Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående statsanslag för premiering av välskötta mindre skogsbruk.

1929-04-19 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1929:39, Utlåtande i anledning av väckt motion angående statsanslag för premiering av välskötta mindre skogsbruk.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.

1

Nr 39.

Ankom till riksdagens kansli den 19 april 1929 kl. 4 e. in.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående statsanslag för

premiering av välskötta mindre skogsbruk.

(2:a avd.)

I eu inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion,

nr 55, av herr Heiding har hemställts, att riksdagen ville besluta att hos

Kungl. Maj:t anhålla om utredning och förslag angående statsanslag för

premiering av välskötta mindre skogsbruk.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd härför, hänvisas till motionen.

Över motionen har utskottet införskaffat utlåtande från centralrådet för

skogsvårdsstyrelsernas förbund, vilket såsom bilaga fogats till detta utlåtande.

Med förevarande motion avses att — efter mönster av vad som tillämpas

i fråga om jordbruk — erhålla ett premieringsförfarande jämväl beträffande

välskötta mindre skogsbruk. Enligt motionärens mening skulle en sådan

premiering väl komplettera de övriga åtgärder för höjande av landets skogsbruk,

vartill staten redan lämnar sin medverkan. Den skogsägare, som

gjort sin skog till en »mönsterskog», varigenom han tjänat sin ort till föredöme,

syntes motionären värd allmänt erkännande, och den utmärkelse, som

komme skogsägaren till del, skulle väcka andras intresse att göra sig förtjänta

av samma heder. Enligt motionärens uppfattning borde endast skogsbruk

av viss maximiareal komma i fråga för dylik premiering.

I likhet med centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund finner utskottet.

utskottet motionens syfte värt beaktande. Behovet och vikten av att skogsvården

understödjes och höjes på de cirka 10 miljoner har skogsmark,

som tillhöra mindre jordbrukare, torde här knappast behöva närmare utvecklas.

Statens medverkan till åtgärder på detta område är också redan

ganska omfattande, men att mycket härutinnan återstår att vinna torde

vara uppenbart. Tanken att komplettera statens verksamhet för en förbättrad

skogsvård med premiering av välskötta mindre skogsbruk måste

från sagda synpunkter anses beaktansvärd. Den enskildes ansträngningar för

vårdande och förbättrande av sin skog måste även anses vara på ett särskilt

sätt värda uppmuntran och erkännande från statens sida, enär frukterna

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 10 saml. 12 häft. (Xr 39—42.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.

därav ofta nog till största delen icke kunna komma den nuvarande skogsägaren

till godo.

Såsom framgår av centralrådets yttrande är denna väg ju icke heller

helt oprövad; flera skogsvårdsstyrelser ha sedan åtskilliga år tillhaka i

olika former belönat enskilda skogsägare för »mönsterskog» eller för visst

väl utfört skogsodlingsarbete. De erfarenheter, som alltså redan finnas

rörande en premieringsverksamhet av samma art som den i motionen avsedda,

synas giva vid handen, att hemmansskogarna sällan kunna anses

i sin''helhet vara i sådant skick, att de kunna betraktas såsom mönsterskogar.

Tydligen skulle emellertid möjligheterna att med tiden erhålla

dylika skogar icke oväsentligt ökas, därest en allmän verksamhet av nu

ifrågavarande slag skulle komma till stånd. Och erfarenheter från statens

premieringsverksamhet beträffande de mindre jordbruken torde tala för att

dessa mönsterskogsbruk skulle bliva av stort värde även såsom demonstrationsohjekt

i den upplysningsverksamhet, som redan i olika former bednves

på förevarande område. Med hänsyn till bristen på sådana smärre skogsbruk,

vilka i sin helhet befinna sig i mönstergillt skick, torde emellertid

— på sätt centralrådet även förordar — den ifrågasatta utredningen jämväl

böra innefatta övervägande, huruvida ej i vissa fall en viss väl utförd

skogsvårdsåtgärd må kunna bliva föremål för belöning; även denna väg

skulle ju leda i riktning mot det mål, som här eftersträvas.

I anslutning till vad som i det hänseendet framhållits av åtskilliga skogsvårdsstyrelser

har centralrådet understrukit, att vissa svårigheter torde föreligga,

då det gäller att fastställa grunderna för en premiering av skogsbruk.

