Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om utredning och förslag beträffande upphävande av bestämmelserna om tillfälliga utskott och dessas ersättande med nya ständiga utskott, angående ärendenas fördelning mellan utskotten och angående de övriga åtgärder, vilka i sammanhang därmed ma anses böra vidtagas». framställda yrkandena. Motionen I: 1.

1929-05-10 · 13 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1929:16, Skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om utredning och förslag beträffande upphävande av bestämmelserna om tillfälliga utskott och dessas ersättande med nya ständiga utskott, angående ärendenas fördelning mellan utskotten och angående de övriga åtgärder, vilka i sammanhang därmed ma anses böra vidtagas». framställda yrkandena. Motionen I: 1.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 10.

1

Nr l(>.

Ankom till riksdagens kansli den 10 maj 1929 kl. 2 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner

om vissa reformer beträffande riksdagens arbetsformer.

Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft mo- De förerationerna

i första kammaren nr 1 av herr Roos, nr 14 av herr K. J. Ekman och rt“"^r,"®‘

nr 234 av herr Thulin samt motionen i andra kammaren nr 352 av herr Osberg. och dedär

I motionen 1:1 har herr Roos hemställt, »att riksdagen ville i skrivelse till

Kungl. Maj:t hemställa om utredning och förslag beträffande upphävande av

bestämmelserna om tillfälliga utskott och dessas ersättande med nya ständiga

utskott, angående ärendenas fördelning mellan utskotten och angående de övriga

åtgärder, vilka i sammanhang därmed ma anses böra vidtagas».

framställda

yrkandena.

Motionen

I: 1.

I motionen 1:14 har herr K. J. Ekman hemställt, »att riksdagen ville be- Motionen

sluta att, såsom vilande till vidare grundlagsenlig behandling, antaga följande I: u
Förslag
till

ändrad lydelse av § 47 riksdagsordningen:

1. Därest ständigt utskott---- taga del.

Daga, som tillhör tillfälligt utskotts behandling, väckt i bägge kamrarna,

må de tillfälliga utskott, till vilka frågan hänskjutits, kunna överenskomma,

att densamma skall överlämnas till behandling av sammansatt tillfälligt

utskott, bestående av ledamöter, som vartdera utskottet, till lika antal,

inom sig utser. Salunda sammansatt utskott äger att till kamrarna avgiva utlåtande

pa enahanda sätt som i 1 mom. om sammansatt ständigt utskott är

sagt.»

1 motionen 1:234 har herr Thulin hemställt, »att riksdagen måtte hos Motionen

Kungl. Maj :t anhålla om verkställande av en utredning, huruvida icke sådana i: 231.

förändringar låta sig genomföras i fråga om riksdagsutskottens organisation,

att större överskådlighet, enhetlighet och sammanhang i handläggningen av

ärendena och enkannerligen av budgetärenden åstadkommes, ävensom om framläggande

för riksdagen av erforderliga grundlagsändringar».

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 5 samt. 12 käft. (Nr 16_17.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 16.

Motionen

11: 352.

Motionernas

innebörd.

Motionen

I: 1.

Motionen

II: 352.

Motionen

1: 234.

I motionen 11:852 har herr Osberg hemställt, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t ville anhålla, att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning

angående omorganisation av riksdagens arbetsformer i riktning, som uti motionen

angivits, och för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen

kunde föranleda.

Beträffande motiveringen till de i motionerna framställda yrkandena får

utskottet hänvisa till motionerna.

Samtliga förevarande motioner avse en omorganisation av riksdagens arbetsformer

för ernående av större effektivitet och planmässighet i arbetet, särskilt

genom en annan organisation av utskottsväsendet.

I motionen I: 1 tages särskilt sikte på de tillfälliga utskottens avskaffande

och ersättande med ständiga utskott. Det förslag, som i motionen framlägges,

kan i korthet angivas så, att det arbetsmaterial, som nu omhänderhaves av dels

lagutskotten, dels ock de tillfälliga utskotten, skulle fördelas på fem ständiga

utskott, benämnda lagutskottet, närmast motsvarande nuvarande första lagutskottet,

socialutskottet, närmast motsvarande nuvarande andra lagutskottet,

samt näringsutskottet, kulturutskottet och administrativutskottet. Tillika föreslås

vissa överflyttningar av ärenden mellan utskotten även i övrigt, däribland

särskilt märkes kommunallagstiftningens återförande till lagutskottet.

I motionen 11:352 föreslås likaledes de tillfälliga utskottens avskaffande;

det beredande arbetet skulle fördelas på sammanlagt tio å elva ständiga utskott.

Denna motion upptager emellertid till behandling ett problem, som ej

beröres i den förutnämnda motionen I: 1, nämligen frågan om en bättre ordning

för riksdagens budgetbehandling. På samma gång det föreslås, att statsutskottet

skulle uppdelas på sina avdelningar, vilka skulle benämnas efter de

å respektive avdelning behandlade ärenden, framställes förslag att för åstadkommande

av en enhetlig budgetsbehandling skulle bildas en finansdelegation,

vilken hade att övervaka budgetsläget och utöva den funktion, som nu enligt

§ 39 riksdagsordningen tillkommer statsutskottet. Denna delegation skulle

bestå av ledamöter från samtliga de anslagsbeviljande utskotten och samarbeta

med bevillningsutskottet vid den slutliga budgetsregleringen. Båda de

nu nämnda motionerna taga, frånsett önskemålet om en bättre behandling av

riksdagsärendena i och för sig, även sikte på frågan, huru samtliga riksdagsmän

mera än vad nu är fallet skulle kunna användas i utskottsarbete.

