Utlåtande i anledning av väckt motion angående utsträckning av tillämpningsområdet för lagen angående folkskoleväsendet i vissa städer.
1929-03-04 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1929:6, Utlåtande i anledning av väckt motion angående utsträckning av tillämpningsområdet för lagen angående folkskoleväsendet i vissa städer.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr G.
1
Nr 6.
Ankom till riksdagens kansli den 4 mars 1929 kl. 2 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion angående
utsträckning av tillämpningsområdet för lagen
angående folkskoleväsendet i vissa städer.
I en inom första kammaren väckt motion, nr 117, har herr Thulin hemställt,
att riksdagen för sin del måtte besluta att antaga ett av motionären framlagt
förslag till lag angaende folkskoleväsendet i vissa kommuner på landet.
o Beträffande lydelsen av detta lagförslag samt motiveringen för detsamma
far utskottet hänvisa till motionen.
Frågan om skolärendenas överflyttning från kyrkoförsamlingen till den borgerliga
kommunen har sedan gammalt varit sammanförd med frågan om beredande
av möjlighet att införa representativt system i den kyrkliga kommunen
i överensstämmelse med vad som gäller för den borgerliga. Ett sådant systems
införande skulle tydligen göra kyrkoförsamlingen bättre skickad att handhava
skolärendena och följaktligen minska behovet av dessas överförande till
den borgerliga kommunen. Å andra sidan skulle skolärendenas överflyttning
minska behovet av en kyrkofullmäktiginstitution.
Enligt lagen den 25 juni 1909 rörande folkskoleväsendet i vissa städer finnes
numera möjlighet att i städer med stadsfullmäktige överföra skolärendenas
handhavande från kyrkostämma till stadsfullmäktige.
Vid 1925 ars riksdag beslöts i anledning av en då väckt motion och på konstitutionsutskottets
hemställan att avlåta skrivelse till Kungl. Maj :t med anhållan,
»att Kungl. Maj :t ville taga under övervägande frågan om utsträckning av
lagen den 25 juni 1909 rörande folkskoleväsendet i vissa städer att gälla även
för landsbygden». Konstitutionsutskottet anförde i sitt utlåtande följande:
Vid 1918 års urtima riksdag avläts med anledning av en av herr K. J. Ekman
vackt motion (I: 18) en skrivelse till Kungl. Majrt, vari anhölls om utrednmg,
»huruvida och i vad mån representativt system må kunna införas jämväl
i den kyrkliga kommunen». På grund av denna skrivelse tillkallades sedermera,
den 9 januari 1919, särskilda sakkunniga för att verkställa den av
riksdagen begarda utredningen. Dessa sakkunniga upptogo jämväl till behand
Bihang
till riksdagens protokoll 1929. 5 samt. 6 häft. (Nr 6.) 1
Historik.
2
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 6.
ling frågan om folkskoleväsendets överförande till den borgerliga kommunen.
Med hänvisning till detta förhållande blev en vid 1919 års lagtima riksdag
väckt motion (II: 222) med förslag till utredning rörande detta spörsmål avstyrkt
av konstitutionsutskottet, som likväl uttalade sympatier för motionens
syfte, samt avslagen av kamrarna.
Omförmälda sakkunnigutredning har sedermera slutförts, och hava resultaten
av densamma sammanförts i ett den 30 december 1922 avgivet »betänkande
med förslag till lag om församlingsstyrelse samt till bestämmelser om folkskoleärendenas
överflyttning från den kyrkliga till den borgerliga kommunen
m. m.». I betänkandet föreslås bland annat, att ärenden rörande folkskoleoch
fortsättningsskoleundervisningen samt dithörande anstalter skola överföras
från den kyrkliga till den borgerliga kommunens kompetensområde. Något
förslag i detta hänseende — eller beträffande andra i betänkandet behandlande
spörsmål — har emellertid ännu icke framlagts av Kungl. Maj :t och är, enligt
vad utskottet inhämtat, icke heller under innevarande riksdag att förvänta.
