Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående utsträckning av tillämpningsområdet för lagen angående folkskoleväsendet i vissa städer.

1929-03-04 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1929:6, Utlåtande i anledning av väckt motion angående utsträckning av tillämpningsområdet för lagen angående folkskoleväsendet i vissa städer.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr G.

1

Nr 6.

Ankom till riksdagens kansli den 4 mars 1929 kl. 2 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion angående

utsträckning av tillämpningsområdet för lagen

angående folkskoleväsendet i vissa städer.

I en inom första kammaren väckt motion, nr 117, har herr Thulin hemställt,

att riksdagen för sin del måtte besluta att antaga ett av motionären framlagt

förslag till lag angaende folkskoleväsendet i vissa kommuner på landet.

o Beträffande lydelsen av detta lagförslag samt motiveringen för detsamma

far utskottet hänvisa till motionen.

Frågan om skolärendenas överflyttning från kyrkoförsamlingen till den borgerliga

kommunen har sedan gammalt varit sammanförd med frågan om beredande

av möjlighet att införa representativt system i den kyrkliga kommunen

i överensstämmelse med vad som gäller för den borgerliga. Ett sådant systems

införande skulle tydligen göra kyrkoförsamlingen bättre skickad att handhava

skolärendena och följaktligen minska behovet av dessas överförande till

den borgerliga kommunen. Å andra sidan skulle skolärendenas överflyttning

minska behovet av en kyrkofullmäktiginstitution.

Enligt lagen den 25 juni 1909 rörande folkskoleväsendet i vissa städer finnes

numera möjlighet att i städer med stadsfullmäktige överföra skolärendenas

handhavande från kyrkostämma till stadsfullmäktige.

Vid 1925 ars riksdag beslöts i anledning av en då väckt motion och på konstitutionsutskottets

hemställan att avlåta skrivelse till Kungl. Maj :t med anhållan,

»att Kungl. Maj :t ville taga under övervägande frågan om utsträckning av

lagen den 25 juni 1909 rörande folkskoleväsendet i vissa städer att gälla även

för landsbygden». Konstitutionsutskottet anförde i sitt utlåtande följande:

Vid 1918 års urtima riksdag avläts med anledning av en av herr K. J. Ekman

vackt motion (I: 18) en skrivelse till Kungl. Majrt, vari anhölls om utrednmg,

»huruvida och i vad mån representativt system må kunna införas jämväl

i den kyrkliga kommunen». På grund av denna skrivelse tillkallades sedermera,

den 9 januari 1919, särskilda sakkunniga för att verkställa den av

riksdagen begarda utredningen. Dessa sakkunniga upptogo jämväl till behand
Bihang

till riksdagens protokoll 1929. 5 samt. 6 häft. (Nr 6.) 1

Historik.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 6.

ling frågan om folkskoleväsendets överförande till den borgerliga kommunen.

Med hänvisning till detta förhållande blev en vid 1919 års lagtima riksdag

väckt motion (II: 222) med förslag till utredning rörande detta spörsmål avstyrkt

av konstitutionsutskottet, som likväl uttalade sympatier för motionens

syfte, samt avslagen av kamrarna.

Omförmälda sakkunnigutredning har sedermera slutförts, och hava resultaten

av densamma sammanförts i ett den 30 december 1922 avgivet »betänkande

med förslag till lag om församlingsstyrelse samt till bestämmelser om folkskoleärendenas

överflyttning från den kyrkliga till den borgerliga kommunen

m. m.». I betänkandet föreslås bland annat, att ärenden rörande folkskoleoch

fortsättningsskoleundervisningen samt dithörande anstalter skola överföras

från den kyrkliga till den borgerliga kommunens kompetensområde. Något

förslag i detta hänseende — eller beträffande andra i betänkandet behandlande

spörsmål — har emellertid ännu icke framlagts av Kungl. Maj :t och är, enligt

vad utskottet inhämtat, icke heller under innevarande riksdag att förvänta.

