Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statistiska centralbyrån för budgetåret 1929/1930 m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1929-05-14 · 33 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 31 av 33 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1929:112, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statistiska centralbyrån för budgetåret 1929/1930 m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 112.
1
Nr 112.
Ankom till riksdagens kansli den 14 maj 11)29 kl. 4 e. in.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
till statistiska centralbyrån för budgetåret 1929/1930 m. m.
jämte i ämnet väckta motioner.
(3:e avd.)
Uti den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1929/1930 har Kungl.
Maj it under sjunde huvudtiteln, innefattande anslagen till finansdepartementet,
(punkterna 9—11) föreslagit riksdagen att i avbidan på särskild proposition
i ämnet, i riksstaten beräkna ordinarie förslagsanslaget till statistiska
centralbyrån till 284,300 kronor, ordinarie reservationsanslaget till
bibliotekets underhållande till 3,000 kronor samt det extra reservationsanslaget
till centralbyråns verksamhet till 22,400 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t uti en till riksdagen avlåten, den 15 februari
1929 dagtecknad proposition, nr 168, vilken hänvisats till statsutskottets
förberedande behandling, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över fmansärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen
dels besluta, att antalet ordinarie befattningar i statistiska centralbyrån
skall från och med den 1 juli 1929 vara bestämt på följande sätt:
Befattning
1 överdirektör .........................................................................
2 byråchefer .............................................................................
2 förste aktuarier....................................................................
1 bibliotekarie ........................................................................
1 förste aktuarie ...................................................................
5 aktuarier................................................................................
1 registrator ............................................................................
1 biblioteksassistent................................................................
3 kansliskrivare ....................................................................
1 förste expeditionsvakt........................................................
15 kanslibiträden ....................................................................
1 expeditionsvakt....................................................................
19 kontorsbiträden....................................................................
2 skrivbiträden.......................................................................
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 60 hd fl. (Nr 112.)
Lönegrad
A 2
B 30
B 26
B 24
B 24
B 21
B 14
B 11
B 11
B 7
. B 7
B 5
B 4
B 2;
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 112.
Anm. 1. Så länge en byråchef finnes uppförd å övergångsstat, skall en av
befattningarna såsom förste aktuarie i lönegraden B 26 kvarstå i lönegraden B 24.
Anm. 2. En av aktuariebefattningarna är övertalig och skall vid inträffande
ledighet indragas.
dels besluta, att å övergångsstat för statistiska centralbyrån skall från och
med den 1 juli 1929 uppföras en byråchefsbefattning i lönegraden B 30;
dels godkänna följande stater för statistiska centralbyrån, att tillämpas
från och med den 1 juli 1929:
A. Ordinarie avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ kronor 232,200
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m......... » 29,300
Summa förslagsanslag kronor 261,500.
B. Övergångsstat.
Avlöning, förslagsanslag................................................................ kronor 11,500;
dels minska det ordinarie förslagsanslaget till statistiska centralbyrån, nu
284,300 kronor, med 11,300 kronor till 273,000 kronor;
dels i riksstaten uppföra ordinarie reservationsanslaget till bibliotekets
underhållande med oförändrat belopp av 3,000 kronor;
dels ock till upprätthållande av statistiska centralbyråns verksamhet för
budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 22,400 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.
I ett till chefen för finansdepartementet ställt utlåtande av den 5 januari
1929 hava 1926 års besparingssakkunniga framlagt förslag angående förenklingar
och besparingar i avseende å statistiska centralbyrån, över
detta förslag har centralbyrån den 26 januari 1929 avgivit infordrat yttrande.
Härjämte hava vissa hos centralbyrån anställda förste aktuarier och
aktuarier inkommit till Kungl. Maj:t med en den 26 januari 1929 dagtecknad
skrift i ärendet. Slutligen har styrelsen för svenska landskommunernas förbund,
efter remiss, i skrivelse den 2 februari 1929 yttrat sig i vad förevarande
ärende angår frågan om den kommunala finansstatistikens omfattning.
I sitt utlåtande hava besparingssakkunniga inledningsvis anfört, att sedan
besparingssakkunniga, i enlighet med de i statsrådsprotokollet för finansärenden
den 20 maj 1927 lämnade direktiv, verkställt utredningar beträffande
den officiella statistiken och avgivit vissa förslag rörande den av kommerskollegium
och socialstyrelsen utarbetade statistiken, de i nämnda statsrådsprotokoll
anbefallda allmännare utredningsuppgifterna rörande frågan
om centralisation eller decentralisation i förläggningen av det statistiska
Statsutskottets utlåtande Nr 112.
