Sök i Ratio Lex

Memorial i anledning av en inom första kammaren jämlikt § 57 riksdagsordningen gjord anmälan om anledning till anmärkning mot statsrådet och chefen för försvarsdepartementet.

1929-05-03 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1929:18, Memorial i anledning av en inom första kammaren jämlikt § 57 riksdagsordningen gjord anmälan om anledning till anmärkning mot statsrådet och chefen för försvarsdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 18.

1

Nr 18.

Ankom till riksdagens kansli den 16 maj 1929 kl. 2.30 e. m.

Konstitutionsutskottets memorial i anledning av en inom första

kammaren jämlikt § 57 riksdagsordningen gjord anmälan

om anledning till anmärkning mot statsrådet och

chefen för försvarsdepartementet.

Sedan enligt protokollsutdrag från första kammaren av den 3 maj 1929 herr

Möller inom kammaren yttrat, att anledning förefunnes till anmärkning mot

statsrådet och chefen för försvarsdepartementet, varom remiss begärdes till

konstitutionsutskottet, inför vilket anledningen skulle uppgivas, har jämlikt

föreskriften i § 57 riksdagsordningen detta yttrande tillika- med ett av herr

Möller i sammanhang härmed avlämnat förseglat konvolut blivit till utskottet

överlämnat.

Ifrågavarande förseglade konvolut befanns vid öppnandet innehålla en skri- Anmälningsvelse

av följande lydelse: skriften.

Till riksdagens konstitutionsutskott.

Den 15 mars 1929 beslöt Kungl. Maj :t i konselj efter föredragning av herr

statsrådet och chefen för försvarsdepartementet att bifalla en framställning

från nämnden för »Stiftelsen Karl Langenskiölds fond för främjande av ungdomens

vilja och förmåga att deltaga i fosterlandets försvar» om erhållande

till låns från Dalregementet av viss intendenturmateriel och vapenutrustning

mot ersättning efter samma grunder, som brukat tillämpas vid lån till landstormsövningar.

Samtidigt beslöt Kungl. Maj:t bevilja en anhållan från stiftelsen

om dispositionsrätt till visst förläggningsutrymme på Eomme hed. I

sin framställning till Kungl. Maj :t hade stiftelsen meddelat, att avsikten vore

att anordna och bekosta en frivillig förberedande militär utbildningskurs för

ett antal skolynglingar före studentexamens avläggande. Kursen skulle komma

att omfatta 72 elever och fortgå 100 dagar, fördelade på två år med 50

dagar vardera sommaren. I pressen har uppgivits, att stiftelsens nämnd sedermera

genom rundskrivelse till läroverk och andra läroanstalter inbjudit elever

i andra ringen eller motsvarande klass att deltaga i nämnda utbildning

från och med instundande sommar.

År 1927 väcktes inom andra kammaren och hänvisades till dess första tillfälliga

utskott en motion (nr 198), vari hemställdes, att riksdagen ville i skrivelse

till Kungl. Maj :t anhålla, att utredning måtte verkställas rörande idrotts
Bihang

till riksdagens protokoll 1929. 5 saml. 13 haft. (Nr 18.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets memorial Nr 18.

lig och förberedande militär utbildning vid läroanstalter och skolor samt att

av utredningen föranledda förslag om möjligt måtte underställas 1928 års

riksdag. Andra kammarens första tillfälliga utskott hemställde i sitt utlåtande

nr 4, att den väckta motionen ej måtte till någon andra kammarens åtgärd

föranleda. Kammaren beslöt med tillämpning av uppresningsförfarandet

att bifalla utskottets hemställan.

I en inom andra kammaren väckt och till dess första tillfälliga utskott hänvisad

motion (nr 199) hade likaledes vid 1927 års riksdag hemställts, att

riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att utredning skyndsammast

måtte verkställas rörande förberedande militär utbildning åt skolungdom,

avseende förberedelse till reservofficersutbildning och anordnad på frivillighetens

väg under ferietid, samt att av utredningen föranledda förslag om möjligt

måtte underställas 1928 års riksdag. Utskottet, som ansåg, att ^ åtgärder ° i

motionens syfte icke borde vidtagas, hemställde, att motionen ej måtte till någon

andra kammarens åtgärd föranleda. Kammaren beslöt utan votering bifalla

utskottets hemställan. _ _ .

I en inom andra kammaren väckt motion (nr 151) hade vid 1928 års riksdag

hemställts, att riksdagen ville för budgetåret 1928/1929 bevilja ett extra

anslag av 52,000 kronor i och för bestridande av kostnaderna för en förberedande

militär utbildningskurs åt skolungdom, avseende förberedelser till reservofficersutbildning

och anordnad på frivillighetens väg på ferietid. I sitt utlåtande

nr 125 hemställde statsutskottet, att riksdagen måtte i anledning av den

väckta motionen i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl. Maj :t måtte

taga under övervägande frågan om en omläggning av reservofficersutbildningen

i det av utskottet angivna syftet. Utskottet ansåg det icke^vara uteslutet,

att genom en omläggning av reservofficersutbildningen på sådant sätt, att

minsta möjliga hinder uppstode för reservofficersaspiranterna i deras studier

och civila yrkesutbildning, en förbättring av rekryteringen kunde ernås. Möjligen

kunde det befinnas ändamålsenligt att förlägga en del av utbildningen

före studentexamen. Utskottet, som dock icke kunde tillstyrka, att medel anvisades

för det i motionen angivna ändamålet, ville i anledning av motionen

föreslå, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att frågan

om den lämpligaste förläggningen av tiden för reservofficersutbildningen toges

under närmare övervägande. Båda kamrarna biföllo statsutskottets hemställan,

och i skrivelse nr 239 anhöll riksdagen, att Kungl. Maj :t måtte taga under

övervägande frågan om en omläggning av reservofficersutbildningen i det av

riksdagen angivna syftet.