Den tredje av de nu föreliggande motionerna, 1:234, uttalar intresse även

för sistnämnda fråga men anser densamma i nuvarande riksdagspolitiska läge

vara olöslig, enär majoritet icke står att uppbringa för ett olika antal utskottsledamöter

från vardera kammaren. Det centrala reformförslaget i denna motion

är budgetbehandlingens reformering. Motionären föreslår en preliminär behandling

av anslagsfrågor, varefter, före budgetens slutliga antagande, det

skulle bliva möjligt att jämka på utgiftsposterna för vinnande av jämvikt i

budgeten. Denna jämkning jämte det slutliga enhetliga statförslaget skulle beredas

av ett särskilt sammansatt utskott av delegationer från stats-, bevillnings
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 10. 3

och bankoutskotten. Vidare föreslår motionären till lättande av statsutskottets

arbetsbörda överflyttande av frågor rörande de affärsdrivande verken med

undantag för lönefrågor till statsutskottet. Ä andra sidan skulle till vinnande

av full enhetlighet i budgetbehandlingen de huvudtitlar, vilka tidigare utbrutits

från statsutskottets behandling, återföras dit. Dessutom framkastar

motionären förslag, att bestämmelserna om arbetsfördelningen mellan utskotten

skulle utbrytas ur riksdagsordningen och överföras till eu särskild stadga,

som icke hade grundlags karaktär.

I den fjärde av de förevarande motionerna, 1:14, framställes endast reform- Motionen

förslag i en detaljfråga, nämligen om möjlighet att, när likalydande motioner 1:14''

i båda kamrarna väckts och hänvisats till tillfälliga utskott, de båda utskotten

från de olika kamrarna skola kunna utse ett sammansatt tillfälligt utskott

lör avgivande av utlåtande i frågan.

Det svenska utskottsväsendet har som bekant en för vårt land säregen ka- Historik,

raktär med sekelgamla anor. Den nuvarande organisationen tillkom, med före- Vtslcottsvåsenbilder

från frihetstiden och den gustavianska tiden, i allt väsentligt genom det. * 1810 års

1810 års riksdagsordning. Ärendenas fördelning mellan de med ledamöter

från samtliga stånd sammansatta utskotten fastslogs sålunda i grundlag. Den

bärande principen vid denna fördelning var, att varje utskott skulle bereda en

grupp ärenden, i vilka det tillkom riksdagen att besluta på grund av en viss i

grundlagarna fastslagen konstitutionell befogenhet. Konstitutionsutskottet

skulle således handhava den förberedande handläggningen av ärenden, som

tillkom riksdagen i enlighet med dess befogenhet att medverka vid grundlagsstiftningen,

ävensom handhava den konstitutionella kontrollen över Konungens

rådgivare. Statsutskottet skulle handlägga ärenden, som härrörde ur

riksdagens statsregleringsmakt, och bevillningsutskottet ärenden, som härrörde

ur dess beskattningsmakt. Bankoutskottet skulle utgöra riksbankens

överstyrelse och handlägga frågor rörande riksbanken, som ju var rikets ständers

bank. Lagutskottet skulle bereda ärenden beträffande den allmänna lagstiftningen,

i vilken riksdagen obligatoriskt skulle medverka enligt § 87 regeringsformen.

Allmänna besvärs- och ekonomiutskottet slutligen skulle förbereda

ärenden på den ekonomiska lagstiftningens område, på vilket område

riksdagen endast hade befogenhet att göra framställningar och önskningar, å

vilka Kungl. Maj:t gjorde det avseende, honom för gott syntes. Det blev alltså

den formella synpunkten av ärendenas konstitutionella natur och icke den

reala synpunkten av deras materiella samhörighet, som blev avgörande vid

ärendenas fördelning å de olika utskotten.

1866 års riksdagsordning bibehöll i allt väsentligt den gamla utskottsorga- 1S66 års riks.

nisationen oförändrad, med nödig anpassning till det nya representationsskic- åagsordning.

ket. Under representationsreformens beredning och förhistoria hade frågan

om riksdagens bildande och sammansättning helt dominerat och frågan om

riksdagsarbetets inre organisation varit förhållandevis litet under övervägande.

Den enda mera betydelsefulla förändringen på förevarande område, som

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 16.

Diskussion

och förslag

ang. de tillfälliga

utskotten

under

1800-talet.

genomfördes med den nya riksdagsordningen, var det gamla allmänna besvärsoch

ekonomiutskottets avskaffande samt ersättande med tillfälliga utskott, utsedda

icke såsom alla andra utskott från riksdagens olika avdelningar, stånd

eller kamrar, utan av vardera kammaren för sig. Som motiv för denna reform

anfördes endast, att ett ovillkorligt stadgande om uppdrag åt samma personer

a.tt utreda alla de olikartade frågor, som förut tillhört besvärs- och ekonomiutskottet,

vore olämpligt och att det i stället borde överlämnas åt kamrarna

att för dylika frågor tillsätta tillfälliga utskott till det antal, som kunde finnas

vara av nöden.

