Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om utredning och förslag angående ändrade bestämmelser rörande val till riksdagens kamrar m. m.

1929-04-05 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1929:9, Utlåtande i anledning av väckt motion om utredning och förslag angående ändrade bestämmelser rörande val till riksdagens kamrar m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

1

Nr 9.

Ankom till riksdagens kansli den 8 april 1929 kl. 5 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om

utredning och förslag angående ändrade bestämmelser

rörande val till riksdagens kamrar m. m.

I en inom första kammaren väckt motion, nr 5, har herr Hellberg hemställt,

»att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t begära en allsidig och förutsättningslös

utredning samt därpå grundat förslag om nytt valsätt såväl till andra

kammaren som även till landstingen och första kammaren i syfte att tillgodose

de berättigade kraven på enkelhet i valförrättningen, rättvis mandatfördelning

och personval».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Förslag om frångående av det nuvarande, till sina väsentliga delar år 1909 Historik.

införda valsättet hava vid flera tillfällen varit under riksdagens prövning.

Sålunda hava vid de fyra närmast föregående riksdagarna motionsvis framförts

förslag angående utredning beträffande sättet för valen till andra kammaren,

därvid tanken på majoritetsval i enmansvalkretsar utan bostadsband

varit den hos motionärerna förhärskande. Samtliga dessa motioner hava av

riksdagen avslagits. Emellertid har tidigare även försports det i nu förevarande

motion framförda önskemålet om ett valsätt, som med bibehållande av

principen om garantier för minoritetspartiers tillbörliga representation likväl

möjliggjorde röstning i första hand på vissa personer och ej som det nuvarande

valsättet tvingade valmännen att i första hand rösta på visst parti, eller

vad som kunde kallas en proportionell personvalmetod.

De s. k. proportionsvalsakkunniga, vilka i anledning av bland annat en utav

1918 års lagtima riksdag avlåten skrivelse år 1919 tillsattes med uppgift att

utreda och föreslå de ändringar i det då gällande proportionella valsättet, som

för avhjälpande av bristerna i detsamma kunde anses påkallade, upptogo i sitt

år 1921 avgivna betänkande II även fragan om införande av en personmetod

till behandling. De sakkunniga tillerkände en personmetod bestämda ideella

företräden framför en partimetod men funno hela frågan om personmetoder

vara allt för litet genomdebatterad såväl principiellt som tekniskt för att för
Bihang

till riksdagens protokoll 1929. 5 samt. 9 häft. (Nr 9—13.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 0.

Uislcollets

yttrande.

utsättningarna för definitivt framläggande av förslag i sådan riktning skulle

vara för handen. Den enda personmetod att räkna med ansågo de sakkunniga

vara den i nu förevarande motion såsom exempel på personmetod framförda

»single transferable vote», vilken metod emellertid, sådan den dittills tillämpats

på vissa håll inom det brittiska riket, vore behäftad med vissa svagheter. De

sakkunniga påpekade även, att en personmetod skulle kunna tänkas föra till ett

rakt motsatt resultat mot det åsyftade eller till en än större makt för partiledningarna

vid valet än vad fallet vore vid tillämpningen av en partimetod. Samverkan

mellan väljare tillhörande en viss meningsriktning måste nämligen vid en

personmetod konstitueras genom gemensamma kandidatnamn i stället för som

vid en partimetod genom anslutning till visst parti (gemensam partibeteckning

eller anmäld samverkan mellan olika listor), och den vid en partimetod möjliga

friheten att inom ett parti rösta på vilka kandidater som helst utan att riskera

mandat för partiet försvunne eller minskades vid en personmetod. De sakkunniga

framlade sålunda intet förslag till personmetod men tillstyrkte fortsatt

utredning därom, närmast för förstakammarvalens vidkommande, samt

föreslogo, såsom i viss mån ersättande en personvalmetod, ett system, som möjliggjorde

personröstning med subsidiär liströstning. Dessa förslag föranledde

likväl icke till vidare åtgärder från statsmakternas sida.

