bortfalla, i det detta arbete direkt övertoges av anstalten. Härförutom torde en

väsentlig nedsättning vara att emotse i posten tryckning av iakttagelser,

sedan de äldre årgångarna av dessa färdigställts. Med avdrag av nämnda

1,500 kronor skulle utgifterna bliva för iakttagelserna vid Riksgränsen 16,232

kronor och för arbetena i Abisko 7,500 kronor eller sålunda tillhopa 23,732

kronor. Detta innebure en ökning av 4,232 kronor i det för närvarande för

ändamålet utgående beloppet, men vore, såsom nyss antytts, häri att framdeles

förvänta betydande minskning.

Vad slutligen beträffade kostnaderna för vattenfallsförteckning för mellersta

s. 105 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

105

och södra Sverige ville departementschefen erinra, att enligt den plan, som förelädes

1928 års riksdag, totalkostnaderna för vattenfallsförteckningen beräknades

uppgå till i avrundat tal 63,500 kronor fördelade på 5 år med 12,700 kronor

om året enligt följande uppställning: arvoden till observatörer 5,000 kronor,

fältarbeten 5,804 kronor samt extra biträden 1,896 kronor. Den sålunda

uppgjorda planen syntes böra fullföljas. Den besparing, som vid utgången

av budgetåret 1927/1928 förefanns å det äldre anslaget till vattenfallsförteckningens

avslutande, uppgick till 23,360 kronor. Enligt anstaltens uppgift

tarvades härav ett mindre belopp för sistnämnda förteckning. Enär

den beräknade utgiften för vattenfallsförteckningen för mellersta och södra

Sverige för budgetåret 1928/1929 utgjorde 12,700 kronor, återstode efter samma

belopps avdrag från nämnda behållning en summa av 10,660 kronor. Under

antagande att för den äldre förteckningen krävdes omkring 300 kronor,

torde sålunda för arbetsplanens fullföljande för budgetåret 1929/1930 behövas

ett anslag av i runt tal det begärda beloppet 2,400 kronor, vilket

borde upptagas såsom extra reservationsanslag. Härförutom borde medgivande

inhämtas av riksdagen att för vattenfallsförteckning för mellersta och södra

Sverige använda behållningen å tidigare i riksstaten uppförda anslag till

vattenfallsförteckningens avslutande, i den mån samma anslag icke erfordrades

för det med anslaget ursprungligen avsedda ändamålet.

Utskottet har icke funnit skäl till erinran mot de sålunda framställda

förslagen.

Beträffande ovan angivna extra anslag kommer utskottet att göra hemställan

under följande punkter.

Utskottet hemställer nu,

att riksdagen må

1) i riksstaten för budgetåret 1929 1930 under anslagstiteln

statens meteorologisk-hydrografiska anstalt uppföra

ordinarie förslagsanslaget till avlöningar in. in. med

oförändrat belopp, 217,900 kronor;

2) i riksstaten för budgetåret 1929/1930 under samma

anslagstitel uppföra ordinarie reservationsanslaget till

arvoden åt observatörer med oförändrat belopp, 90,000

kronor.

151:o) Telegramkostnader och kostnader för radioutsändningar vid statens

meteorologisk-hydrografiska anstalt. Under åberopande av vad utskottet

under nästföregående punkt anfört och i enlighet med Kungl. Maj:ts

under punkt 146 gjorda framställning, hemställer utskottet,

att riksdagen må för telegramkostnader och kostnader

för radioutsändningar vid statens meteorologisk-hydrogratiska

anstalt anvisa för budgetåret 1929/1930 ett

extra förslagsanslag av 110,000 kronor.

Utskottet.

Telegramkostnader

och

kostnader för

radioutsändningar

vid

statens meteorologiskhydrografiska

anstalt.

[146.]

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Diver8e behov

vid statens

meteorologiskhydrografiska

anstalt.

[147.]

Meteorologiska

telegram

fr ån Färöarna

och Island.

[148.]

Meteorologiska

iakttagelser

i

Abisko och vid

Riksgränsen

m. m.

[149.]

Vatten fallsförteckning

för mellersta

och södra

Sverige.

[150.]

Hydtogeologiska

specialundersökningar.

[151.]

152:o) Diverse behov vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt.

Under åberopande av vad utskottet anfört under punkt 150 och i enlighet

med Kungl. Maj:ts under punkt 147 gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må för diverse behov vid statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra reservationsanslag av 75,100 kronor.

153:o) Meteorologiska telegram från Färöarna och Island. Såsom framgår

av den av departementschefen under punkt 145 i statsrådsprotokollet lämnade

redogörelsen erfordras för budgetåret 1929/1930 icke något anslag för

meteorologiska telegram från Färöarna och Island, vilket utskottet velat härigenom

för riksdagen

omförmäla.

154:o) Meteorologiska iakttagelser i Abisko och vid Riksgränsen m. ni.

Under åberopande av vad utskottet anfört under punkt 150 och i enlighet

med Kungl. Maj:ts under punkt 149 gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må för meteorologiska, seismologiska

och magnetiska iakttagelser vid naturvetenskapliga stationen

i Abisko ävensom vid Riksgränsen samt för

publicerande av dylika iakttagelser vid nämnda stationer

och stationen vid Vassijaure anvisa för budgetåret 1929/

1930 ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor.

