Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkten 231, gjorda framställning i fråga om det ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk m. m., dels ock Kungl. Maj:ts proposition angående avveckling av tekniska fackskolan för träindustri i Härnösand och upprättande i dess ställe av en förmansskola för träindustri.

1929-05-10 · 17 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 16 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1929:108, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkten 231, gjorda framställning i fråga om det ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk m. m., dels ock Kungl. Maj:ts proposition angående avveckling av tekniska fackskolan för träindustri i Härnösand och upprättande i dess ställe av en förmansskola för träindustri.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

1

Nr 108.

Ankom till riksdagens kansli den 10 maj 1929 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

under åttonde huvudtiteln, punkten 231, gjorda

framställning i fråga om det ordinarie reservationsanslaget

till tekniska läroverk m. m., dels ock Kungl.

Maj:ts proposition angående avveckling av tekniska fackskolan

för träindustri i Härnösand och upprättande i

dess ställe av en förmansskola för träindustri.

(2:a avd.).

I den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln

(punkt 231 av det vid propositionen fogade utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för samma dag) föreslagit riksdagen

att

dels medgiva, att tekniska elementarskolan i Borås må, på sätt av departementschefen

i statsrådsprotokollet angivits, ombildas till ett tekniskt

gymnasium;

dels i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppföra det ordinarie reservationsanslaget

till tekniska läroverk med oförändrat belopp av 450,000 kronor

att jämte erforderligt belopp av å samma anslag uppkomna besparingar

fördelas mellan de olika läroverken på sätt av departementschefen

i statsrådsprotokollet angivits;

dels till uppehållande av en fjärde parallellavdelning vid tekniska läroverket

i Örebro anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 24,000

kronor;

dels ock till uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska fackskolan

i Eskilstuna anvisa för nämnda budgetår ett extra anslag av 6,300

kronor.

Vidare har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 15 februari 1929 avlåten

proposition, nr 92, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden samma dag, föreslagit riksdagen att

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 56 häft. (Nr 108.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Omorganisation

av

tekniska

elementarskolan

i

Borås.

2 Statsutskottets utlåtande Nr 108.

dels medgiva, att tekniska fackskolan för träindustri i Harnosand ma,

på sätt av departementschefen i statsrådsprotokollet angivits, successivt

avvecklas *

dels besluta, att i stället för nämnda fackskola skall från och med läsåret

1929/1930 i samband med tekniska gymnasiet i Härnösand upprättas

en förmansskola för träindustri med de uppgifter och den organisation

samt under de villkor, som i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen

i berörda statsrådsprotokoll tillstyrkt av Kungl. Haj:t

bestämmas;

dels ock — med ändring därutinnan av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

till 1929 års riksdag framlagda förslag — i riksstaten för budgetåret

1929/1930 uppföra det ordinarie reservationsanslaget till tekniska

läroverk med oförändrat belopp av 450,000 kronor, att jämte erforderligt

belopp av å samma anslag uppkomna besparingar fördelas mellan de olika

läroverken på sätt angives i det statsverkspropositionen bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden, dock med den ändring att

för tekniska läroverket i Härnösand beräknas 57,950 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till nämnda båda

statsrådsprotokoll.

I två vid 1928 års riksdag väckta, likalydande motioner (1:137 och

II: 259) hemställdes, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning av frågan

om inrättandet av en textilteknisk fackavdelning vid det tekniska

läroverket i Borås och för riksdagen framlägga därpå grundat förslag.^

I skrivelse den 15 maj 1928, nr 8 A, anförde riksdagen under punkt 209

med anledning härav följande:

Vad beträffar det i ovanberörda motioner framförda förslaget, vill riksdagen

erinra, att frågan om inrättande av en fackskola för textilindustri i

Borås sedan lång tid dryftats och varit föremål för ingående utredningar

i samband med den lägre tekniska undervisningens ordnande, utan att

dock ännu tanken härpå kunnat förverkligas. I likhet med motionärerna

håller riksdagen före, att det tekniska läroverket i Borås bor organiseras

med särskilt hänsynstagande till textilindustriens behov av okade utbildningsmöjligheter.

Frågan om lämpligaste sättet för ordnande av denna

angelägenhet bör därför enligt riksdagens mening göras till föremal lor

skyndsam utredning, därvid jämväl synes böra tagas under övervägande,

i vad mån någon inskränkning i annat avseende inom skolans verksamhetsområde

lämpligen kan komma till stånd. Riksdagen får sålunda uttala

sig för en utredning av frågan om vidtagandet av sådana ändringar i

organisationen av tekniska elementarskolan i Borås, att behovet av särskild

fackundervisning inom den textiltekniska branschen varder behorigen

tillgodosedd.

På grund härav anhöll riksdagen det Kungl. Maj:t täcktes vidtaga utredning

av frågan om vidtagandet av sådana ändringar i organisationen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

3

av tekniska elementarskolan i Borås, att behovet av särskild fackundervisning

inom den textiltekniska branschen varder behörigen tillgodosedd,

samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill sagda utredning kan

giva anledning.

Den av riksdagen sålunda begärda utredningen har i första hand verkställts

av tekniska elementarskolans styrelse, som i skrivelse den 21 september

1928 framlagt ett förslag, avseende inrättandet av en textilteknisk

fackavdelning samt indragning av den byggnadstekniska fackavdelningen,

under förutsättning att skolans organisation i övrigt bibehålies.

Styrelsens förslag har följande huvudinnehåll.

En helt ny fackavdelning, benämnd textiltekniska fackavdelningen, inrättas

med uppgift att giva unga män, som önska utbilda sig för någon

gren av textilteknisk verksamhet, dels den allmänt tekniska bildning, som

är av nöden för dem, som hava att utöva teknisk ledarverksamhet inom

ett industriellt företag, dels även meddela sådan undervisning i textiltekniska

läroämnen, som utgör en god grund för lärjungens fortsatta praktiska

utbildning inom någon gren av textilindustriell verksamhet och som

kan utgöra en god förberedelse för genomgång av högre specialkurser

eller dylikt.

