Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående ytterligare statsunderstöd till Hidinge-Spångakärrens torrläggningsföretag ävensom två i samma ämne väckta motioner.
1929-04-26 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1929:47, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående ytterligare statsunderstöd till Hidinge-Spångakärrens torrläggningsföretag ävensom två i samma ämne väckta motioner.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 47.
9
Sr 47.
'' Ankom till riksdagens kansli den 26 april 1929 kl. 3 e. in.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen
angående ytterligare statsunderstöd till Hidinge-Spångakärrens
torrläggningsföretag ävensom två i samma ämne
väckta motioner.
(l:a avd.)
I en till riksdagen den 15 februari 1929 avlåten, till jordbruksutskottet
hänvisad propositon nr 169 har Kungl. Maj:t under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag föreslagit
riksdagen medgiva
dels att till Hidinge-Spångakärrens torrläggningsföretag må beviljas
statsbidrag från statens avdikningsanslag med ytterligare 300,000 kronor,
under villkor att detta belopp på sätt i statsrådsprotokollet nämnts användes
för inbetalningar å de företaget beviljade lån från odlingslånefonden samt
av företagets skulder till enskilda långivare,
dels ock att å avdikningslånefondens fordran må avskrivas kapitaliserade
räntor å i samma protokoll omnämnda 120,370 kronor med 11,380
kronor 52 öre.
I två före nämnda propositions avlåtande inom riksdagen väckta, till utskottet
hänvisade, likalydande motioner nämligen nr 172 i första kammaren
av herr Karlsson, Gottfrid m. fl., och nr 298 i andra kammaren av herr
Persson i Falla m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte medgiva, dels att
med stöd av nu gällande bestämmelser till ifrågavarande företag anvisas
ett tilläggsbidrag från statens avdikningsanslag å 120,540 kronor, dels att
utan hinder av nu gällande bestämmelser beviljas företaget ytterligare
bidrag från statens avdikningsanslag å 284,920 kronor, dels ock sådan räntefri
framflyttning av amorteringtiden, varom intressenterna i ansökan av den
10 februari 1928 gjort framställning.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionerna.
Av statsrådsprotokollet inhämtas, bland annat, följande.
Ifrågavarande företag, avseende torrläggning av marker tillhörande ett
flertal fastigheter i Vintrosa, Hidinge och Knista socknar av Örebro län,
beträffande vilket syneförrättning enligt lagen den 20 juni 1879 om dikning
och annan vattenledning påbörjades den 13 september 1917 och avslutades
den 26 februari 1919, omfattade torrläggning av 950. i a hektar vattenskadad
Motioner.
10 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 47.
mark, varav 225.3 6 hektar åker, 630.7 5 hektar äng och odlingsmark samt
94.0 8 hektar mosse.
Arbetskostnaden har slutligen beräknats till 919,189 kronor 67 öre. Båtnadsvärdet
har vid arbetsplanens fastställande den 11 november 1921 uppskattats
till 841,408 kronor 40 öre.
Till företaget har dels anvisats statsbidrag utan återbetalningsskyldighet
med sammanlagt 268,410 kronor och dels beviljats odlingslan med tillhopa
569,840 kronor.
Den verkliga kostnaden för torrläggningsföretaget har uppgått till 1,009,960
kronor och sålunda med 90,770 kronor 33 öre överstigit den beräknade kostnaden.
Av sagda merkostnad belöpte emellertid 86,577 kronor 39 öre på ränteutgifter,
varför den beräknade torrläggningskostnaden, däri inberäknat lösen
för Bäcks vattenfall samt förrättningskostnader och dylikt, överskridits med
endast 4,192 kronor och 94 öre och i verkligheten kommit att utgöra 923,382
kronor 61 öre. Delägarna i företaget hava utöver de i form av statsbidrag
och odlingslån erhållna penningmedlen till företagets genomförande upplånat
171,710 kronor. Då båtnaden genom företaget blivit uppskattad till
ett värde av 841,408 kronor 40 öre, överstege den verkliga torrläggningskostnaden
båtnaden med 81,974 kronor 21 öre eller med omkring 10
procent.
I två särskilda ansökningar till Kungl. Maj:t har arbetsstyrelsen för företaget
anhållit, att till företaget måtte, utöver till detsamma tidigare beviljade
lån och bidrag, med stöd av gällande bestämmelser anvisas ett
anslag från statens avdikningsanslag av 120,540 kronor, ävensom hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva dels att utan hinder av nu
gällande bestämmelser företaget må erhålla ytterligare bidrag från statens
avdikningsanslag med 284,920 kronor, dels ock att amorteringsplanen för
det år 1921 till företaget beviljade odlingslånet måtte framflyttas att omfatta
tiden 1932—1957 i stället för den fastställda tiden 1929—1954, utan
skyldighet för låntagaren att under tiden 1929—1932 erlägga ränta eller,
om detta icke läte sig göra, mot erläggande av årlig ränta, beräknad efter
3.6 procent å uppburit lånebelopp.
