Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för uppförande för telegrafverkets räkning av en stationsbyggnad i Malmö to. to. jämte i ämnet väckta motioner.

1929-05-07 · 12 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1929:101, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för uppförande för telegrafverkets räkning av en stationsbyggnad i Malmö to. to. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 101.

1

Nr 101.

Ankom till riksdagens kansli den 7 maj 1929 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag för uppförande för telegrafverkets räkning av

en stationsbyggnad i Malmö to. to. jämte i ämnet väckta

motioner.

(4:e avd.)

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj.-t (utgifter för kapitalökning,

bil. 2, punkt 7) föreslagit riksdagen beträffande telegrafverket att i avbidan

pa den proposition, som kunde komma att avlåtas i ämnet, för uppförande av

stationsbyggnad i Malmö för budgetaret 1929/1930 beräkna ett reservationsanslag

av 480,000 kronor, att utgå av lånemedel.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 15 mars 1929 avlåten,

till statsutskottet hänvisad proposition, nr 183, under åberopande av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att för uppförande för telegrafverkets räkning av stationsbyggnad i Malmö

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett reservationsanslag av 480,000 kronor, att

utgå av lånemedel.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.

I förevarande ämne har inom riksdagen motionsvis hemställts

dels i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr

73, av herr S. Linders m. fl. och den andra inom andra kammaren, nr 115, av

herr N. Månsson i Erlandsro in. fl., att riksdagen ville i skrivelse till Kungl.

Maj:t föreslå, att vid prövning av länsstyrelsens i Malmö lokalfråga måtte tagas

i övervägande, huruvida icke densamma skulle kunna lösas i huvudsaklig

överensstämmelse med det av ingenjör Evers avgivna anbud;

dels ock av herr J. Jönsson i Revinge i en inom andra kammaren väckt motion,

nr 129, att riksdagen matte l:o) besluta att i Kronprinsens husarers förutvarande

kasernetablissement skola inredas lokaler för Malmöhus läns länsstyrelse;

samt 2.-o) för ändamålet bevilja ett anslag av 400,000 kronor, varav

på 1929/1930 års riksstat 200,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 saml. 52 häft. (Nr 101.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 101.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna.

Beträffande den tidigare behandlingen av föreliggande frågor må här erinras

om följande:

I 1928 års statsverksproposition föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att för budgetåret

1928/1929 anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor för uppförande

för en beräknad kostnad av 980,000 kronor av en stationsbyggnad

å de telegrafverket tillhöriga tomterna nr I—XII i kvarteret nr 3 Sparven,

belägna vid Östra Kanalgatan, Drottninggatan och Västra Kanalgatan i

Malmö. Det begärda anslaget anvisades av riksdagen (skrivelse nr 208).

Enligt det av telegrafstyrelsen framlagda förslaget till stationsbyggnad

skulle byggnaden uppföras i fem våningar. Av våningarna voro de två översta

avsedda att tagas i anspråk för telefonstationen, vilken skulle anordnas för

automatisk drift, den mellersta att användas till tjänstelokaler för distriktsförvaltningens

linjeavdelning, för vilken nu förhyres lokal mot en årshyra av

13,000 kronor, samt de två understa våningarna för uthyrning tills vidare. Att

stationsbyggnaden i förslaget tilltagits större än som för lång tid framat erfordrades

för telegrafverkets eget behov var betingat av angelägenheten att vid

framdeles erforderlig utökning av telefonstationslokalenm med hänsyn till den

känsliga maskinella utrustningen i telefonstationen söka såvitt möjligt undvika

en påbyggnad. . .

Vad beträffar spörsmålet om beredande av förbättrade lokaler

för länsstyrelsen i Malmöhus län, anförde länsstyrelsen i

Malmöhus län i skrivelse den 24 februari 1927, att länsstyrelsens lokaler i

1 andsstatshuset vore otillräckliga, samt hemställde om bemyndigande att lata

upprätta förslag till omändring av den genom Kronprinsens husarregementes

indragning ledigblivna kasernen i Malmö till lokaler för länsstyrelsen och lantmäterikontoret.

Denna framställning tillstyrktes av kasernkommitten.

I utlåtande den 10 november 1927 över denna framställning aniorde byggnadsstyrelsen

bland annat att om än starka skäl talade för att länsstyrelsens

lokalfråga borde lösas genom nybyggnad å en i samband med upplåtelsen till

Malmö stad av Slottsholmen av staten förvärvad tomt i kvarteret Karm, i Korsjostaden,

