Sök i Ratio Lex

Memorial i anledning av inom kamrarna jämlikt § 57 riksdagsordningen gjorda anmälningar om anledning till anmärkning mot statsrådet och chefen för finansdepartementet.

1929-04-27 · 25 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 25 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1929:22, Memorial i anledning av inom kamrarna jämlikt § 57 riksdagsordningen gjorda anmälningar om anledning till anmärkning mot statsrådet och chefen för finansdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 22.

Nr

22

Ankom till riksdagens kansli den 30 maj 1929 kl. 1 e. m.

Konstitutionsutskottets memorial i anledning av inom kamrarna

jämlikt § 57 riksdagsordningen gjorda anmälningar om

anledning till anmärkning mot statsrådet och chefen för

finansdepartementet.

Enligt utdrag av protokollet hos riksdagens första kammare för den 22 maj

1929 har kammaren till konstitutionsutskottet remitterat en av herr Möller, i

den ordning § 57 riksdagsordningen föreskriver, gjord anmälan mot statsrådet

Wohlin, vilken anmälan vid öppnandet av det förseglade konvolut, som avlämnats

vid anmälans framställande, befanns avse dennes handläggning av vissa

Aktiebolaget Jordbrukarbanken berörande frågor.

Vidare har, enligt utdrag av protokoll hos riksdagens andra kammare för

den 22 maj 1929, kammaren till konstitutionsutskottet remitterat en av herr

Flyg, i den ordning § bl riksdagsordningen föreskriver, gjord anmälan mot

statsrådet och chefen för finansdepartementet, vilken anmälan vid öppnandet

av det förseglade konvolut, som vid anmälans framställande avlämnats, likaledes

befanns avse dennes handläggning av vissa Aktiebolaget Jordbrukarbanken

berörande frågor. »

Konstitutionsutskottet anhöll den 24 maj 1929 i den ordning § 46 riksdagsordningen

föreskriver, att till utskottet måtte överlämnas protokollet över finansärenden

den 18 maj 1929, i vad det angår vissa Aktiebolaget Jordbrukarbanken

berörande frågor, och övriga möjligen förefintliga statsrådsprotokoll

i ärenden angående samma bank för innevarande år, samt samtliga till dessa

ärenden hörande handlingar och övriga möjligen förefintliga handlingar till

ännu icke i konselj behandlade mål angående Aktiebolaget Jordbrukarbanken

ävensom att det måtte göras hemställan därom, att till utskottet överlämnades

vid styrelsens för Aktiebolaget Jordbrukarbanken sammanträden för innevarande

år förda protokoll, i vad de berörde frågor i samband med nämnda regeringsärenden

samt till dessa protokoll hörande skrivelser.

Såsom svar härå överlämnades till utskottet :

1) statsrådsprotokollet den 15 februari 1929, innefattande följande Aktiebolaget

Jordbrukarbanken berörande ärenden, nämligen:

Bihang till riksdagens protokoll 19S9. 5 saml. 15 häft. (Nr 22.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets memorial Nr 22.

Bil. 1.

Bil. 2.

Bil. 3.

a) under punkten 51: angående ifrågasatt särskild instruktion för Aktiebolaget

Jordbrukarbanken,

b) under punkten 52: angående utseende av ombud att å bolagsstämma med

aktieägarna i Aktiebolaget Jordbrukarbanken föra talan och utöva rösträtt

för staten såsom aktieägare i bolaget,

c) under punkten 53: angående utseende av styrelseledamöter och revisorer

i Aktiebolaget Jordbrukarbanken m. m.,

2) utdrag av statsrådsprotokollet den 26 april 1929: angående utseende av

en ledamot och en suppleant i styrelsen för Aktiebolaget Jordbrukarbanken,

3) statsrådsprotokollet den 13 maj 1929 angående vissa Aktiebolaget Jordbrukarbanken

berörande frågor,

4) skrivelse den 25 maj 1929 från ordföranden i styrelsen för Aktiebolaget

Jordbrukarbanken jämte däri omförmälda handlingar,

5) skrivelse den 22 maj 1929 från häradshövdingen Sven Bellinder jämte därtill

hörande bilagor.

Handlingarna i de under 1 a) och b) samt 2) antecknade ärendena voro bifogade.

Till ärendet under 1 c) uppgavs, att inga handlingar funnes. Handlingarna

i det under 3) antecknade ärende överlämnades jämväl.

Utskottet, som vill bringa i erinran, att det i statsrådsprotokollet för den

13 maj 1929 omförmälda ärendet såsom proposition nr 238 avlåtits till riksdagen,

tillåter sig hänvisa till innehållet i sagda proposition.

Vidkommande de handlingar, som höra till sagda proposition och som till

utskottet överlämnats, har utskottet ansett sig höra till ärendets fullständiga

belysning här nedan återgiva dessa, varvid dock utskottet uteslutit dels namnen

å de angivna gäldenärerna, dels två P. M., som mera ingående behandla de

ekonomiska förhållandena inom Svenska Uantmännens Uiksförbund.

1) Y. P. M.

angående Aktiebolaget Jordbrukarbanken.1

Bankens ställning per den 31 mars 1929 framgår av bifogade översikt.

Fonderna utgöra 20,250,000 kronor; inlåningen från allmänheten, inkl. kommuner

o. dyl., uppgår till 136,100,000 kr. samt inlåningen från banker och

sparbanker till 11,600,000 kr.; utlåningen, inkl. rediskonterade växlar

(4,600,000) utgör 138,300,000 kr. och fordringarna hos in- och utländska banker

7*000,000 kr.; omslutningen likaledes med rediskonterade växlar är

175,865,000 kr. Under april månad hava dessa siffror ändrats, enär inlåningen

gått ned avsevärt. I bilaga 2 lämnas vissa uppgifter beträffande rörelsen

vid kontoren under år 1928. _ .

Beträffande de olika tillgångsposterna kunna till en början »kassa» och

»invisningar», tillhopa 2,636,000 kr., förbigås såsom varande fullvärdiga.

Fastigheters konto, bilaga 3, kr. 2,602,000, bör ökas med under fastighetsaktiebolagen

Agraria, Oikos och Securum bokförda bankhusen i Stockholm,

Gävle och Falun, kr. 3,900,000 ävensom med under tillfälliga räkningar bokförda

3 st. fastigheter tillhopa kr. 219,000. Bokvärdet för en del av de å fastighetskontot

förda fastigheterna ligger i överkant; en nedsättning av detta

1 Bilagorna äro här ej återgivna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 2Z.

3

värde om sammanlagt o:a 300,000 kr. synes påkallad. Detsamma gäller om

bankhuset i Stockholm. Bokvärdet ligger med 240,000 kr. över taxeringsvärdet.

Fastighetens läge är emellertid en omständighet, som kan försvara bokvärdet.

Vid sträng värdering torde man doek få gå ned till 2,000,000 kr.

Bankfastigheterna i Gfivle och Falun tarva nedskrivning med belopp, som icke

understiger 200,000 kr. De under tillfälliga räkningar bokförda fastigheter

böra nedskrivas med c:a 100,000 kr. För bankens fastigheter beräknas avskrivningsbehovet

sålunda för gynnsamt fall till c:a 000,000 kr. och för mindre

gynnsamt fall till c:a 1,400,000 kr.

Inventariers konto, kr. 50,000, torde här kunna lämnas utan erinran.

Obligationsinnehavet, kr. 10,025,000, finnes förtecknat å bilaga 4. Vid justering

av bokvärdena till ungefärlig dagskurs framkommer ett överskott av omkring

250,000 kr.

Aktieinnehavet, kr. 6,436,000, återfinnes å bilaga 5. Börsnoterade och i

marknaden förekommande aktier hava ett dagsvärde av kr. 377,500. Såsom

värdelösa hava ansetts aktierna i Ab. Georg, Ab. Gloriaverken, Ab. Oikos Ab.

Skogsförvaltning, Ab. Turion, Svenska ab. Navigatör, Ab. Slöörs maskin- och

redskapsaffär och Träförädlings ab. i Karlskrona. För Ab. Kvarnintressenters

stamaktier och för aktierna i Sulfit ab. Göta torde kunna sättas ett värde

av 80 %. I övrigt hava bokvärdena godtagits. Aktieportföljens värde blir efter

dessa beräkningsgrunder c :a 3,300,000 kr. och avskrivningsbehovet alltså

omkring 3,150,000 kr. Tagas stamaktierna i Kvarnintressenter och aktierna i

Göta till pari samt aktierna i Svenska ab. Navigatör till bokfört värde, minskas

avskrivningsbehovet med 800,000 kr. till 2,350,000 kr.

Bland fordringar beroende pa konkurs, lagsökning eller moratorium (s. k.

nödlidande fordringar) märkas:

- — ---mot livförsä.kringsbrev å 500,000 kr. samt

annan till största delen problematisk säkerhet .............. kr. 1,150,000,

därå förlusten i gynnsamt fall torde böra beräknas till c:a

600,000 kr. och i mindre gynnsamt fall till inemot 1,100,000

kr., samt

Ab. X mot aktier i Ab. Y.............................. kr. 713 Q00

som måste räknas såsom toalförlust . (Mot Åb. X andra lån

svara fastigheter, som berörts ovan.)

I övrigt torde förlusten å hithörande fordringar, med undantag för Ab. Y

och Z, vilka omförmälas nedan, knappast komma att överstiga 200,000 kr.

t koaJaa uftder dessa konton torde alltså kunna beräknas i gynnsamt fall till

1,500,000 kr. och i mindre gynnsamt fall till 2,000,000 kr.

Bland bankens övriga engagemang möter först Svenska lantmännens riksförbund

med underorganisationer. Riksförbundet har egna skulder till banken

å ................................................ i 275 000

och ansvarsförbindelser uteslutande för underorganisationer

(centralföreningarna) å .............................. » 25 53g qqq

Vad först angår de egna förbindelserna så saknas täckning för 625 000 kr och

för 250.000 kr. är säkerheten problematisk. Om förbundet nödgades likvidera

nu skulle dessa belopp, tillhopa 875,000 kr., bliva bankens förlust. Emellertid

hava sedan senaste undersökning (februari 1928) bortamorterats förbindelser

av enahanda beskaffenhet om 740,000 kr. Om förbundet får fortsätta

sin verksamhet, synes man därför kunna räkna med att även de resterande undermåliga

egna förbindelserna skola gäldas.

