Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för uppförande för telegrafverkets räkning av en stationsbyggnad i Malmö to. to. jämte i ämnet väckta motioner.
1929-05-07 · 12 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 10 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1929:101, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för uppförande för telegrafverkets räkning av en stationsbyggnad i Malmö to. to. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 101.
1
Nr 101.
Ankom till riksdagens kansli den 7 maj 1929 kl. 4 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag för uppförande för telegrafverkets räkning av
en stationsbyggnad i Malmö to. to. jämte i ämnet väckta
motioner.
(4:e avd.)
I årets statsverksproposition har Kungl. Maj.-t (utgifter för kapitalökning,
bil. 2, punkt 7) föreslagit riksdagen beträffande telegrafverket att i avbidan
pa den proposition, som kunde komma att avlåtas i ämnet, för uppförande av
stationsbyggnad i Malmö för budgetaret 1929/1930 beräkna ett reservationsanslag
av 480,000 kronor, att utgå av lånemedel.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 15 mars 1929 avlåten,
till statsutskottet hänvisad proposition, nr 183, under åberopande av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att för uppförande för telegrafverkets räkning av stationsbyggnad i Malmö
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett reservationsanslag av 480,000 kronor, att
utgå av lånemedel.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.
I förevarande ämne har inom riksdagen motionsvis hemställts
dels i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr
73, av herr S. Linders m. fl. och den andra inom andra kammaren, nr 115, av
herr N. Månsson i Erlandsro in. fl., att riksdagen ville i skrivelse till Kungl.
Maj:t föreslå, att vid prövning av länsstyrelsens i Malmö lokalfråga måtte tagas
i övervägande, huruvida icke densamma skulle kunna lösas i huvudsaklig
överensstämmelse med det av ingenjör Evers avgivna anbud;
dels ock av herr J. Jönsson i Revinge i en inom andra kammaren väckt motion,
nr 129, att riksdagen matte l:o) besluta att i Kronprinsens husarers förutvarande
kasernetablissement skola inredas lokaler för Malmöhus läns länsstyrelse;
samt 2.-o) för ändamålet bevilja ett anslag av 400,000 kronor, varav
på 1929/1930 års riksstat 200,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 saml. 52 häft. (Nr 101.)
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 101.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna.
Beträffande den tidigare behandlingen av föreliggande frågor må här erinras
om följande:
I 1928 års statsverksproposition föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att för budgetåret
1928/1929 anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor för uppförande
för en beräknad kostnad av 980,000 kronor av en stationsbyggnad
å de telegrafverket tillhöriga tomterna nr I—XII i kvarteret nr 3 Sparven,
belägna vid Östra Kanalgatan, Drottninggatan och Västra Kanalgatan i
Malmö. Det begärda anslaget anvisades av riksdagen (skrivelse nr 208).
Enligt det av telegrafstyrelsen framlagda förslaget till stationsbyggnad
skulle byggnaden uppföras i fem våningar. Av våningarna voro de två översta
avsedda att tagas i anspråk för telefonstationen, vilken skulle anordnas för
automatisk drift, den mellersta att användas till tjänstelokaler för distriktsförvaltningens
linjeavdelning, för vilken nu förhyres lokal mot en årshyra av
13,000 kronor, samt de två understa våningarna för uthyrning tills vidare. Att
stationsbyggnaden i förslaget tilltagits större än som för lång tid framat erfordrades
för telegrafverkets eget behov var betingat av angelägenheten att vid
framdeles erforderlig utökning av telefonstationslokalenm med hänsyn till den
känsliga maskinella utrustningen i telefonstationen söka såvitt möjligt undvika
en påbyggnad. . .
Vad beträffar spörsmålet om beredande av förbättrade lokaler
för länsstyrelsen i Malmöhus län, anförde länsstyrelsen i
Malmöhus län i skrivelse den 24 februari 1927, att länsstyrelsens lokaler i
1 andsstatshuset vore otillräckliga, samt hemställde om bemyndigande att lata
upprätta förslag till omändring av den genom Kronprinsens husarregementes
indragning ledigblivna kasernen i Malmö till lokaler för länsstyrelsen och lantmäterikontoret.
Denna framställning tillstyrktes av kasernkommitten.
I utlåtande den 10 november 1927 över denna framställning aniorde byggnadsstyrelsen
bland annat att om än starka skäl talade för att länsstyrelsens
lokalfråga borde lösas genom nybyggnad å en i samband med upplåtelsen till
Malmö stad av Slottsholmen av staten förvärvad tomt i kvarteret Karm, i Korsjostaden,
byggnadsstyrelsen dock med hänsyn till svårigheten att för annat andarna
utnyttja ifrågavarande kasernbyggnad, ehuru efter viss tvekan, kommit till
den uppfattningen, att nämnda byggnad borde komma till användning sasom
lokaler för länsstyrelsen och lantmäterikontoret. , „ , ,
I 1928 års statsverksproposition vitsordade departementschefen, att beiiovet
av förbättrade lokaler för länsstyrelsen vore trängande. Beträffande sättet för
detta behovs tillgodoseende anförde departementschefen, att genom länsstyrelsens
förläggande till husarkasernen eller genom uppförande av nytt landsstatshus
å den statsverket tillhöriga tomten i kvarteret Karm visserligen en mera
definitiv lösning av länsstyrelsens lokalfråga skulle vinnas, men dels komme
länsstyrelsen att i sådant fall erhålla ett mindre gott läge än om den förlädes
till den ifrågasatta telefonstationsbyggnaden och dels vore bagge alternativens,
genomförande förenade med högst betydande engångskostnader och — vad ano-inge
kasernalternativet — jämväl höga driftkostnader. Pa grund av ovissheten
huruvida och i vilken form den under utredning varande omläggningen
av uppbördsväsendet kunde bliva genomförd, syntes jämväl försiktigheten bjuda
att icke definitivt ordna lokalförhållandena för länsstyrelsen. Da emellertid
den föreslagna nybyggnaden för telegrafverkets räkning syntes, oberoende av
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande År 101.
