Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statistiska centralbyrån för budgetåret 1929/1930 m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1929-05-14 · 33 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 31 av 33 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1929:112, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statistiska centralbyrån för budgetåret 1929/1930 m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

1

Nr 112.

Ankom till riksdagens kansli den 14 maj 11)29 kl. 4 e. in.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

till statistiska centralbyrån för budgetåret 1929/1930 m. m.

jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

Uti den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1929/1930 har Kungl.

Maj it under sjunde huvudtiteln, innefattande anslagen till finansdepartementet,

(punkterna 9—11) föreslagit riksdagen att i avbidan på särskild proposition

i ämnet, i riksstaten beräkna ordinarie förslagsanslaget till statistiska

centralbyrån till 284,300 kronor, ordinarie reservationsanslaget till

bibliotekets underhållande till 3,000 kronor samt det extra reservationsanslaget

till centralbyråns verksamhet till 22,400 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t uti en till riksdagen avlåten, den 15 februari

1929 dagtecknad proposition, nr 168, vilken hänvisats till statsutskottets

förberedande behandling, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över fmansärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen

dels besluta, att antalet ordinarie befattningar i statistiska centralbyrån

skall från och med den 1 juli 1929 vara bestämt på följande sätt:

Befattning

1 överdirektör .........................................................................

2 byråchefer .............................................................................

2 förste aktuarier....................................................................

1 bibliotekarie ........................................................................

1 förste aktuarie ...................................................................

5 aktuarier................................................................................

1 registrator ............................................................................

1 biblioteksassistent................................................................

3 kansliskrivare ....................................................................

1 förste expeditionsvakt........................................................

15 kanslibiträden ....................................................................

1 expeditionsvakt....................................................................

19 kontorsbiträden....................................................................

2 skrivbiträden.......................................................................

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 60 hd fl. (Nr 112.)

Lönegrad

A 2

B 30

B 26

B 24

B 24

B 21

B 14

B 11

B 11

B 7

. B 7

B 5

B 4

B 2;

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

Anm. 1. Så länge en byråchef finnes uppförd å övergångsstat, skall en av

befattningarna såsom förste aktuarie i lönegraden B 26 kvarstå i lönegraden B 24.

Anm. 2. En av aktuariebefattningarna är övertalig och skall vid inträffande

ledighet indragas.

dels besluta, att å övergångsstat för statistiska centralbyrån skall från och

med den 1 juli 1929 uppföras en byråchefsbefattning i lönegraden B 30;

dels godkänna följande stater för statistiska centralbyrån, att tillämpas

från och med den 1 juli 1929:

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ kronor 232,200

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m......... » 29,300

Summa förslagsanslag kronor 261,500.

B. Övergångsstat.

Avlöning, förslagsanslag................................................................ kronor 11,500;

dels minska det ordinarie förslagsanslaget till statistiska centralbyrån, nu

284,300 kronor, med 11,300 kronor till 273,000 kronor;

dels i riksstaten uppföra ordinarie reservationsanslaget till bibliotekets

underhållande med oförändrat belopp av 3,000 kronor;

dels ock till upprätthållande av statistiska centralbyråns verksamhet för

budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 22,400 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.

I ett till chefen för finansdepartementet ställt utlåtande av den 5 januari

1929 hava 1926 års besparingssakkunniga framlagt förslag angående förenklingar

och besparingar i avseende å statistiska centralbyrån, över

detta förslag har centralbyrån den 26 januari 1929 avgivit infordrat yttrande.

Härjämte hava vissa hos centralbyrån anställda förste aktuarier och

aktuarier inkommit till Kungl. Maj:t med en den 26 januari 1929 dagtecknad

skrift i ärendet. Slutligen har styrelsen för svenska landskommunernas förbund,

efter remiss, i skrivelse den 2 februari 1929 yttrat sig i vad förevarande

ärende angår frågan om den kommunala finansstatistikens omfattning.

I sitt utlåtande hava besparingssakkunniga inledningsvis anfört, att sedan

besparingssakkunniga, i enlighet med de i statsrådsprotokollet för finansärenden

den 20 maj 1927 lämnade direktiv, verkställt utredningar beträffande

den officiella statistiken och avgivit vissa förslag rörande den av kommerskollegium

och socialstyrelsen utarbetade statistiken, de i nämnda statsrådsprotokoll

anbefallda allmännare utredningsuppgifterna rörande frågan

om centralisation eller decentralisation i förläggningen av det statistiska

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

3

arbetet samt angående statistiska tabellkommissionen och spörsmålet om inrättandet

i någon form av en övervakande myndighet för den officiella

statistiken tills vidare skjutits på framtiden. I stället hade arbetet nu koncentrerats

på att skyndsamt och i god tid för eventuell proposition till 1929

års riksdag söka få utrett, vilka inskränkningar, förenklingar och besparingar

det vore möjligt genomföra inom statistiska centralbyråns nuvarande arbetsområden

samt vilken organisation vore lämpligast, under förutsättning att

statistiska centralbyrån förbleve den myndighet, till vilken dessa arbetsområden

åtminstone under den närmaste framtiden skulle vara förlagda.

Vid anmälan av besparingssakkunnigas utlåtande har departementschefen

till en början lämnat en redogörelse för statistiska centralbyråns utvecklingshistoria.

Utskottet tillåter sig att härutinnan hänvisa till sid. 4—18 i statsrådsprotokollet.

En återblick å centralbyråns utveckling ger vid handen följande. Redan

vid 1912 års riksdag var frågan om en byråindelning uppe på grundval

av 1905 års statistiska kommittés förslag. Kungl. Maj:t åtnöjde sig

emellertid därvid med, att — enligt statistiska centralbyråns egen hemställan

— föreslå endast två byråchefsbefattningar, medan en byrå, eller

befolkningsstatistiska avdelningen, ansågs kunna tills vidare ställas under

överdirektörens omedelbara ledning. Med hänsyn till önskvärdheten av att

icke föregripa den s. k. departementalkommitténs blivande förslag betonades,

att den föreslagna omorganisationen av statistiska centralbyrån måste vara

av rent provisorisk natur. Riksdagen ansåg sig heller icke kunna gå med

på inrättandet av mera än en byråchefstjänst, nämligen å finansstatistiska

avdelningen. Den egentliga omorganisationen dröjde därför till år 1918, då

de övriga statistiska ärendena och arbetena fördelades å två nya byråer

under var sin byråchef. Samtidigt indrogos “Sn aktuariebefattning å jordbruksstatistiken

och en förste aktuariebefattning å befolkningsstatistiken.

Övriga förändringar bestodo huvudsakligen däri, att fyra e. o. aktuarietjänster

överfördes på ordinarie stat, att bibliotekarietjänsten uppflyttades

från aktuaries till förste aktuaries grad samt att en ny aktuarietjänst inrättades

för biblioteket, varemot en e. o. förste aktuarieplats indrogs. Därjämte

ökades de ordinarie biträdenas antal från 27 till 39.

Med undantag av att en ny aktuariebefattning och en ny skrivbiträdesbefattning

från och med år 1922 beviljades för arbetet med äktenskapsregistret

samt att en förste aktuariebefattning å jordbruksstatistiska byrån indrogs

den 1 juli 1923, har statistiska centralbyråns nuvarande organisation och

ordinarie tjänstepersonal — bortsett från en mindre jämkning i fråga om

biträdestjänsternas fördelning å olika grader — fastställts av 1918 års riksdag

och alltså ägt bestånd från och med år 1919.

Historik.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Nuvarande

organisation

och åt betsuppgifter

m, m.

4 Statsutskottets utlåtande Nr 112.

Statistiska centralbyrån har för närvarande1 följande organisation och

personal utom överdirektören och chefen:

Första byrån:

1 byråchef.

Befolkningsstatistiska avdelningen: 1 aktuarie, 1 andre amanuens,

1 t. f. kansliskrivare (vikarie å vakant tjänst), 6 kanslibiträden, 5 kontorsbiträden,

8 e. o. skrivbiträden, 2 extra befattningshavare.

Rättsstatistiska avdelningen: 1 förste aktuarie, 1 förste amanuens

(tillika tjänstgörande å äktenskapsregistret), 1 kansliskrivare, 3 kanslibiträden,

4 kontorsbiträden, 2 e. o. skrivbiträden.

Valstatistiken: 1 aktuarie, tillika upptagen under andra byrån, 1 kontorsbiträde,

1 skrivbiträde, 3 e. o. skrivbiträden och 19 extra befattningshavare.

Äktenskapsregistret: 1 aktuarie, 1 kontorsbiträde, 3 e. o. skrivbiträden.

Andra byrån:

1 byråchef.

Löpande statistiken: 2 aktuarier, därav den ene tillika registrator och

den andre för tillfället huvudsakligen verksam som ledare av valstatistiken,

1 förste amanuens, 1 t. f. kansliskrivare (vikarie å vakant tjänst), 1 lcanslibiträde,

7 kontorsbiträden, 3 e. o. skrivbiträden.

Jordbruksräkningen: 1 förste amanuens (biträdande ledare) och 40

extra befattningshavare.

Tredje byrån:

1 byråchef, 1 förste aktuarie, 1 t. f. aktuarie (vikarie å vakant tjänst),

1 förste amanuens, 1 t. f. kansliskrivare (vikarie å vakant tjänst), 1 kanslibiträde,

(1 kanslibiträde, vakant tjänst), 1 kontorsbiträde, 1 skrivbiträde,

5 e. o. skrivbiträden, 1 extra befattningshavare.

Biblioteket: It. f. förste aktuarie (vikarie å vakant tjänst), 1 t. f. aktuarie

(vikarie i succession efter befattningshavare, som uppehåller vakant tjänst),

1 förste amanuens och 1 extra befattningshavare (manlig).

Registratorskontoret: 1 registrator, även aktuarie å andra byrån.

Expeditionsvakter: 1 förste expeditionsvakt, 1 expeditionsvakt.

Antalet ordinarie befattningar i centralbyrån är

sålunda:

Befattning

1 överdirektör ...............................................................

3 byråchefer ...................................................................

3 förste aktuarier..........................................................

6 aktuarier......................................................................

4 kansliskrivare ..........................................................

1 förste expeditionsvakt ..............................................

15 kanslibiträden .........................................................

för närvarande bestämt

Lönegrad

................................ A 2

................................. B 30

................................. B 24

................................. B 21

................................. B 11

................................. B 7

................................. B 7

Uppgifternä rörande personalens placering avse förhallandena vid utgången av ar 1928.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

Befattning

1 expeditionsvakt

19 kontorsbiträden

2 skrivbiträden ...

Lönegrad

1$ 5

B 4

B 2

Av dessa tjänster äro följande vakanta:

1 förste aktuarie, 1 aktuarie, 3 kansliskrivare och 1 kanslibiträde.

Omnämnas bör, att under åren 1921—1927 en särskild avdelning för folkräkningen

varit upprättad under ledning av en på extra stat anställd förste

aktuarie och med en personal, som under den brådaste tiden (juni 1922

till och med februari 1924) uppgick till över femtiotalet.

Ordinarie avlöningsstaten för statistiska centralbyrån har för budgetåret

1928/1929 följande utseende:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........ kronor 228,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................................ » 27,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m..... » 29,300

Det ordinarie förslagsanslaget till statistiska centralbyrån är i budgeten

uppfört med ett mot statens slutsumma svarande belopp av 284,300 kronor.

De direkta utgifterna å anslaget för budgetåret 1927/1928, då det var uppfört

med samma belopp som för innevarande budgetår,tuppgingo till 280,564

kronor 68 öre. 9,

Till bibliotekets underhållande finnes å ordinarie stat upptaget ett reservationsanslag

av 3,000 kronor. Vid ingången av budgetåret 1928/1929 fanns

å detta anslag en reservation av 228 kronor 25 öre.

Härutöver har för innevarande budgetår till statistiska centralbyråns

verksamhet anvisats ett extra reservationsanslag av 56,400 kronor. Därav

hava för nedannämnda ändamål beräknats följande belopp:

Förstärkning av ordinarie anslagsposten för avlöningar till

icke-ordinarie befattningshavare m. m..................................... kronor 17,400

Utarbetande av statistik över riksdagsmannavalen år 1928 ... » 29,000

Avarbetande av arbetsbalans ........................................................ » 10,000.