byggnadsstyrelsen dock med hänsyn till svårigheten att för annat andarna

utnyttja ifrågavarande kasernbyggnad, ehuru efter viss tvekan, kommit till

den uppfattningen, att nämnda byggnad borde komma till användning sasom

lokaler för länsstyrelsen och lantmäterikontoret. , „ , ,

I 1928 års statsverksproposition vitsordade departementschefen, att beiiovet

av förbättrade lokaler för länsstyrelsen vore trängande. Beträffande sättet för

detta behovs tillgodoseende anförde departementschefen, att genom länsstyrelsens

förläggande till husarkasernen eller genom uppförande av nytt landsstatshus

å den statsverket tillhöriga tomten i kvarteret Karm visserligen en mera

definitiv lösning av länsstyrelsens lokalfråga skulle vinnas, men dels komme

länsstyrelsen att i sådant fall erhålla ett mindre gott läge än om den förlädes

till den ifrågasatta telefonstationsbyggnaden och dels vore bagge alternativens,

genomförande förenade med högst betydande engångskostnader och — vad ano-inge

kasernalternativet — jämväl höga driftkostnader. Pa grund av ovissheten

huruvida och i vilken form den under utredning varande omläggningen

av uppbördsväsendet kunde bliva genomförd, syntes jämväl försiktigheten bjuda

att icke definitivt ordna lokalförhållandena för länsstyrelsen. Da emellertid

den föreslagna nybyggnaden för telegrafverkets räkning syntes, oberoende av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande År 101.

huru byggnadens undre våningar för den närmaste tiden komme att användas,

böra omedelbart komma till utförande, ansåg departementschefen läget av länsstyrelsens

lokalfråga icke böra hindra, att beslut om byggnadens uppförande

i föreslagen storlek redan vid årets riksdag komme till stånd. Därest det vid

fortsatt övervägande funnes lämpligt att till den nya stationsbyggnaden förlägga

länsstyrelsen, förefunnes tillräckligt rådrum att vidtaga i anledning därav

erforderliga lokaldispositioner.

I sin förenämnda skrivelse nr 208 anförde riksdagen, att riksdagen vid prövning

av länsstyrelsens lokalfråga — i likhet med länsstyrelsen och kasernkommittén

—• kommit till den uppfattningen, att en länsstyrelsens förläggning till

husarkasernen skulle medföra en ur olika synpunkter gynnsam lösning av såväl

länsstyrelsens lokalfråga som ock spörsmålet om den numera utrymda kasernbyggnadens

framtida disposition. Nämnda byggnad, som icke torde undgå att

taga skada genom att någon längre tid stå obegagnad, skulle på detta sätt få

en nyttig och — enligt vad som framginge av utredningar, verkställda av länsstyrelsen

-—- fullt ändamålsenlig användning. De synnerligen framträdande

och kännbara utrymmessvårigheter, varunder länsstyrelsen hade att arbeta, talade

också för att förslag härtill snarast utarbetades och framlades. Riksdagen

hölle också före, att överinseendet och vården av byggnaden omedelbart

borde överflyttas från arméförvaltningen till byggnadsstyrelsen.

Vid utarbetandet av planerna för den närmare användningen av den blivande

telegrafbyggnaden syntes man därför enligt riksdagens mening böra räkna med

att denna icke disponerades för länsstyrelsen.

Glenom beslut den 6 juli 1928 har Kungl. Maj.t anbefallt telegrafstyrelsen

att inkomma med fullständiga ritningar och kostnadsberäkningar för ifrågavarande

stationsbyggnad, därvid tillika skulle angivas, huruvida och i vad mån

ändring i kostnaderna beräknades äga rum för det fall att länsstyrelsen i Malmöhus

län icke komme att förläggas till stationsbyggnaden. Vidare har Kungl.

Maj:t samma dag anbefallt byggnadsstyrelsen att i samråd med länsstyrelsen

i Malmöhus län verkställa utredning rörande användningen av husarkasernen i

Malmö, vilken utredning jämväl skulle omfatta beräkning av kostnaderna för

husarkasernens iordningställande till lokaler för länsstyrelsen, ävensom att till

Kungl. Maj:t inkomma med de förslag, vartill sagda utredning kunde föranleda.

I skrivelse den 13 december 1928 har byggnadsstyrelsen hemställt, att

Kungl. Maj rf måtte till 1929 års riksdag- avlåta proposition i syfte dels att

länsstyrelsen i Malmöhus län måtte beredas erforderliga lokaler i den tillämnade

telefonstationsbygnaden i Malmö, dels ock, vid bifall härtill, att för telegrafverkets

distriktsförvaltnings linjeavdelning i Malmö måtte anordnas lokaler

i det nuvarande landsstatshuset därstädes, sedan länsstyrelsen därifrån avflyttat.

Enligt det tidigare förslaget till husarkasernens användning för länsstyrelsens

behov skulle de därav betingade kostnaderna uppgå till 475,000 kronor.

En å styrelsens byggnadsbyrå nu gjord beräkning gåve vid handen, att

kostnaderna för realiserandet av det senaste förslaget skulle, sedan alla möjligheter

till förenklingar utnyttjats, kunna begränsas till 400,000 kronor.

