Sök i Ratio Lex

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2

1929-05-28 · 37 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 31 av 37 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SBU 1929:2, Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.

1

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 28 maj 1929 kl. 11 f. m.

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande, nr 2, i anledning av

Kungl. Maj:ts proposition angående organisation av undersökningarna

av svenska landsmål, ortnamn och folkminnen

ävensom i ämnet väckta motioner.

Uti den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1929/1930 har

Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet,

föreslagit riksdagen att, i avbidan på proposition

angående anslag till undersökning av svenska dialekter, ortnamn och folkminnen,

under åttonde huvudtiteln för budgetåret 1929/1930 beräkna för

ändamålet ett extra anslag av 4,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t genom en den 15 februari 1929 dagtecknad

proposition, nr 115, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att ledningen av undersökningarna av svenska landsmål,

ortnamn och folkminnen må organiseras i huvudsaklig överensstämmelse

med vad departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 15 februari 1929 angivit,

dels medgiva, att för ledningen av och arbetet vid folkmåls-, ortnamnsoch

folkminnesundersökningarna må från och med den 1 juli 1929 inrättas

följande personliga tjänster, vilkas innehavare skola från allmänna indragningsstaten

åtnjuta avlöning på sätt nedan sägs enligt bestämmelserna

i gällande avlöningsreglemente för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

nämligen:

för docenten, filosofie doktorn Anders Herman Geijer såsom ledare av

follcmålsundersökningen, lönegraden B 30,

för docenten, filosofie doktorn Johan Alfred Götlind såsom medarbetare

vid folkmålsundersökningen, lönegraden B 28,

för filosofie doktorn Lars Levander såsom medarbetare vid folkmålsundersökningen,

lönegraden B 28,

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 sand. 2 avd. 2 höft. (Nr 2).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr. 2.

för lektorn, filosofie doktorn Sven Julius Swenning såsom medarbetare

vid folkmålsundersökningen och ledare av det sydsvenska undersökningsområdet,

lönegraden B 30,

för docenten, filosofie doktorn Gustav Fredrik Jöran Sahlgren såsom

ledare av ortnamnsundersökningen, lönegraden B 30,

för docenten, lektorn, filosofie doktorn Karl Hilding Celander såsom

ledare av folkminnesundersökningen, lönegraden B 30,

för docenten, filosofie doktorn Carl Wilhelm von Sydow såsom medarbetare

vid folkminnesundersökningen, lönegraden B 28;

dels föreskriva, att nu nämnda personer skola vara skyldiga att i tilllämpliga

delar underkasta sig ej mindre de i nyssberörda avlöningsreglemente

stadgade villkoren och bestämmelserna än även 1907 års lag angående

civila tjänstinnehavares rätt till pension jämte de i anslutning till

samma lag i pensionshänseende utfärdade bestämmelserna för vissa tjänstemän

vid statsdepartement och andra till den civila statsförvaltningen

hörande verk;

dels medgiva, att Swenning och Celander må med familjepensionsrätt

kvarstå i statens pensionsanstalt efter den 1 juli 1929, med iakttagande

därvid att de skola tillhöra nämnda anstalt med oförändrat delaktighetsbelopp

samt med de rättigheter och skyldigheter i övrigt, vilka tillkomma

delägare, som innehar befattning, med vilken är förenad skyldighet att

tillhöra anstalten;

dels till bestridande av ortnamnsnämndens kostnader för vissa i samband

med ortnamnsforskningen stående vetenskapliga arbeten å allmänna

indragningsstaten anvisa ett årligt belopp av 4,000 kronor, att utgå

under den tid, Sahlgren innehar sin ovan omförmälda personliga befattning;
dels

ock till bestridande av ortnamnsnämndens kostnader för vissa

namnregleringsärenden m. m. under åttonde huvudtiteln under rubrik M.

Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m. för budgetåret 1929/1930

anvisa ett extra anslag av 2,500 kronor, att utgå enligt den fördelning och

i enlighet med de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva.

Propositionen har hänvisats, i vad den avser anslag under åttonde huvudtiteln

till bestridande av ortnamnsnämndens kostnader för vissa namnregleringsärenden

m. m., till statsutskottet samt i övrigt till bankoutskottet.

Efter överenskommelse mellan statsutskottet och bankoutskottet har

propositionen behandlats av sammansatt utskott.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande motioner,

nämligen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr: 2.

3

dels en inom första kammaren av herrar Björck och Reuterskiöld väckt

motion (1:253), däri hemställts, att riksdagen, med upptagande i riksstaten

för budgetåret 1929/1930 av anslag under enahanda rubriker och till

samma belopp som för innevarande år utgått till de olika ändamål, som i

propositionen nr 115 omförmälas, måtte avslå Kungl. Maj:ts ifrågavarande

proposition;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr Westman (I: 256) och den andra inom andra kammaren av herr Olsson

i Mora (11:396), däri hemställts, att riksdagen måtte besluta sådan

ändring av Kungl. Maj:ts förslag till organisation av undersökningarna

av svenska landsmål, ortnamn och folkminnen att vid landsmålsarkivet i

Uppsala på allmänna indragningsstaten beviljas medel till en landsmålsarkivarie

i lönegraden B 20 (5,652 kronor) och ett kvinnligt biträde i lönegraden

B 6 (2,484 kronor) eller sammanlagt 8,136 kronor;

dels en inom andra kammaren av herr Sköld väckt motion (II: 397), däri

hemställts, att riksdagen ville besluta att

dels uttala, att vid organiserandet av ledningen för undersökningarna

av svenska landsmål, ortnamn och folkminnen de jämkningar måtte vidtagas

i Kungl. Maj:ts förslag, som i motionen förordats;

dels medgiva inrättandet åt docenten, filosofie doktorn Carl Wilhelm

von Sydow av en personlig professur i folkminnesforskning vid Lunds

universitet, vars innehavare skall från allmänna indragningsstaten åtnjuta

avlöning enligt bestämmelserna i kungörelsen den 6 juni 1925 nr 211

angående villkor och bestämmelser beträffande avlöningsförhållanden för

professorer m. fl. vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska

mediko-kirurgiska institutet;

dels medgiva, att för ledningen av och arbetet vid folkmåls- och ortnamnsundersökningarna

må från och med den 1 juli 1929 inrättas följande

personliga tjänster, vilkas innehavare skola från allmänna indragningsstaten

åtnjuta avlöning på sätt nedan sägs enligt bestämmelserna i gällande

avlöningsreglemente för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, nämligen:

för docenten, filosofie doktorn Anders Herman Geijer såsom ledare av

folkmålsundersökningen, lönegraden B 30,

för docenten, filosofie doktorn Johan Alfred Götlind såsom medarbetare

vid folkmålsundersökningen, lönegraden B 28,

för filosofie doktorn Lars Levander såsom medarbetare vid folkmålsundersökningen,

lönegraden B 28,

för lektorn, filosofie doktorn Sven Julius Swenning såsom medarbetare

vid folkmålsundersökningen och ledare av det sydsvenska undersökningsområdet,

lönegraden B 30,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.

för docenten, filosofie doktorn Gustav Fredrik Jöran Sahlgren såsom

ledare av ortnamnsundersökningen, lönegraden B 30;

dels föreskriva, att nu nämnda personer skola vara skyldiga att i tilllämpliga

delar underkasta sig ej mindre de i nyssberörda avlöningsreglemente

stadgade villkoren och bestämmelserna, än även 1907 års lag angående

civila tjänstinnebavares rätt till pension jämte de i anslutning till

samma lag i pensionshänseende utfärdade bestämmelserna för vissa tjänstemän

vid statsdepartement och andra till den civila statsförvaltningen

hörande verk;

dels medgiva, att Swenning må med familjepensionsrätt kvarstå i statens

pensionsanstalt efter den 1 juli 1929, med iakttagande därvid att han

skall tillhöra nämnda anstalt med oförändrat delaktighetsbelopp samt med

de rättigheter och skyldigheter i övrigt, vilka tillkomma delägare, som

inneha befattning, med vilken är förenad skyldighet att tillhöra anstalten;

dels till bestridande av ortnamnsnämndens kostnader för vissa i samband

med ortnamnsforskningen stående vetenskapliga arbeten å allmänna

jindragningsstaten anvisa ett årligt belopp av 4,000 kronor, att utgå under

den tid, Sahlgren innehar sin ovan omförmälda personliga befattning;

dels till bestridande av ortnamnsnämndens kostnader för vissa namnregleringsärenden

m. m. under åttonde huvudtiteln under rubrik M. Understöd

åt vetenskap, vitterhet och konst m. m. för budgetåret 1929/1930

anvisa ett extra anslag av 2,500 kronor, att utgå enligt den fördelning och

i enlighet med de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t kan finna skäl

föreskriva;

dels till bestridande av avlöning åt en arkivarie hos Gunnar Olof Hyltén-Cavallius’

stiftelse för svensk folkminnesforskning vid Lunds universitet

under åttonde huvudtiteln under rubrik M. Understöd åt vetenskap,

vitterhet och konst m. m. för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag

av 6,000 kronor, att utgå i enlighet med de närmare föreskrifter, Kungl.

Maj:t kan finna skäl föreskriva;

dels ock till bestridande av avlöning åt en arkivarie hos institutet för

folkminnesforskning vid Göteborgs högskola under åttonde huvudtiteln

under rubrik M. Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m. för

budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 6,000 kronor, att utgå i

enlighet med de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva;
dels

ock en inom andra kammaren av herr Engberg väckt motion

(II: 403), däri — under förutsättning att riksdagen skulle ställa sig avvisande

mot de föreliggande positiva förslagen såsom en helhet — hemställts,

att det i Kungl. Maj:ts proposition nr 115 framlagda förslaget må

bifallas, åtminstone i vad det avser upprättande från och med den 1 juli

1929 av en personlig tjänst i lönegraden B 30 för docenten, filosofie dok
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2. 5

torn Gustav Fredrik Jöran Sahlgren såsom föreståndare för undersökningen

av svenska ortnamn.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för den framlagda propositionen

ävensom för de i ämnet väckta motionerna, får utskottet, i den man

redogörelse därför ej lämnas här nedan, hänvisa till propositionen och

motionerna.

Sedan gammalt hava i Sverige vetenskapliga undersökningar bedrivits Hittills
0

WftWfl''Yl(IP TR
beträffande

våra olika folkmål. Sedermera har ortnamnsforsknmgen un^ersiö^ ^

framträtt, och slutligen hava jämväl folkminnesundersökningarna hunnit folktradi
110718

TOYS K
att

intaga en betydelsefull plats i det vetenskapliga arbetet. ningen.

Även från statens sida har sedan åtskilliga år understöd i viss utsträckning

lämnats här ifrågavarande ändamål. För budgetåret 1928/1929

utgår sålunda dels till fortsatt systematisk undersökning av svenska folkmål,

bedriven från det s. k. landsmålsarkivet i Uppsala, ett extra anslag

av 28,650 kronor, dels till systematisk undersökning av sydsvenska folkmål,

bedriven genom centralstyrelsen för landsmålsföreningarna i Lund,

ett extra anslag å 3,500 kronor, dels till arvode åt ortnamnskommitténs

sekreterare med erforderliga biträden ett extra anslag av 8,000 kronor,

(varjämte vissa kostnader för kommittén — för budgetåret 1927/1928 uppgående

till något över 2,000 kronor — för dagarvoden och reseersättningar

med anledning av arbetena med namnregleringsärenden bestridas

från åttonde huvudtitelns anslag till kommittéer och utredningar genom

sakkunniga), dels ock till bidrag till utgifter för en stiftelse vid universitetet

i Lund för svensk folkminnesforskning (Gunnar Olof Hyltén-Cavallius’

stiftelse för svensk folkminnesforskning) ett extra anslag av 9,000

kronor. Summan av de i riksstaten för budgetåret 1928/1929 för här ifrågavarande

ändamål anvisade anslagen uppgår sålunda till 49,150 kronor,

vartill kommer nyssberörda belopp å något över 2,000 kronor från anslaget

till kommittéer och utredningar genom sakkunniga.

Vidare hava under senare år, från och med år 1926, understöd av lotterimedel

för här ifrågavarande forskningar blivit av Kungl. Maj:t beviljade

till ganska avsevärda belopp.

Sålunda beviljades den 26 mars 1926 till landsmålsarkivet i Uppsala

70,200 kronor, till Hyltén-Cavalliusstiftelsen i Lund 19,500 kronor, till

landsmålsföreningarn i Lund 21,450 kronor, till institutet för folkminnesforskning

vid Göteborgs högskola 29,250 kronor, till ortnamns- och dialektforskningen

vid Göteborgs högskola 10,400 kronor samt till nordiska museet

något över 124,000 kronor.

Genom beslut den 22 april 1927 beviljades till ortnamnskommittén, som

jämte sydsvenska ortnamnssällskapet och institutet för ortnamns- och dialektforskning

vid Göteborgs högskola ansökt om ett belopp av 400,000 kro
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr, 2.

Riksdagens

skrivelse

1919.

Folkminnes
kommittén.

nor att förbrukas under tio år, ett belopp av 40,000 kronor, och genom beslut

den 31 mars 1928 beviljades vidare ortnamnskommittén ett belopp av

ytterligare 40,000 kronor att användas för ortnamnsforskningen.

