Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar jämte i ämnet väckta motioner.

1929-03-05 · 54 sidor, varav 53 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 53 av 54 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1929:2, Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

1

Nr i.

Ankom till riksdagens kansli den 5 mars 1929 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen

under nionde huvudtiteln gjorda framställningar

jämte i ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

Utskottet får härigenom avgiva utlåtande i anledning av följande av

Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda

framställningar.

l:o) Instrument m. in. vid centralaustaltens för försöksväsendet på

jordbruksområdet avdelning för lantbruksbotauik. Under punkt 9 har

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till anskaffande av utrustning för

försöksverksamheten vid centralanstaltens för försöksväsendet på jordbruksområdet

avdelning för lantbruksbotanik anvisa för budgetåret 1929/1930 ett

extra reservationsanslag av 7,500 kronor.

Enligt instruktionen för anstalten har dess avdelning för lantbruksbotanik

till huvudsaklig uppgift att verkställa undersökningar och utredningar rörande

de odlade växternas livsvillkor och förädling samt sjukdomar ävensom medlen

att förekomma och hejda de senare. Från att tidigare hava i främsta rummet

tillgodosett forskningsuppgifter av senare slag (växtpatologi) bär i och med

utnämningen 1926 av förutvarande docenten vid Lunds universitet Henrik

Lundegårdh till innehavare av föreståndarbefattningen vid nämnda avdelning

denna avdelnings arbeten inriktats mera på det växtfysiologiska området.

Då nödig utrustning för dylik försöksverksamhets bedrivande saknades,

anvisade riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (IX H. T.

p. 11) å extra stat för budgetåret 1927/1928 ett extra anslag av 7,000 kronor,

vilket anslag var avsett att användas till apparater för undersökning av

växternas kolhydratbildning samt markens kolsyreproduktion och genomluftning

ävensom till anordningar för kärlförsök i och för näringsfysiologiska

undersökningar.

För möjliggörande av upptagandet av undersökningar även inom andra

viktiga områden har centralanstalten enligt statsrådsprotokollet anhållit, att

ett anslag å 10,000 kronor måtte göras tillgängligt, vilken summa vore

avsedd att fördelas på följande poster:

* Hänför sig till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 10 saml. 2 hd fl. (Nr 2.) 1

Instru me åt

in. m. vid

centralanstaltens

för

försöksväsendet

på jordbruksområdet

avdelning för

lantbruksbotanik.

19.*]

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Utekottet.

Fast försöksgård

för jordbruket.

[10.]

Motioner.

Allmänna laboratorieförnödenheter, fast inredning m. m., som

icke fölle under löpande expenser,............................................ kronor 3,000

Inköp och förbättringar av glasskjul för kärlförsök i befintliga

kärl ........................................................................................ » 3,000

Automatiskt kylsystem »Delco» eller liknande jämte monte
ringskostnader

för kulturkamrar m. m................................. » 2,000

Komplettering av spektografisk utrustning för studiet av

växternas näringsupptagande ..........................................• ....... » 2,000

summa kronor 10,000.

Departementschefen har erinrat, att tillräcklig tillgång på tekniska hjälpmedel

vore en förutsättning för verksamhetens rationella bedrivande och

tillvaratagandet av personalens arbetskraft. Därför har han förordat framställning

till riksdagen i anslutning till det föreliggande förslaget, varvid

han dock ansett anslagsanvisningen kunna begränsas till 7,500 kronor.

Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot förevarande framställning,

hemställer,

att riksdagen må till anskaffande av utrustning för

försöksverksamheten vid centralanstaltens för försöksväsendet

på jordbruksområdet avdelning för lantbruksbotanik

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag

av 7,500 kronor.

2:o) Fast försöksgård för jordbruket. Under punkt 10 har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att för budgetåret 1929/1930 anvisa

dels för upprättande vid Lanna Borregården i Saleby socken av Skaraborgs

län av en fast försöksgård för jordbruket ett extra reservationsanslag

av 79,400 kronor,

dels ock till driftkostnader för nämnda försöksgård ett extra anslag av

22,000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande motioner nämligen

nr 45 i första kammaren av herr Tjällgren, och nr 93 i andra kammaren

av herr Strindlund m. fl., däri hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla om förslag till nästa års riksdag om inrättande

i Västernorrlands län av en fast försöksgård för jordbruket i

mellersta Norrland.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionerna.

I en vid 1920 års riksdag inom andra kammaren väckt motion (II: 290)

framställdes förslag i syfte att åstadkomma en allsidig utredning rörande

anordnande inom landet av ett lämpligt antal fasta försöksgårdar och vad

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 3

med denna fråga stode i samband med beaktande av i motionen angivna

synpunkter. På hemställan av andra kammarens fjärde tillfälliga utskott

och första kammarens andra tillfälliga utskott beslöt riksdagen med anledning

av den väckta motionen, att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att

Kungl. Maj:t mätte föranstalta om en allsidig utredning dels rörande utvidgning

av den försöksverksamhet på jordbruksområdet, vilken redan då

bedrevs vid de fasta försöksstationerna, dels ock rörande anordnande av fasta

försöksgårdar för jordbruket samt därefter för riksdagen framlägga förslag

i frågan. Sådan framställning gjordes i riksdagens skrivelse den 15 juni

1920 (nr 364).

Sedan Kungl. Maj:t härefter infordrat utlåtande av lantbruksstyrelsen

samt av styrelsen för centralanstalten för försöks väsen det pa jordbruksområdet,

anbefallde Kungl. Maj:t den 26 november 1920 styrelsen för centralanstalten

att verkställa den av riksdagen begärda undersökningen.

En av styrelsen för centralanstalten tillsatt särskild kommitté för verkställande

av det sålunda givna uppdraget avgav den 20 juni 1925 betänkande

med utredningar och förslag (statens offentliga utredningar 1925: 32). Kommitténs

förslag utmynnade i en hemställan, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen, att fasta försöksgårdar måtte upprättas inom landet enligt eu avkommittén

framlagd plan. Försöksgårdarnas antal skulle till att börja med

begränsas till fem, därav7- fyra för jordbruksförsök och en för liusdjursförsök.

Av dessa skulle en förläggas till Skaraborgs län för försök å den styva

loran, en till sandjordsområdet i Kristianstads län, en till mellersta Norrlands

fastmarksområde i Västernorrlands län och en till Örebro län för lättlerområdena

inom Mälar- och Hjälmarbygden. Försöksgården för liusdjursförsök

borde förläggas så nära den centrala försöksledningen i Stockholm som

möjligt. Två av jordbruksförsöksgårdarna borde omedelbart inrättas, nämligen

en för lerjordsområdet i Skaraborgs län och en för mellersta Norrlands

fastmarksjordar i Västernorrlands län.

Med skrivelse den 30 november 1925 överlämnade styrelsen för centralanstalten

till Kungl. Maj:t kommitténs betänkande.

Med anledning av vad styrelsen för centralanstalten i nämnda skrivelse

anfört fann Kungl. Maj:t den 25 juni 1926 gott uppdraga åt styrelsen att,

till fullföljande av7 det styrelsen i förevarande avseende förut lämnade uppdraget,

i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer, som angivits i

styrelsens nyssberörda framställning, verkställa utredning och avgiva förslag

rörande upprättande av högst fyra jordbruksgårdar samt att för ändamålet

anlita sakkunniga personer. I skrivelse den 29 november 1926 hade centralanstaltens

styrelse avgivit den genom Kungl. Maj:ts beslut den 25 juni 1926

åt styrelsen överlämnade utredningen, vilken verkställts av en av styrelsen

utsedd kommitté bestående av lantbrukaren David Pettersson i Bjälbo samt

professorerna H. Juhlin-Dannfelt och Nils Hansson.

Styrelsen hade i anledning av utredningen hemställt, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att bevilja för upprättande av en försöksgård å

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

kronoegendomen Lanna nr 10 Borregård i Saleby socken av Skaraborgs län

till engångskostnader 153,500 kronor ot*li till årlig driftkostnad 26,000 kronor

ävensom för upprättande av en försöksgård å Offers gård i Boteå socken

av Västernorrlands län, tillhörig Björkå aktiebolag, därest gården skulle

av staten övertagas på arrende, till engångskostnader 56,900 kronor och till

årlig driftkostnad 24,050 kronor eller, därest gården skulle av staten förvärvas

med äganderätt, till engångskostnader 137,500 kronor och till årlig

driftkostnad 20,250 kronor.

1 proposition nr 136 till 1928 ars riksdag föreslog Ivungl. Maj:t riksdagen

att för budgetåret 1928/1929 anvisa dels för upprättande vid Lanna

Borregården i Saleby socken av Skaraborgs län av en fast försöksgård för

jordbruket till engångskostnader ett extra reservationsanslag av 44,000

kronor, dels ock till driftkostnader för nämnda försöksgård ett extra anslag

av 6,000 kronor. Enligt propositionen beräknades engångskostnaderna för

försöksgårdens upprättande till 143,400 kronor och de årliga driftkostnaderna

till 22,000 kronor. Enär Lanna Borregården skulle för statsverkets räkning

övertagas först den 14 mars 1929, ansågs endast ett belopp av 64,000 kronor

för engångskostnader och 6,000 kronor för driftkostnader vara erforderligt för

budgetåret 1928/1929. Då enligt åtagande av Skaraborgs länshushållningssällskap

20,000 kronor funnes tillgängliga vid påbörjande av arbetet med

försöksgårdens iordningställande, behövde för samma budgetår anvisas allenast

50,000 kronor, därav 44,000 kronor för engångskostnader och 6,000

kronor för driftkostnader.

I det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet framhöll föredragande

departementschefen, att ett första steg då borde tagas för anordnande här i

riket av fast försöksverksamhet vid särskilt för ändamålet iordningställda

försöksgårdar, samt yttrade därefter bland annat, att ehuru det syntes hava

varit önskvärt att på en gång kunnat upprättas åtminstone några försöksgårdar,

representativa för jordbruksförhållanden och jordarter inom olika

delar av landet, man för det dåvarande torde, med hänsyn till de med eu

försöksgårds upprättande och drift förbundna icke obetydliga kostnaderna,

få begränsa sig till anläggandet av allenast en försöksgård.

I sitt i anledning av propositionen avgivna utlåtande nr 42 yttrade jordbruksutskottet

till en början följande.

»Det av Kungl. Maj:t nu framställda förslaget, som på sätt departementschefen

uttalat utgör ett första steg för anordnande här i riket av fast försöksverksamhet

vid särskilt för ändamålet uteslutande på statens bekostnad

iordningställda försöksgårdar, avser upprättande i Västergötland av en sådan

försöksgård för jordbruksförsök. Av utredningen i ärendet att döma synes

förslaget närmast föranlett av den i riksdagens ovanberörda skrivelse 1920

begärda utredningen i’örande bland annat anordnandet av fasta försöksgårdar

för jordbruket. Häri pekade riksdagen på att några, exempelvis tre, större

fasta försöksgårdar borde komma till stand, där sadana försök kunde utföras,

som krävde större areal eller i övrigt ej kunde lämpligen anordnas med

de mera begränsade hjälpmedel, som stode de vid lantbruks- och lantmannaskolor

anordnade försöksstationerna till buds.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. •’>

Uen i ärendet verkställda utredningen synes giva vid handen, att vissa

svårigheter möta att inom ramen för den nuvarande statsunderstödda försöksverksamheten

på jordbrukets område tillgodose önskvärda krav pa

skärpa och tillförlitlighet. Förbättrade förhållanden i sådant avseende hava

ansetts kunna vinnas genom anläggning på sätt riksdagen i berörda skrivelse

ifrågasatt av fasta försöksgårdar, där försök kunde fullföljas under eu

längre följd av år samt övervakas av fast anställd, särskilt för ändamålet

utbildad och å gården stationerad personal. Endast vid en sådan försöksgård

kunde, framhålles det, i ovan angivet avseende erforderliga garantier

vinnas. Saknaden av fasta försöksgårdar hade enligt utredningen ock medfört,

att åtskilliga för jordbruket viktiga förhållanden ännu icke kunnat

upptagas till experimentell behandling.

I fråga om behovet av en åtgärd i föreslagen riktning synes under ärendets

utredning någon tvekan icke hava rått. Utskottet är ock för sin del

övertygat, att en mera fast ordnad försöksverksamhet å jordbrukets område

kan — om den rätt planlägges och bedrives hava eu betydelsefull uppgift

att fylla. Utskottet tänker härvid icke minst på den möjlighet till erhållande

av en fullt opartisk praktisk prövning av uppnådda växtförädlingsresultat,

som därigenom skulle vinnas. Det må oek framhållas, att de vid

en fast försöksgård utvunna resultaten kunna vara av vägledande betydelse

för den enskilde jordbrukaren».

Sedan utskottet därefter berört frågan om platsen för anordnande av eu

sådan försöksverksamhet samt de för anläggningen beräknade kostnaderna,

hemställde utskottet om bifall till Kungl. Maj-.ts framställning.

Riksdagen fattade sitt beslut i enlighet med utskottets förslag (R. skr. nr 213).

Vad först angår Kungl. Maj:ts förevarande framställning står det däri

gjorda anslagsäskandet i full överensstämmelse med de i propositionen nr

136 till 1928 års riksdag framlagda kostnadsberäkningarna, mot vilka riksdagen

icke framställt någon erinran. Utskottet anser sig därför böra tillstyrka

Kungl. Maj:ts förslag.

Beträffande därefter de väckta motionerna vill utskottet anföra följande.

Såsom av den ovan lämnade redogörelsen framgår, avsåg den av Kungl.

Maj:t, på sätt ovan nämnts, senast anbefallda utredningen uppgörande av

förslag till högst fyra försöksgårdar enligt vissa angivna riktlinjer. Vidare

inhämtas därav, att styrelsen för centralanstalten, efter av särskilt tillkallade

sakkunniga verkställd utredning, framlagt förslag om anordnande av en försöksgård

vid Lanna Borregården i Skaraborgs län såsom representerande den

styva leran i karaktäristisk utbildning och en vid Offers gård i Boteå socken

av Västernorrlands län såsom representerande mellersta Norrlands fastmarksområde.

Genom riksdagens beslut 1928 om inrättande av en försöksgård vid

Lanna Borregården har första steget tagits till förverkligande av den av riksdagen

redan 1920 framförda tanken på anordnande av en fast försöksverksamhet

i skilda delar av landet. De nu väckta motionerna, i vilka ifrågasättes

framläggande redan till 1930 års riksdag av proposition om den tilltänkta

försöksgården i mellersta Norrland, avse ett ytterligare steg till fullföljande

av den föreliggande planen å ifrågavarande område.

Utskott

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Utbildningskurser

för

kontrollassistenter.

[25.]

Utskottet.

Utbildningskurser

för

ladugårdsförmän

och

svinskötare.

[26.]

Utskottet anser i likhet med motionärerna vägande skäl tala för inrättande,

på sätt centralanstaltens styrelse ifrågasatt, av en försöksgård jämväl för

mellersta Norrland, en anordning som utskottet för övrigt finner vara eu

naturlig konsekvens av den ställning i förevarande avseende, som riksdagen

redan intagit. Ä andra sidan anser sig utskottet icke böra, såsom motionärerna

avse, påkalla framställning härutinnan till 1930 års riksdag men

är övertygat, att Kungl. Maj:t skall vid lämplig tidpunkt förelägga riksdagen

förslag i ämnet.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

1) med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning

för budgetåret 1929/1930 anvisa

dels för upprättande vid Lanna Borregården i Saleby

socken av Skaraborgs län av en fast försöksgård för

jordbruket ett extra reservationsanslag av 79,400 kronor,

dels ock till driftkostnader för nämnda försöksgård

ett extra anslag av 22,000 kronor,

2) att de väckta motionerna I: 45 och II: 93 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

3:o) Utbildniugskurser för kontrollassistenter. Under punkt 25 har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att till anordnande av utbildningskurser för kontrollassistenter

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av

12,000 kronor.

Till utbildningskurser för kontrollassistenter har riksdagen anvisat medel

alltsedan 1911. Medelsbehovet för ett vart av de senaste 3 budgetåren

har beräknats till 14,000 kronor. Å anslaget har till den 1 juli 1929 beräknats

en reservation å omkring 2,000 kronor.

Framställningen tillstyrkes av utskottet, som alltså hemställer,

att riksdagen må till anordnande av utbildningskurser

för kontrollassistenter anvisa för budgetåret 1929/1930

ett extra reservationsanslag av 12,000 kronor.

4:o) Utbildningskurser för ladugärdsförinäu och srinskötare. Under

punkt 26 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för anordnande av utbildningskurser

för ladugårdsförmän och svinskötare anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra reservationsanslag av 21,500 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 41—46.)

Riksdagen har under flera år anvisat anslag till anordnande av utbildningakurser

för ladugårdsförmän samt från och med 1918 jämväl till dylika

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 7

kurser för svinskötare. För vart och ett av budgetåren 1926/1929 har för

ändamålet anvisats ett extra reservationsanslag av 32,000 kronor.

Departementschefen har räknat med en medelstillgång av 34,000 kronor

för läsår. Då det torde kunna räknas med, att den 1 juli 1929 å anslaget

kommer att finnas en reservation å 12,500 kronor, har han beräknat det

ytterligare belopp, som tarvas för budgetåret 1929/1930, till 21,500 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till anordnande av utbildningskurser

för ladugårdsförmän och svinskötare anvisa för

budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av

21,500 kronor.

5:o) Utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland och

Dalarna. Under punkt 27 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till

anordnande av utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland

och Dalarna anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag

av 3,500 kronor.

Till anordnande av utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare i

Norrland och Dalarna har riksdagen alltsedan 1918 anvisat anslag. Medelsbehovet

har under ett vart av de senaste budgetåren beräknats till 6,000

kronor.

En reservation å anslaget av i runt tal 2,500 kronor har beräknats förefinnas

den 1 juli 1929.

Framställningen tillstyrkes av utskottet, som alltså hemställer,

att riksdagen må till anordnande av utbildningskurser

för kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland och Dalarna

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag

av 3,500 kronor.

6:o) Utbildningskurser i beteskultur och ängsskötsel. Under punkt

28 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till anordnande av utbildningskurser

i beteskultur och ängsskötsel anvisa för budgetåret 1929/1930 ett

extra reservationsanslag av 3,200 kronor.

Medelsbehovet har under ett vart av de senare budgetåren beräknats till

3,500 kronor. Vid utgången av budgetåret 1928/1929 beräknas förefinnas

en reservation å anslaget av cirka 300 kronor.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till anordnande av utbildningskurser

i beteskultur och ängsskötsel anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra reservationsanslag av 3,200 kronor.

T t skottet.

Utbildningskurser

för

kvinnliga

ladugårdsskötare

i Norrland

och

Dalarna.

[27.]

Utskottet.

