Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående vissa lättnader i fråga om anskaffande av vårutsäde.

1929-03-05 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1929:19, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående vissa lättnader i fråga om anskaffande av vårutsäde.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 19.

1

Nr 19.

Ankom till riksdagens kansli den .> mars 1929 kl. -t e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående vissa lättnader

i fråga om anskaffande av vårutsäde.

(l:sta avd.)

Jordbruksutskottet har i ett sammanhang till behandling förekaft följande

inom andra kammaren väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) nr 17 av herrar Andersson i Rasjön och Olsson i Mora, vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta anvisa ett belopp av 2,000,000 kronor

att genom hushållningssällskapens bemedling utlämnas till jordbrukare som

räntefria lån till inköp av vårutsäde år 1929 enligt de grunder, som Kungl.

Maj:t närmare bestämmer,

2) nr 24 av herr Aronson, vari hemställts, att riksdagen behagade anslå

ett förslagsanslag av 500,000 kronor, att i enlighet med grunder, som av

vederbörande utskott torde närmare formuleras, användas till inköp av

vårutsäde för gratisutdelning åt ekonomiskt svaga jordbrukare, som sakna

sådant av egen skörd,

3) nr 292 av herr Svedberg m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte

anvisa ett förslagsanslag å 20,000 kronor, att användas till fraktlindring för

vårutsäde.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för dessa yrkanden, hänvisas

till motionerna.

Över motionerna har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat yttrande

av lantbruksstyrelsen, vilket såsom bilaga finnes fogat vid detta utlåtande.

I motionerna framhålles, hurusom ogynnsamma väderleksförhållanden förlidet

år föranlett, att i vissa trakter av landet utsäde av egen skörd icke

kunnat erhållas. Under hänvisning härtill ifrågasättes i motionerna vissa åtgärder

från statens sida i syfte att för de ekonomiskt mera svaga jordbrukarna

underlätta anskaffande av erforderligt vårutsäde. Sålunda avser motionen

nr 17 beredande av räntefria lån för inköp av sådant utsäde. I motionen

nr 24 föreslås för samma ändamål anvisande av anslag för utdelning gratis

i trängande fall av vårutsäde. Motionen nr 292 slutligen avser närmast

beviljande av anslag för möjliggörande av fraktlindring vid transport

av dylikt utsäde.

Av lantbruksstyrelsens utlåtande framgår, att de hushållningssällskap,

vilka yttrat sig i förevarande fråga, i allmänhet ansett något behov av

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 10 samt (i höft. (Nr 19—20.) 1

Utskottet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 19.

särskilda åtgärder från statens sida icke föreligga. Endast beträffande

den föreslagna fraktlindringen hava från flertalet hushållningssällskap

uttalats önskvärdheten av att .en sådan åtgärd vidtages, därest fraktlindringen

kunde komma jordbrukarna till godo. Lantbruksstyrelsen har

visserligen ansett svårigheter föreligga i fråga om anskaffande av vårutsäde

men icke av sådan omfattning eller sådan allmän natur, att räntefria lån

kunde anses lämpliga eller erforderliga. Den föreslagna vägen att bevilja medel

för gratisutdelning av vårutsäde har styrelsen av anförda skäl funnit i

viss mån principiellt farlig att beträda, då styrelsen icke vore i tillfälle

föreslå några bestämmelser, som garanterade, att eventuellt anslag

komme endast dem till godo, som verkligen vore i trängande behov av att

erhålla utsäde gratis. Med avseende å förslaget om fraktlindring kunde

det enligt styrelsens mening ifrågasättas, om icke de nordligare delarna

av landet, som på grund av ringa höstsädesodling hade jämförelsevis litet

gagn av den förlidet år medgivna fraktnedsättningen i fråga om utsäde av

sådan vara, rättvisligen borde erhålla fraktlindring i fråga om den för deras

odling mest betydelsefulla vårsäden. Det från ett flertal hushållningssällskap

framförda uttalandet, att en fraktlindring, som lämnades så långt fram på

säsongen som här skulle bliva fallet, i förening med faran att under sådana

förhållanden fraktlindringen mera komme mellanhänderna än odlarna till

del, gjorde emellertid lantbruksstyrelsen tveksam om lämpligheten av den

föreslagna fraktlindringen.

Den i ärendet verkställda utredningen synes utskottet sålunda utvisa att —

även om beträffande vissa trakter av landet svårigheter föreligga med avseende

å anskaffande av vårutsäde — något mera allmänt trängande behov av särskilda

åtgärder uti i motionerna angivet syfte i varje fall icke föreligger.

Vid sådant förhållande och med hänsyn i övrigt till vad lantbruksstyrelsen

i ärendet anfört finner utskottet sig böra avstyrka bifall till de väckta

motionerna.