huru byggnadens undre våningar för den närmaste tiden komme att användas,
böra omedelbart komma till utförande, ansåg departementschefen läget av länsstyrelsens
lokalfråga icke böra hindra, att beslut om byggnadens uppförande
i föreslagen storlek redan vid årets riksdag komme till stånd. Därest det vid
fortsatt övervägande funnes lämpligt att till den nya stationsbyggnaden förlägga
länsstyrelsen, förefunnes tillräckligt rådrum att vidtaga i anledning därav
erforderliga lokaldispositioner.
I sin förenämnda skrivelse nr 208 anförde riksdagen, att riksdagen vid prövning
av länsstyrelsens lokalfråga — i likhet med länsstyrelsen och kasernkommittén
—• kommit till den uppfattningen, att en länsstyrelsens förläggning till
husarkasernen skulle medföra en ur olika synpunkter gynnsam lösning av såväl
länsstyrelsens lokalfråga som ock spörsmålet om den numera utrymda kasernbyggnadens
framtida disposition. Nämnda byggnad, som icke torde undgå att
taga skada genom att någon längre tid stå obegagnad, skulle på detta sätt få
en nyttig och — enligt vad som framginge av utredningar, verkställda av länsstyrelsen
-—- fullt ändamålsenlig användning. De synnerligen framträdande
och kännbara utrymmessvårigheter, varunder länsstyrelsen hade att arbeta, talade
också för att förslag härtill snarast utarbetades och framlades. Riksdagen
hölle också före, att överinseendet och vården av byggnaden omedelbart
borde överflyttas från arméförvaltningen till byggnadsstyrelsen.
Vid utarbetandet av planerna för den närmare användningen av den blivande
telegrafbyggnaden syntes man därför enligt riksdagens mening böra räkna med
att denna icke disponerades för länsstyrelsen.
Glenom beslut den 6 juli 1928 har Kungl. Maj.t anbefallt telegrafstyrelsen
att inkomma med fullständiga ritningar och kostnadsberäkningar för ifrågavarande
stationsbyggnad, därvid tillika skulle angivas, huruvida och i vad mån
ändring i kostnaderna beräknades äga rum för det fall att länsstyrelsen i Malmöhus
län icke komme att förläggas till stationsbyggnaden. Vidare har Kungl.
Maj:t samma dag anbefallt byggnadsstyrelsen att i samråd med länsstyrelsen
i Malmöhus län verkställa utredning rörande användningen av husarkasernen i
Malmö, vilken utredning jämväl skulle omfatta beräkning av kostnaderna för
husarkasernens iordningställande till lokaler för länsstyrelsen, ävensom att till
Kungl. Maj:t inkomma med de förslag, vartill sagda utredning kunde föranleda.
I skrivelse den 13 december 1928 har byggnadsstyrelsen hemställt, att
Kungl. Maj rf måtte till 1929 års riksdag- avlåta proposition i syfte dels att
länsstyrelsen i Malmöhus län måtte beredas erforderliga lokaler i den tillämnade
telefonstationsbygnaden i Malmö, dels ock, vid bifall härtill, att för telegrafverkets
distriktsförvaltnings linjeavdelning i Malmö måtte anordnas lokaler
i det nuvarande landsstatshuset därstädes, sedan länsstyrelsen därifrån avflyttat.
Enligt det tidigare förslaget till husarkasernens användning för länsstyrelsens
behov skulle de därav betingade kostnaderna uppgå till 475,000 kronor.
En å styrelsens byggnadsbyrå nu gjord beräkning gåve vid handen, att
kostnaderna för realiserandet av det senaste förslaget skulle, sedan alla möjligheter
till förenklingar utnyttjats, kunna begränsas till 400,000 kronor.