U ibildningsku

rser i betes

kultur och

ängsskötsel.

[28.]

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande. Nr 2.

Stuteriöver
styrelsen.

[34.]

7:o) Stuteriöverstyrelsen. I förslaget till riksstat för budgetåret 1929

1930 har Kungl. Ma;j:t uppfört ordinarie förslagsanslaget, stuteriöverstyrelsen,

med oförändrat belopp 33,600 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 56—72.)

Under punkt 34 har jämväl motiverats uppförande för budgetåret 1929/1930

av anslag till dels avlöningar till tjänstemän vid hingstdepåer och stuteri,

dels avlöningar till övrig personal vid hingstdepåer och stuteri, dels ock till

hästavelns befrämjande.

Till stuteriväsendet äro i riksstaten för budgetåret 1928/1929 under nionde

huvudtiteln uppförda följande ordinarie anslag, nämligen:

Stuteriöverstyrelsen, förslagsanslag............................................ kronor 33,600

Hingstdepåer och stuteri:

avlöningar, förslagsanslag.................................................... » 44,800

hingstdepåernas och stuteriets verksamhet, reservationsanslag

........................................................................................ » 277,300

Hästavelns befrämjande, reservationsanslag, att direkt utgå

av totalisatormedel .................................................................... » 250,000

eller tillhopa kronor 605,700.

Frän sistnämnda anslag bestridas kostnaderna för hästpremieringarna varjämte

därav beräknats 25,000 kronor till åtgärder för inhemska häststammar

samt stamboksföring rörande hästar.

Enligt riksdagens skrivelse den 27 februari 1923 (nr 31) angående medgivande

till anordnande av vadhållning med totalisator var införandet av

denna anordning avsedd att bereda medel till understöd åt landets hästavel.

Vinsten av totalisatorn skulle, med skäligt avdrag för omkostnaderna,

inbetalas till statsverket för dylikt ändamål samt för övrigt under iakttagande

av de bestämmelser, Kungl. Maj:t kunde finna lämpligt utfärda.

Till statsverket inlevererade totalisatormedel hava enligt statsrådsprotokollet

uppgått till

för tiden till den 1 juli 1923 till 12,277: so kronor

under budgetåret 1923/1924 » 60,739: 6 o »

» » 1924/1925 » 126,381: so »

» » 1925/1926 » 216,179: so »

» » 1926/1927 » 294,711: 8 5 »

» » 1927/1928 » 488,448: so »

Stuteriöverstyrelsen har för de närmaste åren räknat med eu årlig inkomst

för statsverket av totalisatorn av omkring 500,000 kronor.

Före den 1 juli 1927 redovisades statsverkets inkomster av vadhållning

medelst totalisator vid kapplöpningar och travtävlingar såsom diverse medel.

Av dassa totalisatormedel funnes för närvarande odisponerade 276,954 kronor

5 öre.

Genom beslut av 1927 års riksdag uppfördes under nionde huvudtiteln

ett reservationsanslag å 185,000 kronor till hästavelns befrämjande (1927/1928

IX: E 5), att direkt utgå av totalisatormedel. Bland riksstatens inkomster

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

9

uppfördes i följd härav en inkomsttitel, »totalisatormedel», med samma belopp

som nämnda utgiftsanslag.

Vid 1928 års riksdag höjdes anslaget till hästavelns befrämjande till

250,000 kronor, varvid en motsvarande höjning av inkomsttiteln totalisatormedel

även ägde rum.

Enligt senaste budgetredovisningen förefanns den 30 juni 1928 a anslaget

till hästavelns befrämjande eu behållning av 496,571 kronor 18 öre.

På sätt framgår av ovanstående bestridas för närvarande av totalisatormedel

utgifterna för prisbelöningar av hästar ävensom till visst belopp åtgärder

för inhemska häststammar och stamboksföring rörande hästar (anslaget

till hästavelns befrämjande). Av skattemedel däremot täckas kostnaderna

för såväl avlöningar till tjänstemännen vid hingstdepåerna och stuteriet

(chefer, beridare, läkare, veterinärer och bokhållare) som ock för hingstdepåernas

och stuteriets verksamhet, inbegripet avlöningar till den extra

ordinarie personalen (stallpersonalen).

Kungl. Maj:ts förslag innebär att totalisatormedlen med hänsyn till den

för varje budgetår fortgående ökningen av dessa medel skulle i större utsträckning

iin hittills tagas i anspråk för täckande av utgifter för stuteriväsendet.

Sålunda skulle jämväl kostnaderna för hingstdepåernas och stuteriets

verksamhet utom vad angår stallpersonalens avlöningar bestridas av

totalisatormedel. Tillika innefattar förslaget en i viss mån förändrad uppställning

av anslagen till stuteriväsendet. Sålunda har det nuvarande anslaget

till uppehållande av hingstdepåernas och stuteriets verksamhet sfi

uppdelats, att den däri ingående posten till avlöningar åt stallpersonalen

liksom tidigare avlöningar till tjänstemännen uppförts såsom särskilt anslag

och återstoden överförts till reservationsanslaget till hästavelns förbättrande.

I detta senare anslag skulle alltså ingå, förutom de utgifter som för närvarande

bestridas från sagda anslag, ifrågavarande allmänna kostnader för

hingstdepåerna och stuteriet; och skulle anslaget då komma att avse a) hingstdepåernas

och stuteriets verksamhet i angiven omfattning, b) hästpremieringen

samt c) bidrag till understödjande av inhemska häststammar och

stamboksföring m. in.

Rörande beräknandet av de särskilda anslagsbeloppen bär förut berörts,

att anslaget till stuteriöverstyrelsen skulle uppföras med oförändrat belopp.

I fråga om det i nu gällande riksstat, under rubriken hingstdepåer och

stuteri, upptagna förslagsanslaget till avlöningar å 44,800 kronor, avsett till

bestridande av avlöningar åt tjänstemännen vid statens hingstdepåer och

stuteri enligt den 1 juni 1923 fastställda ordinarie avlöningsstater samt övergångsavlöningsstat

för Strömsholms hingstdepå, innefattar Kungl. Maj:ts förslag

en minskning med 2,800 kronor eller till 42,000 kronor. För närvarande

utgå visserligen årliga avlöningsbelopp endast å tillhopa 38,998 kronor, därav

5,600 kronor såsom arvode till t. f. chefen vid Strömsholms hingstdepå, vilket

arvode enligt § 5 i gällande avlöningsreglemente skall till ordinarie befattningshavare

utgå med 8,500 kronor. Ett återbesättande av chefsbefattningen med

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

ordinarie innehavare skulle därför medföra en ytterligare utgift å 2,900

kronor å anslaget till avlöningar till tjänstemän vid hingstdepåer och stuteri.

Departementschefen har på grund härav och i enlighet med stuteriöverstyrelsens

förslag ansett, att nu ifrågavarande anslag borde i riksstaten

upptagas till nämnda belopp av 42,000 kronor.

Den del av anslaget till uppehållande av hingstdepåernas och stuteriets

verksamhet, som beräknas för den icke-ordinarie personalens (stallpersonalens)

avlöning skulle, såsom förut berörts, enligt Kungl. Maj:ts förslag

uppföras såsom särskilt anslag. Kostnaderna för sagda avlöning hava för

budgetåret 1928/1929 beräknats till 69,390 kronor. Det nu föreslagna anslaget

innefattar i jämförelse med innevarande budgetår ingen annan ändring än

att två ålderstillägg vartdera å 90 kronor tillkommit och ett ålderstillägg

å samma belopp bortfallit. På grund härav har anslaget upptagits med ett

till 70,000 kronor avrundat belopp.

I fråga om anslaget till hästavelns befrämjande skulle, på sätt förut

angivits, från och med budgetåret 1929/1930 däri inbegripas den del av

kostnaderna till uppehållande av hingstdepåernas och stuteriets verksamhet,

som icke avser stallpersonalens avlöning.

För hingstdepåernas och stuteriets verksamhet beräknas ett tillskott av

statsmedel å 179,300 kronor. Motsvarande siffra för budgetåret 1928/1929

utgör 169,917 kronor. Ökningen hänför sig huvudsakligen till ökat medelsbehov

för furage vid Flyinge och för byggnaders underhåll, vartill kommer

att inkomsten av språngavgifter och försålda hästar vid Strömsholm icke

obetydligt nedgått. Sistnämnda förhållande har av stuteriöverstyrelsen angivits

bero på att, då numera dressyren av de unga hingstarna ägde rum vid

Flyinge och vid Strömsholm icke längre funnes yngre djur, alltså den inkomst,

som förr kunnat påräknas i de fall, då sådana hingstar på grund av

olämplighet för avel måst försäljas som bruksdjur, numera upphört. Utöver

ovannämnda belopp å tillhopa 179,300 kronor hava för budgetåret

1929/1930 liksom för budgetåret 1928/1929 beräknats dels 8,000 kronor för

rese- och traktamentspenningar och dels till hingst- och fölinköp 30,000 kronor,

vadan sammanlagda medelsbehovet komme att uppgå till (179,300 + 8,000

+ 30,000 =) 217,300 kronor. Då någon reservation icke ansetts vara att påräkna

den 1 juli 1929, skulle alltså för nu ifrågavarande ändamål böra

beräknas sistnämnda belopp, innebärande en ökning i de för närvarande

för ifrågavarande ändamål beräknade kostnaderna med i runt tal 9,400

kronor.

För hästpremieringen hava beräknats 226,500 kronor eller ett belopp, som

är 9,500 kronor högre än det för löpande budgetår upptagna. För understödjande

av inhemska häststammar samt för stainboksföring av hästar har

beräknats 30,000 kronor, vilka medel till största delen utlämnats såsom understöd

åt föreningar för hästavelns befrämjande.

I enlighet med det ovan anförda skulle för de under rubriken hästavelns

befrämjande hänförda behovsposterna böra beräknas följande belopp:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

11

Hingstdepåernas och stuteriets verksamhet ............................ kronor 217,300

Hästpremieringen............................................................................ » 226,500

Understöd åt hästavelsföreningar samt för stamboksföring

av hästar .................................................................................... » 30,000

kronor 473,800.

I fråga om storleken av det belopp, varmed anslaget till hästavelns befrämjande

lämpligen hör upptagas i riksstaten, har departementschefen anfört

följande:

»Även om för närvarande å reservationsanslaget till hästavelns befrämjande

förefinnes en avsevärd reservation, synes dock icke på grund härav någon

avräkning höra ske å det belopp, varmed anslaget till hästavelns befrämjande

uppföres i riksstaten. Ifrågavarande anslag är avsett att direkt utgå

av totalisatormedel, vilka uppföras på inkomstsidan i förslaget till riksstat.

De båda summorna för utgifter och inkomster höra motsvara varandra.

Lämpligt synes vara, att totalisatormedlen i riksstaten upptagas ungefär

med det belopp, varmed de kunna väntas inflyta under nästkommande budgetår.

Sagda belopp torde nära sammanfalla med de krav, vilka ställas på

nämnda anslag. Med viss avrundning av beloppen vill jag på grund härav

föreslå, att anslaget bestämmes till 475,000 kronor, med vilket belopp jämväl

inkomsterna av totalisatormedel upptagits på inkomstsidan.»

Summan av anslagen till stuteriväsendet uppgår enligt Kungl. Majrts förslag

till (33,600 + 42,000 + 70,000 + 475,000 =) 620,600 kronor, varav 475,000

kronor skulle utgå av totalisatormedel. För närvarande utgör den totala anslagssumman

605,700 kronor, varav 250,000 kronor utgå av totalisatormedel.

Mot vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit har utskottet

icke funnit skäl till erinran liksom ej heller mot vad departementschefen i

övrigt i ärendet anfört.

Utskottet skall under nästföljande punkter göra hemställan om uppförande

dels av anslaget till avlöningar åt ordinarie tjänstemän vid hingstdepåerna

och stuteriet, dels av anslaget till avlöning åt den övriga där anställda

personalen (stallpersonalen), dels ock av anslaget till hästavelns befrämjande.

Utskottet hemställer nu,

att ordinarie förslagsanslaget till stuteriöverstyrelsen

må i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppföras med

oförändrat belopp, 33,600 kronor.

Utskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Avlöningar

till tjänstemän

vid

hingstdepåer

och stuteri.

[35.1

Avlöningar

till öt Hg personal

md

hingstdepåer

ooh stuteri.

[36.]

Hästavclns

befrämjande.

[37.]

Förbättrings

arbeten å

betesmarkerna

vid

Flyinge

hingstdepå

och stuteri.

[38.]

8:o) Avlöningar till tjänstemän vid hingstdepåer och stuteri. Under

åberopande av vad utskottet under nästföregående punkt anfört hemställer

utskottet,

att riksdagen må, med uteslutande ur riksstaten av

det däri upptagna ordinarie förslagsanslaget till avlöningar

vid hingstdepåer och stuteri, under benämning avlöningar

till tjänstemän vid hingstdepåer och stuteri uppföra ett

ordinarie förslagsanslag av 42,000 kronor.

9:o) Avlöningar till övrig personal vid hingstdepåer och stuteri. Under

åberopande av vad utskottet under punkt 7 här ovan anfört hemställer

utskottet,

att riksdagen ma under benämning avlöningar till

iivrig personal vid hingstdepåer och stuteri i riksstaten

uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 70,000 kronor.

10:o) Hästavelns befrämjande. Under åberopande av vad utskottet under

punkt 7 här ovan anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må höja ordinarie reservationsanslaget

till hästavelns befrämjande, nu 250,000 kronor med 225,000

kronor till 475,000 kronor att direkt utgå av totalisatorinedel.

ll:o) Förbättringsarbeten å betesmarkerna vid Flyinge hingstdepå och

stuteri. Under punkt 38 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva

att för utförande av vissa betesförbättrings- och därmed sammanhängande

arbeten vid Flyinge hingstdepå och stuteri må av fonden för anläggande av

ett statsstuteri användas ett belopp av högst 35,570 kronor.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition nr 110 till 1922 års riksdag

framställda förslag medgav riksdagen att för inrättande i samband

med Flyinge hingstdepå av ett stuteri finge, i huvudsaklig överensstämmelse

med av departementschefen i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet

förordad plan, av fonden för anläggande av ett statsstuteri efter

Kungl. Maj:ts beprövande användas intill 400,000 kronor. Enligt nämnda

plan och därvid fogad kostnadsberäkning ingick i nämnda summa ett belopp

av 39,433 kronor avsett för förbättring av betesmarkerna vid Flyinge

med utmarken Linnebjär samt dessa områdens inhägnande, allt enligt en

av dåvarande statskonsulenten A. El of son verkställd närmare utredning.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande År 2.

13

Kungl. Maj:ts förevarande förslag, som grundar sig på eu av stuteriöverstyrelsen

gjord framställning, avser beredande av medel närmast för utförande

av vissa ytterligare förbättringsarbeten å betesmarkerna vid Flyinge. Dessa

arbeten, vilka skulle omfatta dränering och vattenavledning samt gödsling,

kalkning och hjälpsådd, har beräknats draga en kostnad av 27,500 kronor.

Återstoden av det ifrågasatta beloppet eller 8,070 kronor är avsett för vissa

hägnadsarbeten ävensom för iståndsättande av en till betesmarken vid utmarken

Linnebjär ledande väg. De erforderliga medlen avses skola utga

från den odisponerade återstoden av den utav 1916 års riksdag avsatta

fonden för anläggande av ett statsstuteri, vård behållningen enligt utredningen

i ärendet den 30 juni 1928 uppgick till 343,024 kronor 81 öre.

Efter en närmare redogörelse för stuteriöverstyrelsens ovanberörda framställning

i ämnet ävensom för av lantbruksstyrelsen och statskontoret däröver

avgivna tillstyrkande utlåtanden har departementschefen anfört följande.

»Enär tillgången på lämpliga beten är av väsentlig betydelse för åstadkommande

av ett gott hästmaterial, synes det vara av stor vikt, att Flyinge

hingstdepå och stuteri, vilken institution har sig anförtrodd ledningen av

landets hästuppfödning, beredes tillfälle att på ett rationellt sätt iståndsätta

de vid Flyinge befintliga omfattande betesmarkerna. De av stuteriöverstyrelsen

i sådant syfte nu ifrågasatta åtgärderna — vilka torde innefatta en

nödvändig komplettering av de i samband med stuteriets inrättande planerade

och sedermera verkställda betesförbättringarna — anser jag mig fördenskull

böra tillstyrka. Mot de beräknade kostnaderna för dessa arbeten, vid

vilkas utförande torde böra iakttagas vad lantbruksstyrelsen i ärendet anfört,

har jag intet att erinra liksom ej heller mot att för kostnadernas

täckande ett belopp av högst 35,570 kronor tages i anspråk från fonden för

anläggande av ett statsstuteri, vars behållning därtill lämnar god tillgång.

För denna medelsdisposition bör emellertid riksdagens medgivande inhämtas.»

Då utskottet icke funnit skäl till erinran mot förevarande framställning, utskottet.

hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva att för utförande av vissa

betesförbättrings- och därmed sammanhängande arbeten

vid Flyinge hingstdepå och stuteri må av fonden för

anläggande av ett statsstuteri användas ett belopp av

högst 35,570 kronor.

12:o) Befrämjande i allmänhet av uötboskapsaveln. I förslaget till riks- Befrämjande i

stat för budgetåret 1929/1930 har Kungl. Maj:t uppfört ordinarie reservations- allmänhet av

anslaget för befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln med oförändrat ”°tballf“pS

belopp, 273,000 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Understad åt

kontrollföreningsverlcsamhet.

Avelscentra

för nötboskap.

[39.]

Uts kottet.

Befrämjande

i allmänhet

av sv inaveln.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1929/1930

uppföra ordinarie reservationsanslaget för befrämjande

i allmänhet av nötboskapsaveln med oförändrat belopp,

273.000 kronor.

13:o) Understöd åt kontrollföreningsverksamhet. I förslaget till riksstat

för budgetåret 1929/1930 har Kungl. Maj:t uppfört ordinarie reservationsanslaget

för understöd åt kontrollföreningsverksamhet med oförändrat

belopp, 80,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1929/1930

uppföra ordinarie reservationsanslaget för understöd åt

kontrollföreningsverksamhet med oförändrat belopp,

80.000 kronor.

14:o) Avelscentra för nötboskap. Under punkt 39 har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att för bestridande av kostnaderna för avelscentra för nötboskap

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av

21,700 kronor.

Kungl. Maj:ts förevarande framställning, som överensstämmer med den

av 1925 års riksdag utan erinran lämnade beräkningen av medelsbehovet

för tävlingarnas upprätthållande till och med budgetåret _ 1931/1932, föranleder

icke någon utskottets erinran. Utskottet hemställer alltså, t,

att riksdagen må för bestridande av kostnaderna för

avelscentra för nötboskap anvisa för budgetåret 1929/1930

ett extra reservationsanslag av 21,700 kronor.