Å motsvarande anslag för budgetåret 1927/1928 kvarstod till innevarande

budgetår en reservation av 9,196 kronor 54 öre.

Sammanlagt uppgå alltså de för innevarande budgetår till statistiska centralbyrån

anvisade anslagen till 343,700 kronor eller, om den för valstatistiken

avsedda posten frånräknas, 314,700 kronor.

Kostnaderna för periodiskt återkommande arbeten, såsom folkräkningar,

jordbruksräkningar och statistik över riksdagsmannavalen, torde enligt verkställd

uppskattning under en tioårsperiod uppgå till i runt tal 1 miljon

kronor, eller i medeltal 100,000 kronor om året.

Statistiska centralbyråns åligganden kunna uppdelas dels i vissa administrativa

och förvaltande uppgifter och dels i utarbetande och offentliggörande

av vissa grenar av den officiella statistiken.

Summa kronor 284,300.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

Gällande instruktion för statistiska centralbyrån är utfärdad den 1 november

1918 (nr 1052) med ändringar den 31 december 1921 (nr 832) samt

den 18 juni 1925 (nr 239).

Statistiska centralbyrån är, såsom ovan nämnts, indelad i tre byråer,

biblioteket och arkivet, registratorskontoret och vaktexpeditionen. Ärendenas

fördelning är fastställd i en arbetsordning av den 19 januari 1927 på följande

sätt:

Första byrån: ärenden angående befolkningsstatistik, valstatistik, rättsstatistik,

äktenskapsregistret, personalärenden samt ärenden angående rikets

indelningar och kyrkobokföring.

Ändra byrån: ärenden angående jordbruksstatistik, mejeristatistik, fiskeristatistik,

allmän sparbanksstatistik, statistik över kassorna för jordbrukskredit,

fattigvårdsstatistik, barnavårdsstatistik och övriga ärenden, som icke

tillhöra annan byrås eller bibliotekariens handläggning.

Tredje byrån: ärenden angående (statistik över fast egendom, statistik

över vägar och skjutsanstalter, statistik över statens och)1 statistik över

kommunernas finanser, statistik över skattetaxeringarna, årsbok för Sveriges

kommuner samt ärenden angående centralbyråns kassarörelse.

Bibliotekarien åligger att bereda och föredraga eller själv slutligt handlägga

frågor rörande biblioteket och arkivet samt utdelningen av statistiskt

tryck till in- och utlandet ävensom, där ej överdirektören för särskilt fall

annorlunda bestämmer, rörande meddelandet av statistiska uppgifter till

kalendrar och handböcker, besvarandet av förfrågningar i statistiska ämnen

och annan skriftväxling med myndigheter och personer i utlandet, samt att

tillhandahålla arkivet och biblioteket för dem, som därav vilja betjäna sig,

och, såvitt möjligt, tillhandagå dem med nödiga upplysningar. Dessutom

har bibliotekarien att handlägga ärenden angående statistisk årsbok.

Registratorn åligger att utöva den i Kungl. Maj:ts cirkulär den 20 juni

1924 (nr 396) föreskrivna kontrollen över vård och förbrukning av papper,

kuvert och läskpapper samt föra den i samma cirkulär föreskrivna förteckningen

över upphandlingen av samma varor. Han skall jämväl föra för

teckning över av centralbyrån beställda blanketter, cirkulär, anmärkningsmemorial,

arbetstabeller eller andra dylika trycksaker. Registratorn mottager

och öppnar ankommande post, med undantag av försändelser adresserade

till viss befattningshavare personligen eller till överdirektören. Dylika

försändelser skola dock i vad de röra tjänsten återställas till registratorn,

som förser samtliga av honom mottagna, tjänsten rörande skrivelser med

datumstämpel samt, i den män de äro av den natur, att de uppenbarligen

böra föredragas i centralbyrån, däröver för ett för hela ämbetsverket gemensamt

diarium. över vissa andra inkommande skrivelser föras särskilda

diarier å respektive byråer eller i biblioteket. Inkomna statistiska primäruppgifter

antecknas å vederbörande byråer i särskilda liggare. Bokförsän
1

Här satt inom parentes, enär dylika ärenden icke för närvarande eller som regel förekomma.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

7

delser till biblioteket antecknas i accessionskatalogen. Registratorn för

vidare alfabetiskt register över det för ämbetsverket gemensamma registratur,

i vilket koncept till inom landet utgående expeditioner i inför överdirektören

eller hans ställföreträdare föredragna ärenden förvaras. Övriga koncept förvaras

i särskilda registratur å byråerna eller i biblioteket.

De till respektive byråer och biblioteket hörande ärendena föredragas inför

överdirektören av respektive byråchefer och bibliotekarien eller av därtill av

överdirektören särskilt förordnad annan tjänsteman. Dock hava byråcheferna

och bibliotekarien utan föredragning beslutanderätt beträffande vissa i arbetsordningen

särskilt angivna ärenden.

Vid föredragning av besparingssakkunnigas förslag beträffande förändrad

organisation m. m. för centralbyrån har departementschefen till en

början redogjort dels för ett av de sakkunniga inledningsvis gjort principuttalande

rörande kompetensvillkoren för anställning i verkets tjänst jämte

centralbyråns yttrande däröver (sid. 24—28), dels ock för en till de sakkunniga

ställd skrivelse från centralbyråns samtliga i tjänst varande ordinarie

förste aktuarier och aktuarier, vilka däri underställt de sakkunniga

ett genomgripande omorganisationsförslag för ämbetsverket.

I berörda förslag har förordats en organisationsform närmast liknande

den, som införts vid Sveriges geologiska undersökning, bestående av en

överdirektör och ett antal sins emellan jämställda tjänstemän i lönegraden

B 26, vilka skulle handhava var sitt speciella område och av vilka en skulle

omhänderhava de inre administrativa ärendena. Enligt aktuariernas förslag

skulle tjänstemannakåren, som, bland annat, skulle upptaga ledaren för folkräkningen

(befolkningstillståndet) på ordinarie stat, bliva följande:

åtta förste aktuarier i lönegraden B 26, avdelningschefer för 1) befolkningsrörelsen,

2) befolkningstillståndet, 3) rättsstatistiken, 4) jordbruksstatistiken,

5) sparbanks-, fattigvårds- och barnavårdsstatistik samt valstatistik, 6) kommunala

finansstatistiken, 7) inre administrationen och statistisk årsbok (sekreterare)

och 8) biblioteket och arkivet;

därjämte tre aktuarier i lönegraden B 21, nämligen en för äktenskapsregistret

samt två såsom medhjälpare å de mera omfattande avdelningarna

samt för vikariat. Registratorstjänsten skulle slutligen nedflyttas till lönegraden

B 14.

Med byråindelningens upphävande skulle följa, att de i samband med

denna inrättade kansliskrivartjänsterna skulle bli överflödiga och kunna

ersättas med befattningar i lägre lönegrad, förslagsvis kanslibiträden.

Enligt av aktuarierna utförd beräkning skulle denna av dem föreslagna

organisation innebära en besparing av cirka 10,000 kronor årligen.

Å sid. 29 och 30 i statsrådsprotokollet har redogörelse lämnats för de

principiella invändningar mot förslaget i fråga, besparingssakkunniga ansett

sig böra framhålla.

Besparingssakkunnigas

förslag beträffande

ändrad organisation

m. m.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

Å sid. 30—52 återfinnes härefter en översikt av de olika grenar inom den

officiella statistiken, vilkas handhavande åvilar statistiska centralbyrån.

Vad då först befolkning sstatistiken angår, utgöres denna, förutom av den

löpande statistiken över den s. k. befolkningsrörelsen d. v. s. över giftermål,

födelser, dödsfall samt ut- och invandring, av vart tionde år utförda folkräkningar.

Resultaten av den sista folkräkningen publicerades i en berättelse i

fem delar. Arbetet påbörjades år 1921 och avslutades praktiskt taget under

år 1927. De extra kostnaderna för detsamma uppgingo till cirka 790,000

kronor. För detta arbete hade centralbyrån inrättat en särskild avdelning

under ledning av en förste aktuarie på extra stat med direkt föredragning

inför överdirektören och med huvudsakligen extra anställd personal. Som

ledare för folkräkningen har aktuarien å den ordinarie befolkningsstatistiska

avdelningen varit förordnad.

Efter att hava framhållit, att ovan beskrivna arrangemang icke syntes

kunna anses helt tillfredsställande eller i varje fall icke alldeles normalt,

hava de sakkunniga på anförda skäl (sid. 33) förordat ett förslag, som framkommit

om att den nu befintliga aktuariebefattningen å befolkningsstatistiska

avdelningen måtte upphöjas till en förste aktuariebefattning i lönegraden

B 24. Det skulle härvid förutsättas, att folkräkningsarbetet, under den tid

det påginge, skulle stå under ledning antingen av byråchefen å befolkningsstatistiska

avdelningen eller av innehavaren av nämnda förste aktuarietjänst.

Dian skulle på detta sätt å befolkningsstatistiken få två högre tjänstemän,

som kunde på lämpligt sätt sinsemellan uppdela hela detta stora arbetsområde,

utan att någon högre tjänst på extra stat behövde inrättas för folkräkningsarbetet

eller eljest under den tid detta påginge. Den ökning av det

ordinarie avlöningsanslaget, en sådan anordning skulle medföra, skulle sannolikt

komma att i det stora hela uppvägas av en minskning av anslaget för

folkräkningen och utgifterna för vikariatsersättningar.

Beträffande rättsstatistiken, valstatistiken, jordbruksstatistiken, mejeristatistiken,

fiskeristatistiken, fattigvårdsstatistiken och sparbanksstatistiken

hava de sakkunniga (sid. 34—42) uttalat sig mer eller mindre ingående.

De sakkunniga hava funnit skäl icke föreligga att framlägga förslag om

inskränkningar i den för liandhavandet av sagda statistik avsedda personalen.

Vidkommande finansstatistiken hava besparingssakkunniga yttrat sig

rörande den nuvarande statistikens beskaffenhet samt framlagt förslag om

begränsning av densamma såvitt angår landskommunerna.

De sakkunnigas förslag i detta avseende återfinnes å sid. 42—45 i statsrådsprotokollet.

Med avseende å denna statistik hava de sakkunniga framhållit,

att riksdagen — då den på sin tid ansåg huvudvikten ifråga om

ämbetsverkets statistiska arbeten ligga å finansstatistiken och för denna

statistik beviljade en byråchefsbefattning — åsyftade en finansstatistik av

betydligt större omfattning och allmännare innehåll än den kommunala

finansstatistik, vartill centralbyråns dittillsvarande produktion på området i

huvudsak inskränkt sig. Även med den begränsade omfattning finansstati
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr IVi.

9

stiken faktiskt fått — nämligen att mera regelbundet avse endast den kommunala

finansstatistiken — hava de sakkunniga ansett, att ifrågavarande

statistik ieke för närvarande gåve anledning till odelad tillfredsställelse.

Beskaffenheten av kommunernas bokföring föranledde, att uppgiftslämnandet

till denna statistik vore förenat med besvär, omgång och kostnader. Primäruppgifterna

lede vidare av ofullständigheter, vilkas avhjälpande förorsakade

ämbetsverket ett mycket omfattande granskningsarbete, vartill komme, att

felaktigheter likväl i icke ringa omfattning kvarstode. Besparingssakkunniga

hava för den skull ifrågasatt, huruvida värdet av den nuvarande

officiella statistiken rörande kommunernas finanser verkligen vore så stort,

att det uppvägde de med denna statistik förenade högst avsevärda kostnaderna.

För landstingens och stadskommunernas del samt de köpingars vidkommande,

som bildade egen kommun, hava besparingssakkunniga trots

betänkligheter likväl funnit mest tillrådligt, att den kommunala finansstatistiken

utan avbrott fortsattes enligt hittillsvarande plan. Vad åter

landskommunerna beträffar hava besparingssakkunniga på grund av nyss

angivna skäl sett sig föranledda att ifrågasätta en sådan begränsning av

uppgiftslämnandet och därmed av arbetet på statistikens färdigställande, att

statistiken inskränktes till de mera summariska uppgifter för de särskilda

landskommunerna, vilka enligt nu gällande anordning publicerades i Årsbok

för Sveriges kommuner.