Av vad i ärendets riksdagsbehandling förelupit synes det mig med all önskvärd

tydlighet framgå dels att riksdagen icke funnit anledning frånträda sitt

år 1917 fattade beslut om avskaffandet av skolungdomens vapenövningar, dels

att spörsmålet om lämplig förläggning av utbildningstiden för blivande reservofficerare

hänskjutits till Kungl. Maj :t i och för utredning.

Vid sådant förhållande har det helt naturligt varit ägnat att väcka uppseende,

att Kungl. Maj :t fattat sitt ovan omförmälda beslut, som uppenbart står

i strid med riksdagens hållning till frågan om skolungdomens vapenövningar

och lika uppenbart innebär ett föregripande av den utredning beträffande förläggningen

av reservofficersaspiranternas utbildningstid, varom riksdagen i

fjol hemställde.

Härtill kommer emellertid en enligt min mening mycket betydelsefull principiell

synpunkt. Det måste betraktas som ett betänkligt äventyrande av den

demokratiska statens inre säkerhet, därest privata sammanslutningar tillåtas

bedriva militär utbildning och disponera krigsmateriel. I den mån den demokratiska

staten har behov av medborgarnas militära utbildning skall denna be
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 18. 3

drivas och bekostas av staten själv oeli icke överantvardas åt den enskilda

f öretagsam heten.

På grund av vad sålunda förelupit har jag ansett mig icke kunna underlåta

att, i den ordning § 57 riksdagsordningen föreskriver, anmäla, att anledning

till anmärkning finnes mot statsrådet och chefen för försvarsdepartementet,

och får jag härmed inför utskottet uppgiva anledningen härtill.

Stockholm den 3 maj 1929.

Gustav Möller.»

På därom hos vederbörande i anledning av förestående anmälan gjord fram- Handlingarna

ställning hava till konstitutionsutskottet överlämnats dels protokollet över för- * * en^el''

svarsärenden den 15 mars 1929, i vad det angår utlåning av intendenturmateriel

till stiftelsen Karl Langenskiölds fond under en av stiftelsen anordnad utbildningskurs,

framställning om upplåtande av lokaler å Rommehed för sagda

utbildningskurs och framställning om tillhandahållande av eldhandvapen m. m.

för samma kurs, dels de till dessa ärenden hörande handlingar. Av nämnda

protokoll och handlingar inhämtas i huvudsak följande.

Genom donation av avlidne friherre Karl Langenskiölds efterlevande har

grundats stiftelsen »Karl Langenskiölds tond för främjande av ungdomens

vilja och förmåga att deltaga i fosterlandets försvar». Fonden förvaltas av

en nämnd på tre personer, nämligen generallöjtnanten C. G. Hammarskjöld, generalmajoren

E. Linder och riksgäldsfullmäktigen H. S. Tamm.

Den 5 februari i ar inkom stiftelsens nämnd genom sin ordförande, generallöjtnanten

Hammarskjöld, med tre särskilda ansökningar till Kungl. Maj :t.

I dessa ansökningar förklarar nämnden, att enligt dess mening det med donationen

avsedda syftemålet bäst skulle uppfyllas genom att för skolynglingar,

före studentexamens avläggande och före inträde i värnpliktsåldern, anordna en

frivillig förberedande militär utbildningskurs. Nämnden förklarar sig hava

för avsikt att under förutsättning av Kungl. Maj:ts medgivande anordna och

helt bekosta en dylik kurs.

I den första av dessa ansökningar meddelar nämnden, att vid utväljande av

plats för kursens förläggning nämnden trott sig finna en lämplig dylik i Romme

hed, där tillräckliga utrymmen av olika slag skulle kunna ställas till förfogande.

På grund därav anhåller nämnden att under tiden från och med den

20 juni till och med den 17 augusti 1929 enligt närmare överenskommelse med

chefen för Dalregementet få för kursen disponera erforderliga lokaler för utbildning,

förläggning och utspisning m. m. å Romme hed.

I den andra ansökningen anhålles att under den tid kursen beräknas pågå

få — i huvudsak enligt för utlåning av eldhandvapen och försäljning av ammunition

till frivilliga skytteväsendet och landstormsrörelsen gällande bestämmelser

— till låns från Dalregementet erhålla erforderligt antal eldhandvapen,

rengöringsmateriel, målskjutningsmateriel och dylikt samt att genom

nämnda truppförband få inköpa erforderliga mängder av ammunition av olika

slag.

I den tredje ansökningen anhålles att under den tid kursen beräknas pågå

få såsom lån från Dalregementet erhålla erforderlig intendenturmateriel, så
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets memorial Nr 18.

som sängar och sängservis, matservis, tältutrustning, remtygspersedlar m. m.,

allt mot en ersättning, som finnes fastställd för utlåning av materiel ur kronans

förråd under vissa frivilliga landstormsövningar.

Vid ansökningarna var fogad en U. P. M. över huru kurserna tänktes anordnade,

vilken U. P. M. emellertid före ärendets avgörande utbyttes mot en den

13 mars 1929 ingiven omarbetad U. P. M., som i en del detaljer skilde sig från

den första. Bland annat ändrades enligt denna senare U. P. M. tiden för

kursen.

Arméförvaltningen hördes över ansökningarna. Dess intendentsdepartement

förklarade sig icke hava något att erinra mot att lokaler för utbildning, förläggning

och utspisning m. m. upplätes åt kursen å Eomme hed enligt närmare

överenskommelse mellan ordföranden i stiftelsens nämnd och chefen för Dalregementet,

därvid dock intendentsdepartementet samtidigt anmälde, att chefen

för norra arméfördelningen i ett till departementet insänt yttrande förklarat,

att — därest en sådan kulsprutekurs för subalternofficerare ur infanteriet,

som under år 1928 förlädes till Romme hed under tiden från och med den 23

juli till och med den 1 september, även under innevarande år komme att förläggas

till Eomme hed — lokalerna för matlagning och utspisning under tiden

för en sådan kulsprutekurs jämväl måste disponeras av till Eomme hed

förlagd trupp. Emot det föreslagna sättet för tillhandahållandet av eldvapen

m. m. och försäljning av ammunition hade arméförvaltningens artilleridepartement

icke något att erinra. Beträffande ansökningen om lån av intendenturmateriel

förklarade arméförvaltningens intendentsdepartement, att, därest medgivande

komme att lämnas till anordnande av kursen, departementet komme att

med stöd av bestämmelserna i nådigt brev den 19 juni 1919 angående decentralisation

av vissa regeringsärenden medgiva den ifrågasatta utlåningen av intendenturmateriel

på i huvudsak samma villkor, som gällde vid lån av materiel

under frivilliga landstormsövningar anordnade enligt av Kungl. Maj:t fastställda

planer och instruktioner.