För att begränsa tekniska elementarskolans organisation efter tillkomsten

av den textiltekniska fackavdelningen skulle den nuvarande byggnadstekniska

fackavdelningen indragas. Såsom ett komplement till den

textiltekniska fackavdelningen förutsättes inrättandet av en förslagsvis

ettårig högre fackkurs för vävningsindustri och simning sindustri. Då

denna kurs av vissa angivna skäl ej omedelbart bör organiseras, förklarar

styrelsen sig ämna vid en senare tidpunkt, då nödig erfarenhet rörande

effekten av berörda textiltekniska fackavdelning vid tekniska elementarskolan

vunnits, framlägga de förslag, vartill anledning då kan föreligga.

I avseende å den textiltekniska undervisningens anordning har skolans

lärarkollegium räknat med att härtill skulle anslås 26—27 veckotimmar.

Styrelsen befarar, att en så långt utsträckt fackundervisning ej lämnar

tillräckligt utrymme för den gemensamma, allmänt tekniska utbildningen.

Det angivna timantalet bör i varje fall enligt styrelsens mening betecknas

som ett maximum, utöver vilket särundervisningen under inga omständigheter

kan utsträckas. För övrigt anser styrelsen, att bestämmelserna

i Kungl. Maj:ts kungörelse den 18 maj 1928 (nr 137) § 4 mom. 2 angående

viss differentiering av undervisningen i tekniskt gymnasium böra

tillämpas även i avseende å här ifrågavarande differentiering.

Beträffande den textiltekniska fackavdelningen anför styrelsen ytterligare

bland annat, att undervisningen bör givas en utpräglat textilteknisk

inriktning i den utsträckning, som kan befinnas möjlig, utan att den allmänt

tekniska karaktären av studierna förryekes, samt att den textiltekniska

fackavdelningen bör organiseras med hänsyn till sin uppgift att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande Nr 108.

utgöra underlag för fortsatt facklig utbildning under praktiskt arbete såväl

som genom högre specialkurser.

I avseende å behovet av lärarkrafter förutsätter styrelsen, att den fackliga

textilundervisningen i en framtid kommer att uppehållas dels av en

huvudlärare likställd med nuvarande lektorer, dels av speciallärare i löneoch

anställningshänseende jämförliga med nuvarande extra lärare. Styrelsen

anser, att det ej kan förväntas, att kompetenta aspiranter å den

blivande lektorsbefattningen omedelbart kunna erhållas och att man därför

bör inrikta sig på en relativt lång tids provisorium, under vilken tid

undervisningen uppehälles av extra lärare. Samtidigt böra åtgärder vidtagas

för att någon ung högskoletekniker kunde förvärva den erforderliga

högre specialkompetensen. Från textilindustriellt håll har för detta

ändamål redan anslagits ett avsevärt belopp såsom studiestipendium.

Med hänsyn till den föreslagna indragningen av den byggnadstekniska

avdelningen skulle lektoratet i byggnadskonst med ritning kunna utbytas

mot en eller Ilera extralärartjänster. Frågan härom anser styrelsen dock

ej behöva bliva aktuell, förr än textillektoratet skall besättas.

Under nu angivna förutsättningar, om alltså byggnadsfackavdelningen

utbytes mot en textilfackavdelning med viss differentiering, beräknar styrelsen

med stöd av förslagsvis uppgjorda timplaner, att antalet extra lärartimmar

skulle behöva ökas från nuvarande 60 veckotimmar till 85 under

höstterminen och 102 under vårterminen eller i medeltal 93 A.

I avseende å behovet av lokaler och utrustning framhåller styrelsen, att

de nuvarande lokalerna synas vara tillräckliga samt att för den textiltekniska

fackavdelningen ej skulle uppstå nämnvärda krav på maskinell

utrustning. Ej heller skulle behovet av särskilda apparater och dylikt

kräva nämnvärda kostnader, då den befintliga vävskolans instrument och

provsamlingar givetvis kunna disponeras. När den ovan berörda högre

textiltekniska fackkursen för vävnings- och spinningsindustri i en framtid

kommer att upprättas, inträder ett ökat lokalbehov, särskilt i fråga om

laboratorier för väveritekniska och spinneritekniska arbeten. Likaså torde

behovet av maskinell utrustning vid nämnda-tidpunkt göra sig starkt gällande.

Beträffande sistnämnda maskinutrustning är det styrelsens fasta

övertygelse, att sådan kommer att ställas till skolans förfogande genom

industriens försorg.

I en samma den 21 september 1928 dagtecknad skrivelse har styrelsen

ifrågasatt en höjning av såväl inträdesfordringar som inträdesålder i

samband med omorganisationen.

Skolöverstyrelsen har framhållit, att den tekniska elementarskolan i

Borås hör så omläggas, att den bättre än för närvarande kommer att

motsvara industriens krav i avseende å såväl allmänt teknisk utbildning

som en viss textilteknisk förberedelse till grund för den fortsatta utbildningen

genom praktisk verksamhet och eventuella specialstudier längre

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

5

fram. I likhet med skolans styrelse anser skolöverstyrelsen, att en dylik

åtgärd är synnerligen önskvärd och gagnelig, oberoende av huruvida den

föreslagna påbyggnadskursen senare kommer till stånd. Då ifrågavarande

omläggning enligt nu föreliggande förslag skulle åstadkommas genom att

inträdesfordringarna höjas till ungefär vad som gäller för tekniskt gymnasium

och även undervisningen skulle i stort sett bliva överensstämmande

med den, som avses i tekniskt gymnasium, så kan skolöverstyrelsen icke

finna någon lämpligare form för den meromnämnda omläggningen än att

skolan ombildas till tekniskt gymnasium. Vid en sådan ombildning skulle

visserligen den nuvarande indelningen i fackavdelningar formellt komma

att försvinna, men detta synes icke behöva utesluta den åtrådda fackliga

inriktningen och undervisningens därav påkallade differentiering. Liknande

differentiering har av riksdagen tidigare medgivits beträffande tekniska

gymnasiet i Örebro och torde även vara avsedd i Kungl. Maj :ts kungörelse

angående inträdesfordringar samt de huvudsakliga grunderna för

undervisningen vid tekniska fackskolor och tekniska gymnasier den 18 maj

1928 (nr 137).