Angående behovet av personal för finansstatistiken hava de sakkunniga

anfört, bland annat, att det syntes vara uppenbart, att även om den kommunala

finansstatistiken bibehölles i hela sin nuvarande omfattning och

dataljrikedom, en särskild byråchefsbefattning icke erfordrades för densamma.

Under sådana förhållanden syntes alltså den rationellaste lösningen vara, att

byråchefsbefattningen på tredje byrån indroges. All sannolikhet talade för

att den återstående personalen, möjligen med någon tidvis förstärkning med

extra arbetskraft (amanuens), vore tillräcklig för arbetets behöriga fortgång

efter de numera väl utstakade linjer, som för detta arbete uppdragits.

Skulle åter — hava de sakkunniga fortsatt — den mot kommunalstatistiken

riktade kritiken föranleda mera betydande sammandrag av materialet för

landskommunerna och avsevärdare inskränkningar i bearbetning och publicering,

syntes ytterligare reduktion av den för finansstatistiska avdelningen

avsedda personalen kunna vidtagas. Medan sålunda det normala

personalbehovet vid finansstatistiken med dess nuvarande omfattning beräknades

uppgå till — utom förste aktuarien —- en aktuarie, 1/3 förste

amanuens samt omkring 9 biträden (inberäknat kansliskrivaren), skulle

genomförandet av de sakkunnigas förslag rörande inskränkningar i den

kommunala finansstatistiken, såvitt nu kunde bedömas, medföra, att personalen

kunde begränsas till tre å fyra tjänstemän, utom ledaren. Då det

emellertid icke gärna syntes böra ifrågakomma att åvägabringa den avsedda

förändringen redan från och med den 1 juli 1929, hava de

sakkunniga vid framläggande av förslag till stat för centralbyrån

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

för budgetåret 1929/1930 funnit sig icke böra taga hänsyn till de

personalindragningar, som i förevarande sammanhang kunde bliva möjliga.

I fråga om besparingssakkunnigas uttalanden och förslag beträffande

finansstatistiken har statistiska centralbyrån, som, vad övrig förut nämnd

statistik beträffar, icke framställt erinringar mot de sakkunnigas förslag,

anfört följande:

»Utslagsgivande kraft måste givetvis tillerkännas det värde statsmakterna,

såsom vårdare av allmänintresset överhuvudtaget, tillskriva utarbetandet

av en fortlöpande finansstatistik. Underkännes detta värde, kan

det statistiska ämbetsverket icke rimligen begära arbetets fullföljande ur

en så fackmässigt begränsad synpunkt som den, att en lång serie eljest

bleve i sin kontinuitet avbruten. Nu är särskilt om finansstatistiken att

bemärka, hurusom såväl dess tillkomst som dess växlande omfattning och

inriktning i hög grad bestämts av statsmakternas direkta initiativ, i mindre

grad än andra statistikens grenar av utvecklingen och intentionerna

inom det verk, som haft dess utarbetande sig anförtrott. Betecknande är

härvid finansstatistikens tillkomst, år 1873, på begäran av riksdagen.

Otvivelaktigt har uppskattningen av finansstatistikens värde varit växlånde

inom de officiella instanserna under tidens lopp. Redan den av de

sakkunniga meddelade historiken belyser detta tillfyllest. Då den första

byråchefstjänsten i ämbetsverket, vid 1912 års riksdag, tilldelades det finansstatistiska

arbetsområdet, var uppskattningen av denna statistikgren,

relativt till andra grenar, påtagligen en annan än då nu 1926 års besparingssakkunniga

föreslå denna tjänst före andra till indragning och i sitt

yttrande insätta befolkningsstatistiken på första rangplatsen. Statistiska

centralbyrån tillåter sig framhålla möjligheten av att i en framtid, som

kanske är nära liggande, en annan konjunktur i denna uppfattning kan

inträda, och sannolikheten att då, av andra än dem som tillhöra ett statistiskt

ämbetsverk, kommer att beklagas den lucka på åtskilliga år i

finansstatistiken, som ett bifall till de sakkunnigas förslag medför.

Då 1926 års besparingssakkunniga förordat finansstatistikens beskärning,

synas deras avgörande argument vara dels att den allmänna finansstatistik,

som avsetts, icke kommit till stånd, dels att den kommunalfinansiella

del därav, som utgjort verksamhetens huvudföremål, är för bristfällig

för att, i vart fall i nuvarande omfattning och med nuvarande kostnad,

fullföljas. De hava i den förra delen stannat vid ett konstaterande.

Däremot hava de icke upptagit den fråga, som bör ställas och besvaras,

innan ett definitivt avgörande träffas i denna angelägenhet. Det är spörsmålet:

bär det uppställda programmet att inom statistiska centralbyrån

åstadkomma en allmän finansstatistik nu övergivas, därför att det icke

hittills — eller blott sporadiskt och temporärt — kommit till utförande?

Statistiska centralbyrån besvarar för sin del denna fråga med nej och

tillägger, att nu närmar sig raskt den tidpunkt, då detta vidgade program

bör bringas i verkställighet. De sakkunniga hava meddelat en redogörelse,

hur det gått med olika delar av det en gång skisserade programmet.

Det lär knappast av denna redogörelse kunna klart framgå, i vilken

grad det faktiska utvecklingsförloppet bestämts av omständigheter, över

vilka ämbetsverket icke kunnat råda. I det av finansstatistikens ledare

avgivna särskilda yttrandet lämnas härutinnan eu rad upplysningar, ägnade

att närmare belysa vad som förefallit. Ämbetsverket vill kraftigt

understryka, att den angelägnaste uppgiften inom denna dess avdelning

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande, Nr 112.

11

tindcr do senare åren varit att avarbeta den balans inom den kommunala

finansstatistiken, som förelegat och ofta påtalats. Centralbyrån liar haft

anledning därvid anse sig motsvara statsmakternas intentioner och berättigade

anspråk, vilket näppeligen varit fallet om den inriktat befintliga

arbetskrafter på andra, visserligen högst önskvärda arbetsuppgifter. Att

ämbetsverket icke under den period, som är i fråga, begärt personalförstärkning

i sådant syfte, torde man med kännedom om den allmänna besparingspolitiken

få beteckna som ett riktigt förhandsbedömande av läget.

Under nu löpande budgetår beräknas den mest trängande delen av pro

grammet — balansens avarbetande — vara genomförd. Först därmed

öppnar sig en naturlig möjlighet att gå ett stycke vidare i fråga om den

allmänna finansstatistikens utveckling. Det synes anmärkningsvärt och

beklagligt, att denna möjlighet skulle —- såsom de sakkunnigas förslag är

lagt — avklippas just vid den tidpunkt, då den inträder.

Statistiska centralbyrån vill för sin del i stället förorda, att frågan om

en allmän finansstatistiks utarbetande i en snar framtid upptages till behandling

och skulle finna lämpligt, om ett uppdrag att inkomma med

plan för en dylik gives ämbetsverket i samband med den nu ifrågasatta

omorganisationens genomförande. Denna fråga, som berör endast en avämbetsverkets

avdelningar, bör i och för sig icke utgöra hinder för organisationsfrågans

avgörande i nuvarande skick, vilket synes i högsta grad

påkallat, då ämbetsverket sedan åtskilliga år befinner sig i ett vakansoch

ovisshetstillstånd, som för verksamhetens behöriga fortgång och önskvärda

utveckling är kännbart hinderligt.

Under övervägande vid utarbetande av plan för en allmän finansstatistik

synes böra komma, utom de offentliga hushållens finanser, huruvida, med

rimligare kostnader än föregående experiment medfört, bearbetning av

taxeringslängdernas inkomstuppgifter kan ske årligen eller med kortare

intervaller än folkräkningsåren — i detta hänseende står nu vårt land

avgjort tillbaka för såväl Finland som Danmark, som båda företaga årlig

bearbetning av detta material. Fn sak, som förtjänar prövning, är ock,

om ej den nu starkt försummade aktiebolagsstatistiken bör beredas något

bättre utrymme i svensk officiell statistik. Däremot torde de kommunaltekniska

verken, som tidigare inrymts i programmet, snarast höra hemma

i specialundersökningar, för vilka de väl utrustade kommunala sammanslutningarna

synas bättre lämpade än statistiska centralbyrån.

Under närmast kommande budgetår borde vidare centralbyrån hava att,

så snart arbetskraft frigjorts genom balansens slutliga bortarbetande,

inrikta denna på att fylla sådana luckor i våra finansstatistiska sammanställningar,

som utan extra personalförstärkning kunna angripas.

Men de sakkunnigas förslag innebär ej blott ett skrinläggande av den

allmänna finansstatistiken. Även av den kommunala finansstatistiken

skulle återstå blott en stympad del. Att fullfölja den nuvarande statistiken

för städer och landsting men begränsa den för landskommunerna till

de uppgifter, som inflyta i den kommunala årsboken, innebär ju, att man

avstår från att söka vinna kännedom om den kommunala hushållningen i

dess helhet. Därmed är ock vägen spärrad till varje sammanställning

över och analys av hela den offentliga hushållningen. Hädanefter skulle

exempelvis ej någon tablå kunna givas över den totala skattebelastningen

och dess fördelning på olika skatteformer, sådan som nu meddelas årligen

i Statistisk årsbok. Ej heller skulle uppgifter kunna erhållas i officiell

statistik över den kommunala upplåningen. Visserligen komma i årsboken

att inflyta siffror över kommunernas tillgångar och skulder. Men

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

de slutsatser, som kunde dragas ur skuldsidans förändringar bleve helt

visst, då centralbyrån utan möjlighet till kontroll finge åtnöja sig med att

införa erhållna uppgifter ogranskade, av en lägre tillförlitlighet än nu, då

granskning av inkomster och utgifter jämsides med balansen ger många

möjligheter till kontroll. Bristfälligheten i sådana summariska och okontrollerbara

uppgifter är i varje fall så mycket större, att det synes föga

konsekvent att bibehålla dem, med uteslutande av det tillförlitligare

granskningsbara materialet just på grund av dess bristfälliga beskaffenhet.

Själva materialets bristfällighet torde väl få anses vara de sakkunnigas

huvudmotiv att föreslå nedläggandet av finansstatistiken för landskommunernas

vidkommande. Centralbyrån vågar nämligen förmena, att,

därest en i det väsentliga rättvisande bild a” den kommunala finanshushållningen

kan utvinnas ur det bearbetade materialet, ett så betydande

intresse hos statsmakterna är förknippat med denna kännedom, att ett

numera måhända svalare inlresse hos de uppgiftslämnande kommunerna

själva icke skulle anses vara tillräckligt skäl för statistikens avbrytande.

Centralbyrån har på sin finansstatistiska byrå rikliga tillfällen att övertyga

sig om förekomsten av brister i primärmaterialet. Men den har ock

en stadgad erfarenhet om att dessa bristfälligheter undan för undan bortarbetas.

Och den vågar uttala den meningen, att en av de i denna utveckling

medverkande faktorerna varit den nya kommunala finansstatistiken.

Avlägsnas denna, torde därmed ock uppskjutas den tidpunkt, då

enligt de sakkunnigas antydan den kommunala bokföringen kan erbjuda

ett verkligt gott material för statistiken och denna förtjäna att återupptagas.

Det är för övrigt icke blott inom den kommunala finansstatistiken

utan jämväl inom andra grenar av det statistiska arbetet, man till en början

haft att bearbeta ett mycket bristfälligt material och fått göra den

erfarenheten, att dess kvalitet med åren undan för undan förbättrats.

Vad angår jämförelsen mellan städer och landsting å ena, landskommuner

å andra sidan, kan centralbyrån icke vitsorda någon sådan kvalitetsskillnad

i primärmaterialet, att enbart denna kan motivera kommungruppernas

olika behandling på sätt de sakkunniga förordat. Vad som

därvid torde ha vägt tyngst är den långt större kvantitativa omfattning

granskningsarbetet för de många landskommunerna naturligen måste erhålla.

Centralbyrån bär ock att fästa uppmärksamheten på vissa tekniska

svårigheter, som torde uppkomma vid ett arbete efter sakkunnigas

riktlinjer. Den kommunala finansstatistiken omsluter nu flera arter av

kommunala hushållningar, borgerliga och kyrkliga kommuner, prästlönekassor,

gemensamma räkenskaper. Hur med dessa till sin omfattning växlande

kommunalhushållningars statistiska redovisning skall förfaras vid

en sönderbrytning av finansstatistiken, som behandlar stadskommunerna

efter nuvarande metod men lämnar centralbyrån utan varje kännedom om

landskommunernas inkomster och utgifter, har icke i de sakkunnigas yttrande

antytts, och centralbyrån kan icke, utan mer ingående prövning än

vid avgivandet av detta remissvar kan åstadkommas, angiva, hur dessa

svårigheter skola på lämpligt sätt övervinnas. Det är möjligt, att man

även för städernas vidkommande får avstå från fullständig redovisning

för annat än den borgerliga kommunalhushållningen.