155:o) Aattenfallsförteckning för mellersta och södra Sverige. Under

åberopande av vad utskottet anfört under punkt 150 och i enlighet med

Kungl. Maj:ts under punkt 150 gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till upprättande av en vattenfallsförteckning för

mellersta och södra Sverige anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra reservationsanslag av kronor 2,400,

b) medgiva, att behållningen å tidigare i riksstaten

uppförda anslag till vattenfallsförteckningens avslutande

må användas till upprättande av nämnda vattenfallsförteckning

för mellersta och södra Sverige i den

mån samma anslag ej erfordras för det med dem

ursprungligen avsedda ändamålet.

156:o) Hydrogeologiska specialundersökningar. Med tillstyrkan av bifall

till Kungl. Maj:ts under punkt 151 gjorda framställning hemställer utskottet,

s. 107 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

107

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår

till utförande av hydrogeologiska specialundersökningar

för den hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag

av 12,100 kronor.

IMvcrse.

157:o) Skrivmaterialier och expenser, ved in. in. Under punkt 152 kar

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att höja ordinarie förslagsanslaget till

skrivmaterialier och expenser, ved m. m., nu 275,000 kronor, med 50,000

kronor till 325,000 kronor.

Ordinarie förslagsanslag till skrivmaterialier och expenser, ved m. m.

bestämdes av 1928 års riksdag till 275,000 kronor. Utgifterna från anslaget

hava utgjort under budgetåret 1925/1926 335,195 kronor 44 öre, under

budgetåret 1926/1927 298,222 kronor 26 öre samt under budgetåret 1927

1928 364,956 kronor 99 öre. Med hänsyn till att anslaget sålunda, trots

de åtgärder som vidtagits för att begränsa utgifterna för ifrågavarande

ändamål, avsevärt överskridits, har departementschefen tillstyrkt en förhöjning

av anslaget till 325,000 kronor.

I överensstämmelse med den av departementschefen gjorda anslagsberäkningen

hemställer utskottet,

att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget till

skrivmaterialier och expenser, ved in. in., nu 275,000

kronor, med 50,000 kronor till 325,000 kronor.

158:o) Tryckningskostnader. Under punkt 153 har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att höja ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader,

nu 40,055 kronor, med 5 kronor till 40,060 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget till

tryckningskostnader, nu 40,055 kronor, med 5 kronor

till 40,060 kronor, dock att i anslaget må få göras den

ändring, som för jämnande av huvudtitelns slutsumma

kan visa sig erforderlig.

159:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Under punkt 154

har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att höja ordinarie reservationsanslaget

till kostnader för kommittéer och utredningar genom sakkunniga, nu 70,000

kronor, med 15,000 kronor till 85,000 kronor.

Skrivmaterialier

och expenser,

ved

w. m.

[152.]

Utskottet.

Trycknings
kostnader.

[153.]

Kommittéer

och utredningar

genom

sakkunniga.

[154.]

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Extra utgifter.

[155.]

Tillfällig löneförbättring

åt

viss personal

inom den

civila statsförvaltningen.

[156.]

Tillfälliga

lönetillägg åt

vissa vaktmästare

och

med dem jämställda

befattningshavare.

[157.]

Utskottet.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

160:o) Extra utgifter. Under punkt 155 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att höja ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter, nu 70,000

kronor, med 20,000 kronor till 90,000 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

161:o) Tillfällig löneförbättring åt viss personal inom (len civila statsförvaltningen.

Under punkt 156 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att,

i avbidan på den proposition i ämnet som kan varda förelagd riksdagen,

för beredande av tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen beräkna för budgetåret 1929/1930 under nionde huvudtiteln

ett belopp av 81,500 kronor.

över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

anmäla.

162:o) Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga

befattningshavare. Under punkt 157 har Kungl. Maj:t förslagit

riksdagen att för beredande av tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare

och med dem jämförliga befattningshavare anvisa för budgetåret 1929/1930

ett extra förslagsanslag av 1,500 kronor.

Från och med budgetåret 1923/1924 hava tillfälliga lönetillägg utgått till

vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare. Bestämmelser

härom hava meddelats i kungörelsen den 22 juni 1923 (nr 276), vilka bestämmelser

förlänats förlängd giltighet för efterföljande budgetår, för budgetåret

1928/1929 genom Kungl. Maj:ts brev i ämnet den 8 juni 1928.

Departementschefen har i ärendet anfört, att av de i förenämnda kungörelse

den 22 juni 1923 upptagna verk och inrättningar, vid vilka tillfälliga

lönetillägg kunna komma ifråga, återstode för nionde huvudtitelns

vidkommande allenast lantbruksinstitutet vid Ultuna samt lantbruks- och

mejeriinstitutet vid Alnarp. För därstädes anställda befattningshavare av

ifrågavarande slag torde tillfälligt lönetillägg böra utgå jämväl under budgetåret

1929/1930 med samma belopp och enligt enahanda bestämmelser som

för budgetåret 1928/1929.

Under erinran att riksdagen i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag fattat

beslut rörande grunder för ifrågavarande tillfälliga lönetillägg hemställer

utskottet,

s. 109 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

109

att riksdagen må för beredande av tillfälliga lönetillägg

åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga

befattningshavare anvisa för budgetåret 1929/1930 ett

extra förslagsanslag av 1,500 kronor.

163:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Under punkt

158 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till bestridande av kostnader

för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid de till jordbruksdepartementet

hörande ämbetsverk och kårer anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra

förslagsanslag av 1,100,000 kronor.