Den senare ingivna U. P. M. är frånsett vissa här ovan i texten meddelade

upplysningar av följande lydelse:

»3. Målet för verksamheten &r: .

a) bibringande av soldatutbildning och förberedande underbefälsutbildning

åt ett antal skolynglingar med särskild tanke att vinna erfarenhet rörande

det lämpligaste sättet för militär utbildning av skolungdom;

b) främjande av elevernas fostran i religiös och fosterländsk riktning samt

stärkande av deras intresse för Sveriges försvar.

4. För utbildningens organisation m. m. gälla följande allmänna bestämmelser:
a)

Utbildningstiden utgör 100 dagar, fördelade pa tva ar med oO dagar pa

varje. Utbildningen förlägges till tiden för skolornas sommarlov, från mitten

av juni till början av augusti. Inryckning till kursen 1929 avses att äga rum

den 12 juni, utryckning den 2 augusti.

b) Antalet elever beräknas till 72. Till elever antagas sauana ynglingar,

vilka ansökningsåret flyttas till III ringen vid statens läroverk (motsvarande

vid enskilda skolor) och vilka i övrigt väl skött sina skolstudier.

Meddelande angående kursens anordnande, dess ändamål och allmänna orga
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 18.

5

nisation, bestämmelser angående utrustning, resor och ekonomi m. m. lämnas

till rektorsämbetet vid samtliga högre allmänna läroverk (motsvarande enskilda

skolor) med begäran att på lämpligt sätt bringa detsamma till ungdomens (föräldrars

och målsmäns) kännedom. I samband härmed hemstälies till rektorsämbetena

att mottaga och till nämnden insända ansökningar om deltagande i

kursen samt att -— om möjligt efter vederbörande klassföreståndares samt gymnastiklärarens

och skolläkarens hörande — till- eller avstyrka desamma, ävensom

att beträffande de tillstyrkta ansökningarna tillkännagiva sin mening om

den ordning, i vilken de anses böra bifallas.

Efter ansökningstidens utgång prövar nämnden samtliga inkomna ansökningar

och verkställer den slutgiltiga antagningen av elever.

0) Befälet bör utgöras av:

chef: 1 major;

ställföreträdare: 1 kapten (tillika gymnastik- och idrottsof
ficer);
gruppchefer:

6 yngre subalternofficerare;

biträdande gruppchefer: 6 för ändamålet lämpliga studenter;

kompaniadjutant: 1 fanjunkare;

dagkorpral: 1 indelt.

Till befälspersonal på aktiv stat, som mot avstående av samtliga löneförmåner

erhållit tjänstledighet för att stå till förfogande för kursen, lämnas mot

nämnda löneförmåner svarande ersättning av stiftelsen.

d) Läkarvården bestrides av särskild läkare.

e) Köks- och marketenterirörelsen ombesörjes av husmoder med erforderliga

biträden.

f) Förläggnings plats: Romme hed intill tiden för kulsprutekursens förläggning

därstädes; därefter annan lämplig plats.

g) Beträffande vapen, persedlar och annan materiel o. d., som erfordras för

utbildningen, göres hos Kungl. Maj:t framställning att tillgodose nämnda benov

genom lån från kronans förråd mot ersättning enligt de bestämmelser,

vilka gälla för utlåning under vissa frivilliga landstormsövningar (T. L. A. 27

och 283/1928).

h) Samtliga kostnader för kursen bestridas av till nämndens förfogande

stående medel. Förutom fri förplägnad och förläggning erhåller varje elev

bl. a. följande förmåner:

1) fria resor till och från kursen;

2) uniform med mössa och marschskodon, kartfordral, karta och kompass

samt erforderliga läroböcker;

3) kontant ersättning för övrig ifrågakommande utrustning;

4) kontant ersättning för putsmedel o. d. med 50 öre per elev och dag.

i) Disciplin. Personalen underkastas särskild ordningsstadga.

j) Allmän plan för utbildningen bifogas. Detaljerad plan uppgöres av kursens

chef och förelägges nämnden för godkännande.

k) Inspektion. Skolan inspekteras av nämnden genom ledaren av dess verksamhet.

Nämnden inbjuder statsrådet och chefen för försvarsdepartementet,

statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet, inspektören för infanteriet,

chefen för Norra arméfördelningen, chefen för Kungl. Dalregementet, generaldirektören

och chefen för skolöverstyrelsen ävensom de rektorer, vilka så önska,

att taga del av arbetet.»

Den i promemorian omtalade allmänna planen för utbildningen är av följande

lydelse.

»I. Utbildningens ändamål framgår av ’U. P. M. angående förberedande

militär utbildning av skolungdom’.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets memorial Nr 18.

Frågan om

militärövningar

för

skolungdom

inför riksdagen.

II. Till grund för soldatutbildning och förberedande underbefälsutbildning

lägges i huvudsak för motsvarande utbildning vid infanteriet gällande reglementen

och instruktioner.

Utbildningsarbetet bedrives enligt samma grunder som vid studentkompani

med de avvikelser, vilka betingas av elevmaterialets beskaffenhet. Med hänsyn

härtill modereras och avvägas med utbildningen förenade fysiska ansträngningar.

Elevernas fysiska fostran gives en mer fristående och systematisk form

än vid studentkompanierna, dock med iakttagande av dess nära anknytning till

den militära utbildningen i övrigt.