Centralbyrån får i avseende å denna statistikgren som sin uppfattning

uttala, att dess vidmakthållande i nuvarande omfattning, trots kostnaderna,

bättre motsvarar statsnyttan än, trots de lägre kostnaderna, dess

bedrivande i av sakkunniga förordat stympat skick. I händelse denna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 112. 1,‘5

ämbetsverkets mening skulle biträdas, lär centralbyrån emellertid frambålla,

att åtgiirder äro påkallade och böra kunna träffas för att, då nu

balansperioden närmar sig slutet, resultaten av bearbetningen varda ej

blott så snabbt som möjligt tillgängliga — det sker redan nu genom Statistisk

årsbok — utan tillgängliga med någon kommenterande text. Det

senast tillämpade systemet att sammanspara fyra års resultat för publikation

bar vidtagits i besparingssyfte men är i hög grad ägnat att förringa

värdet av det arbete som finansstatistiken utför. Anordningar för tidigare

publicitet äro obetingat nödvändiga, om nedlagda bearbetningskostnader

skola motsvara sitt syfte. Då centralbyrån efter nedläggandet av

Statistisk Tidskrift ej bär tillgång, såsom andra statistikutgivande verk

här och i utlandet, till någon egen periodisk publikation, får centralbyrån,

intill dess detta önskemål kan varda realiserat, tänka sig andra

utvägar, såsom att genom samarbete med de tre kommunala organisationerna,

som alla äga egna tidskrifter, göra resultaten av varje års arbete

tillgängligt för den intresserade allmänheten.

Skulle åter de sakkunnigas uppfattning vinna statsmakternas anslutning,

bär ämbetsverket givetvis att söka på lämpligaste sätt verkställa

dessa intentioner. Därvid får centralbyrån, som uppmärksammat, att de

sakkunniga för nästa budgetår icke tagit hänsyn till de personalindragningar,

deras förslag till inskränkning kan föranleda, och uttryckligen uttalat,

att den avsedda förändringen icke gärna torde böra ifrågakomma

redan från och med 1 juli 1929, närmast uppehålla sig vid frågan om tidpunkten

för förändringen.

För närvarande pågår bearbetningen av årgången 1926 för landskommunerna,

årgången 1927 för städer och landsting samt landskommuner.

Primärmaterialet är inkommet för år 1927 jämväl i fråga om landskommunerna.

Blanketter för år 1928 skola efter gällande praxis utsändas i

mars eller april, senast maj. Det synes centralbyrån uppenbart, att utsändande

till landskommunerna av dessa blanketter ej bör ske, därest

någon bearbetning av denna årgång icke skall företagas. I händelse

statsmakternas beslut ej vid angivna tidpunkt kan vara till ämbetsverket

expedierat, avvaktar centralbyrån föreskrift hur i saken skall förfaras

och förordar för sin del uppskov med blanketternas tryckning och utsändning,

intill dess definitivt beslut kan vara ämbetsverket tillhanda.

I övrigt begränsar sig frågan till den, huruvida landskommunernas räkenskaper

skola bearbetas även för år 1927. Centralbyrån förutsätter

nämligen, att det pågående årgångsarbetet bringas till avslutning. Vid

löpande budgetårs utgång beräknas de nu i arbete varande årgångarna

1926 och 1927 (städer och landsting) vara avslutade. Vid denna tidpunkt

kan otvivelaktigt nuvarande anordning avklippas. Vad som talar däremot

är intresset att, sedan uppgiftslämnarna nu utfört sitt arbete, inom

verket färdigställes en fullständig kommunal finansstatistik även för år

1927. För en snabb avveckling talar åter den möjlighet, som därvid yppas,

att med bibehållen men ej längre för finansstatistiken erforderlig

biträdespersonal påskynda avarbetande av balansen å befolkningsstatistiken.

Sett med hänsyn till hela arbetet inom centralbyrån, och då kommunalstatistikens

fullständighet ändå skulle brytas med år 1928, förefalla

större fördelar vara förenade med det tidigare avbrottet.

I fråga om förberedelser för den eventuella nya ordningen synes för

närvarande intet annat behöva förekomma än att centralbyrån tar under

ytterligare övervägande, huru respektive huruvida de tekniska svårigheter,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

som i det föregående omförmälts, kunna övervinnas och, därest så finnes

påkallat, därom inberättar.»

Styrelsen för svenska landskommunernas förbund, som beretts tillfälle

att inkomma med yttrande i vad förevarande ärende angår frågan om

den kommunala finansstatistikens omfattning, bär i skrivelse den 2

februari 1929 — efter erinran om huvudpunkterna i besparingssakkunnigas

yttrande beträffande finansstatistiken — anfört följande:

»Otvivelaktigt skulle en åtgärd av ifrågavarande art, varigenom den

enskilde kommunalmannen skulle befrias från en direkt arbetsuppgift,

av många hälsas med tillfredsställelse. Men som det kommunala arbetet

lika litet som andra samhällsuppgifter får bestämmas av hänsyn till deras

bekvämlighet, som hava att utföra uppdraget, torde arbetet med den kommunala

finansstatistiken få bedömas från andra synpunkter än rent privata

sådana, som avse lindring i en om ock tryckande arbetsbörda. När

det därför gäller att bedöma kommunernas ställning till frågan om den

kommunala finansstatistikens vara eller icke vara, torde det vara nödvändigt

att bortse från de skäl, som ur bekvämlighetssynpunkt skulle kunna

åberopas. Kan det anses, att statistiken är för det allmänna av betydelse,

så underkasta nog kommunernas företroendemän sig det arbete, som är

förenat med lämnandet av primäruppgifterna.

Beträffande betydelsen av själva finansstatistiken delar styrelsen icke

de sakkunnigas mening, att den bör indragas. Från statens synpunkt

torde det få anses angeläget, att, med ledning av ett statistiskt underlag,

kunna bedöma såväl kostnaderna för de olika ändamål, kommunerna hava

att tillgodose på grund av statsmakternas beslut eller på grund av egna

initiativ, som andra förhållanden inom den kommunala verksamheten.

Och från kommunal synpunkt äro de statistiska uppgifterna av intresse

dels för bedömande av utvecklingen inom den egna kommunen, dels ock

vid jämförelsen mellan olika kommuners förvaltning. För att detta skall

kunna ske, är det emellertid nödvändigt, att publicering av det material,

det här gäller, sker för varje kommun för sig med i huvudsak den specifikation,

som nu lämnas i sammandrag länsvis och för hela riket. När

därför de sakkunniga göra gällande, att största intresset inom svenska

landskommunernas förbund, och sannolikt inom landskommunerna i allmänhet,

huvudsakligen är inriktat på Årsbok för Sveriges kommuner, får

detta icke betraktas som uttryck för den meningen, att i denna årsbok publicerat

material är vad som kan vara erforderligt i fråga om den kommunala

finansstatistiken. Först genom att få flertalet av de i publikationen

''Kommunernas finanser’ för riket offentliggjorda siffror kommunvis

återgivna, kommer denna statistik till sin rätt för landskommunernas

förbunds och för kommunernas behov. Statistiken har också tidigare

utgivits med individualuppgifter för samtliga kommuner, och då primärmaterialet

i alla fall måste insamlas och bearbetas i samma omfattning

för att få fram rikssiffrorna, skulle kostnaderna komma att inskränka

sig till de egentliga tryckningskostnaderna.

De sakkunniga hava som skäl för sitt förslag om statistikens begränsning

även anfört det otillfredsställande tillstånd, vari landskommunernas

bokföring för närvarande befinner sig, och förmena, att statsmakterna

en gång i framtiden, när landskommunernas bokföring bragts i bättre

skick, ånyo kunna överväga frågan om statistikens utbyggande till större

detaljrikedom jämväl för detta slag av kommuner. Utan att ingå på be
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

15

dömande av det ur statistisk synpunkt betänkliga i den bristande kontinuitet,

som därigenom uppstode, kan styrelsen icke förbigå do sakkunnigas

resonemang utan att betona, vilken fara för den kommunala bokföringen

ett upphävande av uppgiftsskyldigheten för den kommunala finansstatistiken

skulle innebära. För närvarande utgör det formulär, enligt

vilket kommunerna skola lämna uppgift till finansstatistiken, den enda

ledning för enhetlig uppställning av kommunernas räkenskaper, som gives.

Föreliggande uppgiftsplikt är för många kassaförvaltare den enda

anledningen att uppdela de kommunala inkomsterna och utgifterna på

olika ändamål. Bortfaller denna anledning, är det fara värt, att en dylik

uppdelning på många håll skulle komma att utebliva. Den enhetlighet i

den kommunala bokföringen, som utgör en förutsättning för en tillförlitlig

kommunal finansstatistik och som även ur andra synpunkter är

synnerligen önskvärd, skulle därigenom bliva avsevärt svårare att genomföra.

Beträffande den kommunala bokföringens nuvarande tillstånd anser

sig styrelsen böra framhålla, att landskommunernas förbund ägnar detta

spörsmål sitt särskilda intresse. Genom landskommunernas förbunds

upplysningsverksamhet och genom att tillhandahålla bokföringsböcker,

som i uppställning ansluta sig till det statistiska formuläret, har en avsevärd

förbättring under de senaste åren inträtt.

Under för handen varande omständigheter kan styrelsen därför icke

tillråda, att statistiken över landskommunernas finanser inskränkes på

sätt de sakkunniga ifrågasatt. Då emellertid ett stort behov gör sig gällande,

att denna statistik uppställes och publiceras på ett för bedömande

av de olika kommunernas ekonomiska liv mera överskådligt sätt, vore

det önskvärt, att Kungl. Maj:t toge under övervägande ett tillmötesgående

av ett sådant önskemål.»

Den granskning, som de sakkunniga sålunda ägnat de olika av statistiska

centralbyrån ombänderhavda grenarna av den officiella statistiken

och personalbehovet för bearbetandet av det statistiska materialet, har

föranlett de sakkunniga att i avseende å centralbyråns organisation och

personal framlägga de i det följande omförmälda förslagen.

Till en början hava de sakkunniga till närmare behandling upptagit

spörsmålet om tjänsteställningen för cheferna för byråerna eller avdelningarna

och den därmed sammanhängande frågan om byråindelningen inom

centralbyrån.

De sakkunniga hava därvid först erinrat, att de kommit till den uppfattningen,

att tillräckliga skäl icke förelåge för den av aktuarierna förordade

åtgärden att sänka samtliga byråchefsbefattningarna till förste

aktuariebefattningar i lönegraden B 26. Att detta icke borde ske i fråga

om den byråchef, som hade den närmaste ledningen av och ansvaret för

befolkningsstatistiken, syntes vara alldeles uppenbart. Ehuru de sakkunniga

icke velat härutinnan framlägga ett formligt förslag, ansåge de,

att denna chefsplats tvärtom borde omgärdas med sådana kompetensvillkor,

att garantier förelåge att för befattningen vinna en statistiker av

framstående vetenskaplig läggning och verklig forskarbegåvning.

Däremot hava de sakkunniga funnit, att byråchefsbefattningen å finans
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Statsutskottets utlåtande Nr 112.

statistiken såsom överflödig bör indragas och dess nuvarande innehavare

föras på övergångsstat. I fråga om de skäl, som ligga till grund för

detta förslag, torde få hänvisas till de sakkunnigas förut ateigfsna uttalanden

i samband med granskningen av centralbyråns finansstatistiska

arbetsuppgifter.

Beträffande byråchefsbefattningen för andra byrån hava de sakkunniga

varit mera tveksamma. De sakkunniga hava emellertid av skäl, som

finnas återgivna å sid. 53 i statsrådsprotokollet, kommit till den slutliga

uppfattningen, att chefstjänsten å denna byrå borde bibehållas i sin nuvarande

lönegrad ävensom att någon väsentlig ändring i tjänstinnehavarens

nuvarande arbetsområde icke påfordrades.