’ Det kan ej förnekas, att åtskilliga omständigheter göra det svårt att

få fram enhetliga grunder, som säkerställa det avsedda huvudsyftet med

premieringen, nämligen att belöna och uppmuntra det ofta med personliga

uppoffringar bedrivna arbetet på ökande av skogsmarkens avkastning. Med

hänsyn härtill delar utskottet centralrådets uppfattning, att dessa grunder

kräva en synnerligen noggrann avvägning.

I fråga om formerna för ifrågavarande premieringsverksamhet anser sig

utskottet nu icke böra intaga någon bestämd ståndpunkt, men vill uttala

sig för att ett övervägande äger rum jämväl av andra former än den av

motionären närmast avsedda penningbelöningen.

Beträffande kostnaderna för den ifrågasatta verksamheten håller utskottet

för sin del före, att dessa måste tänkas hållna inom en jämförelsevis blygsam

ram. Vad särskilt angår administrationsutgifterna måste givetvis synnerlig

vikt läggas på att nedbringa desamma; möjligheter härtill torde emellertid

finnas, då handhavandet av premieringen givetvis hör inpassas i skogsvårdsstyrelsernas

verksamhet.

Beträffande sättet för anordnande av den ifrågasatta utredningen har

centralrådet föreställt sig, att uppdrag härutinnan borde. lämnas till de

jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigade den 26 oktober 1928 tillkallade utred
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.

3

ningsmännen rörande statens medverkan för vinnande av skogsbörd å

kalmark m. fl. områden. Ehuru den förevarande frågan givetvis har visst

sammanhang med omförmälda utredningsmäns arbete, saknar utskottet anledning

uttala sig om lämpligheten av den utav centralrådet föreslagna

anordningen.

Under åberopande av det ovan anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av förevarande motion

11:55 i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kuugl.

Maj:t ville låta verkställa utredning rörande möjligheterna

att anordna premiering av välskötta mindre

skogsbruk samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill

utredningen må giva anledning.

Stockholm den 19 april 1929.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

trån första kammaren: herrar Sederholm, Andersson i Fältenborg, Boberg, von Stockenström,

Grancith, Kropp och Anders Henriksson; samt

från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Pettersson i Bjälbo, Hedlund i

Häste, Uddenberg, Suensson i Grönvik, Andersson i Löbbo och Pehrsson i Bramstorp.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.

Bilaga.

Till riksdagens jordbruksutskott.

Genom remiss den 15 februari 1929 har Kungl. Maj:t anbefallt centralrådet

för skogsvårdsstyrelsernas förbund att senast den 15 mars samma år

avgiva och till jordbruksutskottet överlämna yttrande över till utskottet

remitterade motionen nr 55 i andra kammaren angående statsanslag för

premiering av välskötta mindre skogsbruk.

I anledning härav får centralrådet med överlämnande av från skogsvårdsstyrelserna

infordrade yttranden anföra följande.

Det syfte, motionären genom sitt förslag om statsanslag för premiering

av välskötta mindre skogsbruk velat vinna, synes värt allt beaktande. Av

de skogsvårdsstyrelser, sammanlagt tjugutre, som yttrat sig över motionen,

hava alla utom tre — skogsvårdsstyrelserna i Örebro, Västmanlands och

Västernorrlands län — ansett, att på föreslaget sätt betydligt ökade möjligheter

skulle åstadkommas till befrämjandet av det mindre skogsbruket.

En utredning i ärendet tillstyrkes av nitton eller övervägande antalet

skogsvårdsstyrelser. Utom de nämnda trenne skogsvårdsstyrelserna, som

funnit förslaget vara av ringa vikt och en tillämpning utan större betydelse,

har skogsvårdsstyrelsen i Kronobergs län, under framhållande av att de

medel, som till äventyrs kunde beviljas skogsvårdsstyrelserna, hellre borde

användas i det direkta skogsvårdsarbetets tjänst, för närvarande ej ansett

sig kunna tillstyrka den ifrågasatta utredningen.