III. Elevernas moraliska fostran anknytes på ett naturligt sätt till den

militära — såväl den teoretiska som praktiska -—- utbildningen. Därigenom

väckes eftertanke och framkallas känsla av plikt och ansvar — grunden för

ifrågavarande fostran. Denna sker i övrigt på samma sätt som i hemmen,

d. v. s. genom att under den dagliga samvaron stegvis leda eleverna till det mål

man avser. Den skall präglas av obundenhet med avseende å tid och rum. Av

formen är den så till vida bunden, att den icke skall meddelas genom föredrag.

I sammanfattande och befästande syfte användes den noga genomtänkta framställningen

i samtalsform.»

På föredragning av departementschefen, statsrådet Malmberg, och efter tillstyrkan

av statsrådets samtliga ledamöter beslöt Kungl. Maj:t den 15 mars 1929,

dels att för ifrågavarande ändamål erforderliga lokaler å Romme hed finge i

enlighet med mellan ordföranden i nämnden och chefen för Dalregementet träffad

närmare överenskommelse upplåtas under tiden från och med den 12 juni

till och med den 2 augusti 1929, dels att bifalla framställningen om tillhandahållande

av eldhandvapen in. m. och försäljning av ammunition, dels ock att i

anledning av ansökningen om lån av intendenturmateriel bemyndiga arméförvaltningens

intendentsdepartement att till stiftelsen utlåna för kursen erforderlig

sådan materiel, därvid de genom arméförvaltningens beslut den 14 december

1928 meddelade bestämmelser angående lån av armén tillhörig materiel under

vissa frivilliga landstormsövningar m. m. skulle äga motsvarande tillämpning.

Utskottet erinrar, att de tidigare anordnade militärövningarna i skolorna genom

riksdagens beslut år 1910 inskränktes och år 1917 alldeles avskaffades.

Vid 1927 års riksdag väcktes, såsom i anmälningsskriften omtalas, två motioner

i andra kammaren, i vilka motioner hemställdes, i den ena, att riksdagen

ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att utredning verkställdes rörande

idrottslig och förberedande militär utbildning vid läroanstalter och skolor samt

av utredningen föranledda förslag om möjligt skulle underställas 1928 års

riksdag, samt i den andra, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla,

att utredning skyndsammast verkställdes rörande förberedande militär

utbildning åt skolungdom, avseende förberedelse till reservofficersutbildning

och anordnad på frivillighetens väg under ferietid, samt att av utredningen föranledda

förslag om möjligt underställdes 1928 års riksdag.

Andra kammarens första tillfälliga utskott inhämtade yttranden över motionerna

dels från skolöverstyrelsen, som förklarade sig icke hava något att

erinra emot att de ifrågasatta utredningarna komme till stånd, dels ock av generalstabschefen,

som avgav ett längre yttrande i frågan. I detta yttrande

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 18.

7

framlades ett utarbetat förslag till program för utredning angående idrottslig

och förberedande militär utbildning vid läroverk och skolor i enlighet med den

förra motionen. Beträffande den senare motionen angående anordnande för

skolungdom av frivillig till ferietid förlagd militär utbildning avseende förberedelse

till reservofficersutbildning anfördes i generalstabschefens yttrande

följande:

»Av redogörelsen rörande motsvarande förhållanden i vissa främmande länder

(bil. 1), framgår, att man flerstädes — så i Frankrike, England samt Nordamerikas

förenta stater — sökt genom förberedande utbildning åt skolungdomen

förbereda och förkorta den slutliga utbildningen till reservofficer samt att man

på denna väg uppnått betydelsefulla resultat.

De skäl motionärerna åberopat för att även i vårt land söka på liknande vägar

underlätta den viktiga reservofficersrekryteringen äro synnerligen bärande.

Härför tala ytterligare de fördelar jag inledningsvis utvecklat beträffande

förberedande militär utbildning i allmänhet, bestående däruti att sådan utbildning

underlättar att före värnpliktens inträde lära känna den ene och den

andre elevens anlag och intressen och att med hjälp härav vid den kommande

värnpliktstjänstgöringen sätta en var på lämplig plats inom försvaret.

På grund av dessa förhållanden synes mig en sådan frivillig förberedande

militär utbildning, som motionärerna ifrågasatt, vara en god utväg att upphjälpa

reservofficersrekryteringen.

Av denna anledning har jag redan för någon tid sedan låtit inom generalstaben

utföra förberedande undersökningar rörande organiserande av utbildning

i samma syfte, som motionärerna ifrågasatt, ehuru utredningen icke ännu utmynnat

i något slutgiltigt förslag.

På grund av denna utredning synas mig följande synpunkter och program

lämpligen böra läggas till grund för den utredning, motionärerna begära.

1914 års härordning stadgade för de vapenföra studenterna en tjänstetid av

sådan längd, att utbildning till reservofficer intill tiden för genomgång av reservofficerskurs

vid krigsskolan icke förorsakade reservofficersaspiranten någon

större tidsutdräkt i jämförelse med hans utbildning såsom vapenför student.

Säkerligen i icke ringa mån tack vare detta förhållande kom också armén

att tillföras ett betydande antal reservofficerare.

Redan minskningen av studenternas tjänstgöringstid i beväringens första

uppbåd från 485 dagar enligt 1914 års härordning till 830 dagar under provisoriet

orsakade en påtaglig minskning av antalet reservofficersaspiranter vid

arméns huvudtruppslag, infanteriet. Sannolikt kommer den ytterligare nedskrivningen

i 1925 års härordning till 260 dagar att verka ännu starkare i

ogynnsam riktning.

Särskilt vid infanteriet och trängen, där krigsorganisationen i stor utsträckning

bygger på reservpersonal, kan detta förhållande innebära en allvarlig

olägenhet för arméns krigsberedskap.