De sakkunniga, som förordat, att rättsstatistiken utbrytes ur nuvarande

första byrån, hava framlagt följande förslag till fördelning av de statistiska

arbetena i centralbyrån:

Eu avdelning för befolkning sstatistik och valstatistik. (Chef i lönegrad

B 30.)

En avdelning för rättsstatistik och äktenskapsregister. (Chef i lönegrad

B 26.)

En avdelning för jordbruksstatistik, mejeristatistik, fiskeristatistik, statistik

över centralkassorna för jordbrukskredit, fattigvårds- och barnavårdsstatistik

ävensom, för den händelse annan förläggning ej anses lämpligare,

sparbanksstatistik. (Chef i lönegrad B 30.)

En avdelning för kommunal finansstatistik, skattetaxeringar och Årsbok

för Sveriges kommuner. (Chef i lönegrad B 26.)

I fråga om behovet av annan personal än den i chefsställning samt dylik

personals löneförhållanden m. m. hava de sakkunniga anfört, att då inga

avgörande skäl synts de sakkunniga kunna förebringas för en sänkning av

bibliotekariens lönegrad och tjänsteställning, de sakkunniga icke ansett sig

böra föreslå någon ändring i denna tjänst eller beträffande bibliotekariens

uppgifter och arbetsområde. I likhet med vad som genomförts för vissa

andra ämbetsverk hava de sakkunniga beträffande registratorstjänsten i

statistiska centralbyrån föreslagit, att densamma måtte placeras i 14:de lönegraden.

Beträffande vaktpersonalen har någon ändring icke ifrågasatts.

Innan de sakkunniga behandlat frågorna rörande den övriga personal,

som borde uppföras å den ordinarie staten, samt behovet av extia personal,

hava de berört frågan om den ordinarie biträdespersonalens lämpliga uppdelning

i olika grader och placering å löneskalan.

De sakkunniga hava härvid först erinrat om ett uttalande, som gjorts i

de sakkunnigas skrivelse till statsrådet och chefen för finansdepartementet

den 19 oktober 1928 med förslag angående kommerskollegium. De sakkunniga

hade däri framhållit, huru det vid de sakkunnigas undersökningar av

arbetsförhållandena inom olika myndigheter, och särskilt i fråga om ämbetsverk

med företrädesvis statistiska arbetsuppgifter, framgått, att det ofta

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

17

nog i praktiken icke vore möjligt att upprätthålla någon bestämd skillnad

i avseende å arbetsuppgifternas kvalitet mellan biträden av olika grader.

Biträden i olika grader vore ofta sysselsatta med göromål av alldeles

samma slag; en mot uppdelningen i avlöningsgrader svarande differentiering

av arbetsuppgifterna efter högre och lägre kvalitet hade med andra ord i

dessa fall icke varit möjlig. De sakkunniga lmde under antydda förhållanden

ifrågasatt, huruvida icke eu revision av biträdesbefattningarnas

avlöningsförhållanden borde komma till stånd, varvid främst borde undersökas

frågan om möjligheten av införande av en normalgrad för samtliga

biträdesbefattningar, med bibehållande av biträdesbefattningar av högre

grad endast i de relativt fåtaliga fall, då det verkligen vore möjligt att

utdifferentiera vissa bestämda göromål av högre kvalitet. Emellertid hava

de sakkunniga ansett sig böra fortfarande vidhålla sin i det ovannämnda

förslaget rörande kommerskollegium intagna ståndpunkt, att förevarande

spörsmål borde upptagas till behandling i ett sammanhang för statsförvaltningen

i dess helhet och då enligt de sakkunnigas mening lämpligen i samband

med den igångsatta utredningen rörande avvecklingen av systemet

med dyrtidstillägg och vissa i sammanhang därmed stående spörsmål. Det

följde härav, att de sakkunniga, i likhet med vad som skedde beträffande

kommerskollegium, vid uppgörande av förslag till personalstat för statistiska

centralbyrån ansett sig i det stora hela böra utgå från de nu rådande förhållandena

i avseende på biträdespersonalens fördelning i lönegrader.

Vid bedömandet av personalbehovet hava de sakkunniga vidare yttrat

oljande:

»Det har i aktuariernas skrivelse framhållits, att handläggningen av de

inre administrativa ärendena i statistiska centralbyrån (personal-, lokal-, inköps-

och kassaärenden) är ganska opraktiskt organiserad, i det ätt dessa

ärenden uppdelats på de tre byråcheferna och för dem medför åtskillig tidsspillan

och intrång i deras rent statistiska verksamhet. De sakkunniga hava

genom iakttagelser och förfrågningar på ort och ställe funnit dessa påståenden

i huvudsak bestyrkta. Med den organisation på fyra avdelningar,

som de sakkunniga föreslagit, skulle det uppenbarligen vara ännu mera

opraktiskt och förorsaka ytterligare omgång, om nämnda ärenden uppdelades

på dessa avdelningars chefer. Och att lägga dem på endera eller bägge

de högre avdelningscheferna i ledamots ställning torde medföra ännu större

olägenheter för deras egentliga verksamhet än vad nu är fallet. Aktuarierna

hava föreslagit en sekreterare i lönegraden B 26 att handhava bl. a.

dessa ärenden. De sakkunniga kunna emellertid icke biträda detta förslag

utan anse, att en tjänsteman i aktuaries grad mycket väl kan omhänderhava

ärendena i fråga och föredraga dem inom centralbyrån. För denna

anordning behöver ingen ny tjänst inrättas. Den nuvarande registratorn

är tillika aktuarie på avdelningen för jordbruksstatistik m. m. och handhaver

där arbetet med sparbanksstatistiken och författandet av dithörande

årsberättelse. Enligt uppgift kräver detta arbete ungefär halva hans tid

och arbetskraft. I och med registratorsgöromålens förflyttning från denne

tjänstemans omedelbara handläggning blir han alltså i stånd att övertaga

nu ifrågavarande göromål med de interna ärendena. En sådan anordning

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 0 samt. 60 häft. (Nr 112.) 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

har synts de sakkunniga så mycket lämpligare, som svårigheter annars uppstå

att finna jämn sysselsättning för denna tjänsteman eller eventuellt någon

annan tjänsteman, vars arbete han eljest kunde tänkas få delvis övertaga.

Att helt indraga nu ifrågavarande aktuarietjänst synes knappast kunna

ifrågasättas.

Registratorsgöromålen kräva enligt uppgift för närvarande cirka 7 månaders

arbete av registratorn och 5 månaders arbete av ett kanslihiträde, alltså

inalles jämnt 12 arbetsmånader. Enligt den hittillsvarande ordningen har

registratorns arbetstid, på sätt ovan nämnts, utfyllts med arbete med sparbanksstatistiken.

Då en registratorsbefattning i 14:e lönegraden inrättas,

synes denna befattnings innehavare lämpligen kunna jämte registratorsgöromålen

utföra de på kansliskrivaren ankommande arbetsuppgifterna å

någon avdelning, förslagsvis finansstatistiska avdelningen. Till följd härav

synes den för finansstatistiska byrån avsedda kansliskrivartjänsten kunna

indragas.

På biblioteket finnes utom förste aktuariebefattningen en aktuariebefattning.

De tillförordnade innehavarna av dessa båda befattningar ägna hela

sin arbetskraft åt biblioteket och arkivet samt därmed sammanhängande

göromål. Dessutom sysselsättes å biblioteket en amanuens under tre månader

och ett skrivbiträde under en halv månad. Det har förefallit de sakkunniga,

att aktuariebefattningen å biblioteket icke utan fördel bör kunna utbytas

mot ett bibliotekstekniskt utbildat och språkkunnigt biträde, som i betraktande

av de nämnda kvalifikationerna torde böra placeras i ll:e lönegraden.

Då en aktuariebefattning inom centralbyrån för närvarande är vakant,

skulle indragningen av aktuarien på biblioteket icke behöva medföra någon

tjänstemans överförande på indragnings- eller övergångsstat.»

Den ordinarie personal, som de sakkunniga funnit vara för statistiska

centralbyråns arbeten för närvarande behövlig, är följande:

Avdelningen för befolkning sstatistik m. m.

1 chef, tillika ledamot i centralbyrån ......................................

1 förste aktuarie..............................................................................

1 kansliskrivare ..............................................................................

8 kanslibiträden .............................................................................

6 kontorsbiträden.............................................................................

1 skrivbiträde .................................................................................

Avdelningen för rättsstatistik m. rn.

1 chef.................................................................................................

1 aktuarie..........................................................................................

1 kansliskrivare ..............................................................................

3 kanslibiträden ..............................................................................

5 kontorsbiträden..............................................................................

Avdelningen för jordbruksstatistik m. m.

1 chef, tillika ledamot i centralbyrån

1 aktuarie..........................................................................................

1 kansliskrivare .............................................................................

2 kanslibiträden ..............................................................................

7 kontorsbiträden.............................................................................

B 30

B 24

B 11

B 7

B 4

B 2

B 26

B 21

B 11

B 7

B 4

B 30

B 21

B 11

B 7

B 4

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

Avdelningen för finansstatistik m. m.

19

1 chef .................

1 aktuarie..........

2 kanslibiträden

1 kontorsbiträde

1 skrivbiträde ..

B 26

B 21

B 7

B 4

B 2

Biblioteket.

1 bibliotekarie ........

1 biblioteksassistent

B 24

B 11

Kansli och registratorskontor.

1 aktuarie ...

1 registrator

B 21

B 14

V aktexpeditionen.

1 förste expeditionsvakt

1 expeditionsvakt............

B 7

B 5

I anslutning till denna förteckning hava de sakkunniga yttrat, att alldeles

oavsett den sålunda angivna fördelningen av befattningarna å olika avdelningar,

vilken uppgjorts för beräkningen av personalbehovet, det självfallet

borde stå ämbetsverket fritt att förfoga över personalen i och för dennas

placering till tjänstgöring å den avdelning inom verket, som befunnes med

hänsyn till arbetets behöriga gång lämpligast.

Beträffande den icke-ordinarie och extra personalen hava de sakkunniga

yttrat:

»Utöver denna ordinarie personal har centralbyrån för närvarande en

relativt stor, på de olika avdelningarna fördelad icke-ordinarie personal. Av

extra ordinarie tjänstemän finnas sålunda för närvarande 7 förste amanuenser,

1 andre amanuens och 24 e. o. skrivbiträden. Två av amanuenserna

hava tjänstgjort som t. f. aktuarier, den ene å den vakanssatta aktuarietjänsten,

den andre som vikarie för tillförordnade bibliotekarien å dennes

aktuarietjänst. Genom den föreslagna indragningen av en aktuariebefattning

samt bibliotekariebefattningens återbesättande med ordinarie innehavare

upphöra båda dessa förordnanden. Genom sistnämnda återbesättande skapas

i stället viss befordringsmöjlighet.

Vad slutligen beträffar de extra befattningshavarna är behovet av sådana

mycket växlande; huvudsakligen betingat av de periodiskt återkommande

arbetena med folkräkningar, jordbruksräkningar och valstatistik samt det

eventuellt förefintliga behovet av extra personal för avarbetande av arbetsbalansen.

»

Beträffande anslaget till bibliotekets underhållande, vilket de senaste åren

utgått såsom reservationsanslag å 3,000 kronor, hava de sakkunniga inhämtat,

att härav nära hälften åtginge till inbindning, cirka en fjärdedel till prenumeration

å viktigare statistiska tidskrifter och att sålunda endast omkring

800 kronor återstode för egentliga bokinköp. Ett stort antal, företrädes
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Statsutskottets utlåtande Nr 112.

vis officiella, statistiska publikationer erhölle centralbyrån dock utan särskild

kostnad genom byte. De sakkunniga hade icke för sin del velat nu

föreslå någon höjning av förevarande anslag, men man syntes icke kunna

undgå att finna nämnda anslag otillräckligt att underhålla ett ens någorlunda

fullständigt statistiskt specialbibliotek.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle i fråga om de ordinarie befattningarna

i centralbyrån följande förändringar vidtagas:

1 byråchefstjänst (B 30) indrages;

2 förste aktuarietjänster (B 24) uppflyttas till befattningar såsom avdelningschefer

i lönegraden B 26;

1 aktuariebefattning (B 21) utbytes mot en förste aktuarietjänst (B 24);

1 aktuarietjänst (B 21) indrages;

1 registratorstjänst i lönegraden B 14 inrättas;

1 befattning såsom biblioteksassistent i lönegraden B 11 inrättas;

1 kansliskrivartjänst (B 11) indrages.