Under erinran att riksdagen i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag fattat

beslut rörande allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst hemställer utskottet,

att riksdagen må till bestridande av kostnader för

dyrtidstillägg åt befattningshavare vid de till jordbruksdepartementet

hörande ämbetsverk och kårer anvisa för

budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av 1,100,000

kronor.

Övriga ordinarie anslag.

164:o) I avseende å de i nu gällande riksstat under nionde huvudtiteln

uppförda ordinarie anslag, som icke här ovan eller i riksdagens skrivelse den

13 mars 1929, nr 50, blivit särskilt omnämnda, har någon förändring icke

ifrågasatts.

Utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslag under nionde huvudtiteln,

vilka icke blivit här ovan eller i riksdagens

skrivelse den 13 mars 1929, nr 50, särskilt omförmälda,

må i riksstaten för budgetåret 1929/1930 upptagas med

oförändrade belopp.

Stockholm den 20 mars 1929.

På jordbruksutskottets vägnar:

Dyrtidstillägg

åt befattningshavare

t

statens tjänst.

[158.]

Övriga ordinarie

anslag.

C. J. JOHANSSON.

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Sederholm, Nilsson i Kabbarp, Andersson i Fältenborg,

Sjöblom, Tjällgren, von Stockenström, Gabrielsson och Kropp; samt

från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Hedlund i Häste, Sköld, Karlström,

Andersson i Grimbo, Svensson i Grönvik, Weibull och Olsson i Hödningsberg;

med undantag därav att vid behandling av punkterna:

42—164 herr Henriksson deltagit i stället för herr Tjällgren,

42—113 herr Johansson i Väby i stället för herr Hedlund i Häste,

105 — 164 herr Fritiof Gustafson i stället för herr Sederholm,

114—164 herr Karlsson i Gillberga i stället för herr Andersson i Fältenborg, herr Gustafson

i Viminerby i stället för herr Karlström, herr Pehrsson i Bramstorp i stället

för herr Andersson i Grimbo och herr Andersson i Tungelsta i stället för herr

Sköld.

Reservationer

Under punkt 5 (assistenter hos lantbruksingenjörer) av herrar Sederholm,

Andersson i Fältenborg, von Stockenström, Gabrielsson, Hedlund i Häste,

Andersson i Grimbo och Weibull, som ansett, att utskottets utlåtande bort

hava följande lydelse:

»Såsom lantbruksstyrelsen framhållit stå de förekommande dröjsmålen med

utförande av begärda förrättningar för planläggning av torrläggningsföretag

i samband med det förhållandet, att lantbruksingenjörerna icke äga

möjlighet att vid sådana förrättningars verkställande i erforderlig utsträckning

anlita biträden (assistenter). På grund härav och med hänsyn till den stora

balans, som enligt lantbruksstyrelsens ovanberörda skrivelse föreligger i

berörda avseende, anser sig utskottet icke böra motsätta sig att på sätt i

motionen föreslås en höjning sker i förevarande anslag för möjliggörande

av en utsträckning för budgetåret 1929/1930 av assistenternas anställningstid

till 540 månader. En sådan utsträckning torde i varje fall vara ägnad att

i sin mån minska ovanberörda olägenheter. Detta förslag innebär i motsats till

det av lantbruksstyrelsen framställda förslaget — vilket departementschefen

under hänvisning till pågående utredning rörande lönereglering för lantbruksingenjörer

icke ansett sig kunna tillstyrka -— icke någon förändring

beträffande de belopp, som för närvarande kunna utgå av statsmedel för avlönande

av assistent hos lantbruksingenjör, och kan därför enligt utskottets

mening icke befaras föregripa den av departementschefen omförmälda utredningen.

Då utskottet sålunda tillstyrker en höjning av anslaget ifråga

till 54,000 kronor, vill utskottet emellertid anföra följande.

Lantbruksstyrelsen har framhållit, att det på grund av den starka utvecklingen

av lantbruksingenjörernas tjänsteåligganden blivit nödvändigt att i

alltmer ökad omfattning anförtro hos lantbruksingenjörerna anställda assistenter

utförandet av jämväl sådana undersökningar och andra arbeten av

s. 111 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

111

mera maktpåliggande och grannlaga art, vilka i allmänhet förut kunnat

medhinnas av lantbruksingenjörerna själva. Vidare har styrelsen anfört,

att någon effektiv kontroll av det sätt, varpå assistent utförde honom anförtrodda

åligganden, icke vore möjlig med hänsyn till lantbruksingenjörens

av andra tjänsteplikter strängt upptagna tid. Lantbruksingenjören vore

emellertid på grund av den rent privata naturen av mellan honom och

assistenten träffat anställningsavtal personligen ansvarig för alla av denne utförda

arbeten.

Vid angivna förhållande och i betraktande av de av riksdagens revisorer

1927 gjorda anmärkningar mot handläggningen av vissa torrläggningsföretag

vill utskottet understryka vikten av att såsom assistenter endast antagas sådana

personer, vilka äga för ifrågakommande arbeten erforderlig kompetens och

erfarenhet.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majtts förevarande

framställning och den i ämnet väckta motionen

1:44, såsom bidrag till avlönande av assistenter hos

lantbruksingenjörer anvisa för budgetåret 1929/1930 ett

extra anslag av 54,000 kronor.»