Vad anginge själva kostnadsberäkningarna för det nya telegrafhuset, förutsatte

riksdagen, att nya sådana beräkningar skulle framläggas till 1929 års

riksdag. Det för budgetåret 1928/1929 äskade anslaget, 500,000 kronor, hade

dock riksdagen ansett sig böra bevilja såsom ett under alla förhållanden för

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 101.

byggnadsarbetena erforderligt kostnadsbelopp. Då emellertid styrelsen med

anledning av Kungl. Maj :ts förenämnda uppdrag tagit frågan om kasernbyggnadens

användning under förnyad omprövning, hade denna lett till ett i viss

mån annat resultat för styrelsens vidkommande än då frågan tidigare varit

föremål för styrelsens bedömande. I avseende å möjligheterna att under den

närmaste tiden provisoriskt använda kasernen anföres bland annat följande:

I skrivelse den 22 oktober 1928 hade länsarkitekten Blanck på grundval av

nu rådande förhållanden på hyresmarknaden i Malmö lämnat en beräkning rörande

möjligheten till uthyrning av kasernens olika utrymmen. Enligt denna

beräkning syntes läget å hyresmarknaden hava icke oväsentligt förbättrats,

och hölle länsarkitekten före, att lokalerna i kasernbyggnaden skulle, utan

större förändringar, kunna uthyras för följande belopp:

Kronor.

samtliga byggnader utom huvudbyggnaden ...... 13,000

bostäderna inom huvudbyggnaden.............. 8,000

övriga lokaler (kontor och lagerrum) ............ 18,700.

Summa 39,700.

Under förutsättning av samtliga lokalers uthyrning till de obestridligen låga

å-priser, som låge till grund för länsarkitekten Blancks beräkning, och då det

årliga underhållet av det under styrelsens förvaltning numera stående etablissementet

av styrelsen beräknades till i runt tal 10,000 kronor, skulle alltså

denna fastighet lämna en nettoavkastning av omkring 30,000 kronor. Det kunde

även tänkas, att genom en viss modernisering och uppsnyggning av byggnaderna,

särskilt huvudbyggnaden, en icke oväsentligt högre hyra skulle kunna

utvinnas, varvid dock givetvis anspråket på underhållet stegrades och kostnaderna

härför ökades.

I betraktande av dessa omständigheter syntes önskemålet att omedelbart

finna en permanent användning för något statsändamål av kasernbyggnaden

i Malmö icke vara så påträngande, som styrelsen tidigare hållit före. Genom

uthyrning åtminstone tillsvidare av kasernlokalerna kunde den tidpunkt avvaktas,

då det möjligen kunde befinnas lämpligt att taga etablissementet i

bruk för något allmänt ändamål, som nu ej kunde förutses, eller ock försälja

egendomen.

Länsstyrelsen i Malmöhus län har i utlåtande häröver den 22 december 1928

anfört bland annat, att länsstyrelsen icke funnit något att erinra mot den av

länsarkitekten Blanck i samråd med representanter för länsstyrelsen uppgjorda

planen för kasernbyggnadens användande för länsstyrelsens behov och den

indelning av kasernutrymmet, som verkställts för olika avdelningar inom länsstyrelsen.

Länsstyrelsen ville till och med förbehållslöst utsäga, att genom

byggnadsstyrelsens direkta medverkan avsevärda förbättringar vunnits i nu

berörda hänseende i förhållande till den indelning, som av länsarkitekten Blanck

ursprungligen uppgjorts. Enligt den nu föreliggande planen och indelningen

skulle länsstyrelsens behov av ämbetslokaler bliva utomordentligt val tillgodosett

för lång tid framåt. Förslaget om länsstyrelsens förläggning till telegrafbyggnaden

avstyrktes på vissa angivna skäl.

I skrivelse den 17 januari 1929 har länsstyrelsen framkommit med ett nytt

förslag till lösande av länsstyrelsens lokalfråga. Länsstyrelsen har härutinnan

anfört följande:

Ehuru tidigare framförda meningar om kasernbyggnadens olämpliga läge

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottet a utlåtande AV 101. 5

för ämbetsbyggnad åt länsstyrelsen icke på senare tid avhörts, befarade länsstyrelsen

likväl, att det just vore denna omständighet, som utgjorde den huvudsakliga

anledningen till att detta förslag syntes hava mött så ringa sympati.

Det vore därför en tillfredsställelse för länsstyrelsen att nu kunna tillhandahålla

ett nytt uppslag i frågan.

Länsstyrelsens lokalbekymmer hade väckt eu viss uppmärksamhet i Malmö.

Det vore förmodlingen detta, som givit anledning åt chefen för Aktiebolaget

Armerad Betong, ingenjören H. G. Evers, att inkomma med ett erbjudande

att bygga på en centralare plats för länsstyrelsens behov, antingen för uthyrning

åt länsstyrelsen eller eventuellt för försäljning åt staten.

Det vore flera lyckliga omständigheter, som möjliggjort ett sådant erbjudande.

Å tomterna nr I, VI och VII i kvarteret nr 5 Forsen — vilka innehölle ett

sammanlagt ytinnehåll av 2,373 kvadratmeter, begränsat i söder av östergatan,

i norr av Norra Vallgatan samt i öster av den lilla Gertrudsgatan —

tunnes för närvarande uppförda gamla rivningsfärdiga byggnader.