Därstädes givna bestämmelser synas överstyrelsen inrymma all den möjlighet

till undervisningens differentiering, som i föreliggande fall åstundas

såväl i textiltekniskt som kemiskt och maskintekniskt eller i andra avseenden.

Det fordras endast, att tillgängliga anslag och övriga förhållanden,

alltså lokaler m. m. och lärarkrafter det medgiva. Och på samma gång

synes kravet på allmänt teknisk utbildning bliva uppfyllt, därigenom att

gymnasiets karaktär av allmänt teknisk läroanstalt icke får förryckas. I

detta sammanhang uttalar överstyrelsen, att den textiltekniska undervisningens

fördelning mellan gymnasiet och den högre fackkursen icke bör

göras sådan, att det skulle bliva omöjligt för person, som genomgått något

av de övriga tekniska läroverken, t. ex. tekniska gymnasiet i Örebro eller

Malmö, att vinna inträde i och med fördel genomgå ifrågavarande fackkurser.

I fråga om behovet av lärarkrafter ansluter sig överstyrelsen till skolstyrelsens

förslag, dock anser överstyrelsen, att den av skolstyrelsen beräknade

ökningen av antalet extra lärartimmar, i medeltal 33 % kan något

reduceras. Enligt överstyrelsen kan en ökning från nuvarande 60 till omkring

90 veckotimmar anses fullt tillräcklig. Arvodet till extra lärare bör

enligt överstyrelsens mening här som vid tekniska läroverken i övrigt beräknas

med i medeltal 175 kronor för veckotimme förutom tillfällig löneförbättring

och dyrtidstillägg enligt härför gällande bestämmelser.

Skolöverstyrelsens beräkning av kostnaderna för omorganisationen innebär,

att antalet extra lärartimmar skulle, såsom förut nämnts, ökas från

nuvarande 60 till 90 samt att den nuvarande anslagsposten å 1,000 kronor

till materialier och diverse till verkstaden skulle bortfalla men att i stället

motsvarande belopp skulle beviljas till höjning med respektive 400 kronor

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

och 600 kronor av de båda anslagsposterna till böcker, underhåll av samlingar,

undervisningsmateriell m. m. samt till materialier och diverse till

laborationer. I enlighet härmed skulle, då arvodet till extra lärare beräknas

till i medeltal 175 kronor för veckotimme, kostnadsökningen bliva

(30 X 175 =) 5,250 kronor. Härtill skulle enligt överstyrelsens förslag komma

ett under alla förhållanden såsom behövligt ansett anslag å 1.500

kronor till arvode för biträde vid laborationer m. m. Hen nu gällande staten

för tekniska elementarskolan i Borås slutar å ett belopp av 46,500 kronor.

Till detta belopp har överstyrelsen lagt dels förenämnda belopp å

5,250 kronor och 1,500 kronor, dels ock kostnaden för ytterligare 10 veckotimmar,

vartill under de senare åren skolan erhållit anslag utom staten,

eller 1,750 kronor (10 X 175), varigenom kostnaden för läroverket efter omorganisationen

skulle komma att uppgå till 55,000 kronor. Ehuru enligt

överstyrelsens mening omorganisationen bör genomföras successivt, anser

överstyrelsen, att den beräknade staten bör tillämpas redan från och med

budgetåret 1029/1930, enär statens slutsumma väntas bliva behövlig redan

sagda år, även om anslagsposten till extra lärare icke behöver tagas i anspråk

i sin helhet.

Departementschefen har i allo anslutit sig till skolöverstyrelsens förslag

såväl med avseende å skolans omorganisation som beträffande kostnadsberäkningen.

Han framhåller särskilt, att den ytterligare utrustning, som

kan bliva behövlig för den textiltekniska undervisningen i gymnasiet, enligt

vad han inhämtat, kräver endast obetydlig kostnad och icke skulle påkalla

särskilda anslag av statsmedel, enär representanter för textilindustrien

lovat bidraga därmed liksom också med den dyrbarare maskinuppsättning,

som framdeles behöves för den påtänkta högre kursen.

Fjärde paral- Till en fjärde parallellavdelning vid tekniska gymnasiet i Örebro samt

^"Tekniska8 ti!1 parallellavdelningar vid tekniska fackskolan i Eskilstuna hava även

gymnasiet för innevarande budgetår utgått respektive 24,000 kronor och 6,300 kronor,

i Örebro Några särskilda extra anslag hava emellertid icke för ändamålet uppförts

å 1928/1929 års riksstat, utan 1928 års riksdag medgav, att berörda båda

belopp finge bestridas av det ordinarie reservationsanslaget till tekniska

läroverk, vilket på grund av förefintliga besparingar härtill lämnade tillgång.

Nu hava särskilda extra anslag för nämnda ändamål ansetts erforderliga,

enär eljest besparingarna skulle komma att för hårt anlitas.

Avveckling Tekniska fackskolan för träindustri i Härnösand har alltifrån sin tillkomst

år 1920 varit besökt av ett påfallande ringa antal elever. Frågan

för träindu- om skolans nedläggande har därför länge varit på tal, men man har hit8land

ram8 tills ansett siS höra avvakta ytterligare erfarenhet beträffande elevrekryteringen

under år med mera normala ekonomiska konjunkturer än dem,

som varit rådande under skolans första tillvaro. Det har nu visat sig, att

undervisningen vid den ifrågavarande trätekniska fackskolan alltjämt för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 108. •

blivit löga eftersökt, och från industriellt håll har uttalats den meningen,

att skolan i sin nuvarande gestaltning icke är av nämnvärt gagn lör träindustrien.

Vid sådant förhållande vore det, framhåller departementschefen,

uppenbarligen dålig hushållning med statens medel att i fortsättningen

upprätthålla denna läroanstalt, och han har därför biträtt ett framlagt

förslag angående skolans successiva avveckling på det sätt, att första klassen

indrages redan från och med läsåret 1929/1930.