15:o) Befrämjande i allmänhet av svinaveln. I förslaget till riksstat för

budgetåret 1929/1930 har Kungl. Maj:t uppfört ordinarie reservationsanslaget

för befrämjande i allmänhet av svinaveln med oförändrat belopp,

60,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1929/1930

uppföra ordinarie reservationsanslaget för befrämjande

i allmänhet av svinaveln med oförändrat belopp, 60,000

kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

15

16:o) Avkastningsbedömning rörande afelssrin. Under punkt 42 bär

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för anordnande av avkastningsbedömning

rörande avelssvin anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av

17,500 kronor.

Sedan år 1920 har riksdagen anvisat anslag för anordnande av avkastningsbedömning

rörande avelssvin. I riksstaten för innevarande budgetår

har för ändamålet uppförts ett extra anslag av 15,500 kronor.

För användningen av anslaget, vilket ställts till styrelsens för centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet förfogande, har Knngl.

Maj:t den 22 oktober 1922 meddelat föreskrifter, vilkas innehåll återgivits

å sid. 105 i nionde huvudtiteln till 1923 års riksdag.

Ifrågavarande verksamhet ledes av nämnda styrelse samt har sedan april

1923 bedrivits vid ett större, vid Åstorp i Skåne beläget svinstall. Till

denna försöksstation levereras smågrisar från i södra och mellersta Sverige

befintliga svinavelsstationer och med dem jämförliga avelsbesättningar.

Förevarande framställning avser en höjning av det nuvarande anslagsbeloppet

med 2,000 kronor för att därigenom möjliggöra en utvidgning av

försöksstationen vid Åstorp.

Efter att hava redogjort för framkommet förslag jämväl om inrättande av

en försöksstation i mellersta Sverige har departementschefen anfört följande.

»Det framlagda förslaget om upprättandet av ytterligare en försöksstation

för avkastningskontroll inom svinaveln finner jag med hänsyn till sagda

avels stora betydelse för det svenska jordbruket synnerligen beaktansvärt.

Med hänsyn till nödvändigheten att begränsa statsutgifterna synes emellertid

med förslagets realiserande böra tillsvidare anstå. Däremot anser jag

förslaget om utvidgning av försöksstationen i Åstorp böra tillmötesgås. Fölen

merkostnad av allenast 2,000 kronor skulle möjliggöras en utökning av

de därstädes samtidigt uppställda försökssvinens antal med 50 procent.

Genomförandet av en dylik utvidgning bör bliva av viss betydelse jämväl

för den mellansvenska svinskötseln.»

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må för anordnande av avkastningsbedömning

rörande avelssvin anvisa för budgetåret 1929/1930

ett extra anslag av 17,500 kronor.

17:o) Fårayelns befrämjande. I förslaget till riksstat för budgetåret

1929/1930 har Kungl. Maj:t uppfört ordinarie reservationsanslaget för fåravelns

befrämjande med oförändrat belopp, 24,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1929/1930

uppföra ordinarie reservationsanslaget för fåravelns befrämjande

med oförändrat belopp, 24,000 kronor.

Avkastningobedömning

rörande avels - svin.

[42.]

Utskottet.

Fåravelns

befrämjande.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

fjäderfäavelns

befrämjande,

[43.]

Motion.

18:o) Fjäderfäavelns befrämjande. Under punkt 43 har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att till fjäderfäavelns befrämjande anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra anslag av 20,000 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 86—90).

I detta sammanhang bar utskottet till behandling förebaft en inom andra

kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion nr 25 av herrar Magnusson

i Kalmar och Heiding, vari hemställts, att riksdagen må anslå ett belopp

av 10,000 kronor under nionde huvudtiteln för budgetåret 1929/1930 att tilldelas

Sveriges fjäderfäodlares riksförbund att användas för ägghandelns och

värpkontrollens ordnande.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.

Till fjäderfäavelns befrämjande har riksdagen från och med 1904 årligen

anvisat anslag. Under budgetåren 1927—1929 har anslaget varit upptaget

med 19,000 kronor.

Anslaget har av Kungl. Maj:t under vissa villkor ställts till Sveriges allmänna

fjäderfäavelsförenings förfogande.

År 1926 bildades en ny sammanslutning, Sveriges fjäderfäodlares riksförbund,

med i stort sett samma program som nämnda förening. I december

1927 anhöll denna nya förening att bliva delaktig av det statsanslag, som

anvisades för fjäderfäavelns främjande. Ansökningen inkom emellertid

för sent för att bliva föremål för behandling i samband med framställning

om anslag för förevarande ändamål till 1928 års riksdag. Motiorxsvis

yrkades dock, att statsunderstöd för budgetåret 1928/1929 måtte beviljas

förbundet med 10,000 kronor. Jordbruksutskottet ansåg sig dock icke kunna

tillstyrka bifall till motionen och anförde bland annat, att utskottet funne

lämpligheten att splittra statsbidraget till fjäderfäavelns befrämjande på

två för i huvudsak samma syfte arbetande enskilda föreningar kunna starkt

ifrågasättas. Motionen föranledde icke någon åtgärd lika litet som ovannämnda

av förbundet hos Kungl. Maj:t gjorda framställning.

Av berörda statsrådsprotokoll framgår bland annat, att Sveriges fjäderfäodlares

riksförbund hos Kungl. Majrt gjort framställning om ett statsbidrag

av 10,000 kronor för 1929 av de till fjäderfäavelns befrämjande av

riksdagen anvisade medel.

I häröver avgivet utlåtande till Kungl. Maj:t har lantbruksstyrelsen anfört

huvudsakligen följande.

Inom Sveriges allmänna f jäderfäavelsförening hade staten tillförsäkrat sig

ett visst inflytande därigenom, att Kungl. Maj:t förbehållit sig rätten att

utse en ledamot i föreningens styrelse och en revisor att granska föreningens

räkenskaper och förvaltning. Det behov av konsulterande verksamhet på

fjäderfäodlingens område, som enligt lantbruksstyrelsens på sin tid avgivna

förslag skulle fyllas genom anställande av en statskonsulent, hade fyllts

genom av föreningen anställda konsulenter med verksamhet över hela

landet.

Ett bifall till ansökningen om statsbidrag till det nybildade riksförbundets

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 17

verksamhet skulle betyda ett avsteg från den praxis, som på området

hittills varit _ rådande, och innebära en splittring av det statsunderstödda

arbetet till fjäderfäavelns främjande. Emot en sådan åtgärd hade på sin

tid hushållningssällskapens ombud uttalat sig, och hade jämväl jordbruksutskottet

vid senaste riksdag ansett sig böra ifrågasätta lämpligheten därav.

För egen del funne lantbruksstyrelsen det vara tydligt, att eu splittring av

det jämförelsevis obetydliga statsanslaget för ändamålet måste medföra betydligt

minskad effekt till nackdel för fjäderfäskötseln i dess helhet.

Under sådana . förhållanden ansåge lantbruksstyrelsen statsbidrag böra

utgå till det nybildade riksförbundet allenast under förutsättning, att den

äldre föreningen förlorat allmänhetens förtroende och det nya förbundet

visat sig i högre grad besitta detta förtroende och vara mera ägnat att

handhava de statliga åtgärderna på området.

För bedömande av läget härutinnan hade lantbruksstyrelsen från de båda

organisationerna infordrat dels berättelse över det senaste årets verksamhet,

dels ock förteckning över till dem anslutna underavdelningar och uppgift

om antalet medlemmar inom dessa. Av såväl styrelseberättelserna som

medlemsförteckningarna funne lantbruksstyrelsen otvetydigt framgå, att

den äldre föreningen såväl med hänsyn till verksamhet som omfattning

fortfarande vore den enda egentliga riksorganisationen.

En närmare granskning av riksförbundets medlemsförteckning gåve vid

handen, att förbundet huvudsakligen hade sin verksamhet och tyngdpunkt

förlagd till södra delen av Kalmar län, som inrymde icke mindre än 2,057

av förbundets hela till 2,583 uppgående medlemsantal. Att märka vore.

att den till förbundet anslutna lokalföreningen för Värmlands län. enligt

vad som framginge av handlingarna, endast villkorligt tillhörde förbundet

och tydligen, därest förbundet ej komrne i åtnjutande av statsbidrag, skulle

återgå till den äldre föreningen, till vilken nämnda lokalförening varit

ansluten före riksförbundets bildande.

Fjäderfäavelsf ören ingen hade i sin redogörelse meddelat uppgift om

medlemsantalet under de senaste fyra åren. Därav framginge. att anslutningen

till föreningen til! följd av den splittring, som förbundets bildande

medförde, tillfälligtvis minskats, i det att medlemsantalet, som 1924 utgjort

7,483, 1925 nedgått till 5,983. Medlemsantalets snabba tillväxt under

senaste tiden — medlemsantalet för 1927 utgjorde 7,690 — syntes dock

tydligt utvisa, att föreningen återvunnit förtroendet och nu med sina

tämligen starka lokalföreningar inom sa gott som alla län utgiorde en

verklig riksorganisation.

Lantbruksstyrelsen ansåge sig icke kunna tillstyrka statsbidrag till riksförbundet

utan ansage, att statsanslaget till fjäderfäavelns befrämjande

fortfarande borde utga till fjäderfäavelsföreningen och beräknas med ledning

av dess statförslag.

Från Sveriges fjäderfäodlares riksförbund hade till Kungl. Maj:t inkommit

en skrivelse av den 15 oktober 1928, däri förbundet riktat viss kritik

mot Sveriges allmänna fjäderfäavelsförenings verksamhet,

I anledning härav hade lantbruksstyrelsen, efter hörande av fjäderfäavelsföreningen,

den 21 november 1928 avgivit infordrat utlåtande till Kungl.

Maj:t. Under åberopande av vad däri anförts och med hänsyn till föreningens

förklaring hade lantbruksstyrelsen funnit förbundets framställning

icke behöva föranleda någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd.

Bi halm till riksdagens protokoll 1929. 10 sand. 2 häft. ( Xr 2.) -2

s. 18 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

18 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Vid ärendets föredragning den 21 december 1928 har Kung]. Ma.j:t beslutat

i överensstämmelse med lantbruksstyrelsens förslag.

Departementschefen har med hänsyn till fjäderfäavelns stora värde såsom

binäring till jordbruket samt betydelsen av denna binärings fortgående utveckling

ansett anslag från statens sida för fjäderfäavelns främjande väl

motiverat.

Under åberopande av de av lantbruksstyrelsen anförda skäl och med hänsyn

till önskvärdheten av att splittring i arbetet för denna närings förkovran

i möjligaste mån måtte undvikas, har han tillstyrkt att, likasom förut varit

fallet, anslaget användes för stödjande av Sveriges allmänna fjäderfäavelsförenings

verksamhet.

I motionen framhälles, hurusom Sveriges allmänna fjäderfäavelsförenings

verksamhet huvudsakligast omfattade propagandaarbete, under det att Sveriges

fjäderfäodlares riksförbund i främsta rummet inriktat sin verksamhet på

sådana för fjäderfäavelns främjande mera betydelsefulla praktiska åtgärder

som ett rationellt ordnande av ägghandeln samt åvägabringande av värpkontroll.

Motionärerna, som emellertid icke ifrågasätta någon uppdelning

mellan ifrågavarande båda sammanslutningar på ifrågavarande område av

det för närvarande utgående beloppet till fjäderfäavelns befrämjande, anse

dock både sakskäl och billighetsskäl tala för att Sveriges fjäderfäodlares

riksförbund genom statsunderstöd sättes i tillfälle att bättre än hittills

arbeta efter angivna principer, vilka, i den mån de redan kunnat praktiskt

omsättas, enligt motionärernas mening visat sig föra till ett gott

resultat, och föreslå i anslutning härtill anvisande för detta ändamål av

ett särskilt anslag av 10,000 kronor.

Utskottet finner icke anledning frångå sin på sätt ovan nämnts förlidet

år intagna ståndpunkt till den i förevarande motion väckta frågan och kan

sålunda ej förorda beviljande av det i motionen begärda anslaget till Sveriges

fjäderfäodlares riksförbund. Då utskottet går att tillstyrka bifall till Kungl.

Maj:ts förevarande framställning, vill utskottet emellertid i anledning av

den kritik, som i motionen riktats mot Sveriges allmänna fjäderfäavelsförenings

verksamhet, uttala att i den mån fog kan finnas för de gjorda erinringarna

föreningen torde låta sig angeläget vara att jämsides med propagandaverksamheten,

vars betydelse utskottet väl inser — jämväl i möjligaste

mån söka främja tillgodoseendet av det med allt större styrka framträdande

kravet på ägghandelns ordnande och åvägabringande av en rationell värpkontroll.

Om dessa synpunkter synes departementschefen ock hava velat göra

en antydan genom sitt vid tillstyrkan av ett till 20,000 kronor förhöjt statsbidrag

gjorda uttalande, att detta belopp torde kunna medgiva möjlighet

för Sveriges allmänna fjäderfäavelsförening att bedriva sin verksamhet under

tillgodoseende av utvecklingens krav.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

19

1) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande framställning till fjäderfäavelns befrämjande

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av

20,000 kronor.

2) att motionen II: 25 ej må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

19:o) Biskötselns befrämjande. I förslaget till riksstat för budgetåret

1929/1930 har Kungl. Maj:t uppfört ordinarie reservationsanslaget för biskötselns

befrämjande med oförändrat belopp, 10,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1929/1930

uppföra ordinarie reservationsanslaget för biskötselns

befrämjande med oförändrat belopp, 10,000 kronor.

20:o) Ytterligare anslag för ombyggnad av värmeanläggningen vid veterinärhögskolan.

Under punkt 46 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva

att av »försäljningsmedlen för veterinärinstitutets forna tomter vid

Karlaplan» må — utöver det belopp av 220,000 kronor, som enligt beslut

av 1928 års riksdag får användas för ombyggnad av värmeanläggningen

vid veterinärhögskolan — för samma och övriga i statsrådsprotokollet angivna

ändamål användas ytterligare intill ett belopp av 37,500 kronor.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i propositionen nr 45 till 1928 års riksdag

framlagda förslag medgav riksdagen enligt anmälan i skrivelse den 17 april

1928, nr 130, att av »försäljningsmedlen för veterinärinstitutets forna tomter

vid Karlaplan» finge användas ett belopp av intill 220,000 kronor för ombyggnad

av värmeledningen vid veterinärhögskolan. Ombyggnaden var avsedd

att utföras i huvudsaklig överensstämmelse med ett av ingenjören Johan

Lidén, Stockholm, uppgjort, i propositionen närmare angivet fullständigat.

förslag av den 27 oktober 1927.

Den 20 april 1928 bemyndigade Kungl. Maj:t byggnadsstyrelsen att i samråd

med styrelsen för veterinärhögskolan gå i författning om verkställande för

en kostnad av högst 220,000 kronor av berörda ombyggnad i anslutning

till ovannämnda förslag.

I framställning till Kungl. Maj:t har byggnadsstyrelsen anmält behovet

av ytterligare medel för utförande av värmeanläggningen samt vissa i samband

därmed stående arbeten. Styrelsen har hemställt om anvisande för

ändamålet av 37,500 kronor, varav 27,000 kronor för slutförande av arbetena

Biskötselns

befrämjande.

Ytterligare

anslag för ombyggnad

av

värmeanläggningen

vid

veterinärhögskolan.

[46.]

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Utskottet.

med ombyggnad m. m. av värmeanläggningen, 5,500 kronor för flyttning

av äldre ångpannan till den nya panncentralen vid högskolan samt rivning

av den äldre pannskorstenen samt 5,000 kronor till bestridande av byggnadsförslagets

andel i omkostnaderna för byggnadsstyrelsens byggnadsbyrå.

Styrelsen för veterinärhögskolan har tillstyrkt framställningen, och statskontoret,

som ej framställt någon erinran mot det begärda anslagsbeloppet,

har yttrat sig rörande sättet för de erforderliga medlens beredande.

Departementschefen har i frågan anfört följande.

»Av byggnadsstyrelsens ifrågavarande framställning framgår, att den i

början av sommaren 1928 påbörjade ombyggnaden av veterinärhögskolans

värmeanläggning ännu icke kunnat slutföras, bland annat på grund av att

de härför anvisade medlen visat sig otillräckliga. Vad styrelsen i ärendet

anfört, synes mig vidare giva vid handen, att behovet av de nu begärda

ytterligare medlen huvudsakligen föranletts av under ombyggnadsarbetets

utförande uppkomna eller eljest uppdagade förhållanden, vilka icke kunnat

förutses eller svårligen kunnat beräknas vid kostnadsförslagets uppgörande.

Bland annat har den kalla väderleken under våren och försommaren nödvändiggjort

den nuvarande värmeanläggningens användning längre fram

på året än eljest plägat vara vanligt, varigenom upptagandet av undersökningen

av rörsystemets användbarhet väsentligt fördröjts och i följd därav

infordrandet av entreprenadanbud å huvudrörledningar m. m. kunnat ske

först senare under en i sådant hänseende mera ogynnsam tid.

Under dessa omständigheter och med hänsyn till angelägenheten av, att

den beslutade ombyggnaden snarast må kunna bringas till fullbordan, vill

jag tillstyrka, att det härför erforderliga ytterligare beloppet av 27,000

kronor ställes till förfogande. Likaså vill jag förorda, att i detta sammanhang

medel till belopp av sammanlagt 10,500 kronor beviljas för de av

byggnadsstyrelsen angivna ändamål, för vilka från början intet belopp beräknats.

Av dessa utgifter lärer utbetalandet för företaget av viss andel i

omkostnaderna för byggnadsstyrelsens byggnadsbyrå överensstämma med

gällande grunder för uppehållande av sagda byrås verksamhet, varjämte

den ifrågasatta flyttningen av den äldre ångpannan till den nya panncentralen

och rivningen av den äldre pannskorstenen synas vara av omständigheterna

påkallade åtgärder. Såsom statskontoret framhållit kunna

de erforderliga medlen, tillhopa 37,500 kronor, erhållas från kvarstående

behållning å försäljningsmedlen för veterinärinstitutets tomter. Uppförande

å riksstaten av särskilt anslag tarvas sålunda icke. Ärendet är emellertid,

såsom statskontoret uttalat, av beskaffenhet att böra underställas riksdagens

prövning.»

Då någon erinran icke torde kunna göras mot Kungl. Maj:ts framställning,

tillstyrker utskottet förslaget och hemställer alltså,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

21

att riksdagen må medgiva att av »försäljningsmedlen

för veterinärinstitutets forna tomter vid Karlaplan» må

— utöver det belopp av 220,000 kronor, som enligt beslut

av 1928 års riksdag får användas för ombyggnad av

värmeanläggningen vid veterinärhögskolan — för samma

och övriga ovan angivna ändamål användas ytterligare

intill ett belopp av 37,500 kronor.