Vidare beviljades genom beslut den 31 mars 1928 ett belopp av 100,000

kronor till landsmålsarkivet i Uppsala, Hyltén-Cavalliusstiftelsen i Lund

och institutet för folkminnesforskning vid Göteborgs högskola gemensamt

att användas till folkminnesundersökningar.

Slutligen beviljade Kungl. Maj:t genom beslut samma dag ett belopp av

100,000 kronor till nordiska museet för bedrivande av allsidiga undersökningar

av äldre svensk folkkultur och folktradition.

Redan på ett jämförelsevis tidigt stadium kom man till insikt om att

alla de i det föregående berörda forskningsgrenarna behövde en fastare

organisation; saknaden av en sådan hade ofta resulterat i en viss planlöshet.

Denna fråga kom jämväl under riksdagens prövning. Med anledning av

två vid 1919 års riksdag väckta, likalydande motioner hemställde riksdagen

i skrivelse den 28 maj 1919, nr 204, att Kungl. Maj:t måtte skyndsamt

låta verkställa en allsidig utredning om organiserandet av insamling

och utforskning av den svenska allmogekulturen.

Med anledning av riksdagens sålunda gjorda hemställan bemyndigade

Kungl. Maj:t den 5 november 1920 chefen för ecklesiastikdepartementet

att tillkalla högst fem sakkunniga för att inom departementet biträda med

verkställande av en allsidig utredning och avgivande av förslag, huru

arbetet för insamling och utforskning av den svenska allmogekulturen

lämpligen borde planläggas och organiseras.

De i anledning härav tillkallade sakkunniga, som antogo namnet folkminneskommittén

avlämnade med skrivelse den 31 mars 1923 sitt betänkande

(statens offentliga utredningar 1924: 26 och 27). Detta betänkande

innehöll

dels huvudbetänkande med motivering och förslag till ett systematiskt

utforskande av den svenska allmogekulturen, jämte bilagor,

dels historik över allmogeforskningen och dess organ i Sverige och de

nordiska grannländerna, till vilken historik voro fogade en översikt över

forskningar rörande den svensktalande befolkningen i Östersjöprovinserna

och Gammalsvenskby samt en utredning rörande lappforskningen,

författad av professorn vid universitetet i Uppsala K. B. Wiklund.

De sakkunniga hava angivit, vad statens ingripande på här ifrågavarande

områden borde åsyfta, på följande sätt:

»Statens ingripande för utforskandet av den svenska allmogekulturen

avser främst att vinna större planmässighet i arbetets bedrivande, varvid

bör tillses att, genom samarbete med de nu verksamma organen och und
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr, 2.

vikande av dubbelarbete, såväl sådana forskningsområden som även sådana

delar av landet, som hittills av någon anledning förbisetts, bliva i

undersökningshänseende beaktade. För detta ändamål måste de undersökningsresultat,

som nu föreligga, och do som framdeles successivt kunna

uppstå, kunna i ett sammanhang överblickas, då annars ett planläggande

av arbetets systematiska fullföljande omöjliggöres. Vidare måsto även

det vid undersökningarna inkomna materialet bliva för forskare tillgängligt

och erhålla en ur arkivsynpunkt fullt betryggande vård. Vid sidan

om det vetenskapliga undersökningsarbetet, utfört av därför särskilt kvalificerade

forskare, har staten att upprätthålla, leda och även att.utveckla

den fria insamlingsverksamheten sådan denna kan tiinkas bedriven, förutom

inom organisationer av mera vetenskaplig karaktär, även inom folkhögskolornas

elevförbund, studiecirklar och andra för folkminnesinsamling

verksamma organisationer. Detta kan ske dels genom personligt ingripande

från den statliga organisationens sida, dels genom spridande av

broschyrer till allmänhetens upplysande och av frågelistor till lednmg vid

själva insamlingsverksamheten, dels slutligen genom belöningar åt mera

intresserade upptecknare inom den fria insamlingens område.»

Sin uppfattning i anslagsfrågan hava de sakkunniga preciserat efter en

uppdelning av olika arter av insamling. Denna kan bedrivas huvudsakligen

efter två linjer:

dels fackmässigt utförd systematisk insamling, vilken kan bestå i å ena

sidan kulturgeografiska undersökningar, då vissa forskningsproblem följas

till hela sin gestaltning och förekomst, å andra sidan lokala djupsamlingar,

då vissa platser med största möjliga allsidighet genomforskas,

dels fri insamling genom att intresserade personer verkställa insamlingar

av mera allmän art, där det stoff man kommer över tillvaratages

utan att därvid någon viss plan fullföljes.

Den fria insamlingen anses endast i mera begränsad utsträckning tilllämplig

för folkmålsforskningen, i högre grad kan den tjäna ortnamnsforskningen,

men framför allt är detta fallet för folklivsforskningen.om

därifrån undantages husforskningen och musiken, som erfordra särskilda

förutsättningar.

Härefter angiva de sakkunniga principen för understödsverksamheten

sålunda:

»För den systematiska insamlingens fullföljd efter en viss angiven plan

torde anslagen böra bestridas av staten och den enskilda institutionen i

lika lotter; för vad som här kallats den fria insamlingen, på vilken icke de

vetenskapliga anspråk ställas som på den systematiska, torde eu fördelning

göras så, att staten bidrager med hälften mot den institution, genom

vilken insamlingen utföres. Tillfälliga uppteckningar skola slutligen, om

de äro av särskilt stort vetenskapligt värde, kunna inlösas genom medel,

som stå till förfogande för den nyss beskrivna fria insamlingen; i regel

torde dock uppmuntring genom premier i form av böcker här böra komma

till användning.»

Ännu i ett avseende hava de sakkunniga preciserat sina principer för anslag.

Vid Lunds och Uppsala universitet finnas institutioner, »Gunnar

Olof Hyltén-Cavallius’ stiftelse för svensk folkminnesforskning vid Lunds

universitet» och »Undersökningen av svenska folkmål i Uppsala», vilka

innehava en i viss mån statlig karaktär. »Vid båda dessa institutioner»,

säges det, »finnes förvaltningspersonal, som för sitt arbete uppbär arvode

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.

av statsmedel. Denna personal måste även för framtiden vidmakthållas

och dessutom till en viss grad utvidgas. Då det icke kan ifrågasättas, att

den för insamlingens förkovrande nödiga ekonomien skall vid sådan institution,

vars förvaltningspersonal hekostas av statsmedel, byggas på medel,

som av den ifrågavarande institutionen anskaffas, såsom förutsättning för

erhållande av visst statsanslag, blir det nödvändigt, att ett fast årligt anslag

ställes till denna institutions förfogande av staten. Dylikt anslag, som

är avsett för institutionens allmänna drift, benämna vi grundanslag i motsats

till vad vi knnna kalla de rörliga anslagen, d. v. s. sådana anslag som

utgå enbart till undersökningar och vilkas storlek blir beroende av de medel,

som från annat håll stå till förfogande.» Ett grundanslag skulle också

ställas till ortnamnsundersökningens förfogande. Under uttrycket »institutionens

allmänna drift» förstås expenskostnader och undersökningskostnader,

enär personalarvoden finnas beräknade i annat sammanhang. Utöver

de undersökningskostnader, som bestriddes av grundanslagets medel,

skulle man ha att lita till de rörliga anslagen och dessa i sin tur skulle

ifråga om sin storlek bli beroende av vilka medel, som från annat håll

kunde av de ifrågavarande institutionerna anskaffas.

Grundanslagen beräknades vid undersökningens igångsättande till:

för Gunnar Olof Hyltén-Cavallius’ stiftelse för svensk

folkminnesforskning vid Lunds universitet.......... kronor 4,500: —

» undersökningen av svenska landsmål i Uppsala____ » 13,500: —

» ortnamnsundersökiiingen .......................... » 15,000: —

Summa kronor 33,000

För de rörliga anslagen föreslogs, att det högsta belopp, staten under alla

omständigheter kunde för ett år lämna till viss institution, skulle vara

20,000 kronor. Enligt de sakkunnigas kalkyler skulle kostnaderna vid undersökningens

igångsättande kunna beräknas till sammanlagt 61,350

kronor.

Till den statliga undersökningen för allmogeforskningen skulle vidare

ställas ett belopp av 8,500 kronor.

Hela den för undersökningsändamål beräknade summan skulle sålunda

uppgå till 102,850 kronor. Härav hade i statsmedel tidigare utgått, å

grundanslagens konto 18,100 kronor och å de rörliga anslagens 7,000 kronor.

Den beräknade merkostnaden för statsverket skulle sålunda bliva

77,750 kronor.

För ett systematiskt utforskande av den svenska allmogekulturen föreslogs

inrättande av trenne undersökningar, folkminne sunder sökning en,

folkmålsundersökningen och ortnamnsundersökningen, vilka med gemensamhet

i planläggningen skulle parallellt fullfölja sina arbetsuppgifter.

Folkminnesundersökningen skulle uppdragas åt en nämnd, kallad folkminnesårdet,

bestående av sju personer, som årligen utses av Kungl. Maj:t.

Folkminnesrådets ledamöter skulle icke uppbära något arvode utan åtnjuta

endast i förekommande fall reseersättningar och dagtraktamenten

samt dagarvoden för inställelse vid sammanträden.

Folkminnesrådets uppgift skulle vara att utöva den högsta ledningen av

folkminnesundersökningen samt att inför staten företräda de olika institutionerna

eller andra organisationer för hithörande undersökningar.

För arbetets direkta ledande skulle folkminnesrådet utse en föreståndare,

som tillika skulle vara rådets sekreterare och föreståndare för folkminnes
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.

9

rådets byrå. Till denna byrå skulle dessutom knytas eu vetenskaplig medarbetare

samt en person, som bär uppsikten över det med denna hyra förenade

centralarkivet för svensk folkmusik; båda dessa personer liksom

föreståndaren utsedda av folkminnesrådet.

Kostnaderna för folkminnesundersökningen med dess personal och förvaltning

hava beräknats sålunda:

Folkminnesrådet för sammanträden.................... kronor 1,000: —

Folkminnesrådets sekretariat........................... » 32,500: —

Gunnar Olof Hyltén-Cavallius’ stiftelse för svensk folkminnesforskning

vid Lunds universitet................ » 10,500: —

Summa kronor 44,000: —

Vidare föreslogs att ställas till folkminnesrådets förfogande för undersölcningsändamål

ett belopp av 8,500 kronor.

Kostnaden för folkminnesundersökningen i vad rör dennas nu behandlade

delar skulle sålunda bliva 52,500 kronor, innebärande en merkostnad

för statsverket å 43,500 kronor. I denna beräkning medtogos icke eventuellt

förekommande dyrtidstillägg å arvoden.

Utöver dessa kostnader föreslogs, att såsom engångsanslag till folkminnesrådets

förfogande ställes ett belopp av 21,500 kronor.

Fölkmålsundersökningen skulle uppdragas åt en nämnd kallad Folkmålsnämnden,

bestående av fem personer, som årligen utses av Ivungl.

Maj:t.

Folkmålsnämndens ledamöter skulle icke uppbära något arvode utan åtnjuta

endast i förekommande fall reseersättningar och dagtraktamenten

samt dagarvoden för inställelse vid sammanträden.

Folkmålsnämndens uppgift skulle vara att utöva den högsta ledningen

av folkmålsundersökningen samt att inför staten företräda de olika institutionerna

eller andra organisationer för hithörande undersökningar.

Arbetets direkta ledande skulle överlåtas åt föreståndaren för undersökningen

av svenska folkmål i Uppsala, vilken tillika skulle vara folkmålsnämndens

sekreterare.

Kostnaden för folkmålsundersökningen med dess personal och förvaltning

hava beräknats sålunda:

Folkmålsnämnden för sammanträden .................. kronor

Folkmålsnämndens sekretariat.......................... »

Undersökningen av svenska folkmål i Uppsala........ »

Eventuellt inrättad undersökning av sydsvenska folkmål

i Lund ...................................... »

750: —

1,000: —

39,500: —

10,000: —

Summa kronor 51,250: —

Av denna summa hava i statsmedel tidigare utgått 28,600 kronor, vadan

en merkostnad för statsverket å 22,650 kronor erhålles.

I dessa beräkningar hava icke medtagits eventuellt förekommande dyrtidstillägg

å arvoden.

Ortnamnsundersökningen skulle uppdragas åt en ämnd, kallad Ortnamnsnämnden,

bestående av fyra personer, som årligen utses av Kungl.

Maj:t och sammansättes sålunda:

ordförande, vetenskapligt bildad språkman,

vice ordförande, utsedd efter förslag av kammarkollegium,

en ledamot, utsedd efter förslag av rikets allmänna kartverk,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr, 2.

en ledamot, utsedd efter förslag av undersökningen av svenska folkmål

i Uppsala och institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs

högskola.

Ordföranden och vice ordföranden skulle uppbära årliga arvoden å respektive

2,000 kronor och 500 kronor. Övriga ledamöter skulle åtnjuta i

förekommande fall reseersättningar och dagtraktamenten samt dagarvode

för inställelse vid sammanträden.

Ortnamnsnämnden skulle hava till uppgift att utöva den högsta ledningen

av ortnamnsundersökningen samt därvid i första hand att åstadkomma

en ur praktiska och språkliga synpunkter tillfredsställande, så

vitt möjligt fullständig förteckning över Sveriges viktigare ortnamn och

förvalta det sålunda uppkommande ortnamnsarkivet samt att handlägga

de namnregleringsärenden som kunna förekomma.