Jämfört med värnpliktsutbildningen för studenter och likställda, 260 dagar,

innebär utbildningen till reservofficer, som enligt gällande bestämmelser

uppgår till 605 dagar, en ökning av utbildningstiden med 345 dagar, eller

nära ett år. Om — såsom chefen för generalstaben funnit sig kunna tillstyrka

—- utbildningstiden till reservofficer vid infanteriet och intendenturtrupperna

nedsättes till 485 dagar, så bliver dock alltjämt skillnaden ej mindre än 225

dagar eller 7 V2 månad. Med hänsyn till nutidens skarpa tävlan om utkomst

är det förklarligt, om under sådana förhållanden jämförelsevis få studenter

anse sig hava möjlighet att fullgöra utbildning till reservofficer.

För att råda bot mot den otillräckliga reservofficersrekryteringen torde

inom vårt land, liksom i flera andra länder, frivillig förberedande militär ut
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets memorial Nr 18.

bildning för skolungdom, som vill inträda på reservofficersbanan, böra komma

i fråga.

Denna frivilliga utbildning bör förläggas till sommarferierna under gymnasieåren

— företrädesvis sommarferierna efter 2. och 3. ringarna.

De med utbildningen förenade ansträngningarna måste avpassas efter elevernas

kroppsutveckling. Då sommarferierna redan nu i ganska stor omfattning

användas till sådan förberedande praktisk utbildning, som kan ställa

ganska stora krav på kroppskraft, exempelvis för sjömansyrket, ingenjörsyrket,

skogs- eller lantmäteribanan m. fl., finnes icke anledning att befara,

att elevernas outvecklade fysik kan förminska den förberedande militärutbildningens

värde. Så mycket mindre behöver detta befaras, därest lämpliga fordringar

uppställas på elevernas kroppsbeskaffenhet. Minimiåldern torde emellertid

böra sättas till 16 år.

Företräde bör lämnas åt ynglingar, vilka äro goda gymnaster, idrottsmän

eller skyttar eller genomgått landstormsutbildning eller scouttjänst.

Då den förberedande militärutbildningen närmast avser att underlätta reservofficersrekryteringen,

bör den i främsta rummet stå öppen för studerande i

gymnasium eller annan därmed jämförlig bildningsanstalt. Endast i andra

rummet böra ynglingar, vilka endast hava realskolebildning, vinna tillträde.

Genom en omkring 2 månaders förberedande militär utbildning under tvenne

på varandra följande somrar kunna enligt ovanstående grunder uttagna elever

bibringas en icke obetydlig militär skolning. Omfattningen av densamma

torde i varje fall kunna bliva sådan, att reservofficersutbildning (värnpliktstjänstgöring)

sedermera kan bedrivas huvudsakligen i form av befälsutbildning.

Detta torde vara möjligt, även om i utbildningsprogrammet inrymmes

idrott, lekar och simsport samt någon teoretisk utbildning, liggande utanför

det militära området, såsom medborgarkunskap och utvecklande av förståelse

för försvaret m. in.

Åtminstone till en början, tills erfarenhet vunnits, bör utbildningen inskränkas

till infanteritjänst.

Vid slutet av 1. sommaren bör prövning av eleverna äga rum, varefter endast

fullt godkända och lämpliga elever beredas tillfälle till fortsatt utbildning

påföljande sommar. Vid slutet av andra årets utbildning bör anordnas slutprövning,

varefter avgångsbetyg utfärdas.

Av synnerlig vikt är, att befäl och lärare väljas bland högt kvalificerad

personal med full kompentens såsom ungdomsledare.

Liksom i fråga om all frivillig utbildning kan ifrågasättas, huruvida här

avsedd utbildning bör anordnas och ledas av arméns myndigheter eller av

någon frivillig organisation med understöd av staten och kontroll från vederbörlig

myndighets sida. Vissa fördelar skulle måhända kunna vinnas genom

att en frivillig organisation toge frågan om hand, bestående i möjlighet till

smidigare organisation, kraftigare propaganda för anslutning samt därigenom

starkare anslutning än till statligt anordnande kurser. Icke desto mindre

synes dock i detta fall, med hänsyn till den nära anslutning, vari den frivilliga

utbildningen bör stå till den fortsatta, statligt ordnade utbildningen

till reservofficer, även den förberedande utbildningen böra anordnas och ledas

av arméns myndigheter.

Den fortsatta utbildningen för de elever, vilka med godkända betyg genomgått

tvenne somrars förberedande militärutbildning och därefter vunnit anställning

såsom reservofficersaspiranter, kan på olika sätt anknytas till utbildningsperioderna

för sådana reservofficersaspiranter, vilka icke genomgått

förberedande militärutbildning. I bilaga 2 lämnas en redogörelse för olika,

härvid framkomliga alternativ.

Rörande kostnader, som här avsedda frivilliga utbildning påkallar, må

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 18.

9

följande framhållas. I bil. 3 föreligger eu kostnadsberäkning, som upprättats

överslagsvis^ för en beräknad årlig elevstyrka av i medeltal 200 elever per

arsklass. Från och med andra utbildningsåret, då två årsklasser elever årligen

skulle utbildas, kunna, som av bilagan framgår, kostnaderna för utbildningen

beräknas till 95,100 kr. om aret. Att märka är emellertid, att denna kostnad

till stor del motväges av motsvarande minskning i utgifter på annat håll.

Enär nämligen eleverna i de frivilliga kurserna skulle erhålla nedsättning

i den fastställda reservofficersutbildningen med ett dagantal, som ungefär

motsvarar den förberedande utbildningen, så skulle tydligen kostnaderna för

den i vanlig- ordning anordnade reservofficersutbildningen minskas nära nog

i motsvarande man. Dock är det onekligt, att därest genom här ifrågasatt

anordning reservofficersrekryteringen komme att i önskvärd utsträckning ökas,

mahända ända upp till att motsvara behovet, sa skulle därigenom en reell

kostnadsökning inträda men tydligen en kostnadsökning av ur försvarets synpunkt

enbart glädjande natur.»