Då vidare föreståndaren för biblioteket (nu förste aktuarie) enligt de

sakkunniga syntes böra erhålla benämningen bibliotekarie, skulle följaktligen

antalet ordinarie befattningar i statistiska centralbyrån enligt de

sakkunnigas förslag vara bestämt på följande sätt:

Befattning

1 överdirektör ................

2 avdelningschefer (byråchefer)

2 avdelningschefer ............

1 bibliotekarie ................

1 förste aktuarie ..............

4 aktuarier ....................

1 registrator ..................

1 biblioteksassistent ..........

3 kansliskrivare .............

1 förste expeditionsvakt .....

15 kanslibiträden .............

1 exped itionsvakt ...........

19 kontorsbiträden ...........

2 skrivbiträden .............

Lönegrad

A 2

B 30

B 26

B 24

B 24

B 21

. B 14

. B 11

. B 11

. B 7

. B 7

. B 5

. B 4

.B 2

De förändringar i fråga om den ordinarie personalen, som av de sakkunniga

föreslagits, innebure, hava de sakkunniga slutligen yttrat, fullständigt

genomförda, en kostnadsminskning av omkring 11,000 kronor utom

dyrtidstillägg eller inberäknat dyrtidstillägg omkring 12,800 kronor, vartill,

om de sakkunnigas förslag rörande inskränkningar i den kommunala

finansstatistiken genomfördes, en ytterligare, ganska betydande minskning

av avlöningskostnaderna komme.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

21

Sedan i statsrådsprotokollet (sid. 61—75) återgivits statistiska centralbyråns

yttrande över de sakkunnigas förslag angående organisation och

personal, har departementschefen angivit sin ståndpunkt till de föreliggande

frågorna.

Departementschefen har därvid först uttalat, att han i likhet med de

sakkunniga vore av den uppfattningen, att man för närvarande borde

begränsa sig till frågan om statistiska centralbyråns nuvarande arbetsområden

samt om den organisation av centralbyrån, som kunde anses vara

den lämpligaste, under förutsättning att centralbyrån förbleve den myndighet,

till vilken dessa arbetsområden åtminstone under den närmaste framtiden

skulle vara förlagda. Den allmännare frågan angående statistiska

tabell kommissionens fortvaro och inrättande i någon form av en övervakande

myndighet för den officiella statistiken syntes sålunda icke böra upptagas

till behandling i detta sammanhang.

Efter det departementschefen uttalat sin principiella anslutning till de

sakkunnigas mening, att tillräckliga skäl icke förelåge att — såsom verkets

aktuarier föreslagit — sänka samtliga byråchefstjänster till förste aktuariebefattningar

i lönegraden B 26, men att själva byråindelningen med fördel

kunde åtminstone delvis uppgivas, har departementschefen anfört, att han

funne de sakkunnigas organisationsförslag tillgodose de synpunkter, vilka

lämpligen borde anläggas å förevarande spörsmål. Departementschefen har

sålunda gillat de sakkunnigas förslag, att statistiska centralbyrån organiserades

på fyra avdelningar för de olika huvudgrenarna av statistiken, vartill

komme bibliotek och arkiv samt kansli och registratorskontor, ett vart av

dessa arbetsområden företrätt av sin föredragande. Enligt de sakkunnigas

förslag skulle, såsom nämnts, statistikavdelningarna omhänderhava, en befolkningsstatistiken

och valstatistiken, en rättsstatistiken och äktenskapsregistret,

en jordbruksstatistiken m. m. och en den kommunala finansstatistiken

m. m. Avdelningarna för befolkningsstatistiken och valstatistiken samt för

jordbruksstatistiken m. m. skulle förestås av tjänstemän i lönegraden B 30,

de båda övriga avdelningarna av tjänstemän i lönegraden B 26. Biblioteket

och arkivet skulle liksom nu förestås av en befattningshavare i lönegraden

B 24 (bibliotekarie). Härtill komme kansli och registratorskontor med en

aktuarie såsom föredragande för inre administrativa ärenden, vilkas handläggande

alltså skulle avlyftas från ledarna av det egentliga statistiska

arbetet.

Med hänsyn såväl till befolkningsstatistikens betydelse som ock till önskvärdheten

av att som ledare för denna viktiga statistik äga tillgång till en

vetenskapligt och praktiskt-statistiskt väl skolad kraft har departementschefen,

lika med de sakkunniga, funnit, att denna befattning ej borde sättas

i lägre lönegrad än byråchefs. Vidare har departementschefen med hänsyn

till de av de sakkunniga anförda skälen ansett sig böra tillstyrka bibehållande

av byråchefsbefattningen å andra byrån (jordbruksstatistiken m. in.).

Även förslaget att rättsstatistiken skulle utbrytas ur befolkningsstatistiska

Departements
chefens
ståndpunkt.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

byrån och jämte äktenskapsregistret bilda arbetsuppgifterna för en särskild

avdelning inom ämbetsverket har vunnit departementschefens anslutning.

Såsom chef för nämnda avdelning borde i enlighet med de sakkunnigas

förslag ställas en tjänsteman i lönegraden B 26.

I fråga om det viktigaste av de sakkunnigas ändringsförslag, nämligen

finansstatistikens omfattning och tjänsteställningen för den befattningshavare,

som skulle hava att leda denna statistik, har departementschefen anfört

följande: »Med avseende härå hava de sakkunniga framhållit, att riksdagen

•— då den på sin tid ansåg huvudvikten ifråga om ämbetsverkets statistiska

arbeten ligga å finansstatistiken och för denna statistik beviljade en byråchefsbefattning

— åsyftade en finansstatistik av betydligt större omfattning och

allmännare innehåll än den kommunala finansstatistik, vartill centralbyråns

dittillsvarande produktion på området i huvudsak inskränkt sig. Även med

den begränsade omfattning finansstatistiken faktiskt fått — nämligen att

mera regelbundet avse endast den kommunala finansstatistiken — hava de

sakkunniga ansett, att ifrågavarande statistik icke för närvarande ger anledning

till odelad tillfredsställelse. Beskaffenheten av kommunernas bokföring

föranleder, att uppgiftslämnandet till denna statistik är förenat med besvär,

omgång och kostnader. Primäruppgifterna lida vidare av ofullständigheter,

vilkas avhjälpande förorsakar ämbetsverket ett mycket omfattande granskningsarbete,

vartill kommer, att felaktigheter likväl i icke ringa omfattning

kvarstå. Besparingssakkunniga ifrågasätta för den skull, huruvida värdet

av den nuvarande officiella statistiken rörande kommunernas finanser verkligen

är så stort, att det uppväger de med denna statistik förenade högst

avsevärda kostnaderna. För landstingens och stadskommunernas del samt de

köpingars vidkommande, som bilda egen kommun, hava besparingssakkunniga

trots betänkligheter likväl funnit mest tillrådligt, att den kommunala

finansstatistiken utan avbrott fortsättes enligt hittillsvarande plan. Vad åter

landskommunerna beträffar se sig besparingssakkunniga på grund av nyss

angivna skäl föranledda att ifrågasätta en sådan begränsning av uppgiftslämnandet

och därmed av arbetet på statistikens färdigställande, att statistiken

inskränkes till de mera summariska uppgifter för de särskilda landskommunerna,

vilka enligt nu gällande anordning publiceras i Årsbok för

Sveriges kommuner.

I sitt utlåtande har statistiska centralbyrån — under hänvisning till de

omständigheter, som föranlett den faktiska utvecklingen av finansstatistiken,

och med framhållande av att den angelägnaste uppgiften inom ämbetsverkets

ifrågavarande avdelning under de senaste åren varit att avarbeta

den balans inom den kommunala finansstatistiken, som förelegat och ofta

påtalats — för sin del förordat, att frågan om en allmän finansstatistiks

utarbetande i en snar framtid upptages till behandling. I avseende å den

kommunala finansstatistikens omfattning har ämbetsverket uttalat en från

de sakkunniga avvikande uppfattning och ansett, att denna statistiks vidmakthållande

i nuvarande omfattning bättre motsvarar statsnyttan än sta
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 112. 23

tistikens bedrivande i av de sakkunniga förordat stympat skick, trots att

med den senare anordningen avsevärda besparingar kunna göras.

Betydelsen av den kommunala finansstatistiken ur statlig och kommunal

synpunkt har ytterligare understrukits av styrelsen för Svenska landskommunernas

förbund, vilken styrelse förklarat sig icke dela de sakkunnigas

mening, att denna gren av statistiken bör på föreslaget sätt beskäras. Tillika

har styrelsen betonat värdet av uppgiftsskyldigheten till den kommunala

finansstatistiken med hänsyn till att denna skyldighet främjar genomförandet

av en mera tillfredsställande bokföring inom kommunerna.

För egen del är jag icke beredd att nu taga ståndpunkt till den av de

sakkunniga väckta frågan om begränsning av den kommunala finansstatistiken.

Ett sådant ståndpunktstagande är ej heller erforderligt för prövning

av det föreliggande organisationsförslaget. I likhet med de sakkunniga

anser jag nämligen, att det bör vara tillfyllest att, även om denna statistik

bibeliålles i sin nuvarande omfattning, såsom ledare av den kommunala

finansstatistiken ställa en tjänsteman i lönegraden B 26. Statistiska centralbyrån

har ej heller kunnat göra gällande, att det vid den kommunala

finansstatistikens bibehållande i oförändrat skick är ofrånkomligt, att ledaren

har byråchefs ställning. Det är främst med hänsyn till sitt önskemål om

upptagande av en allmän finansstatistik, som centralbyrån förordat ifrågavarande

byråchefsbefattnings kvarblivande. Vad detta centralbyråns förslag

angår må emellertid först framhållas, att detsamma knappast kan anses

äga stöd i den utveckling, som faktiskt ägt rum, en utveckling som lett

till att tidigare företagna, längre gående finansstatistiska undersökningar av

olika skäl icke blivit fullföljda och att arbetet liksom i äldre tid alltjämt

kommit att i huvudsak begränsas till den kommunala finansstatistiken.

Därtill kommer vidare, att vid prövningen av ett organisationsförslag

hänsyn väsentligen bör tagas till de vid tidpunkten för förslagets genomförande

föreliggande arbetsuppgifternas omfattning och beskaffenhet, medan

det synes mindre välbetänkt att härvid bygga på förmodan om ett möjligen

inträdande framtida behov av utvidgningar, rörande vilkas bedömande

fastare hållpunkter saknas. På grund härav finner jag de av centralbyrån

anförda skälen för bibehållandet av den högre placeringen av ledaren för

finansstatistiken icke kunna tillmätas avgörande betydelse, utan tillstyrker jag

besparingssakkunnigas förslag, att ifrågavarande chefsbefattning nedflyttas till

lönegraden B 26 samt att den nuvarande byråchefen föres på övergångsstat.»

Vad angår benämningen å cheferna för avdelningarna, har det icke synts

departementschefen lämpligt att, sedan inom annan gren av statsförvaltningen

numera inrättats befattningar i lönegraden A 2 med titeln avdelningschef,

använda samma benämning på en befattning i en väsentligt lägre lönegrad.

I personalförteckningen för centralbyrån syntes för den skull böra upptagas

två byråchefer i lönegraden B 30 samt — i stället för av de sakkunniga

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Statsutskottets utlåtande Nr 112.

föreslagna två avdelningschefer i lönegraden B 26 — två förste aktuarier i

sistnämnda lönegrad.

Vad angår ämbetsverkets övriga personalfrågor, har departementschefen

förordat besparingssakkunnigas förslag, att befattningen som aktuarie å

befolkningsstatistiska avdelningen förändras till en förste aktuarietjänst i

lönegraden B 24 på samma avdelning.

Likaså har departementschefen, trots vissa från centralbyrån framförda

betänkligheter, godtagit vad de sakkunniga fastslagit därom, att den för

närvarande vakanssatta förste aktuarietjänsten må få återbesättas under

benämning bibliotekarie samt att en aktuarie utbytes mot en fackmässigt

utbildad biblioteksassistent i lönegraden B 11.

