Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående ytterligare statsunderstöd till Hidinge-Spångakärrens torrläggningsföretag ävensom två i samma ämne väckta motioner.

1929-04-26 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1929:47, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående ytterligare statsunderstöd till Hidinge-Spångakärrens torrläggningsföretag ävensom två i samma ämne väckta motioner.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 47.

9

Sr 47.

'' Ankom till riksdagens kansli den 26 april 1929 kl. 3 e. in.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen

angående ytterligare statsunderstöd till Hidinge-Spångakärrens

torrläggningsföretag ävensom två i samma ämne

väckta motioner.

(l:a avd.)

I en till riksdagen den 15 februari 1929 avlåten, till jordbruksutskottet

hänvisad propositon nr 169 har Kungl. Maj:t under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag föreslagit

riksdagen medgiva

dels att till Hidinge-Spångakärrens torrläggningsföretag må beviljas

statsbidrag från statens avdikningsanslag med ytterligare 300,000 kronor,

under villkor att detta belopp på sätt i statsrådsprotokollet nämnts användes

för inbetalningar å de företaget beviljade lån från odlingslånefonden samt

av företagets skulder till enskilda långivare,

dels ock att å avdikningslånefondens fordran må avskrivas kapitaliserade

räntor å i samma protokoll omnämnda 120,370 kronor med 11,380

kronor 52 öre.

I två före nämnda propositions avlåtande inom riksdagen väckta, till utskottet

hänvisade, likalydande motioner nämligen nr 172 i första kammaren

av herr Karlsson, Gottfrid m. fl., och nr 298 i andra kammaren av herr

Persson i Falla m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte medgiva, dels att

med stöd av nu gällande bestämmelser till ifrågavarande företag anvisas

ett tilläggsbidrag från statens avdikningsanslag å 120,540 kronor, dels att

utan hinder av nu gällande bestämmelser beviljas företaget ytterligare

bidrag från statens avdikningsanslag å 284,920 kronor, dels ock sådan räntefri

framflyttning av amorteringtiden, varom intressenterna i ansökan av den

10 februari 1928 gjort framställning.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionerna.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, bland annat, följande.

Ifrågavarande företag, avseende torrläggning av marker tillhörande ett

flertal fastigheter i Vintrosa, Hidinge och Knista socknar av Örebro län,

beträffande vilket syneförrättning enligt lagen den 20 juni 1879 om dikning

och annan vattenledning påbörjades den 13 september 1917 och avslutades

den 26 februari 1919, omfattade torrläggning av 950. i a hektar vattenskadad

Motioner.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 47.

mark, varav 225.3 6 hektar åker, 630.7 5 hektar äng och odlingsmark samt

94.0 8 hektar mosse.

Arbetskostnaden har slutligen beräknats till 919,189 kronor 67 öre. Båtnadsvärdet

har vid arbetsplanens fastställande den 11 november 1921 uppskattats

till 841,408 kronor 40 öre.

Till företaget har dels anvisats statsbidrag utan återbetalningsskyldighet

med sammanlagt 268,410 kronor och dels beviljats odlingslan med tillhopa

569,840 kronor.

Den verkliga kostnaden för torrläggningsföretaget har uppgått till 1,009,960

kronor och sålunda med 90,770 kronor 33 öre överstigit den beräknade kostnaden.

Av sagda merkostnad belöpte emellertid 86,577 kronor 39 öre på ränteutgifter,

varför den beräknade torrläggningskostnaden, däri inberäknat lösen

för Bäcks vattenfall samt förrättningskostnader och dylikt, överskridits med

endast 4,192 kronor och 94 öre och i verkligheten kommit att utgöra 923,382

kronor 61 öre. Delägarna i företaget hava utöver de i form av statsbidrag

och odlingslån erhållna penningmedlen till företagets genomförande upplånat

171,710 kronor. Då båtnaden genom företaget blivit uppskattad till

ett värde av 841,408 kronor 40 öre, överstege den verkliga torrläggningskostnaden

båtnaden med 81,974 kronor 21 öre eller med omkring 10

procent.

I två särskilda ansökningar till Kungl. Maj:t har arbetsstyrelsen för företaget

anhållit, att till företaget måtte, utöver till detsamma tidigare beviljade

lån och bidrag, med stöd av gällande bestämmelser anvisas ett

anslag från statens avdikningsanslag av 120,540 kronor, ävensom hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva dels att utan hinder av nu

gällande bestämmelser företaget må erhålla ytterligare bidrag från statens

avdikningsanslag med 284,920 kronor, dels ock att amorteringsplanen för

det år 1921 till företaget beviljade odlingslånet måtte framflyttas att omfatta

tiden 1932—1957 i stället för den fastställda tiden 1929—1954, utan

skyldighet för låntagaren att under tiden 1929—1932 erlägga ränta eller,

om detta icke läte sig göra, mot erläggande av årlig ränta, beräknad efter

3.6 procent å uppburit lånebelopp.