°Nu erbjöde sig Evers att bygga på detta område för länsstyrelsens räkning

pa sätt framginge av skrivelse från honom den 16 januari 1929 med därvid fogade

ritningar. Erbjudandet innefattade en hyrestid av 20 år mot en årlig hyra

av 53,000 kronor. Erbjudandet omfattade också rätt för staten att inom fem

år förvärva fastigheten för ett pris av 1.280,000 kronor. Då emellertid en

sadan byggnad, uppförd för ett ämbetsverk, icke kunde åtminstone i sin helhet

för samma ändamål uthyras efter hyrestidens utgång, hade Evers helt

naturligt velat bereda sig möjlighet att finansiera en ombyggnad av fastigheten

för annat ändamal efter hyrestidens utgång och för den händelse köp

från statens sida icke skulle komma till stand. Detta hade han velat göra

på det sättet, att hyran skulle ökas med 8,000 kronor om året, vilket belopp

emellertid skulle återgå i händelse köp från statens sida komme till stånd,

v ^inansierinS av byggnadsarbetet hade Evers vidare såsom ett villkor uppställt,

att staten ^efter det byggnaden blivit färdig och insynad till honom utlämnade

ett lån å 200,000 kronor emot inteckning, som komme att ligga inom

ett belopp av 1,180,000 kronor. Det ovanberörda merhyresbeloppet, 8,000 kron-°j’

T1!!6 i kvittning å lånet. I händelse av köp från statens

sida skulle lånet ga i kvittning mot den köpeskilling, staten hade att erlägga.

Om köp icke komme till stånd, skulle vad som resterade å lånebeloppet återbetalas

senast vid hyrestidens utgång.

Det kunde - pa skäl, som länsstyrelsen närmare utvecklat — bestämt påstås,

att detta^ erbjudande vore synnerligen förmånligt för staten, både i avseende å

inköpspriset och i avseende å hyresbeloppet.

På grund av det anförda har länsstyrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t i bli\

ande proposition i ämnet måtte taga detta nya uppslag under övervägande.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 21 februari 1929 avstyrkt bifall till

det av ingenjören Evers gjorda erbjudandet.

I skrivelse den 2 mars 1929 har telegrafstyrelsen beträffande stationsbyggnaden

anfört följande:

Till åtlydnad av föreskriften i förenämnda, av Kungl. Maj:t den 6 juli 1928

meddelade beslut hade telegrafstyrelsen låtit omarbeta ritningarna i vad de

avsage byggnadens fasad och vindsvåning; och bilades ritningsskisser till ny

fasad och vindsvåning ävensom planritningar till våningarna 3 och 4 trappor

upp. Planritningar över bottenvåningen och våningarna 1 och 2 trappor upp

komme att bifogas den skrivelse, som byggnadsstyrelsen insände i ärendet.

lutningarna vore utarbetade med utgångspunkt från länsstyrelsens förlag
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 101.

gande till den nya stationsbyggnaden. Dispositionen av länsstyrelsens lokaler

vore uppgjord i samråd med länsstyrelsen och byggnadsstyrelsen.

I sitt förslag den 24 augusti 1927 till stationsbyggnad i Malmö hade telegrafstyrelsen

tänkt sig bibehålla det befintliga gamla huset vid Östra Kanalgatan.

Vid Västra Kanalgatan skulle då uppföras en envåningsflygel, innehållande

garage. På grund av länsstyrelsens anspråk på ökade utrymmen och

då det i sammanhang med rivning av äldre hus å tomterna visat sig, att det

gamla huset vid Östra Kanalgatan befunne sig i ett så dåligt skick, att det icke

kunde bibehållas, hade telegrafstyrelsen vid ritningarnas uppgörande utgått

ifrån att, i stället för den mindre flygeln åt Västra Kanalgatan, en större flygel

uppfördes utefter Östra Kanalgatan, varigenom länsstyrelsens lokalbehov

skulle kunna tillgodoses på ett tillfredsställande sätt.

Enligt de samrådande myndigheternas förslag skulle denna flygel disponeras

sålunda:

Jordvåningen: garage för telegrafverket samt uppacknings- och förrådsrum

för länsstyrelsen.

Entresolvåningen (bottenvåningen) disponerades av telegrafverket för reparationsverkstad.

Våningen 1 trappa upp disponerades av länsstyrelsen (huvudsakligen till

arkiv).

Våningen 2 trappor upp disponerades av telegrafverket för linjeexpedition

för Malmö stad.

Enligt förslaget skulle länsstyrelsen av huvudbyggnaden tills vidare disponera

tre hela våningar. Telegrafverket skulle dock äga rätt att, när framdeles

så erfordrades, disponera hälvten av länsstyrelsens översta våning, i ersättning

varför länsstyrelsen då skulle erhålla hela våningen 2 trappor upp i flygelbyggnaden.

Den där inrymda linjeexpeditionen skulle då flyttas till entresolvåningen

i flygelbyggnaden, varifrån reparationsverkstaden flyttades till

annan plats. Verkstadens förläggning till flygelbyggnaden medförde ej särskild

inredning eller installation. Genom uppförandet av ifrågavarande flygelbyggnad

kunde telegrafstyrelsen tillförsäkra länsstyrelsen att, med ovannämnda

inskränkning, under tjugu år samt med fem års uppsägningstid disponera

tre våningar i huvudbyggnaden och en våning jämte packnings- och förrådsrum

i flygelbyggnaden.

Våningarna 3 och 4 trappor upp i huvudbyggnaden skulle^ i enlighet med

tidigare plan disponeras för telefonstationsutrustning, och å vinden skulle inredas

för telegrafverket två bostadslägenheter och frukostrum samt för länsstyrelsen

arkivlokaler och en expeditionsvaktbostad.