För arbetets direkta ledande skulle av Kungl. Maj:t för ett år i sänder

utses en föreståndare, som tillika skulle vara ortnamnsnämndens sekreterare.

Ordföranden, vice ordföranden och sekreteraren skulle bilda ett

arbetsutskott, som skulle hava att handlägga namnregleringsärenden och

besvara remisser.

De av ortnamnsnämnden ledda undersökningarna skulle utföras på uppdrag

av nämnden genom institutioner eller enskilda forskare. För täckande

av kostnaderna härför jämte övriga förvaltningskostnader skulle

till nämndens förfogande ställas ett grundanslag, för första året beräknat

till 15,000 kronor, för följande år till 20,000 kronor.

Kostnaderna för ortnamnsundersökningen med dess personal och förvaltning

under första året hava beräknats sålunda:

Ortnamnsnämnden ..............

Sekretariatet ...................

...................... » 23,000:

Summa kronor 25,700: —

Av denna summa hava i statsmedel tidigare utgått omkring 10,500 kronor,

vadan en merkostnad för statsverket å 15,200 kronor skulle erhållas.

I dessa beräkningar hava icke medtagits eventuellt förekommande dyrtidstillägg

å arvoden.

För att åstadkomma en större enhetlighet i de olika undersökningarnas

planläggning borde sådana ärenden, som skulle föreläggas folkminnesrådet,

folkmålsnämnden och ortnamnsnämnden, icke beredas inom varje

sekretariat för sig utan efter hörande även av de övriga undersökningarnas

ledare. Därför föreslås den föreskriften, att intet ärende förelägges de

olika undersökningarnas nämnder, som icke dessförinnan varit föremål

för gemensam beredning de olika undersökningarnas föreståndare emellan.

Kostnaderna för undersökningarna till deras här berörda delar skulle

efter de gjorda beräkningarna kunna sammanfattas sålunda:

Folkminnesundersökningen ............................ kronor 52.500:_

Folkmålsundersökningen .............................. » 51,250:_

Ortnamnsundersökningen .............................. » 25,700:_

Summa kronor 129,450

Härtill kommer såsom engångsanslag, för vissa ändamål, åt folkminnesrådet

en summa å 21,500 kronor.

Täckandet av kostnader för undersökningar utförda dels av bär ovan

anförda organ av statlig karaktär belöpande utöver de till deras förfo
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande År 2. 11

tiande ställda grundanslagen, dels av övriga arbetande organ skulle sko

medelst de s k. rörliga anslagen.

Dessa hava av de sakkunniga, såsom ovan erinrats, beräknats vid tiden

lör undersökningens igångsättande till sammanlagt fil,350 kronor.

Kostnaden för hela undersökningen med den därtill knutna förvaltningen

har sålunda beräknats vid undersökningens igångsättande belöpa

sig till 190,800 kronor, däri dock icke inräknade eventuella dyrtidstillägg

å arvoden, utgörande en merkostnad för statsverket av 135,700 kronor.

Härtill skulle komma ytterligare eu engångskostnad för folkminnesrådets

räkning å 21,500 kronor.

I ett vid betänkandet fogat särskilt yttrande hade två av do sakkunniga

framhållit, att huvudvikten syntes dem ligga icke därpå att styrelser inrättades

eller ombildades, utan därpå att de vetenskapliga organisationer,

som utgjorde centralhärdarna för ifrågavarande arbeten, bleve tillräckligt

utrustade med hänsyn till att vissa bestående vetenskapliga mål

skulle inom de närmaste årtiondena kunna nås genom samarbete mellan

dessa centrala organisationer och dels vissa andra organisationer, dels och

ej minst enskilda vetenskapsmän och samlare. Åt forsknings- och samlingsarbetet

borde enligt reservanternas mening ägnas så mycket som möjligt

av de personliga och ekonomiska resurser, varöver den närmaste framtiden

kunde förfoga för ifrågavarande ändamål, under det den administrativa

apparaten borde förenklas så mycket som möjligt. I betänkandets förslag

syntes reservanterna intresset vara för mycket inriktat på den administrativa

formen, under det frågorna om arbetsorganisationernas utrustning

ej behandlats på grundval av en genomgående beräkning av vad som

behövdes för nående av vissa bestämda mål, utan i allmänhet blott på

grund av vissa schematiskt konstruerade proportioner mellan statsanslag

och sådana medel, som vederbörande större eller mindre organisationer

erhållit eller beräknades skola erhålla på annan väg.

Även reservanterna menade, att det mål, som arbetet borde koncentreras

omkring, vore i första hand insamling av ett vetenskapligt material, som

vore statt i utdöende, och att sådan bearbetning, som kunde uppskjutas,

skulle stå tillbaka för den stora insamlingsuppgift, som ej tålde uppskov,

men för en rationell insamling ansåge reservanterna, att en viss samtidigt

skeende vetenskaplig bearbetning vore ett livsvillkor, och att en avskärning

av den förbindelse, som i nu pågående arbeten förefunnes mellan

insamling och ifrågavarande bearbetning, skulle bli ödesdiger.

Över folkminnessakkunnigas betänkande avgåvos på grund av remiss

utlåtanden av åtskilliga myndigheter och institutioner, varjämte ett antal

föreningar m. fl. lämnades tillfälle att yttra sig i ämnet,

Till Kungl. Maj:t hava vidare inkommit åtskilliga framställningar

rörande den framtida organisationen av de olika här ifrågavarande forskningsområdena.

Framställningar

rörande den

framtida

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.

organisationen

av folktraditionsforskningen.

I september 1928 ingåvos av landsmålsarkivet i Uppsala och centralstyrelsen

för landsmålsföreningarna i Lund i samråd ansökningar om att

Kungl. Maj:t måtte genom proposition till 1929 års riksdag begära anslag

till fortsättning av de genom dem anordnade arbetena för dialekternas utforskande.

Landsmålsarkivet i Uppsala hemställde om proposition till 1929 års riksdag

därom, att riksdagen måtte till landsmålsarkivet i Uppsala bevilja

dels å indragningsstat 26,220 kronor till arvoden åt tre av institutionens

medarbetare, nämligen docenterna H. Geijer och J. Götlind samt filosofie

doktor L. Levander (för Geijer arvode enligt lönegraden B 30 med 10,020

kronor samt för eu var av Götlind och Levander arvoden enligt lönegraden

B 26 med 8,100 kronor);

dels ock å extra stat ett belopp av 100,000 kronor till arvoden åt övriga

vetenskapliga medarbetare, till arkivpersonal samt till kostnaderna för

institutionens utrustning och drift enligt i skrivelsen angiven plan att

mot redovisningsskyldighet inför riksräkenskapsverket användas enligt

de närmare villkor, Kungl. Maj:t kunde finna gott bestämma.

Centralstyrelsen för landsmålsföreningarna i Lund anhöll vidare, att

Kungl. Maj:t måtte till 1929 års riksdag ingå med begäran om ett anslag

på extra stat för budgetåret 1929/1930 av 16,900 kronor till anställandet av

två vetenskapligt utbildade personer för landsmålsarbetet i Lund och till

inrättandet av ett arbetsinstitut enligt de närmare föreskrifter, som Kungl.

Maj:t kunde finna gott bestämma.

Vidare hemställde centralstyrelsen för landsföreningarna i Lund — för

den händelse dess nyssberörda framställning icke skulle föranleda någon

åtgärd — om utverkande av proposition till 1929 års riksdag om ett

extra reservationsanslag av 5,000 kronor till undersökning och bearbetning

av sydsvenska folkmål att utgå på de närmare villkor, Kungl. Maj:t

bestämde.

I skrivelse den 15 september 1928 har ortnamnskommittén hemställt, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

dels att bevilja ett belopp, motsvarande vad enligt avlöningsreglementet

den 30 juni 1925 (nr 270) tillkomme manliga tjänstemän i lönegraden B 30

till inrättande för docenten J. Sahlgren av en personlig tjänst med titel

av professor och föreståndare för undersökningen av svenska ortnamn och

med uppdrag att leda ortnamnsundersökningar i riket och att förvalta

och ordna det svenska ortnamnsarkivet,

dels ock att — under förutsättning av riksdagens bifall till nyssberörda

framställning — ett anslag till sekreterararvode m. m. under budgetåret

1929/1930 måtte beredas kommittén med ett belopp av 4,000 kronor.

Slutligen hava undersökningen av svenska folkmål, Hyltén-Cavallius’

stiftelse för folkminnesforskning och institutet för folkminnesforskning

vid Göteborgs högskola i gemensam skrivelse den 15 oktober 1927 hos

s. 13 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.

13

Kungl. Maj:t hemställt, att Kungl. Maj:t måtte låta utarbeta och för 1928

års riksdag framlägga proposition om beviljande av nödiga anslag för

organiserande av undersökningen av Sveriges folkminnen i överensstämmelse

med i skrivelsen framställda förslag, att utgå i enlighet med de närmare

bestämmelser, Kungl. Maj:t kunde finna för gott utfärda.

För att söka med det snaraste åstadkomma en konsolidering och organisation

av de ifrågavarande forskningsarbetena och tillika för att undersöka,

huru man skulle på ett billigare sätt kunna vinna de gjorda framställningarnas

syftemål, begärde och erhöll chefen för ecklesiastikdepartementet

Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkalla tre sakkunniga för att

under högst 14 dagar inom nämnda departement biträda med utredning

av vissa frågor rörande organisationen av de förmedelst allmänna medel

understödda folkmåls-, ortnamns- och folkminnesundersökningarna.

De sakkunniga, som antogo benämningen »folktraditionssakkunniga»,

överlämnade med skrivelse den 23 december 1928 utlåtande och förslag

i ämnet.

De sakkunniga hava därvid såsom allmänna riktlinjer för insamlingens

organisation angivit följande:

»Den nödvändiga vetenskapliga ledningen synes böra fast anställas och

följaktligen bekostas med statsmedel, under det att själva undersökningsarbetet

bör, så långt detta är möjligt, bedrivas med understöd av lotterimedel.

Då ifrågavarande folktraditionsundersökningar äro av den natur,

att de måste tänkas vara väsentligen slutförda inom en begränsad tid,

böra de personer, å vilka den vetenskapliga ledningen anförtros, lämpligen

placeras på indragningsstat. Deras löneförmåner synas böra utgå

för en ledare av vardera ortnamns-, folkmåls- och folkminnesundersökningarna

enligt lönegrad B 30, för deras vetenskapliga medarbetare enligt

lönegrad B 28. Var och en av de tre verkställande ledarna bör fungera som

sekreterare i en styrelse, bestående av personer intimt förtrogna med det

arbete, som på skilda håll i riket bedrives inom vart och ett av de nämnda

områdena. Genom dessa styrelser skulle planläggningen av och planmässigheten

i insamlingsarbetet säkras inom de tre arbetsfälten vart för sig.

Den nödvändiga avgränsningen av arbetet de tre undersökningarna emellan

och rätta avvägningen av anslagen torde vinnas genom en central styrelse,

som även har att tillse, att nödig samverkan komme till stånd och

uppehölles.»

De sakkunnigas förslag sammanfattas på följande sätt:

»Såsom ledande organ för folktraditionsundersökningar na i riket skola

fungera tre nämnder, ortnamnsnämnden, folkmålsnämnden och folkminnesnämnden,

vilkas medlemmar tillsättas av Kungl. Maj:t på förslag av de

arbetande institutionerna, samt en centralnämnd utsedd av Kungl. Maj:t.

Ortnamnsnämnden, som övertager ortnamnskommitténs funktion, bör till

sin uppgift och sammansättning väsentligen göras lika med sin föregångare,

dock så att sekreteraren ingår som medlem i nämnden.

Folkmålsnämnden, som har att ordna och övervaka folkmålsundersökningarna

i riket, skall bestå av fem ledamöter, representerande på samma

gång de fem stora svenska dialektområdena som de för folkmål arbetande

institutionerna i Uppsala, Lund och Göteborg.

Folktraditionssakkunniga

1928.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr. 2.

Folkminnesnämnden, som har att ordna och övervaka folkminnesinsamlingarna

i riket, skall bestå av sju ledamöter, varav fem skola representera

de på området vetenskapligt verksamma institutionerna i Stockholm, Uppsala

(2), Lund och Göteborg samt en företräda andra vetenskapligt arbetande

institutioner än de nyssnämnda. Den sjunde är ledaren av folkminnesinsamlingen

i riket.

För en samfälld handläggning av ärenden rörande dessa nämnders verksamhet

verkar en centralnämnd för undersökning av svensk folktraditkm,

bestående av tre sakkunniga personer, som ej tillhöra någon av de sagda

nämnderna.

För ledningen vid de respektive institutionerna för ortnamns-, folkmålsoch

folkminnesundersökningar inrättas följande fasta tjänster:

I. Ortnamnsunder sökning en.

En ledarbefattning å indragningsstat i lönegrad B 30 för docent J.

Sahlgren.

II. Landsmålsarkivet i Uppsala.

1. En ledarbefattning å indragningsstat i lönegrad B 30 för docent H.

Geijer.