Under punkt 7 (centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet

m. m.)

1) beträffande II) av herrar Sederholm, Nilsson i Kabbarp, Andersson i

Fältenborg, von Stockenström, Gabrielsson, Hedlund i Häste och Weibull,

som anfört följande:

Vi anse, att de vid centralanstalten för närvarande pågående försöken

med elektrisk bestrålning av växter under glas böra fullföljas samt att för

säkerställande härav det av motionärerna föreslagna anslaget synes erforderligt.

Vi hemställa därför,

att riksdagen må, för möjliggörande vid centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet av fortsatta försök

med elektrisk bestrålning av växter under glas, för

budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag

av 7,500 kronor; samt

2) av herr Sköld mot vissa delar av utskottets motivering.

Under punkt 42 (förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar

hos nötkreaturen) av herr Carlström mot vissa delar av utskottets motivering.

Under punkt 85 (lindring av fraktkostnader för kalk m. m.) av herr

Andersson i Grimbo, som hemställt,

att riksdagen måtte, till lindring av fraktkostnaderna

vid transport å järnväg och å statens järnvägars auto
-

s. 112 Kontrollera mot PDF

112 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

mobillinjer, då dessa drivas i samtrafik med järnväg, av

kalk, kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets behov,

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag

av 600,000 kronor att utgå enligt nu gällande bestämmelser

för sådan fraktlindring vid transport å järnväg.

Under punkt 113 (förlängd giltighetstid för avlöningsreglementet för

tjänstemän vid domänverket) av herrar Andersson i Grimbo, Carlström,

Svensson i Grönvik och Olsson i Rödningsberg, som ansett, att utskottets

utlåtande bort hava följande lydelse:

»Utskottet vill ingalunda förneka, att det ekonomiska resultatet av ett affärsföretag

av domänverkets art och omfattning kan vara i icke ringa mån

beroende av dugligheten hos verkets chef. Å andra sidan kan utskottet icke

bortse ifrån att även i trots av de i enskild tjänst utgående höga lönerna

framstående personer kunna finna med sin fördel förenligt att åtaga sig en

befattning av ifrågavarande art med hänsyn till de särskilda förmåner i

andra avseenden, som likväl äro förenade med anställning i statens tjänst.

I varje fall måste utskottet hysa allvarliga betänkligheter mot att utan

avvaktan på resultatet av den av 1920 års riksdag begärda utredningen

rörande löne- och organisationsförhållandena vid domänverket företaga eu

löneförhöjning för nu ifrågavarande befattningshavare. Utskottet kan heller

icke förbise de konsekvenser med avseende å chefsbefattningarna vid postoch

telegrafverken — vilka verk äro de till de affärsdrivande verken hänförda

verken, vilkas chefer åtnjuta arvoden understigande det nu för chefen

för domänverket ifrågasatta — som en sådan åtgärd kan befaras medföra.

Härtill kommer att 1928 års lönekommitté — från vilken förslag lärer

vara att förvänta inom en nära liggande framtid — icke torde kunna undga

att i samband med dyrtidstilläggens inarbetande i de fasta löne- och pensionsbeloppen

beröra förevarande arvodesfråga. Denna omständighet synes utskottet

vara ett ytterligare skäl för att icke redan nu ingå på ett slutligt

bedömande av denna fråga. Utskottet kan sålunda icke biträda Kungl. Maj:ts

förevarande framställning i vad den avser höjning av domänverkschefens arvode.

I övrigt har utskottet intet att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

framställning.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i så måtto bifalla Kungl. Maj:ts

förevarande framställning, att riksdagen må medgiva,

att det av 1920 års riksdag provisoriskt antagna avlöningsreglementet

för tjänstemän vid domänverket må,

med de ändringar däri, som riksdagen sedermera godkänt,

tillsvidare äga provisorisk tillämpning jämväl under

tiden från och med den 1 januari 1930 till och med

den 31 december 1930.»

s. 113 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

113

Verkliga utgifter.

IX. Nionde huvudtiteln. Jordbruksdepartementet.

'' '' '' "

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

A. Departementet.

1

Departementschefen .............................................

24,000

2

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, för-

1 j

slagsanslag ...................................................

188,700

3

Kostnader för renskrivning m. m. för regeringsrätts-

ärenden .......................................................................

2,000|

Säger för departementet

212,700

2.0001

B. Lantbruksstyrelsen m. m.

I

1

Lantbruksstyrelsen, förslagsanslag..........

225,000

Lantbruksingenjörer och deras biträden:

2

Lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater ........

O

bo

o

o

3

Tillskott till dyrtidstillägg för lantbruksingenjörer

och lantbruksstipendiater, förslagsanslag.............

22,000j

4

Assistenter hos lantbruksingenjörer............................

4 8,000 j

110,800

70,000|

Statskonsulenter och deras biträde:

5

Statskonsulenter, förslagsanslag.............................

34,800

6

Stipendiat i boskapsskötsel och mejerihushållning

m. m.........................................................................

2,500

Säger för lantbruksstyrelsen m. m.

370,600

72,500

C. Lantbruksakademien och försöksväsendet

på jordbruksområdet m. m.

Lantbruksakademien:

1

Lantbruksakademien, förslagsanslag ..............

12,90o!

2

Lantbruksakademiens museum, bibliotek, in. m., re-

servationsanslag ........................................................

