Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner omgående obligatorisk beredning genom nykterhetsnämnd av kommunala ärenden, berörande nykterhetstillståndet.

1929-03-01 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1929:5, Utlåtande i anledning av väckta motioner omgående obligatorisk beredning genom nykterhetsnämnd av kommunala ärenden, berörande nykterhetstillståndet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kbnstitutionsutskottets utlåtande Nr 5.

1

Nr 5.

Ankom till riksdagens kansli den 1 mars 1929 kl. 12 m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner

omgående obligatorisk beredning genom nykterhetsnämnd

av kommunala ärenden, berörande nykterhetstillståndet.

I två likalydande motioner, nr 59 i första kammaren av herrar Petrén och

Bärg samt nr 101 i andra kammaren av herrar Olsson i Gävle och Sävström,

har — under framhållande av att för närvarande ingen skyldighet finnes för

stadsfullmäktige i stad och kommunalfullmäktige, respektive kommunalstämma

å landet att remittera ärenden, berörande nykterhetstillståndet, till den i

64 § i 1917 års rusdrycksförsäljningsförordning omnämnda nykterhetsnämnd,

ehuru det finge anses stå i överensstämmelse med andan i nämnda paragraf,

att så skedde — hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla, att Kungl. Maj:t ville beakta i motionerna angivna synpunkter vid

framläggandet av det förslag till ändringar i kommunalförfattningarna, som

skulle vara att förvänta, eller, om proposition i detta ärende framlades vid innevarande

riksdag, att riksdagen för sin del vid behandlingen av densamma

måtte tillgodose kravet på obligatorisk beredning genom nykterhetsnämnd av

kommunala ärenden, berörande nykterhetstillståndet.

Beträffande den närmare motiveringen för dessa yrkanden får utskottet hänvisa

till motionerna.

Enligt den år 1913 antagna lagen om behandling av alkoholister skall i

varje kommun finnas en nykterhetsnämnd för behandling av interneringsfrågor

m. m. Om ej särskild nämnd tillsättes, skall kommunens fattigvårdsstyrelse

utgöra nykterhetsnämnd. År 1917 tillkom den nu gällande rusdrycksförsäljningsförordningen,

enligt vilken nämnden fick sitt verksamhetsområde betydligt

utvidgat. Det tillkommer sålunda nämnden enligt 64 § i nämnda förordning

att övervaka nykterhetstillståndet inom kommunen, därvid det särskilt

åligger nämnden att hålla förteckning över dem, som nämnden förklarat obehöriga

att å utminuteringsställe inköpa rusdrycker, att genom upplysningar

och råd till försäljare söka förebygga missbruk av rusdrycker ävensom att

bereda de ärenden, berörande nykterhetstillståndet, vilka i stad av stadsfull
Bihang

till riksdagens ■protokoll 1929. 5 saml. 5 häft. (.Nr 5.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 5.

mäktige och på landet av kommunalstämma (kommunalfullmäktige) till nämnden

remitteras, samt att till fullmäktige eller stämma göra framställning om

vidtagande av nykterhetsfrämjande åtgärder och avgiva årlig berättelse angående

sin verksamhet och över nykterhetstillståndet inom kommunen. Det biträde,

nykterhetsnämnden lämnar systembolagen vid det nuvarande restriktionssystemets

handhavande, utgör på många håll en betydande del av nämndens

verksamhet. Enligt nyssnämnda och senare tillkomna författningar på

nykterketslagstiftningens område tilläggas nykterhetsnämnden dessutom åtskilliga

speciella uppgifter av skiftande art och växlande enligt de särskilda

författningarna. Nämndens ställning är sålunda icke reglerad med önskvärd

enhetlighet. Den av Kungl. Maj:t nyligen tillsatta kommittén för revidering

av ifrågavarande lagstiftning torde emellertid hava sin uppmärksamhet riktad

även på frågan om nykterhetsnämndens uppgifter.

Vad vidkommer den i motionerna framförda speciella frågan, vill utskottet

framhålla, att, såsom också av den lämnade redogörelsen framgår, nykterhetsnämnden

icke tillkommit närmast för att vara beredande organ vid den kommunala

självstyrelsens utövande, utan är den befogenhet i nämnda hänseende,

som tillkommer nämnden enligt rusdrycksförsäljningsförordningen, endast angiven

som en följd av dess övervakande verksamhet.