Beträffande värdet av riksförbundets förbindelser med centralföreningama

o^oaa sena.re föreningars övriga förbindelser till banken (egna kr.

2,200,000, t.rass. kr. 6,500,000) är knappast möjligt att göra någon förlustbe
-

Bil. 4.

Bil. 5.

Bil. 6.

Bil. 7.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets memorial Nr 28.

läkning, då dessa förbindelsers bonitet ytterst och till största delen hänger på

föreningsmedlemmarnas betalningsförmåga. Hos en del centralföreningar finnes

dock en mera framträdande risk.----—----7-----;--

Förlustrisken kan i avseende å andra tillgångar än fordringar sättas till omkring

1,000,000 kr. Emellertid hava särskilt under de två sista åren en hel

del föreningar kunnat förbättra sin ställning, och utsikter till att denna förbättring

skall fortgå saknas ej. Man torde därför i gynnsamt fall icke behöva

räkna med någon avsevärd förlust å detta engagemang.

Bil. 8. Ab. M har egna förbindelser om tillhopa................ kr. 2,653,000

och ansvarsförbindelser huvudsakligen med dotterbolaget N .. » 697,000.

Att göra en uppskattning av detta engagemang ställer sig svårt. Växlarna, som

avse färdiga varor och väl även fordringar, torde få anses fullvärdiga. De

egna förbindelserna åter, som huvudsakligen vila på verkstaden i---med

tillbehör samt lager, hava, om rörelsen lägges ned, icke stort värde; förlusten

uppskattas här i gynnsamt fall till 1,500,000 kr. och i ogynnsamt fall till

2,000,000 kr. Verkstaden lär emellertid vara i full gång, och utsikterna för

året skola enligt uppgift vara tillfredsställande.

Bil. 9. Ab. Y:s egna förbindelser utgöra ...................... kr. 3,547,000

och dess ansvarsförbindelser .........................• • • • . 2,492,000.

Av de egna förbindelserna vila kr. 1,767,000 a inteckningar, enligt uppgift

liggande inom något så när betryggande värden, i försålda fastigheter. Kr.

1>780,000 vila åter å inteckningar i tomtmark m. m. Här bör räknas med förlust,

som på föreliggande material icke kan till siffran bestämmas, men som

icke torde understiga 600,000 kronor.

Bland mera avsevärda engagemang vid. huvudkontoret, som förtjäna uppmärksamhet,

hava i övrigt noterats:

— — egna förb.................... 5,200,000

_ _ 6» » ........... 1,200,000

__» » 2,155,000

__> > 400,000

__» „ 980,000

_ _ , , 670,000

Förlust torde icke behöva beräknas för dessa engagemang med undantag för

de två sistnämnda. För dessa och en del smärre engagemang uppställas approximativa

förlustsiffror om resp. 400,000 och 600,000 kr.

Vid avdelningskontoren märkas enligt engagemangsförteckningar per 31/12

1928 följande större engagemang:

...... 1,400,000

.... 350,000

.... 960,000

.... 370,000

..... ............ ....................... 2,000,000

... 5,600,000

Någon anledning att för närvarande här räkna med förlust föreligger ej utom

beträffande__-— . För detta och några andra kontor, där mindre engage
mang

finnas, som torde medföra förlust, sättes förlustsiffran till 400,000 kr.

En sammanställning av förenämnda förlustsiffror ger följande resultat:

i gynnsamt fall:

Fastigheter........... 600,000

Aktier............. 2,350,000

Nödlidande fordringar...... 1,500,000

i ogynnsamt fall:

1.400.000

3.150.000

2,000,000

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionnutslcottets memorial Nr 22.

5

E

i gynnsamt fall:

ngagemang:

Biksförbundet med underlyd.

Y appr. . .

andra vid H. K. > . .

» » avd.kontor »__. .

Summa kr

1.500.000

(100,000

400,000

_400,000

7.350.000

i ogynnsamt fall:

1,875,000

2,000,000

800,000

(100,000

400,000

12,225,000

Siffrorna, som i stor utsträckning äro approximativa, hänföra sig till nu

förhandenvarande förhållanden. Den större förlustsiffran är en minimisiffra,

om banken skulle försättas i likvidation och nödgas realisera sina tillgångar.

Den mindre siffran torde ungefärligen svara mot det underskott, varmed en

bank, som vill övertaga Jordbrukarbankens rörelse, bör räkna vid värdering av

tillgångarna.

Omedelbart avskrivningsbehov synes icke vara för handen för annat än aktierna

i M och Y samt några andra aktieposter ävensom för en del nödlidande

fordringar, tillhopa c:a 2,500,000 kronor.

Till att möta dessa avskrivningar och risker finnas reserverade medel, över
-

värde å obligationer samt reservfond..................... kr. 834,000

aktiekapitalet . ....................................... » 20,000,000

Bankens nettovinst före avskrivningar hava under de tre senaste åren varit i

runda tal resp. 1,600,000, 1,800,000 och 1,600,000 kr.

Stockholm den 27 april 1929.

F. von Krusenstjerna.

2) Avskrift.

Protokoll, hållet vid sammanträde med centralstyrelsen

för Aktiebolaget Jordbrukarbanken den 3 mai

1929.

Närvarande: Herrar Insulander, Snellman, Dahlgren, Gustafsson, Henriques,

Jönsson, Bengtsson och Ahlenius.

Generaldirektör Insulander meddelade, att han denna dag kallats till statsministern

och därvid erhållit meddelande, att fråga väckts om försäljning av1

statens intressen i Aktiebolaget Jordbrukarbanken och att man i dylikt syftemål

konfererat med verkställande direktörerna för Stockholms Enskilda Bank,

Skandinaviska Kreditaktiebolaget och Aktiebolaget Svenska Handelsbanken.

Eör fullföljande av dessa förhandlingar ansågs erforderligt, att bankinspektören

lämnade sagda direktörer en orientering angående Jordbrukarbankens

ställning, och önskade statsministern att så skulle ske men ville dessförinnan

inhämta Jordbrukarbankens styrelses förklaring, att styrelsen icke

hade någon erinran emot en dylik åtgärd.

Efter diskussionen i ärendet beslöt styrelsen meddela statsrådet, att styrelsen,

vid det förhållande att från regeringen uttalats ett bestämt önskemål i1

nämnda hänseende, ej ansåg sig kunna annat än för sin del icke lägga hinder

i vägen för att bankinspektören, i den mån han själv ansåg lämpligt och riktigt,

lämnade de tre bankdirektörerna meddelanden om bankens förhållanden.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets memorial Nr 22.

Detta beslut förklarades omedelbart justerat, och uppdrogs åt ordföranden

att lämna finansministern del av detta beslut, vilket omedelbart skedde.

Justerat:

Erik Insulander.

Vidimeras:

G. Dahlgren. G. Ahlenius.

In fidem:

Emil Henriques.

3) Till Statsrådet Herr Professor Nils Wohlin,

Stockholm.

Aktiebolaget Jordbrukarbankens styrelse har i anledning av det meddelande,

styrelsen i går mottog rörande ifrågasatt försäljning av statens aktieinnehav

i banken, ansett sig i styrelsens protokoll böra göra ett uttalande i ärendet,

och tillåter sig styrelsen härmed vördsamt till Eder överlämna närslutna avskrift

av uttalandet i fråga. Stockholm den 4 maj 1929.

Å bankstyrelsens vägnar:

Erik Insulander. G. Dahlgren.

Avskrift.

Protokoll, hållet vid sammanträde med centralstyrelsen

för Aktiebolaget Jordbrukarbanken den 4 ma)

1929.

Närvarande: Herrar Insulander, Snellman, Dahlgren, Gustafsson, Henriques,

Jönsson, Bengtsson och Ahlenius.

§ 1.

Då det på sätt, gårdagens protokoll närmare utvisar, kommit till bankstyrelsens

kännedom, att regeringen hade under övervägande att försälja statens

aktieinnehav i banken, ansåg sig styrelsen böra till protokollet göra följande

uttalande:

Jordbrukarbanken bildades genom övertagande av Svenska Lantmännens

Banks tillgångar och skulder. De uppskattningar, som härvid verkställdes angående

tillgångarnas värde, kommo till synnerligen olika resultat, givetvis i

väsentlig mån beroende på den korta tid, som stod till buds för värderingarnas

åstadkommande. Den vid bankens stiftande tillsatta styrelsen hade icke heller

beretts tillfälle att före börjandet av sitt arbete bilda sig någon egen uppfattning

om bankens ställning, vilken sålunda vid tidpunkten ifråga var styrelsen

fullständigt obekant. Jordbrukarbanken fick emellertid övertaga tillgångarna

efter värden, som visat sig vara betydligt överskattade. Man torde

kunna uppskatta dessa övervärderingar till cirka 12,000,000 kronor, på vilket

belopp banken sålunda icke haft någon ränteinkomst, och vilket belopp

måste intjänas, innan bankens grundfond motsvarades av effektiva värden.

Under de år, som banken drivit sin verksamhet, hava även uppkomna vinster

använts för avskrivningsändamål, vilket givetvis icke varit erforderligt, därest

ovannämnda överskattning och därigenom förefintlig brist icke förelegat. Bankens

vinster, som under normala förhållanden skulle hava varit fullt tillräck
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr g 2,

7

liga alt lämna skälig ränta å det av staten insatta kapitalet, hava, tack vare

den växande omfattningen av bankens rörelse, under de gångna verksamhetsåren

uppgått till belopp, som möjliggjort för banken att it övertagna nödlidande

engagemcnt m. in. avskriva eirka (1,000,000 kronor. Den på grund av

ovannämnda övervärdering kvarstående bristen torde kunna uppskattas till

5 ä (1,000,000 kronor, beroende på vilken uppfattning man byser angående

framtidsutsikterna för vissa av de företag, vari bankens nödlidande engagement

äro tillfinnandes.

Bankstyrelsen har på grund av ovannämnda ekonomiska förhållanden icke

haft möjlighet att utan vidare nedlägga företag, som inneburit riskmoment för

banken, och omedelbart avskriva de förluster, som härigenom skulle framkommit,

utan måst inrikta sig på att söka sanera och tillrättalägga de företag,

vari banken varit intresserad. Detta bar givetvis icke kunnat ske utan avsevärda

ekonomiska uppoffringar, särskilt för de kooperativa lantmannasammanslutningarna,

uppoffringar som i vissa fall varit väsentligt större än de,

med vilka det ursprungligen räknats. Styrelsen har utgått ifrån, att vid bankens

bildande förefintliga brister måste täckas, innan utdelning å aktiekapitalet

kunde lämnas, och bär ansett sig med fog kunna hysa den förhoppningen,

att, därest verksamheten komme att fortsättas under normala förhållanden

ytterligare 3 ä 4 år, bankens portfölj skulle befinna sig i tillfredsställandte

skick och detta läge sålunda vara uppnått. Härigenom skulle även hava skapats

en lämplig utgångspunkt för statsmakternas övervägande av, huruvida

och i så fall på vilket sätt statens intressen i Jordbrukarbanken borde avvecklas.