2. En medarbetarhefattning å indragningsstat i lönegrad B 28 för docent

J. Götlind.

3. En medarbetarhefattning å indragningsstat i lönegrad B 28 för filosofie

doktor L. Levander.

4. En landsmålsarkivariebefattning å extra stat i lönegrad B 21.

5. En kontorsbiträdesbefattning å extra stat i lönegrad B 7.

III. Landsmålsorganisationen i Lund.

En föreståndarbefattning å indragningsstat i lönegrad B 30 för lektor J.

Swenning.

IV. Folkminnesundersökningarna.

1. En ledarbefattning å indragningsstat i lönegrad B 30 för lektor H.

Celander.

2. En föreståndarbefattning å indragningsstat i lönegrad B 28 för docent

C. W. von Sydow.»

Nämndernas ledamöter skulle vara oavlönade men åtnjuta dagtraktamenten

och ersättningar för resekostnader till nämndernas sammanträden,

vilka beräknades kunna inskränkas till två å tre om året för varje nämnd.

Såsom sekreterare bos nämnderna skulle utan särskild ersättning tjänstgöra

vissa av innehavarna av de i det föregående omförmälda fasta

tjänsterna.

De årliga kostnaderna hava av de sakkunniga beräknats till 67,260 kronor

å allmänna indragningsstaten och 15,128 kronor å extra stat eller sammanlagt

82,388 kronor. Härtill komma så kostnaderna för de fältundersökningar,

som skola bedrivas från de olika institutionerna och som enligt

de sakkunnigas förslag skulle bestridas med lotterimedel. Den sammanlagda

årliga summa, som härför kräves, skulle —• enligt uppgifter från

respektive undersökningsnämnder — belöpa sig till 342,000 kronor. Härav

skulle under de närmaste åren komma på ortnamnsundersökningarna 40,000

kronor, på folkmålsundersökningarna 137,000 kronor samt på folkminnesundersökningarna

165,000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.

15

Departementschefen framhåller till en början, att staten hittills i begränsad

omfattning ekonomiskt understött do strävanden, som avsett att

åstadkomma en planmässig organisation för utforskningen och den vetenskapliga

bearbetningen av vad som ännu i vår gamla allmogekultur lever

kvar av folkmål och folkliv. Dessa strävanden hade uppburits av det privata

initiativet samt av ett oegennyttigt och uppoffrande intresse från enskilda

vetenskapsidkares sida; de åtgöranden, som kommit till uttryck Irån

det allmänna, hade hittills inskränkts till att förmedelst begränsade anslagsmedel

vidmakthålla vissa bristfälliga organisationsformer, vilkas ram

mer och mer hotade att sprängas av de alltjämt vidgade arbetsuppgifterna.

Frånsett att de forskningsområden, varom här vore fråga, innefatta problem

av det största vetenskapliga intresse, betonade departementschefen,

att ett utforskande av den gamla svenska, i traditionen ännu fortlevande

allmogekulturen i dess olika yttringar vore en nationell angelägenhet av

betydande mått och innebure ett krav, vars tillgodoseende ej kunde eller

finge längre åsidosättas. Vår inhemska kultur, sådan den levat på folkets

läppar och i folkets sedvänjor, tro och diktning, vore ett betydande nationellt

arv, ett arv, som förpliktade ej minst ett land som vårt med dess

erkänt högt stående odling till en allvarlig strävan att söka bevara det

snabbt försvinnande källmaterialet till folkets egenart och liv och dess

olika samhällsformers gestaltning under tiderna. I våra nordiska grannländer

hade folkmåls- och folklivsundersökningar sedan länge omhuldats

samt genom systematiska arbeten och ändamålsenlig ledning nått den fasthet

och målmedvetenhet, som vi ännu saknade. Departementschefen ansåge

det vara en kulturangelägenhet av betydande mått och av en omfattande

räckvidd, att åtgärder med det snaraste från statsmakternas sida vidtoges

i syfte att skapa enhetlighet i och konsolidering av den mängd

olika mer eller mindre planmässigt bedrivna undersökningar och insamlingar,

som för närvarande påginge på olika håll i landet.

Departementschefen framhåller vidare, att i fråga om de arbetsuppgifter,

varom nu vore tal, om någonsin förelåge fara i dröjsmål. I knappast

någon tid torde den nivellerande utjämningen på det andliga livets område

fortgå i snabbare och mera rastlöst tempo än i den tid, vi nu upplevde. Den

fortgående bebyggelsen, folkskolan, tidningspressen och kommunikationerna

vore mäktiga pådrivare i den moderna kulturutvecklingens tjänst,

och ju längre och snabbare det moderna samhället med dess liv och

yttringar trängde in i våra bygder, desto fortare försvunne återstoden av

ett gånget samhällsskick och en gången odling. Ty med den för oss kännetecknande

bristen på sinne för tradition och för bevarandet av egenheterna

i vårt kulturella arv i förening med benägenheten att låta det egna och inhemska

träda i bakgrunden för att småningom försvinna för det nya och

främmande vore tvivelsutan fara för att inom en mansålder föga återstode

att söka bevara av vår folkliga odlings särmärken. Det vore därför enligt

Kungl. Maj:ts

förslag.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.

departementschefens mening hög tid, att åtgärder vidtoges för att stödja

de pågående insamlingsarbetena och giva åt desamma en systematisk och

målmedveten ledning.

Vad som i förevarande angelägenhet är det primära, framhåller departementschefen

vidare, är själva insamlings- och undersökningsarbetet. Men

det vore också den del av dessa arbeten, som droge de drygaste kostnaderna.

1928 års sakkunniga hade angivit en approximativ uppskattning av medelsbehovet

i detta hänseende, slutande på 342,000 kronor för år för de tre

undersökningsgrenarna, ortnamn, folkmål och folkminnen. Departementschefen

framhåller, att han icke ansåge lämpligt, att anslag till dessa ändamål

uppföras å riksstaten. I ej ringa utsträckning hade hittills kostnaderna

för dessa arbeten bestritts förmedelst lotterimedel, och det syntes departementschefen

ändamålsenligt, att så även för framtiden bleve fallet. Vidare

betonade departementschefen, att den av de sakkunniga gjorda approximativa

uppskattningen av medelsbehovet icke nu vore eller borde bliva föremål

för någon prövning från hans sida. Det torde få ankomma på Kungl.

Maj:t att vid behandlingen av ansökningar om lotterikoncessioner taga i

betraktande då föreliggande framställningar om medel till ifrågavarande

ändamål samt för dessa insamlings- och undersökningsarbetens fortsatta

bedrivande bevilja vad som efter föreliggande omständigheter kunde prövas

vara skäligt.

Härefter framhåller departementschefen, att insamlings- och undersökningsarbetena

givetvis måste systematiskt planläggas och ledas av fullt

kompetenta personer. Dessas uppgifter komme att bliva många och krävande.

För att vinna nödig effektivitet vid insamlingsarbetet skulle de

hava att med lämplig fördelning anlita tillgängliga krafter, såväl personer

med vetenskaplig utbildning i facket som ock andra intresserade. De

skulle om möjligt sörja för vetenskaplig undervisning vid universiteten

och ett erforderligt instruerande av utgående upptecknare, och de hade att,

eventuellt med tillhjälp av andra arbetskrafter, mottaga, registrera och

förvara de inkommande uppteckningarna. För dessa uppgifter erfordrades

emellertid krafter, vilka icke kunde erhållas för eller lämpligen borde tillgodoses

förmedelst oregelbundna eller ovissa anslag från lotterimedel.

Men minst lika viktigt, om ej måhända viktigare än insamlingsarbetet

vore den vetenskapliga bearbetningen, tillgodogörandet och bekantgörandet

av det insamlade materialet. Skulle nämligen så bliva fallet, att det

förmedelst dryga kostnader och stora personliga uppoffringar hopbragta

materialet av dialekter och folkminnen allenast bleve insamlat utan att

samtidigt eller snarast varda föremål för vetenskaplig bearbetning och behandling,

komme det tvivelsutan att ligga såsom i mycket ofruktbara samlingar

och tynga utrymmena i våra bibliotek och arkiv. När en gång sedermera

dessa samlingar komme att bliva föremål för vetenskaplig behandling,

vore detta måhända för sent. Ty bearbetningen av materialet, bekant
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatt sluts- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.

17

förandet av forskningsresultaten och dess tillgängliggörando i deskriptiva

och analyserande vetenskapliga publikationer — även om dessa uppgifter

måste i åtskilliga stycken höra framtiden till — borde i möjligaste mån,

om man över huvud skulle kunna rationellt utnyttja det insamlade materialet,

ske i viss mån parallellt med och i nära anslutning till själva insamlingsarbetet

i orterna. Det vore därför man voro nödsakad räkna med en

begränsad, fast stab av vetenskapsidkare, knutna uteslutande till dessa uppgifter.

Dessa funnes till viss utsträckning redan nu, men deras anställnings-

och avlöningsförhållanden vore alltjämt ovissa, och man finge ej

förtänka, att de såge med om på framtiden och vore tveksamma, om de

kunde fortsätta med de arbeten, åt vilka de hittills oegennyttigt ägnat

sina odelade intressen. Skulle en stabilisering och en sedan länge eftertraktad

planmässighet i ledningen av insamlingsarbetena och i den vetenskapliga

bearbetningen av materialet komma till stånd, syntes det vara

en ofrånkomlig nödvändighet att skapa en fast organisation och med

denna organisation införliva de nu på området verksamma arbetskrafterna

samt åt dessa bereda eu fast och tryggad ställning.

Grundlinjerna i den organisation, som 1928 års sakkunniga föreslagit,

återfunnes redan i 1923 års sakkunnigbetänkande. I detta betänkande hade

emellertid uppbyggts eu vidlyftig och dyrbar administrativ organisation,

mot vilken berättigade gensagor yppats i nästan samtliga de över betänkandet

avgivna yttrandena. Organisationen måste givetvis göras betydligt

enklare, och enligt departementschefens mening hade 1928 års sakkunniga

härvidlag framlagt en plan, som syntes, utan att äventyra arbetsresultatet,

väl kunna tillgodose vad man här önskade vinna. Den ägde

dessutom den fördelen, att den ställde betydligt mindre anspråk på det

allmännas ekonomiska medverkan. Skulle erfarenheten giva vid handen,

att ett och annat i denna plan bruste och behövde tillrättaläggas, borde

sådant utan svårighet kunna ske, och departementschefen förutsatte, att

det också borde kunna ske utan ökade anspråk på statsmedel.

Det innebure enligt departementschefens mening en klok tanke, som kommit

till uttryck i båda sakkunnigberedningarnas förslag, nämligen att

under samma organisation sammanföra de tre närbesläktade insamlingsocli

forskningsområdena, dialekter, ortnamn och folkminnen. Dessa grenar

av den i traditionen fortlevande folkliga kulturen ägde sitt givna inre

samband, och när det gällde ett systematiskt utforskande av dessa områden,

vore det självfallet en stor fördel ej minst från ekonomisk synpunkt,

att insamlingsarbetet kunde gå efter vissa gemensamma och enhetliga

linjer.

Från nu angivna utgångspunkter har departementschefen i det stora

hela anslutit sig till det av de folktraditionssakkunniga framlagda förslaget,

för vars huvudsakliga innehåll i det föregående redogjorts.

Departementschefen anser sig dock ej kunna förorda, att de båda be
Bihang

till riksdagens protokoll 1929. 6 sand. 2 avd. 2 häft. (Nr 2).

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.

fattningarna som landsmålsarkivarie i lönegraden B 21 och som kontorsbiträde

i lönegraden B 7, som de sakkunniga föreslagit skulle inrättas vid

landsmålsarkivet i Uppsala, nu uppföras på stat. Det torde få ankomma

på den ifrågasatta folkmålsnämnden att taga under närmare övervägande,

på vad sätt det så att säga administrativa arbetet lämpligast borde organiseras

och eventuellt kunna tillsvidare förmedelst lotterimedel finansieras.

Vidare bar departementschefen i fråga om det anslag å 4,000 kronor för

slutredigeringen av ortnamnsarbetena i Älvsborgs och Värmlands län

m. m., som av de sakkunniga föreslagits skola uppföras under åttonde

huvudtiteln, framhållit, att nämnda anslag, såsom ägande karaktär av ett

till ett vetenskapligt institut bundet expensanslag, lämpligen borde närmare

förbindas med den för docenten Sahlgren ifrågasatta personliga befattningen

såsom ett anslag å allmänna indragningsstaten.

Departementschefen framhåller slutligen, att en förutsättning för den

organisation av folktraditionsforskningen, som nu framlagts, givetvis

vore, att för fältundersökningarna, materialets vetenskapliga bearbetning

och tillfälliga medarbetares avlönande lotterimedel i tillräcklig utsträckning

ställdes till förfogande. Härom anför departementschefen. »Jag

håller före, att det för närvarande varken är möjligt eller lämpligt att

framlägga en mera detaljerad plan beträffande dessa medel. Det torde få

ankomma på den blivande ledningen av ifrågavarande undersökningar att

uppgöra och underställa Kungl. Maj:t en allmän generalplan för samtliga

undersökningsarbeten i syfte att vinna en överblick över arbetenas omfattning.