Enligt byggnadsstyrelsens kostnadsutredning skulle nu föreliggande förslag

till stationsbyggnad, däri inberäknad flygel utefter Östra Kanalgatan, draga

en kostnad av cirka 1,140,000 kronor.

Riksdagen hade för uppförande av ifrågavarande stationsbyggnad anvisat

ett reservationsanslag av 500,000 kronor för budgetåret 1928/1929, och telegrafstyrelsen

hade gjort framställning om anvisande för byggnadens fullboidande

av ett reservationsanslag av 480,000 kronor för budgetåret 1929/1930.

Skillnaden mellan summan av dessa belopp, 980,000 kronor, och den nu beräknade

byggnadskostnaden, 1,140.000 kronor, eller 160.000 kronor ansåge telegrafstyrelsen

kunna tagas ur telegrafverkets förnyelsefond med hänsyn därtill,

att tidigare å tomterna uppförda byggnader måst rivas för förslagets genomförande.

Slutligen finge styrelsen — under erinran att det från styrelsens sida tidigare

ifrågasatts att uti den nya byggnaden bereda tjänstelokaler även för

distriktsförvaltningens linjeavdelning men att 1927 års besparingsnämnd i

stället föreslog, att linjeavdelningen skulle flyttas in i landsstatshuset, sedan

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande AV 101.

7

länsstyrelsen lämnat detsamma - - meddela, att denna lokalfråga åtminstone

iör närvarande kunde lämpligen ordnas så, att distriktsförvaltningens linjeavdelning

erliölle erforderliga lokaler i posthuset i Malmö, mot vilken anordning

hinder icke mötte från generalpoststyrelsens sida. Ett förläggande av nämnda

avdelning till landsstatshuset skulle vara olämpligt med hänsyn därtill, att

lokalerna skulle kunna användas för detta ändamål först efter större ändringsarbeten,

under det att däremot en inflyttning i posthuset skulle kunna ske så

gott som utan några förändringar i lokalerna därstädes.

På grund av det anförda har telegrafstyrelsen hemställt, att för uppförande

av stationsbyggnaden måtte, utöver det belopp av sammanlagt 980,000 kronor,

som skulle utga av anslagsmedel, under år 1930 få användas medel ur telegrafverkets

förnyelsefond till ett belopp av 100,000 kronor.

Departementschef en har i ärendet anfört bland annat följande:

»Vad först angår länsstyrelsens i Malmöhus län lokalfråga, har densamma

eiter de förnyade utredningar, som ägt rum, kommit i ett annat läge än tidigaie,

vilket, bland annat, fått uttryck däri, att såväl länsstyrelsen som byggnadsstyrelsen,

vilka ursprungligen _ tillstyrkt länsstyrelsens förläggande till

husarkaseri.en, numera ändrat sin tidigare uppfattning om lämpligaste sättet

för frågans lösning. . Fyra alternativ föreligga, nämligen dds länsstyrelsens

förläggande till en blivande nybyggnad i kvarteret nr 5 Eersen, vilken antingen

skulle inköpas eller oek förhyras för ändamålet, dels uppförande av ett landsstatshus

å den statsverket tillhöriga tomten i kvarteret nr 10 Karin, dels iordningställande

av husarkasernen för länsstyrelsen och dels förläggande av länsstyrelsen

till den blivande telefonstationsbyggnaden i kvarteret nr 3 Sparven.

Vid avgörandet av förevarande lokalfråga är det med hänsyn till nödvändigheten

att i möjligaste män begränsa statsutgifterna av vikt att söka erhålla

eu lösning, som, med behörigt tillgodoseende av länsstyrelsens lokalbehov, ur

ekonomisk synpunkt ställer sig för statsverket så gynnsam som möjligt. Man

bär sålunda att vid valet mellan dessa alternativ taga i betraktande såväl den

möjlighet att bereda länsstyrelsen tillräckliga och ändamålsenliga lokaler, som

vart och ett av dem kan erbjuda, som ock de ekonomiska konsekvenserna i de

särskilda fallen i form av dels vid förhyrning hyreskostnader och beträffande

egen fastighet direkta kapitalutlägg och årliga omkostnader (kostnader för

ränta, onera och underhåll efter avdrag av inflytande hyror) ävensom kostnader

för uppvärmning och städning och dels överskott å lokaler i statsverkets

byggnader i Malmö, som alltså böra uthyras.

Den i ärendet verkställda utredningen har givit vid handen, att länsstyrelsen

enligt samtliga alternativ skulle kunna erhålla tillfredsställande lokaler,

dock att beträffande de för länsstyrelsen avsedda rummen i husarkasernen, vilka

uppkomma genom delning av större lokaler, den anmärkningen kan framställas,

att rummen icke alltid kunna göras fullt så lämpligt avpassade för respektive

behov och ej_heller i övrigt så ändamålsenliga som lokalerna enligt de

andra alternativen, vid vilka större frihet råder i fråga om disponerandet av

tillgängliga utrymmen. Beträffande läget synes kasernalternativet böra sättas

efter de övriga alternativen. En förläggning av länsstyrelsen till de ifrågasatta,

för ändamålet särskilt avsedda nybyggnaderna eller till husarkasernen

skulle visserligen innebära en mera definitiv lösning av länsstyrelsens lokalfråga

än telefonstationsalternativet, men inom telefonstationsfastigheten kunna

dock enligt det senast upprättade förslaget fullt tillräckliga och för ifrågavarande

ändamål lämpliga lokaler beredas länsstyrelsen för en så avsevärd tidrymd

som åtminstone tjugu år och med uppsägningstid av fem år. I ekonomiskt

hänseende skulle uppförande för statsverkets räkning av nybyggnader i

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 101.