Styrelsen hade hyst den uppfattningen, att ett dylikt övervägande icke

skulle ifrågakomma förrän vid en tidpunkt, då de jordbruksintressen, vilkas

stödjande varit det väsentliga motivet för statens kapitalinsats i banken, skulle

hava möjlighet och kunnat beredas tillfälle att övertaga banken och sålunda''

bevara det ursprungliga syftemålet med statens kapitalinsats vid bankens bildande,

vilket synts så mycket mera naturligt, som, enligt vad styrelsen under

bankens verksamhet i rikt mått erfarit, förekomsten av en på jordbrukets

speciella intressen inriktad bank inom jordbruksnäringen allmänt hålles för

önskvärd.

Den tidpunkt, då bankstyrelsen förmenat att försäljningsfrågan lämpligen

kunde komma under övervägande, har sålunda ännu icke inträffat, och man torde

kunna utgå ifrån, att, därest en försäljning nu äger rum, de ifrågavarande

lantmannaintressena icke äro i tillfälle att vidtaga några åtgärder för bankens

förvärvande. Därest normala förhållanden vore rådande, synes det därför styrelsen

som om tidpunkten för en eventuell försäljning icke ännu vore för handen.

Den situation, som inträffat genom att bankens insättare i viss utsträckning

under intryck av inom vissa sparbanker inträffade förhållanden blivit uppskrämda

genom i hög grad ovederhäftiga artiklar i en av stockholmstidningarna,

har visserligen skapat en situation, som, därest kampanjen emot banken fortsättes,

kan tänkas föranleda behovet av särskilda åtgärders vidtagande för

undvikande av allt för stora svårigheter för bankens drift, men bankstyrelsen

hade i det längsta velat hoppas, att dessa åtgärder skulle antaga en annan form

än en försäljning av banken.

Därest regeringen likväl anser, att en försäljning nu bör komma till stånd,

tillåter sig styrelsen framhålla nödvändigheten av, att åtgärder vidtagas för

möjliggörande av jordbrukskooperationens fortsatta verksamhet i huvudsak

efter de riktlinjer, efter vilka densamma nu arbetar. Slutligen vill styrelsen

framhålla kravet å skapandet av betryggande garantier för bankens stora personal,

vilken under stundom svåra och uppslitande förhållanden med nit och

intresse städse fullgjort sina åligganden.

Styrelsen beslöt, att utdrag ur detta protokoll skulle tillställas hans excel
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets memorial Nr 22.

lens statsministern samt herr statsrådet och chefen för kungl. finansdepartementet.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

In fidem:

Justerat:

Erik Insulatider.

Emil Henriques.

Vidimeras:

C. G. Segerstråle. G. Dahlgren.

4) ''Avskrift.

Protokoll, hållet vid sammanträde med centralstyrelsen

för Aktiebolaget Jor dbruk arbank eu den 5 maj 1929.

Närvarande: Herrar Insulander, Snellman, Dahlgren, Gustafsson, Henriques,

Jönsson och Ahlenius.

§ 1.

Generaldirektör Insulander anmälde, att statsrådet Wohlin meddelat, att

bankinspektören till honom framfört hemställan från de storbanksdirektörer, med

vilka förhandlingar fördes angående eventuell försäljning av statens aktieinnehav

i Jordhrukarbanken, att närmare detaljerade upplysningar måtte lämnas

dem angående vissa av Jordbrukarbankens större engagemang, samt att finansministern

önskade, att Jordbrukarbankens styrelse skulle lämna sitt medgivande

till att så skedde. I anledning härav beslöt styrelsen förklara, att styrelsen

icke ansåg sig kunna motsätta sig finansministerns således direkt framförda

önskemål, och skulle önskade upplysningar således ställas till vederbörandes

förfogande, varvid styrelsen likväl ansåg, att några närmare upplysningar angående

M. icke borde lämnas, enär åtminstone två av storbankerna finansierade

direkt med M. konkurrerande företag. Generaldirektör Insulander upplyste,

att förhandlingarna nu fördes icke endast med de i tidigare protokoll

omförmälda direktörerna utan även med representant för Aktiebolaget Göteborgs

bank.

Ovanstående beslut förklarades omedelbart justerat.

In fidem:

Justerat:

Erik Insulander.

Vidimeras:

Emil Henriques. B. Ekstam.

Emil Henriques.

5) Avskrift.

Protokoll, hållet vid sammanträde med centralstyrelsen

för Aktiebolaget Jordbrukarbanken den 6 maj 1929.

Närvarande: Herrar Insulander, Snellman, Dahlgren, Gustafsson, Henriques,

Jönsson, Bengtsson och Ahlenius.

§ 1.

Generaldirektör Insulander anmälde, att det medgivande, som styrelsen vid

gårdagens sammanträde lämnat beträffande vissa upplysningars ställande till

storbankschefernas förfogande, icke ansetts tillfyllestgörande för att dessa

skulle kunna bilda sig en uppfattning angående värdet av Jordbrukarbankens

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr g$t.

9

tillgångar, och hade framställning av direktörerna ifråga diirför gjorts till finansministern,

att bankens samtliga engagemang skulle ställas till förfogande.

Finansministern hade förklarat, att han önskade att styrelsen tillmötesgick

denna framställning. Då styrelsen icke ansåg sig kunna motsätta sig det av

finansministern sålunda framförda kravet, beslöt styrelesn på så sätt bifalla

framställningen, att alla de upplysningar, som kunde anses erforderliga för

förhandlingarnas genomförande och icke kunde anses som tydligen skadande

tredje mans rätt, skulle ställas till vederbörandes förfogande.

In fidem:

Emil Henriques.

Justerat:

Erik Insulander.

Vidimeras:

Emil Henriques. B. Ekstam.

6) P. M.

rörande värdet av hypoteket för aktiebolaget Stockholms hypotekskassas

utav aktiebolaget Jordbrukarbanken upplagda obligationslån.

Som ledning för värderingen ha lagts inom banken upprättade förteckningar

över säkerheterna, sådana de befunnits vid inventering den 16 nästlidne april,

vid vilken inventering närvarit såväl allmänna ombudet som en ledamot i kassans

styrelse och en representant för banken.

Säkerheten för obligationslånet av den 1 oktober 1926 med en återstående

skuld å kr. 969,000 synes tillräcklig, vilket även synes vara förhållandet beträffande

säkerheten för lånet av den 15 december 1927 med ett utelöpande

oamorterat lånebelopp å kr. 1,482,000.

Säkerheten för obligationslånet av 31 januari 1927 med en återstående skuld

å kr. 1,938,000 synes däremot till den del eller kr. 216,046, den utgöres av inteckningar

i fastigheter inom Mälarhöjdens område, förete eu brist å c:a

100,000 kr.

Bristen i säkerheten för obligationslånet av den 30 juni 1928 med ett skuldbelopp

å kr. 1,000,000, vilken säkerhet helt utgöres av inteckningar i fastigheter

inom nyssnämnda område, synes kunna skattas till 125,000 ä 150,000 kr.

Nämnda brister hava beräknats med hänsyn till en otillfredsställande räntabilitet

å och erforderliga kostnader i och för färdigställande av ett flertal utav

fastighetsaktiebolaget Mälarhöjden ägda fastigheter.

Slutligen kan tilläggas att i ett bankens direkta lån å kr. 508,000 till kassan

synes föreligga en brist å i runt tal kr. 15,000, varemot kunna sättas kassans i

banken å checkräkning innestående medel kr. 14,400.

Stockholm den 7 maj 1929.

A. Dahlin.

7) Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. finansdepartementet, N. Wohlin.

Av regeringen anmodade att avlämna ett köpeanbud å aktierna i Aktiebolaget

Jordbrukarbanken få vi härmed meddela, att vi efter av delegerade verkställd

granskning av bankens ställning funnit, att av dess till 20 miljoner kronor uppgående

aktiekapital minst kr. 12,000,000:— måtte anses vara med säkerhet

förlorade. Vi hålla emellertid före, att försiktigtvis dessutom kr. 3,000,000: —

böra avsättas för mötande av förlustrisker, som icke inberäknats i förenämnda

siffra.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets memorial Nr 22.

Därvid hava vi icke beräknat någon förlust å bankens engagemang med riksförbundet

och dess olika centralförbund och lokalföreningar, ej heller tagit

hänsyn till de förluster, som kunna uppkomma för banken i samband med dess

mellanhavanden med Aktiebolaget Stockholms Hypotekskassa.

Under förutsättning att förbindelserna med riksförbundet jämte underorganisationer

kunna bliva banken avlyftade, exempelvis tills vidare genom riksbankens

försorg, samt att handläggandet av, respektive ansvaret för de från

bankens förbindelser med Aktiebolaget Stockholms Hypotekskassa eventuellt

uppkommande åtgärder, kostnader och förluster övertages av exempelvis Aktiebolaget

Kreditkassan av 1922, vilja vi emellertid härmed förklara oss beredda

1) att för aktierna i Aktiebolaget Jordbrukarbanken erlägga ett pris av 50 %

eller kr. 10,000,000:— att med kr. 2,000,000: — årligen utan ränta gäldas

under loppet av fem år;

2) att garantera bankens insättare full likvid jämte ränta för deras fordringar;

3) att i syfte att skapa former för en lugn avveckling av bankens rörelse ut
fylla

dess enligt förestående till kr. 5,000,000:— nedsatta aktiekapital

genom inbetalning av nya kr. 15,000,000: — till dess nuvarande belopp

av kr. 20,000,000: —.

Detta vårt erbjudande göres under förutsättning att åt ärendet ägnas möjligast

skyndsamma behandling och är bindande endast för det fall, att bankens

ställning vid tiden för avtalets slutliga träffande icke i nämnvärd mån förändrats

i förhållande till vad den i dag utvisar. Stockholm den 7 maj 1929.

Aktiebolaget Göteborgs Bank. Aktiebolaget Svenska Handelsbanken.