21:o) Allmänt anslag till hushållningssällskapen. Under punkt 51 bär Allmänt

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att höja ordinarie anslaget till allmänt , til1

/lushallmngs
anslag

till hushållningssällskapen, nu 2,900,000 kronor, med 100,000 kronor sällskapen.

till 3,000,000 kronor. [51.]

(Statsrådsprotokollet sid. 113—117.)

I en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion Motion.

nr 281 av herr Wachtmeister har hemställts, att anslaget till hushållningssällskapen

utöver i statsverkspropositionen föreslagna 100,000 kronor ytterligare

måtte förhöjas med 82,798 kronor 90 öre att fördelas på sätt i motionen

nämnes.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.

I proposition nr 107 till 1923 års riksdag framlade Kungl. Maj:t förslag

till omorganisation av hushållningssällskapen m. m. Förslaget blev av riksdagen

enligt skrivelse den 2 juni 1923, nr 297, i huvudsak bifallet. Författningar

i ämnet utfärdades därefter den 8 juni 1923, nämligen dels förordning

(nr 228) angående visst villkor för statsbidrag åt hushållningssällskap,

dels kungörelse (nr 229) med allmänna grunder för hushållningssällskaps

organisation, dels ock förordning (nr 230) angående fördelning av allmänt

anslag till hushållningssällskapen såsom ersättning för till statsverket indragna

brännvinsförsäljningsmedel. Nu nämnda författningar trädde samtliga

i tillämpning den 1 januari 1925.

Enligt ovannämnda förordning nr 230/1923 skall vid fördelningen av

statsbidraget så förfaras, att ett grundbelopp av 10,000 kronor tillföres varje

hushållningssällskap samt att därefter av anslagets återstod sex tiondelar

fördelas efter den med jordbruk och fiske sysselsatta folkmängden inom

hushållningssällskapsområdena, tre tiondelar efter den övriga folkmängden

inom samma områden, dock att där stad inom hushållningssällskaps område

har mer än 10,000 invånare av överskjutande invånarantalet medräknas

allenast tjugu procent samt en tiondel efter arealen av sällskapens områden.

Av statsrådsprotokollet framgår att till Kungl. Maj: t inkommit framställningar

om ökat anslag till hushållningssällskapen från Blekinge, Uppsala,

Kronobergs, Kalmar läns södra och Örebro läns hushållningssällskap.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Lantbruksstyrelsen har i över nämnda framställningar avgivet utlåtande

till Kungl. Maj:t framhållit att det givetvis hittills varit förenat med vissa

svårigheter att klart överblicka de ekonomiska konsekvenserna av den genomförda

omorganisationen av hushållningssällskapen, särskilt såvitt anginge

deras vidgade verksamhet och därav föranledda ökade utgifter samt ökade

behov av penningmedel. Lantbruksstyrelsen ansåge sig dock kunna bestämt

uttala, att erfarenheten redan visat, att ett verkligt behov av ytterligare förhöjning

av statsbidraget förelåge. Ett ställningstagande till frågan, huruvida

en mera avsevärd förhöjning vore befogad, krävde emellertid en vidlyftig

utredning omfattande även andra delar av hushållningssällskapens verksamhet

än den rent ekonomiska. Vid sådant förhållande ansåge sig lantbruksstyrelsen

för närvarande, under åberopande av vad styrelsen anfört i skrivelse

den 27 augusti 1926, böra begränsa sig till att hemställa om en förhöjning av

det nu för ändamålet utgående anslaget med allenast 100,000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

»Genom omorganisationen av hushållningssällskapen och de förutsättningar

för utveckling av sällskapens verksamhet, som denna beredde, var givetvis

att emotse ett ökat behov av understöd från statens sida. Detta förhållande

har ock beaktats och tagit sig uttryck i en ganska väsentlig ökning av anslagen

till sällskapen. Förutom att särskilt anslag å 170,000 kronor beretts

till avlöning åt sällskapens sekreterare, har en direkt ökning av det allmänna

anslaget skett med 367,000 kronor [2,900,000 — (2,100,000 f 433,000)

= 367,000]. Förutom med dessa bidrag understödjer staten verksamheten

genom anslag till konsulenter, upplysningsverksamhet m. m. Emellertid torde,

såsom jämväl framgår av föreliggande framställningar, ett kännbart behov

föreligga av ytterligare förhöjning av anslagsmedeln, så framt sällskapen skola

kunna med nödig kraft och framgång fullfölja sin verksamhet. Såsom lantbruksstyrelsen

framhållit, tarvar emellertid ett ställningstagande till frågan

om anslagsökning en ingående utredning, omfattande jämväl andra delar

av sällskapens verksamhet än den rent ekonomiska. Styrelsen har emellertid

föreslagit, att redan nu eu ökning av anslaget borde ske med 100,000 kronor.

Med hänsyn till betydelsen för hushållningssällskapen av att någon inkomstförstärkning

omedelbart beredes dem vill jag tillstyrka lantbruksstyrelsens

förslag. Detta innebär tillika, att det nya belopp, som tillföres anslaget,

skulle fördelas efter förut tillämpade grunder. Även detta synes mig välbetänkt

med hänsyn till de vådor med avseende å en rättvis anslagsfördelning,

som torde vara förbundna med en rubbning av sagda grunder.»

Motionären avser, att hushållningssällskapen skulle i avvaktan på den utredning

angående sällskapens verksamhet, som på sätt lantbruksstyrelsen och

departementschefen anfört krävdes för ett slutligt ställningstagande till frågan

om ytterligare anslagsförhöjning, beredas en ökning utöver vad Kungl. Maj:ts

förslag innebär motsvarande det belopp, som vederbörande hushållningssäll
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

23

skap utgivit för stödjande av föreningar och sammanslutningar, vilkas verksamhetsområde

sträckte sig utanför det egna länet.

Utskottet vill erinra, att de hushållningssällskap, som enligt utredningen utskottet.

i ärendet gjort framställning om ökat anslag, icke närmare angivit den enligt

deras mening erforderliga höjningens storlek, och lantbruksstyrelsen liksom

ock departementschefen har med hänsyn till den ingående utredning, som

ansetts erforderlig för ett slutligt ställningstagande till anslagsfrågan, stannat

vid att förorda en höjning av det nuvarande anslaget med det av Kungl.

Maj:t föreslagna beloppet, 100,000 kronor, att utgå enligt nu gällande grunder

för anslagets fördelning.

Att vid sådant förhållande på sätt motionären ifrågasätter anvisa ett ytterligare

belopp att därtill utgå efter nya grunder, som utskottet i varje fall

icke skulle kunna godkänna, finner sig utskottet böra avstyrka.

Utskottet, som sålunda biträder Kungl. Maj:ts förslag, vill emellertid uttala

önskvärdheten och vikten av att den antydda utredningen — såsom

departementschefen framhållit innefattande jämväl andra delar av hushållningssällskapens

verksamhet än den rent ekonomiska — så bedrives, att

resultatet därav kan föreligga snarast möjligt.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet.

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och med avslag å den i ämnet

väckta motionen II: 281 höja ordinarie anslaget till allmänt

anslag till hushållningssällskapen, nu 2,900,000

kronor, med 100,000 kronor till 3,000,000 kronor.

22:o) Sekreterare lios hushållningssällskapen. Med tillstyrkande av bi- Sekretera,e

fall till vad Kungl. Maj:t föreslagit under punkt 52 hemställer utskottet, Manings
sällskaper,

.

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår [52.]

såsom statsbidrag för kalenderåret 1929 till avlönande

av sekreterare hos hushållningssällskapen anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra förslagsanslag av 170,000

kronor.

23:o) Höjande av det mindre jordbruket. Under punkt 54 har Kungl. Höjande a»

Maj:t föreslagit riksdagen att till åtgärder under kalenderåret 1929 för höjande jfrJhmbH

av det mindre jordbruket anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reserva- [54.]

tionsanslag av 325,000 kronor.

Under en lång följd av år har riksdagen anvisat medel till åtgärder för

höjande av det mindre jordbruket. För ändamålet har under de senare åren

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Utskottet.

såsom extra reservationsanslag anvisats för vartdera av budgetåren 1925/1926

och 1926/1927 300,000 kronor samt för vartdera av budgetåren 1927/1928

och 1928/1929 325,000 kronor.

Kungl. Maj:t har den 1 juni 1923 utfärdat dels reglemente för med statsmedel

understödda åtgärder till höjande av det mindre jordbruket (nr 244),

dels ock kungörelse angående statsbidrag till dylika åtgärder (nr 245) med

däri genom kungörelse den 23 mars 1928 (nr 75) gjord ändring.

Av ifrågavarande anslag har Kungl. Maj: t för 1927 anvisat dels 325,000

kronor, varav efter intyg från lantbruksstyrelsen 317,410 kronor 97 öre

blivit utanordnade, dels ock sedermera med anlitande av förefintlig reservation

ytterligare 13,778 kronor 91 öre. För 1928 förelågo ansökningar från

hushållningssällskap och undervisningsanstalter om understöd till ett belopp

av sammanlagt 434,135 kronor 50 öre. Kungl. Maj:t har för ändamålet

för sistnämnda år anvisat 325,000 kronor enligt följande fördelning:

till premiering av mindre jordbruk ........................................ kronor 189,900

» » » » odlingsföretag ................................ » 28,000

» studieresor ............................................................................... » 32,600

» hushållningssällskapens undervisning ................................ » 55,500

» annan undervisning ................................................................ » 19,000

summa kronor 325,000.

Lantbruksstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1928 rörande anslagsbehovet

för ändamålet för budgetåret 1929/1930 anfört följande.

Kraven på bidrag för 1928 syntes kunna tyda på behov av en förhöjning

av anslaget. Lantbruksstyrelsen ville emellertid erinra, att 1928 års riksdag

uttalat önskvärdheten av att den gren av ifrågavarande statliga verksamhet,

som avsåge premiering av mindre odlingsföretag, avvecklades. Under det

att för detta särskilda ändamål för 1927 beviljats bidrag med tillhopa 55,733

kronor 7 öre, hade i överensstämmelse med det sålunda uttalade direktivet

för 1928 anvisats allenast ett belopp av 28,000 kronor. På grund av denna

avsevärda minskning av bidragen till premiering av mindre odlingsföretag

hade statsbidragen till de övriga verksamhetsgrenar, som understödjas med

medel från ifrågavarande anslag, kunnat väsentligt höjas. Något behov av

ytterligare höjning utav bidragen till dessa sistnämnda grenar torde därför

— åtminstone för närvarande — icke förefinnas.

Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

Rörande den i anslaget ingående posten till premiering av mindre

odlingsföretag vill utskottet uttala, att tidpunkten nu torde vara inne för ett

fullständigt genomförande av den avveckling av ifrågavarande post, varom, på

sätt i ärendet erinrats, utskottet senast förlidet år uttalat önskvärdheten. I

anslutning härtill förutsätter utskottet, att vid beräkningen av ifrågavarande

anslag för budgetåret 1930/1931 något bidrag icke upptages till premiering

av mindre odlingsföretag utan att i stället ökade medel beredas för övriga

ändamål, vilka äro avsedda att tillgodoses från detta anslag.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

25

Under uttalande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må till åtgärder under kalenderåret 1929

för höjande av det mindre jordbruket anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra reservationsanslag av 325,000 kronor.

24:o) Ordnad bokföring vid mindre jordbruk in. in. Under punkt 55 har

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom bidrag till åtgärder för främjande

av ordnad bokföring vid mindre jordbruk m. m. anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 120 och 121.)

För innevarande budgetår beräknades medelsbehovet till 30,000 kronor.

Med hänsyn till en beräknad reservation av 6,000 kronor kunde anslagsanvisningen

begränsas till 24,000 kronor. Vid ingången av budgetåret

1929/1930 har en reservation å ifrågavarande anslag av cirka 10,000 kronor

ansetts vara att påräkna, på grund varav anslagsbehovet skulle kunna inskränkas

till 20,000 kronor.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts framställning och hemställer

alltså,

att riksdagen må såsom bidrag till åtgärder för främjande

av ordnad bokföring vid mindre jordbruk m. m.

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag

av 20,000 kronor.

25:o) Jordbrukskonsulenter. Under punkt 56 har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att såsom bidrag till avlönande under 1929 av högst 56

jordbrukskonsulenter anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag

av 281,000 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 121—124.)

I två inom riksdagen väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner,

nämligen nr 162 i första kammaren av herr Bodin m. fl. och nr 295 i andra

kammaren av herr Gardell i Gans m. fl, har hemställts, att riksdagen såsom

bidrag till avlönande under 1929 av högst 59 jordbrukskonsulenter måtte anvisa

för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av 293,000 kronor att fördelas

bland hushållningssällskapen så, att varje hushållningssällskap erhåller anslag

till avlönande av minst två konsulenter.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionerna.

Såsom bidrag till avlönande av jordbrukskonsulenter har riksdagen från

och med år 1908 årligen å extra stat anvisat anslag, vilkas belopp småningom

ökats. För budgetåret 1928/1929 anvisades för ändamålet ett extra

förslagsanslag av 275,000 kronor, avsett till avlönande under 1928 av högst

56 jordbrukskonsulenter.

Ordnad bokforing

vid

mindre jordbruk

in. m.

[55.]

Utskottet.

Jordbruks
konsulenter.

[56.]

Motioner.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Enligt kungörelsen den 19 augusti 1921 (nr 515) angående statsbidrag till

avlönande av jordbrukskonsulenter med däri genom kungörelsen den 7 mars

1924 (nr 37) gjord ändring utgör konsulents grundlön 4,200 kronor, vartill

komma tre ålderstillägg å 500 kronor efter respektive 5, 10 och 15 års

tjänstgöring. Härför erforderliga belopp utgå av statsmedel, under villkor

att hushållningssällskapen, eventuellt med bidrag av landstingen, gälda

samtliga övriga kostnader för konsulenterna.

Kungl. Maj:t har den 16 mars 1928 beviljat statsbidrag till avlönande

av 56 jordbrukskonsulenter.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att lantbruksstyrelsen nu åter upptagit

det av styrelsen i samband med anslagsäskandena till 1927 och 1928 års

riksdagar framförda förslag om sådan höjning av anslaget till jordbrukskonsulenter,

att hushållningssällskapen kunde beredas möjlighet att tillgodose

behovet av specialutbildade konsulenter för husdjursskötseln, vilka

förslag icke föranlett någon Kungl. Maj:ts framställning.

Vid 1927 års riksdag upptogs i en då väckt motion (11:195) lantbruksstyrelsens

förslag och hemställdes i motionen, att riksdagen måtte för avavlönandet

under år 1927 av 45 jordbrukskonsulenter och 26 husdjurskonsulenter

bevilja för budgetåret 1927/1928 ett extra förslagsanslag av 345,000

kronor.

Motionärernas förslag gick ut på inrättande i varje hushållningssällskap

av en husdjurskonsulent, eller sålunda sammanlagt 26 sådana konsulenter,

i samband varmed en minskning skulle ske i antalet jordbrukskonsulenter

till 45. De förra konsulenterna skulle hava sitt huvudsakliga arbetsfält förlagt

till husdjursskötselns område, under det de senare skulle sysselsättas

med uppgifter avseende i huvudsak det egentliga jordbruket och egnahemsverksamheten.

I sitt utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och den i ämnet

väckta motionen (nr 11 punkt 19) yttrade jordbruksutskottet.

»Beträffande först den väckta motionen vill utskottet icke förneka att en

uppdelning av konsulenternas verksamhet under vissa omständigheter kan

vara fördelaktig. Det får dock icke förbises att eu för hela landet ensartad

anordning, såsom i motionen synes avses, ej lämpligen låter sig genomföras

på grund av de i skilda delar av landet rådande mycket olika förhållanden.

Icke heller bör man helt bortse från de olägenheter i vissa avseenden, som

en allt för långt driven uppdelning av konsulenternas verksamhet kan medföra.

Det behov, som i förevarande avseende kan föreligga, synes utskottet

bäst tillgodoses av hushållningssällskapen själva genom efter förhållandena

anpassade åtgärder. Anvisande för ifrågavarande speciella ändamål av

väsentligt ökat anslag kan utskottet vid angivet förhållande icke förorda,

utan torde sällskapen hava att i den mån medel för ändamålet erfordras

anlita de för hushållningssällskapens allmänna verksamhet till förfogande

stående medel, i fråga varom utskottet här ovan under punkt 16 i enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag tillstyrkt viss förhöjning. Utskottet ansluter sig

därför till Kungl. Maj:ts förslag.»

s. 27 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 27

Departementschefen har efter att hava belyst, hurusom från sällskapens

egen sida upptagits ett betydelsefullt arbete för tillgodoseende av det viktiga

behov, som föreligger i förevarande avseende, vidare anfört, att ett fortgående

på denna väg med omhändertagande tillsvidare genom sällskapen

av utvecklingen syntes honom lämpligt. Den förhöjning, som under punkt

51 föreslagits i det till hushållningssällskapen utgående allmänna anslaget,

torde enligt hans mening jämväl i sin mån kunna bidraga till understödjande

av ifrågavarande verksamhet.

Vad anginge frågan om det belopp, varmed anslag till nuvarande antal

jordbrukskonsulenter borde i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppföras,

torde med hänsyn till de beräknade ytterligare ålderstilläggen anslaget böra

ökas med 6,000 kronor.

Motionärerna hava under erinran om lantbruksstyrelsens sistberörda framställning,

vilken icke upptagits i Kungl. Maj:ts förevarande framställning,

framhållit, att minimibehovet för varje hushållningssällskap vore två konsulenter,

en med utbildning för det egentliga jordbruket och en för mejerihanteringen.

På grund härav syntes motionärerna rättvisa och billighet

kräva, att anslaget så ökades, att varje sällskap kunde erhålla statsbidrag

till avlönande av minst två konsulenter. Då det för närvarande funnes

tre hushållningssällskap, som åtnjöte statsbidrag till avlönande av allenast

eu jordbrukskonsulent, föreslås i motionerna en höjning i anslaget till avlönande

av jordbrukskonsulenter utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit med

3 x 4,200 = 12,600 kronor.

Spörsmålet om en eventuell förändring beträffande ifrågavarande konsulentinstitution

sammanhänger givetvis med frågan om ordnande över

huvud av den lägre lantbruksundervisningen, vilken sistnämnda fråga

som bekant är föremål för utredning av inom jordbruksdepartementet särskilt

tillkallade sakkunniga. Vidare vill utskottet erinra om den av 1928

års riksdag begärda utredningen angående de åtgärder, som kunna vara

erforderliga för avhjälpande av de i vissa avseenden otillfredsställande förhållanden,

som för närvarande råda i fråga om smörexporten, därvid även

konsulentfrågan berörts. Denna utredning har uppdragits åt inom jordbruksdepartementet

tillkallade sakkunniga för verkställande av den likaledes

av 1928 års riksdag begärda utredningen rörande jordbrukets ekonomiska

läge m. m.