Som centralrådet framhållit, har det övervägande antalet skogsvårdsstyrelser

förordat, att en utredning av frågan måtte verkställas. I stort sett

hava härvid åberopats samma motiv, som i motionen anförts. Vissa skogsvårdsstyrelser,

såsom i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, hava

särskilt velat understryka den betydelse, en väl genomförd premieringsverksamhet

skulle få, genom att så småningom här och var i länen mönsterskogsbruk

skulle uppstå, till vilka skogsvårdsstyrelsernas exkursioner med

fördel skulle kunna förläggas.

Flera skogsvårdsstyrelser hava redan sedan åtskilliga år tillbaka varit i

tillfälle att, ehuru i mycket begränsad omfattning, bedriva en med motionärens

förslag likartad verksamhet och sålunda vid frågans bedömande

kunnat grunda sina omdömen på egna erfarenheter.

Skogsvårdsstyrelsen i Stockholms län har sålunda alltsedan år 1910 haft

frågan om premiering av skogsbruk på sitt program, varvid avsikten varit

att åt ägarna av välskötta mindre skogsbruk utdela diplom. Hittills har

emellertid ifrågavarande skogsvårdsstyrelse endast i ett fall kunnat utdela

detta diplom, enär hemmansskogarna i länet sällan genomgående befunnit

sig i ett sådant tillstånd, att de kunnat anses som mönsterskogar. Den

nämnda skogsvårdsstyrelsen har därför sett sig nödsakad att numera i stället

utdela sitt diplom enbart för vissa speciella åtgöranden.

Skogsvårdsstyrelsen i Jönköpings län har sedan år 1916 tack vare donerade

medel beretts tillfälle att i enlighet med donatorernas önskan premiera välskötta

mindre skogsbruk inom vissa härader av länet. Skogsvårdsstyrelsens

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39. 5

erfarenhet av denna verksamhet har givit vid handen, att premieringen är

ett utomordentligt gott medel i skogsupplysningens tjänst. Skogsvårdsstyrelsen

anför härom, bland annat, att »endast efter några års verksamhet

förspordes från det härad, där premieringen påbörjades, nämligen Vestbo

härad, att skogsvårdande arbeten som direkt följd av premieringsförfarandet

här och var igångsattes».

Skogsvårdsstyrelsen i Blekinge län anför, att styrelsen under sin verksamhetstid

vid ett par tillfällen genom tilldelande av minnesgåvor, för

vilkas anskaffande medel erhållits från eu särskild till styrelsen av dess

ledamöter donerad fond, varit i tillfälle att belöna markägare för visat intresse

för skogsodling å gamla kalmarker. Även skogsvårdsstyrelsen i

Hallands län har genom av enskilda till förfogande ställda medel kunnat

uppmuntra eller belöna god skogsvård.

Den ifrågasatta premieringsverksamheten har i mindre skala praktiserats

av skogsvårdsstyrelsen i Skaraborgs län med, som styrelsen funnit, gott

resultat.

Skogsvårdsstyrelsen i Värmlands län framhåller, att den av motionären

framkastade tanken ej varit styrelsen främmande. Emellertid har sagda

skogsvårdsstyrelse med hänsyn till de med en sådan belöningsverksamhet i

större omfattning förenade kostnaderna och föreliggande svårighet för eu

rättvis bedömning ansett sig böra vara synnerligen sparsam med dylika

belöningars utdelande. I samband med instundande sommars skogsbruksutställning

i Karlstad har emellertid ifrågavarande skogsvårdsstyrelse utlyst

en pristävlan för välskötta mindre skogsbruk. Syftet med och organisationen

av denna tävlan framgår av en skogsvårdsstyrelsens yttrande bilagd

kungörelse.

Skogsvårdsstyrelserna i Örebro och Västmanlands län hava sedan åtskillig

tid tillbaka genom utdelning av diplom sökt uppmuntra skogsvårdsintresset

inom respektive verksamhetsområden, men funnit det förenat med stora

svårigheter att uppleta sådana välskötta, mindre skogsbruk, vars ägare

kunna anses ha gjort sig förtjänta av en dylik belöning. Den förrå skogsvårdsstyrelsen

har sålunda sedan år 1916 endast kunnat utdela 8 diplom

och den senare sedan 1919 7 st., varav dock endast'' 3 till skogsägare. Även

skogsvårdsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län säger sig endast i undantagsfall

ha kunnat utdela sitt diplom för skogsvårdens befrämjande.