Gust. Ekman. Helmer Stén.

Aktiebolaget Sydsvenska Banken.

E. Berglöf.

Skandinaviska Kreditaktiebolaget.

O. Rydbeck.

Stockholms Enskilda Bank.

M. Wallenberg Jr.

Sundsvalls Enskilda Bank.

H. Salén.

Uplands Enskilda Bank.

Carl Ameln.

Enskilda Banken i Venersborg.

C. R. von Matern.

Skaraborgs Enskilda Bank.

F. Blomdahl.

Stockholms Intecknings Garanti

Aktiebolag.

G. Lagercrantz.

Södermanlands Enskilda Bank.

L. O. Hessner.

Östergötlands Enskilda Bank.

A. Holm.

8) Herr Statsrådet Nils Wohlin.

Av regeringen anmodade att avlämna ett köpeanbud å aktierna i Aktiebolaget

Jordbrukarbanken få nedan förtecknade banker härmed meddela, att vi

efter av delegerade verkställd granskning av bankens ställning funnit, att

av dess till 20 miljoner kronor uppgående aktiekapital minst kr. 12,000,000: —

måste anses vara med säkerhet förlorade. Yi hålla emellertid före, att försiktigtvis

dessutom kronor 3,000,000: — böra avsättas för mötande av förlustrisker,

som icke inberäknats i förenämnda siffra.

Därvid hava vi icke beräknat någon förlust å bankens engagemang med Riksförbundet

och dess olika centralförbund och lokalföreningar, ej heller tagit

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstituiionsutskoltets memorial Nr 22.

11

hänsyn till de förluster, som kunna uppkomma för banken i samband med dess

mellanhavanden med Aktiebolaget Stockholms Hypotekskassa.

Under förutsättning att förbindelserna med Riksförbundet jämte underorganisationer

kunna bliva banken avlyftade samt att handläggandet av resp.

ansvaret för de från bankens förbindelser med Aktiebolaget Stockholms Hypotekskassa

eventuellt uppkommande åtgärder, kostnader och förluster övertagas

av exempelvis Aktiebolaget Kreditkassan av 1922, vilja vi emellertid

härmed förklara oss beredda

1) att för aktierna i Aktiebolaget Jordbrukarbanken erlägga ett pris av

50 % eller kr. 10,000,000:— att med kr. 2,000,000:— årligen utan ränta

gäldas under loppet av fem år;

2) att garantera bankens insättare full likvid jämte ränta för deras fordringar

;

3) att utfjdla dess enligt förestående till kr. 5,000,000:— nedsatta aktiekapital

genom inbetalning av nya kr. 15,000,000:— till dess nuvarande

belopp av kr. 20,000,000:—.

Detta vårt erbjudande göres under förutsättning att åt ärendet ägnas möjligast

skyndsamma behandling och är bindande endast för det fall, att bankens

ställning vid tiden för avtalets slutliga träffande icke i nämnvärd mån förändrats

i förhållande till vad den i dag utvisar.

Erbjudandet göres å följande bankers vägnar; nämligen Aktiebolaget Göteborgs

Bank, Aktiebolaget Svenska Handelsbanken, Aktiebolaget Sydsvenska

Banken, Enskilda Banken i Venersborg, Skandinaviska Kreditaktiebolaget,

Skaraborgs Enskilda Bank, Stockholms Enskilda Bank, Stockholms Intecknings

Garantiaktiebolag, Sundsvalls Enskilda Bank, Södermanlands Enskilda

Bank, Uplands Enskilda Bank och Östergötlands Enskilda Bank.

Stockholm den den 8 maj 1929.

Aktiebolaget Svenska Handelsbanken.

Helmer Slén.

9) Y. P. M.

angående eventuell försäljning av aktierna i A. B. Jordbrukarbanken.

Såsom motförslag mot det av affärsbankerna avgivna köpeanbud å aktierna

i A.-B. Jordbrukarbanken föreslås följande villkor från statsmakternas sida

för en försäljning:

l:o) Köpet skall omfatta Jordbrukarbanken med alla dess engagemang och

sålunda jämväl inkludera förbindelserna med Svenska Lantmännens Riksförbund

och dess underorganisationer.

Däremot bibehålies det av bankerna föreslagna villkoret, att handläggandet

av och ansvaret för Jordbrukarbankens förbindelser med A.-B. Stockholms

Hypotekskassa övertagas av A.-B. Kreditkassan av 1922.

2:o) Priset för aktierna fixeras till kr. 10,000,000, att med kr. 2,000,000

årligen utan ränta gäldas under loppet av fyra år.

3:o) Bankerna garantera Jordbrukarbankens insättare full likvid jämte ränta

för deras fordringar.

4:o) För att tillgodose Riksförbundets behov av rörelsekapital förbinda sig

bankerna att låta Jordbrukarbanken tillhandahålla Riksförbundet och eller

Centralföreningarna ett förlagslån å 3,000,000 kr. med betalningsrätt efter för
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets memorial Nr SS.

bundets övriga skulder och ansvarsförbindelser men före medlemsreverserna,

lånet bundet räntefritt i tio år för att därefter jämte 5 % ränta återbetalas med

en femtedel årligen under påföljande fem år.

5:o) Bankerna förbinda sig att för nya växlar, som diskonteras för Riksförbundet

eller dess underorganisationer, hålla en räntesats, som med högst

1h % överstiger gällande diskonto, vare sig diskonteringen sker i Jordbrukarbanken

eller annan till köparkonsortiet ansluten bank. Detta åtagande skall

gälla för en tid av tio år.

6:o) Såsom en viss kompensation för dessa bankernas åtaganden gentemot

Riksförbundet erhåller Jordbrukarbanken eller de andra till köparekonsortiet

anslutna banker, som övertaga Riksförbundets föibindelser, av riksbanken för

en tid av tio år ett returdiskonto av 2 % under gällande diskonto å ett belopp

av 10.000,000 kr.

7:o) Bankerna nedskriva Jordbrukarbankens aktiekapital till 5,000,000 kr.

genom avskrivningar och uppläggande av delkrederefond på sätt de finna

lämpligt samt utfylla därefter det nedsatta aktiekapitalet genom inbetalning

av nya kr. 15,000,000 till dess nuvarande belopp av kr. 20,000.000.

Stockholm den 10 maj 1920.

10) Avskrift.

Protokoll, hållet vid sammanträde med centralstyrelsen

för Aktiebolaget Jordbrukarbanken den 13 maj

1929.

Närvarande: Herrar Insulander, Snellman, Dahlgren, Gustafsson, Hen
riques,

Jönsson, Bengtsson och Ahlenius.

§ I
Anmäldes

att styrelsen denna dag varit kallad till allmän statsrådsberedning

samt att ordföranden i anledning härav anmodat bankens verkställande direktör

och ombudsman att jämte honom och vice ordföranden iakttaga inställelse. Vice

ordföranden hade på grund av opasslighet varit förhindrad inställa sig, vadan

bankstyrelsen vid statsrådsberedningen företrätts av ordföranden, verkställande

direktören och ombudsmannen. Hans excellens statsministern hade härvid

begärt upplysning om, vilka större engagement, som styrelsen ansåge särskilt

betungande för banken, och huru stora förluster, som styrelsen ansåge att dessa

engagement kunde beräknas medföra. Frågan hade på given anledning besvarats

av ombudsmannen, som därvid framhållit, att under nu ifrågavarande kategori

borde hänföras tre av bankens större engagement, nämligen Aktiebolaget

M., Aktiebolaget Y. och herr — — —. Hur stora förlusterna å dessa engagement

kunde komma att bliva, vore givetvis svårt att beräkna, då detta i väsentlig

grad kunde bliva beroende av konjunkturerna inom de olika områden, som

berördes av engagementen i fråga, men att, därest man ville räkna ytterst försiktigt,

styrelsen ansåge att man kunde beräkna förlusterna till sammanlagt

5,500,000 kronor, varav skäligen i så fall borde beräknas 3,000,000 kronor å

Aktiebolaget M., 1,500,000 kronor å Aktiebolaget Y. samt 1,000,000 kronor å

engagementet med herr---. Något omedelbart avskrivningsbehov av den
na

omfattning förelåg visserligen icke, men styrelsen ansåge, att försiktigheten

krävde, att man räknade med en dylik förlustrisk.

På fråga av herr finansministern, huruvida icke styrelsen med hänsyn till

ovannämnda förhållande ansett skäl föreligga att till bolagsstämman lämna så
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr SS.

13

dant meddelande, varom § 91 i lagen om bankrörelse närmare förmäler, förklarade

ombudsmannen, att, då de ifrågavarande engagementen, som övertagits

från Svenska Lantmännens Bank, icke avvecklats och för övrigt heller

icke varit avsedda att avvecklas inom de närmaste åren, det icke kunnat anses,

att banken å dessa engagement lidit några förluster och att sålunda formellt

skäl saknats att tillämpa nämnda stadgande. Det faktum, att vid bankens bildande

icke oväsentliga överskattningar av vissa övertagna engagements värden

skett, vore ett förhållande, som bankstyrelsen under bankens verksamhetstid

undan för undan haft tillfälle konstatera, men bankstyrelsen hade i överensstämmelse

med de av riksdagen vid bankens bildande lämnade direktiven ansett

sin uppgift vara att söka så småningom avveckla dylika engagement och

hade jämväl haft tillfälle framlägga situationen för vissa tidigare fungerande

finansministrar, vilka delat denna styrelsens uppfattning.

Styrelsen bekräftade, att den uppfattning, varåt ombudsmannen sålunda inför

statsrådsberedningen givit uttryck, delades av styrelsens ledamöter.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

In fidem

Justerat:

Emil Henriques.

Erik Insulander.

Vidimeras:

Emil Henriques. C. G. Segerstråle.

11) Avskrift.

Till herr Statsrådet Nils Wohlin.