Efter närmare redogörelse för arbetsstyrelsens berörda framställning samt
i ärendet avgivna utlåtanden av vederbörande lantbruksingenjör, lantbruksstyrelsen
och statskontoret, vilka samtliga tillstyrkt ytterligare statshjälp, har
departementschefen anfört följande:
»Med hänsyn till vad i ärendet blivit upplyst angående förhållandena
vid igångsättandet av ifrågavarande företag och orsakerna till den
synnerligen bekymmersamma ekonomiska ställning, vari intressenterna
genom utförandet av företaget blivit försatta, anser jag starka billighetsskäl
tala för att från statens sida ytterligare understöd lämnas företaget.
Detta planlades vid en tid, då det för höjande av landets livsmedelsproduktion
var av den allra största betydelse att den till odling lämpliga
marken i möjligaste mån utnyttjades, och av utredningen i ärendet fram
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 47. 11
går också, att odlingsrådet i Örebro län, förvisso i anslutning till direktiv
från centralledningen i Stockholm, tagit en mycket verksam del i företagets
igångsättande. Visserligen hava de egentliga torrläggningskostnaderna
såsom av lantbruksstyrelsens yttranden framgår med allenast ett
jämförelsevis ringa belopp överstigit de i samband med tidigare beviljade
statsunderstöd beräknade kostnaderna för företagets utförande, men de
verkliga kostnaderna hava dock såsom i ansökningen framhålles högst
betydligt överstigit de belopp, som vid företagets igångsättande beräknats
och av intressenterna kunnat överblickas. Av utredningen synes därjämte
fiamgå, att vissa brister förekommit vid företagets planläggning samt att
nyttan av viss i företaget ingående mark visat sig icke motsvara det beräknade
värdet därav. Härtill kommer den efter företagets planerande
inträffade omkastningen i konjunkturerna för jordbruket, till följd varav
de förutsättningar för företagets ekonomiska bärighet, som vid dess
igångsättande förelegat genom högre pris å jordens avkastning, icke längre
äro för handen.
Förhållandena bland företagets till ett 80-tal uppgående intressenter
torde för närvarande vara sådana att, därest ej förbättring av företagets
ekonomi åvägabringas, det lärer vara att förvänta, att ett indrivande år
för år hos intressenterna av avbetalningar och räntor ä företagets stora
lån av staten och enskilda långivare kommer att undan för undan bringa
många, kanske flertalet intressenter, till ekonomiskt obestånd. Ställningen
härutinnan belyses klart genom den av lantbruksingenjören Ivindblom
lämnade utredningen, utvisande att enligt hans beräkning intressenterna,
förutom räntor å privata län, hava att i årliga riinte- och amorteringsutgifter
för företaget, däri inberäknat 4 procent ränta å markvärdet före
torrläggningen, i medeltal utgöra för i företaget ingående åker 96 kronor
84 öre för hektar, för till odling föreslagen mark 100 kronor IT öre för
hektar samt för annan odlad eller därtill lämplig mark 78 kronor 69 öre
för hektar. Härmed må jämföras, att årliga arrendet i orten å åker kan
beräknas till 40 kronor för hektar.
Vad angår beloppet av det statsunderstöd, som ytterligare må
ifrågakomma, bär lantbruksstyrelsen i yttrandet den 22 november
1928 — med utgångspunkt från nu gällande bestämmelser för beviljande
av statsbidrag och lån för avdikningsföretag — ifrågasatt, att
från statens avdikningsanslag måtte anvisas ett ytterligare bidrag av
120,530 kronor, under villkor att härav användas 120,370 kronor till minskning
av vissa företaget beviljade lån från odlingslånefonden. Tillika har
lantbruksstyrelsen förordat framflyttning av amorteringstiden för det år
1921 beviljade lånet under tre år med befrielse för låntagarna från erläggande
av ränta å lånet under treårsperioden. Statskontoret har i yttrandet
den 14 december 1928 instämt med lantbruksstyrelsen men därjämte
föreslagit avskrivning å avdikningslånefondens räntefordran med ett belopp
av 11,380 kronor 52 öre, enligt den beräkning, att det till avskrivning
å odlingslånen av lantbruksstyrelsen föreslagna beloppet å 120,370 kronor
skulle anses hava utgjort statsbidrag under den tid samma belopp såsom
lån åvilat odlingslånefonden, vadan ränta därå ej skulle utgå. Sedermera
har statskontoret, under åberopande av vad som vid den ytterligare utredningen
framkommit angående de svårigheter, i vilka deltagarna i företaget
råkat, ansett ytterligare understöd behövligt. Rörande storleken
härav har statskontoret ansett sig icke kunna avgiva något förslag. Emel
-
12
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 47.