Därvid bör givetvis tillses, att sådana begränsningar i olika avseenden

göras, vilka äro möjliga utan att äventyra effektiviteten av dessa

undersökningar eller resultatet av ifrågavarande arbeten. Det lärer få

ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles efter årliga framställningar av

vederbörande institutioner besluta om anvisande av lotterimedel till de

olika ändamålen.»

Vid ett bifall till det sålunda framlagda förslaget skulle de årliga kostnaderna

å riksstaten ställa sig på följande sätt:

A. å allmänna, indragningsstaten:

för landsmålsundersökningen:

arvode åt föreståndaren för landsmålsarkivet i Uppsala,

docenten H. Gei jer.................................... kronor 11,460: —

arvode åt medarbetaren i landsmålsarkivet i Uppsala,

docenten J. Götlind .................................. » 9 540:

arvode åt medarbetaren i landsmålsarkivet i Uppsala,

filosofie doktor L. Levander .......................... » 9 540-

arvode åt föreståndaren för landsmålsundersökningen i

Lund, lektor J. Swenning ............................ » 11,220:

för ortnamnsundersökningen: •

arvode åt ortnamnsnämndens sekreterare, docenten J.

Sahigren ........................................... » 11,460:-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.

19

till ortnamnsnämnden för vissa i samband med ortnamns
forskningen

stående vetenskapliga arbeten .......... kronor 4,000: —

för folkminnesundersökningen:

arvode åt föreståndaren för folkminnesundersökningen,

lektor H. Celander.................................... » 11,940: —

arvode åt medarbetaren i folkminnesundersökningen,

docenten C. W. von Sydow............................ » 9,300: —

Summa kronor 78,400: —

B. å åttonde huvudtiteln:

anslag till ortnamnsnämnden för namnregleringsärenden

m. .................................................. kronor 2,500: —

Summa summarum kronor 80,960: —

Kostnaderna för folkmåls-, folkminnes- och centralnämnderna skulle

vidare vid ett bifall till förslaget bestridas från det under åttonde huvudtiteln

uppförda anslaget till resekostnads- och traktamentspenningar. Då

dessa kostnader komma att bliva relativt obetydliga, har en höjning av

detta anslag härför icke ansetts behöva ifrågasättas.

Då, såsom i det föregående erinrats, anslagen i riksstaten för budgetåret

1929/1930 för här ifrågavarande ändamål uppgå till inalles 49,150 kronor,

skulle kostnadsökningen å riksstaten, dyrtidstillägg oberäknade, uppgå

till ett belopp av (80,960—49,150) 31,810 kronor.

Utskottet har i vederbörlig ordning inhämtat yttranden över här ifrågavarande

proposition och motioner från statsutskottet, i vad gällde organisationsfrågan,

och från allmänna civilförvaltningens lönenämnd, i vad

anginge de ifrågasatta tjänsternas placering i lönegrader och löneklasser.

De med anledning härav avgivna yttrandena äro såsom bilagor fogade vid

detta utlåtande; och tillåter sig utskottet här att hänvisa till desamma.

Ett utforskande av den gamla svenska, i traditionen ännu fortlevande allmogekulturen

i dess olika yttringar är, såsom i statsrådsprotokollet framhållits,

en nationell angelägenhet av betydande mått. I viss utsträckning

har detta redan sedan länge blivit av statsmakterna behjärtat; såväl genom

anslag å riksstaten som genom beviljande av lotterimedel hava, särskilt

under de senaste åren, betydande belopp kommit dessa forskningsarbeten

tillgodo. Biksdagen har vidare genom sin skrivelse år 1919 hemställt

om verkställandet av en allsidig utredning om organiserandet av

insamlingen och utforskandet av den svenska allmogekulturen. Utskottet

är medvetet om att det i här föreliggande fråga kan anses föreligga fara

i dröjsmål och att det är hög tid, att åtgärder vidtagas för att stödja de

pågående insamlingsarbetena och giva åt desamma en systematisk och

målmedveten ledning.

Inhämtade

yttranden.

Utskottets

yttrande.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.

Utskottet kan emellertid, trots att utskottet sålunda delar de synpunkter,

som föranlett framläggandet för riksdagen av här föreliggande förslag,

icke ansluta sig till detsamma. Trots den betydande nedskärning, som

den av 1923 års sakkunniga, de s. k. folkbildningssakkunniga, föreslagna

organisationen undergått, förefaller det utskottet, som om denna organisation

ännu i Kungl. Maj:ts förslag bibehållits i en alltför vidlyftigt tilltagen

form. Kostnaderna för de olika nämnderna hava visserligen nedbringats

till ett minimum, då alla andra kostnader än resekostnads- och

traktamentsersättningar borttagits. Men det förefaller dock utskottet, som

om det i vart fall borde göras till föremål för ytterligare prövning, huruvida

icke organisationen skulle kunna ytterligare förenklas.

Kungl. Maj:t bar vidare, i anslutning till 1928 års sakkunnigas, de s. k.

folktraditionssakkunnigas förslag, föreslagit, att den för forskningsarbetena

nödvändiga vetenskapliga ledningen skulle fast anställas och bekostas med

statsmedel. Då ifrågavarande folktraditionsundersökningar vore av den

natur, att de måste tänkas vara väsentligen slutförda inom en begränsad

tid, har nu föreslagits, att de personer, åt vilka den vetenskapliga ledningen

skulle anförtros, borde placeras å allmänna indragningsstaten.

Härigenom skulle åt de förtjänta vetenskapsidkare, vilka av Kungl. Maj:t

föreslagits i enlighet med de folktraditionssakkunnigas förslag, beredas

önskvärd säkerhet i anställnings- och pensionsvillkor, på samma gång

som man undveke de svårigheter, som bleve förenade med tjänsternas

uppförande på ordinarie stat.

I motionen I: 253 har framhållits, att det måste ingiva betänkligheter,

att innehavarna av de olika befattningarna inom den tilltänkta organisationen

de facto skola utses av riksdagen. Det kan, framhålles det i motionen,

under dessa förhållanden svårligen sägas råda full visshet därom, att

just de föreslagna personerna äro de enda, som därvid rättvisligen böra

komma under övervägande.

Statskontoret bar i sitt i ärendet avgivna utlåtande framhållit, att för

fall sådana som det nu förevarande snarare brukade vidtagas anordningen

med inrättande av tjänster å extra stat, men att några större betänkligheter

knappast borde möta mot vidtagande av den föreslagna anordningen.

Utskottet kan icke undgå att dela de betänkligheter, som framförts mot

förslaget att uppföra de vetenskapliga ledarbefattningarna på allmänna

indragningsstaten. En anordning av detta slag bar, som jämväl statskontoret

framhållit, huvudsakligen kommit till användning endast när det

gällt att vid en statsinstitution binda en arbetskraft, som dokumenterat

sig såsom utomordentligt skicklig på ett visst verksamhetsområde, vilket

annars ej ansetts böra få särskild företrädare vid institutionen i fråga.

Utskottet vill ingalunda förneka önskvärdheten av att befattningarna

som ledare av undersökningarna gives en fastare karaktär, så att de för

sagda befattningar lämpligaste personerna må finna det fördelaktigt att

s. 21 Kontrollera mot PDF

Sammansatt slats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2. 21

åtaga sig befattningarna och kvarstå vid desamma, så länge undersökningarna

pågå. Av vikt är vidare, att dessa befattningar icke gives sådan

karaktär, att do komma att kvarbliva efter den tid — 15 a 2(1 år —- som

beräknats för undersökningarnas slutförande. Med hänsyn till vad nyss

anförts finner utskottet det dock vara önskvärt, att eu förnyad undersökning

vidtages beträffande möjligheterna av att på ett annat sätt än av

Kungl. Maj:t föreslagits skapa den önskvärda tryggheten för de erforderliga

befattningshavarna. 1 samband härmed torde jämväl till förnyad

prövning böra upptagas frågan, huruvida ett så stort antal befattningar,

som av Kungl. Maj:t nu föreslagits, är oundgängligen erforderligt för ledningen

av insamlingsarbetena och för det insamlade materialets nödtorftiga

bearbetning under insamlingstiden.

Vad så slutligen själva undersökningsarbetet beträffar, hava 1928 års

sakkunniga förutsatt, att detsamma, liksom under senare år varit fallet,

jämväl i fortsättningen skulle bekostas med lotterimedel. Den sammanlagda

årliga summa, som härtill krävdes, skulle — enligt uppgifter från

respektive undersökningscentraler — belöpa sig till 342.000 kronor. Departementschefen

håller före, att det för närvarande varken är möjligt eller

lämpligt att framlägga en mera detaljerad plan beträffande dessa medel,

utan det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles efter årliga

framställningar av vederbörande institutioner besluta om anvisande av

lotterimedel till de olika ändamålen.

Utskottet kan icke finna annat än att de krav, som från de olika undersökningscentralernas

sida, framställts för här ifrågavarande ändamål, äro

synnerligen vittgående. Det synes, som om, innan riksdagen går in för

att skapa större fasthet i ledningen och organisationen av insamlingsarbetena,

om möjligt någon närmare utredning borde ske beträffande de kostnader,

som själva undersöknings- och fältarbetena komma, att draga.

Med hänsyn till vad sålunda anförts finner sig utskottet icke kunna tillstyrka

Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag.

Däremot är det enligt utskottets mening önskvärt, att en förnyad utredning

om organiserandet av här ifrågavarande undersökningar med det

snaraste kommer till stånd. Utskottet får alltså föreslå, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om verkställandet av en

dylik utredning. Då, såsom förut påpekats, här ifrågavarande insamlingsarbeten

äro av brådskande natur, torde det vara att hoppas, att det

skall bliva möjligt att förelägga på denna utredning grundat förslag redan

för 1930 års riksdag.

Vid bifall till vad sålunda föreslagits skulle motionerna 1:256 av herr

Westman, II: 396 av herr Olsson i Mora, II: 397 av herr Sköld och II: 403

av herr Engberg icke föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motionen I: 253 hava herrar Björck och Reuterskiöld hemställt, bland

annat, att riksdagen måtte i riksstaten för budgetåret 1929/1930 upptaga

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.

anslag under enahanda rubriker och till samma belopp som för innevarande

år utgått till de olika ändamål, som i propositionen nr 115 omförmälas.

Dessa anslag äro följande:

1) i det under åttonde huvudtiteln E. Universiteten, den medicinska

undervisningen m. m.: Lunds universitet upptagna anslaget å 53,835 kronor

till avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och

tjänstemän m. m. ingår ett anslag till bidrag till utgifter för en stiftelse

vid universitetet i Lund för svensk folkminnesforskning å 9,000 kronor.

2) under M. Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst upptagas vidare

dels till ortnamnskommitténs sekreterare m. m. ett extra anslag av 8,000

kronor,

dels till systematisk undersökning av svenska folkmål ett extra reservationsanslag

av 28,650 kronor,

dels ock till systematisk undersökning av sydsvenska folkmål ett extra

reservationsanslag av 3,500 kronor.

I likhet med motionärerna vill utskottet tillstyrka, att dessa anslag för

budgetåret 1929/1930 beviljas med enahanda belopp som under innevarande

budgetår.

I anslutning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

I. med bifall härutinnan till den av herrar Björck och

Reuterskiöld väckta motionen (I: 253) avslå Kungl. Maj:ts

proposition nr 115,

II. med anledning härav finna motionerna I: 256, II: 396,

II: 397 och II: 403 icke till någon riksdagens åtgärd föranleda,

III. i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte låta verkställa förnyad utredning angående

organisationen av undersökningarna av svenska landsmål,

ortnamn och folkminnen ävensom att på denna utredning

grundat förslag om möjligt måtte föreläggas 1930

års riksdag,

IV. , med bifall härutinnan till ovanberörda motion I: 253,

under åttonde huvudtiteln för budgetåret 1929/1930 anvisa

a) under rubrik E. Universiteten, den medicinska undervisningen

m. m.: Lunds universitet till bidrag till utgifter

för en stiftelse vid universitetet i Lund för svensk folkminnesforskning

ett extra anslag av 9,000 kronor,

att utgå på de närmare villkor, Kungl. Maj:t kan finna

lämpligt bestämma;

b) under rubrik M. Understöd åt vetenskap, vitterhet

och konst till arvode under tiden 1 juli 1929—30 juni 1930

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2. 28

åt ortnamnskommitténs sekreterare med erforderliga biträden

ett extra anslag av 8,000 kronor;

c) under sistnämnda rubrik till fortsatt systematisk

undersökning av svenska folkmål ett extra reservationsanslag

av 28,650 kronor,

att utgå på de närmare villkor, Kungl. Maj:t kan finna

lämpligt bestämma;

d) under samma rubrik till systematisk undersökning av

sydsvenska folkmål ett extra reservationsanslag av 3,500

kronor,

att utgå på de närmare villkor, Kungl. Maj:t kan finna

lämpligt bestämma.

Stockholm den 28 maj 1929.

På sammansatta stats- och bankoutskottets vägnar:

C. E. SVENSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från statsutskottet: herrar Nilsson i Bonarp, Bergqvist, Olof Olsson, Nilsson i Grånebo,

Bengtsson i Norup och Wigforss;

samt från bankoutskottet: herrar C. E. Svensson, Pettersson i Olovstorp, Winkler, Byberg

och Paulsen.