I det styrelseprotokoll för den 4 maj 1929, varav styrelsen för Aktiebolaget

Jordbrukarbanken haft äran tidigare tillställa herr statsrådet en avskrift, uttalade

styrelsen att, därest den presskampanj, som igångsatts mot banken,

komme att fortsättas, särskilda åtgärder för insättamas lugnande voro erforderliga

för undvikande av allt för stora svårigheter för bankens drift. Styrelsens

ordförande har även haft tillfälle att för herr statsrådet understryka

situationens allvar, därest angreppen i pressen fortsattes och insättarna härigenom

bleve ytterligare uppskrämda. Läget för banken har nu ytterligare

försvårats därigenom, att allehanda okontrollerbara rykten offentliggöras i tidningarna

beträffande de undersökningar angående bankens ställning, som uppgivas

hava verkställts av ifrågasatta köpare av statens aktieinnehav i densamma,

och det resultat, som härvid skulle framkommit. I tidningen Stockholms

Dagblad ifrågasattes öppet, huruvida insättarnas medel äro säkerställda,

och denna tidnings alarmartiklar, som i rätt stor utsträckning återgivas i landsortspressen,

hava på sista tiden åstadkommit en oro bland insättarna, som nu

närmar sig panikstadiet. Bankstyrelsen, som icke känner resultatet av ovannämnda

undersökningar, vet dock, att bankens ställning icke är sådan, att någon

som helst risk kan anses föreligga för insättarna. Detta förhållande inverkar

emellertid icke på att, därest icke omedelbart något effektivt åtgöres för

insättarnas lugnande, banken kan bliva nödsakad stänga på grund av brist på

likvida medel. I dag har stark rusning bland insättarna gjort sig märkbar,

särskilt i landsorten, och därest densamma fortsätter, kan banken icke hållas

öppen någon längre tid. Bankstyrelsen har ansett sig skyldig att för herr

statsrådet utan dröjsmål framlägga den hotande situationen, under vördsam

anhållan tillika, att från herr statsrådets sida — det enda håll, varifrån nu
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets memorial Nr 22.

mera något lugnande inflytande lär kunna utgå — åtgärder vidtagas för hejdande

av den rusning från insättarnas sida, som tagit sin början och vars

fortsättande banken endast kort tid torde kunna motstå.

Stockholm den 14 maj 1929.

Å bankstyrelsens vägnar:

Erik Insulander. G. Dahlgren.

Vidimeras:

C. G. Segerstråle. G. Dahlgren.

12) Pressmeddelande beslutat den 14 maj.

Enligt vad T. T. av chefen för finansdepartementet inhämtat, har Kungl.

Maj:t under måndagen beslutat proposition till riksdagen rörande Jordbrukarbanken.

Propositionen, som torde komma att avlämnas möjligen redan under

onsdagen, avser åtgärder av natur att undanröja den framkomna oron bland

bankens insättare.

13) Stockholm den 14 maj 1929.

Herr statsrådet m. m. N. Wohlin.

På anmodan av herr statsrådet avlämnade ett antal banker den 8 i denna

månad till herr statsrådet ett anbud på förvärvandet av de staten tillhöriga aktierna

i Aktiebolaget Jordbrukarbanken.

Sedan herr statsrådet tillkännagivit, att anbudet icke syntes kunna oförändrat

antagas, hava undertecknade den 12 dennes ytterligare samTått i frågan.

Till bekräftande av vad vi sistnämnda dag muntligen delgivit herr statsrådet

önska vi härigenom meddela, att vi vid vårt sammanträde voro ense om

att, med beaktande av de av herr statsrådet framförda synpunkterna, söka

åstadkomma följande ändring i det tidigare avlämnade anbudet.

Till en början skulle Svenska Lantmännens Riksförbunds ställning stärkas

på två vägar. Dels skulle genom försorg av de banker, som komme att förvärva

de ovanberörda aktierna, riksförbundet omedelbart befrias från betalningsskyldighet

för skuldförbindelser till ett belopp av två miljoner kronor.

Dels skulle genom tillmötesgående av riksbanken åt riksförbundet åstadkommas

en delcrederefond på så sätt, att den eller de banker, hos vilka riksförbundet

komme att hava sina affärer, finge hos riksbanken under tio år åtnjuta ett

returdiskonto på rediskonterade växlar å 15 miljoner kronor samt att vad som

genom returdiskontot erhölles avsattes för riksförbundets räkning. Sedan klarhet

vunnits, att nu nämnda lättnader för riksförbundet skulle kunna åstadkommas,

skulle förhandling med riksförbundet upptagas angående lämpligt

kreditavtal mellan förbundet och den eller de banker, som kunde ifrågakomma

för handhavandet av riksförbundets bankaffärer.

Vi vilja tillägga, att vi hade förvissat oss om, att under de angivna förutsättningarna

lämplig bankförbindelse kunde bliva riksförbundet erbjuden.

Högaktningsfullt

Helmer Stén.

M. Wallenberg Jr.

H. Lauritzen.

G. W. Söderberg.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 22.

15

Med föranledande av innehållet i de under 2) och 7) här ovan intagna handlingar

avlät konstitutionsutskottet den 27 maj 1929, i den ordning, § 46 riksdagsordningen

angiver, till vederbörande statsråd följande skrivelse:

»I de handlingar, som till konstitutionsutskottet överlämnats i anledning av

dess skrivelse den 24 innevarande maj månad, uppgives, att AB. Göteborgs

Bank, AB. Svenska Handelsbanken, AB. Sydsvenska Banken, AB. Enskilda

Banken i Vänersborg, Skandinaviska Kreditaktiebolaget, Skaraborgs Enskilda

Bank, Stockholms Enskilda Bank, Stockholms Intecknings Garanti Aktiebolag,

Sundsvalls Enskilda Bank, Södermanlands Enskilda Bank, Uplands

Enskilda Bank, Östergötlands Enskilda Bank för några veckor sedan blivit

’av regeringen anmodade att avlämna ett köpeanbud å aktierna i Aktiebolaget

J ordbrukarbanken’.

Om formen för och innehållet av denna anmodan från regeringens sida har

någon närmare upplysning icke stått att erhålla i de till konstitutionsutskottet

överlämnade handlingarna, liksom ej heller i de överlämnade utdragen ur

statsrådsprotokollen omtalas, att någon föredragning skett eller något Kungl.

Maj:ts beslut fattats i dylikt avseende.

Utöver de citerade orden, som förekomma i de av ovannämnda bankinstitut

avgivna svarsskrivelser, synes frågan om sättet för inledande av ifrågavarande

förhandlingar med berörda bankinslitut uti de till konstitutionsutskottet överlämnade

handlingarna endast vara berörd i ett Protokoll, hållet vid sammanträde

med centralstyrelsen för Aktiebolaget Jordbrukarbanken den 3 maj 1929,

§ 1, däri det heter: ''Generaldirektör Insulander meddelade, att han denna dag

kallats till statsministern och därvid erhållit meddelande, att fråga väckts om

försäljning av statens intressen i Aktiebolaget Jordbrukarbanken och att man

i dylikt syftemål konfererat med verkställande direktörerna för Stockholms

Enskilda Bank, Skandinaviska Kreditaktiebolaget och Aktiebolaget Svenska

Handelsbanken.’

På uppdrag av konstitutionsutskottet och å dess vägnar har jag fördenskull

äran hos herr statsrådet anhålla om benägen åtgärd för överlämnande till konstitutionsutskottet

av handlingar eller upplysningar, varav full klarhet kan

vinnas i avseende å innehållet av och formen för den framställning, som i ovan

berört syfte av Kungl. Maj:ts regering blivit gjord till vissa bankinstitut i

huvudstaden och å andra orter. Stockholm den 27 maj 1929.»

Såsom svar härå erhöll konstitutionsutskottet en av statsrådet och chefen

för finansdepartementet den 27 maj 1929 dagtecknad skrivelse av följande lydelse

:

»I skrivelse av denna dag har herr ordföranden anhållit om åtgärd för överlämnande

till konstitutionsutskottet av handlingar eller upplysningar, varav

full klarhet kan vinnas i avseende å innehållet av och formen för den framställning,

som i det i skrivelsen berörda syfte av Kungl. Maj:ts regering blivit

gjord till vissa bankinstitut i huvudstaden och å andra orter.

I anledning härav har jag äran meddela, att något Kungl. Maj:ts beslut

eller eljest några handlingar till belysande av det angivna spörsmålet icke finnas.

Såsom ett led i den av chefen för finansdepartementet företagna utredningen

i ärendet angående olika lösningar gjordes, sedan ärendet upptagits till

behandling i s. k. allmän beredning, en muntlig framställning till verkställande

direktörerna för Stockholms Enskilda bank, Skandinaviska Kredit Aktiebolaget

och Aktiebolaget Svenska Handelsbanken att undersöka, huruvida

och under vilka villkor privata banker skulle kunna befinnas villiga att förvärva

statens aktieinnehav i Aktiebolaget Jordbrukarbanken. Kungl. Maj ds

enda beslut i saken avser propositionens avlåtande. Stockholm den 27 mai

1929.»

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Konstitutionsutskottets memorial Nr 22.

Med föranledande av innehållet i det under 10) här ovan intagna protokollet

anhöll konstitutionsutskottet den 27 maj 1929 hos vederbörande statsråd, att

till utskottet måtte överlämnas de styrelsens för Aktiebolaget Jordbrukarbanken

protokoll eller eljest i bankens arkiv förvarade handlingar, som kunde lämna

upplysningar om de tillfällen, då bankstyrelsen, enligt meddelande i styrelsens

protokoll av den 13 maj 1929, framlagt bankens situation för vissa tidigare

fungerande finansministrar och om vad vid dessa konferenser med sagda

finansministrar förekommit.

I anledning härav anförde bankstyrelsens ordförande i en den 27 maj 1929

dagtecknad, till statsrådet Wohlin ställd och av denne till utskottet överlämnad

skrivelse följande:

»I anledning av herr statsrådets skrivelse av innevarande dag med anmodan

om överlämnande av i skrivelse från ordföranden i riksdagens konstitutionsutskott

av den 27 maj 1929 avsedda protokoll eller handlingar får jag vördsamt

meddela, att några handlingar eller protokoll, som kunna lämna närmare

upplysning om de tillfällen, då bankstyrelsen framlagt bankens situation för

vissa tidigare finansministrar, icke finnas. De tillfällen, varå bankstyrelsen

i sitt protokoll av den 13 maj 1929 syftar, ha varit, dels de förhandlingar,

som under våren 1924 fördes med dåvarande finansminister K. J. Beskow och

Aktiebolaget Kreditkassan angående ordnandet av vissa Sulfitaktiebolaget

Götas engagement hos Kreditkassan, vid vilket tillfälle styrelsen hade anledning

att för finansministern framlägga bankens ställning, dels det tillfälle,

då bankens verkställande direktör till finansminister F. V. Thorsson överlämnade

bankens bokslut för år 1924.»

Utskottets

yttrande.