Vad skogsvårdsstyrelserna haft att meddela om sina erfarenheter från

tidigare verksamhet i motionens syfte torde i sammanfattning visa, att enbart

utdelning av diplom ej i större utsträckning förmått främja skogsvårdsintresset,

men att, där mera värdefulla belöningar kunnat utdelas,

detta blivit ett gott medel i skogsupplysningens tjänst.

Ehuruväl, som redan framhållits, det övervägande antalet skogsvårdsstyrelser,

ofta med stöd av direkta erfarenheter, ansett sig kunna uttala, att

en utsträckt premieringsverksamhet skulle bliva till stor nytta för det mindre

skogsbrukets förkovran, hava emellertid samtidigt flertalet skogsvårdsstyrelser

kraftigt understrukit de svårigheter, som äro förenade med åstadkommandet

av en rättvis och effektiv premieringsverksamhet.

Helt visst är det även så, att det är betydligt lättare att för ifrågavarande

ändamål belöna ett jordbruk än ett skogsbruk. Av en jordbrukare nedlagda

ansträngningar och bemödanden spåras inom kort i gårdens förbättrade

hävd och förmåga att giva rikare skördar, under det att samma mått av

omsorger, ägnad ett skogsbruk, kanske först efter åtskilliga år är skönjbart.

Av denna anledning kan det säkerligen ofta bli svårt att bedöma, huruvida

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.

den nuvarande ägaren av ett skogsbruk är den, som har förtjänsten av ett

gott skogstillstånd, eller om det är hans företrädares initiativ och arbete,

som äro orsaken härtill. Vid direkta jämförelser skogsbruk emellan torde

även bli svårt att avgöra, i vilken mån rådande olika förhållanden, markens

växtlighetsgrad o. dyl., inverkat på resultaten. När det gäller skogsbruk

torde även mer än beträffande jordbruk vederbörandes ekonomiska resurser

vara av betydelse, vilket även det bidrager till att komplicera premieringsförrättningen,

åtminstone om denna skall utföras som konkurrensbedömning.

Då de mest intresserade mindre skogsägarna i stor utsträckning anlita

skogsvårdsstyrelsernas hjälp i skogsvårdsarbetet, kan en mindre väl avvägd

premiering lätt ha till följd, att det blir skogsvårdsstyrelsernas arbete, ej

skogsägarnas, som belönas.

Om den föreliggande motionen skulle ge upphov till en mera allmän

premiering av välskötta, mindre skogsbruk, är det sålunda av största vikt

för att premieringen skall bliva av verklig nytta, att den skötes med största

grannlagenhet och efter ett noggrant utarbetat reglemente. Vad det i första

hand gäller att premiera är, som skogsvårdsstyrelsen i Gotlands län säger,

»icke innehavet av vackra skogsbestånd utan i första hand den goda viljan,

det levande intresset att även med personliga uppoffringar skapa nya produktionsvärden

hos skogsmarken».

För att en premiering i denna anda må kunna utövas torde vid en eventuellt

blivande utredning böra övervägas, huruvida ej i särskilda fall en

viss väl utförd skogsvårdsåtgärd må kunna bliva föremål för belöning. I

annat fall torde nämligen knappast skogsägare med mindre materiella

resurser på denna väg kunna bli föremål för uppmuntran, enär verkligt

genomförda mönsterskogsbruk, trots premiernas lockelse, torde bliva ganska

sällsynta.

Skogsvårdsstyrelsen i Norrbottens län föreslår som villkor för att premie

må kunna erhållas:

»1) att en skogshushållningsplan linnes för skogen, bestående av minst

skogskarta, beståndsbeskrivning och förslag till avverknings- och skogsvårdsåtgärder;
2)

att skogsskötseln bedrives på ett ur det allmännas synpunkt särskilt

mönstergillt sätt».

Samma skogsvårdsstyrelse ifrågasätter, om man ej för att nå det önskade

syftet skulle kunna gå fram på två vägar, dels med premiering av välskötta

skogsbruk, dels med premieförbindelse till sådana skogsägare, som

förklarade sig villiga att gå in för mönsterskogsbruk.