Likaledes har departementschefen anslutit sig till ett av överstyrelsen

framfört förslag om upprättande i fackskolans ställe av en förmansskola

med uppgift att meddela den utbildning, som jämte industriell erfarenhet

fordras för förmän inom träindustriens olika grenar. Behovet av en dylik

skola har från sakkunnigt håll vitsordats, och ehuru här är fråga om en

skoltyp, närmast jämförlig med kommunala och enskilda anstalter för

yrkesundervisning, synes det departementschefen vara önskvärt att skolan

upprättas av staten och anknytes till tekniska gymnasiet i Härnösand.

Från den närmast berörda industriens sida har utfästs ett bidrag till kostnaderna

för skolans upprätthållande med 5,000 kronor årligen under fem

år från tidpunkten för skolans trädande i verksamhet, och det torde enligt

departementschefen vara att förvänta, att dylikt bidrag även i fortsättningen

kommer att lämnas. Såsom villkor för det utfästa bidraget har

uppställts en fordran, att träindustrien tillerkännes rätt att genom någon

sin organisation eller sammanslutning tillsätta en nämnd att samarbeta

med skolans styrelse i frågor, som röra skolans organisation och planläggningen

av undervisningen.

Beträffande förmansskolans ändamål och organisation m. m. innebär förslaget

huvudsakligen följande.

Förmansskolans ändamål skulle vara att meddela den utbildning, som

jämte industriell erfarenhet fordras för förmän inom träindustriens olika

grenar.

För detta ändamål skulle undervisningen omfatta, förutom vissa grundläggande

ämnen såsom svenska språket och matematik, speciellt sågverks-,

cellulosa- och trämasseteknik, ävensom arbetsledning och andra ämnen,

som kunna vara av betydelse för en arbetsledare i arbetsförmans ställning

såsom ekonomilära, yrkes- och arbetarlagstiftning samt teknisk hygien.

Närmare bestämmelser angående undervisningen skulle meddelas av skolöverstyrelsen

efter samråd med skolans styrelse.

Lärotiden skulle omfatta ett läsår om 280 dagar inberäknat för teknisk

fackskola medgivna lovdagar. Angående antalet undervisningstimmar i

veckan m. m. skulle likaledes gälla detsamma, som föreskrives beträffande

teknisk fackskola. För övrigt skulle lärotiden uppdelas på två terminer, av

vilka den första skulle användas företrädesvis till undervisning i de grundläggande

ämnena, medan undervisningen i övriga ämnen skulle huvudsakligen

koncentreras till den andra terminen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

Vardera terminens lärokurs skulle betraktas såsom en klass och för uppflyttning

i andra klassen skulle fordras att hava nöjaktigt genomgått den

första.

För inträde i förmansskolans första klass skulle fordras

1) en ålder av minst 20 år,

2) kunskaper och färdigheter motsvarande dem, som vitsordas genom

godkänt avgångsbetyg från allmän fortsättningsskola,

3) att under minst tre år hava deltagit i yrkesmässigt arbete av sådan

art, att det kan anses utgöra en god förberedelse för den verksamhet, för

vilken skolan avser att utbilda.

För inträde i andra klassen skulle fordras att dels uppfylla fordringarna

för inträde i första klassen, dels därutöver äga de kunskaper och färdigheter

denna klass avser att meddela.

Undervisningen skulle bestridas av dels tekniska gymnasiets lärare, så

långt detta är lämpligt, dels och huvudsakligen av ytterligare extra lärare

och föreläsare, i den mån undervisningens ändamålsenliga upprätthållande

sådant påkallar.

Tekniska gymnasiets rektor skulle tillika vara rektor för förmansskolan,

men någon av skolans lärare skulle på förslag av styrelsen kunna av skolöverstyrelsen

förordnas att såsom föreståndare för förmansskolan biträda

rektor vid ledningen och övervakandet av undervisningen i denna.

Styrelsen för tekniska gymnasiet i Härnösand skulle tillika vara styrelse

för förmansskolan. Vid sidan av styrelsen skulle finnas en teknisk nämnd,

med vilken styrelsen skulle hava att samråda i frågor rörande undervisningens

planläggning. Denna nämnd, som likväl icke skulle äga att deltaga

i styrelsens beslut, skulle bestå av minst tre, högst fem personer, utsedda

av de organisationer eller personer, som enligt vad här förut meddelats

utfäst sig lämna ekonomiskt bidrag till skolans upprätthållande.

För övrigt skulle de bestämmelser, som gälla beträffande tekniska fackskolor,

i tillämpliga delar göras gällande även i fråga om den här avsedda

förmansskolan.

Enär det anses vara av synnerlig vikt, att skolan kan erhålla dugliga

och för den ifrågavarande undervisningen lämpliga lärare, skulle kraven

på lärarnas kompetens och undervisningsskicklighet icke ställas lägre, än

då det gäller undervisning i teknisk fackskola. På grund härav anses, att

arvodet för undervisningen ej heller bör vara lägre utan bestämmas till

samma belopp, som gäller för teknisk fackskola. Således skulle arvodet till

extra lärare beräknas med i medeltal 175 kronor för veckotimme och läsår.

Då sålunda anspråken på lärarnas duglighet och även deras avlöning

skulle bliva minst lika höga i förmansskolan som i den tekniska fackskolan,

anses det icke höra möta något hinder, att, såsom hittills varit fallet i

Härnösand och är vanligt även å andra orter, där teknisk fackskola finnes

i kombination med tekniskt gymnasium, såväl de ordinarie som extra

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

9

lärarnas tjänstgöring må kunna delvis förläggas till vilken som helst av

läroverkets avdelningar, alltså tekniska gymnasiet eller förmansskolan,

beroende på liur det kan befinnas lämpligt med hänsyn till undervisningens

ändamålsenliga bedrivande.

Skolöverstyrelsen har föreslagit, att kostnaderna för förmansskolan

skullo upptagas i en för hela läroverket gemensam stat. Antalet undervisningstimmar

i tekniska gymnasiet skulle bliva som hittills motsvarande

40 veckotimmar i vardera klassen, inbegripet B timmar gymnastik, alltså,

då gymnastiken är gemensam för alla 3 klasserna, 3 X 37 -f 3 = 114

veckotimmar förutom de extra timmar, som erfordras för klassernas uppdelning

i grupper vid vissa laborationer samt för undervisningens avsedda

differentiering i förekommande fall. För dessa ändamål beräknas i medeltal

15 veckotimmar. Härtill kommer så förmansskolan med ytterligare 40

veckotimmar, inbegripet 3 timmar gymnastik, eller, om gymnastiken kan

vara gemensam med gymnasiets, 37 veckotimmar, varförutom beräknas 6

veckotimmar för uppdelning i laborationsgrupper och eventuell differentiering.