Enligt utskottets mening ger chefens för finansdepartementet behandling av

föreliggande ärende anledning till erinringar.

Till en början måste utskottet såsom synnerligen egendomligt anse, att departementschefen

icke vidtagit någon som helst åtgärd för att lugna den redan

under senare hälften av april utbrutna paniken ibland Jordbrukarbankens insättare.

Åtminstone sedan bankinspektören — den ämbetsman, som för hithörande

ärendens sakkunniga bedömande står till Kungl. Maj:ts förfogande —

den 29 april avgivit sin P. M., borde departementschefen haft sådana utgångspunkter

för bedömande av bankens ställning, att han kunnat vidtaga åtgärder

för att motverka oron bland bankens insättare och de därav föranledda stora

uttagen av insatt kapital. I varje fall lärer departementschefen kunnat söka

erhålla fäst grund för utfärdandet av en lugnande förklaring eller för vidtagandet

av andra åtgärder i förutnämnda syfte genom att på lämpligt sätt söka

närmare kontakt med riksdagen och de olika meningsriktningarna inom densamma.

Detta borde hava varit så mycket mera påkallat, som Jordbrukarbanken

tillkommit genom en särskild stödaktion från den anslagsbeviljande statsmakten

och en olycklig utveckling av bankens ekonomi på ett kännbart sätt

måste påverka statens finanser.

Den anmärkta underlåtenheten att söka lugna bankens insättare förstörde

från början utsikterna för en för staten förmånlig försäljningsaktion. Men

s. 17 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr SS.

17

jämväl tillvägagångssättet vid försäljningsförhandlingarna ger anledning till

befogade anmärkningar.

Frågan om försäljning av statens aktier i Jordbrukarbanken liar inför Kungl.

Maj :t endast omförmälts i samband med föredragningen av propositionen om

visst stöd åt samma bank. Varken vid beredningen av sagda proposition eller

vid den tidigare handläggningen av försäljningsfrågan har departementschefen

i tillräcklig utsträckning inhämtat yttranden från myndigheter och från de

institutioner, vilkas intressen av frågan berörts. Chefen för finansdepartementet

har sålunda vid försäljningsfrågans upptagande icke aktat nödigt att

angående lämpligheten av ett sådant steg infordra yttrande vare sig från Jordbrukarbankens

styrelse eller från bankinspektören. Särskilt finner emellertid

utskottet departementschefens förfarande beträffande bekantgörande av Jordbrukarbankens

portfölj vara anmärkningsvärt. Trots bankstyrelsens uttalade

betänkligheter har departementschefen föranlett bankstyrelsen att icke

motsätta sig kravet, att privatbankernas representanter finge granska portföljen.

Dessa departementschefens åtgärder hava knappast varit berättigade, innan

departementschefen förvissat sig därom, att Kungl. Maj:t och riksdagen vore

ense om lämpligheten att vid denna tidpunkt försöka försälja aktierna.

Av vad sålunda förekommit synes det utskottet vara ådagalagt, att statsrådet

och chefen för finansdepartementet i sina mått och steg vid detta

ärendes behandling brustit i skicklighet samt icke iakttagit rikets sannskyldiga

nytta, vadan utskottet får hos riksdagen mot honom göra

anmälan enligt § 107 regeringsformen.

Stockholm den 30 maj 1929.

På konstitutionsutskottets vägnar:

K. von GEIJER.

Närvarande: Herrar von Geijer, Sävström, Strömberg, David Bergström, Thulin,

G. TF. Hansson, Hellberg, Ljunglund., Larsén, Sundberg, Alexander Nilsson, Magnusson

i Tumhult, Engberg, Jansson i Edsbäcken**, Persson i Trången, Forssell,

Laurén*, Norling i Lesjöfors, Björck i Kristianstad och Västberg.

* Ej närvarande vid memorialets justering.

** Avstod från att rösta vid ärendets avgörande.

Bihang till riksdagens protokoll 19S9. 6 samt. 15 häft. (Nr SS.)

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Konstitutionsutskottets memorial Nr SS.

Reservation

av herrar von Geijer, Ljunglund, Sundberg, Magnusson i Tumhult, Forssell,

Laurén och Björck i Kristianstad, som ansett, att utskottets yttrande bort hava

följande lydelse:

Enligt utdrag av protokollet hos riksdagens första kammare för den 22 maj

1929 har kammaren till konstitutionsutskottet remitterat en av herr Möller, i

den ordning 57 § riksdagsordningen föreskriver, gjord anmälan, vilken vid

öppnandet av det förseglade konvolut, som avlämnats vid anmälans framställande,

befanns vara av detta innehåll:

Till Riksdagens Konstitutionsutskott.

Lördagen den 20 april påbörjades i en huvudstadstidning en artikelserie angående

Jordbrukarbanken av synnerligen sensationell beskaffenhet. Av det

sakförhållandet, att banken i vanlig bankmässig ordning förmedlat ett obligationslån

för A. B. Stockholms Hypotekskassa, begagnade sig tidningen för varjehanda

försåtliga antydningar om att banken på ett eller annat sätt vore indragen

i den allmänna sparbankskraschen. I tidningens nummer för den 20,

21, 25 och 28 april pågick denna mot banken öppnade kampanj. Påföljden visade

sig redan måndagen den 22 april, då uttagningar av insatta medel i stor

utsträckning ägde rum. »ljusningen» fortsatte de påföljande dagarna, så att

vid veckans slut ungefär 8 miljoner kronor av insatta medel uttagits eller uppsagts.

Ehuru bankens ställning enligt oemotsagda uppgifter efter statens övertagande

av aktiemajoriteten i hög grad förbättrats, kunde den givetvis —— lika

litet som någon annan bank med motsvarande aktiekapital och omslutning

stå oberörd av en sådan massuttagning av innestående medel.

I den bekymmersamma ställning, som sålunda inträtt, sökte medlemmar av

bankens styrelse -— styrelsens ordförande redan den 20 april — kontakt med

statsrådet och chefen för finansdepartementet för att rådgöra om situationen

och om möjligt från hans eller regeringens sida erhålla en för insättarna lugnande

förklaring. Flera av styrelsens ledamöter uppgivas ej ens ha erhållit

företräde för finansministern. Någon åtgärd från hans sida för att lugna, insättama

förspordes icke, och uttagningarna fortforo därför, i sådan omfattning,

att de närmade sig 20 miljoner kronor. Efter denna overksamhet från finansministerns

sida kom den 8 sistlidne maj en hänvändelse från regeringshåll till

bankstyrelsens ordförande, däri denne erhöll meddelande om att bankens försäljande

till ett konsortium av privatbanker inom regeringen övervägdes, och

meddelades därför, att ombud för Stockholms enskilda bank, Skandinaviska

kreditaktiebolaget och A. B. Svenska Handelsbanken borde erhålla del av en

av bankinspektören verkställd undersökning beträffande bankens ställning

Den närmare innebörden i enskildheter av denna hänvändelse torde till äventyrs

kunna inhämtas av Jordbrukarbankens styrelses protokoll.

Den 5 maj beordrades styrelsen, enligt i pressen synliga uppgifter, att bereda

privatbankernas ombud — nu utökade med ombud för A. B. Göteborgs

bank — tillfälle att granska de större engagemangen i bankens portfölj.

Den 6 maj utsträcktes, jämväl på finansministerns hemställan, privatbankernas

befogenhet till att granska bankens samtliga engagemang. Denna

granskning ägde rum å Svenska bankföreningens lokaler samma dag. Det uppgives,

att ett 10-tal representanter för ifrågavarande banker deltagit i gransk
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Konstitutionxutskottets memorial Nr 22.

19

ningen. Påföljande dag torde ett sammanträde, gemensamt för ombud från

storbankerna och ett större antal mindre privatbanker ha hållits.

Rykten om en förestående försäljning av statens aktieinnehav i Jordbrukarbanken

sökte sig under tiden ut till pressen. Måndagen den 13 dennes innehöll

förut åsyftade huvudstadstidning en ny alarmartikel, vari t. o. m. insättarna

i banken uppskrämdes med utsikten att deras innestående medel kunde komma

i fara. Påföljden blev den 14 maj ny »rusning» av insättama, särskilt

i landsorten.

Först denna dag tog en medlem av regeringen till orda, i det att statsministern

genom omedelbart svar på en i andra kammaren väckt interpellation

avgav den lugnande förklaring i fråga om säkerhet för insättarnas medel, som

varit på sin plats långt tidigare.

Efter min uppfattning föreligga i anledning av vad som inträffat följande

skäl till anmärkningar mot statsrådet Wohlin:

1 :o) Genom underlåtenhet att något åtgöra till lugnande av stämningen

bland bankens insättare måste han anses i väsentlig mån ansvarig för de väldiga

kapitaluttag, som skett i banken med därav följande underminering av

bankens ställning. Mer än 20 miljoner kronor ha uttagits under de gångna

veckorna, och banken har förlorat, kanske för avsevärd tid framåt eller alltid,

en värdefull del av sitt klientel. Vare sig han haft för avsikt att föreslå en

försäljning av ''statens aktieinnehav i banken eller — som nu blivit fallet — en

stödaktion för densamma, är tillvägagångssättet lika fördärvbringande. Den

värdeminskning, som banken undergått, drabbar staten såsom ägare av banken.

Jag hemställer därför, att konstitutionsutskottet av här angivna skäl

mot honom framställer anmärkning enligt 107 § R.F.

2 :o) Genom finansministerns ingripande — vars konstitutionella natur först

torde kunna fastslås, sedan handlingarna i målet gjorts tillgängliga -—- har tillfälle

beretts en stor del av de med Jordbrukarbanken konkurrerande privatbankernas

direktörer och tjänstemän att erhålla minutiös kännedom om Jordbrukarbankens

kundkrets och åtskilligt annat, som eljest är kringgärdat med

strängaste sekretess. Skadan härav kan knappast överblickas. En undersökning

torde giva vid handen, att banken redan fått på olika sätt känna verkningarna

av att bankens portfölj på detta sätt blivit utlämnad till konkurrentbankernas

kännedom. De av finansministern i detta hänseende vidtagna åtgärderna

torde hemfalla under 107 § R.F.

3:o) Slutligen torde undersökning böra verkställas, huruvida finansministern

i sina under 2 ro) om förm älda åtgöranden iakttagit konstitutionella former. För

den händelse så icke skulle vara fallet, föreligger jämväl av detta skäl anledning

till anmärkning.

Stockholm den 23 maj 1929.

Gustav Möller.