16,000|

28,900|

Försöksväsendet på jordbruksområdet:

3

Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruks-

området, förslagsanslag .................................

381,350

4

Forskningsverksamhet på biodlingens område ........!

6,500

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 10 samt. 1 häft. (Nr 1.)

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

5

6

7

8

9

10

Instrument in. m. vid centralanstaltens för försöks- väsendet på jordbruksområdet avdelning för lant-

bruksbotanik, reservationsanslag ............................

Fast försöksverksamhet vid statsunderstödda lant- bruks- och lantmannaskolor....................................

Fast försöksgård för jordbruket, reservationsanslag....

Driftkostnader för en fast försöksgård för jordbruket

Internationella lantbruksinstitutet i Rom, reservations- anslag .......................................................................

Internationella frysinstitutet i Paris ........................

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

8,000

7,500

79,400

22,000

8,000

865

389,350

124,265

Säger för lantbruksakademien och försöksväsendet på

jordbruksområdet m. m.............................................

418,250

124,265

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och

lantmannanäringar.

Lantbruksinstituten:

1

Lantbruksinstitutet vid Ultuna....................................

97,500

2

Diverse behov vid lantbruksinstitutet vid Ultuna....

20,500

3

Lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp................

117,900

4

Diverse behov vid lantbruks- och mejeriinstitutet

vid Alnarp ...............................................................

8,500

215,400

29,000

5

Lanthushållningsseminariet å Rimforsa, förslagsanslag

21,200

Lägre lantbruksundervisning m. m.:

6

Understöd åt lantmannaskolor, förslagsanslag............

420,000

7

Ökat understöd åt lantmannaskolor, förslagsanslag....

22,000

8

Understöd åt lanthushållsskolor, förslagsanslag ........

235,000

9

Ökat understöd åt lanthushållsskolor, förslagsanslag

8,000

10

Understöd åt lantbruksskolor, förslagsanslag ............

122,500

11

Dyrtidstillägg åt föreståndare och lärare vid lant-

manna-, lanthushålls- och lantbruksskolor, för-

slagsanslag ................................................................

135,000

12

Lantbruksskolan vid Ultuna, förslagsanslag................

9,350

13

Inspektion över de lägre lantbruksundervisningsan-

stalterna ...................................................................

5,000

14

Lägre mejeriskolor för kvinnor, reservationsanslag...

22,000

15

Utbildningskurser för kontrollassistenter, reservations-

anslag .......................................................................

12,000

16

Utbildningskurser för ladugårdsförmän och svinskö-

tare, reservationsanslag ...........................................

21,500

17

Utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare

Norrland och Dalarna, reservationsanslag ...........

3,500

18

Utbildningskurser i beteskultur och ängsskötsel, re

servationsanslag .......................................................

3,200

s. 115 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

115

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

Hovbeslagsskolan vid Alnarp ....................................

Understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisnings- anstalter, förslagsanslag...........................................

Trädgårdsundervisningen:

Högre utbildning i trädgårdsfacket, reservationsanslag

Lantbruksakademiens trädgårdsskola ........................

Trädgårdsskolan vid Alnarp........................................

Försöksverksamhet med köksväxter vid Alnarps träd- gårdar ......................................................................

Trädgårdsskolorna i mellersta och norra Sverige ....

Trädgårdsskola för kvinnor ........................................

Kurser i trädgårdsskötsel, reservationsanslag ............

Reseunderstöd för lantbrukets studerande, reservations- anslag ...........................................................................

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

5,400

160,000

979,250

205,200

4,800

10,000

10,000

30,000

21,300

7,000

17,000

54,800

45,300

20,000

Säger för undervisningsanstalter för jordbruk och lant-

mannanäringar...............................................................

1,269,450

300,700

E. Stuteriväsendet.

1

1

Stuteriöverstyrelsen, förslagsanslag ...............................

33,600

2

Avlöningar till tjänstemän vid hingstdepåer och stuteri,

förslagsanslag ...............................................................

42,000

3

Avlöningar till övrig personal vid hingstdepåer och

stuteri, förslagsanslag...................................................

70,000

4

Hästavelns befrämjande, reservationsanslag, att direkt

utgå av totalisatormedel ...........................................

475,000

Säger för stuteriväsendet

620,600

F. Boskapsskötsel m. m.

Nölboskapsavelns befrämjande:

1

Befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln, reser-

vationsanslag...............................................................

273,000

2

Understöd åt kontrollföreningsverksamhet, reserva-

tionsanslag...................................................................

80,000

3

Avelscentra för nötboskap, reservationsanslag............

21,700

4

Förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar

hos nötkreaturen, förslagsanslag ............................

130,OOo|

353,000

151,700;

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

5

Kontroll å uppvärmning av till kreatursföda avsedd

mjölk m. m., förslagsanslag ........................................

30,000

Svinavelns befrämjande:

6

Befrämjande i allmänhet av svinaveln, reservations-

anslag ........................................................................

60,000

7

Avkastningsbedömning rörande avelssvin ................

17,500

8

Fåravelns befrämjande, reservationsanslag ....................

24,000

9

Fjäderfäavelns befrämjande ............................................

20,000

10

Biskötselns befrämjande, reservationsanslag....................

10,000

Säger för boskapsskötsel m. m.

447,000

219,200

.

G. Veterinärväsendet.

Veterinärundervisningsanstalter:

1

Veterinärhögskolan, förslagsanslag................................