Summan av antalet veckotimmar för hela läroverket skulle sålunda

bliva 114 + 15 + 37 + 6 = 172.

Vid bibehållande av läroverkets nu i stat uppförda rektor och fem lektorer

och under antagande, att rektor bestrider 18 samt lektorerna i medeltal

24 veckotimmar vardera, skulle alltså 18 + 5 X 24 = 138 veckotimmar

kunna beräknas för ordinarie lärare och 172 —138 = 34 veckotimmar komma

att bestridas av extra lärare. Nu äro emellertid två av de fem lektorstjänsterna

vakanta och upprätthållas enligt Kungl. Maj:ts beslut tills

vidare genom vikarier. Skolöverstyrelsen håller före, att vid den tekniska

fackskolans avveckling en av de nämnda lektorstjänsterna bör kunna indragas.

Om så sker, skulle antalet undervisningstimmar, som bestridas av

ordinarie lärare, kunna beräknas till 18 + 4 X 24 = 114 och alltså 172 —114

= 58 veckotimmar återstå för extra lärare.

I övrigt skulle icke fordras annan förändring i läroverkets stat, än att

det belopp av 400 kronor, som beräknats till föredrag om arbetarskydd och

hygien, skulle höjas till 600 kronor därför, att föredragen med hänsyn till

förmansskolan skulle utökas att omfatta även arbetsledning.

Med ledning av dessa beräkningar bar skolöverstyrelsen uppgjort en

stat för tekniska gymnasiet och träindustriens förmansskola i Härnösand,

slutande å 59,800 kronor. Detta belopp understiger med 3,150 kronor den

nuvarande staten för tekniska läroverket i Härnösand.

Departementschefen har icke haft något att erinra mot skolöverstyrelsens

kostnadsberäkningar och statförslag. Den nya staten skulle dock icke

träda i tillämpning förrän från och med budgetåret 1930/1931. Under övergångsåret

1929/1930 skulle den nuvarande staten bibehållas oförändrad.

Härvid bör, framhåller departementschefen, liksom vid den blivande förändrade

staten fogas det villkoret, att anslagsposten till extra lärare må

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Statsutskottets utlåtande Nr 108.

tagas i anspråk för avlönande av dylika lärare vid förmansskolan endast

under förutsättning att såsom bidrag till täckande av statens slutsumma

av kommuner eller enskilda tillskjutes ett belopp av sammanlagt minst

5,000 kronor.

Anslagsbe
räkning.

Det ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk var i riksstaten

för vartdera av budgetåren 1926/1927 och 1927/1928 uppfört med ett belopp

av 483,000 kronor. Anslaget var enligt Kungl. Maj:ts cirkulär den 28 maj

1926 fördelat mellan de särskilda läroanstalterna på följande sätt:

Tekniska gymnasiet i Örebro ..........................

Tekniska läroverket i Malmö..........................

Elektrotekniska fackskolan i Västerås ................

Tekniska elementarskolan i Norrköping................

Tekniska elementarskolan i Borås ....................

Tekniska läroverket i Härnösand......................

Tekniska fackskolan för maskinindustri i Eskilstuna ..

Till arvoden åt extra lärare och vikarier samt för oförutsedda

behov .......................................

kronor

121,225

—

»

112,100

—

»

39,000

—

»

46,500

—

»

46,500

—

»

62,950

—

»

36,300

—

»

18,425: —

Summa kronor 483,000: —

I riksstaten för budgetåret 1928/1929 har ifrågavarande ordinarie anslag

uppförts med ett till 450,000 kronor nedsatt belopp. På sätt framgår av

dåvarande departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 4 januari 1928 (åttonde huvudtiteln sid. 554) var berörda

anslagsminskning avsedd att utgöra allenast en med hänsyn till

förefintliga besparingar å anslaget vidtagen tillfällig nedsättning av detsamma.

På grund härav har någon ändring icke skett i den fastställda

fördelningen av anslaget, utan genom beslut den 8 juni 1928 har Kungl.

Maj :t förklarat, att vad som för budgetåret 1928/1929 utöver det för samma

år utgående anslagets belopp å 450,000 kronor erfordrades för täckande av

de i cirkuläret den 28 maj 1926 .upptagna utgiftsposterna å tillhopa 483,000

kronor skulle utgå av de å reservationsanslaget till tekniska läroverk upp
-

komna besparingarna.

I den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov har departementschefen beräknat det ordinarie

reservationsanslaget till tekniska läroverk på följande sätt:

Tekniska gymnasiet i Örebro..........................

Tekniska läroverket i Malmö..........................

Elektrotekniska fackskolan i Västerås ................

Tekniska elementarskolan i Norrköping................

Tekniska gymnasiet i Borås ..........................

Tekniska läroverket i Härnösand......................

Tekniska fackskolan för maskinindustri i Eskilstuna ..

kronor 121,225: —

» 112,100: —

» 39,000: —

» 46,500: —

» 55,000: —

» 62,950: —

» 36,300: —

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 108. 11

Till arvoden åt extra lärare och vikarier samt lör oförutsedda

behov ...................................... kronor 16,425: —

Summa kronor 489,500: —

På grund av förefintliga reservationer å anslaget, vilka beräknas komma

att vid utgången av budgetåret 1928/1929 uppgå till omkring 74,000 kronor,

har emellertid departementschefen ansett motiverat att för budgetåret

1929/1930 uppföra det ordinarie anslaget oförändrat med 450,000 kronor.

Av besparingarna skulle då under samma budgetår utgå vad som

utöver anslagets belopp erfordras för täckande av de av departementschefen

angivna utgiftsposterna å tillhopa 489,500 kronor. Däremot anser

departementschefen, att då besparingarna icke lämpligen böra i sin helhet

förbrukas, desamma icke böra under budgetåret 1929/1930 anlitas för bestridande

av de tekniska läroverkens behov av extra anslag.

