Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr IS

1929-04-08 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1929:13, Konstitutionsutskottets utlåtande Nr IS

Dokumentets text

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr IS.

Frågans riksdagsbehandling

1928.

Nr 13.

Ankom till riksdagens kansli den 8 april 1929 kl. 5 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anlechning av väckt motion om

utredning och förslag om en utvidgning av gällande bestämmelser

om kommunala nybildningar m. m.

I en inom första kammaren väckt motion, nr 118, har lierr Thulin hemställt,

»att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj :t anhalla om utredning av frågan

om och på vad sätt genom lagstiftning förhållandet mellan kommuner, som

gränsa intill varandra och i ett eller flera avseenden hava intressen av beskaffenhet

att böra samfällt regleras, må kunna praktiskt ordnas samt om framläggande

för riksdagen av de förslag, som av utredningen må föranledas».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Förevarande motion är, såsom av motiveringen framgar, närmast föranledd

av den förefintliga bristen på samorganisation mellan Stockholm och dess förorter.

Spörsmålet om åstadkommandet av en sådan organisation bragtes även

förra året av samme motionär som nu under riksdagens prövning. Konstitutionsutskottet

förklarade i sitt då avgivna utlåtande (nr 24), att det onekligen

förelåge ett behov i angivna hänseende, enär i första hand med avseende å kommunikationsangelägenheterna

men även pa andra kommunala områden Stockholm

och dess förorter vore i hög grad beroende av varandra. De Stockholm

omgivande tjugutvå kommuner, vilka helt eller delvis låge inom förortsområdet,

hade i flera hänseenden större naturlig gemenskap med Stockholm än med

övriga delar av Stockholms län, därmed de dock vore förenade ej blott administrativt

utan genom landstingsorganisationen även kommunalt. Möjligheten att

ingå komunalförbund mellan Stockholm och kringliggande kommuner kunde

föga bidraga att lösa de gemensamma kommunala frågorna. Å andra sidan

framhöll utskottet, att bildandet av en gemensam kommunal organisation för

Stockholm och dess omgivningar vore ett synnerligen vittutseende företag, samt

att frågan, huru förhållandet mellan det egentliga Stockholms och ett sålunda

bildat »Stor-Stockholms» förvaltning skulle regleras, torde bliva utomordent
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

K o ris t i tu tion s u t liko 11 els utlåtande Nr 13.

21

bgt svårlöst. Utskottet framhöll vidare, att man möjligen skulle kunna tänka

sig eu gemensam kommunal organisation endast för trafik- och stadsplanefrågor,

men erinrade samtidigt om det nyss framlagda betänkandet med förslag

till stadsbyggnadslag in. in., vilket förslag, om det genomfördes, möjligen kom

me att underlätta lösandet av sistnämnda frågor. Utskottet fann för den skull,

att, innan man toge ställning till det av motionären framlagda förslaget, man

först skulle undersöka, vilka konsekvenser stadsbyggnadslagförslaget, kunde

komma att få beträffande »Stor-Stockholms» aktuella trafik- och stadsplanefrågor.

Vidare framhöll utskottet, att, därest en överkommun för »Stor-Stoekliolm»

infördes, detta kunde komma att medföra nödvändigheten av att utsträcka

överstathallarskapet till att omfatta hela »Stor-Stoekholm». vilket i sin tur

kunde framtvinga en uppdelning av återstoden av Stockholms län på de angränsande

länen. Även ansåg utskottet, att den lösningen av problemet kunde

diskuteras, att Stockholms stad med sig fullständigt inkorporerade åtminstone

de närmast staden belägna kommunerna. Utskottet slutade sålunda med att

förklara, att det funne den synnerligen invecklade frågan icke vara i sådant

läge, att utskottet ville tillstyrka initiativ från riksdagens sida till en utredning,

för vilken utskottet icke funne sig kunna giva några riktlinjer, samt hänvisade

till att de intresserade kommunerna själva kunde taga initiativ i den för

dem speciella frågan. Sex av utskottets ledamöter reserverade sig till förmån

för utredning i ämnet. Utskottets avstyrkande hemställan bifölls av kamrarna.