Utskottet.
lertid liar statskontoret såsom godtagbart ifrågasatt anvisande av ett ytterligare
statsbidrag å 115,000 kronor, motsvarande kostnaden för inlösen av
det för företagets utförande nödvändiga vattenfallet vid Bäcks kvarn.
Med stöd av utredningen i ärendet och vad jag själv vid sammanträde
i orten med delägarna inhämtat, är det min övertygelse att, om den hjälp,
som må lämnas delägarna, skall bliva i någon mån tillräcklig för att icke
de ekonomiska följderna för större delen av intressenterna, vilka till största
antalet utgöras av mindre jordägare, skola bliva alltför kännbara och
törhända föf mången leda till ekonomisk ruin, understödet måste tillmätas
avsevärt högre än lantbruksstyrelsen ifrågasatt. Särskilda skäl
härför synas i övrigt föreligga med hänsyn till det ansvar, det allmänna
måste anses äga för företagets tillkomst, samt till förseningen av utredningen
rörande företaget, medförande att intressenterna gingo miste om
beräknat odlingsbidrag av intill 200 kronor för hektar, ävensom den menliga
inverkan för en hel bygd, som skulle följa av ett i större utsträckning
inträffande ekonomiskt obestånd.
Jag vill sålunda föreslå, att — utöver det bidrag å 120,530 kronor, som
lantbruksstyrelsen föreslagit och som motsvarar det statsbidrag, som med
tillämpning av för närvarande gällande regler skulle kunnat komma
företaget till godo, samt den ränteavskrivning å 11,380 kronor 52 öre, som
föreslagits av statskontoret — bidrag måtte tillföras företaget, så att
åtminstone största delen av dess skuld till enskilda långivare, vilken för
närvarande torde kunna beräknas uppgå till omkring 200,000 kronor, blir
täckt. Ett sammanlagt bidrag av 300,000 kronor från avdikningsanslaget
synes mig för ändamålet erforderligt. Enär genom detta bidrag största
delen av företagets lösa skulder skulle komma att bortfalla, synes mig
däremot ej erforderligt att, på sätt lantbruksstyrelsen under annan förutsättning
ifrågasatt, räntefritt uppskov under tre år beviljas med amorteringen
å det år 1921 beviljade lånet ur odlingslånefonden.
En förhöjning av bidraget till 300,000 kronor kommer icke att medföra
någon synnerligen väsentlig höjning av de uppoffringar, staten skulle
göra i händelse av ett bifall till statskontorets hemställan, avseende understöd
med (120,530 + 115,000 + 11,380=) 246,910 kronor, vartill bör läggas
den av lantbruksstyrelsen till omkring 50,000 kronor beräknade förlusten
för staten genom framflyttandet av amorteringstiden å 1921 års lån och
räntefrihet därå under 3 år.
Vad angår dispositionen av det sålunda föreslagna bidraget, synes lämpligen
ett belopp av 120,370 kronor böra användas för inbetalningar å lånen
från odlingslånefonden. Återstående 179,630 kronor böra användas till
avbetalning å de lösa skulderna.»
Beträffande ifrågavarande företag föreligga, såsom framgår av de av departementschefen
sammanfattade omständigheterna rörande företaget, minst
lika vägande skäl för ett ytterligare statsunderstöd som i fråga om det i
utskottets utlåtande nr 46 berörda företaget, till vilket utskottet tillstyrkt visst
ytterligare sådant bidrag. Med avseende å förevarande företag synes särskilt
det förhållandet förtjänt att uppmärksammas, att företaget tillkommit
under statens odlingskommittés på sin tid utövade direkta påverkan för att
under världskriget i möjligaste mån befordra tillkomsten av produktiv
odlingsmark.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 47. 13
Under erinran tillika om vad utskottet i sitt ovanberörda utlåtande nr 46
inledningsvis anfört, hemställer utskottet,
1) att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande
proposition,
2) att motionerna 1:172 och 11:298 må anses besvarade
genom vad utskottet under punkt 1) hemställt.
Stockholm den 26 april 1929.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Sederholm, Andersson i Fällenborg, Iloberg. von Stockenström
och Kropp; samt
från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälbv, Hedlund i Häste, Carlström.
Uddenberg, Svensson i Grönvik, Weilmll, Olsson i Rödningsberg och Pehrsson i Bramstorp.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1929:224 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts jproposition angående ytterligare statsunderstöd till Hidinge —Spångakärrens torrläggningsföretag. a1 i texten