Frågan om nykterhetsnämndens beredande verksamhet har tidigare varit

föremål för riksdagens prövning. I en motion vid 1923 års riksdag hemställdes

nämligen om en sådan omformulering av § 64 i rusdrycksförsäljningsförordningen,

att därav klart och tydligt framginge, att alla ärenden, berörande nykterhetstillståndet,

vilka handlades i stad av stadsfullmäktige och på landet av

kommunalstämma, ovillkorligen skulle remitteras till nykterhetsnämnden. Motionen

avslogs av riksdagen på hemställan av bevillningsutskottet, som i sitt

utlåtande anförde bland annat följande: »I likhet med motionären anser ut
skottet,

att, därest ärende, som handlägges av stadsfullmäktige eller kommunalstämma,

är av beskaffenhet att beröra nykterhetstillståndet inom kommunen,

nykterhetsnämnden bör sättas i tillfälle att yttra sig i ärendet. Då nykterhetsnämnds

ledamöter utses av vederbörande kommunala myndighet, torde även

kunna antagas, att frågor av dylik beskaffenhet komma att remitteras till denna

nämnd. Något egentligt behov av en lagändring i den av motionären föreslagna

riktningen torde därför icke föreligga.»

Konstitutionsutskottet kan i huvudsak instämma med vad bevillningsutskottet

sålunda anförde. Konstitutionsutskottet finner ett inskrivande i kommunalförfattningarna

av obligatorisk skyldighet för de kommunala beslutande

organen att remittera alla ärenden rörande nykterhetstillståndet till nykterhetsnämnden

mindre lämpligt. Även om sådan remiss i regel bör ske, kan det dock

i vissa fall vara obehövligt samt endast medföra försenande omgång och onödigt

besvär. Särskilt kan detta gälla, när, såsom på en del håll är fallet,

kommun tillsatt särskild beredande myndighet för vissa nykterhetsfrågor. På

grund av den initiativrätt, som tillerkänts nykterhetsnämnd, har denna dessutom

alltid möjlighet att självmant göra de framställningar till stadsfullmäk
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 6.

3

tige, kommunalfullmäktige eller kommunalstämma rörande nykterhetstillståndet,

som nämnden kan anse pakallade. Härjämte kan i detta sammanhang

framhållas, att för den händelse fattigvårdssamhälle omfattar flera kommuner

och inom någon av dessa särskild nykterhetsnämnd ej är tillsatt, i vilket

fall fattigvårdsstyrelsen enligt lagen skall tjänstgöra som nykterhetsnämnd,

nykterhetsfragor i en sadan kommun skulle komma att beredas av en myndighet,

som icke vore tillsatt av kommunen såsom sådan bland dess medlemmar

utan representerade ett mera omfattande samhälle. Slutligen bör bemärkas, att

en bestämmelse, som den föreslagna, skulle införa en ny princip, då kommunerna

nu hava full frihet att bereda ärendena i vilka former de önska, endast med

förbehåll, vad landsbygden vidkommer, att kommunalnämnd skall lämnas tillfälle

att i alla frågor avgiva yttrande. Förslag om ändring härutinnan beträffande

nykterhetsfragor, vilka så nära sammanhänga med kommunens centrala

uppgifter att övervaka ordning och sedlighet, finner sig utskottet icke

kunna förorda.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att förevarande motioner icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 1 mars 1929.

På konstitutionsutskottets vägnar:

K. VON GEI JER.

Närvarande: Herrar von Geijer, Sävström, Strömberg*, David Bergström, Thulin*,

Stendahl, G. W. Hansson, Vennerström*, Sundberg*, Alexander Nilsson, Isak Svensson,

Magnusson i Tumhult*, Gustafson i Kasenberg*, Jansson i Edsbäcken*, Persson

i Trången, Pehrsson i Göteborg*, Andersson i Igelboda, Karlsson i Vadstena, Fast

och Holmström.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herr Sävström.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.