Enligt nu föreliggande motion skulle lösningen av frågan om folkskoleärendenas

kommunala handläggning ernås på en annan linje än den i det aberopade

sakkunnigbetänkandet angivna. Dessa ärenden skulle nämligen icke obligatoriskt

överflyttas till den borgerliga kommunen; däremot skulle principerna i

lagen den 25 juni 1909 angående folkskoleväsendet i vissa städer göras tillämpliga

även för landskommunernas vidkommande, varigenom alltså förutsättningar

för en fakultativ överflyttning av folkskoleärendena inom dessa kommuner

skulle uppstå. Liksom enligt lagen den 25 juni 1909 skulle det härvid ankomma

på Konungen att efter därom gjord framställning förordna om tillämpning

i viss kommun av den nya anordningen för folkskoleärendenas handläggning.

Motionärens framställning utmynnar, såsom nämnt, i förslag om avlåtande av

skrivelse till Kungl. Maj :t med begäran om utarbetande av lagförslag i denna

riktning. _ ,

Utskottet finner den i föreliggande motion uttryckta uppfattningen rörande

behovet av en ändring av bestämmelserna beträffande folkskoleärendenas kommunala

handläggning vara riktig. En överflyttning av dessa ärenden till den

borgerliga kommunen, när fullmäktige där finnas, torde genom ärendenas behandling

i representativ ordning medföra vissa praktiska fördelar, i det att

möjlighet till ett bättre avvägande av olika utgiftsposter mot varandra och till

en klarare överblick över den totala utgiftsbördan härigenom skulle vinnas.

Särskilt inom de större kommunerna skulle detta säkerligen visa sig vara av

Genom att i tillämpliga delar utsträcka giltigheten av lagen den 25 juni 1909

angående folkskoleväsendet i vissa städer också till landskommunerna skulle

man på ett enkelt och praktiskt sätt, även utan någon mera genomgripande förändring

av hithörande lagstiftning, vinna den fördelen, att den i ett flertal

städer med framgång prövade anordningen för skolärendens handläggning jämväl

skulle kunna inom en snar framtid komma till användning i de kommuner

på landsbygden, där så funne? lämpligt. Det föreslagna tillvägagångssättet

ansluter sig till redan prövade förhållanden och innebär salunda ett fullföljande

av grundsatser, vilka även i gällande lagstiftning kommit till uttryck.

Utskottet finner dock en mera ingående jämförande prövning av såväl nu föreliggande

som andra förslag i Lågan påkallad för att ett väl grundat avgörande

skall kunna träffas.

Året efter avlåtandet av nämnda skrivelse om skolärendenas överflyttning

till den borgerliga kommunen, eller vid 1920 års riksdag, väcktes motion om

införande av kyrkofullmäktiginstitution. Konstitutionsutskottet vitsordade

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr (i.

3

behovet av möjlighet till representativt system i den kyrkliga kommunen men

ansåg den mera påkallade reformen om skolärendenas överflyttning först böra

lösas, utan att förknippas med frågan om kyrkofullmäktiges införande, vilken

senare fråga i annat fall möjligen skulle kunna fördröja den förras lösning.

Utskottets avstyrkande hemställan bifölls av kamrarna.

År 1928 väcktes åter motion om kyrkofullmäktiges införande. Konstitutionsutskottet

förklarade sig i likhet med 1926 års utskott finna starka skäl

tala för införandet av representativt system i den kyrkliga kommunen. I det

läge, frågan dåmera kommit, fann utskottet även en framställning från riksdagens

sida vara påkallad. Utskottet hade nämligen inhämtat, att förslag rörande

skolärendenas överflyttning i enlighet med 1925 års riksdagsskrivelse

varit avsett att framläggas vid den pågående riksdagen men att det kort förut

till Kungl. Maj :t överlämnade, av landshövding Hj. L. Hammarskjöld utarbetade

förslaget till en allmän revision av kommunalförfattningarna befunnits

inverka på frågan om skolärendenas överflyttning, varför propositions

framläggande i denna fråga undanskjutits. Utskottet, som beklagade, att frågan

om skolärendenas överflyttning icke kunnat lösas självständigt, fann oundvikligt,

att även fragan om kyrkofullmäktiginstitutionens införande bleve löst

i samband med den allmänna revisionen av kommunalförfattningarna samt hemställde

sålunda, »att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om

upptagande till prövning av frågan om införande av en kyrkofullmäktigeinstitution

i samband med den allmänna revisionen av kommunallagarna och

den därmed enligt erhållen upplysning sammanförda frågan om skolärendenas

möjliga överflyttning till den borgerliga kommunen». Utskottets hemställan

bifölls av riksdagen.