I den sedermera framlagda propositionen angående ombildning av tekniska

läroverket i Härnösand har departementschefen anfört, att vid bifall

till vad i sistnämnda proposition föreslagits, statsverkets kostnader för

tekniska läroverket i Härnösand under budgetåret 1929/1930 komme att

minskas med 5,000 kronor. För att icke besparingarna å reservationsanslaget

måtte alltför hårt anlitas, har departementschefen likväl icke

ansett någon nedsättning böra ske i den förut föreslagna anslagssumman

å 450,000 kronor. Den föreslagna omorganisationen vid tekniska läroverket

i Härnösand skulle följaktligen icke påkalla annan ändring av ifrågavarande

i statsverkspropositionen gjorda anslagsäskande, än att i avseende

å fördelningen av anslaget skulle iakttagas, att berörda tekniska läroverk

komme i åtnjutande av allenast 57,950 kronor i stället för 62,950

kronor.

Vad först angår förslaget rörande omorganisation av den tekniska elementarskolan

i Borås, vill utskottet erinra om, att riksdagen redan nästlidet

år uttalat sig för att det från textilindustrien framkomna kravet på

förbättrade utbildningsmöjligheter för textiltekniker borde tillgodoses

genom en ombildning av nämnda läroanstalt. Den av riksdagen begärda

utredningen rörande det sätt, varpå en dylik omläggning lämpligen borde

ske, har nu resulterat i ett förslag, att skolan skulle omorganiseras till ett

tekniskt gymnasium med textilteknisk undervisning. Utskottet kan icke

känna sig övertygat om att en utveckling av skolan i denna riktning är

erforderlig för det åsyftade ändamålet eller överhuvudtaget lämplig. Vårt

land äger för närvarande tre tekniska gymnasier, nämligen ett i Härnösand,

ett i Örebro och ett i Malmö. De hittills vunna erfarenheterna rörande

dessa läroanstalter synas utskottet näppeligen kunna giva stöd för den

uppfattningen, att behov av ytterligare en sådan skola skulle föreligga.

Gymnasiet i Örebro har visserligen städse varit talrikt besökt, men de

Utskottets

yttrande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

båda övriga gymnasierna hava däremot hela tiden arbetat med ett relativt

mycket ringa lärjungeantal. Under sådana förhållanden synes det

icke vara tillrådligt att nu inrätta ett fjärde tekniskt gymnasium och detta

därtill på en plats, ej alltför avlägsen från örebrogymnasiet. Dessutom

kan det befaras, att med den föreslagna gestaltningen av skolan såsom en

läroanstalt, vars huvudändamål vore att meddela en allmän-teknisk underbyggnad,

just det önskemål, som föranlett riksdagen att ifrågasätta en

omorganisation av skolan, alltså en förbättrad textilteknisk fackutbildning,

komme att undanskjutas. Utskottet har icke kunnat undgå att finna

vissa uttalanden i skolöverstyrelsens framställning i ämnet visa hän i en

sådan riktning.

Vad som här är det väsentliga, är, att så anordna undervisningen vid

den tekniska elementarskolan i Borås, att behovet av textilteknisk fackutbildning

kan därstädes nöjaktigt tillgodoses. För sådant ändamål synes

utskottet åtminstone för närvarande ingen annan ändring av skolans organisation

behöva ske, än att den hittillsvarande byggnadstekniska linjen,

vilken uppenbarligen icke vidare är av behovet påkallad, indrages och ersättes

av en textilteknisk linje. I övrigt torde skolans organisation kunna

förbliva densamma som hittills.

Om tekniska elementarskolan organiseras på nu angivet sätt, med den

byggnadstekniska avdelningen ersatt av en textilteknisk avdelning men

eljest oförändrad, torde det vara nödvändigt att räkna med det i de tekniska

elementarskolorna obligatoriska verkstadsarbetets bibehållande.

Härutinnan kunna möjligen framtida erfarenheter giva anledning till

en ändring, varigenom verkstadsarbetet skulle kunna uteslutas i samband

med införande av fordran på förpraktik såsom inträdesvillkor, men

tills vidare torde, som sagt, verkstadsarbete böra ingå i läroplanen. Vidare

måste vid bibehållande av de nuvarande lägre inträdesfordringarna något

mera tid ägnas åt de allmänna grundläggande ämnena. Med hänsyn till

nu angivna förhållanden synes den textilfackliga särundervisningen icke

kunna erhålla större utrymme än omkring 20 veckotimmar. Då berörda

undervisning tills vidare skulle uppehållas med extra lärarkrafter, komme

alltså antalet extra lärartimmar att ökas från nuvarande 60 till 80. Den

härav föranledda kostnadsökningen utgör, efter i medeltal 175 kronor för

veckotimme, 3,500 kronor. Den nuvarande anslagsposten å 1,000 kronor till

materialier och diverse till verkstaden torde böra bibehållas. Enligt

Kungl. Majtrs förslag skulle denna post bortfalla men i stället de båda

anslagsposterna till böcker, underhåll av samlingar, undervisningsmateriell

m. in. samt till materialier och diverse till laborationer ökas med resp.

400 kronor och 600 kronor. Dessa ökningar torde med den ståndpunkt, utskottet

intagit i organisationsfrågan, ej behöva ifrågakomma.

Till arvode åt biträde vid laboratorier m. m. har, oavsett omorganisationen,

ett belopp av 1,500 kronor ansetts erforderligt. Häremot har utskot
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

13

tet intet att erinra. Till nu angivna belopp å 3,500 kronor och 1,500 kronor

skulle så komma 1,750 kronor för de 10 veckotimmar, vartill medel hittills

utgått utom staten. Summan av nämnda belopp utgör 6,750 kronor, varmed

alltså staten för den tekniska elementarskolan i Borås skulle efter

omorganisationen behöva ökas. Statens slutsumma skulle då komma att

uppgå till 53,250 kronor i stället för av Kungl. Maj:t beräknade 55,000

kronor. På av överstyrelsen angivna skäl torde denna stat böra tillämpas

redan från och med budgetåret 1929/1930, ehuru omorganisation skulle

genomföras successivt.

Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser beviljande av ett extra anslag å

24,000 kronor till en fjärde parallellavdelning vid tekniska gymnasiet

i Örebro samt ett extra anslag å 6,300 kronor till upprätthållande av parallellavdelningar

vid tekniska fackskolan i Eskilstuna, har icke givit utskottet

anledning till erinran.

Vad härefter angår förslaget rörande omorganisation av tekniska läroverket

i Härnösand anser utskottet uppenbart, att anledning saknas för

staten att längre uppehålla fackskolan för träindustri. Det synnerligen

ringa lärjungeantalet under hela den tid av nära tio år, skolan funnits till,

torde visa, att något behov av skolan icke föreligger. Utskottet biträder

alltså Kungl. Maj:ts förslag, att skolan från och med läsåret 1929/1930

skall avvecklas.

Däremot kan utskottet icke giva sin anslutning till förslaget att låta

fackskolan ersättas av en förmansskola för träindustri. Såsom i propositionen

framhålles, har hittills den principen uppehållits, att det överlämnats

åt det enskilda initiativet att bedriva utbildningsverksamhet av detta

slag, och att staten allenast på det sättet medverkat i sådana företag, att

understöd lämnats från anslagen till kommunala och enskilda anstalter

för yrkesutbildning. Det synes utskottet vara ägnat att ingiva starka betänkligheter,

om staten nu skulle frångå denna regel. I varje fall kan

enbart den omständigheten, att genom fackskolans nedläggande lokaler,

undervisningsmateriell och lärarkrafter stå till buds, icke utgöra tillräckligt

skäl för en dylik åtgärd. Det förefaller också föga ekonomiskt, att

för en undervisningsanstalt av här berörda karaktär använda arbetskrafter

med samma kvalifikationer och samma avlöningsförmåner som för

ett tekniskt läroverk.

Skulle verkligen ett starkt behov av en skola av den föreslagna typen

vara för handen, torde det få förutsättas, att intresset för skolans tillkomst

skall från industriens sida vara så stort, att planerna på skolans

inrättande kunna förverkligas under de organisatoriska former, som för

sådana läroanstalter äro de vanliga, d. v. s. att ansvaret för skolans uppehållande

övertages av enskilda. Liksom andra skolor av liknande slag tor
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Statsutskottets utlåtande Nr 108.

de en sålunda upprättad läroanstalt kunna hava utsikt att erhålla statsunderstöd.

Utskottet måste alltså avstyrka Kungl. Maj:ts förslag i denna del.

Vidare kan utskottet icke finna tillräckliga skäl vara anförda för att, då

nu fackskolan skall nedläggas, bibehålla den ena av de två vakanta lektorsbefattningarna

vid läroverket. Enligt utskottets mening kan uppsättningen

av ordinarie lärare utan olägenhet inskränkas till, utom rektor,

tre lektorer, och utskottet anser, att denna inskränkning hör genomföras

redan från och med den 1 juli 1929. Härav skulle föranledas följande förändringar

i läroverkets stat, Staten för innevarande budgetår upptager 5

ordinarie lektorer, en var med en avlöning av 5,800 kronor. Statens slutsumma

utgör 62,950 kronor. Minskas antalet lektorer till tre, medför detta

en minskning i staten med 11,600 kronor, alltså från 62,950 kronor till

51,350 kronor. Då avvecklingen skall ske successivt, torde man emellertid

höra för budgetåret 1929/1930 räkna med en ökning av antalet extra lärartimmar,

motsvarande det antal timmar, som komma på två ordinarie lektorer.

Då varje ordinarie lektor beräknas bestrida i medeltal 24 veckotimmar,

skulle erfordras medel till ytterligare 48 extra lärartimmar utöver

de 44, som den nuvarande staten upptager, eller, efter i medeltal 175 kronor

per veckotimme, 8,400 kronor. Nämnda belopp av 51,350 kronor skulle

alltså behöva ökas med 8,400 kronor till 59,750 kronor, som skulle utgöra

statens slutsumma för budgetåret 1929/1930. Till sistnämnda belopp torde

det tekniska läroverkets i Härnösand andel i det ordinarie reservationsanslaget

för samma budgetår böra beräknas.

Utskottet har i det föregående uttalat sig för vissa avvikelser från

Kungl. Maj:ts förslag. Dessa avvikelser synas dock icke böra föranleda

någon ändring i fråga om det belopp, varmed det ordinarie reservationsanslaget

bör uppföras i riksstaten för budgetåret 1929/1930. Utskottet anser

alltså, att nämnda anslag bör i enlighet med vad Kungl. Maj:t hemställt

upptagas med oförändrat belopp, 450,000 kronor. Fördelningen av

anslaget jämte erforderligt belopp av därå uppkomna besparingar skulle

bliva följande:

Tekniska gymnasiet i Örebro.......................... kronor 121,225:

Tekniska läroverket i Malmö .......................... » 112,100:

Elektrotekniska fackskolan i Västerås ................ » 39,000:-

Tekniska elementarskolan i Norrköping .............. » 46,500: —

Tekniska elementarskolan i Borås .................... » 53,250: —

Tekniska läroverket i Härnösand...................... * 59,750:

Tekniska fackskolan för maskinindustri i Eskilstuna .. » 36,300: —

Till arvoden åt extra lärare och vikarier samt för oförutsedda

behov ......................................

Summa kronor 484,550: —

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

15

Under åberopande av vad här anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) med avslag å Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser

omhildning av tekniska elementarskolan i Borås till ett

tekniskt gymnasium, besluta, att vid nämnda skola skall,

på sätt av utskottet i det föregående angivits, anordnas en

textilteknisk avdelning i stället för den nuvarande byggnadstekniska

avdelningen;

b) besluta, att tekniska fackskolan för träindustri i

Härnösand skall, på sätt av utskottet ovan angivits, successivt

avvecklas;

c) avslå Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser upprättande

av en förmansskola för träindustri;

d) i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppföra det ordinarie

reservationsanslaget till tekniska läroverk med

oförändrat belopp av 450,000 kronor att jämte erforderligt

belopp av å samma anslag uppkomna besparingar fördelas

mellan de olika läroverken på sätt av utskottet här

förut angivits;

e) till uppehållande av en fjärde parallellavdelning vid

tekniska läroverket i Örebro anvisa för budgetåret 1929/

1930 ett extra anslag av 24,000 kronor;

f) till uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska

fackskolan i Eskilstuna anvisa för nämnda budgetår ett

extra anslag av 6,300 kronor.