I anslutning härtill har departementschefen anfört följande:

»En följd av sistberörda befattnings inrättande bör i enlighet med de sakkunnigas

förslag bliva, att en aktuarietjänst indrages. Häremot har statistiska

centralbyrån gjort invändning och framhållit, att i fråga om den befolkningsstatistiska

avdelningens ordinarie göromål — inberäknat den med korta intervaller

återkommande valstatistiken — den med avdelningens ledning betrodde

tjänstemannen icke kunde under den tid, då antingen byråchefen eller förste

aktuarien utövar närmaste ledningen av folkräkningen, blott med biträde

av en amanuens och avdelningspersonalen i övrigt bestrida såväl alla

göromål med den årliga befolkningsstatistiken som valstatistiken. Då enligt

centralbyråns uppfattning en viss knapphet på kvalificerad arbetskraft efter

omorganisationen kunde befaras komma att inträda även vid biblioteket, har

centralbyrån ansett full. trygghet för de olika verksamhetsgrenarnas behöriga

upprätthållande icke vinnas, därest denna reduktion av verkets ordinarie

stat komme att äga rum. Till verkets förfogande måste i så fall stå det för

närvarande förefintliga antalet aktuarier.

Vad ämbetsverket i denna del hemställt finner jag mig icke böra biträda.

Den föreslagna nedsättningen av aktuariernas antal från sex till fyra beror,

såsom av det föregående framgår, därpå, att dels en aktuarie å befolkningsstatistiska

avdelningen uppflyttas till förste aktuarie i lönegraden B

24, dels en aktuarie å biblioteket utbytes mot en bibliotekstekniskt utbildad

tjänsteman i lönegraden B 11. Såvitt angår befattningshavarnas antal å

ifrågavarande båda avdelningar göres sålunda genom förslaget icke någon

ändring. Ett bibehållande, på sätt centralbyrån ifrågasätter, av en aktuarie

utöver det föreslagna antalet skulle i själva verket innebära en utvidgning

av den nuvarande organisationen. Behovet av ledare för det valstatistiska

arbetet, som av centralbyrån i detta sammanhang berörts, torde i allmänhet

lämpligen böra prövas vid anvisande av särskilda medel för valstatistikens

utarbetande.

Vid bifall till vad jag ovan förordat skulle alltså centralbyråns ifrågavarande

befattningar bliva två chefer för avdelningar (B 26), en bibliotekarie

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 112. 25

(B 24), en förste aktuarie (B 24), fyra aktuarier (B 21) och en biblioteksassistent

(B 11).»

Departementschefen bar vidare anslutit sig till de sakkunnigas förslag,

att registratorsgöromålen i verket skulle uppdragas åt en tjänsteman i lönegraden

B14. Beträffande biträdespersonalens ställning har departementschefen

ej föreslagit annan ändring än att i enlighet med de sakkunnigas

förslag en kansliskrivartjänst måtte indragas. I fråga om vaktpersonalen

har departementschefen lika litet som de sakkunniga funnit anledning föreslå

någon ändring.

Slutligen har departementschefen beträffande övergången till den nya

staten samt beräkningen av anslag för statistiska centralbyrån enligt den

föreslagna organisationsformen anfört följande:

»Vad angår övergången till den nya staten har jag redan föreslagit, att

byråchefen å finansstatistiska byrån skall uppföras å övergångsstat. Denne

byråchef torde även i fortsättningen böra intaga ledamotsställning. Jag utgår

vidare från att förste aktuarien å rättsstatistiska avdelningen samt förste aktuarien

å finansstatistiska byrån komma att uppflyttas till befattningarna

såsom ledare av den rättsstatistiska, respektive den finansstatistiska avdelningen.

Så länge nyssnämnde byråchef kvarstår i tjänsten, torde emellertid

böra anstå med uppflyttningen av förste aktuarien å finansstatistiska byrån.

Härom torde en anmärkning böra fogas till staten. Emellertid synes det

billigt, att därest under ledighet för bemälde byråchef ledningen av den

finansstatistiska avdelningen ombänderhaves av förste aktuarien, denne

genom vikariatsersättning beredes sådan utfyllnad i sina löneförmåner, att

dessa under vikariatstiden motsvara lön i lönegraden B 26. Vad angår placeringen

i löneklass inom denna lönegrad, torde det ankomma på Kungl.

Maj:t att, efter prövning av de på dylik placering inverkande omständigheterna,

bestämma den löneklass, efter vilken avlöningen till den ifrågavarande

befattningshavaren bör utgå. Den av de sakkunniga föreslagna befattningen

såsom förste aktuarie å den befolkningsstatistiska avdelningen

synes böra i vanlig ordning tillsättas. Så torde ock böra ske med befattningen

som bibliotekarie.

Enligt mitt förslag skulle aktuarietjänsternas antal bestämmas till fyra.

Då fem ordinarie innehavare av aktuarietjänst för närvarande finnas i

centralbyrån, synes övergången lämpligen böra ordnas så, att fem aktuarietjänster

tills vidare få kvarstå å ordinarie staten, men att till denna fogas

en anmärkning av innehåll, att en aktuarietjänst är övertalig och vid

inträffande ledighet skall indragas. Emellertid torde man tills vidare kunna

räkna med att befordran till förste aktuarie å befolkningsstatistiska byrån

kommer att ske inom aktuariegraden hos verket, varför medel nu icke torde

behöva äskas för avlönande av flera än fyra aktuarier. Då tre av kansliskrivartjänsterna

i centralbyrån för närvarande äro vakanta, kan den föreslagna

minskningen av antalet dylika tjänster utan vidare genomföras från

och med ingången av budgetåret 1929/1930.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

I den ordinarie avlöningsstaten för statistiska centralbyrån för budgetåret

1928/1929 ingå tre poster, en för avlöningar till ordinarie tjänstemän å

228,000 kronor, en för vikariatsersättningar å 27,000 kronor och en för

avlöningar till icke-ordinarie personal in. m. å 29,300 kronor. Det ordinarie

förslagsanslaget till statistiska centralbyrån är uppfört i riksstaten med

sammanlagda beloppet av dessa poster, eller 284,300 kronor.

Beträffande beräkningen av staten för statistiska centralbyrån hava de

sakkunniga föreslagit, att — på sätt under senare år förfarits beträffande

staterna för statsdepartementen och besparingsreglerade centrala ämbetsverk —

det särskilda vikariatsersättningsanslaget må utgå ur staten och samtliga

vikariatskostnader för uppehållande av ordinarie befattningar bestridas från

anslaget till avlöningar till ordinarie tjänstemän. De båda ifrågavarande

anslagsposterna hava hittills för statistiska centralbyråns vidkommande beräknats

på grundval av de faktiskt utbetalade avlöningsbeloppen. Anslaget

för avlöningar till ordinarie tjänstemän torde nu böra omräknas efter de i

allmänhet vedertagna grunderna för bestämmande av departementens och de

centrala ämbetsverkens motsvarande anslag. Då jag förordat de sakkunnigas

förslag till personalförteckning över verkets ordinarie tjänstemän, torde

ifrågavarande anslagspost i staten böra upptagas med det av de sakkunniga

föreslagna beloppet av 232,200 kronor. Härtill kommer ett belopp av

11,500 kronor, avsett till avlöning vid den till uppförande å övergångsstaten

föreslagna byråchefsbefattningen.

I det för centralbyråns verksamhet för innevarande budgetår anvisade

extra reservationsanslaget linnes beräknad en post å 17,400 kronor till förstärkning

av den nyssnämnda, i det ordinarie anslaget för statistiska centralbyrån

ingående posten å 29,300 kronor för avlöningar till icke-ordinarie

personal m. m. I sin framställning om anslagsäskanden för nästkommande

budgetår har centralbyrån hemställt om anvisande av dessa medel och därjämte

om inräknande i det extra anslaget av ett belopp å 5,000 kronor till

avarbetande av balans. På sätt de sakkunniga angivit, har beträffande statsdepartementen

och sådana centrala ämbetsverk, vilka undergått granskning

ur besparingssynpunkt, vidtagits en omläggning av anslagen till avlöningar

till icke-ordinarie befattningshavare. Även beträffande statistiska

centralbyrån syntes, enligt de sakkunnigas mening, en dylik förändring böra

vidtagas, och de sakkunniga förutsätta, att i samband med en omläggning

samtliga medel, som erfordras för den i ämbetsverket normalt behövliga

icke-ordinarie personalen, inräknas i det ordinarie anslaget samt att medel

för anställande av sådana tillfälliga arbetskrafter, som krävas för avarbetande

av balans eller eljest för övergående arbetsuppgifter, anvisas såsom

begränsat anslag på extra stat.

Till vad de sakkunniga sålunda anfört kan jag i princip ansluta mig. Då

emellertid beloppet av anslagsmedel till den icke-ordinarie personalen i avsevärd

utsträckning blir beroende av huruvida och från vilken tidpunkt de

sakkunnigas förslag rörande inskränkningar i den kommunala finansstatisti
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 112. 27

ken genomföres, liar jag dock icke ansett mig böra nu framlägga förslag

om förändrad beräkning av anslagsmedlen för icke-ordinarie personal, så

mycket mindre som det även av andra skäl — nämligen med hänsyn till

alltjämt förefintlig arbetsbalans, för vars avarbetande reserverade medel

stå till förfogande — ännu möter svårighet att fastslå det normala avlöningsbeloppet

för den icke-ordinarie personalen. Under sådana förhållanden torde

ifrågavarande anslagsmedel, i enlighet med vad centralbyrån alternativt

ifrågasatt, i ärendets nuvarande läge böra beräknas på sätt som skett i

verkets anslagsäskanden för nästkommande budgetår, eller sålunda att i

det ordinarie förslagsanslaget inräknas en post å 29,300 kronor för avlöningar

till icke-ordinarie befattningshavare m. m. samt att å extra stat

anvisas ett belopp av 22,400 kronor. Det synes härvid ej föreligga anledning

att nu göra ändring i avseende å sistnämnda anslags natur, utan

torde anslaget även för nästkommande budgetår böra uppföras såsom reservationsanslag.

»

Anslaget till underhållande av statistiska centralbyråns bibliotek har

uppförts med oförändrat belopp.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till

behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 264, inom första kammaren

av herrar H. Åkerberg och A. Thorberg och den andra, nr 407,

inom andra kammaren av herr G. Olsson i Ramsta, vari hemställts, att

riksdagen matte avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 168, samt att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa, att Kungl. Maj:t måtte låta

verkställa den i statsrådsprotokollet den 20 maj 1927 anbefallda utredningen

rörande frågan om centralisation eller decentralisation i förläggningen av

det statistiska arbetet och angående spörsmålet om den officiella statistikens

överledning och för nästa riksdag framlägga de förslag, vartill utredningen

kan föranleda,

dels ock en inom första kammaren av herr T. Julin väckt motion, nr

265, vari hemställts, att riksdagen måtte med anledning av Kungl. Maj:ts

proposition nr 168 besluta, dels att statistiska centralbyråns biblioteks- och

arkivpersonal skall utgöras liksom hittills av en bibliotekarie och en aktuarie,

vilka böra placeras i respektive lönegrad B 26 och B 21, dels att därutöver

å biblioteket för mindre krävande göromål anställes lägre kvalificerad

biträdespersonal.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får

utskottet hänvisa till motionerna.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

Utskottets

yttrande.

Ett ämbetsverks organisation bör givetvis icke underkastas förändringar

med mindre några större fördelar i ena eller andra avseendet härigenom stå

att vinna. Är ett förslag till omorganisation icke av den beskaffenhet, att

dess genomförande kan såväl ur administrativ som ekonomisk synpunkt

anses vara för staten fördelaktigt eller eljest främja statens intressen, bör

en rubbning av den bestående organisationen sålunda icke vidtagas.

Med utgångspunkt härifrån har utskottet icke kunnat undgå att ställa

sig något betänksamt mot det förslag, Kungl. Maj:t i nu förevarande proposition

framlagt. Fastslås måste sålunda, att med förslagets genomförande

några nämnvärda besparingar- icke stå att vinna, och huruvida med hänsyn

till statistiska centralbyråns arbetsuppgifter några större fördelar kunna

ernås med den förordade nya organisationen, synes utskottet kunna ifrågasättas.