Vidare har enligt utdrag av protokoll hos riksdagens andra kammare för den

22 maj 1929, kammaren till konstitutionsutskottet remitterat en av herr Flyg,

i den ordning 57 § riksdagsordningen föreskriver, gjord anmälan mot statsrådet

och chefen för finansdepartementet, vilken anmälan vid öppnandet av det

förseglade konvolut, som vid anmälans framställande avlämnats, befanns vara

av denna lydelse:

Till riksdagens konstitutimsutskott.

I en till riksdagen avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit en stödaktion

för Aktiebolaget Jordbrukarebanken. Det är en allmän uppfattning

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

- Konstitutionsutskottets memorial Nr

att behovet av denna stödaktion uppstått icke minst genom det sätt varpå

statsrådet och chefen för finansdepartementet har uppträtt inför det anfall,

som från vissa storfinansiella kretsar levererats mot Jordbrukarebanken. I

den av dessa finansiella kretsar ägda Stockholms Dagblad upplades en råd av

artiklar med syfte att skapa panikstämning bland Jordbrukarebankens insättare

samt att skapa en allmän opinion mot banken ifråga. Det var en klar aktion

från storbankshåll mot den av staten ägda Jordbrukarebanken. Aktionen

lyckades även så långt att man fick massor av insättare att uttaga sina hos

banken innestående tillgångar, enligt uppgift omkring 20 miljoner kronor.

Denna aktion fick fortgå, den ena larmartikeln fick avlösa den andra, utan

att statsrådet Wohlin ansåg sig ha anledning att ingripa med eri lugnande förklaring.

Detta trots att statsrådet erhållit uppmaning till sådant ingripande

från ordföranden i bankens styrelse. Statsrådet Wohlin vidtager i stället

den åtgärden att låta representanter för de storbanker, vilka organiserat

insättarepaniken, företaga en granskning av Jordbrukarebankens ställning och

skaffa sig en för kommande aktioner värdefull kännedom om bankens engagemang.

Vad som här kan konstateras, det är, att statsrådet Wohlin begagnat sin

ställning att tillvarataga storbankernas intressen. För undertecknad ligger

häri inget som helst förvånansvärt. En regering i ett kapitalistiskt land,

och framförallt en högerregering, har alltid att tillvarataga det''finansiella fåtalets

intressen. Den konstitution, som gäller, respekteras så länge detta respekterande

icke står i motsättning till ovan nämnda gruppers intressen. Uppstår

en sådan motsättning, så trampas alla konstitutionella bestämmelser och

lagar hänsynslöst under fotterna.

Emellertid torde man i denna affär kunna konstatera att statsrådet Wohlin

handlat i strid mot gällande konstitution. Statsrådets uppträdande måste betecknas

såsom ett grovt missbruk av ämbetet. Det kan icke försvaras:

att chefen för statens finanser låter ett företag, vari staten är engagerad,

ekonomiskt undermineras av en grupp storbanker och

att statsrådet sedan uppdrager åt representanter för just dessa storbanker

att göra en undersökning om ställningen hos det företag, vilket de undergrävt,

för

att därefter komma med en hemställan till riksdagen att besluta genom ökade

skattebördor täcka den förlust, som på detta sätt uppkommit.

Med stöd av vad jag ovan anfört samt med hänvisning till de handlingar,

som i ärendet finnas, får jag hemställa att konstitutionsutskottet framställer

anmärkning mot statsrådet Wohlin enligt 107 § regeringsformen.

Stockholm den 22 maj 1929.

Nils Flyg.

I anledning av dessa anmärkningar har konstitutionsutskottet i den ordning

§ 46 riksdagsordningen föreskriver infordrat förefintliga, till det anmärkta

ärendet hörande handlingar.

Utskottet har vid granskning av dessa handlingar och prövning av de för

bedömandet av kritiken mot finansministern inverkande omständigheterna funnit,

att anmärkarnas i det väsentliga samstämmiga redogörelse för det händelseförlopp,

som föranlett finansministerns ingripande och åtgöranden i fråga

om Jordbrukarbanken, är skev och vilseledande.

Båda anmälarna uppgiva, att uttagningarna av insatta medel i Jordbrukarbanken

skulle ha föranletts av artiklar i en stockholmstidning, vilka sägas ha

haft ett synnerligen sensationellt innehåll och enligt herr Flyg offentliggjorts

s. 21 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr S£.

21

»med syfte att skapa panikstämning bland Jordbrukarbankens insättare». Hr

Möller upplyser, att den åsyftade artikelserien började den 20 april. Av den

kungl. propositionen nr 238 angående vissa Jordbrukarbanken berörande frågor

framgår, att ordföranden i Jordbrukarbankens styrelse den 20 sistlidne

april meddelat finansministern, att under intrycket av den oro, som vållats

av vissa sparbankers och Aktiebolaget Stockholms hypotekskassas iråkade obestånd

ävensom vissa uttalanden i pressen, uttagningar under de närmast föregående

dagarna ägt rum å insättarräkningar i banken i betydligt mer än normal

utsträckning och att om sådana uttagningar skulle fortsätta och eventuellt

taga ökad omfattning, detta förhållande icke kunde annat än ingiva vissa farhågor

med hänsyn till bankens verksamhet. Det framgår härav, att styrelsens

ordförandes farhågor den 20 april måste ha föranletts av uttagningar, som förekommit,

innan den åsyftade artikelserien kunnat framkalla någon panik bland

bankens insättare. Det är därför påtagligen oriktigt att påstå, att den stämning

av oro, som förorsakat uttagningarna, skulle uteslutande eller i första

rummet kunna hänföras till artiklarna i den åsyftade tidningen. Det är uppenbart,

att orosstämningens väsentliga orsak var den misstro, som kraschen

i de s. k. allmänna sparbankerna hade framkallat. Att denna misstro i särskild

grad kom att rikta sig mot Jordbrukarbanken, förklaras därav, att alla tidningar

lämnat meddelanden om, att Jordbrukarbanken haft affärer med Aktiebolaget

Stockholms hypotekskassa, vars falissemang stod i samband med de

allmänna sparbankernas. I styrelsen för Aktiebolaget Stockholms hypotekskassa

satt den ledande mannen i Allmänna sparbankens i Stockholm styrelse.

En ledamot och en suppleant i styrelsen för Jordbrukarbanken tillhörde styrelsen

för Aktiebolaget Stockholms hypotekskassa. Båda blevo på finansministerns

initiativ avlägsnade från Jordbrukarbankens styrelse. Sambandet

mellan sparbankskraschen och misstron mot Jordbrukarbanken är sålunda

påtagligt. Orsakerna till uttagen ur Jordbrukarbanken inskränkte sig alltså

icke till verkningarna av i en viss tidning förekommande artiklar utan voro

av mera komplicerad och djupare liggande art. Uppgiften att häva dem var

därför ej så enkel som anmälarna förutsätta. Det är i varje fall oförsvarligt

att — som herr Möller gör — utpeka finansministern som »i väsentlig mån ansvarig

för de väldiga kapitaluttag, som skett i banken».

Inom konstitutionsutskottet har uppgivits, att bankinspektören skulle i

bankoutskottet vid behandlingen av den k. propositionen om stödaktion för

Jordbrukarbanken ha yttrat, att en stödaktion ej skulle ha varit behövlig, om

ett auktoritativt yttrande i tid gjorts till lugnande av stämningen bland insättama.

Denna uppgift har föranlett konstitutionsutskottet att jämlikt § 46

riksdagsordningen inhämta förklaring från bankinspektören, huruvida han

inför bankoutskottet uttalat, att med hänsyn till bankens ställning den 31

mars en stödaktion icke varit behövlig, därest banken ostört fått fortsätta

sin verksamhet.

I anledning av utskottets förfragan har till utskottet överlämnats skrivelse

från bankinspektören till statsrådet och chefen för finansdepartementet

av följande lydelse:

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Konstitutionsutskottets memorial Nr 28.

Till herr statsrådet och chefen för k. finansdepartementet.

Med anledning av herr statsrådets skrivelse denna dag, varmed för besvarande

överlämnats i avskrift en av ordföranden i riksdagens konstitutionsutskott

till herr statsrådet Beskow likaledes denna dag avlåten skrivelse får jag

härmed vördsamt meddela följande.

Vid sammanträde sistförflutna vecka med riksdagens bankoutskott, där

jag på anmodan var närvarande, ställdes på mig en fråga, vars ordalydelse

jag icke påminner mig, men vars innebörd jag uppfattade som följer: Hade

någon stödaktion från det allmännas sida gent emot AB. Jordbrukarbanken nu

varit av nöden, därest icke, till följd av de kända händelserna beträffande ett

flertal sparbanker och Stockholms hypotekskassa samt att i vissa, i samband

därmed mot AB. Jordbrukarbanken riktade artiklar förekommit i en huvudstadstidning,

oro uppkommit omkring banken och i banken insatta medel i stor

omfattning uttagits?

Denna fråga besvarade jag nekande. Och anförde jag såsom skäl härför

bl. a. bankens likviditetsställning pr 31/3 1929 varit mycket tillfredsställande.

Om bankens ställning i övrigt har jag, så vitt jag nu minnes, icke yttrat mig i

detta sammanhang.

Stockholm den 28 maj 1929.

F. vem Krusenstjerna.

Detta uttalande av bankinspektören bestyrker ytterligare den ovan uttalade

uppfattningen, att man måste räkna med flera orsaker till den oro, som uppstått

omkring Jordbrukarbanken, och icke hänföra den allenast till de åsyftade

artiklarna i en stockholmstidning.

Vad beträffar den påtalade uraktlåtenheten att utfärda en lugnande förklaring

bör först erinras därom, att det självfallet närmast bort tillkomma

bankens styrelse att rätta de vilseledande uppgifter, som i pressen hade förekommit

om bankens ställning. Anser man emellertid, att en sådan förklaring

från bankstyrelsen på grund av de rådande förhållandena icke kunde hava

fått åsyftad verkan, så kunde likväl finansministern icke efterkomma gjorda

underhandsframställningar att avgiva en sådan förklaring, eftersom han under

tiden intill den 29 april ännu icke fått del av bankinspektörens promemoria

rörande bankens ställning och han efter sagda datum av promemorian

måste finna, att bankens ställning icke var sådan, att den fyllde de i banklagen

för tryggande av insättarnas rätt stadgade villkoren. Under sådana

förhållanden kunde finansministern så mycket mindre förklara, att insättama

voro till fullo skyddade, som riksdagen aldrig iklätt statsmakterna någon

som helst garanti i sådant avseende. Först när Kungl. Maj :t beslutat avlåta

proposition i ärendet, kunde meddelande lämnas om att åtgärder föreslagits,

ägnade att lugna oron bland insättarna.