Enligt vad utskottet inhämtat kommer varken förslag till en allmän revision

av kommunalförfattningarna eller om kyrkofullmäktiginstitutionens införande

att av Kungl. Maj:t föreläggas innevarande riksdag. Förarbetena

hava varit sa vidlyftiga, att propositioner ej hunnit utarbetas. Frågan om

skolärendenas överflyttning har liksom tidigare ansetts så nära sammanhänga

med förenämnaa frågor, att den ej borde lösas separat, varför icke heller förslag

härutinnan är att vänta vid årets riksdag. Utredning i frågan om skolärendenas

överflyttning är emellertid i anledning av 1925 års riksdagsskrivelse

verkställd. Av myndigheternas yttranden framgår, att vid utsträckning av

1909 ars lag att även avse landsbygden åtskilliga detaljspörsmål, vilka icke

alls eller med mindre styrka göra sig gällande beträffande städerna, tarva sin

lösning. Sådana spörsmål äro, huruvida och på vad sätt lagen skall tillämpas,

när skoldistrikt och borgerlig kommun icke sammanfalla, samt huru skall förfaras

vid tillsättandet av skollärartjänst, som är förenad med organist- eller

klockarbefattning. Vidare påpeka myndigheterna, att därest 1909 års lag utsträckes

att gälla även för landsbygden, vissa av lagens bestämmelser böra

något modifieras. Slutligen framhålles från många håll, att även vården om

församlingsbiblioteken borde överföras till den borgerliga kommunen i de fall,

da handhavandet av skolväsendet överföres.

Utredningen

i anledning

av 1925 åra

riksdagsskrivelse.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottets I förevarande motion yrkas, att riksdagen omedelbart måtte antaga av moyttrande.

tionären framlagt lagförslag i frågan. Lagtexten är delvis kopierad på 1909

års lag och utgöres eljest av hänvisningar till samma lag.

Ehuru utskottet vidhåller sin uppfattning, att frågan om skolärendenas överflyttning

till den borgerliga kommunen snarast möjligt bör bringas till lösning,

kan utskottet likväl icke förorda bifall till motionen. Såsom av den lämnade

redogörelsen framgår, torde frågan icke kunna lösas så enkelt, som motionären

tänkt sig. Även de vid den av Kungl. Maj:t verkställda utredningen

framställda detaljproblemen böra lösas vid antagandet av en lag på ifrågavarande

område. Dessutom kan det förtjäna övervägas, huruvida icke bestämmelserna

om skolärendenas överflyttning böra sammanföras i en gemensam lag

för land och stad, detta särskilt med hänsyn därtill, att enligt berörda förslag

till en allmän revision av kommunallagstiftningen bestämmelserna för land

och stad äro sammanförda i en gemensam kommunallag.

Då det, enligt vad utskottet erfarit, nu med bestämdhet kan antagas, att

förslag i frågan om skolärendenas överflyttning till den borgerliga kommunen

vid nästa riksdag framlägges i samband med förslag till en allmän revision av

kommunalförfattningarna och om kyrkofullmäktiginstitutionens införande, får

utskottet, i förväntan att så sker, hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 4 mars 1929.

På konstitutionsutskottets vägnar:

K. von GEIJER.

Närvarande: Herrar von Geijer, Sävström, Strömberg*, David Bergström, Thulin*,,

Stendahl, G. W. Hansson, Hellberg*, Sandegård*, Sundberg, Alexander Nilsson,

Magnusson i Tumhult, Jansson i Edsbäcken*, Persson i Trången, Pehrsson i Göteborg,

Hallén, Andersson i Igelboda, Holmström, Norling i Lesjöfors och Björck

i Kristianstad.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Stockholm 1929. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

290795

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.