Vid den granskning, utskottet ägnat förslaget, har utskottet emellertid

efter övervägande kommit till den uppfattningen, att, även om vissa

skäl kunna anföras mot en omorganisation för närvarande av statistiska

centralbyrån, förslagets innebörd dock är av den art, att utskottet ansett sig

icke böra motsätta sig dess genomförande. Ämbetsverket självt har ju ej

heller i huvudsak haft något att erinra mot den föreslagna omorganisationen.

I likhet med departementschefen och 1926 års besparingssakkunniga har

utskottet sålunda ansett, att med frågan om statistiska centralbyråns omorganisation

icke lärer böra anstå, tills de av Kungl. Maj:t år 1927 anbefallda

allmänna utredningsuppgifterna rörande frågan om centralisation

eller decentralisation i förläggningen av det statistiska arbetet och angående

spörsmålet om den officiella statistikens överledning blivit slutförda och i

vederbörlig ordning prövade. Lika med statistiska centralbyrån vill utskottet

dock framhålla angelägenheten av att frågan om en sammanhållande, direktivgivande

och övervakande uppsiktsinstitution för den officiella statistiken

snarast upptages till fortsatt behandling.

Såsom ovan erinrats, är statistiska centralbyrån för närvarande organiserad

på tre byråer, vartill komma bibliotek och arkiv samt registratorskontor.

Av byråerna, som var och en förestås av en byråchef, handlägger

den första byrån ärenden rörande befolkningsstatistiken, rättsstatistiken och

äktenskapsregistret, vartill kommer den intermittenta valstatistiken, andra

byrån jordbruksstatistiken m. m. och tredje byrån den kommunala finansstatistiken

m. m. De inre administrativa ärendena äro fördelade på byråerna.

Enligt Kungl. Maj:ts, av besparingssakkunniga förordade förslag skulle

centralbyrån organiseras på fyra avdelningar för de olika huvudgrenarna

av statistiken eller på en avdelning för befolkningsstatistik och valstatistik,

en avdelning för rättsstatistik och äktenskapsregister, en avdelning för jordbruksstatistik

m. m. samt en avdelning för kommunal finansstatistik m. m.

Härtill skulle komma bibliotek och arkiv samt kansli och registratorskontor.

Avdelningarna för befolkningsstatistiken och valstatistiken samt för jordbruksstatistiken

in. m. skulle förestås av tjänstemän i byråchefs ställning

eller sålunda i lönegraden B 30, de båda övriga avdelningarna av tjänstemän

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

29

i lönegraden B 26. Biblioteket och arkivet skulle liksom nu förestås av

en befattningshavare i lönegraden B 24 (bibliotekarie). De inre administrativa

ärendenas föredragning skulle avlyftas från ledarna av det egentliga

statistiska arbetet och anförtros åt en aktuarie.

Den sålunda föreslagna uppdelningen av det statistiska arbetet hos ämbetsverket

har utskottet ansett vara ur organisationssynpunkt förenad med vissa

fördelar, och utskottet får fördenskull förorda, att förslaget liärutinnan må

vinna riksdagens godkännande. Tillräckliga skäl synas ock utskottet anförda

för den föreslagna tjänsteställningen för cheferna för de olika avdelningarna.

I detta sammanhang vill utskottet emellertid hava uttalat, att

utskottet för sin del icke kan ansluta sig till det av besparingssakkunniga

framlagda förslaget om begränsning av flnansstatistiken, såvitt densamma

angår landskommunerna, utan anser utskottet, i likhet med statistiska centralbyrån

och styrelsen för svenska landskommunernas förbund, att med

hänsyn till betydelsen av sagda statistik denna bör bibehållas vid i huvudsak

nuvarande omfattning. Med hänsyn till vad departementschefen i frågan

anfört, synes dock detta förhållande icke böra föranleda till en högre löneställning

för ledaren av statistiken ifråga än den av utskottet nyss förordade.

Vad angår ämbetsverkets övriga personalfrågor, har utskottet, beträffande

först den föreslagna förändringen av befattningen som aktuarie på befolkningsstatistiska

avdelningen till en förste aktuarie tjänst i lönegraden B 24,

funnit de skäl, som anförts till stöd för detta förslag, vara av beskaffenhet,

att utskottet ansett sig böra tillstyrka detsamma.

I fråga om bibliotek och arkiv innebär det föreliggande förslaget, att den

för närvarande vakanssatta förste aktuarietjänsten skulle få återbesättas

under benämningen bibliotekarie samt att den för biblioteket och arkivet

nu avsedda aktuariebefattningen skulle utbytas mot en fackmässigt utbildad

biblioteksassistent i lönegraden B11. I motionen 1:265 har, såsom förut

nämnts, hemställts, att bibliotekariebefattningen måtte uppflyttas till lönegraden

B 26 och att aktuariebefattningen måtte bibehållas ävensom att för

mindre krävande göromål måtte få anställas lägre kvalificerad personal.

Även om utskottet icke kunnat undgå att hysa viss tvekan i fråga om rätta

placeringen av assistentbefattningen, har utskottet dock icke funnit skäl

föreligga för ett frångående av Kungl. Maj:ts förslag beträffande förste

aktuariebefattningen, utan alltså ansett sig jämväl i denna del böra biträda

vad Kungl. Maj;t föreslagit. Utskottet vill framhålla, att ett bibehållande,

på sätt ifrågasatts, av en aktuarie utöver det föreslagna antalet i själva

verket skulle innebära en utvidgning av den nuvarande organisationen.

Kungl. Maj:ts förslag i fråga om omhänderhavande av de interna administrativa

ärendena samt registratorsgöromålen hava ej heller föranlett till

erinran från utskottets sida. Utskottet tillstyrker alltså, att en aktuarie

frigöres från registratorsgöromålen för handläggning av sagda ärenden och

att registratorsbefattningen uppföres i lönegraden B 14. — Till Kungl. Maj:ts

förslag i avseende å biträdes- och vaktpersonalen får utskottet ock ansluta sig.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

Då utskottet ej haft något att erinra mot de föreslagna övergångsanordningarna

till den nya staten och beräkningen av de äskade anslagen samt

jämväl i övrigt funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag, får utskottet

alltså hemställa,

I) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande proposition och med avslag å herrar Åkerbergs

och Thorbergs samt herr Olssons i Ramsta motioner,

I: 264 och II: 407, i vad de avse anslag till statistiska

centralbyrån, ävensom med avslag å herr Julins

ovanberörda motion, I: 265,

a) besluta, att antalet ordinarie befattningar i

statistiska centralbyrån skall från och med den 1 juli

1929 vara bestämt på följande sätt:

Befattning

Lönegrad

1 överdirektör.......................................

..................... A 2

2 byråchefer .......................................

..................... B 30

2 förste aktuarier ...............................

..................... B 26

1 bibliotekarie ...................................

.................... B 24

1 förste aktuarie ...............................

..................... B 24

5 aktuarier ...........................................

..................... B 21

1 registrator .......................................

..................... B 14

1 biblioteksassistent ...........................

..................... B 11

3 kansliskrivare ...................................

..................... B 11

1 förste expeditionsvakt ...................

..................... B 7

15 kanslibiträden...................................

..................... B 7

1 expeditionsvakt ...............................

..................... B 5

19 kontorsbiträden ...............................

..................... B 4

2 skrivbiträden ...................................

..................... B 2;

Anm. 1. Så länge en byråchef finnes uppförd å övergångsstat,

skall en av befattningarna såsom förste aktuarie

i lönegraden B 26 kvarstå i lönegraden B 24.

Anm. 2. En av aktuariebefattningarna är övertalig och

skall vid inträffande ledighet indragas.

b) besluta, att å övergångsstat för statistiska centralbyrån

skall från och med den 1 juli 1929 uppföras en

byråchefsbefattning i lönegraden B 30;

c) godkänna följande stater för statistiska centralbyrån,

att tillämpas från och med den 1 juli 1929:

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag ........................................ kronor 232,200

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

31

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. in................................ kronor 29,300

Summa förslagsanslag kronor 261,500.

B. övergångsstat.

Avlöning, förslagsanslag ....................... kronor 11,500;

d) minska det ordinarie förslagsanslaget till statistiska

centralbyrån, nu 284,300 kronor, med 11,300 kronor till

273.000 kronor;

e) i riksstaten uppföra ordinarie reservationsanslaget

till bibliotekets underhållande med oförändrat belopp av

3.000 kronor;

f) till upprätthållande av statistiska centralbyråns

verksamhet för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra

reservationsanslag av 22,400 kronor;

samt

II) att herrar Åkerbergs och Thorbergs samt Olssons

i Ramsta förenämnda motioner må i övrigt anses besvarade

genom vad utskottet ovan anfört.

Stockholm den 14 maj 1929.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar A. C. Lindblad, J. L. Widell, O. Bcrgqvist, C. P. V. Nilsson

i Gränebo, C. A. Carlsson i Gävle, P. A. Dahl, K. V. Rydén, N. J. M. Svensson i Kompersmåla,

J. G. Walles, I. Hj. E. Pauli, D. Hansén och K. A. W. Björck; samt

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, C. R. Jansson i Falun, S. Bengtsson

i Norup, O. Olsson i Kullenbergstorp, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson i Blädinge,

A. A.son Törnkvist i Karlskrona, B. F:son Holmgren, E. J. Wigforss, J. Olofsson i Digernäs,

S. Persson i Fritorp och O. E. F. Jårie.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

Reservationer:

1) av herrar Widell, Walles, Olsson i Blädinge och Järte, som ansett,

att utskottet bort hemställa,

I) att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts

förevarade proposition och herr Julins ovanberörda motion,

I: 265, samt med avslag å herrar Åkerbergs och

Thorbergs samt herr Olssons i Ramsta motioner, 1:264

och II: 407, i vad de avse anslag till statistiska centralbyrån,

a) besluta, att antalet ordinarie befattningar i statistiska

centralbyrån skall från och med den 1 juli 1929

vara bestämt på följande sätt:

Befattning

Lönegrad

1 överdirektör...................................

......................... A 2

2 byråchefer.......................................

......................... B 30

2 förste aktuarier ...........................

........................ B 26

1 bibliotekarie...................................

.......................... B 26

1 förste aktuarie...............................

........................ B 24

6 aktuarier ........:.............................

......................... B 21

1 registrator......................................

.......................... B 14

3 kansliskrivare ..............................

...................... B 11

1 förste expeditionsvakt.................

.......................... B 7

15 kanslibiträden...............................

.......................... B 7

1 expeditionsvakt ..........................

.......................... B 5

19 kontorsbiträden ..........................

.......................... B 4

2 skrivbiträden ..............................

.......................... B 2;

Anm. 1. Så länge en byråchef finnes

uppförd å övergångsstat,

skall en av befattningarna såsom förste aktuarie i lönegraden B 26

kvarstå i lönegraden B 24.

Anm. 2. En av aktuariebefattningarna

inträffande ledighet indragas.

är övertalig och skall vid

b) besluta, att---lönegraden B 30;

c) godkänna följande stater för statistiska centralbyrån,

att tillämpas från och med den 1 juli 1929:

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 112. 33

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag ........................................ kronor 236,200

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m. ................................ » 29,300

Summa förslagsanslag kronor 265,500.

B. övergångsstat.

Avlöning, förslagsanslag ........................ kronor 11,500;

d) minska det ordinarie förslagsanslaget till statistiska

centralbyrån, nu 284,300 kronor, med 7,300 kronor till

277,000 kronor;

e) i riksstaten--- 3,000 kronor;

f) till upprätthållande---av 22,400 kronor;

samt

II) att herrar Åkerbergs och Thorbergs samt Olssons

i Ramsta förenämnda motioner må i övrigt anses besvarade

genom vad utskottet ovan anfört; samt

2) av herrar Nilsson i Gränebo, Björck, Bengtsson i Norup, Olsson i

Kullenbergstorp, Olsson i Blädinge, B. Holmgren, Wigforss och Olofsson i

Digernäs, vilka ansett, att utskottet bort hemställa,

att antalet kanslibiträden hos statistiska centralbyrån ''

bestämmes till 14 och antalet skrivbiträden till 3, att

anslagsposten för avlöningar till ordinarie tjänstemän

bestämmes till 231,400 kronor samt att ordinarie förslagsanslaget

till statistiska centralbyrån förty bestämmes

till 272,200 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 192S. r, samt. 60 häft. (Nr 112.'')

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1929:240 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statistiska centralbyrån för budgetåret 1929/1930 m. m. s. 3 i texten