De tillfälliga utskotten hava emellertid icke visat sig vara. någon livskraftig

institution, och förslag om deras avskaffande hava flerfaldiga gånger varit under

riksdagens prövning. Redan 1869 framfördes det första reformförslaget

beträffande de tillfälliga utskotten genom motion i andra kammaren, däri föreslogs,

att även dessa utskott skulle bliva gemensamma för båda kamrarna, vilket

förslag emellertid avvisades av riksdagen. År 1880 föreslog konstitutionsutskottet

i enlighet med en då väckt motion de tillfälliga utskottens avskaffande

och ersättande med ett ekonomiutskott, bestående av 24 ledamöter. Detta förslag

vann understöd av nya riksdagsordningens skapare, friherre de Geer, som

medgav, att de tillfälliga utskotten icke fullt motsvarat de förväntningar, som

han för sin del fäst vid denna inrättning. Första kammaren anslöt sig till konstitutionsutskottets

uppfattning, varemot andra kammaren avslog utskottets

hemställan. En motion vid 1890 års riksdag med i huvudsak samma förslag,

som konstitutionsutskottet framfört år 1880, rönte samma öde som motionen

sistnämnda år. Konstitutionsutskottet tillstyrkte förslaget med vissa ändringar,

och utskottets hemställan vann första kammarens bifall men avslogs av andra

kammaren.

De skäl, vilka anfördes till förmån för de tillfälliga utskottens avskaffande,

voro i huvudsak följande. Man framhöll, att de tillfälliga utskotten icke, såsom

från början varit ämnat, tillsatts ett för varje fråga, i vilket utskott då en speciell

sakkunskap uti den förevarande frågan kunde bliva företrädd. I stället

hade redan de första åren av det nya riksdagsskicket utvecklat sig den praxis,

att vardera kammaren under första delen av riksdagen tillsatt ett visst antal

tillfälliga utskott, mellan vilka sedermera samtliga frågor av beskaffenhet att

böra behandlas av tillfälliga utskott fördelats. De tillfälliga utskotten hade

sålunda icke kommit att få en personbesättning, som var speciellt skickad för

de uppgifter, vilka förelädes utskottet. Vidare framhölls, att systemet med

successiv behandling i de olika kamrarna och därmed följande behandling i olika

tillfälliga utskott ofta beredde stor omgång och onödigt dubbelarbete. Ett sådant

system försvårade också sammanjämkning mellan kamrarnas olika meningar.

Vidare framhölls, att genom det tillfälliga utskottssystemet samma fråga

ena året, till exempel i anledning av en motion med begäran om utredning, behandlades

av tillfälligt utskott samt ett annat år, då proposition avlåtits i frågan,

behandlades i något av de ständiga utskotten, vilket medförde bristande

kontinuitet i frågornas behandling. Vidare gjordes gällande, att principerna för

fördelningen av frågor mellan de tillfälliga utskotten inbördes och även mellan

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutshottets utlåtande Nr 10. it

lillfälliga utskott och ständiga utskott varit mycket svävande och att samma

Jråga ena året hänvisats till ett utskott för att ett annat år utan synbar anledning

hänvisas till ett annat utskott. Man framhöll även, att det överhuvud måste

anses olämpligt att vid riksdagsfrågornas beredning använda två olika system,

ett med samtidig behandling i kamrarna efter beredning av gemensamma utskott,

ett annat med successiv behandling i kamrarna efter beredning av för

vardera kammaren särskilt tillsatta utskott.

Det kan här anmärkas, att under de första årtiondena av det nya riksdagsskickets

tid en ofta häftig strid om de tillfälliga utskottens lagliga kompetensområde

försiggick. Särskilt var härvidlag fråga om till vilket slags utskott

skulle hänvisas dels sådana motioner, vilka delvis tillhörde ständigt och delvis

tillfälligt utskotts kompetensområde, dels ock sådana motioner, vilka innefattade

förslag att avlåta skrivelse med begäran om utredning eller dylikt i lagfråga

eller annan fråga, som därest konkret förslag förelegat skulle gått till ständigt

utskott. Först 1890 erkändes av båda kamrarna principiellt, att dylika motioner

borde gå till ständigt utskott, men även senare har praxis varit något

svävande. Från motionärers sida praktiserades också mycket ofta att framtvinga

hänvisning till ständigt utskott genom att i motionen begära ett anslag för utredning

i ämnet eller formulera en lagtext endast i nämnda syfte, utan avsikt

att få densamma antagen. Principerna för fördelningen av frågorna har också

växlat högst väsentligt under olika perioder. Tidtals har funnits en tendens att

utvidga de tillfälliga utskottens kompetensområde, tidtals åter en tendens att

inskränka detsamma.

Som skäl emot de tillfälliga utskottens avskaffande framhölls, att, enär

de tillfälliga utskotten saknade sekreterare och kansli, de utgjorde en skola för

yngre riksdagsmän, som där utbildades i formellt hänseende, varigenom det också

bleve möjligt att upptäcka förmågorna bland de nykomna riksdagsmännen. Vidare

gjordes det gällande, att det vore olämpligt, att till ett utskott sammanföra

alla de skiftande frågor, som bereddes i de tillfälliga utskotten, och att beredningen

i det gamla allmänna besvärs- och ekonomiutskottet ju en gång befunnits

högst olämplig och därför utdömts. Gentemot detta skäl för de tillfälliga

utskottens bibehållande anfördes i sin ordning, att på grund av den utveckling,

som ägt rum beträffande de tillfälliga utskottens tillsättande, och den permanens,

som de i själva verket erhållit, samma skäl i viss mån kunde åberopas

även emot de tillfälliga utskotten, sådana dessa blivit, samt att ett gemensamt

utskott, motsvarande det gamla besvärs- och ekonomiutskottet, kunde bliva

bättre än de tillfälliga utskotten, om det fördelade sig på avdelningar. — De

tillfälliga utskotten togos emellanåt även i försvar mera principiellt, såsom i

ett konstitutionsutskottsutlåtande av år 1870 i anledning av fråga till vilket

utskott, vissa motioner skulle hänvisas. Det framhölls i detta utskottsbetänkande,

att för förberedande utredning av större spörsmål, där ett omedelbart resultat

såsom vid beslut i budgetfrågor ej erfordrades, den successiva behandlingen

i kamrarna med särskild beredning inom vardera vore ägnad att befordra behörig

utredning och förekomma förhastade beslut i de föreliggande frågorna,

varjämte omogna förslag genast vid deras framträdande kunde förkastas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 16.