Med hänsyn till det vidare sammanhang, vari konsulentfrågan sålunda

måste betraktas, bör resultatet av berörda utredningar avvaktas, innan några

åtgärder i av motionärerna angiven riktning vidtagas. Utskottet kan därför

icke biträda motionerna.

Mot den av Kungl. Maj:t föreslagna ökningen å 6,000 kronor, vilken

uteslutande är föranledd av nytillkomna ålderstillägg, har utskottet intet

att erinra.

Vt ikottet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

Yandringsrättare.

[57.]

Utskottet.

U ibildningskurser

för

vandringsrättare.

[58.]

Utskottet.

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning samt med avslag å motionerna

1:162 och II: 295 såsom bidrag till avlönande under

1929 av högst 56 jordbrukskonsulenter anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra förslagsanslag av 281,000 kronor.

26:o) Vandririgsrättare. Under punkt 57 har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att såsom bidrag till avlönande under kalenderåret 1929 av vandringsrättare

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 114,000 kronor.

Sedan många år tillbaka har anslag beviljats för anställande av vandringsrättare.

För vartdera kalenderåret 1927 och 1928 har beräknats bidrag till

envar av 76 vandringsrättare med 1,500 kronor eller tillhopa 114,000 kronor.

Anslaget uppfördes i riksstaten för budgetåret 1928/1929 med hänsyn till

förefintlig reservation med 110,625 kronor.

Utskottet biträder förslaget och hemställer,

att riksdagen må såsom bidrag till avlönande under

kalenderåret 1929 av vandringsrättare anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra anslag av 114,000 kronor.

27:o) Utbildningskurser för vandringsrättare. Under punkt 58 har

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för anordnande under kalenderåret

1930 av utbildningskurser för vandringsrättare anvisa för budgetåret 1929/1930

ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor.

Till utbildningskurser för vandringsrättare har sedan länge anvisats statsmedel.

För budgetåret 1928/1929 utgår för ändamålet ett extra reservationsanslag

av 2,800 kronor, avsett att jämte förefintlig reservation användas

till anordnande under kalenderåret 1929 av tre kurser efter en beräknad

kostnad av 1,700 kronor för varje kurs.

För kurser av ifrågavarande slag har Kungl. Maj:t den 24 november

1922 meddelat bestämmelser. Vartannat år pläga tre och vartannat år två

kurser hållas. För år 1930 skulle två kurser komma till stånd, kostnaderna

för varje kurs beräknas såsom förut till 1,700 kronor. Anslagsbehovet för

sistnämnda år skulle således utgöra 3,400 kronor. Enär emellertid i anslaget

beräknas den 1 juli 1929 förefmnas en reservation av omkring 2,410

kronor, har anslagsanvisningen för instundande budgetår ansetts kunna begränsas

till 1,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förevarande framställning föranleder ingen utskottets erinran.

Utskottet hemställer fördenskull,

s. 29 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

29

att riksdagen må för anordnande under kalenderåret

1930 av utbildningskurser för vandringsrättare anvisa

för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag

av 1,000 kronor.

28:o) Täckdikningsförmän. Under punkt 59 har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att såsom bidrag till avlönande under 1929 av täckdikningsförmän

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 25,000 kronor.

Såsom bidrag till anställande hos hushållningssällskapen av täckdikningsförmän

har allt sedan 1921 anvisats anslag. Medelsbehovet har under de

senaste budgetåren beräknats till 25,000 kronor. Med hänsyn till påräknad

reservation av 7,100 kronor har emellertid det för innevarande budgetår

anvisade anslaget, vilket avsåge avlönande av täckdikningsförmän under

kalenderåret 1928, begränsats till 17,900 kronor.

Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må såsom bidrag till avlönande under

1929 av täckdikningsförmän anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra anslag av 25,000 kronor.

29:o) Utbildningskurser för förrättningsmän vid täckdikningsforetag

ävensom för täckdikningsförmän. Under punkt 60 har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att för anordnande av dels en kulturteknisk utbildningskurs

för personer, vilka prövas vara lämpliga såsom förrättningsmän vid

uppgörande av planer och kostnadsförslag till täckdikningsforetag, dels ock

en utbildningskurs för täckdikningsförmän anvisa för budgetåret 1929/1930

ett extra reservationsanslag av 14,000 kronor.

Med hänsyn till å anslaget uppkommen behållning har under senare år

anslagsanvisning icke erfordrats.

Departementschefen har i likhet med lantbruksstyrelsen ansett, att ett anslag

å 14,000 kronor borde finnas tillgängligt för tillgodoseende av det

medelsbehov, som under budgetåret 1929/1930 kunde uppstå.

Utskottet biträder förslaget och hemställer,

att riksdagen må för anordnande av dels en kulturteknisk

utbildningskurs för personer, vilka prövas vara

lämpliga såsom förrättningsmän vid uppgörande av planer

och kostnadsförslag till täckdikningsforetag, dels ock

en utbildningskurs för täckdikningsförmän anvisa för

budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av

14,000 kronor.

Täckdiknings
förmän.

[59.]

Utskottet.

Utbildningskurser

för förrätt

ning smän

vid täckdikningsforetag

ävensom för

täckdikningsförmän.

[60.]

Utskottet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Svenska mosskulturföreningen.

[65.]

Utskottet.

Befordrande

av imhemsk

fröodling.

[73.]

Utskottet.

Sveriges utsädes

förening.

[74.] ''

30:o) Svenska mosskulturföreningen. Under punkt 65 har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att till understöd åt svenska mosskulturföreningen anvisa

för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 97,500 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att anslag för ändamålet skulle i riksstaten

uppföras med samma belopp som för budgetåret 1928/1929.

Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till understöd åt svenska mosskulturföreningen

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra

anslag av 97,500 kronor.

31:o) Befordrande av inhemsk fröodling. Under punkt 73 har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att höja ordinarie reservationsanslaget till befordrande

av inhemsk fröodling, nu 20,000 kronor, med 5,000 kronor till 25,000

kronor.

Medelsbebovet för budgetåret 1929/1930 beräknas oförändrat till 26,000

kronor. Då emellertid vid ingången av samma budgetår å anslaget anses

förefinnas en behållning av i runt tal 1,000 kronor, skulle ett anslag å

25,000 kronor vara tillfyllest.

Framställningen biträdes av utskottet, som alltså hemställer,

att riksdagen må böja ordinarie reservationsanslaget

till befordrande av inhemsk fröodling, nu 20,000 kronor,

med 5,000 kronor till 25,000 kronor.

32:o) Sveriges utsädesföreniiig. Under punkt 74 bär Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att för budgetåret 1929/1930 anvisa såsom särskilda extra

anslag dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings praktiskt vetenskapliga

verksamhet samt för ledning av och samarbete med föreningens

filialer 135,250 kronor, dels ock till uppehållande av verksamheten vid föreningens

filialer vid Ultuna, i Östergötland, Kalmar län, Västergötland,

Värmland, Västernorrlands län och Jämtland samt i Luleå 99,950 kronor

eller sålunda tillhopa 235,200 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 151—160.)

Från och med 1905 har riksdagen årligen anvisat medel till Sveriges

utsädesförening. Anslagets belopp, som plägar bestämmas till skillnaden

mellan de belopp, vartill föreningens inkomster och utgifter efter granskning

beräknas uppgå, är för budgetåret 1928/1929 uppfört med 229,600 kronor,

därav 129,900 kronor till huvudanstalten vid Svalöv och 99,700 kronor

till filialerna.

I en till Kungl. Maj:t inkommen ansökning, varöver infordrade utlåtanden

avgivits den 31 augusti 1928 av lantbruksstyrelsen, den 6 oktober 1928 av

s. 31 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

31

allmänna civilförvaltningens lönenämnd och den 17 oktober 1928 av statskontoret,

har styrelsen för utsädesföreningen med överlämnande av förslag till

inkomst- och utgiftsstat för budgetåret 1929/1930 anhållit om ett med 12,860

kronor förhöjt anslag för nämnda tid eller 242,460 kronor. För budgetåret

1928/1929 utgjorde de godkända utgifterna 351,600 kronor och inkomsterna

för samma tid upptagas till 122,000 kronor.

Utsädesföreningen har senast i samband med sin framställning om anslag

för budgetåret 1928/1929 framfört förslag till allmän lönereglering för föreningens

tjänstemän.

Av skäl, som närmare framgår av nionde huvudtiteln till 1928 års riksdag,

punkt 70, upptogs icke däri vare sig utsädesföreningens förslag till allmän

lönereglering eller av lantbruksstyrelsen framställt förslag om en till avdelningsföreståndarna

begränsad lönereglering. I två inom riksdagen i anledning

av Kungl. Maj:ts förslag väckta motioner framlades emellertid bland

annat lantbruksstyrelsens berörda förslag till lönereglering för avdelningsföreståndarna.

I sitt i ärendet avgivna utlåtande nr 1, punkt 71, vilket

godkändes av riksdagen, anförde jordbruksutskottet, att utskottet icke ansåg

sig kunna på grundvalen allenast av den då föreliggande utredningen fatta

bestämd stånpunkt till den ifrågasatta löneregleringen för avdelningsföreståndarna.

Utskottet höll emellertid före, att frågan borde tagas upp till

förnyat övervägande, därvid allmänna civilförvaltningens lönenämnd borde

beredas tillfälle att avgiva yttrande i ärendet. Utskottet kunde följaktligen

icke biträda motionerna uti ifrågavarande del.

Kungl. Maj:ts förevarande framställning innebär en höjning av anslaget

för innevarande budgetår med 5,600 kronor närmast föranledd av förslag om

lönereglering för vissa utsädesföreningens tjänstemän.

Departementschefen har efter närmare redogörelse för utsädesföreningens

berörda framställning och däröver avgivna yttranden i ärendet anfört följande.

»På sät+ ovan erinrats har frågan om lönereglering för vissa utsädesföreningens

tjänstemän vid Svalöv senast förlidet år i samband med anslagsbeviljandet

för budgetåret 1928/1929 varit föremål för statsmakternas prövning

utan att dock vinna någon lösning. Den i ärendet nu föreliggande

förnyade utredningen i sådant avseende är närmast föranledd av 1928 års

jordbruksutskotts ovanberörda av riksdagen godkända uttalande, vari utskottet

— under framhållande att utskottet icke kunde på grundvalen allenast

av den då föreliggande utredningen fatta bestämd ståndpunkt till väckt

förslag om lönereglering för avdelningsföreståndarna vid Svalöv — framhöll,

att spörsmålet borde upptagas till förnyat övervägande efter hörande på

sätt nu skett av allmänna civilförvaltningens lönenämnd.

För egen del håller jag före, att en lönereglering nu bör komma till

stånd i den omfattning och på det sätt, som innebäres i lantbruksstyrelsens

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

av såväl statskontoret som lönenämnden biträdda förslag. Löneregleringen,

som sålunda skulle hava avseende allenast på föreståndarna för föreningens

fyra förädlingsavdelningar jämte sekreteraren, tillika ekonomichef,

innefattar, att för nämnda avdelningsföreståndare beräknas en begynnelselön

av 7,700 kronor med rätt till tre ålderstillägg, vart och ett å 500 kronor,

efter respektive fem, tio och femton år. Härtill skulle komma dyrtidstillägg

efter 25 procent. Då såsom lantbruksstyrelsen framhållit av de fyra

avdelningsföreståndarna två vore för budgetåret 1929/1930 berättigade

till två ålderstillägg, skulle löneregleringen medföra en ökad utgift av

2 x (7,700 — 7,000) + 2 x (8,700 — 8,000) - 2,800 jämte 25 procent dyrtidstillägg

därå eller sammanlagt (2,800 -1- 700 =) 3,500 kronor. Då emellertid,

såsom lantbruksstyrelsen jämväl framhållit, föreningen som förutsättning för

en reglering av lönerna själv utgått från jämväl en reglering av de hyror,

som tjänstemännen hade att erlägga, och då en dylik hyresreglering för de

tre föreståndare, som erhålla bostad genom föreningens försorg, skulle medföra

en sammanlagd hyresökning av 2,000 kronor, skulle utgiftsökningen

i verkligheten stanna vid 1,500 kronor. Höjningen i sekreterararvodet med

700 kronor, vartill kommer 25 procent dyrtidstillägg eller 175 kronor, är så

avvägd, att sekreteraren och ekonomichefen, som i egenskap av förste assistent

självständigt handhar rågförädlingen, skall såsom hittills i lönehänseende

bliva jämställd med berörda avdelningsföreståndare. Den föreslagna

höjningen med 1,000 kronor i arvodet till föreningens föreståndare, å vilket

arvode icke utgår dyrtidstillägg, motsvaras av en lika stor höjning i hyresbeloppet

för föreståndarbostaden samt inverkar sålunda icke på anslagsberäkningen.

I övrigt finner jag mig icke kunna tillstyrka någon förhöjd beräkning

av föreningens utgifter i annan mån än som föranledes av nytillkomna

ålderstillägg enligt fastställd reglering. I överensstämmelse härmed torde

på sätt föreslagits beträffande huvudanstalten i posterna avlöning till tjänstemän

m. fl. och dyrtidstillägg beräknas en förhöjning med respektive 400

och 110 kronor. Sammanlagt skulle sålunda beträffande huvudanstalten

ökningen av posten till avlöningar till tjänstemän m. fl. uppgå till (2,800

+ 700 + 1,000 + 400 =) 4,900 kronor. Ökningen i posten dyrtidstillägg belöper

sig till (700 + 175 + 110 =) 985 kronor. 1 anslutning till den föreslagna

löneregleringen bör, på sätt lantbruksstyrelsen föreslagit, en ökningske

i posten pensionsavgifter med 180 kronor. I fråga om filialerna böra

posterna avlöningar och dyrtidstillägg ökas med 200 respektive 50 kronor.

Mot föreningens inkomstberäkning har jag intet annat att erinra, än att

i överensstämmelse med mitt ovanberörda förslag till lönereglering ökningen

av posten hyror torde böra sänkas med 600 kronor eller till 3,000 kronor.

Jag biträder sålunda av i ärendet anförda skäl en sänkning av de beräknade

tilläggsavgifterna från utsädesaktiebolaget och statens centrala frökontrollanstalt

med (1,800 + 500 =) 2,300 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

33

Med tillämpning av det nu anförda skulle samtliga utgifter uppgå till

(351,600 4- 4,900 + 985 + 180 + 200 + 50 =) 357,915 kronor och inkomsterna

till [122,000 + (3,000 — 2,300) =] 122,700 kronor, vadan alltså i statsbidrag

skulle erfordras ett till 235,200 kronor avrundat belopp, därav för huvudanstalten

135,250 kronor och för filialerna 99,950 kronor.

Det sålunda beräknade beloppet av statsbidraget utvisar i förhållande till

statsbidraget för innevarande budgetår en ökning av 5,600 kronor.»

Kungl. Maj:ts förevarande framställning föranleder icke någon utskottets utskottet.

erinran, vadan utskottet hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1929/1930 anvisa såsom

särskilda extra anslag

dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings

praktiskt vetenskapliga verksamhet samt för ledning av

och samarbete med föreningens filialer 135,250 kronor,

dels ock till uppehållande av verksamheten vid föreningens

filialer vid Ultuna, i Östergötland, Kalmar län,

Västergötland, Värmland, Västernorrlands län och Jämtland

samt i Luleå 99,950 kronor eller sålunda tillhopa

235,200 kronor.

33:o) Understödjande av den praktiskt vetenskapliga verksamheten å UnderstadWeibullsholin.

Under punkt 75 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att jande av den

till understödjande av den praktiskt vetenskapliga verksamheten å Weibulls- retiskaptiga

holm anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 50,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att samma anslagsbelopp, som anvisats för

vart och ett av budgetåren 1926/1927—1928/1929, eller 50,000 kronor, skulle

anvisas jämväl för instundande budgetår och att härvid skulle tillämpas

enahanda villkor för anslagets utgående som under innevarande budgetår.

verksamken å

Weibullsholm.

[75.]

Utskottet biträder förslaget och hemställer,

att riksdagen må till understödjande av den praktiskt utskottet.

vetenskapliga verksamheten å Weibullsholm anvisa för

budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 50,000 kronor.

34:o) Svenska betes- och vallföreningen. Under punkt 76 har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att för uppehållande av svenska betes- och vallföreningens

verksamhet anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av

64,000 kronor.

Statsrådsprotokollet sid. 162—167.

Svenska betesoch

vall

föreningen,

[76.]

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande till Motioner.

utskottet hänvisade motioner, nämligen

Bihancj till riksdagens protokoll 1929. JO samt 2 häft. (Nr 2.)

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

1) ur 165 i första kammaren av lierr Gustafson, Fritiof, in. fl., likalydande

med nr 184 i andra kammaren av herr Hedlund i Häste m. fl.,

vari hemställts, att riksdagen på extra stat under nionde huvudtiteln ville

bevilja det av lantbruksstyrelsen föreslagna och av statskontoret för budgetåret

1929/1930 väsentligen tillstyrkta anslaget av 73,000 kronor för upprätthållandet

av svenska betes- och vallföreningens verksamhet, innebärande

detta en ökning utöver anslaget för föregående år med 9,000 kronor,

2) nr 166 i första kammaren av herr Nilsson, Alexander, och herr Pålsson,

likalydande med nr 283 i andra kammaren av herr Weibull m. fl., vari

hemställts, att riksdagen på extra stat under nionde huvudtiteln ville bevilja

svenska betes- och vall föreningen 50,000 kronor såsom engångsanslag

för att möjliggöra uppförandet och utrustningen av en institution för föreningens

arbete.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för dessa framställningar, hänvisas

till motionerna.

Anslaget, som för budgetåret 1926/1927 upptogs till 49,400 kronor, har

sedermera höjts, för budgetåret 1927/1928 till 56,000 kronor och för budgetåret

1928/1929 till 64,000 kronor.

I en till Kungl. Maj:t ställd, av lantbruksstyrelsen med utlåtande den 12

september 1928 överlämnad framställning har styrelsen för svenska betesoch

vallföreningen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte hos riksdagen för upprätthållande

av föreningens verksamhet för budgetåret 1929/1930 äska ett

anslag av 76,000 kronor. Till stöd härför har föreningen åberopat, bland

annat, ett i ansökningen intaget förslag till inkomst- och utgiftsstat för

samma tid.