Som bilagor till generalstabschefens yttrande voro fogade dels redogörelse

för idrottslig och förberedande militär utbildning åt ungdomen inom vissa

främmande länder, dels redogörelse för olika alternativ för fortsatt utbildning

till reservofficer av aspirant, som genomgått fyra månaders förberedande militär

utbildning, dels ock kostnadsberäkning för förberedande militärutbildning

för blivande reservofficersaspiranter.

Utskottet avstyrkte de båda motionerna, dock med reservation av fyra ledamöter.

Beträffande den förra motionen yttrade utskottet bland annat följande:

»Utskottet vill fästa uppmärksamheten vid att, då militärövningarna på

1860-talet infördes vid en del högre läroanstalter, den allmänna värnplikten

ännu ej var införd i vårt land. . Redan på 1890-talet, alltså vid en tidpunkt, då

utbildningstiden ^för de värnpliktiga var avsevärt kortare än den nuvarande,

framkom krav på dessa övningars avskaffande. Våra dagars vidlyftigare utbildning

av de värnpliktiga, och då särskilt av de kategorier, för vilka dylika

övningar främst ifrågasättas, gör ett återinförande av militärutbildning i skolorna

ännu mindre behövligt.

Under den tid, då dylik utbildning var anordnad, var dess värde synnerligen

omstritt, vilket även visas därav att den ej ansågs kunna berättiga till någon

minskning av fredsutbildningen för de värnpliktiga, som genomgått denna

förberedande utbildning. Man torde kunna antaga, att så ej heller skulle bli

fallet, ifall man anyo komme att införa dylika s. k. militärövningar.

Anordnande i skolorna av en förberedande militär utbildning skulle helt visst

draga betydande kostnader. Enär nyttan ur militär synpunkt ej heller framdeles

torde komma att motsvara dessa kostnader, anser sig utskottet även på

denna grund böra avstyrka motionen.

Utskottet kan vidare under inga förhållanden biträda förslaget om att den

fysiska fostran vid våra skolor skulle sammankopplas med eller utgöra en förberedelse

för den militära utbildningen. I den mån förslaget avser att viss

militär utbildning skulle införas jämväl i folkskolorna, anser utskottet ett

dylikt sammanförande olämpligt redan med hänsyn till barnens ålder och utvecklingsstadium.

Det borde icke rada några delade meningar om att exempelvis

undervisningen om huvuddragen av vårt försvars organisation lämpligen

meddelas i samband med undervisningen i medborgarkunskap och ej av

särskilda militära lärare. Det är en uppenbart omöjlig begäran, att, såsom

generalstabschefen i sitt avgivna yttrande ifrågasätter, kom slutresultat av

utbildningen bör framgå elevens uppfattning i fråga om vilken gren av försvarsväsendet

han önskar vid fullgörande av värnplikten tillhöra, samt lära
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets memorial Nr 18.

rens bedömande, för vilken gren av försvaret han anses lämplig’. Denna förberedande

utbildning skulle dessutom enligt generalstabschefens anförda yttrande

göras obligatorisk samt för de allmänna läroverken, realskolor, folkskollärarseminarier

och tekniska läroverk dessutom förbindas med en årlig examen

med vitsord. En så anordnad militär utbildning anses emellertid icke av generalstabschefen

kunna tillmätas sådant värde, att någon nedsättning i tjänstgöringstiden

vid värnpliktens fullgörande på grund härav kan ifrågasättas.

Därtill kommer, att skolundervisningen bör träda i fredsidéns tjänst, såsom

gällande undervisningsplan för rikets folkskolor i anvisningarna för historieundervisningen

föreskriver. Det skulle helt visst verka egendomligt, om man,

samtidigt med att dessa bestämmelser tillämpas, organiserade militärövningar

vid skolorna eller tvångskommenderade gymnasister till förberedande militär

utbildning under sommarferierna.»

Beträffande den senare motionen hänvisade utskottet till sitt utlåtande angående

den förra samt tilläde därutöver följande:

»Härutöver vill utskottet framhålla, att det kan ifrågasättas, om det rent

fysiskt sett är lämpligt för ynglingar i 16—19-årsåldern att kastas från ansträngande

skolarbete till pressande och ihållande militärövningar och teoretiska

militära studier under ferierna. Behovet av någon tids fullständig vila

efter det på gymnasiestadiet ofta forcerade skolarbetet torde vara obestridligt.

Motionärerna utgå från att den ifrågasatta förberedande reservofficersutbildningen

skulle vara av frivillig karaktär. Utskottet fruktar emellertid, att,

om den föreslagna anordningen skulle komma till stånd, frivilligheten stundom

kunde bli ganska illusorisk genom den agitation och påverkan för deltagande

i dessa kurser, som inom skolan kan komma att bedrivas.»

Utskottets hemställan bifölls beträffande båda motionerna av andra kammaren.

Vid 1928 års riksdag väcktes inom andra kammaren en motion, däri hemställdes,

att riksdagen ville för budgetåret 1928/1929 bevilja ett extra anslag

av 52,000 kronor i och för bestridande av kostnaderna för en förberedande militär

utbildningskurs åt skolungdom, avseende förberedelse till reservofficersutbildning

och anordnad på frivillighetens väg på ferietid. I motionen anfördes

följande:

»Den aktiva befälskadern inom vår nuvarande armé är så knappt tilltagen,

att den nätt och jämt räcker till för utbildningsarbetet i fred. Att med denna

svaga kader under krigstid erhålla någon utsvällning av _ fredsförbanden,

d. v. s. uppsättandet av reservtrupper, torde näppeligen låta sig göra. En hel

del av den aktiva befälskadern måste ju kvarlämnas i depåerna för utbildning

av den del av årskontingenten, som icke i fredstid erhållit nödig utbildning.

För att mobiliseringsapparaten överhuvud taget skall kunna fungera fordras

ett ökat antal reservofficerare.