Utskottets

yttrande.

kvarteren Fersen eller Karin medföra direkta kapitalutlägg av respektive

1.280.000 och 525,000 kronor. Husarkasernens iordningställande skulle medföra

ett dylikt utlägg av 400,000 kronor. Kapitalutlägget för länsstyrelsens

förläggande till telefonstationsbyggnaden skulle utgöras av merkostnaden,

160.000 kronor, för den i det senast framlagda förslaget upptagna större flygeln

till denna byggnad. De årliga hyreskostnaderna respektive de årliga

omkostnaderna för egen fastighet hava beräknats bliva, vid förläggande av

länsstyrelsen till av statsverket ägd fastighet i kvarteret Fersen 56,000 kronor,

vid förhyrning i nämnda byggnad 61,000 kronor, varav emellertid 8,000

kronor finge vid eventuellt förvärv av fastigheten avräknas å köpesumman,

för nybyggnad i kvarteret Karin 50,750 kronor, vid länsstyrelsens inrymmande

i husarkasernen 55,330 kronor samt vid länsstyrelsens förläggande till

telefonstationsbyggnaden 55,000 kronor. För uppvärmning och städning skulle,

enligt vad jag från byggnadsstyrelsen inhämtat, årskostnaderna bliva ^huvudsakligen

desamma vid samtliga alternativ utom kasernalternativet, där på grund

av den stoHek, som en del av rummen till följd av byggnadens planläggning

och stora våningshöjd måste erhålla och vilken ej betingas av lokalernas ändamål

såsom tjänsterum för länsstyrelsen, enligt det senast upprättade förslaget

en merkostnad av omkring 3,500 kronor måste beräknas.»

Under åberopande därjämte av en tabell rörande storleken och hyresvärdet

av de nuvarande utrymmen, som skulle bliva obehövliga och kunna uthyras vid

de olika alternativen, har departementschefen framhållit, att han funne förslaget

att förlägga länsstyrelsen till telefonstationsbyggnaden vara förmånligare än de

övriga alternativen. Sålunda vore telefonstationsalternativet förenat med det

minsta kapitalutlägget. I fråga om de sammanlagda årliga kostnaderna vore

detta alternativ bättre än varje annat med undantag av förslaget till nybyggnad

i kvarteret Karin, något som dock motväges av det med detta alternativ förenade,

betydligt större kapitalutlägget. Till uthyrning ledigblivande lokaler i statsverkets

fastigheter representerade vid telefonstationsalternativet ett avsevärt

mindre hyresvärde än vid något av de Övriga alternativen - en omständighet

som syntes böra, oavsett hyresmarknadens läge, tillmätas en icke oväsentlig

betydelse. Vad beträffade kasernetablissementet, syntes detta böra tills vidare

uthyras i avvaktan på att detsamma kunde komma att erfordras för nagot statsändamål

eller att det, där så funnes böra ske, försåldes. Enligt vad från byggnadsstyrelsen

meddelats, hade frågor uppkommit om överlåtelse av viss del av

kasernområdet till Malmö stad samt om upplåtelse till Malmöhus läns hushållningssällskap

för viss tid av till kasernetablissementet hörande stallar och ridhus

med angränsande utrymmen.

Sedan vid 1928 års riksdag beslut fattats om en nybyggnad för telegrafverket

i Malmö, närmast betingad av telefonrörelsens starka utveckling och förlagd

till det för verkets räkning redan tidigare inköpta tomtområdet i kvarteret Sparven,

har nu av departementschefen framlagts förslag om en samtidig lösning av

länsstyrelsens föreliggande lokalfråga genom dess inrymmande tills vidare i den

blivande nya telegrafbyggnaden.

Behovet av mera tidsenliga och rymligare lokaler för länsstyrelsen får anses

uppenbart och har redan av 1928 ars riksdag fastslagits. Att astadkomma den

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 101.

y

erforderliga lokal utvidgningen genom eu ombyggnad av nuvarande landsstatshuset

är, enligt vad utskottet övertygat sig om, av olika skäl uteslutet.

Även med fasthållande härav kan utskottet likväl ej tillstyrka Kungl. Maj:ts

här lramlagda förslag, vilket innebär återupptagande av en av 1928 års besparingsnämnd

ursprungligen framförd tanke, till vilken doek 1928 års riksdag,

i anslutning till såväl länsstyrelsens som byggnadsstyrelsens då gjorda uttalanden,

ställt sig avvisande. I detta avseende må nu allenast erinras om de betänkligheter,

som måste möta mot att då nu en definitiv flyttning av länsstyrelsen

påkallas, nämnda institution göres beroende av ett inrymmande på oviss tid inom

den tilltänkta telegrafbyggnaden utan varje möjlighet till utvidgningar men

tvärtom med alla utsikter till att i mån av telegrafverkets ytterligare expansion

få vidkännas lokalbegränsningar med därav följande tvång att vara underkastad

en ny flyttning. Härtill bör också enligt utskottets mening läggas de olägenheter,

som måste följa av en länsstyrelsens låt vara mer eller mindre tillfälliga

förläggning inom samma byggnad som en större automatisk telefonstation med

dess omfattande maskinella utrustning.