Utskottet hemställer i enlighet härmed,

att motionerna II: 17, 24 och 292 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 5 mars 1929.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Sederholm, Nilsson i lvabbarp, Andersson i Fältenborg,

Boberg, Sjöblom, von Stockenström, Granath och Anders Henriksson; samt

från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Pettersson i Bjälbo, Carlström,

Andersson i Grimbo, Svensson i Grönvik, Månsson i Erlandsro, Björk i Tryde och Olsson i

Hödningsberg.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 19.

3

Bilaga.

Till riksdagens jordbruksutskott.

Genom remiss kar kungl. lantbruksstyrelsen anbefallts att till Eder avgiva

yttrande över tre vid innevarande års riksdag inom andra kammaren

väckta, till Eder remitterade motioner, nämligen nr 17 angående anslag

till räntefria lån åt jordbrukare för inköp av vårutsäde innevarande

år, nr 24 angående anslag till gratisutdelning av vårutsäde åt ekonomiskt

svaga jordbrukare ock nr 292 angående anslag till fraktlindring för vårutsäde.

Med anledning kärav får lantbruksstyrelsen anföra följande.

Frågan om hjälp åt jordbrukare i sådana delar av landet, där på grund

av skördeförhållandena under år 1928 svårigheter i fråga om vårutsäde,

speciellt av korn ock havre, kunde tänkas vara att förvänta, kar redan

tidigare varit föremål för undersökning från lantbruksstyrelsens sida.

På grund av en till lantbruksstyrelsen remitterad framställning från

hushållningssällskapens ombud angående anvisande av medel för utlämnande

av räntefria utsädeslån till jordbrukare i sådana trakter, där till

följd av dålig mognad eller ogynnsamma bärgningsförhållanden avsevärd

brist på vårutsäde för 1929 års sådd vore att förvänta, verkställde lantbruksstyrelsen

på sin tid utredning och avgav den 30 oktober 1928 utlåtande

i ämnet.

På grund av den korta tid, som stod lantbruksstyrelsen till buds för urredningens

verkställande, fanns ej möjlighet att infordra yttranden från

de hushållningssällskap, som kunde antagas närmast vara i behov av medel

för ändamålet. I stället sökte lantbruksstyrelsen att under hand genom

hänvändelse till sekreterarna hos dessa hushållningssällskap vinna

klarhet rörande detta behov. Av styrelsens förenämnda utlåtande framgår,

att, så vitt frågan då kunde överblickas, något större behov av statsingripande

i syfte att säkerställa tillgången till vårutsäde icke kunde

anses föreligga.

På förekommen anledning fann sig lantbruksstyrelsen sedermera böra

upptaga frågan till förnyad utredning och hemställde i skrivelse den IT

januari 1929 till förvaltningsutskotten hos samtliga norrländska hushållningssällskap

ävensom utskotten hos Kopparbergs, Gävleborgs och Värmlands

läns hushållningssällskap att genom deras försorg en skyndsam utredning

måtte ske, huruvida inom deras verksamhetsområde mera allmänt

förekomme brist på lämpligt utsäde av korn och havre, samt huruvida

eventuell brist inom vissa delar av respektive område kundt täckas från

inom området befintliga tillgångar eller om anskaffandet av utsäde måste

ske från mera avlägset håll. Lantbruksstyrelsen anhöll vidare om uppgift,

huruvida enligt vederbörande förvaltningsutskotts uppfattning för

säkerställande av vårsåddens behöriga utförande särskilda åtgärder — utöver

dem, vilka torde ankomma på vederbörande hushållningssällskap —

från det allmännas sida ansåges erforderliga, varvid i första rummet borde

förtjäna komma i åtanke dels lån av statsmedel i huvudsaklig anslutning

till år 1924 tillämpat förfarande, dels ock fraktlindring vid transport

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 19.

a statens järnvägar till de norra landsdelarna utav utsäde av koin och

havre.

På grund av lantbruksstyrelsens sistnämnda skrivelse hava yttranden

inkommit från samtliga omförmälda hushållningssällskaps förvaltningsutskott

med undantag av utskottet inom Västern orrlands län. Av dessa

yttranden framgår i huvudsak följande.

Inom Norrbottens län anses åtgärder, utöver dem hushållningssällskapet

självt vidtagit, icke vara erforderliga. Erfarenheten från år 1924 syntes

hava givit vid handen, att de lån, som då utlämnats, knappast kommit

att fylla avsett ändamål. En eventuell fraktlindring ansåge utskottet

snarare komma mellanhänderna än jordbrukarna till godo.

Förvaltningsutskottet hos Västerbottens läns hushållningssällskap finner,

att vårens utsädesfråga, såvitt anginge dess område, kunde lösas utan

annat ingripande än vad de lokala organisationerna redan vidtagit eller

ämnade vidtaga. Utskottet ansåge, att åtgärder till jordbrukets befrämjande

mindre borde taga sikte på en tillfällig situation än på ett varaktigt

främjande av näringen.

Jämtlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott anför, att trots

1928 års synnerligen dåliga skörd länets jordbrukare till följd av den

upplagring utav föregående års skörd, som i regel plägade ske, redde sig

med befintliga tillgångar på utsäde inom området jämte redan verkställda

inköp. Något behov av lån för ändamålet syntes icke föreligga. Däremot

skulle eu lindring i fraktkostnaderna, särskilt i fråga om utsädeshavre,

givetvis medföra en viss lättnad, som dock måste ordnas så, att lättnaden

komme lantmännen och icke mellanhänderna till godo.

Gävleborgs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott anför, att

något bekymmer för, att utsädesbehovet inom dess område instundande

vår ej skulle kunna täckas, torde knappast behöva hysas. Lån för anskaffande

av utsäden syntes ej erforderligt, men fraktlindring för utsäde

borde komma till stånd, om också förvaltningsutskottet ansåge sig böra

framhålla, att en sådan åtgärd för innevarande år icke torde få så stor

betydelse, då anskaffandet av vårutsäde skedde genom länets utsädesfirmor,

vilka redan upplagt en betydlig del av det för året erforderliga behovet.

Kopparbergs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott finner, att

räntefriheten för eventuella statslån inom dess område icke skulle innebära

någon nämnvärd eller mera betydelsefull fördel. Däremot funne

utskottet fraktlindring vid transport av utsäde av korn och havre böra

livligt förordas, men ansåge, att en sådan fraktlindring borde utgå icke

endast vid transport å statens järnvägar utan jämväl å enskild bana.

Värmlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott anser statslån

för anskaffande av vårutsäde icke vara direkt av behovet påkallat.

Kunde ett större statsbidrag för förbilligande av utsädet lämnas, skulle

detta emellertid i dessa betryckta tider vara synnerligen välkommet för

jordbrukarna. Jämväl en fraktlindring skulle enligt utskottets förmenande

vara av stor betydelse. Sådan fraktlindring borde emellertid om möjligt

göras retroaktiv från den 1 december, enär utsädestransporten i rätt

stor utsträckning redan påbörjats.

Den situation, som framgick av lantbruksstyrelsens i om förmälda utlåtande

don 30 oktober 1928 förebragta utredning, synes av ovanstående

yttranden att döma icke i egentlig grad hava förändrats. Visserligen

synas svårigheter i fråga om vårutsäde föreligga, men dock icke av så
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 19. 5

dan omfattning'' eller av sådan allmän natur, att räntefria lan för anskaffande

av sådana anses lämpliga eller erforderliga. Av redogörelserna

synes också framgå, att erfarenheterna från år 1924 knappast tala för tillgripande

annat än i yttersta nödfall av denna utväg till stödjande av

jordbruket vid tillfälliga svårigheter med utsädesanskaffningen. Under

sådana förhållanden anser sig lantbruksstyrelsen icke höra tillstyrka bifall

till den av herrar Andersson i Easjön och Olsson i Mora framlagda

motionen (II: 17).

Herr Aronsson föreslår i förhemälda motion (II: 24), att riksdagen

måtte anvisa ett förslagsanslag av 500,000 kronor att i enlighet med grunder,

som av vederbörande utskott torde närmare formuleras, användas till

inköp av vårutsäde för gratisutdelning åt ekonomiskt svaga jordbrukare.

I den utredning, för vilken lantbruksstyrelsen ovan redogjort och som

igångsattes, långt innan styrelsen ägde kännedom om föreliggande motion,

har en sådan åtgärd till jordbrukets stödjande icke varit förutsatt. Att

under den korta tid, som stått till buds för avgivande av yttrande över

iörevarande motioner, inhämta vederbörande hushållningssällskaps mening

härutinnan har givetvis icke låtit sig göra. För egen del finner lantbruksstyrelsen

den föreslagna vägen vara i viss mån principiellt farlig

att beträda. Svårigheterna att bedöma, vilka som böra erhålla utsäde gratis

eller icke, synas nästan oöverkomliga, i synnerhet då utdelningen icke

kan centraliseras och sålunda verkställas av en myndighet utan måste

ske genom ett stort antal olika sådana, vilka givetvis skulle komma att

anlägga olika principer vid bedömande av frågan, huruvida en jordbrukares

ställning vore ekonomiskt svag eller icke. Lantbruksstyrelsen är

för sin del icke i tillfälle att föreslå några bestämmelser, som garantera,

att eventuellt anvisat anslag för ändamålet kommer endast dem, som verkligen

äro i trängande behov av att erhålla utsäde gratis, till godo, eller som

säkerställa, att icke genom anvisande av ett förslagsanslag för ändamålet

statskassan komme att över hövan betungas. Ä andra sidan har styrelsen

givetvis intet att erinra emot beviljande av sådant anslag, därest, såsom i

motionen synes förutsättas, sådana bestämmelser kunna meddelas, som

medföra garantier i angivna hänseenden.