Efter närmare redogörelse för arbetsstyrelsens berörda framställning samt

i ärendet avgivna utlåtanden av vederbörande lantbruksingenjör, lantbruksstyrelsen

och statskontoret, vilka samtliga tillstyrkt ytterligare statshjälp, har

departementschefen anfört följande:

»Med hänsyn till vad i ärendet blivit upplyst angående förhållandena

vid igångsättandet av ifrågavarande företag och orsakerna till den

synnerligen bekymmersamma ekonomiska ställning, vari intressenterna

genom utförandet av företaget blivit försatta, anser jag starka billighetsskäl

tala för att från statens sida ytterligare understöd lämnas företaget.

Detta planlades vid en tid, då det för höjande av landets livsmedelsproduktion

var av den allra största betydelse att den till odling lämpliga

marken i möjligaste mån utnyttjades, och av utredningen i ärendet fram
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 47. 11

går också, att odlingsrådet i Örebro län, förvisso i anslutning till direktiv

från centralledningen i Stockholm, tagit en mycket verksam del i företagets

igångsättande. Visserligen hava de egentliga torrläggningskostnaderna

såsom av lantbruksstyrelsens yttranden framgår med allenast ett

jämförelsevis ringa belopp överstigit de i samband med tidigare beviljade

statsunderstöd beräknade kostnaderna för företagets utförande, men de

verkliga kostnaderna hava dock såsom i ansökningen framhålles högst

betydligt överstigit de belopp, som vid företagets igångsättande beräknats

och av intressenterna kunnat överblickas. Av utredningen synes därjämte

fiamgå, att vissa brister förekommit vid företagets planläggning samt att

nyttan av viss i företaget ingående mark visat sig icke motsvara det beräknade

värdet därav. Härtill kommer den efter företagets planerande

inträffade omkastningen i konjunkturerna för jordbruket, till följd varav

de förutsättningar för företagets ekonomiska bärighet, som vid dess

igångsättande förelegat genom högre pris å jordens avkastning, icke längre

äro för handen.

Förhållandena bland företagets till ett 80-tal uppgående intressenter

torde för närvarande vara sådana att, därest ej förbättring av företagets

ekonomi åvägabringas, det lärer vara att förvänta, att ett indrivande år

för år hos intressenterna av avbetalningar och räntor ä företagets stora

lån av staten och enskilda långivare kommer att undan för undan bringa

många, kanske flertalet intressenter, till ekonomiskt obestånd. Ställningen

härutinnan belyses klart genom den av lantbruksingenjören Ivindblom

lämnade utredningen, utvisande att enligt hans beräkning intressenterna,

förutom räntor å privata län, hava att i årliga riinte- och amorteringsutgifter

för företaget, däri inberäknat 4 procent ränta å markvärdet före

torrläggningen, i medeltal utgöra för i företaget ingående åker 96 kronor

84 öre för hektar, för till odling föreslagen mark 100 kronor IT öre för

hektar samt för annan odlad eller därtill lämplig mark 78 kronor 69 öre

för hektar. Härmed må jämföras, att årliga arrendet i orten å åker kan

beräknas till 40 kronor för hektar.

Vad angår beloppet av det statsunderstöd, som ytterligare må

ifrågakomma, bär lantbruksstyrelsen i yttrandet den 22 november

1928 — med utgångspunkt från nu gällande bestämmelser för beviljande

av statsbidrag och lån för avdikningsföretag — ifrågasatt, att

från statens avdikningsanslag måtte anvisas ett ytterligare bidrag av

120,530 kronor, under villkor att härav användas 120,370 kronor till minskning

av vissa företaget beviljade lån från odlingslånefonden. Tillika har

lantbruksstyrelsen förordat framflyttning av amorteringstiden för det år

1921 beviljade lånet under tre år med befrielse för låntagarna från erläggande

av ränta å lånet under treårsperioden. Statskontoret har i yttrandet

den 14 december 1928 instämt med lantbruksstyrelsen men därjämte

föreslagit avskrivning å avdikningslånefondens räntefordran med ett belopp

av 11,380 kronor 52 öre, enligt den beräkning, att det till avskrivning

å odlingslånen av lantbruksstyrelsen föreslagna beloppet å 120,370 kronor

skulle anses hava utgjort statsbidrag under den tid samma belopp såsom

lån åvilat odlingslånefonden, vadan ränta därå ej skulle utgå. Sedermera

har statskontoret, under åberopande av vad som vid den ytterligare utredningen

framkommit angående de svårigheter, i vilka deltagarna i företaget

råkat, ansett ytterligare understöd behövligt. Rörande storleken

härav har statskontoret ansett sig icke kunna avgiva något förslag. Emel
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 47.

