Utlåtande i anledning av väckta motioner omgående obligatorisk beredning genom nykterhetsnämnd av kommunala ärenden, berörande nykterhetstillståndet.
1929-03-01 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1929:5, Utlåtande i anledning av väckta motioner omgående obligatorisk beredning genom nykterhetsnämnd av kommunala ärenden, berörande nykterhetstillståndet.
Dokumentets text
Kbnstitutionsutskottets utlåtande Nr 5.
1
Nr 5.
Ankom till riksdagens kansli den 1 mars 1929 kl. 12 m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner
omgående obligatorisk beredning genom nykterhetsnämnd
av kommunala ärenden, berörande nykterhetstillståndet.
I två likalydande motioner, nr 59 i första kammaren av herrar Petrén och
Bärg samt nr 101 i andra kammaren av herrar Olsson i Gävle och Sävström,
har — under framhållande av att för närvarande ingen skyldighet finnes för
stadsfullmäktige i stad och kommunalfullmäktige, respektive kommunalstämma
å landet att remittera ärenden, berörande nykterhetstillståndet, till den i
64 § i 1917 års rusdrycksförsäljningsförordning omnämnda nykterhetsnämnd,
ehuru det finge anses stå i överensstämmelse med andan i nämnda paragraf,
att så skedde — hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhålla, att Kungl. Maj:t ville beakta i motionerna angivna synpunkter vid
framläggandet av det förslag till ändringar i kommunalförfattningarna, som
skulle vara att förvänta, eller, om proposition i detta ärende framlades vid innevarande
riksdag, att riksdagen för sin del vid behandlingen av densamma
måtte tillgodose kravet på obligatorisk beredning genom nykterhetsnämnd av
kommunala ärenden, berörande nykterhetstillståndet.
Beträffande den närmare motiveringen för dessa yrkanden får utskottet hänvisa
till motionerna.
Enligt den år 1913 antagna lagen om behandling av alkoholister skall i
varje kommun finnas en nykterhetsnämnd för behandling av interneringsfrågor
m. m. Om ej särskild nämnd tillsättes, skall kommunens fattigvårdsstyrelse
utgöra nykterhetsnämnd. År 1917 tillkom den nu gällande rusdrycksförsäljningsförordningen,
enligt vilken nämnden fick sitt verksamhetsområde betydligt
utvidgat. Det tillkommer sålunda nämnden enligt 64 § i nämnda förordning
att övervaka nykterhetstillståndet inom kommunen, därvid det särskilt
åligger nämnden att hålla förteckning över dem, som nämnden förklarat obehöriga
att å utminuteringsställe inköpa rusdrycker, att genom upplysningar
och råd till försäljare söka förebygga missbruk av rusdrycker ävensom att
bereda de ärenden, berörande nykterhetstillståndet, vilka i stad av stadsfull
Bihang
till riksdagens ■protokoll 1929. 5 saml. 5 häft. (.Nr 5.)
1
2
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 5.
mäktige och på landet av kommunalstämma (kommunalfullmäktige) till nämnden
remitteras, samt att till fullmäktige eller stämma göra framställning om
vidtagande av nykterhetsfrämjande åtgärder och avgiva årlig berättelse angående
sin verksamhet och över nykterhetstillståndet inom kommunen. Det biträde,
nykterhetsnämnden lämnar systembolagen vid det nuvarande restriktionssystemets
handhavande, utgör på många håll en betydande del av nämndens
verksamhet. Enligt nyssnämnda och senare tillkomna författningar på
nykterketslagstiftningens område tilläggas nykterhetsnämnden dessutom åtskilliga
speciella uppgifter av skiftande art och växlande enligt de särskilda
författningarna. Nämndens ställning är sålunda icke reglerad med önskvärd
enhetlighet. Den av Kungl. Maj:t nyligen tillsatta kommittén för revidering
av ifrågavarande lagstiftning torde emellertid hava sin uppmärksamhet riktad
även på frågan om nykterhetsnämndens uppgifter.