Den av herrar Svedberg m. fl. väckta motionen (II: 292) avser anvisande

av ett förslagsanslag å 20,000 kronor att användas till fraktlindring för

vårutsäde.

Innan lantbruksstyrelsen närmare ingår på denna fråga, vill styrelsen

erinra, att Kung], Maj:t genom beslut den 31 augusti 1928 för lindring av

frakterna å utsäde av höstsäd anvisade medel från extra förslagsanslaget

till oförutsedda utgifter. Enligt nämnda beslut skulle vid fraktgodssändningar

av spannmål, avsedd till utsäde, vilka ägde rum å statens eller

enskilda järnvägar eller i samtrafik mellan nämnda järnvägar och beträffande

vilka avtal slutits under tiden från och med den 30 augusti intill

utgången av september 1928 statsbidrag få utgå till fraktkostnader under

hland annat följande villkor:

1) statsbidraget skulle utgå med 30 procent ä fraktkostnaden:

2) för åtnjutande av statsbidrag skulle avsändaren eller emottagaren

avlämna ett av honom undertecknat, enligt fastställt formulär utfärdat

intyg, att den omförmälda spannmålen vore avsedd till utsäde;

3) statsbidraget skulle tillgodoföras trafikanten vid fraktbetalningen genom

avdrag å fraktbeloppet.

Lantbruksstyrelsen har hos kungl. järnvägsstyrelsen inhämtat, att på

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 19.

grund av Kungl. Maj:ts nämnda beslut i statsbidrag till fraktkostnaderna

för höstutsäde under hösten 1928 utbetalats 16,967 kronor 37 öre.

Det torde icke kunna förnekas, att årets svårigheter i fråga om utsäde

medfört en större transport därav än sedvanligt, särskilt till de norra

delarna av landet, och att detta med rådande höga frakttariffer medför

en ytterligare tunga för jordbruket i dessa trakter. Jämväl kan det enligt

lantbruksstyrelsens förmenande ifrågasättas, om icke de nordligare

delarna av landet, som på grund av ringa höstsädesodling hade jämförelsevis

litet gagn av fraktnedsättningen i fråga om utsäde av sådan vara,

rättvisligen borde erhålla fraktlindring i fråga om den för deras odling

mest betydelsefulla vårsäden. Av de yttranden från vederbörande hushållningssällskaps

förvaltningsutskott, som lantbruksstyrelsen ovan refererat,

synes också framgå, att en sådan fraktlindring rätt allmänt anses

önskvärd. Det av ett flertal utskott framförda uttalandet, att en fraktlindring,

som lämnades så långt fram på säsongen, som här skulle bliva

fallet, i förening med faran för att under sådana förhållanden fraktlindringen

mera komme mellanhänderna än odlarna till del, gör emellertid

lantbruksstyrelsen tveksam om lämpligheten av den föreslagna fraktlindringen.

Även om ett beslut om fraktlindring finge retroaktiv verkan —

något som lantbruksstyrelsen emellertid med hänsyn till svårigheterna att

efteråt kunna avgöra, huruvida viss transport av vårsäd avsett utsäde

eller ej, icke anser sig kunna ifrågasätta — synes det styrelsen dock, som

om det vore antagligt, att, när eventuellt beslut om fraktlindring hunnit

fattas, avtal om köp av utsäde torde hava kommit till stånd i så stor

utsträckning, att det kan befaras, att fraktlindringen skulle komma huhuvudsakligen

mellanhänderna till godo. Någon bestämmelse om reducering

av redan avtalat pris på grund av fraktlindringen synes nämligen

icke kunna praktiskt genomföras.

Därest det emellertid, oaktat de synpunkter lantbruksstyrelsen här anfört,

skulle anses lämpligt, att anslag ställes till förfogande för åstadkommande

av fraktlindring för utsäde av vårsäd enligt samma grunder, som

tidigare tillämpats i fråga om fraktlindring för utsäde av höstsäd, har

lantbruksstyrelsen givetvis intet att erinra däremot.

Styrelsen vill emellertid i detta sammanhang framhålla nödvändigheten

av att fraktsatserna för spannmål och andra lantbruksprodukter

bringas i ett förhållande till jordbruksprodukternas nuvarande värde, som

mera sammanfaller med det, som rådde före kristiden, än vad nu är fallet.

Stockholm den 19 februari 1929.

ERIK INSUL AN DER.

Georg von Zweigbergk.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.