Förslag om

utskottsväsendets

omorganisation

kring

sekelskiftet.

1907 års kommitté)

årslag.

Jordbruksutskottet

inrättas.

Ändrad

arbetsfördelning

mellan

de ständiga

utskotten.

Omkring sekelskiftet kom frågan om utskottsväsendets omorganisation åter

före i riksdagen och nu i större sammanhang. Det är icke längre fråga blott

om de tillfälliga utskottens existensberättigande, utan andra problem börja komma

i förgrunden. Det alltmera hopade arbetsmaterialet hade gjort det svårt för

vissa av riksdagens ständiga utskott att inom skälig tid hinna bearbeta detsamma.

Vidkommande de tillfälliga utskotten framlades motionsvis såväl år 1899

som 1900 förslag om deras avskaffande och ersättande med två eller tre ständiga

utskott. I avseende å de ständiga utskotten föreslogs i motioner nämnda år en

delning av de mest arbetstyngda utskotten, stats-, bevillnings- och lagutskotten,

i vartdera två utskott. Även förslag om en mera genomgripande omorganisation

sågo vid denna tid dagen. I motioner 1898 och 1899 föreslogs, att de ständiga

utskotten skulle vara ett konstitutions-, ett stats-, ett banko-, ett beskattnings-,

två lag-, ett ekonomi- och ett granskningsutskott. Det kan nämnas, att

även tidigare, nämligen åren 1869 och 1895, föreslagits inrättande av, förstnämnda

år ett granskningsutskott och sistnämnda år ett revisionsutskott, hos vilket

riksdagens kontrollerande och granskande befogenheter, som vore splittrade

å konstitutions- och statsutskotten, skulle sammanföras, vilka förslag emellertid

av riksdagen avvisats. — År 1900 framkom ett nytt uppslag, som tog sikte

såväl på frågan om de ständiga utskottens omorganisation som de tillfälliga utskottens

avskaffande. Sålunda framhölls i en motion i andra kammaren, att

den gamla ordningen med ett allmänt besvärs- och ekonomiutskott befunnits

oduglig och att detta mångsysslande utskott icke vore att önska åter. I stället

behövdes flera nya ständiga utskott. För att erhålla en rationell arbetsfördelning

emellan utskotten föreslogs, att den gamla formella indelningsgrunden övergåves

och att utskottens arbetsområden bestämdes efter mera reella grunder. Det

föreslogs sålunda inrättandet av ett konstitutions-, ett stats-, ett riksgälds-, ett

tull-, ett bevillnings-, ett banko-, ett lag-, ett kommunal-, ett socialpolitiskt och

ett ekonomiutskott. Statsregleringen föreslogs skola kvarbliva hos statsutskottet,

varemot alla lagstiftningsfrågor och beskattningsfrågor efter sin natur skulle

delas på de övriga utskotten. De år 1898 och 1899 väckta motionerna avstyrktes

av konstitutionsutskottet och avvisades av riksdagen. 1 anledning av de år 1900

väckta motionerna föreslog emellertid konstitutionsutskottet dels det arbetstyngda

lagutskottets uppdelning på två utskott, dels ock möjlighet att tillsätta särskilda

utskott även för frågor, som eljest skulle tillkomma tillfälligt utskotts

behandling. Detta konstitutionsutskottets förslag liksom de i ämnet väckta motionerna

blevo emellertid av riksdagen avslagna.

Frågan, huru de ständiga utskottens arbetsbörda skulle kunna lättas, blev

emellertid under de första åren av 1900-talet alltmera aktuell och föranledde

år 1907 tillsättande av kommitterade för utredning angående åtgärder för beredande

av lättnad i riksdagens arbete. Dessa kommitterade, som samma år

avgåvo betänkande i frågan, försökte råda bot på de förefintliga missförhållandena

utan någon genomgripande förändring i riksdagens arbetsordning. Beträffande

de tillfälliga utskotten gingo de kommitterade in för desammas bibehållande

och gjorde en sammanfattning av de skäl, vilka anförts till förmån

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr It;.

i

för dessa utskott, vilken sammanfattning sedermera åberopats vid de flesta

tillfällen, då fråga om de tillfälliga utskottens avskaffande senare varit före.

Utöver vad tidigare anförts till förmån för de tillfälliga utskotten framhöllo

de kommitterade, att dessa utskott vore särskilt lämpliga med hänsyn till andra

kammaren och dess stora ledamotsantal. I denna kammare väcktes nämligen

ett betydligt större antal motioner tillhörande tillfälligt utskott än i medkammaren,

varför de andrakammarledamöter, vilka icke erhållit plats i ständigt

utskott, kunde tagas i anspråk för dessa motioners utredning.