Utskottet.

lertid liar statskontoret såsom godtagbart ifrågasatt anvisande av ett ytterligare

statsbidrag å 115,000 kronor, motsvarande kostnaden för inlösen av

det för företagets utförande nödvändiga vattenfallet vid Bäcks kvarn.

Med stöd av utredningen i ärendet och vad jag själv vid sammanträde

i orten med delägarna inhämtat, är det min övertygelse att, om den hjälp,

som må lämnas delägarna, skall bliva i någon mån tillräcklig för att icke

de ekonomiska följderna för större delen av intressenterna, vilka till största

antalet utgöras av mindre jordägare, skola bliva alltför kännbara och

törhända föf mången leda till ekonomisk ruin, understödet måste tillmätas

avsevärt högre än lantbruksstyrelsen ifrågasatt. Särskilda skäl

härför synas i övrigt föreligga med hänsyn till det ansvar, det allmänna

måste anses äga för företagets tillkomst, samt till förseningen av utredningen

rörande företaget, medförande att intressenterna gingo miste om

beräknat odlingsbidrag av intill 200 kronor för hektar, ävensom den menliga

inverkan för en hel bygd, som skulle följa av ett i större utsträckning

inträffande ekonomiskt obestånd.

Jag vill sålunda föreslå, att — utöver det bidrag å 120,530 kronor, som

lantbruksstyrelsen föreslagit och som motsvarar det statsbidrag, som med

tillämpning av för närvarande gällande regler skulle kunnat komma

företaget till godo, samt den ränteavskrivning å 11,380 kronor 52 öre, som

föreslagits av statskontoret — bidrag måtte tillföras företaget, så att

åtminstone största delen av dess skuld till enskilda långivare, vilken för

närvarande torde kunna beräknas uppgå till omkring 200,000 kronor, blir

täckt. Ett sammanlagt bidrag av 300,000 kronor från avdikningsanslaget

synes mig för ändamålet erforderligt. Enär genom detta bidrag största

delen av företagets lösa skulder skulle komma att bortfalla, synes mig

däremot ej erforderligt att, på sätt lantbruksstyrelsen under annan förutsättning

ifrågasatt, räntefritt uppskov under tre år beviljas med amorteringen

å det år 1921 beviljade lånet ur odlingslånefonden.

En förhöjning av bidraget till 300,000 kronor kommer icke att medföra

någon synnerligen väsentlig höjning av de uppoffringar, staten skulle

göra i händelse av ett bifall till statskontorets hemställan, avseende understöd

med (120,530 + 115,000 + 11,380=) 246,910 kronor, vartill bör läggas

den av lantbruksstyrelsen till omkring 50,000 kronor beräknade förlusten

för staten genom framflyttandet av amorteringstiden å 1921 års lån och

räntefrihet därå under 3 år.

Vad angår dispositionen av det sålunda föreslagna bidraget, synes lämpligen

ett belopp av 120,370 kronor böra användas för inbetalningar å lånen

från odlingslånefonden. Återstående 179,630 kronor böra användas till

avbetalning å de lösa skulderna.»

Beträffande ifrågavarande företag föreligga, såsom framgår av de av departementschefen

sammanfattade omständigheterna rörande företaget, minst

lika vägande skäl för ett ytterligare statsunderstöd som i fråga om det i

utskottets utlåtande nr 46 berörda företaget, till vilket utskottet tillstyrkt visst

ytterligare sådant bidrag. Med avseende å förevarande företag synes särskilt

det förhållandet förtjänt att uppmärksammas, att företaget tillkommit

under statens odlingskommittés på sin tid utövade direkta påverkan för att

under världskriget i möjligaste mån befordra tillkomsten av produktiv

odlingsmark.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 47. 13

Under erinran tillika om vad utskottet i sitt ovanberörda utlåtande nr 46

inledningsvis anfört, hemställer utskottet,

1) att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande

proposition,

2) att motionerna 1:172 och 11:298 må anses besvarade

genom vad utskottet under punkt 1) hemställt.

Stockholm den 26 april 1929.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Sederholm, Andersson i Fällenborg, Iloberg. von Stockenström

och Kropp; samt

från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälbv, Hedlund i Häste, Carlström.

Uddenberg, Svensson i Grönvik, Weilmll, Olsson i Rödningsberg och Pehrsson i Bramstorp.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1929:224 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts jproposition angående ytterligare statsunderstöd till Hidinge —Spångakärrens torrläggningsföretag. a1 i texten