Reservationer:

1) av herrar Nilsson i Bonarp, Bergqvist, Wig forss och Winkler, vilka

ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Ett utforskande av den gamla svenska, i traditionen ännu fortlevande

allmogekulturen i dess olika yttringar är, såsom i statsrådsprotokollet

framhållits, en nationell angelägenhet av betydande mått. I viss utsträckning

har detta redan sedan länge blivit av statsmakterna behjärtat; såväl

genom anslag å riksstaten som genom beviljande av lotterimedel hava,

särskilt under de senaste åren, betydande belopp kommit dessa forskningsarbeten

till godo. Riksdagen har vidare genom sin skrivelse år 1919 hemställt

om verkställandet av en allsidig utredning om organiserandet av insamlingen

och utforskandet av den svenska allmogekulturen.

Utskottet är medvetet om att det i här föreliggande fråga kan anses

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.

föreligga fara i dröjsmål och att det är hög tid, att åtgärder vidtagas för

att stödja de pågående insamlingsarbetena och giva åt desamma en systematisk

och målmedveten ledning. Utskottet delar sålunda de synpunkter,

vilka, efter omfattande och tidskrävande utredningar, föranlett framläggandet

för riksdagen av här föreliggande förslag.

Detta förslag avser att på grundvalen av de redan nu verksamma, delvis

statsunderstödda organen på folktraditionsforskningens område åvägabringa

ett fastare och mera systematiskt ordnande av det hittillsvarande

insamlings- och undersökningsarbetet. Det fortsatta arbetet med folktraditionsundersökningarna

tänkes sålunda skola såsom hittills försiggå inom

de tre särskilda forskningsgebiten, nämligen ortnamnsundersökningen,

folkmålsundersökningen och folkminnesforskningen, samt huvudsakligen

bedrivas genom ortnamnskommittén, i förslaget benämnd ortnamnsnämnden,

och genom de vid universiteten i Uppsala och Lund och vid Göteborgs

högskola förefintliga instituten och sammanslutningarna för landsmålsoch

folkminnesforskning. Vid en var av de tre undersökningsgrenarna

skulle — närmast under en för varje undersökningsgren tillsatt nämnd —

såsom ledare för eller medhjälpare vid ledningen av själva insamlingsoch

undersökningsarbetet varaktigt bindas ett antal av tillhopa sju personer,

vilka redan under längre tid ägnat sina krafter åt arbetet för folktraditionens

utforskande. För dessa, i statsrådsprotokollet särskilt namngivna

personer skulle inrättas personliga befattningar, uppförda å allmänna

indragningsstaten. Vad slutligen det egentliga undersökningsarbetet

beträffar skulle detsamma, liksom under senare år varit fallet, bekostas

med lotterimedel.

Vid bedömandet av den sålunda föreslagna organisationen har utskottet

haft att utgå från dels att det här gäller att inom en ganska begränsad

tid — beräknad till 15 å 20 år — samla alla tillgängliga krafter för

att rädda vad ännu räddas kan av vår snabbt försvinnande folktradition,

dels ock att en organisation för detta ändamål under inga förhållanden får

givas en sådan utformning, att den kan befaras komma att kvarstå efter

den tid, då själva insamlingsarbetet och det härmed samtidiga, preliminära

vetenskapliga bearbetandet avslutats.

Från dessa utgångspunkter har utskottet funnit de grundläggande principerna

i det nu framlagda förslaget tillfredsställande, och vill utskottet

sålunda i princip förorda bifall till detsamma.

Beträffande en av forskningsgrenarna, folkminnesforskningen, hava

emellertid i motionen II: 397 framkommit åtskilliga invändningar mot

Kungl. Maj:ts förslag, och vidare har i samma motion föreslagits inrättandet

åt docenten von Sydow av en personlig professur i folkminnesforskning

vid Lunds universitet. Utskottet finner visserligen goda skäl vara

anförda för detta förslag, men har dock icke ansett sig kunna förorda,

att riksdagen skulle på grundvalen av ett motionsvis framställt för
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.

slag fatta beslut om upprättande av en dylilc professur. Utskottet ur av

den meningen, att förslag i ett ämne av förevarande art bör föreläggas

riksdagen av Kungl. Maj:t.

Då jämväl i övrigt en ytterligare utredning av den framtida organisationen

av folkminnesforskningen synes vara önskvärd, har utskottet ansett

sig böra föreslå riksdagen att, med avslag å Kungl. Maj:ts förslag i denna

del, hos Kungl. Maj:t anhålla om verkställandet av förnyad utredning beträffande

den framtida organisationen av folkminnesforskningen, varvid

jämväl de i motionen II: 397 framhållna synpunkterna torde böra övervägas.

Det torde vara att hoppas, att det skall visa sig möjligt att ett på

denna utredning framlagt förslag skall kunna föreläggas 1930 års riksdag.

I anslutning till vad sålunda förordats beträffande folkminnesforskningen

torde det vara nödvändigt att i riksstaten för budgetåret 192.)/1J30 upp

taga det anslag å 9,000 kronor, som för närvarande utgår till bidrag till

utgifter för en stiftelse vid universitetet i Lund för svensk folkminnesforskning

(Gunnar Olof Hyltén-Cavallius stiftelse).

Mot inrättandet av de föreslagna folkmåls- och ortnamnsnämnderna har

utskottet icke funnit något att erinra. Kostnaderna för dessa nämnder

hava kunnat nedbringas till ett minimum, då alla andra kostnader än

resekostnads- och traktamentsersättningar borttagits. Såsom i statsrådsprotokollet

framhållits, torde antalet sammanträden kunna begränsas till

två å tre om året.

Med hänsyn till vad utskottet förordat ifråga om folkminnesforskningen

torde det knappast vara lämpligt, att den av Kungl. Maj:t föreslagna centralnämnden

för folktraditionsforskningen redan nu förverkligas. Härmed

synes böra anstå, till dess att organisationen i sin helhet blivit färdig.

Härefter vill så utskottet övergå till behandlingen av de föreslagna löneförmånerna

för de personer, vilka enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle erhålla

personliga befattningar å allmänna indragningsstaten för att verka

såsom ledare m. m. för folkmåls- och ortnamnsundersökningarna.

Beträffande ledaren av landsmålsundersökningen, docenten Geijer, och

ledaren av ortnamnsundersökningen, docenten Sahlgren, har Kungl. Maj.t

föreslagit deras placerande i lönegraden B 30. I likhet med allmänna civilförvaltningens

lönenämnd finner utskottet, i betraktande av de stora fordringar

på vetenskaplig utbildning, initiativkraft och organisationsförmåga,

som måste ställas på ledarna, om syftet med den nya organisationen

skall kunna förverkligas — oavsett de rent personliga kvalifikationerna

hos de tilltänkta befattningshavarna — den föreslagna lönestallningen

lämpligt avvägd och vill sålunda tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag

i denna del.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle vidare personliga befattningar å indragningsstat

i lönegraden B 28 inrättas åt tva vid landsmalsarkivet i

opaginerad Kontrollera mot PDF

28

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.

Uppsala för närvarande anställda vetenskapliga medhjälpare, docenten

Götlind och filosofie doktorn Levander. Allmänna civilförvaltningens

lönenämnd har ställt sig tveksam till den sålunda föreslagna lönegradsplaceringen

och därvid, under hänvisning till att intendenterna (avdelningsföreståndarna)

vid nationalmuseum, antikvarierna (avdelningsföreståndarna)

vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien och statsgeologerna

vid Sveriges geologiska undersökning samtliga äro inordnade i lönegraden

B 26, ifrågasatt, huruvida icke sistnämnda lönegrad finge anses

tillfyllest jämväl för nu nämnda befattningshavare. Till denna uppfattning

vill utskottet uttala sin anslutning.

För den föreslagne föreståndaren för ett nybildat sydsvenskt landsmålsinstitut

i Lund, lektorn Swenning, har av Kungl. Maj:t föreslagits lönegraden

B 30. Lönenämnden har för sin del förordat, att lönen för lektor

Swenning måtte bestämmas till lönegraden B 28, då det förefölle lönenämnden,

som om viss skillnad i lönehänseende borde råda mellan ledaren

av folkmålsundersökningarna i Sydsverige och ledaren för folkmålsundersökningarna

inom landet i sin helhet, vilken senare såsom sekreterare och

ledamot av folkmålsnämnden torde få taga befattning med planläggningen

av undersöknings- och insamlingsarbetet såväl inom de under landsmålsarkivet

i Uppsala sorterande dialektområdena som ock inom det sydsvenska

dialektområdet.

Med hänsyn såväl till den fullt självständiga ställning, som den sydsvenska

folkmålsforskningen skall intaga till landsmålsarkivet i Uppsala, som

till de stora krav, som måste ställas på ledaren för dessa forskningsarbeten,

finner sig emellertid utskottet böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag

i denna del.

Beträffande samtliga här ifrågavarande befattningshavare har i den föreliggande

propositionen icke blott framlagts förslag ifråga om lönegradsplacering

utan jämväl gjorts uttalanden rörande den löneklass inom vederbörande

lönegrad, enligt vilken lön till dem skulle utgå.

Ifråga om docenterna Geijer och Götlind samt doktor Levander har allmänna

civilförvaltningens lönenämnd erinrat, att Kungl. Maj:t på grund

av bestämmelserna i 11 § 2 mom. av avlöningsreglementet för allmänna

civilförvaltningen äger möjlighet att i lönehänseende tillgodoräkna vederbörande

utom statens tjänst utfört arbete, därest detta fyller de föreskrivna

fordringarna i avseende å likvärdighet o. dyl.

Beträffande den nuvarande sekreteraren i ortnamnskommittén, docenten

Sahlgren, framhåller lönenämnden, att det icke framginge tydligt av propositionen,

om ej dennes verksamhet hos nämnda kommitté rätteligen vore

att betrakta såsom statsanställning. Skulle detta befinnas vara fallet,

bleve på grund av 11 § 1 mom. i avlöningsreglementet hans löneklassplacering

beroende på prövning icke av Kungl. Maj:t utan av den myndighet,

varunder han kunde komma att lyda. Därest emellertid det an
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.

såges erforderligt att åt Sahlgren säkerställa do löneförmåner 33 löneklassen

inom 30 lönegraden — som i propositionen avsåges, torde beslut

därom böra meddelas av riksdagen.

Då utskottet icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag härutinnan,

vill utskottet, i anslutning till vad lönenämnden sålunda anfört,

föreslå riksdagen att medgiva, att docenten Sahlgren må placeras i 33

löneklassen.

I fråga om lektor Swenning har lönenämnden framhållit, att han såsom

ordinarie befattningshavare inom ett ännu ej nyreglerat förvaltningsområde

icke torde för placering i löneklass kunna aberopa de i sådant hänseende

uti avlöningsreglementet för allmänna civilförvaltningen meddelade

föreskrifterna. Skulle i anslutning till propositionen placeringen i

högsta löneklassen inom vederbörande lönegrad befinnas böra tillförsäkras

honom, torde sålunda särskilt beslut härom böra av riksdagen fattas.

Lönenämnden har vidare framhållit, att man knappast kunde bortse

från de konsekvenser, som skulle kunna uppstå, därest tjänstgöring i

en viss befattning finge tillgodoräknas för löneklassplacering vid befordran

till tjänst inom högre lönegrad av den anledning, att vederbörande befattningshavare

vid sidan av sin förut innehavda tjänst utfört allmännyttigt

arbete av högre värde än det, som i den lägre befattningen i allmänhet

ålegat honom.

Trots lönenämndens betänkligheter anser sig utskottet böra förorda

Kungl. Maj:ts förslag i denna del. Utskottet vill då emellertid med

skärpa framhålla, att ett beslut av riksdagen i enlighet härmed ingalunda

kan eller får betraktas såsom prejudicerande, då det här gäller ett skäligen

enastående fall. Med anledning av vad lönenämnden härom anfört får utskottet

vidare föreslå riksdagen att medgiva, att lektor Swenning må placeras

i 33 löneklassen.

I övrigt har Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag icke givit utskottet anledning

till erinringar. Utskottet finner sig sålunda böra avstyrka det i

motionerna I: 256 och II: 396 framställda yrkandet om sådan ändring av

Kungl. Maj:ts förslag, att vid landsmålsarkivet i Uppsala på allmänna

indragningsstaten beviljas medel till en landsmålsarkivarie i lönegraden

B 20 (5,652 kronor) och ett kvinnligt biträde i lönegraden B 6 (2,484 kronor).

Vad så slutligen själva undersökningsarbetet beträffar, hava 1928 års

sakkunniga förutsatt, att detsamma, liksom under senare år varit fallet,

jämväl i fortsättningen skulle bekostas med lotterimedel. Den sammanlagda

årliga summa, som härtill krävdes, skulle — enligt uppgifter från

respektive undersökningscentraler — belöpa sig till 342,000 kronor. Departementschefen

håller före, att det för närvarande varken är möjligt eller

lämpligt att framlägga en mera detaljerad plan beträffande dessa medel,

utan det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles efter årliga

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.

framställningar av vederbörande institutioner besluta om anvisande av

lotterimedel till de olika ändamålen.