Det problem, som för de kommitterade framstod som det centrala, var emellertid

att bereda lättnad för de båda mest arbetstyngda utskotten, nämligen

statsutskottet och lagutskottet. I sådant ändamål föreslogo de kommitterade, att

från statsutskottet skulle till det föga belastade bankoutskottet överflyttas dels

riksgäldsärenden, dels ock pensionsärenden, d. v. s. dåvarande tionde huvudtiteln.

Härigenom sönderbröts visserligen budgetbehandlingens enhetlighet,

men då de kommitterade ansågo, att denna huvudtitel icke nämnvärt inverkade

på statsregleringen i dess helhet men var mycket tidsödande att behandla, funno

de fördelarna av en sådan utbrytning överväga olägenheterna. För lagutskottets

vidkommande överflyttades därifrån kommunallagstiftningen och vissa

andra mindre lagstiftningsfrågor till konstitutionsutskottet samt banklagstiftningen

till bankoutskottet. Emellertid funno de sakkunniga dessa lättnader

för stats- och lagutskotten icke tillräckliga. De kommitterade avvisade tanken

på dessa båda utskotts uppdelning på två vardera, enär därigenom budgetbehandlingens

och lagstiftningsarbetets enhetlighet alltför mycket skulle sättas

i fara. De kommitterade funno den lämpligaste utvägen vara att från vart

och ett av de båda nämnda utskotten utbryta en enhetlig grupp ärenden, vilka

grupper kunde sammanföras hos ett nytt utskott. I sådant hänseende funno

de kommitterade jordbruksärendena lämpa sig för utbrytning till ett nytt utskott,

jordbruks- och domänutskottet. Dit överflyttades från statsutskottet

jordbrukets huvudtitel samt från lagutskottet skogslagstiftning, lagstiftning

om jakt och fiske samt angående vägar och skjutsväsende ävensom lagstiftning

rörande vattenrättsförhållanden och skifteslagstiftning. Den sönderdelning av

budgetarbetet och lagstiftningsarbetet, som härigenom skedde, ansågo de kommitterade

nödvändig och icke ägnad att sätta stats- och lagutskottens sammanhållande

verksamhet på sina områden alltför mycket i fara. Däremot motiverades

jordbruksutskottets inrättande icke med någon önskan att låta modernäringen

erhålla sitt eget utskott. De kommitterades förslag genomfördes i

allt väsentligt definitivt vid 1909 års riksdag, dock att det nya utskottet kom

att benämnas allenast jordbruksutskottet.

Genom jordbruksutskottets inrättande infördes en ny princip beträffande

arbetsfördelningen mellan utskotten, i det ärendenas materiella natur på denna

punkt blev avgörande. Härigenom hava emellertid den formella indelningsgrunden

och den reella kommit att skära varandra i de nu gällande reglerna för

arbetets organisation.

När de kommitterades förslag behandlades vid 1908 års riksdag, avvisades Motion 1908.

samtidigt en motion av i huvudsak samma innebörd som den år 1900 väckta

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 16.

De tillfälliga

utskotten få

sekreterare

1912.

Förslag ang.,

utskottens om

organisation

1914—1916.

Förslag om

budgetarbelet

1915.

Interpellatio
ner
1913

och 1916.

1916 års kommittéförslag.

Lagutskottet

delas.

och här ovan refererade motionen om en genomgripande utskottsomorganisation,

innebärande de tillfälliga utskottens avskaffande och en ny indelning av

de ständiga utskottens arbetsområden efter materiella grunder.

År 1912 genomfördes den förändringen beträffande de tillfälliga utskotten,

att dessa fingo utse sekreterare liksom de ständiga utskotten. Härmed bortföll

i viss mån ett av de tidigare anförda skälen för de tillfälliga utskottens

bibehållande, nämligen att de tjänade till skola för de yngre riksdagsmännen

och beredde dessa tillfälle att utmärka sig genom föredragning och författande

av utlåtande i ärendena.

Förslag till genomgripande förändringar på ifrågavarande område framfördes

åter vid 1914, 1915 och 1916 års riksdagar. En och samme motionär i andra

kammaren framlade vid samtliga dessa riksdagar likartade projekt. De båda

sistnämnda åren föreslogs sålunda, att de ständiga utskottens antal skulle bliva

femton. Samtliga riksdagsmän skulle fördelas på dessa utskott och suppleantinstitutionen

avskaffas, varigenom alla riksdagsmän skulle beredas likvärdigt

arbete i utskotten. På grund av kamrarnas olika ledamotsantal skulle emellertid

på detta sätt andra kammaren erhålla större representation i utskotten

än första kammaren. Samtliga dessa motioner avstyrktes av konstitutionsutskottet

och avslogos av riksdagen. Sista året frågan var före, 1916, ansåg

emellertid andra kammaren, att riksdagsskrivelse borde avlåtas med begäran

om utredning angående åtgärder för undanröjande av de olägenheter, som vidlådde

riksdagsarbetets organisation.

År 1915 framfördes motionsvis frågan om statsregleringsarbetets planmässighet

och enhetlighet. Konstitutionsutskottet hemställde, att riksdagen skulle

begära en allsidig utredning angående de åtgärder, som kunde påkallas till

vinnande av ökad planmässighet och enhetlighet på området. Andra kammaren

biföll utskottets hemställan, varemot första kammaren avslog densamma.

Från nu berörda tidsskede kunna även nämnas två interpellationsdebatter,

åren 1913 och 1916, under vilka riksdagsarbetets organisation tämligen ingående

diskuterades. Bland annat ifrågasattes vid dessa debatter de tillfälliga utskottens

avskaffande.