Vad anginge själva kostnadsberäkningarna för det nya telegrafhuset, förutsatte
riksdagen, att nya sådana beräkningar skulle framläggas till 1929 års
riksdag. Det för budgetåret 1928/1929 äskade anslaget, 500,000 kronor, hade
dock riksdagen ansett sig böra bevilja såsom ett under alla förhållanden för
4
Statsutskottets utlåtande Nr 101.
byggnadsarbetena erforderligt kostnadsbelopp. Då emellertid styrelsen med
anledning av Kungl. Maj :ts förenämnda uppdrag tagit frågan om kasernbyggnadens
användning under förnyad omprövning, hade denna lett till ett i viss
mån annat resultat för styrelsens vidkommande än då frågan tidigare varit
föremål för styrelsens bedömande. I avseende å möjligheterna att under den
närmaste tiden provisoriskt använda kasernen anföres bland annat följande:
I skrivelse den 22 oktober 1928 hade länsarkitekten Blanck på grundval av
nu rådande förhållanden på hyresmarknaden i Malmö lämnat en beräkning rörande
möjligheten till uthyrning av kasernens olika utrymmen. Enligt denna
beräkning syntes läget å hyresmarknaden hava icke oväsentligt förbättrats,
och hölle länsarkitekten före, att lokalerna i kasernbyggnaden skulle, utan
större förändringar, kunna uthyras för följande belopp:
Kronor.
samtliga byggnader utom huvudbyggnaden ...... 13,000
bostäderna inom huvudbyggnaden.............. 8,000
övriga lokaler (kontor och lagerrum) ............ 18,700.
Summa 39,700.
Under förutsättning av samtliga lokalers uthyrning till de obestridligen låga
å-priser, som låge till grund för länsarkitekten Blancks beräkning, och då det
årliga underhållet av det under styrelsens förvaltning numera stående etablissementet
av styrelsen beräknades till i runt tal 10,000 kronor, skulle alltså
denna fastighet lämna en nettoavkastning av omkring 30,000 kronor. Det kunde
även tänkas, att genom en viss modernisering och uppsnyggning av byggnaderna,
särskilt huvudbyggnaden, en icke oväsentligt högre hyra skulle kunna
utvinnas, varvid dock givetvis anspråket på underhållet stegrades och kostnaderna
härför ökades.
I betraktande av dessa omständigheter syntes önskemålet att omedelbart
finna en permanent användning för något statsändamål av kasernbyggnaden
i Malmö icke vara så påträngande, som styrelsen tidigare hållit före. Genom
uthyrning åtminstone tillsvidare av kasernlokalerna kunde den tidpunkt avvaktas,
då det möjligen kunde befinnas lämpligt att taga etablissementet i
bruk för något allmänt ändamål, som nu ej kunde förutses, eller ock försälja
egendomen.
Länsstyrelsen i Malmöhus län har i utlåtande häröver den 22 december 1928
anfört bland annat, att länsstyrelsen icke funnit något att erinra mot den av
länsarkitekten Blanck i samråd med representanter för länsstyrelsen uppgjorda
planen för kasernbyggnadens användande för länsstyrelsens behov och den
indelning av kasernutrymmet, som verkställts för olika avdelningar inom länsstyrelsen.
Länsstyrelsen ville till och med förbehållslöst utsäga, att genom
byggnadsstyrelsens direkta medverkan avsevärda förbättringar vunnits i nu
berörda hänseende i förhållande till den indelning, som av länsarkitekten Blanck
ursprungligen uppgjorts. Enligt den nu föreliggande planen och indelningen
skulle länsstyrelsens behov av ämbetslokaler bliva utomordentligt val tillgodosett
för lång tid framåt. Förslaget om länsstyrelsens förläggning till telegrafbyggnaden
avstyrktes på vissa angivna skäl.
I skrivelse den 17 januari 1929 har länsstyrelsen framkommit med ett nytt
förslag till lösande av länsstyrelsens lokalfråga. Länsstyrelsen har härutinnan
anfört följande:
Ehuru tidigare framförda meningar om kasernbyggnadens olämpliga läge
Statsutskottet a utlåtande AV 101. 5
för ämbetsbyggnad åt länsstyrelsen icke på senare tid avhörts, befarade länsstyrelsen
likväl, att det just vore denna omständighet, som utgjorde den huvudsakliga
anledningen till att detta förslag syntes hava mött så ringa sympati.
Det vore därför en tillfredsställelse för länsstyrelsen att nu kunna tillhandahålla
ett nytt uppslag i frågan.
Länsstyrelsens lokalbekymmer hade väckt eu viss uppmärksamhet i Malmö.
Det vore förmodlingen detta, som givit anledning åt chefen för Aktiebolaget
Armerad Betong, ingenjören H. G. Evers, att inkomma med ett erbjudande
att bygga på en centralare plats för länsstyrelsens behov, antingen för uthyrning
åt länsstyrelsen eller eventuellt för försäljning åt staten.
Det vore flera lyckliga omständigheter, som möjliggjort ett sådant erbjudande.
Å tomterna nr I, VI och VII i kvarteret nr 5 Forsen — vilka innehölle ett
sammanlagt ytinnehåll av 2,373 kvadratmeter, begränsat i söder av östergatan,
i norr av Norra Vallgatan samt i öster av den lilla Gertrudsgatan —
tunnes för närvarande uppförda gamla rivningsfärdiga byggnader.