Stockholm den 10 maj 1929.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVAENZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, Olof Olsson, O.

Bergqvist, J. Nilsson i Malmö, C. A. Carlsson i Gävle, P. A. Dahl, N. J. M. Svensson i

Kompersmåla, C. I. Asplund, J. G. \Yallés, K. E. Andersson i Eliantorp och A. Thelin;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors, P.

Nilsson i Bonarp, O. Olsson i Kullenbergstorp, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson i

Blädinge, A. Å:son Törnkvist i Karlskrona, B. F:son Holmgren, E. J. Wigforss, J. Olofsson

i Digernäs, P. C. Jonsson i Eskilstuna och J. Jönsson i Revinge.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

Reservation

av herrar Kvarnzelius, Bergqvist, Svensson i Kompersmåla, Asplund,

Andersson i Eliantorp, Anderson i Råstock, Wiklund och Nilsson i Bonarp,

vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag hort hava följande

lydelse:

Vad härefter angår----skall avvecklas.

Förslaget att låta fackskolan ersättas av en förmansskola för träindustri

innehär visserligen, såsom ock departementschefen påpekat, en principiell

nyhet, så till vida att läroanstalter med en sådan utbildningsuppgift hittills

uppehållits såsom kommunala eller enskilda skolor, ehuru med understöd

av statsmedel. Anordningen synes dock hava så stora praktiska fördelar,

i det att på detta sätt till följd av fackskolans nedläggande ledighlivna

lokaler och av denna hittills begagnad undervisningsmateriell kunna

komma till användning, och från industriens sida har planen omfattats

med så stort intresse, att de principiella invändningar, som möjligen

skulle kunna riktas mot förslaget, synas utskottet icke höra tillmätas avgörande

betydelse. Den tilltänkta organisationen bör enligt utskottets mening

betraktas såsom ett försök, vilket, om det ej utfaller väl, kan inställas.

På ett par punkter har utskottet dock några anmärkningar att framställa.

För det första synes det utskottet ej vara tillfyllestgörande, att den från

industrihåll gjorda utfästelsen om ekonomiskt bidrag till tiden begränsats.

Enligt utskottets mening hör en förutsättning för att staten skall inrätta

förmansskolan vara, att vederbörande förbinda sig att, så länge skolan av

staten upprätthålles, lämna det avsedda bidraget av 5,000 kronor om året.

Vidare kan utskottet icke finna —----- 59,750 kronor, som skulle utgöra

statens slutsumma för budgetåret 1929/1930. Härav skulle dock ett belopp

av 5,000 kronor bestridas medelst bidrag av enskilda, varför det tekniska

läroverkets i Härnösand andel i det ordinarie reservationsanslaget torde

för sistnämnda budgetår höra beräknas till allenast 54,750 kronor. Vad beträffar

staten efter omorganisationens genomförande skulle genom minskningen

av antalet lektorer till tre i stället för av Kungl. Maj:t föreslagna

fyra slutsumman, som enligt Kungl. Maj:ts förslag utgör 59,800 kronor,

sänkas med 5,800 kronor till 54,000 kronor. Men då en kompensation erfordras

med 24 extra lärartimmar, måste sistnämnda belopp, 54,000 kronor,

ökas med 24 X 175 kronor eller 4,200 kronor till 58,200 kronor.

Med nu angivna modifikationer anser sig utskottet kunna biträda vad

av Kungl. Maj:t föreslagits i fråga om tekniska läroverket i Härnösand.

De ändringar, utskottet ovan förordat i Kungl. Maj:ts förenämnda olika

förslag, skulle, såsom av det anförda framgår, medföra vissa kostnads
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

17

minskningar, men utskottet anser likväl tillräcklig anledning icke föreligga

att Irångå Kungl. Maj:ts förslag om det ordinarie reservationsanslagets

uppförande i riksstaten för budgetåret 1929/1930 med oförändrat belopp,

450,000 kronor. Fördelningen av anslaget jämte erforderligt belopp

av därå uppkomna besparingar skulle bliva följande:

Tekniska gymnasiet i Örebro.......................... kronor 121,225: —

Tekniska läroverket i Malmö .......................... » 112,100:_

Elektrotekniska fackskolan i Västerås ................ » 39,000: —

Tekniska elementarskolan i Norrköping .............. » 46,500:_

Tekniska elementarskolan i Borås .................... » 53,250:_

Tekniska läroverket i Härnösand...................... » 54,750:_

Tekniska fackskolan för maskinindustri i Eskilstuna .. » 36,300: —

Till arvoden åt extra lärare och vikarier samt för oförutsedda

behov ...................................... » 16,425:_

Summa kronor 479,550: —

Under åberopande av vad här anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) med avslag å Kungl. Maj:ts förslag, — ---— hygg
nadstekniska

avdelningen;

h) hesluta, att tekniska fackskolan för träindustri i

Härnösand skall, på sätt av utskottet ovan angivits, successivt

avvecklas samt att i stället för nämnda fackskola

skall från och med läsåret 1929/1930 i samband med

tekniska gymnasiet i Härnösand upprättas en förmansskola

för träindustri med de uppgifter och den organisation

samt under de villkor, som i huvudsaklig överensstämmelse

med vad utskottet i det föregående tillstyrkt

av Kungl. Maj:t bestämmas;

c) i riksstaten för budgetåret 1929/1930 --— — d) i

utlåtandet----förut angivits;

d) till uppehållande av en fjärde----e) i utlåtandet

---— 24,000 kronor;

e) till uppehållande av parallellavdelningar----

f) i utlåtandet---- 6,300 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 56 häft. (Nr 108.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1929:208 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkten 231, gjorda framställning i fråga om det s. 3 i texten