Enligt nu föreliggande motion skulle lösningen av frågan om folkskoleärendenas
kommunala handläggning ernås på en annan linje än den i det aberopade
sakkunnigbetänkandet angivna. Dessa ärenden skulle nämligen icke obligatoriskt
överflyttas till den borgerliga kommunen; däremot skulle principerna i
lagen den 25 juni 1909 angående folkskoleväsendet i vissa städer göras tillämpliga
även för landskommunernas vidkommande, varigenom alltså förutsättningar
för en fakultativ överflyttning av folkskoleärendena inom dessa kommuner
skulle uppstå. Liksom enligt lagen den 25 juni 1909 skulle det härvid ankomma
på Konungen att efter därom gjord framställning förordna om tillämpning
i viss kommun av den nya anordningen för folkskoleärendenas handläggning.
Motionärens framställning utmynnar, såsom nämnt, i förslag om avlåtande av
skrivelse till Kungl. Maj :t med begäran om utarbetande av lagförslag i denna
riktning. _ ,
Utskottet finner den i föreliggande motion uttryckta uppfattningen rörande
behovet av en ändring av bestämmelserna beträffande folkskoleärendenas kommunala
handläggning vara riktig. En överflyttning av dessa ärenden till den
borgerliga kommunen, när fullmäktige där finnas, torde genom ärendenas behandling
i representativ ordning medföra vissa praktiska fördelar, i det att
möjlighet till ett bättre avvägande av olika utgiftsposter mot varandra och till
en klarare överblick över den totala utgiftsbördan härigenom skulle vinnas.
Särskilt inom de större kommunerna skulle detta säkerligen visa sig vara av
Genom att i tillämpliga delar utsträcka giltigheten av lagen den 25 juni 1909
angående folkskoleväsendet i vissa städer också till landskommunerna skulle
man på ett enkelt och praktiskt sätt, även utan någon mera genomgripande förändring
av hithörande lagstiftning, vinna den fördelen, att den i ett flertal
städer med framgång prövade anordningen för skolärendens handläggning jämväl
skulle kunna inom en snar framtid komma till användning i de kommuner
på landsbygden, där så funne? lämpligt. Det föreslagna tillvägagångssättet
ansluter sig till redan prövade förhållanden och innebär salunda ett fullföljande
av grundsatser, vilka även i gällande lagstiftning kommit till uttryck.
Utskottet finner dock en mera ingående jämförande prövning av såväl nu föreliggande
som andra förslag i Lågan påkallad för att ett väl grundat avgörande
skall kunna träffas.
Året efter avlåtandet av nämnda skrivelse om skolärendenas överflyttning
till den borgerliga kommunen, eller vid 1920 års riksdag, väcktes motion om
införande av kyrkofullmäktiginstitution. Konstitutionsutskottet vitsordade
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr (i.
3
behovet av möjlighet till representativt system i den kyrkliga kommunen men
ansåg den mera påkallade reformen om skolärendenas överflyttning först böra
lösas, utan att förknippas med frågan om kyrkofullmäktiges införande, vilken
senare fråga i annat fall möjligen skulle kunna fördröja den förras lösning.
Utskottets avstyrkande hemställan bifölls av kamrarna.
År 1928 väcktes åter motion om kyrkofullmäktiges införande. Konstitutionsutskottet
förklarade sig i likhet med 1926 års utskott finna starka skäl
tala för införandet av representativt system i den kyrkliga kommunen. I det
läge, frågan dåmera kommit, fann utskottet även en framställning från riksdagens
sida vara påkallad. Utskottet hade nämligen inhämtat, att förslag rörande
skolärendenas överflyttning i enlighet med 1925 års riksdagsskrivelse
varit avsett att framläggas vid den pågående riksdagen men att det kort förut
till Kungl. Maj :t överlämnade, av landshövding Hj. L. Hammarskjöld utarbetade
förslaget till en allmän revision av kommunalförfattningarna befunnits
inverka på frågan om skolärendenas överflyttning, varför propositions
framläggande i denna fråga undanskjutits. Utskottet, som beklagade, att frågan
om skolärendenas överflyttning icke kunnat lösas självständigt, fann oundvikligt,
att även fragan om kyrkofullmäktiginstitutionens införande bleve löst
i samband med den allmänna revisionen av kommunalförfattningarna samt hemställde
sålunda, »att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om
upptagande till prövning av frågan om införande av en kyrkofullmäktigeinstitution
i samband med den allmänna revisionen av kommunallagarna och
den därmed enligt erhållen upplysning sammanförda frågan om skolärendenas
möjliga överflyttning till den borgerliga kommunen». Utskottets hemställan
bifölls av riksdagen.