316,100

2

Diverse behov vid veterinärhögskolan, reservations-

anslag ........................................................................

27,000

3

Veterinärinrättningen i Skara........................................

8,500

324,600

27,000

Statens veterinärbakteriologiska anstalt:

4

Statens veterinärbakteriologiska anstalt, förslagsanslag

73,700

5

Statens veterinärbakteriologiska anstalts verksamhet,

reservationsanslag ....................................................

18,000

91,700

Veterinärstaten:

6

Länsveterinärer, förslagsanslag....................................

168,000

7

Veterinärstipendiater ....................................................

7,200

8

Distriktsveterinärers avlönande, förslagsanslag ........

255,000

9

Dyrtidstillägg åt distriktsveterinärer, förslagsanslag

75,000

430,200

75,000

Förekommande och hämmande av smittsamma sjuk-

domar bland husdjuren:

10

Statsbidrag vid försäkring mot smittsamma husdjurs-

sjukdomar, förslagsanslag ........................................

100,000

! 11

Övriga utgifter till förekommande och hämmande av

smittsamma sjukdomar bland husdjuren, förslags-

anslag ........................................................................

300,000

400,000

12

Ivarantänsanstalten i Haparanda för husdjur................

5,100

i

Säger för veterinärväsendel

1,246,500

107,100

i 7

s. 117 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

117

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

H. Lanthushållning i allmänhet.

Hushållningssällskapen:

1

Allmänt anslag till hushållningssällskapen................

3,000,000

2

Sekreterare hos hushållningssällskapen, förslagsanslag

170,000

3

Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmanna- näringar, reservationsanslag .......................................

Mindre jordbruk m. m.:

90,000

4

Höjande av det mindre jordbruket, reservationsanslag

325,000

5

Ordnad bokföring vid mindre jordbruk m. m., reser-

1

vationsanslag...............................................................

20,000!

345,000|

Jordbrukskonsulenter m. m.:

l

6

Jordbrukskonsulenter, förslagsanslag............................

281.000

7

Vandringsrättare...........................................................

114.000

8

Utbildningskurser för vandringsrättare, reservations-

anslag ........................................................................

1,000

9

Täckdikningsförmän ....................................................

25,000

10

Utbildningskurser för förrättningsmän vid täckdik-

ningsföretag ävensom för täckdikningsförmän, re- servationsanslag ........................................................

14,000,

435.000

11

Statens lagerhus och fryshus, förslagsanslag ................

80,000

12

Maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultuna

och Alnarp ....................................................................

Kemiska stationer m. m.:

57.500

13

Kemiska stationer .............................................

48.000

14

Kemisk-växtbiologiska anstalten inom Norrbottens län

27,000

75,000

Befrämjande av mossodlingar:

15

Svenska mosskulturföreningen ....................................

97,500

16

Försöksgård å myrjord i Jämtlands län ....................

17,000

17

Försöksgård å myrjord i Norrbottens län ................

7,400

121.900

Befrämjande av fröodlingen:

Statens centrala frökontrollanstalt:

18

Statens centrala frökontrollanstalts verksamhet,

förslagsanslag ............................167,900

19

Byggnadsarbeten vid statens cent-

1

rala frökontrollanstalt, reserva- tionsanslag ............................... *150,000

t

20

Dyrtidstillägg åt befattningshavare

vid statens centrala frökontroll- anstalt, förslagsanslag ................ 8,500

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

21

Filial till statens centrala frökon-

trollanstalt, förslagsanslag ........ 28,000

167,900

186,500

22

Understöd åt lokala frökontrollanstalter...................

8,000

23

Befordrande av inhemsk fröodling, reservationsanslag

25,000

24

Sveriges utsädesförenina................................................

235,200

25

Understödjande av den praktiskt vetenskapliga verk-

samheten å Weibullsholm........................................

50,000

192,900

479,700

26

Svenska betes- och vallföreningen ................................

72,200

27

Sveriges pomologiska förening.......................................

12,000

28

Befrämjande av avsättningen av svensk frukt, reserva-

tionsanslag ....................................................................

7,000

29

Befrämjande av linodling, reservationsanslag ................

8,000

30

Lindring av fraktkostnader för kalk m. m., förslagsanslag

600,000

31

Bekämpande av växtsjukdomar, förslagsanslag ............

40,000

32

Ogräsens bekämpande, reservationsanslag ....................

4,000

33

Berberisbuskens utrotande, reservationsanslag ............

5,000

34

Lantbruksmöte, reservationsanslag ................................

25,000

35

Allmän svensk trädgårdsutställning i Stockholm 1930,

reservationsanslag ........................................................

20,000

1 36

Lantbruksattachéer ......................................................

64,500

37

Smörprovningar m. in., reservationsanslag....................

40,000

38

Föreningar för jordbrukskredit, förslagsanslag................

25,000

39

Jordbrukarungdomens förbund........................................

15,000

40

Landsbygdens elektrifiering, reservationsanslag ............

75,000

Säger för lanthushållning i allmänhet

3,282,900

2,776,800

I. Egnahemsbildning, kolonisation och grund-

förbättringar m. m.

Egnah emsbildning:

1

Statens egnahemsstyrelse, förslagsanslag....................

39,500

2

Förvaltningsbidrag till egnahemslåneförmedlarna,

förslagsanslag ............................................................