Konstitutionsutskottet kan i huvudsak hänvisa till det förra året avgivna

utlåtandet. Utskottet finner fortfarande det föreliggande spörsmålet varn i ett

sådant läge, att något initiativ från riksdagens sida icke bör tagas. Beträffande

den mest aktuella sidan av saken, anordnandet av samverkan på stadsplaneväsendets

område, framhålles av motionären, att förslaget till stadsbyggnadslag

blivit utsatt för mycken kritik och att det kan ifrågasättas, om detsamma

kommer att läggas till grund för lagstiftning i ämnet. Vidare framhalles,

att även om detta förslag genomfördes i den omfattning, som det framlagts,

detsamma icke vore ägnat att för »Stor-Stockholms» del lösa frågan om

genomförandet av en regionplan (d. v. s. en för angränsande kommuner gemensam

schematisk huvudplan), enär stadsbyggnadslagförslaget endast förutsatte

kommunalförbund på frivillighetens grund för regionplanefrågor och det icke

gärna kunde tänkas, att en regionplan för »Stor-Stockholm» skulle kunna genomföras

annat än av en kommunal organisation, i vilken samtliga berörda kommuner

vore tvungna att ingå. Utskottet vill emellertid erinra därom, att förslaget

till stadsbyggnadslag nu är föremål för överarbetning, därvid även frågan

om regionplaner torde komma under övervägande. Vidare vill utskottet

erinra, att frågan om en regionplan för »Stor-Stockholms» del nu synes vara på

god väg att lösas genom frivillig samverkan mellan Stockholm och förorterna.

De på initiativ av länsstyrelsen i Stockholms län tillkomna, av förorterna utsedda

regionplanedelegerade hava nu i samarbete med Stockholms stad framlagt

förslag, huru en regionplan för »Stor-Stockholm» skulle utarbetas och huru

kostnaderna därför skulle täckas. Riksdagen har också i år på Kungl. Maj:ts

U Iskottets

yttrande.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

förslag för ändamålet beviljat anslag av statsmedel. Därest det i framtiden

skulle visa sig, att lagstiftning behöves för åstadkommande av en organisation,

som kunde genomföra den utarbetade regionplanen, kan det förväntas, att

Kungl. Maj:t kommer att förelägga riksdagen förslag därom.

Vad vidkommer andra angelägenheter än kommunikationsfrågor, som kunna

vara gemensamma för Stockholm och dess förorter, torde behovet av lagstiftning

för åstadkommande av samverkan på dessa områden icke vara så överhängande,

att man icke för positiva åtgärders vidtagande bör avvakta en klarare

åsiktsbildning i frågan än vad för närvarande finnes. Utanför Stockholmstrakten

torde behovet av lagstiftning i ämnet endast i ringa utsträckning göra

sig gällande.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 8 april 1929.

På konstitutionsutskottets vägnar:

K. VON G EU ER,

Närvarande: Herrar von Geijer, Sävström, David Bergström, Thulin, Stendahl''"'',

G. W. Hansson, Hellberg■*, Sandegård, Larsén, Sundberg, Alexander Nilsson, Gustafson

i Kasenberg*, Jansson i Edsbäcken, Borg, Laurén, Andersson i Igelboda, Lindmark*,

Karlsson i Vadstena, Petersson i Broaryd* och Alströmer.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar von Geijer, David Bergström, Thulin, G. W. Hansson, Hellberg,

Larsén, Laurcn, Andersson i Igelboda och Karlsson i Vadstena, vilka j jk åt,

att utskottet måtte hemställa, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla om utredning av frågan om och på vad sätt förhållandet mellan stadssamhällen

och till desamma angränsande kommuner må i avseende å trafikoch

kommunikationsfrågor kunna genom lagstiftning samfällt ordnas efter

praktiska linjer samt framläggande för riksdagen av de förslag, som av utredningen

kunde föranledas.

Stockholm 1929. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

291096

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.