En eventuell utredning i ärendet torde även böra undersöka, huruvida

penningbelopp är den enda eller lämpligaste formen av premie, som bör

ifrågakomma. Vissa skogsvårdsstyrelser hava sålunda som sin mening uttalat,

att en minnesgåva, exempelvis en värdefull och populär bok i skogshushållning,

eller en medalj, enbart eller i förening med skogsvårdsstyrelses

diplom, skulle värdesättas högre av mottagaren än en penningsumma, som

måste förutsättas bliva av ganska blygsam storlek. Skogsvårdsstyrelsen i

Göteborgs och Bohus län håller före, att premier lämpligen borde kunna

utdelas i flera, förslagsvis tre olika storlekar, varigenom även sådana skogar,

som ej kunna anses som fullständigt mönstergilla, skulle kunna komma

ifråga.

I motionen har uttalats den uppfattningen, att för premiering endast

skogsbruk av viss maximiareal skulle avses. Denna mening delas i allmänhet

av skogs vårdsstyrelserna, som emellertid samtidigt framhållit, att på

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39. 7

grund av de växlande förhållandena i landets olika delar, bestämmelserna

härom måste bliva varierande, så att exempelvis i Norrland gränsen för

skogsinnehavet göres betydligt vidare än i södra Sverige. Ifrågasättas kan

om fixa gränser över huvud taget böra fastslås, och om ej lämpligare är,

att denna fråga överlämnas till bedömande av den myndighet, som kan få

sig premieringsverksamheten anförtrodd.

Vad angår de organ, somskulle handhava den ifrågasatta skogliga premieringsverksamheten,

torde, som motionären framhållit, skogsvårdsstyrelserna härför

vara häst skickade. Huruvida en central fördelning av ett för ändamålet

beviljat anslag är nödvändig eller ej, bör en blivande utredning kunna

klargöra.

Centralrådet vill slutligen ännu en gång understryka, att motionens syfte

måste anses i hög grad behjärtansvärt. Främjandet av skogsvården på de

mindre skogsbruken är en för vårt land synnerligen viktig skogspolitisk

fråga. Förvisso bör härvid intet underlåtas, som effektivt kan bidraga till

att förbättra skogstillståndet å de c:a 10 milj. har skogsmark, som av de

mindre skogsägarna besittas. Det gäller således endast att bedöma, huruvida

av staten beviljade medel för det mindre skogsbrukets förkovran finna

sin bästa och effektivaste användning i en premiering av välskötta skogsbruk,

eller om större resultat äro att vinna genom direkt understöd åt vissa

skogsvårdsåtgärder eller i ett rundligare understöd i allmänhet åt skogsvårdsstyrelsernas

verksamhet.

Centralrådet är ej berett att nu fatta bestämd ståndpunkt i denna fråga,

men finner att vad skogsvårdsstyrelserna, som besitta de bästa möjligheterna

att avgöra vad som speciellt för skogsvårdens befrämjande å de mindre skogsbruken

är gagneligt, i allmänhet anfört åtminstone talar för, att frågan

bör göras till föremål för närmare utredning.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 oktober 1928 har av statsrådet

och chefen för jordbruksdepartementet inom departementet tillkallats

särskilda sakkunniga för utredning, bland annat, rörande vinnande av skogsbörd

å marker, vilka därtill äro tjänliga, men vilka icke äro föremål för

rationellt utnyttjande. Då denna utredning för närvarande pågår, och då

den ifrågasatta premieringsverksamheten bör anses kunna ha samma syfte,

nämligen den enskilda skogsvårdens förkovran, som ovan omnämnda, de

sakkunniga redan tilldelade utredningsuppdrag, synes jämväl frågan om

premiering av välskötta mindre skogsbruk lämpligen samtidigt böra utredas

av nämnda sakkunniga.

Under åberopande av vad sålunda anförts får centralrådet hemställa, att

jordbruksutskottet ville föreslå riksdagen att hos Kungl. Maj:t anhålla om

utredning och förslag angående statsanslag för premiering av välskötta

mindre skogsbruk.

Stockholm den 14 mars 1929.

Å Centralrådets för skogsvårdsstyrelsernas förbund arbetsutskotts vägnar:

JOHAN BECK-FRIIS.

Erik Lundh.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1929:170 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående statsanslag för premiering av välskötta mindre skogsbruk. a1 i texten