Den sålunda alltjämt aktuella frågan föranledde år 1916 tillsättandet av

en ny kommitté för utredning angående åtgärder för beredande av lättnad i

riksdagens arbete. Denna kommitté föreslog lika litet som 1907 års kommitté

några mera ingripande förändringar å förevarande område. Kommittén avvisade

med hänvisning till de år 1907 anförda motiven tanken på avskaffande

av de tillfälliga utskotten. Beträffande utskottsarbetets organisation föreslogo

de sakkunniga endast lagutskottets uppdelning på två utskott, vilka tillsammans

skulle ha att fördela de på lagutskotts behandling ankommande ärendena.

I samband därmed skulle från jordbruksutskottet till lagutskott återföras

de år 1909 till förstnämnda utskott överförda lagstiftningsfrågorna rörande

vattenrättsförhållanden samt skifte och därmed sammanhängande spörsmål.

Kommitténs förslag antogs av riksdagen 1917 och blev efter nya val

till andra kammaren definitivt antaget 1918. Det är att märka, att genom

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr Vi.

9

lagutskottens befogenhet att sig emellan fördela ärendena en ny princip på arbetsfördelningens

område infördes.

Frågan om de tillfälliga utskottens avskaffande, som icke berörts 1917 och Förslag om de

1918, kom vid 1921 års riksdag åter under behandling genom motion i första

kammaren, däri föreslogs dessa utskotts ersättande med ett ständigt utskott.

Konstitutionsutskottet, som hänvisade till de gamla skälen för de tillfälliga

utskottens bibehållande och ansåg, att dessa utskott på ett i regel tillfredsställande

sätt berett på dem ankommande ärenden, avstyrkte motionen, som

oekså avslogs av kamrarna. Från flera håll gjordes emellertid därvid gällande,

att frågan om riksdagsarbetets omorganisation behövde tagas upp i större

sammanhang.

Så skedde påföljande år, 1922. De kommittéer, som arbetat på en omlägg- Förslag om

ning av statens räkenskapsväsen och budgetåret, hade framkastat tanken på

en omorganisation även av budgetarbetet inom riksdagen för ernående av snab- organisation

bare och mera tillfredsställande resultat. Sålunda ifrågasattes, att varje hu- 1922''

vudtitel i huvudsak skulle beredas av ett särskilt utskott, vilket skulle handhava

också andra, med respektive huvudtitel materiellt sammanhörande frågor,

även om dessa icke direkt berörde budgeten. Det kunde nämligen med

skäl sättas i fråga, om det vore lämpligt, att samma ärende på olika stadier,

allteftersom ett anslag begärdes eller icke, behandlades av olika utskott. För

sammanhållning av budgetarbetet borde samtliga utskottsförslag i budgetfrågor

underställas överprövning av en finansdelegation inom riksdagen.

I viss anslutning till dessa kommittéförslag väcktes vid 1922 års riksdag

två motioner i första kammaren, avseende åstadkommande av en enhetlig och

planmässig budgetbehandling inom riksdagen. I en av dessa motioner framställdes

förslag jämväl om utskottsarbetets omorganisation i allmänhet, bland

annat avskaffande av de tillfälliga utskotten. Konstitutionsutskottet hemställde,

att riksdagen skulle begära utredning rörande de åtgärder, som kunde

påkallas till vinnande av ökad planmässighet i riksdagens arbete i överensstämmelse

med de riktlinjer, utskottet angivit. Utskottet ställde sig emellertid avvisande

till vissa av de i motionerna framförda uppslagen. Sålunda ansåg utskottet,

att en föreslagen preliminär budgetbehandling, som skulle medföra

möjlighet att efter denna behandling göra jämkning i olika poster för uppnående

av enhetlighet och jämvikt, icke borde införas. Vidare ställde sig utskottet

avvisande mot ett framkastat förslag, att kamrarna skulle hava olika

antal ledamöter i utskotten för att därigenom råda bot på arbetslösheten bland

en del andrakammarledamöter. Likaså avvisades förslaget om de tillfälliga

utskottens avskaffande under hänvisning till det året förut avgivna utlåtandet.

Utskottet ställde sig även avvisande till tanken på att återflytta jordbruksärendena

till statsutskottet. Utskottet ansåg, att även om detta, särskilt

ur synpunkten av den likformiga behandlingen av anslagsfrågor, kunde erbjuda

vissa fördelar, den viktiga ställning jordbruksnäringen intoge och det

inbördes sammanhang, som bestode mellan olika spörsmål rörande denna näring,

utgjorde övervägande skäl för jordbruksutskottets bibehållande.

De positiva riktlinjer, utskottet angav för en reformering, gingo likväl, i an
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 16.

Förslag om

risdagsarbetets

omorganisation

1928.

Åtgärder lör

bättre organisation

av rilcsdagsarbetet,

vilka icke beröra

utskottens

ställning.

slutning till motionernas grundtankar, i huvudsak ut på åstadkommandet av

enhetlighet i budgetbehandlingen. Sålunda önskade utskottet åstadkomma närmare

samarbete mellan stats- och bevillningsutskotten i budgetfrågor. Vidare

föreslog utskottet, att regelbundna redogörelser för budgetarbetets fortgång

skulle upprättas och göras tillgängliga för riksdagens samtliga ledamöter.