Enligt vad utskottet inhämtat kommer varken förslag till en allmän revision
av kommunalförfattningarna eller om kyrkofullmäktiginstitutionens införande
att av Kungl. Maj:t föreläggas innevarande riksdag. Förarbetena
hava varit sa vidlyftiga, att propositioner ej hunnit utarbetas. Frågan om
skolärendenas överflyttning har liksom tidigare ansetts så nära sammanhänga
med förenämnaa frågor, att den ej borde lösas separat, varför icke heller förslag
härutinnan är att vänta vid årets riksdag. Utredning i frågan om skolärendenas
överflyttning är emellertid i anledning av 1925 års riksdagsskrivelse
verkställd. Av myndigheternas yttranden framgår, att vid utsträckning av
1909 ars lag att även avse landsbygden åtskilliga detaljspörsmål, vilka icke
alls eller med mindre styrka göra sig gällande beträffande städerna, tarva sin
lösning. Sådana spörsmål äro, huruvida och på vad sätt lagen skall tillämpas,
när skoldistrikt och borgerlig kommun icke sammanfalla, samt huru skall förfaras
vid tillsättandet av skollärartjänst, som är förenad med organist- eller
klockarbefattning. Vidare påpeka myndigheterna, att därest 1909 års lag utsträckes
att gälla även för landsbygden, vissa av lagens bestämmelser böra
något modifieras. Slutligen framhålles från många håll, att även vården om
församlingsbiblioteken borde överföras till den borgerliga kommunen i de fall,
da handhavandet av skolväsendet överföres.
Utredningen
i anledning
av 1925 åra
riksdagsskrivelse.
4
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottets I förevarande motion yrkas, att riksdagen omedelbart måtte antaga av moyttrande.
tionären framlagt lagförslag i frågan. Lagtexten är delvis kopierad på 1909
års lag och utgöres eljest av hänvisningar till samma lag.
Ehuru utskottet vidhåller sin uppfattning, att frågan om skolärendenas överflyttning
till den borgerliga kommunen snarast möjligt bör bringas till lösning,
kan utskottet likväl icke förorda bifall till motionen. Såsom av den lämnade
redogörelsen framgår, torde frågan icke kunna lösas så enkelt, som motionären
tänkt sig. Även de vid den av Kungl. Maj:t verkställda utredningen
framställda detaljproblemen böra lösas vid antagandet av en lag på ifrågavarande
område. Dessutom kan det förtjäna övervägas, huruvida icke bestämmelserna
om skolärendenas överflyttning böra sammanföras i en gemensam lag
för land och stad, detta särskilt med hänsyn därtill, att enligt berörda förslag
till en allmän revision av kommunallagstiftningen bestämmelserna för land
och stad äro sammanförda i en gemensam kommunallag.
Då det, enligt vad utskottet erfarit, nu med bestämdhet kan antagas, att
förslag i frågan om skolärendenas överflyttning till den borgerliga kommunen
vid nästa riksdag framlägges i samband med förslag till en allmän revision av
kommunalförfattningarna och om kyrkofullmäktiginstitutionens införande, får
utskottet, i förväntan att så sker, hemställa,
att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
Stockholm den 4 mars 1929.
På konstitutionsutskottets vägnar:
K. von GEIJER.
Närvarande: Herrar von Geijer, Sävström, Strömberg*, David Bergström, Thulin*,,
Stendahl, G. W. Hansson, Hellberg*, Sandegård*, Sundberg, Alexander Nilsson,
Magnusson i Tumhult, Jansson i Edsbäcken*, Persson i Trången, Pehrsson i Göteborg,
Hallén, Andersson i Igelboda, Holmström, Norling i Lesjöfors och Björck
i Kristianstad.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Stockholm 1929. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
290795
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.