I 1925 års försvarsproposition beräknades, att infanteriet årligen skulle tillföras

minst 90 reservofficerare. I anledning av de förändringar, riksdagen

vidtog i infanteriets organisation, bör antalet ökas till minst 95. År 1926 utnämndes

38 reservofficerare vid infanteriet, 1927 var antalet 37. _ Sammanlagt

ha under åren 1920—1927 vid infanteriet utnämnts 189 reservofficerare. Bristen

är således högst betydande. För närvarande utgör antalet reservofficersaspiranter

vid infanteriet 60, av vilka 45 beräknas uppnå officersgraden. Å

andra sidan torde detta antal komma att avsevärt ökas genom övergång från

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 18.

11

ol licersaspiranter till reservofficersaspiranter. I vilken omfattning detta kan

komma att ske är för närvarande icke möjligt att angiva, dock kan antalet icke

stiga till 95.

Hittills har tillströmningen till reservofficersbanan icke motsvarat behovet,

och i framtiden lär den knappast komma att ökas, sedan genom 1925 års

värnpliktslag skillnaden mellan en värnpliktig students och en reservofficers

utbildningstid avsevärt ökats. Den värnpliktige studenten kan icke finna det

lockande att underkasta sig den betydligt längre utbildningstid, som fordras

för att bli reservofficer. Visserligen har genom 1925 års härordning bestämts,

att en reservofficer, som kvarstår till fyllda 42 år, äger utbekomma ett belopp

på, mellan 6,000 och 7,000 kronor. Denna förmån kommer visserligen i någon

mån att främja rekryteringen, men den bör kompletteras med andra åtgärder,

ägnade att för den värnpliktige studenten underlätta utbildningen till reservofficer.

Av största vikt är, att han beredes möjlighet att fullgöra denna utbildning

med minsta möjliga tidsförlust och utan allt för stort intrång i hans

förberedelser till verksamheten i det civila livet. Att intresse finnes hos den

studerande ungdomen för utbildning i försvarets tjänst, därom vittnar den

stora anslutningen till landstormens ungdomsavdelningar, där tusentals ynglingar

årligen genomgå en frivillig militärutbildning, vilken ofta resulterar i

kompetens som gruppchef, ställföreträdande plutonchef, ja i vissa fall t. o. m.

till plutonchef. Detta intresse bör staten tillvarataga.

Olika utvägar att genom förberedande militär utbildning — i likhet med

vad som sker utomlands t. ex. i Holland — underlätta reservofficersrekryteringen

erbjuda sig. En sådan utväg är att låta ynglingar, vilka under året närmast

före studentexamen avsluta sina kurser inom en landstormens ungdomsavdelning

och som förklara sig ämna bliva reservofficerare, avlägga vissa prov,

teoretiska och praktiska, inför av Kungl. Maj :t förordnade officerare. Härigenom

kan tiden för reservofficersutbildningen avsevärt förkortas. En annan

ulväg, som erbjuder en närmare till hands liggande möjlighet att praktiskt

pröva en ny väg för reservofficers rekryteringen, är att genom till ferietid

förlagd frivillig militärutbildning under åren närmast före studentexamen förkorta

den tid, som efter avlagd studentexamen kräves för reservofficersutbildningen.

Chefen för generalstaben har år 1927 till riksdagens andra kammares första

tillfälliga utskott avgivit yttrande över en i denna kammare väckt motion,

nr 199, angående sådan frivillig utbildning. Detta yttrande innehåller en fullständig

utredning rörande omfattningen av och sättet för ifrågavarande militära

utbildnings anordnande och därmed förenade kostnader m. m. Ytterligare

utredning i denna sak torde knappast vara erforderlig. Vissa detaljbestämmelser

närmast beträffande ordnandet av och tidsfördelningen för den fortsatta

reservofficersutbildningen torde lämpligen kunna utfärdas i kommandoväg.

Hinder synes således icke föreligga att försöksvis anordna den första

kursen sommaren 1928 samt följande år tvenne kurser, en yngre och en äldre,

vardera kursen på en tid av 50 å 60 dagar. Ett oavvisligt krav för att det

avsedda ändamålet skall kunna nås är, att elev, som med godkända betyg genomgått

båda årens kurser, tillförsäkras en motsvarande minskning i den för

utbildning till reservofficer lagstadgade tiden.

Enligt de av chefen för generalstaben uppgjorda beräkningarna uppgå kostnaderna

för den yngre kursen med en längd av 60 dagar och ett förutsatt elevantal

av 220 till 52,238 kronor och för den äldre kursen med samma längd och

ett förutsatt elevantal av 180 till 42,922 kronor, d. v. s. under andra året ett

sammanlagt belopp av 95,160 kronor. Nämnda belopp utgör dock icke annat

än till en mindre del en merkostnad för staten. På grund av den ovan förutsatta

minskningen i den för utbildningen till reservofficer fastställda tiden

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets memorial Nr 18.

reduceras i motsvarande mån kostnaderna för den efter de förberedande kurserna

följande reservofficersutbildningen. Merkostnaderna äro i stort sett begränsade

till följande poster: resor vid in- och utryckning, undervisningsmateriel,

böcker och kartor m. m., resor och traktamentsersättning åt befäl, diverse

omkostnader, idrottsmateriel, kostnader för ''nytta och trevnad’ samt oförutsedda

utgifter. Även beträffande dessa poster uppgå merkostnaderna icke

alltid till de i generalstabschefens kostnadsberäkning upptagna beloppen. Dessa

merkostnader torde högst kunna beräknas till för den yngre kursen 11,700

kronor och för den äldre kursen 9,750 kronor, eller för båda kurserna tillsammans

21,450 kronor. För denna jämförelsevis obetydliga kostnad skulle en

åtgärd av väsentlig betydelse för reservofficersrekryteringens underlättande

kunna vidtagas.»