°Nu erbjöde sig Evers att bygga på detta område för länsstyrelsens räkning
pa sätt framginge av skrivelse från honom den 16 januari 1929 med därvid fogade
ritningar. Erbjudandet innefattade en hyrestid av 20 år mot en årlig hyra
av 53,000 kronor. Erbjudandet omfattade också rätt för staten att inom fem
år förvärva fastigheten för ett pris av 1.280,000 kronor. Då emellertid en
sadan byggnad, uppförd för ett ämbetsverk, icke kunde åtminstone i sin helhet
för samma ändamål uthyras efter hyrestidens utgång, hade Evers helt
naturligt velat bereda sig möjlighet att finansiera en ombyggnad av fastigheten
för annat ändamal efter hyrestidens utgång och för den händelse köp
från statens sida icke skulle komma till stand. Detta hade han velat göra
på det sättet, att hyran skulle ökas med 8,000 kronor om året, vilket belopp
emellertid skulle återgå i händelse köp från statens sida komme till stånd,
v ^inansierinS av byggnadsarbetet hade Evers vidare såsom ett villkor uppställt,
att staten ^efter det byggnaden blivit färdig och insynad till honom utlämnade
ett lån å 200,000 kronor emot inteckning, som komme att ligga inom
ett belopp av 1,180,000 kronor. Det ovanberörda merhyresbeloppet, 8,000 kron-°j’
T1!!6 i kvittning å lånet. I händelse av köp från statens
sida skulle lånet ga i kvittning mot den köpeskilling, staten hade att erlägga.
Om köp icke komme till stånd, skulle vad som resterade å lånebeloppet återbetalas
senast vid hyrestidens utgång.
Det kunde - pa skäl, som länsstyrelsen närmare utvecklat — bestämt påstås,
att detta^ erbjudande vore synnerligen förmånligt för staten, både i avseende å
inköpspriset och i avseende å hyresbeloppet.
På grund av det anförda har länsstyrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t i bli\
ande proposition i ämnet måtte taga detta nya uppslag under övervägande.
Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 21 februari 1929 avstyrkt bifall till
det av ingenjören Evers gjorda erbjudandet.
I skrivelse den 2 mars 1929 har telegrafstyrelsen beträffande stationsbyggnaden
anfört följande:
Till åtlydnad av föreskriften i förenämnda, av Kungl. Maj:t den 6 juli 1928
meddelade beslut hade telegrafstyrelsen låtit omarbeta ritningarna i vad de
avsage byggnadens fasad och vindsvåning; och bilades ritningsskisser till ny
fasad och vindsvåning ävensom planritningar till våningarna 3 och 4 trappor
upp. Planritningar över bottenvåningen och våningarna 1 och 2 trappor upp
komme att bifogas den skrivelse, som byggnadsstyrelsen insände i ärendet.
lutningarna vore utarbetade med utgångspunkt från länsstyrelsens förlag
-
6
Statsutskottets utlåtande Nr 101.
gande till den nya stationsbyggnaden. Dispositionen av länsstyrelsens lokaler
vore uppgjord i samråd med länsstyrelsen och byggnadsstyrelsen.
I sitt förslag den 24 augusti 1927 till stationsbyggnad i Malmö hade telegrafstyrelsen
tänkt sig bibehålla det befintliga gamla huset vid Östra Kanalgatan.
Vid Västra Kanalgatan skulle då uppföras en envåningsflygel, innehållande
garage. På grund av länsstyrelsens anspråk på ökade utrymmen och
då det i sammanhang med rivning av äldre hus å tomterna visat sig, att det
gamla huset vid Östra Kanalgatan befunne sig i ett så dåligt skick, att det icke
kunde bibehållas, hade telegrafstyrelsen vid ritningarnas uppgörande utgått
ifrån att, i stället för den mindre flygeln åt Västra Kanalgatan, en större flygel
uppfördes utefter Östra Kanalgatan, varigenom länsstyrelsens lokalbehov
skulle kunna tillgodoses på ett tillfredsställande sätt.
Enligt de samrådande myndigheternas förslag skulle denna flygel disponeras
sålunda:
Jordvåningen: garage för telegrafverket samt uppacknings- och förrådsrum
för länsstyrelsen.
Entresolvåningen (bottenvåningen) disponerades av telegrafverket för reparationsverkstad.
Våningen 1 trappa upp disponerades av länsstyrelsen (huvudsakligen till
arkiv).
Våningen 2 trappor upp disponerades av telegrafverket för linjeexpedition
för Malmö stad.
Enligt förslaget skulle länsstyrelsen av huvudbyggnaden tills vidare disponera
tre hela våningar. Telegrafverket skulle dock äga rätt att, när framdeles
så erfordrades, disponera hälvten av länsstyrelsens översta våning, i ersättning
varför länsstyrelsen då skulle erhålla hela våningen 2 trappor upp i flygelbyggnaden.
Den där inrymda linjeexpeditionen skulle då flyttas till entresolvåningen
i flygelbyggnaden, varifrån reparationsverkstaden flyttades till
annan plats. Verkstadens förläggning till flygelbyggnaden medförde ej särskild
inredning eller installation. Genom uppförandet av ifrågavarande flygelbyggnad
kunde telegrafstyrelsen tillförsäkra länsstyrelsen att, med ovannämnda
inskränkning, under tjugu år samt med fem års uppsägningstid disponera
tre våningar i huvudbyggnaden och en våning jämte packnings- och förrådsrum
i flygelbyggnaden.
Våningarna 3 och 4 trappor upp i huvudbyggnaden skulle^ i enlighet med
tidigare plan disponeras för telefonstationsutrustning, och å vinden skulle inredas
för telegrafverket två bostadslägenheter och frukostrum samt för länsstyrelsen
arkivlokaler och en expeditionsvaktbostad.