985,000

3

Statsbidrag till hushållningssällskap för jordanskaff-

ningsverksamhet, förslagsanslag................................

30,000

4

Premielån till egnahemslåntagare för nyodlings- och

nybyggnadsarbeten, reservationsanslag ....................

800,000

5

Premielån för byggnadsarbeten vid lantarbetarsmå-

bruk, reservationsanslag............................................

* 20,000

6

Anläggning av nybyggesvägar, reservationsanslag ....

* 50,000

1,924,500

Kolonisation:

1

7

Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av odlings-

lägenheter m. fl., förslagsanslag................................

200,000

8

Kolonisation å vissa kronoparker, reservationsanslag

* 165,000

9

Kolonisationsverksamheten å Alträsks kolonisations-

område, förslagsanslag .........................................

3,275

200,000

168,275

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

119

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Grundförbättringar:

10

Statens avdikningsanslag, reservationsanslag ............

2,600,000

11

Statsbidrag till nyodling och betesförbättring å ofull-

ständiga jordbruk, reservationsanslag ....................

1,000,000

3,600,000

12

Jordbrukskommissioner, förslagsanslag............................

25,000

Säger för egnahemsbildning, kolonisation och grundför-

bättringar m. m.........................................................

225,000

5,692,775

J. Fiskeriväsendet.

1

Statens lokala fiskeriadministration, förslagsanslag ....

Fiskerinäringens understöd:

79,200

2

Fiskets befrämjande i de särskilda orterna, reserva-

tionsanslag ................................................................

78,500

3

Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen, reserva-

tionsanslag ................................................................

30,000

108,500

Södra Sveriges fiskeriförening:

4

Södra Sveriges fiskeriförening ....................................

26,000

5

Anordnande av dammhushållning med s. k. växelbruk

9,000

35,000

Hydrografisk-biologiska havsundersökningar:

6

Hydrografisk-biologiska kommissionens undersök-

ningar, reservationsanslag ........................................

40,000

7

Vissa havshydrografiska mätningar, reservationsanslag

9,000

8

Sveriges andel i kostnaderna för en internationell

hydrografisk-biologisk centralanstalt med labora- torium ........................................................................

10,000

9

Fartyget Skagerak, reservationsanslag ........................

84,000

143,000

10

Fartyget Eystrasalt, reservationsanslag............................

14,500

11

Bevakningsfartygs stationerande vid rikets kuster, reser-

vationsanslag ...............................................................

30,700

Säger för fiskeriväsendet

187,700

223,200

K. Skogsväsendet.

Skogsundervisning m. m.:

1

Skogshögskolan, förslagsanslag....................................

221,800

2

Diverse behov vid skogshögskolan, reservationsanslag

36,750

3

Statens skogsförsöksanstalt, förslagsanslag ................

153,700

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

4

Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt, reser-

vationsanslag ............................................................

71,900

5

Specialundersökningar rörande de norrländska skogar-

nas föryngring, reservationsanslag ........................

27,300

Ersättning till statens domäners fond för utgifter för

statens skogsskolor:

6

Avlöningar, förslagsanslag ........ 65,500

7

Övriga utgifter, reservationsanslag 42,000

8

Genom dyrtidstillägg ökade ut-

gifter, förslagsanslag................ 11,800

107,500

11,800

Ersättning till statens domäners fond för utgifter för

fortsättningsskolan vid Kloten:

it

Avlöningar m. in., förslagsanslag............... 19,000

10

Övriga utgifter, reservationsanslag ............ 6,350

11

Genom dyrtidstillägg ökade utgifter, för-

slagsanslag ................................................ 2,700

28,050

12

Skogshushållning i allmänhet, reservationsanslag........

20,500

503,500

175,800

Riksskogstaxeringen:

13

Riksskogstaxeringens fortsättande, förslagsanslag ....

160,000

14

Bearbetning av material från riksskogstaxeringen, re-

servalionsanslag .......................................................

66,000

1

226,000

!

Skogsvård m. in.:

15

Ersättning till statens domäners fond för utgifter för

tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna samt

Särna och Idre socknar, förslagsanslag....................

370,800

16

Ersättning till statens domäners fond för genom dyr-

tidstillägg ökade utgifter för tillsyn å enskildas

skogar i lappmarkerna samt Särna och Idre sock-

nar, förslagsanslag ..................................................

50,000

17

Ersättning till statens domäners fond för utgifter för

tillsyn å enskildas skyddsskogar, förslagsanslag ....

94,000

18

Ersättning till statens domäners fond för genom dyr-

tidstillägg ökade utgifter för tillsyn å enskildas

skyddsskogar, förslagsanslag ...................................

11,000

19

Skogsvård å enskildas skogar i lappmarkerna samt

Särna och Idre socknar m. fl. områden, reserva-

tionsanslag ................................................................

20,000

20

Skogsvårdens befrämjande, reservationsanslag............

800,000

21

Statens skogsutdikningsanslag, reservationsanslag ....

500,000

22

Skogsvårdsstyrelsernas förbund, reservationsanslag....

20,000

23

Släckning av skogseld, förslagsanslag ........................

50,000

1

514,800

! 1,401,000

s. 121 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

121

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Utgifter för naturskyddsändamål:

24

Kostnader för nationalparker, reservationsanslag ....

3,000

25

Vetenskapsakademiens förvaltning av naturskydds-

ärenden, reservationsanslag ....................................