Vid 1924 års riksdag väcktes inom båda kamrarna motioner med begäran

om utredning rörande möjligheten att bygga de allmänna valen till andra

kammaren och de kommunala representationerna på en metod, som i högre

grad än för närvarande möjliggjorde direkt personval. I sitt avstyrkande utlåtande

(nr 21) över denna motion hänvisade konstitutionsutskottet till de

proportionsvalsakkunnigas betänkande och erinrade, att dessa sakkunniga stannat

vid att icke framlägga förslag om en personvalmetod. Utskottet fann

inga nya uppslag föreligga, som vore ägnade att rubba det omdöme, som av

de sakkunniga fällts angående svårigheterna vid genomförande av en personvalmetod.

Ytterligare tilläde utskottet följande:

»Utskottet vill yttermera framhäva önskvärdheten i och för sig av att, så

långt möjligt är, undvika ändringar i gällande principer för valsättet. Det äx

enligt utskottets mening angeläget, att väljarna genom längre tids tillämpning

av samma system vinna förtrogenhet med detsamma och således förvärva erfarenhet

om dess verkningar och om de olika möjligheter dess tillämpning

erbjuder. Utskottet kan i detta sammanhang icke underlåta att framhålla,

att i den mån kännedomen om gällande regler och deras verkningssätt förbliver

inskränkt till en relativt mindre krets, partierna och valorganisationerna

vinna ökade möjligheter att bestämma valens utgång, medan å andra sidan

väljarekårens önskningar, i den man dessa skilja sig från organisationernas,

få ökat tillfälle att göra sig gällande, ju mera förtrogna väljarna genom längre

tids erfarenhet bliva med systemet.»

Konstitutionsutskottet finner icke anledning frångå 1924 års konstitutionsutskotts

uppfattning i frågan. Utskottet kan ej finna, att nagra nya skäl för

önskvärdheten av en reform i åsyftad riktning framkommit sedan år 1924.

Visserligen göres av motionären och andra gällande, att »single transferable

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 0. 3

veto» skulle visat sig tillfredsställande vid tillämpningen i Irländska Fristaten,

där folkrepresentationen väljes enligt detta system. Även om så skulle

vara fallet, därom utskottet icke kan hava någon bestämd mening, förekommer

det likväl icke utskottet troligt, att ett dylikt -— valtekniskt för övrigt synnerligen

invecklat system för vårt lands vidkommande skulle visa sig bättre

än vårt nuvarande valsätt, som utskottet finner i det stora hela hava fungerat

på ett tillfredsställande sätt. Då utskottet dessutom till fullo ansluter sig

till det citerade uttalandet av 1924 års utskott om önskvärdheten i och för

sig av att undvika förändringar i valsättet, finner utskottet statsmakterna icke

böra reflektera på en mera djupgående omläggning av detsamma. De anmärkningar,

vilka riktats mot det nuvarande valsättet, anser utskottet kunna

avhjälpas utan uppgivande av detsammas huvudprinciper. Utskottet erinrar

i detta sammanhang därom, att utskottet i anledning av en annan vid denna riksdag

väckt motion än den nu förevarande i sitt utlåtande nr 11 föreslår utredning

om ändringar i vallagstiftningen, åsyftande skydd för partiernas beteckningar

och officiella valförberedelser vid andrakammarvalen.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 5 april 1929.

På konstitutionsutskottets vägnar:

Iv. von GELJER,

Z svarande: Herrar von Geijer, Sävström, Strömberg, David Bergström, Sten
dahl

G. W Hansson, Hellberg, K. J. Ekman, Sande gård*, Alexander Nilsson

Åkerberg, Magnusson i Tumhult*, Gustafson i Kasenberg, Engberg, Borg*, Olsson

i Broaryd, Fast, Holmström och Björck i Kristianstad. ''

i Mora, Petersson

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Hellberg, Sandegård, Åkerberg, Engberg och Olsson i Mora, som

anfört följande:

Under årens lopp har, såsom ock i utskottets historik förmäles, en mängd

mer eller mindre långtgående ändrir.gsyrkanden framförts mot vårt nuvarande

valsätt. Sinsemellan avvikande till syftet, ha de dock alla givit uttryck åt

missbelåtenhet med detsamma. Och långt ifrån att avtaga, ha dessa yrkan
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

den under den senare tiden tilltagit i talrikhet, vilket tyder på en inom olika

kretsar rådande och tillväxande opinion.

Det synes oss då motiverat att tillmötesgå denna opinion genom en grundlig

undersökning, och vi ha i överensstämmelse därmed yrkat,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t anhalla om en

förutsättningslös och allsidig utredning och därpå grundat

förslag rörande valsättet till riksdag och landsting.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.