Utskottet finner visserligen de krav, som från de olika undersökningseentralernas

sida framställts för här ifrågavarande ändamål, vara synnerligen

vittgående, men torde det, såsom jämväl i statsrådsprotokollet framhållits,

få ankomma på den blivande ledningen att uppgöra och underställa

Kungl. Maj:t en allmän generalplan för samtliga undersökningsarbeten

i syfte att vinna en överblick över arbetenas omfattning, varvid

tillika bör tillses, att sådana begränsningar i olika avseenden vidtagas,

vilka äro möjliga utan att äventyra effektiviteten av dessa undersökningar

eller resultatet av ifrågavarande arbeten.

Vid ett bifall till det nu av utskottet förordade förslaget skulle de årliga

kostnaderna å riksstaten ställa sig på följande sätt:

A. å allmänna indragningsstaten:

för landsmålsundersökningen:

arvode åt föreståndaren för landsmålsarkivet i Uppsala,

docenten H. Gei jer .................................. kronor 11,460: —

arvode åt medarbetaren i landsmålsarkivet i Uppsala,

docenten J. Götlind .................................. » 8,580: —

arvode åt medarbetaren i landsmålsarkivet i Uppsala,

filosofie doktor L. Levander .......................... » 8,580: —•

arvode åt föreståndaren för landsmålsundersökningen i

Lund, lektor J. Swenning ............................ » 11,220:—

för ortnamnsundersökningen:

arvode åt ortnamnsnämndens sekreterare, docenten J.

Sahlgren ............................................ » 11,460: —

till ortnamnsnämnden för vissa i samband med ortnamnsforskningen

stående vetenskapliga arbeten............ » 4,000: —

Summa kronor 55,300: —

B. å åttonde huvudtiteln:

bidrag till utgifter för en stiftelse vid universitetet i

Lund för svensk folkminnesforskning ................ kronor 9,000:—

anslag till ortnamnsnämnden för namnregleringsärenden

m. m............................................. » 2,500: —

Summa kronor 11,500: —

Summa summarum kronor 66,800: —

Kostnaderna för folkmåls- och folkminnesnämnderna skulle vidare i enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag bestridas från det under åttonde huvud
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2. 29

titeln upplörda anslaget till resekostnads- och traktamentspenningar.

Då dessa kostnader komma att bliva relativt obetydliga, bär en höjning

av detta anslag härför icke ansetts behöva ifrågasättas.

Då, såsom i det föregående erinrats, anslagen i riksstaten för budgetåiet

1929/1930 för här ifrågavarande ändamål uppgå till inalles 49,150 kronor,

skulle kostnadsökningen å riksstaten för detta budgetår, dyrtidstillägg

oberäknade, uppgå till ett belopp av (66,800—49,150) 17,650 kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

I. med anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna

11:397 och 11:403, förstnämnda motion i vad densamma

avser här föreliggande frågor, samt med avslag

å motionerna I: 253, I: 256 och II: 396

a) medgiva, att ledningen av undersökningarna av svenska

landsmål och ortnamn må organiseras i huvudsaklig

överensstämmelse med vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 15 februari

1929 angivit ävensom vad utskottet i det föregående

anfört;

b) medgiva, att för ledningen av och arbetet vid folkmåls-

och ortnamnsundersökningarna må från och med

den 1 juli 1929 inrättas följande personliga tjänster, vilkas

innehavare skola från allmänna indragningsstaten åtnjuta

avlöning på sätt nedan sägs enligt bestämmelserna i gällande

avlöningsreglemente för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila

statsförvaltningen, nämligen:

för docenten, filosofie doktorn Anders Herman Geijer

såsom ledare av folkmålsundersökningen, lönegraden B 30,

för docenten, filosofie doktorn Johan Alfred Götlind

såsom medarbetare vid folkmålsundersökningen, lönegraden

B 26,

för filosofie doktorn Lars Levander såsom medarbetare

vid folkmålsundersökningen, lönegraden B 26,

för lektorn, filosofie doktorn Sven Julius Swenning såsom

medarbetare vid folkmålsundersökningen och ledare

av det sydsvenska undersökningsområdet, lönegraden B 30,

för docenten, filosofie doktorn Gustav Fredrik Jöran

Sahlgren såsom ledare av ortnamnsundersökningen, lönegraden

B 30,

c) föreskriva, att nu nämnda personer skola vara skyldiga

att i tillämpliga delar underkasta sig ej mindre de i

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.

nyssberörda avlöningsreglemente stadgade villkoren och

bestämmelserna än även 1907 års lag angående civila

tjänstinnehavares rätt till pension jämte de i anslutning

till samma lag i pensionshänseende utfärdade bestämmelserna

för vissa tjänstemän vid statsdepartement och andra

till den civila statsförvaltningen hörande verk;

d) medgiva, att Sahlgren och Swenning må åtnjuta lön

enligt 33 klassen inom 30 lönegraden i löneplanen i gällande

avlöningsreglemente för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila

statsförvaltningen;

e) medgiva, att Swenning må med familjepensionsrätt

kvarstå i statens pensionsanstalt efter den 1 juli 1929, med

iakttagande därvid att han skall tillhöra nämnda anstalt

med oförändrat delaktighetsbelopp samt med de rättigheter

och skyldigheter i övrigt, vilka tillkomma delägare,

som innehar befattning, med vilken är förenad skyldighet

att tillhöra anstalten;

f) till bestridande av ortnamnsnämndens kostnader för

vissa i samband med ortnamnsforskningen stående vetenskapliga

arbeten å allmänna indragningsstaten anvisa ett

årligt belopp av 4,000 kronor, att utgå under den tid, Sahlgren

innehar sin ovan omförmälda personliga befattning;

g) till bestridande av ortnamnsnämndens kostnader för

vissa namnregleringsärenden m. m. under åttonde huvudtiteln

under rubrik M. Understöd åt vetenskap, vitterhet

och konst m. m. för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra

anslag av 2,500 kronor,

att utgå enligt den fördelning och i enlighet med de närmare

föreskrifter, Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva;

II. med avslag härutinnan å Kungl. Maj:ts förslag och

motionen II: 397

a) i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte, i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer,

som i det föregående angivits, och med övervägande

jämväl av de synpunkter, som i motionen II: 397 framhållits,

låta verkställa förnyad utredning angående organisationen

av undersökningen av svenska folkminnen, ävensom

att på denna utredning grundat förslag om möjligt måtte

föreläggas 1930 års riksdag;

b) till bidrag till utgifter för en stiftelse vid universitetet

i Lund för svensk folkminnesforskning under åttonde

huvudtiteln under rubrik E. Universiteten, den medicinska

s. 31 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och bankoutshotts utlåtande Nr 2.

31

undervisningen m. m.: Lunds universitet för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra anslag av 9,000 kronor,

att utgå på de närmare villkor, Kungl. Maj:t kan finna

lämpligt bestämma.»

2) av herr Olof Olsson.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.

Bilaga.

Till Riksdagens sammansatta stats- och bankoutskott.

Sedan Kungl. Maj:t genom proposition nr 115 för riksdagen framlagt

förslag angående organisation av undersökningarna av svenska landsmål,

ortnamn och folkminnen och sagda proposition för förberedande handläggning

överlämnats till Eder jämte de i anledning av densamma väckta

motionerna nr I: 253 och 256 samt nr II: 396, 397 och 403, har Ni hos vederbörande

ledamot av statsrådet anhållit om utverkande av Ivungl. Maj:ts

befallning till statskontoret att till Eder inkomma med utlåtande med anledning

av ifrågavarande proposition och motioner i vad gäller organisationsfrågan;

och bär statskontoret genom nådigt beslut den 10 innevarande

månad anbefallts att till Eder inkomma med det begärda yttrandet. I anledning

härav får statskontoret beträffande ifrågavarande spörsmål anföra

följande.

I sitt den 29 november 1928 avgivna utlåtande i anledning av de s. k.

folkminnessakkunnigas betänkande framhöll statskontoret, att spörsmålet

om den ur rent teknisk forskningssynpunkt lämpligaste organisationen för

arbetet på ifrågavarande område vore ett ämne, som fölle utanför statskontorets

bedömande, och att statskontorets yttrande beträffande den föreslagna

organisationen därför torde förväntas endast i den mån den kunde

bedömas ur allmän administrativ synpunkt. Samma begränsning, som i

enlighet härmed iakttogs i sagda utlåtande, torde böra få gälla även beträffande

det yttrande, statskontoret nu har att avgiva.

Sett ur allmän administrativ synpunkt torde det i ovannämnda proposition

framlagda förslaget äga ett avgjort företräde framför det, som framfördes

i folkminnessakkunnigas betänkande, ity att den nu föreslagna organisationen

kännetecknas av enkelhet och reda på samma gång som den

ansluter sig till de för närvarande på ifrågavarande undersökningsområden

arbetande institutioner och föreningar. Omkostnaderna för administrationen

synas också stå i rimligare proportion till utgifterna för själva

undersökningsarbetet än fallet var med de administrationskostnader, som

beräknades i det tidigare förslaget.

Till den centrala administrationen, ordförande samt ledamöter i centralnämnden

och de tre specialnämnderna, skulle icke utgå annan gottgörelse

än rese- och traktamentsersättning enligt föreskrifterna i allmänna resereglementet.

Endast nämndernas sekreterare skulle åtnjuta direkt ersättning

av statsverket för sitt arbete. Denna ersättning skulle emellertid ingå

i den samma befattningshavare tillkommande avlöning såsom ledare för

olika grenar av undersökningsarbetet.

Dessa tjänster såsom ledare av undersökningarna och sekreterare i nämnderna

utgöra uppenbarligen hörnstenarna i den föreslagna organisationen.

Det synes därför självfallet, att åt dem, som erhålla dessa befattningar,

bör beredas den fastare ställning, som följer med innehav av tjänst med

avlöning av statsmedel. Däremot kan måhända tvekan uppstå med avseende

å förslaget att för dem upprätta personliga tjänster å allmänna indragningsstaten.

Eu anordning av sistberörda slag har huvudsakligen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.

33

kommit till användning endast när det gällt att vid eu statsinstitution

binda eu arbetskraft, som dokumenterat sig såsom utomordentligt skicklig

på ett visst verksamhetsområde, vilket annars ej .ansetts böra ia särskild

företrädare vid institutionen i fråga. Sådant förhållande föreligger

ju egentligen ej bär, där det gäller att få ett visst begränsat arbete utfört

och staten för att få detsamma på snabbaste och mest effektiva sätt verkställt

önskar tillförsäkra sig biträde av härför fullt lämpliga personer.

För fall sådana som det nu förevarande brukar snarare vidtagas anordningen

med inrättande av tjänster å extra stat. Emellertid bär i propositionen

framhållits önskvärdheten att för befattningarna som ledare av undersökningarna

förvärva vissa härför särskilt kvalificerade personer, varför

det vore av behovet påkallat att giva berörda anställningar sådan

fastare karaktär, att utsikter förefunnes att de avsedda personerna funne

det fördelaktigt att åtaga sig befattningarna och att kvarstå vid desamma,

så liinge undersökningarna påginge. Vid dylikt förhållande synas några

större betänkligheter knappast böra möta mot vidtagande av den föreslagna

anordningen, särskilt som det blivit upplyst, att, därest någon gren

av det egentliga insamlingsarbetet skulle komma att upphöra, medan ledaren

för densamma ännu kvarstode i tjänst, dennes arbetskraft med fördel

skulle kunna utnyttjas för den vetenskapliga bearbetning av det insamlade

materialet, som ansåges nödvändigt för dettas framtida förvaring och

nyttiggörande.

Samma skäl, som anförts för uppförande på allmänna indragningsstaten

av ledarebefattningarna, hava också åberopats för vidtagande av motsvarande

anordning beträffande tjänster, avsedda för rent vetenskapliga

medarbetare utan direkt funktion inom den centrala organisationen. Dessa

tjänster tillhöra emellertid mera den tekniskt vetenskapliga än den administrativa

organisationen av ifrågavarande undersökningar. I enlighet

med vad ovan uttalats torde därför spörsmålet om ifrågavarande tjänster

äro av den vikt och beskaffenhet, att de böra uppföras å indragningsstaten

eller över huvud taget avlönas av statsmedel, ligga utanför statskontorets

bedömande. — Så är förhållandet även med den i motionen nr 11:397

väckta frågan om en personlig professur för docenten C. W. von Sydow.

Beträffande de i motioner framförda förslagen om inrättande vid landsmålsarkivet

i Uppsala av en arkivarie- och en biträdesbefattning (motion

nr I: 256) och vid vardera av Hyltén-Cavalliusstiftelsen i Lund och institutet

för folkminnesforskning vid Göteborgs högskola av en arkivarietjänst

(motion nr II: 397) må framhållas, att ingen av dessa tjänster synes

äga något egentligt samband med den föreslagna centralorganisationen.

Ej heller torde med avseende å dessa kunna åberopas de skäl, som andragits

för inrättande av ovannämnda vetenskapliga medarbetarebefattningar.

Därest dessa tjänster anses erforderliga, torde det ligga närmast

till hands att för deras avlöning anlita andra medel än statsmedel.

I handläggningen av detta ärende hava, förutom undertecknade, deltagit

statskommissarierna friherre Leijonhufvud, Nissen och Tottie.

Stockholm den 18 april 1929.

PER SÖDERMARK.

GUSTAF ALVE.

Carl Peyron.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 saml. 2 avd. 2 häft. (Nr 2.)

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.

Till Riksdagens sammansatta stats- och bankoutskott.