Enligt byggnadsstyrelsens kostnadsutredning skulle nu föreliggande förslag
till stationsbyggnad, däri inberäknad flygel utefter Östra Kanalgatan, draga
en kostnad av cirka 1,140,000 kronor.
Riksdagen hade för uppförande av ifrågavarande stationsbyggnad anvisat
ett reservationsanslag av 500,000 kronor för budgetåret 1928/1929, och telegrafstyrelsen
hade gjort framställning om anvisande för byggnadens fullboidande
av ett reservationsanslag av 480,000 kronor för budgetåret 1929/1930.
Skillnaden mellan summan av dessa belopp, 980,000 kronor, och den nu beräknade
byggnadskostnaden, 1,140.000 kronor, eller 160.000 kronor ansåge telegrafstyrelsen
kunna tagas ur telegrafverkets förnyelsefond med hänsyn därtill,
att tidigare å tomterna uppförda byggnader måst rivas för förslagets genomförande.
Slutligen finge styrelsen — under erinran att det från styrelsens sida tidigare
ifrågasatts att uti den nya byggnaden bereda tjänstelokaler även för
distriktsförvaltningens linjeavdelning men att 1927 års besparingsnämnd i
stället föreslog, att linjeavdelningen skulle flyttas in i landsstatshuset, sedan
Statsutskottets utlåtande AV 101.
7
länsstyrelsen lämnat detsamma - - meddela, att denna lokalfråga åtminstone
iör närvarande kunde lämpligen ordnas så, att distriktsförvaltningens linjeavdelning
erliölle erforderliga lokaler i posthuset i Malmö, mot vilken anordning
hinder icke mötte från generalpoststyrelsens sida. Ett förläggande av nämnda
avdelning till landsstatshuset skulle vara olämpligt med hänsyn därtill, att
lokalerna skulle kunna användas för detta ändamål först efter större ändringsarbeten,
under det att däremot en inflyttning i posthuset skulle kunna ske så
gott som utan några förändringar i lokalerna därstädes.
På grund av det anförda har telegrafstyrelsen hemställt, att för uppförande
av stationsbyggnaden måtte, utöver det belopp av sammanlagt 980,000 kronor,
som skulle utga av anslagsmedel, under år 1930 få användas medel ur telegrafverkets
förnyelsefond till ett belopp av 100,000 kronor.
Departementschef en har i ärendet anfört bland annat följande:
»Vad först angår länsstyrelsens i Malmöhus län lokalfråga, har densamma
eiter de förnyade utredningar, som ägt rum, kommit i ett annat läge än tidigaie,
vilket, bland annat, fått uttryck däri, att såväl länsstyrelsen som byggnadsstyrelsen,
vilka ursprungligen _ tillstyrkt länsstyrelsens förläggande till
husarkaseri.en, numera ändrat sin tidigare uppfattning om lämpligaste sättet
för frågans lösning. . Fyra alternativ föreligga, nämligen dds länsstyrelsens
förläggande till en blivande nybyggnad i kvarteret nr 5 Eersen, vilken antingen
skulle inköpas eller oek förhyras för ändamålet, dels uppförande av ett landsstatshus
å den statsverket tillhöriga tomten i kvarteret nr 10 Karin, dels iordningställande
av husarkasernen för länsstyrelsen och dels förläggande av länsstyrelsen
till den blivande telefonstationsbyggnaden i kvarteret nr 3 Sparven.
Vid avgörandet av förevarande lokalfråga är det med hänsyn till nödvändigheten
att i möjligaste män begränsa statsutgifterna av vikt att söka erhålla
eu lösning, som, med behörigt tillgodoseende av länsstyrelsens lokalbehov, ur
ekonomisk synpunkt ställer sig för statsverket så gynnsam som möjligt. Man
bär sålunda att vid valet mellan dessa alternativ taga i betraktande såväl den
möjlighet att bereda länsstyrelsen tillräckliga och ändamålsenliga lokaler, som
vart och ett av dem kan erbjuda, som ock de ekonomiska konsekvenserna i de
särskilda fallen i form av dels vid förhyrning hyreskostnader och beträffande
egen fastighet direkta kapitalutlägg och årliga omkostnader (kostnader för
ränta, onera och underhåll efter avdrag av inflytande hyror) ävensom kostnader
för uppvärmning och städning och dels överskott å lokaler i statsverkets
byggnader i Malmö, som alltså böra uthyras.
Den i ärendet verkställda utredningen har givit vid handen, att länsstyrelsen
enligt samtliga alternativ skulle kunna erhålla tillfredsställande lokaler,
dock att beträffande de för länsstyrelsen avsedda rummen i husarkasernen, vilka
uppkomma genom delning av större lokaler, den anmärkningen kan framställas,
att rummen icke alltid kunna göras fullt så lämpligt avpassade för respektive
behov och ej_heller i övrigt så ändamålsenliga som lokalerna enligt de
andra alternativen, vid vilka större frihet råder i fråga om disponerandet av
tillgängliga utrymmen. Beträffande läget synes kasernalternativet böra sättas
efter de övriga alternativen. En förläggning av länsstyrelsen till de ifrågasatta,
för ändamålet särskilt avsedda nybyggnaderna eller till husarkasernen
skulle visserligen innebära en mera definitiv lösning av länsstyrelsens lokalfråga
än telefonstationsalternativet, men inom telefonstationsfastigheten kunna
dock enligt det senast upprättade förslaget fullt tillräckliga och för ifrågavarande
ändamål lämpliga lokaler beredas länsstyrelsen för en så avsevärd tidrymd
som åtminstone tjugu år och med uppsägningstid av fem år. I ekonomiskt
hänseende skulle uppförande för statsverkets räkning av nybyggnader i
8
Statsutskottets utlåtande Nr 101.