Utskottet anser sig alltså böra vidhålla, att länsstyrelsens byggnadsfråga

löses fristående från telegrafverkets samt att i överensstämmelse med 1928 års

riksdags uttalanden telegrafbyggnaden ej tilltages större än som erfordras

med hänsyn till telegrafverkets eget behov. Den i propositionen förutsatta

större flygeln till telegrafbyggnaden utefter östra kanalgatan, vilken flygelbyggnad

beräknats draga en kostnad av 160,000 kronor, torde alltså kunna

utgå ur förslaget. Utan nämnda flygel hava kostnaderna för byggnaden preliminärt

beräknats till 980,000 kronor, varav 500,000 kronor redan anvisats för

budgetåret 1928/1929. Återstående belopp, 480,000 kronor, torde nu böra avriksdagen

beviljas.

Av övriga av departementschefen framförda uppslag är i första hand att

märka alternativet med husarkasernens utnyttjande som landsstatshus. Ett

genomförande av detta förslag har — i överensstämmelse med länsstyrelsens

liksom ock byggnadsstyrelsens tidigare uttalade uppfattning — förordats av

1928 års riksdag. Utskottet vill erinra att, enligt vad verkställda undersökningar

givit vid handen, en ombyggnad av kasernen skulle draga en kostnad

av omkring 400,000 kronor, ett kapitalutlägg, som närmar sig kostnaderna för

en helt ny byggnad. Därjämte måste man räkna med eu viss årlig framtida

merutgift för uppvärmning, beroende på att lokalutrymmena på grund avbyggnadens

allmänna planläggning måste tilltagas större än som eljest vore

behövligt. Önskemålen om att snarast kunna finna en permanent användning

av kasernen för något annat offentligt ändamål kunna, enligt vad byggnadsstyrelsen

vitsordat, ej längre anses så trängande som styrelsen tidigare hållit

före; anledning finnes sålunda antaga att tills vidare inflytande hyror för lokalÄinom

kasernen skola täcka ej blott underhållskostnader utan även lämna

ett årligt överskott. Vid bedömandet av kasernbyggnadens allmänna lämplighet

som landsstatshus lärer man enligt utskottet mening ej heller kunna

helt bortse ifrån den omsvängning, som på allra sista tiden inträtt i fråga om

länsstyrelsens egen uppfattning härutinnan, liksom ock överhuvud den ringa

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 101.

sympati från länsbefolkningens sida som detta alternativ synes hava mött.

Vid lösandet av länsstyrelsens lokalfråga lärer man alltså ej längre böra räkna

med en ombyggnad av kasernen.

Vad därefter angår den framförda tanken på länsstyrelsens förläggning till

kvarteret Fersen inom en av enskild person för ändamålet uppförd större byggnad,

anser sig utskottet böra avstyrka detta alternativ redan med hänsyn till

dess ekonomiska innebörd för statsverkets del.

Vid prövningen av de i propositionen upptagna olika alternativen för tillgodoseendet

av länsstyrelsens framtida lokalbehov har utskottet kommit till

den uppfattningen, att som det mest praktiska och ekonomiskt fördelaktigaste

framstår en nybyggnad å det vid Drottninggatan belägna tomtområdet inom

kvarteret Karin. Ifrågavarande tomtområde har redan tidigare av staten förvärvats

från Malmö stad i och för uppförandet av en offentlig byggnad. Ur

synpunkten av att kunna erhålla en enhetlig och i övrigt ändamålsenlig lokaldisposition

måste också detta redan tidigare av byggnadsstyrelsen förordade

alternativ erbjuda uppenbara fördelar. Ur allmän förräntningssynpunkt kan,

såsom redan i propositionen påvisats, detta förslag beräknas ställa sig gynnsammare

än varje annat alternativ. Detsamma synes kunna genomföras för

ett tämligen begränsat kapitalbelopp, som uppdelat på flera budgetår ej torde

statsfinansiellt bliva alltför kännbart. Enligt preliminära kostnadsförslag,

som uppgjorts å byggnadsstyrelsens utredningsbyrå, skulle kostnaderna för ett

nybyggt landsstatshus inom kvarteret Karin komma att uppgå till ett belopp

av 525,000 kronor, enligt följande fördelning:

Byggnad i tre våningar jämte källare.