I sitt utlåtande över motionen anförde statsutskottet bland annat följande
»Utskottet

har icke ansett det vara uteslutet, att genom en omläggning av

reservofficersutbildningen på sådant sätt, att minsta möjliga hinder uppstå

för reservofficersaspirantema i deras studier och civila yrkesutbildning, en

förbättring av rekryteringen kan ernås. Möjligen kan det befinnas ändamålsenligt

att förlägga en del av utbildningen före studentexamen. Utskottet, som

dock icke kan tillstyrka, att medel anvisas för det i motionen angivna ändamålet,

har i anledning av motionen velat föreslå, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t anhåller, att frågan om den lämpligaste förläggningen av tiden

för reservofficersutbildningen tages under närmare övervägande.»

Utskottet hemställde, att riksdagen i anledning av motionen i skrivelse till

Kungl. Maj :t skulle anhålla, att Kungl. Maj:t måtte taga under övervägande

frågan om en omläggning av reservofficersutbildningen i det av utskottet angivna

syftet, vilken hemställan av båda kamrarna bifölls.

Utskottets Utskottet har vid granskning av ärendet funnit Kungl. Maj:ts beslut vara

yttrande, anmärkningsvärt. Riksdagen bar beträffande skolungdomens militärutbildning

i allmänhet icke funnit anledning frånträda sin år 1917 intagna ståndpunkt.

Beträffande frågan om den lämpliga förläggningen av utbildningstiden

för reservofficersaspiranter beslöt 1928 års riksdag att hänskjuta den

till Kungl. Maj :t i och för utredning. Enligt vad utskottet inhämtat, har denna

utredning ännu icke till Kungl. Maj:t överlämnats. Genom sitt tillstyrkande

av omförmälta beslut har föredragande statsrådet ej mindre handlat i

strid med riksdagens tillkännagivna mening än även föregripit den av riksdagen

begärda utredningen.

Yad utskottet framför allt finner anmärkningsvärt är, att Kungl. Maj:t

tillåtit en privat institution att anordna militärövningar på sätt, som här är

avsett. Med hänsyn till de nu till dags förefintliga skarpa motsättningarna i

samhället och särskilt med hänsyn till de erfarenheter, som givas från Europas

kontinentala stater, finner utskottet det vara en riksangelägenhet, att icke

staten i någon mån understöder privata sammanslutningars handhavande av

militärutbildning. För bevarande av den demokratiska statens säkerhet och

av ett fritt samhällsskick är en av de första förutsättningarna, att endast

staten själv handhar ordningens upprätthållande utåt och inåt liksom även

utbildningen av de härför erforderliga krafterna. Visserligen kunna de nu

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 18.

13

ifrågavarande kurserna icke gärna länkas föranleda någon våda för statens

säkerhet eller fara för ordningens upprätthållande, men utskottet finner, att

det likväl kan medföra principiellt betänkliga konsekvenser, om Kungl. Maj:ts

förfarande får passera oanmärkt. Även andra sammanslutningar eller privata

institutioner kunde då med fog göra gällande anspråk på samma förmåner, som

nu tillerkänts stiftelsen.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hos riksdagen göra anmälan

enligt § 107 regeringsformen mot föredragande departementschefen, statsrådet

Malmberg.

Stockholm den 16 maj 1929.

På konstitutionsutskottets vägnar:

K. VON GEIJER.

Närvarande: Herrar von Oeijer, Sävström, Thulin, Hellberg, Vennerström,

Sandegard , Ljunglund, Larsen, Sundberg, Alexander Nilsson, Thorén, Magnusson

i Tumhult, Engberg, Persson i Trången, Borg, Pehrsson i Göteborg*, Hallén, Olsson

i Mora, Holmström och Björck i Kristianstad.

* Ej närvarande vid memorialets justering.

Reservation

av herrar von Geijer, Ljunglund, Sundberg, Alexander Nilsson, Magnusson

i Tumhult, Persson i Trangen, Pehrsson i Göteborg, Holmström och Björck i

Kristianstad, vilka ansett, att utskottets yttrande bort hava följande lydelse:

Riksdagens beslut av år 1917 avsåg borttagande av skolungdomens vapenövningar

från skolschemat. Da det av anmälaren klandrade medgivandet icke

avser övningar inom skolschemats ram eller obligatoriska övningar över huvud,

kan detta medgivande icke anses stå i strid med riksdagsbeslutet av år

1917.

Riksdagsbeslutet av år 1928 innebär ett uppdrag till Kungl. Maj:t att taga

i närmare övervägande fragan om reservofficersutbildningens anordnande på

ett sadant sätt, att minsta möjliga hinder uppstår för reservofficersaspirantema

i deras studier och civila yrkesutbildning. Det framhålles särskilt i

riksdagens skrivelse, att det »möjligen kunde befinnas ändamålsenligt att förlägga

en del av utbildningen före studentexamen». Genom bifall till den här

ifragavarande framställningen från »Stiftelsen Karl Langenskjölds fond för

främjande av ungdomens vilja och förmaga att deltaga i fosterlandets försvar»

har Kungl. Maj :t berett sig tillfälle att praktiskt pröva lämpligheten av att

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets memorial Nr 18.

förlägga en del av utbildningen för reservofficersaspiranter till tiden före studentexamen.

Kungl. Maj:ts beslut är sålunda att betrakta som ett led i den

av riksdagen anbefallda utredningen, varför detsamma enligt utskottets mening

icke kan betecknas vare sig som ett föregripande av den av riksdagen begärda

utredningen eller som stridande mot riksdagens vilja.

Utskottet anser, att privata sammanslutningar icke böra tillåtas att bedriva

militär utbildning, om de icke hava till enda syfte att tjäna det av staten organiserade

försvaret och låta inordna sig under en sträng statlig kontroll. Om

dessa villkor uppfyllas äro alla principiellt betänkliga konsekvenser uteslutna.

Vidkommande det förevarande fallet vill utskottet framhålla, att det här är

fråga om en privat sammanslutning, som uppfyller nämnda villkor.

Då det enligt utskottets mening icke kan åberopas vare sig formella eller

sakliga skäl för anmälan, finner utskottet''densamma

icke till någon utskottets åtgärd föranleda;

vilket utskottet får för riksdagen tillkännagiva.

Stockholm 1929.

Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

291603

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.