Genom remissresolution den 10 april 1929 har Kungl. Maj :t anbefallt allmänna

civilförvaltningens lönenämnd att till riksdagens sammansatta

stats- och bankoutskott inkomma med yttrande över Kungl. Maj:ts till innevarande

års riksdag avlåtna proposition, nr 115,-angående organisation

av undersökningarna av svenska landsmål, ortnamn och folkminnen jämte

vissa inom riksdagen i anledning härav väckta motioner, i vad angår de

ifrågasatta tjänsternas placerande i lönegrader och löneklasser; och får

lönenämnden, som vid avgivande av det sålunda begärda yttrandet ansett

sig hava att utgå ifrån att den av Kungl. Maj:t föreslagna organisationen

i huvudsak kommer till genomförande, i ärendet anföra följandet

Det i förevarande proposition framlagda organisationsförslaget avser

att på grundval av de redan nu verksamma, delvis statsunderstödda organen

på ifrågavarande område åvägabringa ett fastare och mera systematiskt

ordnande av det hittillsvarande insamlings- och undersökningsarbetet.

Det fortsatta arbetet med folktraditionsuudersökningarna tänkes sålunda

skola såsom hittills försiggå inom de tre särskilda forskningsgebiten,

nämligen ortnamnsundersökningen, folkmålsundersökningen och folkminnesforskningen,

samt huvudsakligen bedrivas genom ortnamnskommittén,

i förslaget benämnd ortnamnsnämnden, och genom de vid universiteten

i Uppsala och Lund och vid Göteborgs högskola förefintliga instituten

och sammanslutningarna för landsmåls- och folkminnesforskning. Vid

en var av de tre undersökningsgrenarna skulle — närmast under en för

varje undersökningsgren tillsatt nämnd — såsom ledare för eller medhjälpare

vid ledningen av själva insamlings- och undersökningsarbetet varaktigt

bindas ett antal av tillhopa sju personer, vilka redan under längre

tid ägnat sina krafter åt arbetet för folktraditionens utforskande. För

dessa, i propositionen särskilt namngivna personer skulle inrättas personliga

befattningar med löneförmåner enligt viss lönegrad av den i 9 § av

avlöningsreglementet för allmänna civilförfattningen intagna löneplanen.

Samtliga ifrågavarande befattningshavare skulle uppföras å allmänna

indragningsstaten.

Beträffande till en början löneförmånerna för de föreslagna ledarna av

insamlings- och undersökningsarbetet å ett vart av de tre arbetsfälten,

nämligen ledaren av landsmålsundersökningen docenten A. H. Geijer,

ledaren av ortnamnsundersökningen docenten G. F. J. Sahlgren samt ledaren

av folkminnesundersökningen lektorn K. H. Celander, har i propositionen

föreslagits, att nämnda personer skulle såsom befattningshavare å indragningsstat

hänföras till 30:e lönegraden.

I betraktande av de stora fordringar på vetenskaplig utbildning, initiativkraft

och organisationsförmåga, som måste ställas på de tre ledarna,

om syftet med den nya organisationen skall kunna förverkligas, finner

lönenämnden — oavsett de rent personliga kvalifikationerna hos de tilltänkta

befattningshavarna — den sålunda föreslagna löneställningen lämpligt

avvägd.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- ock bankoutskotts utlåtande Nr 2.

35

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle vidare personliga befattningar å

indragningsstat inriittas dels åt två vid landsmålsarkivet i Uppsala för

niirvarande anställda vetenskapliga medhjälpare, docenten ,J. A. Götlind

och filosofie doktorn L. Levander, dels ock åt den nuvarande föreståndaren

för Hyltén-Cavalliusstiftelsen för svensk folkminnesforskning vid

Lunds universitet, docenten C. W. von Sydow, varjämte en dylik befattning

skulle å allmänna indragningsstaten uppföras för den blivande föreståndaren

för ett nybildat sydsvenskt landsmålsinstitut i Lund, lektorn

S. J. Swenning. Av ifrågavarande fyra befattningar hava i propositionen

de tre förra inplacerats i 28:e lönegraden, medan föreståndartjänsten vid

sistnämnda landsmålsinstitut hänförts till lönegraden B 30.

Vad till en början beträffar de två förstnämnda befattningshavarna,

måste lönenämnden för sin del ställa sig tveksam inför frågan, huruvida

tillräcklig anledning förefinnes att tilldela dessa, vilka även i fortsättningen

skulle vara underställda föreståndaren för landsmålsarkivet i

Uppsala, tillika ledaren för folkmålsundersöknin garna inom landet, den

relativt höga lönegradsplacering, som i propositionen är åsyftad. Att

märka är, att ett flertal nära jämförliga befattningshavare inom andra

förvaltningsområden intaga en lägre ställning å löneskalan än som nu

föreslås beträffande de ifrågavarande två vetenskapliga medhjälparna vid

folkmålsundersökningarna. Sålunda må erinras, hurusom intendenterna

(avdelningsföreståndarna) vid nationalmuseum, antikvarierna (avdelningsföreståndarna)

vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien och statsgeologerna

vid Sveriges geologiska undersökning samtliga äro inordnade

i 26 :e lönegraden, befattningshavare å vilka likaledes ställas stora krav i

vetenskapligt och andra hänseenden. Nämnden anser sig därför för sin

del böra ifrågasätta, huruvida icke sistnämnda lönegrad må anses tillfyllest

jämväl för de nämnda befattningshavarna vid landsmålsarkivet i

Uppsala.

I fråga om de båda övriga befattningshavarna lärer däremot en något

förmånligare löneställning få anses motiverad med hänsyn till föreliggande

arbetsuppgifter. Såsom föreståndare för och ledare av arbetet vid de båda

forskningsinstituten i Lund torde nu ifrågavarande tjänstemän komma

att intaga en tämligen självständig ställning inom den nya organisationen

med därav följande större ansvar för undersökningsarbetets ändamålsenliga

bedrivande. Vad särskilt docenten von Sydow angår, skulle denne

framdeles liksom hittills hava att meddela undervisning i folkminnesforskning

vid Lunds universitet. Å andra sidan föreligger enligt lönenämndens

mening knappast skäl att bereda föreståndaren för det blivande

landsmålsinstitutet i Lund större löneförmåner än ledaren för folkminnesundersökningarna

i sydsverige. Såvitt lönenämnden kan bedöma, torde

de båda ledarna av arbetet inom de sydsvenska folkmåls- och folkm in nesundersökningarna,

lektorn Swenning och docenten von Sydow, komma att

intaga en tämligen likartad ställning inom den nya organisationen. Därjämte

vill det förefalla lönenämnden, som om viss skillnad i lönehänseende

bör råda mellan ledaren av folkmålsundersökningarna i sydsverige

och ledaren för folkmålsundersökningarna inom landet i sin helhet, vilken

senare såsom sekreterare och ledamot av folkmålsnämnden torde få taga

befattning med planläggningen av undersöknings- och insamlingsarbetet

såväl inom de under landsmålsarkivet i Uppsala sorterande dialektområdena

som ock inom det sydsvenska dialektområdet. Enligt Kungl. Maj:ts

opaginerad Kontrollera mot PDF

36 Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.

förslag skulle ju ock på folkminnesforskningens område en differentiering

i lön förefinnas mellan ledaren för insamlings- och undersökningsarbetet i

sin helhet och den för undersökningarna i Sydsverige ansvarige.

För sin del anser sig alltså lönenämnden, som finner den för docenten

von Sydow föreslagna lönegradsplaceringen i lönegrad B 28 skälig och

lämplig, höra förorda, att löneförmånerna jämväl för lektor Swenning bestämmas

att utgå enligt sistnämnda lönegrad.

Beträffande samtliga de ovan omhandlade befattningshavarna har i

den föreliggande propositionen icke blott framlagts förslag i fråga om

lönegradsplacering utan jämväl gjorts uttalanden rörande den löneklass

inom vederbörande lönegrad, enligt vilken lön till dem skulle utgå. Sålunda

förutsattes, att de tre ledarna för ortnamns-, folkmåls- och folkminnesundersökningarna

ävensom föreståndaren för landsmålsinstitutet i

Lund skola erhålla rätt att uppbära lön enligt högsta löneklassen — den

33:e — inom 30:e lönegraden. Till de i lönegraden B 28 inplacerade befattningshavarna

skulle lön utgå enligt 29:e löneklassen.

Lönenämnden vill till en början erinra, att 11 § av avlöningsreglementet

för allmänna civilförvaltningen innehåller regler för tillgodoräknande vid

löneklassplacering efter befordran till ordinarie tjänst av förut utfört arbete.

Bestämmelserna uti ifrågavarande paragraf hänföra sig dels till det

fall (inom. 1) att vederbörande före sin befordran innehaft icke-ordinarie

anställning i statens tjänst, dels ock till det fall (mom. 2) att den befordrade

före ordinarieblivandet utom statens tjänst utfört arbete av direkt

allmännyttig beskaffenhet. Vidare meddelas i 12 § föreskrifter rörande

placering i löneklass av tjänsteman, som befordras från ordinarie tjänst

1 lägre lönegrad till sådan tjänst inom högre lönegrad.

Vad angår löneklassplaceringen för ifrågavarande befattningshavare,

synes man böra skilja mellan å ena sidan lektorerna Celander och Swenning,

vilka för närvarande innehava ordinarie statstjänst, samt å andra

sidan de övriga fem tilltänkta befattningshavarna. I fråga om den senare

gruppen äger Kungl. Maj:t på grund av bestämmelserna i förberörda 11 §

2 mom. av avlöningsreglementet möjlighet att i lönekänseende tillgodoräkna

vederbörande utom statens tjänst utfört arbete, därest detta fyller

de föreskrivna fordringarna i avseende å likvärdighet o. dyl. Beträffande

den nuvarande sekreteraren i ortnamnskommittén, docenten Sahlgren,

framgår emellertid icke av propositionen tydligt, om ej dennes verksamhet

hos nämnda kommitté rätteligen är att betrakta såsom statsanställning.

Skulle detta befinnas vara fallet, blir på grund av ovan åberopade 11 §

1 mom. lians löneklassplacering beroende på prövning icke av Kungl. Maj:t

utan av den myndighet, varunder han kan komma att lyda. Därest emellertid

det anses erforderligt att åt Sahlgren säkerställa de löneförmåner —

33:e löneklassen inom 30:e lönegraden — som i propositionen avses, torde

beslut därom böra meddelas av riksdagen.

1 fråga om de båda lektorer, som skulle beredas personliga befattningar

inom den nya organisationen, får lönenämnden framhålla, att dessa såsom

ordinarie befattningshavare inom ett ännu ej nyreglerat förvaltningsområde

icke lära för placering i löneklass kunna åberopa de i sådant hänseende

uti avlöningsreglementet för allmänna civilförvaltningen meddelade

föreskrifterna. Skulle i anslutning till propositionen placeringen i

högsta löneklassen inom vederbörande lönegrad befinnas böra tillförsäkras

dem, torde sålunda särskilt beslut härom böra av riksdagen fattas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.

37

Lönenämnden anser sig emellertid icke böra underlåta att framhålla, att

man knappast kan bortse från do konsekvenser, som skulle kunna uppstå,

därest tjänstgöring i en viss befattning finge tillgodoräknas för löneklassplacering

vid befordran till tjänst inom högre lönegrad av den anledning,

att vederbörande befattningshavare vid sidan av sin förut innehavda

tjänst utfört allmännyttigt arbete av liögre värde än det, som i den lägre

befattningen i allmänhet ålegat honom.

XJti den i anledning av förevarande proposition inom första kammaren

väckta motionen nr 256 har förordats en sådan utökning av den utav

Kungl. Maj:t föreslagna organisationen av undersökningarna av svenska

landsmål, ortnamn och folkminnen, att vid landsmålsarkivet i Uppsala på

allmänna indragningsstaten anställas en landsmålsarkivarie i lönegraden

B 20 (5,652 kronor) och ett kvinnligt biträde i lönegraden B 6 (2,484 kronor).

Såsom av propositionen framgår, hade ifrågavarande befattningar upptagits

jämväl i det till grund för propositionen närmast liggande, av 1928

års folktraditionssakkunniga avgivna organisationsförslaget, dock med den

skillnaden att befattningarna i fråga skulle uppföras å extra stat i lönegraden

B 21 respektive B 7. Nämnda befattningar hava dock vid propositionens

utarbetande ansetts icke nu böra uppföras å stat.

Därest riksdagen skulle finna skäl tillmötesgå det i ovanberörda motion

framställda yrkandet om inrättande av en arkivariebefattning och en biträdestjänst

vid landsmålsarkivet i Uppsala, torde befattningshavarna i

fråga lämpligen böra, i anslutning till vad de sakkunniga föreslagit, avlönas

såsom befattningshavare å extra stat enligt lönegrad B 21 respektive

B 7. Begynnelseavlöningen till innehavaren av den förstnämnda tjänsten

skulle då komma att utgå med ett belopp av 5,652 kronor och till innehavaren

av den sistnämnda befattningen med 2,340 kronor.

I avgörandet av förevarande ärende hava deltagit undertecknad lönenämndens

ordförande, ledamöterna Elliot, Almgren, Köersner, N. A. Nilsson

och P. Nilsson samt suppleanten Reinwall.

Stockholm den 24 april 1929.

ERIK STRIDSBERG.

Alfred Carlsson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.