Byggnadsarbeten.......................................... 310,000: —

Grundförstärkning, förslagsvis ............................ 22,000:—

Inredningsarbeten, » ............................ 30,000: —

Värme, vatten och avlopp jämte sanitära installationer ...... 60,000: —

Elektriska belysnings- och svagströmsledningar .............. 12,000: —

Elektrisk hiss ............................................ 9,000: —

Utvändiga ledningar jämte rörgravar ...................... 6,000: —

Planeringsarbeten och stängsel ............................ 20,000: —

Ritningar, kontroll m. in. samt oförutsedda utgifter (12 %) .... 56,000: —

Kronor 525,000

I förhållande till byggnadens volym, som utgör omkr. 10,000 m\ utgör kostnaden

pr m3, frånräknat upptagna belopp för grundförstärkning samt för utvändiga

arbeten å tomten, kronor 46: — pr ms.

Utskottet får alltså för sin del tillstyrka, att beslut nu fattas om uppförande

av en nybyggnad för länsstyrelsen inom kvarteret Karin för en beräknad totalkostnad

av 525,000 kronor. Utskottet förutsätter härvid, att närmare ^aner

och kostnadsberäkningar för byggnaden framläggas för nästkommande års

riksdag. För att byggnadsföretaget om möjligt må redan under budgetåret

1929/1930 kunna igångsättas samt också med hänsyn till lämpligheten av att

byggnadskostnaderna må, såsom ovan nämnts, kunna uppdelas på flera bud
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 101.

11

getperioder, torde redan vid innevarande riksdag böra för ändamålet anvisas

ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

Med avstyrkande alltså av de i ämnet väckta motionerna hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj :ts förevarande proposition

samt med avslag å herr Linders m. fl., herr Månssons

i Erlandsro m. fl. och herr Jönssons i Revinge i ämnet väckta

motioner (I: 73 och II: 115 samt 129), må

a) för uppförande för telegrafverkets räkning av stationsbyggnad

i Malmö för budgetåret 1929/1930 under utgifter för

kapitalökning anvisa ett reservationsanslag av 480,000 kronor,

att utgå av lånemedel;

b) för nybyggnad för länsstyrelsen i Malmöhus län inom

kvarteret Karin i Malmö för budgetåret 1929/1930 under riksstatens

sjätte huvudtitel anvisa ett extra reservationsanslag av

200,000 kronor.

Stockholm den 7 maj 1929.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell,

Olof Olsson, O, Bergqvist, P. A. Dahl, K, V. Rydén, N. J, M. Svensson i I\ oinpersmåla,

P. A. Bergström, K. E. Andersson i Eliantorp, G. Kobb och D. A. Petrén;
från

andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Bratt - fors, O. Olsson i Kullenbergstorp, P. M. Olsson i Blädinge, B. F:son Holmgren, E.

J. Wigforss, J. Olofsson i Digernäs, S. Persson i Fritorp, O. Nilsson i Örebro, E.

G, E, Eriksson i Stockholm, O. Andersson i Höör och J. Jönsson i Revinge.

Reservationer:

1 :o) av herrar Widell, Svensson i Kompersmåla och Holmgren, vilka ansett,

att utskottet bort tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts proposition;

2:o) av herrar Olof Olsson, Bergqvist, Rydén, Bergström, Pelrén, Nilsson i

Örebro och Jönsson i Revinge, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall

till herr Jönssons i Revinge i ämnet väckta motion; samt

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 101.

3:o) av herr Olsson i Kullenbergstorp, som ansett, att utskottets yttrande och

förslag bort hava följande lydelse:

»Vid valet mellan de olika framlagda alternativ till lösning av länsstyrelsens

lokalfråga vill det synas utskottet som ett antagande av det s. k. Eversska förslaget

skulle erbjuda den fördelaktigaste lösningen.

En nybyggnad inom kvarteret Karin bar beräknats draga en kostnad av

525.000 kronor. Härtill bör emellertid läggas värdet av tomten, vilket värde bör

lägst skattas till omkring 200,000 kronor.

Mot nämnda totalkostnad av minst 725,000 kronor står visserligen vid inköp

av den tilltänkta Eversska byggnaden ett statligt kapitalutlägg av 1,280,000.

Vid förräntningen av sistnämnda belopp kan man emellertid räkna med hyror

för butikslokaler m. m. inom denna synnerligt centralt belägna fastighet vid

östergatan, vilka med säkerhet kunna väntas uppgå till ett belopp av minst

40.000 kronor. Skulle staten finna fördelaktigare att allenast förhyra de för

länsstyrelsen iordningställda lokalerna, inom fastigheten, står detta också öppet

för en tid av 20 år mot en årlig kostnad av 53,000 kronor.

Utskottet anser, att förevarande alternativ bör göras till föremål för ytterligare

överväganden, samt att i avvaktan härpå bör anstå med riksdagens slutliga

ståndpunktstagande till de föreliggande byggnadsfrågornas del.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av de av herr Linders m. fl. och

herr Månsson i Erlandsro i ämnet väckta motionerna (1: 73

och II: 115) och med avslag å Kungl. Maj:ts förevarande proposition

och den av herr Jönsson i Revinge i ämnet väckta motionen

II: 129, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att vid prövning

av länsstyrelsens i Malmö lokalfråga måtte tagas i övervägande,

huruvida icke densamma skulle kunna lösas i huvudsaklig

överensstämmelse med det av ingenjören Evers avgivna

anbud.»

Stockholm 1929. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

29i457

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1929:231 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för uppförande för telegrafverkets räkning av en stationsbyggnad i Malmö m. m. a1 i texten