Utskottets
yttrande.
kvarteren Fersen eller Karin medföra direkta kapitalutlägg av respektive
1.280.000 och 525,000 kronor. Husarkasernens iordningställande skulle medföra
ett dylikt utlägg av 400,000 kronor. Kapitalutlägget för länsstyrelsens
förläggande till telefonstationsbyggnaden skulle utgöras av merkostnaden,
160.000 kronor, för den i det senast framlagda förslaget upptagna större flygeln
till denna byggnad. De årliga hyreskostnaderna respektive de årliga
omkostnaderna för egen fastighet hava beräknats bliva, vid förläggande av
länsstyrelsen till av statsverket ägd fastighet i kvarteret Fersen 56,000 kronor,
vid förhyrning i nämnda byggnad 61,000 kronor, varav emellertid 8,000
kronor finge vid eventuellt förvärv av fastigheten avräknas å köpesumman,
för nybyggnad i kvarteret Karin 50,750 kronor, vid länsstyrelsens inrymmande
i husarkasernen 55,330 kronor samt vid länsstyrelsens förläggande till
telefonstationsbyggnaden 55,000 kronor. För uppvärmning och städning skulle,
enligt vad jag från byggnadsstyrelsen inhämtat, årskostnaderna bliva ^huvudsakligen
desamma vid samtliga alternativ utom kasernalternativet, där på grund
av den stoHek, som en del av rummen till följd av byggnadens planläggning
och stora våningshöjd måste erhålla och vilken ej betingas av lokalernas ändamål
såsom tjänsterum för länsstyrelsen, enligt det senast upprättade förslaget
en merkostnad av omkring 3,500 kronor måste beräknas.»
Under åberopande därjämte av en tabell rörande storleken och hyresvärdet
av de nuvarande utrymmen, som skulle bliva obehövliga och kunna uthyras vid
de olika alternativen, har departementschefen framhållit, att han funne förslaget
att förlägga länsstyrelsen till telefonstationsbyggnaden vara förmånligare än de
övriga alternativen. Sålunda vore telefonstationsalternativet förenat med det
minsta kapitalutlägget. I fråga om de sammanlagda årliga kostnaderna vore
detta alternativ bättre än varje annat med undantag av förslaget till nybyggnad
i kvarteret Karin, något som dock motväges av det med detta alternativ förenade,
betydligt större kapitalutlägget. Till uthyrning ledigblivande lokaler i statsverkets
fastigheter representerade vid telefonstationsalternativet ett avsevärt
mindre hyresvärde än vid något av de Övriga alternativen - en omständighet
som syntes böra, oavsett hyresmarknadens läge, tillmätas en icke oväsentlig
betydelse. Vad beträffade kasernetablissementet, syntes detta böra tills vidare
uthyras i avvaktan på att detsamma kunde komma att erfordras för nagot statsändamål
eller att det, där så funnes böra ske, försåldes. Enligt vad från byggnadsstyrelsen
meddelats, hade frågor uppkommit om överlåtelse av viss del av
kasernområdet till Malmö stad samt om upplåtelse till Malmöhus läns hushållningssällskap
för viss tid av till kasernetablissementet hörande stallar och ridhus
med angränsande utrymmen.
Sedan vid 1928 års riksdag beslut fattats om en nybyggnad för telegrafverket
i Malmö, närmast betingad av telefonrörelsens starka utveckling och förlagd
till det för verkets räkning redan tidigare inköpta tomtområdet i kvarteret Sparven,
har nu av departementschefen framlagts förslag om en samtidig lösning av
länsstyrelsens föreliggande lokalfråga genom dess inrymmande tills vidare i den
blivande nya telegrafbyggnaden.
Behovet av mera tidsenliga och rymligare lokaler för länsstyrelsen får anses
uppenbart och har redan av 1928 ars riksdag fastslagits. Att astadkomma den
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 101.
y
erforderliga lokal utvidgningen genom eu ombyggnad av nuvarande landsstatshuset
är, enligt vad utskottet övertygat sig om, av olika skäl uteslutet.
Även med fasthållande härav kan utskottet likväl ej tillstyrka Kungl. Maj:ts
här lramlagda förslag, vilket innebär återupptagande av en av 1928 års besparingsnämnd
ursprungligen framförd tanke, till vilken doek 1928 års riksdag,
i anslutning till såväl länsstyrelsens som byggnadsstyrelsens då gjorda uttalanden,
ställt sig avvisande. I detta avseende må nu allenast erinras om de betänkligheter,
som måste möta mot att då nu en definitiv flyttning av länsstyrelsen
påkallas, nämnda institution göres beroende av ett inrymmande på oviss tid inom
den tilltänkta telegrafbyggnaden utan varje möjlighet till utvidgningar men
tvärtom med alla utsikter till att i mån av telegrafverkets ytterligare expansion
få vidkännas lokalbegränsningar med därav följande tvång att vara underkastad
en ny flyttning. Härtill bör också enligt utskottets mening läggas de olägenheter,
som måste följa av en länsstyrelsens låt vara mer eller mindre tillfälliga
förläggning inom samma byggnad som en större automatisk telefonstation med
dess omfattande maskinella utrustning.