Lantbruksstyrelsen har hemställt om eu till 9,000 kronor begränsad höjning

av anslaget ifråga. Härav hänförde sig 2,000 kronor till beräknad

minskning av föreningens inkomster av räntor och gåvomedel. 1,625 kronor

motsvarade en föreningens föreståndare beviljad arvodesförhöjning för beredande

åt honom av samma ställning i löneavseende som föreståndaren vid

statens centrala frökontrollanstalt (B 30), därvid styrelsen utgått från att

denne vid tilläggets erhållande borde få räkna sig till godo så många tjänsteår,

att han finge jämställas med statlig befattningshavare, som uppnått högsta

löneklassen i nämnda lönegrad. Ett belopp av 4,500 kronor belöpte sig på

föreningens allmänna verksamhet, varav 2,000 kronor på den speciella norrlandsavdelningen,

2,000 kronor på sådan verksamhet, som framför allt avsåge

upplysning och propaganda för beteskultur, samt 500 kronor på rekvirerade

förrättningar. Med avseende å sistnämnda belopp vore dock att märka,

att detta motsvarades av en lika stor höjning i inkomsterna för sådana förrättningar.

Återstoden av höjningen avsåge administrationskostnader (400

kronor) samt inköp av böcker och inventarier (850 kronor).

Styrelsen har vidare anfört följande.

Styrelsen kunde alltjämt vitsorda den stora betydelsen av betes- och vall

föreningens verksamhet. Föreningen borde därför enligt lantbruksstyrelsens

s. 35 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 35

förmenande fortfarande beredas understöd av statsmedel. Statsanslagets storlek

torde liksom tillförne skett böra bestämmas så att, sedan erforderlig

jämkning i föreningens inkomst- och utgiftsstat vidtagits, bristen täcktes

av statsmedel.

Emot den i förenämnda statförslag gjorda inkomstberäkningen utöver

ifragasatt statsbidrag hade lantbruksstyrelsen intet att erinra. De enda

poster, som nu upptagits till lägre belopp än i de kalkyler, som lades till

grund för Kungi. Maj:ts proposition om statsbidrag för budgetåret 1928/1929.

vore ränteinkomster samt gåvomedel. Den förra posten hade upptagits med

ett 400 kronor lägre belopp eller till 3,600 kronor. Den verkliga inkomsten

av räntor uppgick enligt styrelseberättelsen för 1927 till 4,011 kronor. Dä

emellertid föreningen under sistnämnda år av sitt kapital nödgats förbruka

8,880 kronor, syntes den beräknade minskningen av ränteinkomster fullt

befogad. Dylik kapitalminskning vore för övrigt icke någon enstaka företeelse.

Då de föreningen beviljade statsanslagen icke räckt till att täcka

utgifterna, hade föreningen nämligen upprepade gånger måst anlita sitt

kapital. Vid den tid, då riksdagen första gången beviljade anslag till föreningen

eller år 1925, hade föreningens kapitaltillgångar uppgått till 83,730

kronor, men hade den 31 december 1927 nedgått till 55,100 kronor. På

den korta tiden av tre år hade föreningen sålunda av sitt kapital förbrukat

cirka 29,000 kronor. Såsom inkomst av gåvomedel beräknades för budgetåret

1928/1929 3,600 kronor. I föreliggande statförslag hade under denna

titel upptagits endast 2,000 kronor. Då av revisionsberättelsen för 1927

syntes framgå, att överhuvud taget inga gåvomedel kommit föreningen till

godo, syntes det lantbruksstyrelsen tveksamt, om ens det i statförslaget beräknade

beloppet kunde komma att inflyta.

Utöver den reglerade minimilönen (8,500 + 600 = 9,100 kronor) hade föreningens

styrelse beviljat föreståndaren ett lönetillägg av (1,300 -i- 325) kronor.

Detta avsåge, enligt vad lantbruksstyrelsen inhämtat, att i löneliänseende

likställa honom med föreståndaren för statens centrala frökontrollanstalt.

Då dennes lön sammanfölle med den, som utginge till avdelningsföreståndare

vid centralanstalten för försöksväsendet pa jordbruksområdet, varmed föreståndarna

för de större statsunderstödda föreningarna alltid ansetts böra

jämföras, syntes enligt styrelsens förmenande ingen erinran mot en sådan

likställighet kunna göras. Uantbruksstyrelseu ville i detta sammanhang erinra,

att, när styrelsen på sin tid godkände reglering av minimilönerna för

föreståndarna för Sveriges utsädesförening och svenska mosskulturföreningeu

— vilka regleringar varit avgörande jämväl för reglering av lönen till

föreståndaren för betes- och vallföreningen — dess löner fastställdes till

samma belopp, som da utgick såsom ordinarie lön till avdelningsföreståndarna

vid förenämnda centralanstalt.

Vid fastställandet av lönetillägget till föreståndaren hade föreningens

styrelse utgått ifrån, att denne vid tilläggets erhållande borde få räkna sig

till godo så många tjänsteår, att han finge jämställas med statlig befattningshavare,

som uppnått högsta lönegraden. Emot denna beräkningsgrund

skulle visserligen kunna invändas att, därest föreståndaren från sin förutvarande

tjänst såsom statskonsulent befordrats till en högre statstjänst, så

icke kunnat ske. Vid det förhållandet emellertid, att föreningens nuvarande

föreståndare allt sedan föreningens bildande eller 1916 vid sidan av sin

statstjänst de facto fungerat jämväl såsom föreniugens föreståndare, ansåge

lantbiuksstyrelsen sig, om ock ej utan tvekan, kunna biträda föreningens

styrelses mening härutinnan.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Rörande den beräknade utgiftsökningen för föreningens allmänna verksamhet

har lantbruksstyrelsen med hänsyn till beteskulturens stora ekonomiska

betydelse och de till synes goda resultaten av föreningens upplysningsverksamhet

tillstyrkt, att de föreslagna siffrorna lades till grund

för beräknande av statsanslaget.

Föreningens administrationskostnader, som för budgetåret 1928/1929 beräknades

till 6,600 kronor, upptoges i föreliggande statförslag till 7,410

kronor. Enligt revisionsberättelsen för 1927 uppginge föreningens verkliga

utgifter för ändamålet under året till 7,281 kronor. Att en förhöjning i

fråga om beräkningen av kostnaderna för administrationen kunde befinnas

erforderlig, syntes under sådana förhållanden naturligt. Med hänsyn till

önskvärdheten av den största möjliga sparsamhet i fråga om kostnader av

förevarande natur, ansåge lantbruksstyrelsen posten dock icke böra upptagas

till högre belopp än 7,000 kronor.

Omkostnaderna för böcker och inventarier hade upptagits till 1,000 kronor

eller, om härtill räknades jämväl de 400 kronor, som avsetts för inköp av

redskap och verktyg, till 1,400 kronor emot 550 kronor i senaste års beräkningar.

De verkliga kostnaderna för ifrågavarande ändamål uppginge

under 1927 till 1,879 kronor. Om också lantbruksstyrelsen funne den största

sparsamhet jämväl på detta område böra tillämpas, ansåge sig styrelsen

dock under sådana förhållanden icke böra göra någon erinran emot de sålunda

föreslagna posterna.

Laboratoriekostnaderna hade upptagits till samma belopp som föregående år.

I överensstämmelse med vad lantbruksstyrelsen sålunda anfört, skulle

föreningens utgifter, om ur utjämningssynpunkt till diverse utgifter uppfördes

ett belopp av 240 kronor, beräknas på följande sätt:

löner inklusive dyrtidstillägg och pensionsavgifter kronor 52,360

allmän verksamhet........................................................................... » 28,500

administration.................................................................................... » 7,000

böcker och inventarier ................................................................... » 1,400

laboratoriekostnader .................................................................... » 1,000

oförutsedda utgifter ........................................................................ » 240

kronor 90,500.

Om härifrån droges föreningens beräknade inkomster utöver statsbidraget,

17,500 kronor, återstode ett belopp av 73,000 kronor, vilket syntes böra

täckas med statsmedel. Den nu ifrågasatta förhöjningen av statsanslaget

kunde måhända i jämförelse med föregående år synas stor. Den måste

dock ses emot bakgrunden därav, att föreningens verksamhet hittills icke

kunnat upprätthållas utan anlitande av föreningens från enskilt håll erhållna

kapital, varom ovan anförda siffror från 1927 bure tydligt vittnesbörd. Den

erforderliga höjningen förorsakades också till avsevärd del av den minskning

i ränteinkomster, som på grund av kapitalförbrukningen blivit oundgänglig.

I ärendet har statskontoret den 15 oktober 1928 avgivit infordrat utlåtande

och däri anfört följande.

Föreliggande framställning hade, i den mån densamma blivit av lantbruksstyrelsen

tillstyrkt, icke givit statskontoret anledning till erinran i annat

avseende än beträffande den för föreningens föreståndare beräknade avlöningen.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

37

Med den av lantbruksstyrelsen framhållna utgångspunkten, att omförmälda

föreståndarbefattning i avlöningshänseende borde jämställas med tjänst i

lönegraden B 30 i den i § 9 uti gällande avlöningsreglemente för befattningshavare,

tillhörande den civila statsförvaltningen, intagna löneplan skulle —

i betraktande av att den nuvarande innehavaren av sagda befattning hade sin

stationeringsort i staden Uppsala, d. v. s. å E-ort, och att han, enligt från

nämnda styrelse inhämtad upplysning, först under senare hälften av juni

månad 1925 efter att hava frånträtt avlöningen å den av honom tidigare

innehavda statskonsulenttjänsten i lönegraden B 24 helt ägnat sig åt befattningen

såsom föreningens föreståndare — avlöningen för honom intill den

1 juli 1931 rätteligen böra beräknas efter 31:a löneklassen i ovan omförmälda

löneplan jämte dyrtidstillägg eller med användande av det grundtal

för dytidstilläggets beräkning, som fastställts för innevarande kvartal, till

(10,500 -j- 1,728 =) 12,228 kronor, för år räknat, i stället för, såsom skett i

förevarande framställning, till (10,400 -}- 2,600 =) 13,000 kronor om året.

Det av lantbruksstyrelsen för föreningens verksamhet under budgetåret

1929/1930 tillstyrkta anslagsbeioppet, 73,000 kronor, syntes alltså böra minskas

med skillnaden mellan nyssnämnda båda avlöningsbelopp eller efter lämplig

avrundning med ett belopp av 800 kronor.

Departementschefen har uttalat, att han till fullo uppskattade värdet och

betydelsen av den verksamhet, som hittills bedrivits av svenska betes- och

vallföreningen, och att han hölle före, att föreningen med hänsyn till den

viktiga uppgift, föreningen alltjämt hade att fylla, vore väl förtjänt av

fortsatt understöd av statsmedel. Efter erinran emellertid om de för senaste

budgetåren gjorda höjningar i anslaget till föreningen förklarar sig departementschefen

med hänsyn till nödig sparsamhet med statens medel icke

kunna tillstyrka någon förhöjning i anslaget ifråga.

I motionerna 1:165 och II: 184 har lantbruksstyrelsens ovanberörda förslag

upptagits.

Motionerna 1:166 och II: 283, till vilka utskottet återkommer senare här

nedan, avse beviljande av ett engångsanslag för uppförande av institutionsbyggnad

för betes- och vallföreningens verksamhet.

Utskottet är livligt övertygat, att svenska betes- och vallföreningen har

en betydelsefull uppgift att fylla. Härom bära de hittills uppnådda resultaten

av föreningens verksamhet tydligt vittnesbörd. Då det sålunda här

gäller främjande av en verksamhet, vars ekonomiska värde för det praktiska

jordbruket visat sig alldeles särskilt påtagligt, synes utskottet föreningen

icke böra undandragas det ytterligare driftsanslag, varav denna av lantbruksstyrelsen

nu vitsordats vara i behov. Med hänsyn till de av riksdagen

årligen beviljade stora anslagen för bland annat betesförbättring

torde det även ur statens egen synpunkt vara av betydelse, att förevarande

förening såsom ledare av arbetet för beteskulturens höjande kan på ett

rationellt sätt bedriva sin verksamhet. Utskottet vill därför förorda lantbruksstyrelsens

i förstnämnda två motioner upptagna förslag med undantag

Utskottet.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

allenast vad rör föreståndarens avlöning. I sistnämnda avseende ansluter

sig utskottet till den av statskontoret föreslagna begränsningen med 800

kronor. Det av statskontoret förordade sammanlagda avlöningsbeloppet,

mot vilket utskottet i och för sig icke har något att erinra, har erhållits

genom att till avlöningsbeloppet i 31 löneklassen lägga det för befattningshavare

vid statens nyreglerade verk gällande lägre dyrtidstillägget eller för

närvarande 17 procent. Då emellertid beträffande befattningshavarna vid

ifrågavarande förening liksom vid andra statsunderstödda föreningar såsom

svenska mosskulturföreningen och Sveriges utsädesförening tillämpats systemet

med 25 procent dyrtidstillägg, torde samma ordning fortfarande böra

gälla även i fråga om nu ifrågavarande föreståndarebefattning. I anslutning

härtill bör grundbeloppet av föreståndarens lön i motsvarande

mån sänkas eller till 9,760 kronor. Med inräknande av 25 procent dyrtidstillägg

eller i runt tal 2,440 kronor skulle avlöningen sålunda uppgå

till det av statskontoret föreslagna beloppet 12,200 kronor.

Utskottet tillstyrker sålunda beviljande åt svenska betes- och vallföreningen

av ett anslag av (73,000 — 800 —) 72,200 kronor. Härvid vill utskottet i

anledning av en inom utskottet framförd tanke, huruvida icke i vissa fall

ett samarbete mellan svenska betes- och vallföreningen samt svenska mosskulturföreningen

lämpligen skulle kunna åvägabringas, uttala, att vad särskilt

gäller frågor om vallanläggningar, där nämnda båda föreningars

verksamhetsområden nära beröra varandra, ett sådant samarbete under betesoch

vallföreningens speciellt sakkunniga ledning givetvis bör vara till

gagn och därför ock bör komma till stånd.

Beträffande slutligen motionerna 1:166 och 11:283 erinras däri om en av

svenska betes- och vallföreningen hos Kungl. Maj:t gjord framställning om

250,000 kronor av lotterimedel för uppförande av en institutionsbyggnad

för föreningens verksamhet samt att Kungl. Maj:t på sätt ock framgår

av statsrådsprotokollet i enlighet med förslag av lantbruksstyrelsen för

sådant ändamål beviljat föreningen 200,000 kronor av lotterimedel. Under

framhållande att sistnämnda belopp icke komme att förslå för institutionsbyggnadens

uppförande och utrustning hemställa motionärerna om anvisande

under nionde huvudtiteln av ett anslag av 50,000 kronor.

Behovet av ytterligare medel för ifrågavarande ändamål kan givetvis

först närmare bedömas i den mån som under byggnadsarbetets gång erfarenhet

vinnes rörande de verkliga kostnaderna. Med hänsyn härtill och

då enligt uppgift i motionerna de beviljade lotterimedlen komma att bliva

tillgängliga först i oktober innevarande år, anser sig utskottet icke böra tillstyrka

motionerna.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

1) att riksdagen må med anledning av Kungl. Maj:ts

förevarande framställning och motionerna 1:165 och

s. 39 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

39

II: 184 för uppehållande av svenska betes- och vallföreningens

verksamhet anvisa för budgetåret 1929/1930

ett extra anslag av 72,200 kronor;

2) att motionerna 1:166 och II: 283 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

35:o) Sveriges pomologiska förening. Med tillstyrkande av bifall till vad

Kungl. Maj:t under punkt 77 föreslagit hemställer utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår

till understöd åt Sveriges pomologiska förening för dess

verksamhet under kalenderåret 1929 anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra anslag av 12,000 kronor.

36:o) Befrämjande av avsättningen av svensk frukt. Under punkt 78

bär Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till befrämjande av avsättningen

av svensk frukt anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag

av 7,000 kronor.

Statsrådsprotokollet sid. 168—170.

I två inom riksdagen väckta till utskottet hänvisade likalydande motioner

nämligen nr 174 i första kammaren av herr Larsson, Johan August och herr

Westman samt nr 297 i andra kammaren av herr Andersson i Dunker m. fl.

har hemställts, att riksdagen måtte till befrämjande av avsättningen av svensk

frukt anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 20,000

kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionerna.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag grundar sig på en av föreståndaren för

lantbruksakademiens trädgårdsavdelning, trädgårdsdirektören G. H. Lind

gjord framställning om åtgärders vidtagande för uppförande i riksstaten för

budgetåret 1929/1930 av ett anslag å 7,000 kronor att av lantbruksstyrelsen

disponeras för organisation av handeln med och propaganda för svensk frukt,

vilken framställning tillstyrkts av lantbruksstyrelsen.

Departementschefen har anfört följande.

»Av skäl som i ärendet anförts synes även mig angeläget, att åtgärder från

statsmakternas sida vidtagas till stöd för den svenska fruktodlingen i dess

konkurrens med de utländska produkterna. Såsom ett led häri föreslås i framställningen

upptagande i riksstaten av ett särskilt anslag till organisation

av försäljningen av svensk frukt samt propagandaverksamhet för använd
-

Sveriges po
viologiska
förening.

[77.]

Befrämjande

ao avsättningen

av svensk

frukt.

[78.]

Motioner.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

40 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

ning av den inhemska varan. Att vinna ordnad omsättning av vår egen

frukt synes vara förenat med icke ringa svårigheter. Anledningen härtill

torde vara att söka bland annat i den efter fruktårens godhet i hög grad

växlande tillgången på för försäljning lämpad frukt. De ifrågasatta åtgärderna,

vilka torde få sin största användning under de goda fruktåren,

synas kunna bliva av betydande värde för främjandet av avsättningen av

den svenska frukten. Jag tillstyrker fördenskull, att för ändamålet ett anslag

upptages å det föreslagna beloppet, 7,000 kronor. Anslaget, vilket

synes böra givas reservationsanslags natur, torde, i anslutning i övrigt till

vad i framställningen föreslagits, böra användas enligt grunder, som närmare

prövas av Kungl. Maj:t.»

I motionerna framhålles hurusom det av Kungl. Maj:t föreslagna anslagsbeloppet

huvudsakligen syntes vara avsett att främja försäljningen genom

propaganda för användning av svensk frukt. Sådana åtgärder, vilka jämväl

enligt motionärernas mening vore i hög grad önskvärda, syntes dem

doek icke till fyllest för skapande av en effektiv organisation för avsättning

av de svenska fruktodlarnas produkter. Motionärerna ifrågasätta

anordnande genom hushållningssällskapen i de fruktproducerande länen av

fruktpackningscentraler, vilka skulle stå under ledning och tillsyn av sällskapens

länskonsulenter och länsträdgårdsmästare. Under framhållande att

det av Kungl. Maj:t äskade anslaget icke torde förslå att ersätta hushållningssällskapen

för de kostnader, som bleve förenade med denna ökade verksamhet,

hemställa motionärerna om ett till 20,000 kronor förhöjt anslag.