Dessutom ansåg utskottet, att man borde taga under övervägande tionde huvudtitelns

återförande till statsutskottet. Å andra sidan framhölls i utskottets

betänkande, att frågor rörande de affärsdrivande verken utom lönefrågor

— enär medlen för dessa verk till stor del anskaffades genom upplåning

— skulle kunna överföras till bankoutskottet, som redan förut hade hand om

riksgäldsverket och därmed sammanhängande upplåningsfrågor. Konstitutionsutskottets

förslag, mot vilket i olika detaljer åtskilliga reservationer avgå

vos, avslogs emellertid av båda kamrarna. Det erkändes visserligen allmänt,

att det förelåge ett behov av en viss omorganisation av riksdagsarbetet,

men starka betänkligheter framfördes gentemot de riktlinjer, som utskottet angivit

för en utredning.

Sedermera har frågan om riksdagsarbetets omorganisation upptagits vid senaste

årets riksdag i anledning av två inom andra kammaren väckta motioner,

den ena av herr Osberg, innehållande samma förslag, som vid årets riksdag

framföres av samme motionär. Konstitutionsutskottet tillstyrkte med anledning

av fjolårets motioner en utredning rörande erforderliga ändringar i gällande

bestämmelser om utskottens sammansättning och arbetsuppgifter ävensom

i samband därmed rörande de åtgärder i övrigt, som kunde vara ägnade

att främja en sund utveckling av riksdagens arbetsformer. Utskottet avhöll

sig emellertid från att giva några närmare direktiv för en sådan utredning

utan nöjde sig med att framhålla vissa problem, som borde tagas under omprövning.

Som sådana problem angav utskottet frågorna om de tillfälliga utskottens

ställning, om en förbättrad organisation av de ständiga utskotten och

en bättre fördelning av ärendena mellan desamma, om enhetlig behandling av

budget- och lagstiftningsfrågor samt slutligen om möjligheten att bereda så

många som möjligt av riksdagens ledamöter tillfälle att deltaga i ärendenas

beredning i ständigt utskott. Utskottet framhöll, att reformarbetet på förevarande

område måste ske med varsam hand och icke sträckas längre än utvecklingen

och förhållandena påkallade. Utskottets hemställan bifölls av andra

kammaren men avslogs, om än med knapp majoritet, av första kammaren.

Frånsett frågan om utskottsarbetets lämpligaste organisation hava åtskilliga

andra förslag till beredande av ökad effektivitet och planmässighet i riksdagsarbetet

under årens lopp varit under behandling och lett till vissa resultat.

I främsta rummet äro härvid att beakta de åtgärder, som vidtagits för atc

riksdagsarbetet snarast möjligt skall komma i gång efter riksdagens sammanträde

och för att arbetsmaterialet snarast möjligt skall kunna överblickas. Vid

1900 års riksdag genomfördes vissa grundlagsändringar i syfte att kol; stitueringen

av riksdagens kamrar och utskott skulle ske snabbare än förut. Sålunda

ordnades granskningen av riksdagsmännens fullmakter så, att onödig

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 1(1.

1 1

tidsutdräkt skulle undvikas, varjämte tiden, inom vilken riksdagen skall högtidligen

öppnas samt utskotten skola väljas och sammanträda förkortades.

Beträffande tiden för arbetsmaterialets framläggande fanns ursprungligen

i 1866 års riksdagsordning endast bestämmelserna, att statsverkspropositionen

skulle avlämnas vid riksdagens öppnande samt att motion tillhörande ständigt

utskotts behandling, med undantag av grundlagsförslag, skulle väckas

inom tio dagar från riksdagens öppnande, såvida den icke omedelbarligen föranleddes

av inom någondera kammaren fattat beslut eller upptaget ärende eller

annan under riksdagen inträffad händelse.

På grundval av det utav 1907 års kommitterade avgivna betänkandet antogs

1909 definitivt förslag om motionstidens inskränkning i vissa hänseenden, däri

den dittills varit obegränsad, nämligen beträffande motioner, som ankommo på

tillfälligt utskotts behandling, till tjugu dagar från riksdagens öppnande, och

beträffande motioner, som föranleddes av kungl. propositioner, som avlämnades

efter riksdagens öppnande, till femton dagar från propositionens avlämnande.

T samband med denna inskränkning av motionstiden gavs utskotten en något

vidsträcktare förslagsrätt, så att nya uppslag i en redan väckt fråga kunde

framföras av utskott utan stöd av motion.

På grundval av det utav 1916 års kommitté avgivna betänkandet antogs

1918 definitivt förslag om inskränkning av tiden, dels för avgivande a\ motioner

i grundlagsfrågor till fyrtio dagar från riksdagens öppnande, dels ock,

vilket hade större betydelse, för avlämnande av kungl. propositioner till sjuttio

dagar efter riksdagens öppnande, där Konungen icke fann någon under

riksdagen inträffad händelse föranleda till senare framläggande eller prövade

uppskov med framställningen lända riket till men. Samtidigt inskränktes tiden

för avgivande av motioner i anledning av kungl. propositioner till tio dagar

efter propositionens framläggande, med rätt för kamrarna att utsträcka tiden

till tjugu dagar. Motion om ytterligare inskränkning av tiden för avlämnande

av propositioner — till femtio dagar från öppnandet — avslogs på kon

stitutionsutskottets hemställan vid 1927 års riksdag.