Utskottet anser sig alltså böra vidhålla, att länsstyrelsens byggnadsfråga
löses fristående från telegrafverkets samt att i överensstämmelse med 1928 års
riksdags uttalanden telegrafbyggnaden ej tilltages större än som erfordras
med hänsyn till telegrafverkets eget behov. Den i propositionen förutsatta
större flygeln till telegrafbyggnaden utefter östra kanalgatan, vilken flygelbyggnad
beräknats draga en kostnad av 160,000 kronor, torde alltså kunna
utgå ur förslaget. Utan nämnda flygel hava kostnaderna för byggnaden preliminärt
beräknats till 980,000 kronor, varav 500,000 kronor redan anvisats för
budgetåret 1928/1929. Återstående belopp, 480,000 kronor, torde nu böra avriksdagen
beviljas.
Av övriga av departementschefen framförda uppslag är i första hand att
märka alternativet med husarkasernens utnyttjande som landsstatshus. Ett
genomförande av detta förslag har — i överensstämmelse med länsstyrelsens
liksom ock byggnadsstyrelsens tidigare uttalade uppfattning — förordats av
1928 års riksdag. Utskottet vill erinra att, enligt vad verkställda undersökningar
givit vid handen, en ombyggnad av kasernen skulle draga en kostnad
av omkring 400,000 kronor, ett kapitalutlägg, som närmar sig kostnaderna för
en helt ny byggnad. Därjämte måste man räkna med eu viss årlig framtida
merutgift för uppvärmning, beroende på att lokalutrymmena på grund avbyggnadens
allmänna planläggning måste tilltagas större än som eljest vore
behövligt. Önskemålen om att snarast kunna finna en permanent användning
av kasernen för något annat offentligt ändamål kunna, enligt vad byggnadsstyrelsen
vitsordat, ej längre anses så trängande som styrelsen tidigare hållit
före; anledning finnes sålunda antaga att tills vidare inflytande hyror för lokalÄinom
kasernen skola täcka ej blott underhållskostnader utan även lämna
ett årligt överskott. Vid bedömandet av kasernbyggnadens allmänna lämplighet
som landsstatshus lärer man enligt utskottet mening ej heller kunna
helt bortse ifrån den omsvängning, som på allra sista tiden inträtt i fråga om
länsstyrelsens egen uppfattning härutinnan, liksom ock överhuvud den ringa
10
Statsutskottets utlåtande Nr 101.
sympati från länsbefolkningens sida som detta alternativ synes hava mött.
Vid lösandet av länsstyrelsens lokalfråga lärer man alltså ej längre böra räkna
med en ombyggnad av kasernen.
Vad därefter angår den framförda tanken på länsstyrelsens förläggning till
kvarteret Fersen inom en av enskild person för ändamålet uppförd större byggnad,
anser sig utskottet böra avstyrka detta alternativ redan med hänsyn till
dess ekonomiska innebörd för statsverkets del.
Vid prövningen av de i propositionen upptagna olika alternativen för tillgodoseendet
av länsstyrelsens framtida lokalbehov har utskottet kommit till
den uppfattningen, att som det mest praktiska och ekonomiskt fördelaktigaste
framstår en nybyggnad å det vid Drottninggatan belägna tomtområdet inom
kvarteret Karin. Ifrågavarande tomtområde har redan tidigare av staten förvärvats
från Malmö stad i och för uppförandet av en offentlig byggnad. Ur
synpunkten av att kunna erhålla en enhetlig och i övrigt ändamålsenlig lokaldisposition
måste också detta redan tidigare av byggnadsstyrelsen förordade
alternativ erbjuda uppenbara fördelar. Ur allmän förräntningssynpunkt kan,
såsom redan i propositionen påvisats, detta förslag beräknas ställa sig gynnsammare
än varje annat alternativ. Detsamma synes kunna genomföras för
ett tämligen begränsat kapitalbelopp, som uppdelat på flera budgetår ej torde
statsfinansiellt bliva alltför kännbart. Enligt preliminära kostnadsförslag,
som uppgjorts å byggnadsstyrelsens utredningsbyrå, skulle kostnaderna för ett
nybyggt landsstatshus inom kvarteret Karin komma att uppgå till ett belopp
av 525,000 kronor, enligt följande fördelning:
Byggnad i tre våningar jämte källare.
Byggnadsarbeten.......................................... 310,000: —
Grundförstärkning, förslagsvis ............................ 22,000:—
Inredningsarbeten, » ............................ 30,000: —
Värme, vatten och avlopp jämte sanitära installationer ...... 60,000: —
Elektriska belysnings- och svagströmsledningar .............. 12,000: —
Elektrisk hiss ............................................ 9,000: —
Utvändiga ledningar jämte rörgravar ...................... 6,000: —
Planeringsarbeten och stängsel ............................ 20,000: —
Ritningar, kontroll m. in. samt oförutsedda utgifter (12 %) .... 56,000: —
Kronor 525,000
I förhållande till byggnadens volym, som utgör omkr. 10,000 m\ utgör kostnaden
pr m3, frånräknat upptagna belopp för grundförstärkning samt för utvändiga
arbeten å tomten, kronor 46: — pr ms.