En viktig förutsättning för ett ekonomiskt tillgodogörande av den inhemska

fruktodlingen synes utskottet vara ett rationellt ordnande av avsättnings-

och försäljningsförhållandena beträffande den svenska frukten. Med

hänsyn till de betydande värden denna representerar torde det ock finnas

visst fog för att på sätt föreslagits från det allmännas sida något bidrag

lämnas för vidtagande av åtgärder i angivet syfte. Med avseende å bidragets

storlek hava varken den ursprunglige förslagsställaren eller vederbörande

fackmyndighet ifrågasatt högre belopp än det av Kungl. Maj:t föreslagna,

7,000 kronor. Motionärerna räkna emellertid med ett erforderligt

anslag för ändamålet av icke mindre än 20,000 kronor. För egen del anser

utskottet skäl icke föreligga att redan nu, innan den avsedda verksamheten

kommit igång, räkna med högre belopp än Kungl. Maj:t föreslagit. Skulle

erfarenheten ådagalägga anslagets otillräcklighet, står alltid möjligheten öppen

att upptaga frågan till förnyat övervägande. Utskottet, som sålunda

icke kan biträda motionerna, tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet

vill emellertid framhålla vikten av att till främjande av den angelägenhet,

varom här är fråga, inom hushållningssällskapen anställda trädgårdskonsulenter

och länsträdgårdsmästare i vidare mån än som för närvarande torde

vara fallet, inrikta sin verksamhet på att åvägabringa en planmässig organisation

för avsättning och försäljning av den svenska frukten.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

41

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och med avslag å motionerna 1:174

och 11:297 till befrämjande av avsättningen av svensk

frukt anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag

av 7,000 kronor.

37:o) Befrämjande av linodling. Med tillstyrkande av bifall

Kungl. Maj:t under punkt 79 föreslagit hemställer utskottet,

till vad Befrämjande

av linodlinq.

[79.]

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår

till åtgärder under 1929 för befrämjande av linodling

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag

av 8,000 kronor.

38:o) Ogräsens bekämpande. Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Ogräsens

Maj;t under punkt 82 föreslagit hemställer utskottet, bekampande.

[82.]

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår

för bekämpande av ogräs anvisa för budgetåret 1929/1930

ett extra reservationsanslag av 4,000 kronor.

39:o) Understöd

av bifall till vad

skottet,

åt föreningar för jordbrukskredit. Med tillstyrkande Understöd åt

Kungl. Maj:t under punkt 88 föreslagit hemställer ut
kredit.

[88.]

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår

till understöd åt föreningar för jordbrukskredit anvisa

för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av

25,000 kronor.

40:o) Jordbrukarungdomens förbund. Med tillstyrkande av bifall till jordbrukarvad

Kungl. Maj:t under punkt 89 föreslagit och under förmälan att enligt uydomen*

förbund.

statsrådsprotokollet såsom villkor för statsbidragets utbetalande — såsom [89.]

tidigare — uppställts, att förbundet visar sig hava från annat håll mottagit

understöd å minst lika stort belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår

såsom statsbidrag till jordbrukarungdomens förbund för

främjande av dess verksamhet under kalenderåret 1929

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av

15,000 kronor.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Landsbygdens

elektrifiering.

[90.]

Fiskets befrämjande

i

de särskilda

orterna samt

befrämjande

i allmänhet

av fiskerinäringen.

[102.]

Södra

Sveriges

fiskeriförening.

[103.]

41:o) Landsbygdens elektrifiering. Med tillstyrkande av bifall till vad

Kungl. Maj:t under punkt 90 föreslagit hemställer utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår

för främjande av en planmässig organisation och utveckling

av landsbygdens elektrifiering anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra reservationsanslag av 75,000

kronor.

42:o) Fiskets befrämjande i de särskilda orterna samt befrämjande i

allmänhet av fiskerinäringen. I förslaget till riksstat för budgetåret 1929/

1930 har Kungl. Maj:t upptagit dels ordinarie reservationsanslaget till fiskets

befrämjande i de särskilda orterna med oförändat belopp 78,500 kronor, dels

ock ordinarie reservationsanslaget till befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen

med oförändrat belopp 30,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppföra ordinarie

reservationsanslaget till fiskets befrämjande i de

särskilda orterna med oförändrat belopp 78,500 kronor;

b) i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppföra ordinarie

reservationsanslaget till befrämjande i allmänhet

av fiskerinäringen med oförändrat belopp 30,000 kronor.

43:o) Södra Sveriges fiskeriförening. Under punkt 103 har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att 1) till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening

anvisa för budgetåret 1929/1930 såsom extra anslag a) såsom bidrag till

föreningens upplysningsverksamhet 8,650 kronor, b) såsom bidrag till föreningens

fiskeribiologiska undersöknings-, försöks- och fiskodlingsverksamhet

17,350 kronor eller tillhopa 26,000 kronor; 2) av det anslag å 18,000 kronor,

som av 1928 års riksdag beviljats för anordnande å för ändamålet av föreningen

förvärvad fastighet av dammhushållning med s. k. växelbruk, anvisa

för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 9,000 kronor.

Till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening för dess fortlöpande verksamhet

har riksdagen för varje år från och med 1908 anvisat särskilt anslag.

För ett vart av budgetåren 1925—1929 har sålunda anvisats såsom

extra anslag dels såsom bidrag till föreningens upplysningsverksamhet 8,650

kronor, dels ock såsom bidrag till föreningens fiskeribiologiska undersöknings-,

försöks- och fiskodlingsverksamhet 17,350 kronor eller tillhopa 26,000

kronor.

Därjämte har 1928 års riksdag (jmf. IX H. T. p. 95) för anordnande å

för ändamålet av föreningen förvärvad fastighet av dammhushållning med

s. 43 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

43

s. k. växelbruk beviljat ett anslag av 18,000 kronor, varav för budgetåret

1928/1929 anvisats såsom extra anslag 9,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att anslag till uppehållande av föreningens

nuvarande verksamhet skulle för budgetåret 1929/1930 utgå med oförändrat

belopp 26,000 kronor.

Beträffande anslaget för utvidgning av föreningens verksamhet att omfatta

växelbruk mellan fiskodling och jordbruk har departementschefen

erinrat, att detsamma avsetts såsom engångsanslag, ehuru av budgetära skäl

anvisningen därav uppdelats på tvenne budgetår. För den del av anslaget,

som anvisas för budgetåret 1929/1930, böra enligt departementschefens mening

gälla samma villkor, som jämlikt riksdagens uttalande fastställts för

den förut anvisade delen av anslaget.

Framställningen föranleder ingen utskottets erinran. Utskottet liemstäl- utskottet.

ler fördenskull,

att riksdagen må

1) till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening anvisa

för budgetåret 1929/1930 såsom extra anslag

a) såsom bidrag till föreningens upplysningsverksamhet

8,650 kronor,

b) såsom bidrag till föreningens fiskeribiologiska undersöknings-,

försöks- och fiskodlingsverksamhet 17,350

kronor eller tillhopa 26,000 kronor;

2) av det anslag å 18,000 kronor, som av 1928 års

riksdag beviljats för anordnande å för ändamålet av

föreningen förvärvad fastighet av dammhushållning med

s. k. växelbruk, anvisa för budgetåret 1929/1930 ett

extra anslag av 9,000 kronor.

44:o) Skogshushållning i allmänhet. Under punkt 117 har Kungl. Maj:t skogshushdiiföreslagit

riksdagen att minska ordinarie reservationsanslaget till skogshus- nins x alJhållning

i allmänhet, 21,200 kronor, med 700 kronor till 20,500 kronor. ^ 17 j

Anslagsminskningen är föranledd av att ett i anslaget ingående belopp å

700 kronor till omarbetning av viss lärobok i skogsbruk icke vidare är

erforderligt.

Kungl. Maj:ts framställning föranleder ingen utskottets erinran. Utskot- utskottet.

tet hemställer fördenskull,

att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget

till skogshushållning i allmänhet, nu 21,200 kronor

med 700 kronor till 20,500 kronor.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Riksskogs
taxeringens
fortsättande.

[118.]

45:o) Riksskogstaxeringens fortsättande. Under punkt 118 har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att för fortsättande av riksskogstaxeringen anvisa

för budgetåret 1029/1930 ett extra förslagsanslag av 160,000 kronor.

Statsrådsprotokollet sid. 244—250.

Under denna punkt har departementschefen jämväl motiverat uppförande

för budgetåret 1929/1930 av ett anslag av 66,000 kronor för bearbetning

av material från riksskogstaxeringen.

Sedan frågan om verkställande av en allmän taxering av de svenska

skogarna i syfte att utröna deras virkesmassa och den årliga virkestillväxten

vid skilda tillfällen varit föremål för statsmakternas överväganden, äskade

Kungl. Maj:t i proposition nr 143 till 1910 års riksdag medel till utförande

av en försöksundersökning i berörda avseenden av skogarna i Värmlands

län. I skrivelse nr 9 p. 62 anmälde riksdagen, att erforderligt anslag anvisats

för ändamålet.

Jämlikt beslut av 1923, 1924, 1925 och 1927 års riksdagar har dylik taxering

genomförts eller hestämts skola genomföras även i återstående delar av

landet. Envar av riksdagarna 1923 och 1924 anslog de medel, som för ändamålet

beräknades bliva erforderliga under närmast följande budgetår. För

taxeringens fortsättande beviljade 1925 års riksdag ett anslag av 375,000

kronor, därav samma riksdag såsom extra reservationsanslag anvisade

125,000 kronor, varefter vardera av riksdagarna 1926 och 1927 av anslaget

likaledes anvisat 125,000 kronor avseende respektive budgetåren

1926/1927 och 1927/1928. Slutligen har jämväl i riksstaten för innevarande

budgetår uppförts ett reservationsanslag för ändamålet av 125,000 kronor.

Den centrala ledningen av riksskogstaxeringen ävensom bearbetningen av

det vid taxeringen insamlade materialet handhaves enligt särskilda Kungl.

Maj:ts beslut av en riksskogstaxeringsnämnd.

Det åt nämnden anförtrodda taxeringsarbetet beräknas vad beträffar fältarbetet

bliva avslutat under år 1929.

För bearbetningen av det insamlade materialet har riksdagen anvisat

för ett vart av budgetåren 1924/1927 63,000 kronor samt för ett vart av

budgetåren 1927/1928 och 1928/1929 66,000 kronor. Av ifrågavarande anslag

avses 3,000 kronor till publicerande av bearbetningens resultat. Vid

anslagsberäkningen har förutsatts, att lokal åt nämnden hyresfritt ställes

till förfogande.

Bearbetningen av materialet har förutsatts skola bedrivas så snabbt, att

redogörelsen för resultaten av taxeringen skulle föreligga inom ett å ett

och ett halvt år efter de sista fältarbetenas avslutande.

Hos Kungl. Maj:t har värmländska ingenjörsföreningen hemställt om

åtgärders vidtagande för nytaxering av skogarna i Värmlands län enligt

enahanda grunder, som tillämpats vid taxering av skogarna i övriga delarna

av landet. I häröver avgivna utlåtande ha riksskogstaxeringsnämnden,

skogs vårdsstyrelsen i Värmlands län, centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas

förbund och domänstyrelsen tillstyrkt den gjorda framställningen.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

45

Riksskogstaxeringsnämnden har jämväl gjort framställning rörande anslag

för budgetåret 1929/1930 till riksskogstaxeringens fortsättande. Nämnden

har därvid erinrat, att genom det för budgetåret 1928/1929 till riksskogstaxeringens

fortsättande anvisade anslaget å 125,000 kronor taxerades

år 1928 hela Gotlands, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands samt

en tredjedel av Älvsborgs län. Enligt den plan, som låg till grund för

statsmakternas beslut år 1927 om riksskogstaxeringens fortsättande och slutförande,

skulle därför återstå att år 1929 taxera resterande två tredjedelar

av Ålvsborgs, hela Göteborgs och Bohus samt Skaraborgs län, sammanlagt

omfattande en taxeringsyta å cirka 5,350 hektar. Av riksskogstaxeringsnämnden

verkställda kostnadsberäkningar utvisade, att för fältarbetets fullföljande

enligt planen skulle erfordras ett anslag för budgetåret 1929/1930

å 100,000 kronor.

För den händelse en nytaxering av Värmlands läns skogar verkställdes

år 1929, skulle anslaget till riksskogstaxeringens fortsättande för budgetåret

1929/1930 behöva ökas med 60,000 kronor eller till inalles 160,000 kronor,

vilket belopp med 35,000 kronor överstege vad nämnden hittills årligen

disponerat till fältarbetet. Beträffande det erforderliga anslaget har nämnden

betonat, att kostnadsberäkningarna verkställts med största möjliga noggrannhet.

Emellertid har nämnden ansett sig böra räkna med den eventualiteten,

att anslaget av en eller annan oförutsedd anledning skulle komma att

visa sig i någon män otillräckligt. För att säkerställa arbetets slutförande

år 1929 har nämnden därför ifrågasatt lämpligheten av att anslaget till

riksskogstaxeringens fortsättande, vilket hittills utgått såsom reservationsanslag,

för det sista året erhölle förslagsanslags karaktär. Ett avbrytande

av arbetet, då kanske endast en mycket obetydlig del återstode, skulle nämligen

medföra oproportionerligt stora kostnader för dess fullföljande nästkommande

år och onödigt fördröja resultatens framläggande.

Statskontoret har tillstyrkt, att det anslag, som för slutförande av riksskogstaxeringen

komme att beviljas, erhåller förslagsanslags natur.

Departementschefen har anfört, bland annat, följande.

»Såsom av utredningen i ärendet framgår, har förslaget om nvtaxering

av skogarna i Värmlands län vunnit livlig anslutning. De skäl, som därför

anförts, synas även mig vägande. Genom ett medtagande nu av Värmlands

län skulle vinnas en efter enhetliga grunder utförd undersökning rörande

hela landets skogar. Förutom denna för svenskt skogsbruk och industri

betydelsefulla sammanställning, erhålles ett material, möjliggörande för Värmlands

län synnerligen värdefulla jämförelser bland annat beträffande verkningarna

av de under de senaste båda årtiondena tillämpade i flera avseenden

förändrade grunderna för skogsskötseln. En dylik jämförelse kommer att

bliva av största värde jämväl för landet i övrigt. Jag tillstyrker sålunda,

att framställning göres till riksdagen om medelsanvisning för ändamålet.

Med hänsyn till fördelarna av att för arbetet äga tillgång till personal,

vilken genom deltagande i det föregående taxeringsarbetet är väl förtrogen

därmed, samt då kostnaderna genom anlitandet av denna personal torde

komma att i avsevärd grad begränsas, torde arbetet böra verkställas redan

under 1929.. Det för ändamålet begärda anslaget, 60,000 kronor, giver mig

icke anledning till erinran liksom ej heller det till avslutande av taxeringen

i rikets övriga delar äskade beloppet, 100,000 kronor. Anslaget torde av

skäl som i ärendet anförts givas förslagsanslags natur, och torde på Kungl.

Maj:t ankomma att giva närmare föreskrifter angående anslagets utanord
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Utskottet.

Bearbetning

av material

från riksskogstaxerinqtrn.

[119.]

Skogsvårdens

befrämjande.

[123.]

yfotioner.

ilande och användning. Till bearbetning av taxeringsmaterialet torde oförändrat

anvisas ett reservationsanslag av 66,000 kronor.»

Det synes utskottet ur flera synpunkter vara önskligt, att nytaxering

verkställes av Värmlands skogar. Mot det för utförande av detta arbete äskade

anslagsbeloppet 60,000 kronor har utskottet intet att erinra, och utskottet

vill även tillstyrka beviljande av det för avslutande av taxeringen i rikets

övriga delar begärda beloppet 100,000 kronor. Praktiska skäl synas tala

för att på sätt statskontoret tillstyrkt hela anslagsbeloppet erhåller förslagsanslags

natur. I enlighet med vad departementschefen ifrågasatt vill utskottet

jämväl förorda, att för budgetåret 1929/1930 liksom för budgetåret

1928/1929 uppföres ett extra reservationsanslag å 66,000 kronor för bearbetning

av material från riksskogstaxeringen.

Med förmälan att utskottet under nästföljande punkt gör hemställan i

fråga om sistnämnda anslag å 66,000 kronor hemställer utskottet nu,

att riksdagen må för fortsättande av riksskogstaxeringen

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag

av 160,000 kronor.

46:o) Bearbetning av material från riksskogstaxeringen. Under åberopande

av vad utskottet under nästföregående punkt anfört, hemställer utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår för

bearbetning av material från riksskogstaxeringen anvisa

för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av

66,000 kronor.

47:o). Skogsvårdens befrämjande. Under punkt 123 bär Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att för budgetåret 1929/1930 anvisa till skogsvårdens

befrämjande att i mån av förefallande behov fördelas mellan vederbörande

skogs vårdsstyrelser ett extra reservationsanslag av 750,000 kronor.

Statsrådsprotokollet sid. 255—261.

I två inom riksdagen väckta till utskottet hänvisade likalydande motioner,

nämligen nr 111 i första kammaren av herr Nilsson, Petrus, m. fl. och

nr 290 i andra kammaren av herr Persson i Trången m. fl., har hemställts,

att riksdagen måtte för budgetåret 1929/1930 anvisa till skogsvårdens befrämjande

att i mån av förefallande behov fördelas mellan vederbörande

skogsvårdsstyrelser ett extra reservationsanslag av 815,000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionerna.

Till skogsvårdens befrämjande, att i mån av förefallande behov fördelas

mellan vederbörande skogsvårdsstyrelser, anvisades av riksdagen för budget
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

47

året 1927/1928 ett extra reservationsanslag av 500,000 kronor. För budgetåret

1928/1929 höjdes detta anslag av riksdagen till 750,000 kronor.

I .skrivelse den 22 september 1928 har centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas

förbund, med överlämnande av yttranden från samtliga skogsvårdsstyrelser,

hemställt, att för budgetåret 1929/1930 måtte till berörda ändamål

anvisas ett anslag å 815,000 kronor, avseende bidrag under kalenderåret 1929.

över centralrådets berörda skrivelse hava infordrade utlåtanden avgivits

av domänstyrelsen den 20 oktober 1928 och av statskontoret den 5 november

1928.

Centralrådet har i sin berörda framställning anfört följande.

För utrönande av skogsvårdsstyrelsernas medelsbehov för 1929 hade från

de olika skogsvårdsstyrelserna infordrats provisoriska inkomst- och utgiftsstater

för samma år. Med ledning av dessa uppgifter hade centralrådet

låtit uppgöra vid skrivelserna fogade tablåer, utvisande för varje styrelse

beräknade inkomster och utgifter för 1929. Enligt dessa tablåer uppginge

bristen för samtliga skogsvårdsstyrelser till 992,202 kronor. Vid granskning

av de framställda kraven hade centralrådet funnit, att desamma vore välmotiverade

och att största sparsamhet iakttagits, varför nämnvärda beskärningar

ej kunde företagas utan vådor för skogsvårdsstyrelsernas verksamhet.