Herr Möller har vidare anfört, att anledning till anmärkning mot statsrådet

Wohlin skulle föreligga därutinnan, att »genom finansministerns ingripande

tillfälle beretts en stor del av de med Jordbrukarbanken konkurrerande

privatbankernas direktörer och tjänstemän att erhålla minutiös kännedom

om Jordbrukarbankens kundkrets och åtskilligt annat, som eljest är kringgärdat

med strängaste sekretess.» »Skadan härav», säger herr Möller, »kan

knappast överblickas. En undersökning torde giva vid handen, att banken

s. 23 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 22.

23

redan fått på olika sätt känna verkningarna av att bankens portfölj på detta

sätt blivit utlämnad till konkurrentbankernas kännedom».

Till belysande av hållbarheten av den sålunda anförda anmärkningsanledningen

vill utskottet anföra, att ett initiativ Irån vederbörande departementsehefs

sida till inledande av förhandlingar rörande eu försäljning av statens

aktier i Jordbrukarbanken så mycket mindre torde kunna göras till föremål

för en anmärkning jämlikt § 107 regeringsformen, som riksdagen såväl 1923

som 1928 uttryckligen hållit frågan om en försäljning av statens aktier i banken

öppen. I riksdagens skrivelse nr 64 vid 1923 års riksdag uttalas bl. a.

följande: »Då riksdagen således ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts

förslag (angående tecknande av aktier i ett för övertagande av aktiebolaget

Svenska lantmännens banks rörelse bildat bankaktiebolag), har detta emellertid

skett under den uttryckliga förutsättningen, att den aktieteckning i

ett bankföretag, som staten på grund av i detta fall föreliggande alldeles

särskilda omsändigheter nu anser sig böra företaga, icke får anses innebära

ett ställningstagande till den omstridda frågan om statens drivande av affärsbanksverksamhet.

» I anslutning till denna ståndpunkt ville riksdagen också

såsom sin asikt uttala, att oktroj för den nya banken borde begränsas till en

tid av sex år utöver den del av då löpande år (1923) varunder banken kunde

vara i verksamhet. År 1928 uttalade riksdagen i samband med en förklaring

att från riksdagens sida hinder icke mötte mot fortsättande av Aktiebolaget

Jordbrukarbankens rörelse efter utgången av år 1929, att, med avseende

å statens ställning som aktieägare i banken, Kungl. Maj:t och riksdagen givetvis

vore oförhindrade att under oktrojtiden besluta de förändringar, som

kunna befinnas lämpliga (jämför bankoutskottets utlåtande n:r 46!)

Då sålunda riksdagen själv berett utrymme för ett initiativ till förhandling

om försäljning av ifrågavarande aktier, kan den omständigheten, att en chef för

finansdepartementet tager ett dylikt initiativ, icke föranleda till anmärkning

jämlikt § 107 K. F. Att ett förslag i sådant syfte, som vederbörande departementschef

ämnar förelägga riksdagen, måste bygga på en för köparna bindande

offert, synes ofrånkomligt, och att medgivande måste lämnas dem, som reflektera

på köpet, att taga del av ställningen inom det företag, som är föremål

för förhandlingar, torde likaledes vara oundvikligt. En sådan undersökning

ingår såsom ett nödvändigt led i det beredningsarbete, som enligt regeringsformens

föreskrifter skall föregå den slutliga föredragning inför Konungen i

statsrådet, som måste ligga till grund för proposition till riksdagen.

Då hr Möller yttrar, att den skada, som vållats därav att representanter för

vissa banker fått taga del av Jordbrukarbankens portfölj »knappast kan överblickas»,

vill utskottet påpeka, att han icke närmare angivit vari denna skada

skulle bestå. Hr Möller förmenar, att »en undersökning torde giva vid handen,

att banken redan fått på olika sätt känna verkningarna av att bankens portfölj

på detta sätt blivit utlämnad till konkurrentbankemas kännedom», och

han synes därmed vilja uttala, att konstitutionsutskottet borde föranstalta om

en undersökning i syfte att klarlägga hithörande spörsmål. Redan den forcerade

arbetstakt, som utskottet nödgats ålägga sig vid behandlandet av de av her
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Konstitutionsutskottets memorial Nr 22.

rar Möller och Flyg väckta frågorna, har omöjliggjort en sådan undersökning.

Utskottet vill uttala, att utskottet icke kan finna det sannolikt, att den granskning

av Jordbrukarbankens portfölj, som nu ägt rum, kan hava länt banken

till större skada än den granskning av Svenska lantmännens banks ställning

på sin tid kan hava medfört för Jordbrukarbankens verksamhet, som år 1923

föregick den proposition, som på dåv. statsrådet Thorssons föredragning framlades

för riksdagen i syfte att skapa sistnämnda bank. Utskottet vill tillika

påpeka, att denna gransknings i flera avseenden ytterst nedslående resultat,

vilka icke hade fått plats i propositionen, av Thorsson själv föredrogs inför

första kammaren vid den avgörande debatten den 22 mars 1923. Den redogörelse,

åt vilken den socialdemokratiske departementschefen då gav full offentlighet,

var undertecknad av herrar O. Rydbeck och Joseph Nachmansson. Då

veterligen ingen riktat någon anmärkning vare sig i den ena eller den andra

formen för det dåvarande finansminister Thorsson omedelbart före Jordbrukarbankens

startande inför allmänheten framlade dess vanskliga ställning,

förefaller det utskottet orimligt att nu rikta en anmärkning mot statsrådet

Wohlin, för det han låtit representanter för vissa banker bilda sig en uppfattning

om värdet av bankens engagemang, en uppfattning, som ju icke av statsrådet

bringats till allmänhetens kännedom. Utskottet vill i detta sammanhang

ingalunda bestrida, att det för en bank kan vara mindre angenämt, att

dess engagemang blir bekantgjort för konkurrenter, ev. för hela allmänheten.

Men utskottet vill å andra sidan framhålla, att detta mått av intrång på banksekretessen

just är en av de oundvikliga risker, som varje bankledning måste

göra klart för sig, att den löper, därest den icke med nödig ^skicklighet och

framgång handhaver sina uppgifter. Det bör därjämte framhållas, att reflektanterna

på sätt nyss nämndes allenast fingo tillfälle att taga kännedom om

bankens engagemang, bland vilka de större för övrigt redan voro i bankkretsar

kända, men däremot icke om bankens inlåning, vars hemlighållande ur konkurrenssynpunkt

är för banken av helt annan och större betydelse.

Slutligen har herr Flyg påstått, att statsrådet Wohlin »handlat i strid mot

gällande konstitution». Herr Möller förmenar, att »en undersökning torde

böra verkställas, huruvida finansministern i sina under 2 :o) omförmalda åtgöranden

iakttagit konstitutionella former».

Då inom utskottet gjorts gällande, att ett formligt beslut av Konungen i statsrådet

bort ligga till grund för inledande av försäljningsförhandlmgar med

vissa banker, vill utskottet uttala, att utskottet icke delar denna mening. Enligt

§ 10 regeringsformen skola ärendena, innan de hos Konungen i statsrådet

föredragas, av vederbörande departementschef beredas. Den av grundlagen

föreskrivna och i praxis allmänt följda ordningen innebär alltså, att

först efter det den på vederbörande departementschef ankommande beredningen

avslutats, ärendena föredragas i statsrådet. Så har ock i förevarande fall förfarits.

Anledning att avvika från den grundlagsfästa och vedertagna ordningen,

skulle endast förelegat, därest inledande av förhandlingar stått i strid

med ett av Kungl. Maj :t tidigare fattat beslut, men så har, såvitt veterligt ar,

ej varit fallet.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 22.

25

Dnt, liai likaledes inom utskottet påståtts, att Kungl. Ma,j:ts proposition nr

238 av^ den 13 maj d. å. icke skulle ha erhållit den beredning, som stadgas i

R. F. § 10. Salunda har förmenats, att yttranden borde hava inhämtats av

Jordbrukarbankens styrelse och av bankinspektören rörande den stödaktion,

som i propositionen föreslås. Redan ur formell synpunkt vill utskottet härvidlag

papeka, att Jordbrukarbankens styrelse icke är ett ämbetsverk och

§ 10 R. F. talar just om inhämtande av upplysningar från vederbörande ämbetsverk.

Men i främsta rummet torde kravet på anmärkning mot statsrådet

Wohlin i berörda avseende böra avvisas med hänsyn till den omständigheten,

att Jordbrukarbankens läge genom de handlingar, som redan förelågo, måste

ha varit så klarlagt, att ytterligare bidrag till frågans belysning knappast

vore av nöden. Vad bankstyrelsens mening om den ifrågasatta försäljningen

beträffar, hade denna kommit finansministern tillhanda genom det honom tillställda

protokollsutdraget av den 4 maj. Vad bankinspektören beträffar, föreligger

ett yttrande från honom daterat den 27 april, varför det torde varit

obehövligt att även i det skede, då regeringen övergivit försäljningslinjen för

stödlinjen, ännu en gång höra denne ämbetsman. Frågans behandling krävde

stor snabbhet. Det kan också till en jämförelse framhållas, att kungl. propositionen

nr 136 vid 1923 års riksdag, sedan den redogjort för det initiativ, som

advokaten E. Löfgren och bankdirektör H. S. Tamm tagit i skrivelse den 13

mars 1923, icke redovisar yttrande från någon ämbetsmyndighet utan allenast

omförmäler, att statsrådet Thorsson i ärendet »samrått» med vissa uppgivna

personer. Utskottet kan vid sådant förhållande icke heller finna den här

berörda anledningen till anmärkning bärkraftig.

Då utskottet efter granskning av de anmärkningsanledningar, som anföras

i herrarna Möllers och Flygs anmärkningsskrifter, ävensom av övriga erinringar,

som under utskottets behandling av ärendet framkommit, icke kunnat

finna något hållbart skäl för anmälan mot statsrådet Wohlin för hans förberedande

och handläggning av detta ärende, finner utskottet de framställda anmärkningarna
icke

till någon utskottets åtgärd föranleda;

vilket utskottet får för riksdagen tillkännagiva.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 saml.

15 käft. (Nr 22.)

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.