Utskottet får alltså för sin del tillstyrka, att beslut nu fattas om uppförande
av en nybyggnad för länsstyrelsen inom kvarteret Karin för en beräknad totalkostnad
av 525,000 kronor. Utskottet förutsätter härvid, att närmare ^aner
och kostnadsberäkningar för byggnaden framläggas för nästkommande års
riksdag. För att byggnadsföretaget om möjligt må redan under budgetåret
1929/1930 kunna igångsättas samt också med hänsyn till lämpligheten av att
byggnadskostnaderna må, såsom ovan nämnts, kunna uppdelas på flera bud
-
Statsutskottets utlåtande Nr 101.
11
getperioder, torde redan vid innevarande riksdag böra för ändamålet anvisas
ett reservationsanslag av 200,000 kronor.
Med avstyrkande alltså av de i ämnet väckta motionerna hemställer utskottet,
att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj :ts förevarande proposition
samt med avslag å herr Linders m. fl., herr Månssons
i Erlandsro m. fl. och herr Jönssons i Revinge i ämnet väckta
motioner (I: 73 och II: 115 samt 129), må
a) för uppförande för telegrafverkets räkning av stationsbyggnad
i Malmö för budgetåret 1929/1930 under utgifter för
kapitalökning anvisa ett reservationsanslag av 480,000 kronor,
att utgå av lånemedel;
b) för nybyggnad för länsstyrelsen i Malmöhus län inom
kvarteret Karin i Malmö för budgetåret 1929/1930 under riksstatens
sjätte huvudtitel anvisa ett extra reservationsanslag av
200,000 kronor.
Stockholm den 7 maj 1929.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell,
Olof Olsson, O, Bergqvist, P. A. Dahl, K, V. Rydén, N. J, M. Svensson i I\ oinpersmåla,
P. A. Bergström, K. E. Andersson i Eliantorp, G. Kobb och D. A. Petrén;
från
andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Bratt - fors, O. Olsson i Kullenbergstorp, P. M. Olsson i Blädinge, B. F:son Holmgren, E.
J. Wigforss, J. Olofsson i Digernäs, S. Persson i Fritorp, O. Nilsson i Örebro, E.
G, E, Eriksson i Stockholm, O. Andersson i Höör och J. Jönsson i Revinge.
Reservationer:
1 :o) av herrar Widell, Svensson i Kompersmåla och Holmgren, vilka ansett,
att utskottet bort tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts proposition;
2:o) av herrar Olof Olsson, Bergqvist, Rydén, Bergström, Pelrén, Nilsson i
Örebro och Jönsson i Revinge, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall
till herr Jönssons i Revinge i ämnet väckta motion; samt
12
Statsutskottets utlåtande Nr 101.
3:o) av herr Olsson i Kullenbergstorp, som ansett, att utskottets yttrande och
förslag bort hava följande lydelse:
»Vid valet mellan de olika framlagda alternativ till lösning av länsstyrelsens
lokalfråga vill det synas utskottet som ett antagande av det s. k. Eversska förslaget
skulle erbjuda den fördelaktigaste lösningen.
En nybyggnad inom kvarteret Karin bar beräknats draga en kostnad av
525.000 kronor. Härtill bör emellertid läggas värdet av tomten, vilket värde bör
lägst skattas till omkring 200,000 kronor.
Mot nämnda totalkostnad av minst 725,000 kronor står visserligen vid inköp
av den tilltänkta Eversska byggnaden ett statligt kapitalutlägg av 1,280,000.
Vid förräntningen av sistnämnda belopp kan man emellertid räkna med hyror
för butikslokaler m. m. inom denna synnerligt centralt belägna fastighet vid
östergatan, vilka med säkerhet kunna väntas uppgå till ett belopp av minst
40.000 kronor. Skulle staten finna fördelaktigare att allenast förhyra de för
länsstyrelsen iordningställda lokalerna, inom fastigheten, står detta också öppet
för en tid av 20 år mot en årlig kostnad av 53,000 kronor.
Utskottet anser, att förevarande alternativ bör göras till föremål för ytterligare
överväganden, samt att i avvaktan härpå bör anstå med riksdagens slutliga
ståndpunktstagande till de föreliggande byggnadsfrågornas del.
Under åberopande härav hemställer utskottet,
att riksdagen, i anledning av de av herr Linders m. fl. och
herr Månsson i Erlandsro i ämnet väckta motionerna (1: 73
och II: 115) och med avslag å Kungl. Maj:ts förevarande proposition
och den av herr Jönsson i Revinge i ämnet väckta motionen
II: 129, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att vid prövning
av länsstyrelsens i Malmö lokalfråga måtte tagas i övervägande,
huruvida icke densamma skulle kunna lösas i huvudsaklig
överensstämmelse med det av ingenjören Evers avgivna
anbud.»
Stockholm 1929. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
29i457
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1929:231 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för uppförande för telegrafverkets räkning av en stationsbyggnad i Malmö m. m. a1 i texten