Den starka anhopning av ärenden på kamrarnas bord, som brukar äga rum

i slutet av riksdagstiden, och den utsträckning av tiden för riksdagens samvaro

utöver den av grundlagen som normalt angivna, vilken numera regelmässigt

äger rum, har framkallat även längre gående reformförslag. Sålunda

har diskuterats möjligheten att giva riksdagen rätt att uppskjuta en frågas

slutliga behandling till en påföljande riksdag. Konstitutionsutskottet framlade

redan vid 1873, 1874 och 1875 års riksdagar förslag i denna riktning, vilka

förslag av första kammaren biföllos men av andra kammaren avslogos.

Även år 1884 anslöt sig första kammaren, nu mot konstitutionsutskottet, till

ett dylikt förslag. 1907 års kommitté diskuterade frågan men fann. att ett

dylikt institut icke skulle bliva av större värde. Det vore bättre, att ett förslag,

som icke hunne omsorgsfullt behandlas, avsloges och att frågan på nytt

väcktes en annan riksdag. — Emellanåt bär även framkastats tanken, att

riksdagen borde utan realbehandling kunna återlämna en sent på riksdagen

avlämnad proposition. Förslag bär även framförts, att inskränka plenas an
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 16.

Utskottets

yttrande.

tal i kamrarna under riksdagens första del, då utlåtandena, som utskotten hunnit

avlämna, äro få och små, varigenom utskottsarbetet kunde vinna åtskilliga

dagar.

Ett mera vittutseende förslag framlades i motion vid 1922 års riksdag, däri

föreslogs, att riksdagsarbetet skulle fördelas på en höst- och en vårsession.

Detta förslag avstyrktes av konstitutionsutskottet, bland annat därför, att det

skulle försvåra deltagandet i riksdagsarbetet för personer, vilkas huvudsakliga

verksamhet gällde andra områden än politiken. Förslaget avslogs också av

kamrarna.

Såsom av den lämnade historiken framgår, innefattar den förevarande frågan

om riksdagsarbetets omorganisation en mängd svårlösta spörsmål, vilka

sedan länge varit föremål för riksdagens uppmärksamhet. Förra året hemställde

konstitutionsutskottet, som i historiken nämnts, att riksdagen skulle begära

utredning i saken. Denna hemställan avslogs emellertid av första kammaren,

till synes ej minst på den grund, att utskottet icke kunnat lämna några

bestämda direktiv för utredningen.

Konstitutionsutskottet har också i år ägnat frågan en ingående behandling,

och en av utskottet tillsatt delegation har verkställt en så grundlig utredning,

som med hänsyn till den knappa tiden varit möjligt. Emellertid hava några

nya uppslag, ägnade att bringa frågan i annat läge än förra året, icke framkommit,

och utskottet har icke trott sig kunna för en utredning giva några bestämda

direktiv, vilka kamrarna för närvarande kunde väntas godkänna. Ehuru

det inom riksdagen torde liksom inom utskottet råda en bestämd mening, att

i vissa hänseenden riksdagsarbetet behövde omorganiseras, gå likväl meningarna

starkt isär, på vad sätt denna omorganisation skulle ske.

Riksdagens budgetberedning torde sålunda lida av en viss brist på enhetlighet

och överskådlighet samt budgetarbetets avslutning vara behäftad med

vissa olägenheter, vilka kunna erhålla reell betydelse. En mängd förslag

om budgetarbetets reformering föreligga även, men dessa gå delvis i rakt

motsatt riktning mot varandra. Att den tillfälliga utskottsorganisationen

icke för närvarande är fullt tillfredsställande torde också vara allmänt

erkänt, men om bristerna härvidlag skola avhjälpas genom att avskaffa de tillfälliga

utskotten eller tvärtom genom att öka dessas arbetsområde är omtvistat.

Liknande motsättningar i uppfattning göra sig gällande även beträffande

andra riksdagsorganisatoriska spörsmål.

Vid anmärkta förhållanden, då första kammaren förra året avvisat utredningskravet,

då enighet om riktlinjer för en utredning icke nu kan vinnas och

då de i föreliggande motioner givna uppslagen icke synas lämpade att läggas

till grund för en sådan, får konstitutionsutskottet, med vidhållande av sin uppfattning,

att frågan om riksdagsarbetets omorganisation är förtjänt av den

största uppmärksamhet, och i avbidan på att en enhetligare åsiktsbildning angående

riktlinjerna för frågans lösning skall framträda, hemställa,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr JO.

13

att

1) motionen 1:1,

2) motionen I: 14,

3) motionen 1:234,

4) motionen 11:352,

icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 10 maj 1929.

På konstitutionsutskottets vägnar:

K. VON GEI JER.

Närvarande: Herrar von Geijer, Sävström, Strömberg, David Bergström*, Thulin,

G. W. Hansson, Hellberg, Ljunglund*, Sundberg, Alexander Nilsson, Åkerberg,

Magnusson i Tumhult, Engberg*, Persson i Trången, Borg, Forssell*, Lindmark,

Olsson i Mora, Fast* och Björck i Kristianstad.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar David Bergström, Thulin, G. W. Hansson, Hellberg, Åkerberg,

Engberg och Olsson i Mora, vilka yrkat, att utskottet måtte hemställa,

att riksdagen ville, i anledning av motionerna I: 1, 14 och 234 samt II: 352,

i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om verkställande av en ingående utredning

beträffande de åtgärder, som böra vidtagas för vinnande av större effektivitet

och planmässighet i riksdagsarbetet samt främjande av en sund utveckling av

riksdagens arbetsformer, ävensom om framläggande för riksdagen av de förslag

till ändring av bestämmelserna om riksdagens arbetsformer, vartill utredningen

kan giva anledning.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.