Vad vidkommer den i motionerna framförda speciella frågan, vill utskottet
framhålla, att, såsom också av den lämnade redogörelsen framgår, nykterhetsnämnden
icke tillkommit närmast för att vara beredande organ vid den kommunala
självstyrelsens utövande, utan är den befogenhet i nämnda hänseende,
som tillkommer nämnden enligt rusdrycksförsäljningsförordningen, endast angiven
som en följd av dess övervakande verksamhet.
Frågan om nykterhetsnämndens beredande verksamhet har tidigare varit
föremål för riksdagens prövning. I en motion vid 1923 års riksdag hemställdes
nämligen om en sådan omformulering av § 64 i rusdrycksförsäljningsförordningen,
att därav klart och tydligt framginge, att alla ärenden, berörande nykterhetstillståndet,
vilka handlades i stad av stadsfullmäktige och på landet av
kommunalstämma, ovillkorligen skulle remitteras till nykterhetsnämnden. Motionen
avslogs av riksdagen på hemställan av bevillningsutskottet, som i sitt
utlåtande anförde bland annat följande: »I likhet med motionären anser ut
skottet,
att, därest ärende, som handlägges av stadsfullmäktige eller kommunalstämma,
är av beskaffenhet att beröra nykterhetstillståndet inom kommunen,
nykterhetsnämnden bör sättas i tillfälle att yttra sig i ärendet. Då nykterhetsnämnds
ledamöter utses av vederbörande kommunala myndighet, torde även
kunna antagas, att frågor av dylik beskaffenhet komma att remitteras till denna
nämnd. Något egentligt behov av en lagändring i den av motionären föreslagna
riktningen torde därför icke föreligga.»
Konstitutionsutskottet kan i huvudsak instämma med vad bevillningsutskottet
sålunda anförde. Konstitutionsutskottet finner ett inskrivande i kommunalförfattningarna
av obligatorisk skyldighet för de kommunala beslutande
organen att remittera alla ärenden rörande nykterhetstillståndet till nykterhetsnämnden
mindre lämpligt. Även om sådan remiss i regel bör ske, kan det dock
i vissa fall vara obehövligt samt endast medföra försenande omgång och onödigt
besvär. Särskilt kan detta gälla, när, såsom på en del håll är fallet,
kommun tillsatt särskild beredande myndighet för vissa nykterhetsfrågor. På
grund av den initiativrätt, som tillerkänts nykterhetsnämnd, har denna dessutom
alltid möjlighet att självmant göra de framställningar till stadsfullmäk
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 6.
3
tige, kommunalfullmäktige eller kommunalstämma rörande nykterhetstillståndet,
som nämnden kan anse pakallade. Härjämte kan i detta sammanhang
framhållas, att för den händelse fattigvårdssamhälle omfattar flera kommuner
och inom någon av dessa särskild nykterhetsnämnd ej är tillsatt, i vilket
fall fattigvårdsstyrelsen enligt lagen skall tjänstgöra som nykterhetsnämnd,
nykterhetsfragor i en sadan kommun skulle komma att beredas av en myndighet,
som icke vore tillsatt av kommunen såsom sådan bland dess medlemmar
utan representerade ett mera omfattande samhälle. Slutligen bör bemärkas, att
en bestämmelse, som den föreslagna, skulle införa en ny princip, då kommunerna
nu hava full frihet att bereda ärendena i vilka former de önska, endast med
förbehåll, vad landsbygden vidkommer, att kommunalnämnd skall lämnas tillfälle
att i alla frågor avgiva yttrande. Förslag om ändring härutinnan beträffande
nykterhetsfragor, vilka så nära sammanhänga med kommunens centrala
uppgifter att övervaka ordning och sedlighet, finner sig utskottet icke
kunna förorda.
På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
att förevarande motioner icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 1 mars 1929.
På konstitutionsutskottets vägnar:
K. VON GEI JER.
Närvarande: Herrar von Geijer, Sävström, Strömberg*, David Bergström, Thulin*,
Stendahl, G. W. Hansson, Vennerström*, Sundberg*, Alexander Nilsson, Isak Svensson,
Magnusson i Tumhult*, Gustafson i Kasenberg*, Jansson i Edsbäcken*, Persson
i Trången, Pehrsson i Göteborg*, Andersson i Igelboda, Karlsson i Vadstena, Fast
och Holmström.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herr Sävström.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.