4,800

7,800

26

Belöningar för rovdjurs dödande, förslagsanslag ........

40,000

Säger för skogsväsendet

1,058,300

1,810,600

L. Lantmäteriväsendet.

Lantmäleristyrelsen:

1

Lantmäteristyrelsen, förslagsanslag...............................

182,700

2

Arkivaliernas hos lantmäteristyrelsen förteckning och

förvaring, reservationsanslag...................................

13,500

3

Lantmäteriundervisningen, reservationsanslag................

51,350

Lantmäterikontoren i länen:

4

Lantmäterikontoren i länen, förslagsanslag................

513,300

5

Avlöningar åt förste assistenter och assistenter........

72,800

6

Renovation av kartor för lantmäterikontoren i länen,

reservationsanslag.......................................................

6,000

7

Anskaffande för lantmäterikontoret i Vänersborg av

kopior av vissa kartor m. m., reservationsanslag...

10,000

549,300

82,800

Lantmäteripersonal, som sysselsättes med utförande av

lantmäteriförrättningar:

8

Avlöningar ....................................................................

746,900

9

Ersättning för publik renovation, förslagsanslag........

35,000

10

Tillskott till dyrtidstillägg till vissa lantmätare, för-

slaqsanslag ................................................................

330,000

781,900

330,000

Understöd åt jorddelningsväsendet in. m.:

11

Bidrag till jorddelningsförrättningar, förslagsanslag

160,000

12

Bidrag till utflyttnings-, väganläggnings- och odlings-

kostnader i sammanhang med skiften, förslagsanslag

300,000

13

Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kost-

nader, förenade med inlösen av under nyttjande-

rätt upplåtet område, förslagsanslag........................

100,000

14

Bidrag till förrättningar enligt lagen om enskilda vägar,

förslagsanslag ............................................................

5,000

460,000

105,000

15

Tilläggsavvittring i Västerbottens läns lappmark, för-

slagsanslag ...................................................................

125,000

16

Ströängars indragande till kronan, förslagsanslag ........

550,000

17

Kostnader för provskiften i Kopparbergs län, förslags-

anslag ............................................................................

100,000

Säger för lantmäteriväsendet

1,973,900

1,357,650

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 10 sand. 1 höft. (Nr 1.) it

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Jordbruksutskottets utlåtande Nr

1.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

M. Rikets allmänna kartverk.

Rikets allmänna kartverk:

1

Avlöningsstat, förslagsanslag........................................

380,000

2

Kartarbeten m. in., reservationsanslag........................

223,700

603,700)

3

Diverse behov vid rikets allmänna kartverk, reserva-

tionsanslag ...................................................................

34,200

4

Utgivande av ekonomisk karta över Hallands län........

2,612

5

Nyutgivning av vissa utgångna blad av generalstabens

höjdkarta över Sverige, reservationsanslag ................

13,388

Säger för rikets allmänna kartverk

603,700

50,200

N. Geologiska samt meteorologiska och hydro-

grafiska undersökningar.

Geologiska undersökningar:

1

Sveriges geologiska undersökning, förslagsanslag ....

189,500

2

Fältarbeten m. m. vid Sveriges geologiska undersök-

ning, reservationsanslag...........................................

127,950

Meteorologiska och hydrografiska undersökningar:

Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt:

3

Avlöningar m. m., förslagsanslag ............ 217,900

4

Arvoden åt observatörer, reservationsanslag 90,000

307,900

5

Telegramkostnader och kostnader för radioutsänd-

ningar vid statens meteorologisk-hydrografiska an-

stalt, förslagsanslag....................................................

110,000

6

Diverse behov vid statens meteorologisk-hydrogra-

fiska anstalt, reservationsanslag................................

75,100

7

Meteorologiska iakttagelser i Abisko och vid Riks-

gränsen m. m., reservationsanslag............................

30,000

8

Vattenfallsförteckningför mellersta och södra Sverige,

reservationsanslag ....................................................

2,400

9

Hydrogeologiska specialundersökningar, reservations-

anslag ........................................................................

12,100

307,900

229,600

Säger för geologiska samt meteorologiska och hydro-

grafiska undersökningar................................................

497,400

357,550

O. Diverse.

1

Ålderstillägg, förslagsanslag ............................................

175,000

2

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ............

1,225,000

3

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag

325,000

4

Tryckningskostnader, förslagsanslag................................

40,060

5

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-

vationsanslag ................................................................

85,000

s. 123 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

123

-—-----

Ordinarie

\

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

6

Extra utgifter, reservationsanslag ....................................

90,000

7

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen, förslagsanslag........................

* 81,500

8

Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med

dem jämförliga befattningshavare, förslagsanslag........

1,500

9

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-

slagsanslag ....................................................................

1,100,000

Säger för diverse

1,940,060

1,183,000

Summa

14,354,060

14,277,540

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

5 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (5)

5 kopplingar.

  1. Rskr. 1929:280 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen, nionde huvudtiteln, gjorda framställning om anslag till tryckningskostnader. a1 i texten
  2. Rskr. 1929:218 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag till avlönande av assistenter hos lantbruksi s. 1 i texten
  3. Rskr. 1929:219 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksom a1 i texten
  4. Rskr. 1929:9a Skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav Kungl. Maj.t i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar dels ock vissa bet s. 1 i texten
  5. Rskr. 1929:153 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående veterinärhögskolan och diverse behov vid veterinä s. 1 i texten