För täckande av skogsvårdsstyrelsernas sålunda angivna medelsbehov stode

till förfogande i första hand vid årsskiftet 1928/1929 till statskontoret redovisade

skogsvårdsavgifter med ett beräknat belopp av omkring 175,000 kronor.

En brist å i runt tal 815,000 kronor skulle alltså förefinnas, vilket

belopp centralrådet hemställde måtte äskas av riksdagen.

Domänstyrelsen har tillstyrkt centralrådets framställning.

Statskontoret har, då det kunde antagas att vid årsskiftet 1928/1929 skogsvårdsavgifter

inflöte till högre belopp än det av centralrådet beräknade

175,000 kronor, hemställt, att anslaget till skogsvårdens befrämjande måtte

upptagas till 800,000 kronor.

Departementschefen har närmast på grund av den förlidet år vidtagna

höjningen av ifrågavarande anslag ansett sig icke kunna tillstyrka, att anslaget

nu ånyo höjes.

Motionärerna hava under hänvisning till det enligt'' utredningen i ärendet

föreliggande medelsbehovet upptagit centralrådets för skogsvårdsstyrelsernas

förbund förslag om anvisande av ett till 815,000 kronor förhöjt anslag.

Tillkomsten av 1923 års skogsvårdslag hav i väsentlig man ökat omfattningen

av skogsvårdsstyrelsernas arbetsuppgifter.^ Inrättandet från och med

budgetåret 1927/1928 av statens skogsutdikningsanslag, — vari utskottet i

enlighet med av Kungl. Maj:t framlagt förslag under nästföljande punkt

tillstyrker en höjning med 200,000 kronor eller till 500,000 kronor — har ock i

sin mån bidragit att än ytterligare vidga skogsvårdsstyrelsernas verksamhet.

Det är givetvis en angelägenhet av största vikt, att skogsvårdsstyrelserna

kunna på ett tillfredsställande sätt upprätthålla sin betydelsefulla och krävande

Utskottet.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Jordbruksutskottets utlåtande Nr

o

/C.

verksamhet. Enligt den av centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund

verkställda utredningen skulle härför, på sätt motionärerna ock framhållit,

krävas en höjning i nuvarande anslagsbeloppet med 65,000 kronor. I betraktande

härav anser sig utskottet icke böra ställa sig avvisande mot kravet

på en anslagsförhöjning men håller, på av statskontoret angivna skäl, före,

att höjningen bör begränsas till 50,000 kronor och anslaget sålunda upptagas

till 800,000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

framställning samt motionerna 1:111 och II: 290

för budgetåret 1929/1930 anvisa till skogsvårdens befrämjande

att i mån av förefallande behov fördelas

mellan vederbörande skogsvårdsstyrelser ett extra reservationsanslag

av 800,000 kronor.

statens skogs- 48:o) Statens skogsutdikningsanslag. Under punkt 124 har Kungl. Maj:t

företagit riksdagen att för budgetåret 1929/1930 under benämning statens

[124.] skogsutdikningsanslag anvisa ett extra reservationsanslag av 500,000 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 261 och 263.1

De av chefen för jordbruksdepartementet jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande

den 23 september 1926 tillkallade sakkunniga för verkställande av

utredning, huruvida och på vad sätt staten borde, utöver vad då ägde rum,

lämna bidrag för utdikning av sådana, enskilda tillhöriga försumpade

marker, som kunde göras tjänliga för skogsbörd, hade i det av dem den 26

november samma år överlämnade betänkandet beräknat, att om de ändamål,

som med statens skogsutdikningsanslag avsåges, i någorlunda tillfredsställande

omfattning skulle kunna tillgodoses, borde anslaget ej beräknas till

lägre belopp än 500,000 kronor, varom förslag ock framställdes av centralrådet

för skogsvårdsstyrelsernas förbund. Med hänsyn till, bland annat, att det

av statens skogsutdikningsanslag för skogsvårdsstyrelserna föranledda arbetet

vore av komplicerad natur och under första året i viss mån måste betraktas

som försöksverksamhet, varjämte länsjägmästarna före arbetets igångsättande

hade att genomgå särskild utbildningskurs vid skogshögskolan, hade av

riksdagen på Kungl. Maj:ts förslag för första verksamhetsåret anvisats

endast ett belopp av 200,000 kronor. För innevarande budgetår har anslaget

uppförts med 300,000 kronor. Anslaget avser understödjande medelst

statsbidrag utan återbetalningsskyldighet inom område, varå skogsvårdslagen

äger tillämpning, av torrläggningsföretag, vilka avse höjande av alstringsförmågan

hos mark med hänsyn till dess utnyttjande för skogsbörd.

För bidrag från ifrågavarande anslag lända till efterrättelse bestämmelserna

i kungörelsen den 27 juni 1927 (nr 270) angående villkoren för statsbidrag

från statens skogsutdikningsanslag med däri genom kungörelsen nr

s. 49 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

49

365/1928 gjorda ändringar. Vidare har Kungl. Maj:t nämnda dag utfärdat

cirkulär (nr 273) till samtliga skogsvårdsstyrelser och skogssällskapet med

vissa föreskrifter rörande tillämpningen av förstberörda kungörelse.

I framställning till Kungl. Maj:t har centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas

förbund, med överlämnande av från samtliga skogsvårdsstyrelser infordrade

ippgifter i ämnet, hemställt om ifrågavarande anslags bestämmande

fö • budgetåret 1929/1930 till 500.000 kronor, och har centralrådet

till stöd därför anfört bland annat följande.

För att utröna skogsvårdsstyrelsernas medelsbehov av skogsutdikningsanslag

under 1930 hade centralrådet infordrat uppgifter från samtliga dessa styrelser

rörande de belopp, varpå under 1929 inkommande ansökningar om bidrag

från statens skogsutdikningsanslag sannolikt belöpte. Det hade givetvis för

skogsvårdsstyrelserna mött vissa svårigheter att rätt uppskatta angivna medelsbehov,

varför de av skogsvårdsstyrelserna meddelade siffrorna vore av

approximativ natur. Som stöd för beräkningarna hade i allmänhet tjänat

omfattningen av under 1928 inkomna ansökningar och härvid hade flera

skogsvårdsstyrelser vid bedömandet av 1929 års medelsbehov endast räknat

med sådana redan föreliggande ansökningar, som ej kunde handläggas

under 1928.

Enligt nämnda beräkningar skulle för ändamålet tarvas 770,500 kronor

fördelat på skogsvårdsstyrelserna med belopp uppgående från 2,000 kronor

för envar av Göteborgs och Bohus läns samt Örebro läns landstingsområden

till 100,000 kronor för vartdera av Kopparbergs läns och Västerbottens läns

landstingsområden.

Härtill komme det belopp skogssällskapet kunde anse sig behöva för utdikning

av mark i ändamål av skogsbörd å av sällskapet förvaltade skogar.

Vidare måste antagas, att ett stort antal dikningsföretag, som planlagts

1928, på grund av bristande medel ej kunde komma till utförande 1929,

varför 1930 års medelsbehov borde ökas med den helt säkert betydande

summa, de representerade.

Ett faktum vore, att i stora delar av landet intresset för utdikning av

vattensjuk mark till befrämjande av skogsväxten vore synnerligen stort.

Skogsägarna började alltmera vinna insikt i, att de ägde marker, vars

virkesproducerande förmåga avsevärt kunde ökas genom en rationell och

effektiv utdikning. Samtidigt som den uppfattningen började vinna terräng,

att dikningen vore ett det främsta och effektivaste medel för ökande av

skogens tillväxt, medförde även den stegrade upplysningen i dessa frågor

bättre förståelse för sakkunskapens betydelse för ett gott resultats erhållande.

Härav hade följden blivit, att skogsvårdsstyrelserna i allt högre grad bleve

anlitade och att med hänsyn till anslagets begränsning ett stort antal av

de inkomna ansökningarna om bidrag ej inom rimlig tid kunde bliva behandlade.

Centralrådet hade sig bekant, att flera skogsvårdsstyrelser av

denna anledning ej ansett sig kunna göra den propaganda för saken, som

eljest ur skogsvårdssynpunkt varit önskvärd.

Skogssällskapet har för sin verksamhet beräknat ett belopp av 10,000

kronor.

Statskontoret har icke haft något att erinra mot centralrådets framställning.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 10 samt. 2 haft. I\''r 2.)

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Utskottet.

Skogsvårds~

styrelsernax

förbund.

[125.]

Domänstyrelsen har tillstyrkt framställningen, under framhållande att det

av centralrådet begärda anslaget av 500,000 kronor torde vara erforderligt

för tillgodoseende i tillfredsställande omfattning av det med skogsutdikningsanslaget

avsedda ändamålet.

Med hänsyn till den synnerliga vikt, som måste ur nationalekonomisk,

social och enskild synpunkt tilläggas den verksamhet anslaget avser att

främja, har det synts departementschefen önskvärt, att anslaget utmätes så,

att verksamhetens fortgång och utveckling kunde hehörigen tillgodoses.

Härvid har departementschefen erinrat, att skogsavdikningen såväl gynnar

produktionen som bidrager att öka tillgången på arbetstillfällen.

Det är visserligen en betydande ökning, som nu föreslås i förevarande

anslag. Med hänsyn emellertid till angelägenheten av att erforderliga medel

stå till förfogande för utlämnande av bidrag från anslaget, tillstyrker utskottet

Kungl. Maj:ts framställning. I överensstämmelse härmed hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1929/1930 under benämning

statens skogsutdikningsanslag anvisa ett extra

reservationsanslag av 500,000 kronor.

49:o) Skogsvårdsstyrelsernas förbund. Under punkt 125 har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att såsom bidrag till bestridande av kostnaderna

under kalenderåret 1929 för skogsvårdsstyrelsernas förbund anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

Såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för den sammanslutning,

benämnd skogsvårdsstyrelsernas förbund, vari nämnda) styrelser äro förenade,

är för innevarande budgetår uppfört ett extra reservationsanslag av

15.000 kronor. Stadgar för förbundet hava av Kungl. Ma.j:t fastställts den

14 augusti 1925.

I framställning till Kungl. Maj:t har centralrådet för samma förbund

hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för budgetåret

1929/1930 såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för förbundet under

år 1929 anvisa 20,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

»Såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för centralrådets verksamhet

har för vartdera av åren 1926 och 1927 av riksdagen beviljats ett anslag

av 10,000 kronor. Detta bidragsbelopp blev av 1928 års riksdag förhöjt med

5.000 kronor så vitt angår verksamhetsåret 1928. Denna böjning motiverades

särskilt därmed, att ytterligare medel borde stå till förfogande för

sekreterarbiträde och annan för utredningsuppdrag behövlig arbetskraft.

Samma skäl åberopas för den nu begärda anslagsökningen. Såsom föregående

år framhölls åvila betydande arbetsuppgifter förbundet. Till dessa

bidrager Kungl. Maj:t i icke oväsentlig mån genom utredningsuppdrag och

s. 51 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

51

remisser. Förbundets stigande arbetsbörda likasom de större utgifter för

arbetslokaler m. m., som därav indirekt bliva en följd, synas motivera

ytterligare ökning av statens bidrag till dess verksamhet; och synes mig

intet vara att erinra emot den av centralrådet föreslagna, av statskontoret

utan erinran lämnade höjningen av 5,000 kronor.»

Utskottet, som icke anser sig böra framställa någon erinran mot den begärda

anslagsökningen å 5,000 kronor, hemställer,

att riksdagen må såsom bidrag till bestridande av

kostnaderna under kalenderåret 1929 för skogsvårdsstyrelsernas

förbund anvisa för budgetåret 1929/1930 ett

extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

50:o) Lautmäteriundervisningen. Under punkt 129 har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att till lantmäteriundervisningens ordnande och bedrivande

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av

51,350 kronor.

Alltsedan 1910 har riksdagen ställt medel till Kungl. Maj:ts förfogande att

användas till lantmäteriundervisningens ordnande och bedrivande i huvudsaklig

överensstämmelse med ett av lantmäteristyrelsen den 6 november

1909 framställt, i statsrådsprotokollet över jordbruksärenden den 8 april

1910 (prop. nr 186/1910) närmare angivet förslag. För ett vart av budgetåren

1925/1929 har anslaget uppförts såsom extra reservationsanslag med

49,500 kronor.

Stadgar för lantmäteriundervisningen, att tillsvidare lända till efterrättelse,

hava av Kungl. Maj:t fastställts den 20 juli 1923.

Till uppehållande av undervisningen under budgetåret 1928/1929 har

Kungl. Maj:t den 14 juni 1928 anvisat 51,150 kronor enligt utgiftsstat, som

nära ansluter sig till den för budgetåret 1927/1928 fastställda staten.

I skrivelse den 3 september 1928 har lantmäteristyrelsen hemställt, att

Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen att till lantmäteriundervisningens ordnande

och bedrivande anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra resevationsanslag

av 51,350 kronor. Styrelsen har därvid anfört bland annat följande.

Ovanberörda utgiftsstat för budgetåret 1927/1928 innebure bifall till ett

av lantmäteristyrelsen framställt förslag att under innevarande läsår anordna

en kurs i stadsplanelära m. m. för redan examinerade lantmätare.

Redan vid avgivande av sagda förslag framhöll styrelsen på anförda skäl,

att ett behov förelåge av minst två kurser, men att det icke lämpligen läte

sig göra att anordna mera än en sådan kurs under läsåret. Till följd härav

komme jämväl under budgetåret 1929/1930 att erfordras anordnandet av en

kurs för redan examinerade lantmätare i stadsplanelära m. m., och kostnaderna

härför torde, i likhet med vad för innevarande budgetår upptagits,

kunna beräknas till 1,600 kronor. Ej heller i övrigt torde någon ändring

i den i utgiftsstaten för innevarande budgetår upptagna summan 51,150

Utskottet.

Lantmäteri
undervis
ningen.

[129.]

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

kronor erfordras för nästkommande budgetår i vidare mån, än att utgiftsposten

till »övriga lärare», vilken visat sig väl knappt tilltagen, tarvade en

ökning av 200 kronor, och anslagsbehovet skulle på grund härav tillhopa

uppgå till 51,350 kronor, innefattande en höjning av anslaget med 1,850

kronor i jämförelse med det för innevarande budgetår av riksdagen anvisade.

Vidare har styrelsen framhållit att, förutom ovan berörda kurser i statsplanelära,

behov av extra kurser förefunnes inom bland annat det mätningstekniska

området samt i fråga om jords gradering och förfarandet vid

likvider ävensom rörande den nu ikraftträdda nya jorddelningslagstiftningen.

Då såsom utgift för ifrågavarande nya extra kurser borde räknas med

approximativt 2,000 kronor eller ungefär det belopp, som kunde antagas

förefinnas såsom reservation vid nämnda budgetårs ingång, har det synts

styrelsen riktigast, att såsom reservationsanslag anvisades ett extra anslag,

motsvarande ovanstående, i nära anslutning till senast fastställda utgiftsstat

beräknade summa eller 51,350 kronor.

utskottet. Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till lantmäteriundervisningens ordnande

och bedrivande anvisa för budgetåret 1929/1930

ett extra reservationsanslag av 51,350 kronor.

Kommittéer

och utredningar

genom

sakkunniga.

[154.]

51:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Under punkt 154

har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att höja ordinarie reservationsanslaget

till kostnader för kommittéer och utredningar genom sakkunniga, nu 70,000

kronor, med 15,000 kronor till 85,000 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 332.)

Utskottet. Då genom utredningen i ärendet ådagalagts, att vägande skäl tala för en

höjning av ifrågavarande anslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må höja ordinarie reservationsanslaget

till kostnader för kommittéer och utredningar genom

sakkunniga, nu 70,000 kronor, med 15,000 kronor till

85,000 kronor.

Extra åt- 52:o) Extra utgifter. Under punkt 155 har Kungl. Maj:t föreslagit riksr9y^\

dagen att höja ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter, nu 70,000

kronor, med 20,000 kronor till 90,000 kronor.

Nionde huvudtitelns ordinarie reservationsanslag till extra utgifter uppfördes

jämlikt beslut av 1926 års riksdag (jmf. IX H. T. p. 143) med

70,000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

»Med ifrågavarande anslag avses att möjliggöra för Kungl. Maj:t att efter

eget beprövande anvisa medel för tillgodoseende av behov av mera tillfällig

beskaffenhet eller i övrigt för ändamål, vilkas genomförande ansetts behöv
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 53

ligt men för vilka andra anslagsmedel icke förefinnas. Anslaget har sålunda

ofta kommit till användning för bestridande av nödvändiga utgifter,

som i vanliga fall pläga bliva föremål för särskilt anslagsäskande hos riksdagen,

men antingen varit så brådskande, att riksdagens beslut icke kunnat

avbidas, eller gällt jämförelsevis obetydliga belopp. Med de växlande förhållanden,

som råda inom jordbruksdepartementets omfattande förvaltningsområde,

har det visat sig, att de krav, vilka ställts på anslaget, varit så

stora, att det jämförelsevis låga belopp, varmed anslaget är uppfört, varit

alltför otillräckligt. I hög grad önskvärt torde fördenskull vara, att detta

betydelsefulla anslag erhåller förstärkning för att kunna fylla sitt ändamål.

Denna förstärkning synes böra bestämmas till 20,000 kronor.»

Utskottet, som icke anser sig böra framställa någon erinran mot Kungl.

Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må höja ordinarie reservationsanslaget

till extra utgifter, nu 70,000 kronor, med 20,000 kronor

till 90,000 kronor.

Stockholm den 5 mars 1929.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Sederholm, Nilsson i Kabbarp, Andersson i Fältenborg,

Sjöblom, Tjällgren, von Stockenström, Granath och Gabrielsson; samt

från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Pettersson i Bjälbo, Sköld,

Carlslröm, Andersson i Grimbo, Svensson i Grönvik, Månsson i Erlandsro och Olsson i Rödningsberg
med

undantag därav att herr Weibull deltagit i stället för herr Pettersson i Bjälbo i behandling

av punkterna 3—31 och 35—52,

Bihalig till riksdagens protokoll t Ost). it) samt. 2 häfl. (Nr ’3j.

Utskottet.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Reservationer:

under punkt 2 (fast försöksgård för jordbruket)

av herr Sköld;

under punkt 18 (fjäderfäavelns befrämjande)

av herrar Andersson i Grimbo och Svensson i Grönvik, som inom utskottet

yrkat bifall till motionen;

under punkt 36 (befrämjande av avsättningen av svensk frukt)

av herrar Andersson i Grimbo och Svensson i Grönvik.

Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1929.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1929:50 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar jämte i ämnet väckta moti s. 1 i texten