3
arbetet samt angående statistiska tabellkommissionen och spörsmålet om inrättandet
i någon form av en övervakande myndighet för den officiella
statistiken tills vidare skjutits på framtiden. I stället hade arbetet nu koncentrerats
på att skyndsamt och i god tid för eventuell proposition till 1929
års riksdag söka få utrett, vilka inskränkningar, förenklingar och besparingar
det vore möjligt genomföra inom statistiska centralbyråns nuvarande arbetsområden
samt vilken organisation vore lämpligast, under förutsättning att
statistiska centralbyrån förbleve den myndighet, till vilken dessa arbetsområden
åtminstone under den närmaste framtiden skulle vara förlagda.
Vid anmälan av besparingssakkunnigas utlåtande har departementschefen
till en början lämnat en redogörelse för statistiska centralbyråns utvecklingshistoria.
Utskottet tillåter sig att härutinnan hänvisa till sid. 4—18 i statsrådsprotokollet.
En återblick å centralbyråns utveckling ger vid handen följande. Redan
vid 1912 års riksdag var frågan om en byråindelning uppe på grundval
av 1905 års statistiska kommittés förslag. Kungl. Maj:t åtnöjde sig
emellertid därvid med, att — enligt statistiska centralbyråns egen hemställan
— föreslå endast två byråchefsbefattningar, medan en byrå, eller
befolkningsstatistiska avdelningen, ansågs kunna tills vidare ställas under
överdirektörens omedelbara ledning. Med hänsyn till önskvärdheten av att
icke föregripa den s. k. departementalkommitténs blivande förslag betonades,
att den föreslagna omorganisationen av statistiska centralbyrån måste vara
av rent provisorisk natur. Riksdagen ansåg sig heller icke kunna gå med
på inrättandet av mera än en byråchefstjänst, nämligen å finansstatistiska
avdelningen. Den egentliga omorganisationen dröjde därför till år 1918, då
de övriga statistiska ärendena och arbetena fördelades å två nya byråer
under var sin byråchef. Samtidigt indrogos “Sn aktuariebefattning å jordbruksstatistiken
och en förste aktuariebefattning å befolkningsstatistiken.
Övriga förändringar bestodo huvudsakligen däri, att fyra e. o. aktuarietjänster
överfördes på ordinarie stat, att bibliotekarietjänsten uppflyttades
från aktuaries till förste aktuaries grad samt att en ny aktuarietjänst inrättades
för biblioteket, varemot en e. o. förste aktuarieplats indrogs. Därjämte
ökades de ordinarie biträdenas antal från 27 till 39.
Med undantag av att en ny aktuariebefattning och en ny skrivbiträdesbefattning
från och med år 1922 beviljades för arbetet med äktenskapsregistret
samt att en förste aktuariebefattning å jordbruksstatistiska byrån indrogs
den 1 juli 1923, har statistiska centralbyråns nuvarande organisation och
ordinarie tjänstepersonal — bortsett från en mindre jämkning i fråga om
biträdestjänsternas fördelning å olika grader — fastställts av 1918 års riksdag
och alltså ägt bestånd från och med år 1919.
Historik.
Nuvarande
organisation
och åt betsuppgifter
m, m.
4 Statsutskottets utlåtande Nr 112.
Statistiska centralbyrån har för närvarande1 följande organisation och
personal utom överdirektören och chefen:
Första byrån:
1 byråchef.
Befolkningsstatistiska avdelningen: 1 aktuarie, 1 andre amanuens,
1 t. f. kansliskrivare (vikarie å vakant tjänst), 6 kanslibiträden, 5 kontorsbiträden,
8 e. o. skrivbiträden, 2 extra befattningshavare.
Rättsstatistiska avdelningen: 1 förste aktuarie, 1 förste amanuens
(tillika tjänstgörande å äktenskapsregistret), 1 kansliskrivare, 3 kanslibiträden,
4 kontorsbiträden, 2 e. o. skrivbiträden.
Valstatistiken: 1 aktuarie, tillika upptagen under andra byrån, 1 kontorsbiträde,
1 skrivbiträde, 3 e. o. skrivbiträden och 19 extra befattningshavare.
Äktenskapsregistret: 1 aktuarie, 1 kontorsbiträde, 3 e. o. skrivbiträden.
Andra byrån:
1 byråchef.
Löpande statistiken: 2 aktuarier, därav den ene tillika registrator och
den andre för tillfället huvudsakligen verksam som ledare av valstatistiken,
1 förste amanuens, 1 t. f. kansliskrivare (vikarie å vakant tjänst), 1 lcanslibiträde,
7 kontorsbiträden, 3 e. o. skrivbiträden.
Jordbruksräkningen: 1 förste amanuens (biträdande ledare) och 40
extra befattningshavare.
Tredje byrån:
1 byråchef, 1 förste aktuarie, 1 t. f. aktuarie (vikarie å vakant tjänst),
1 förste amanuens, 1 t. f. kansliskrivare (vikarie å vakant tjänst), 1 kanslibiträde,
(1 kanslibiträde, vakant tjänst), 1 kontorsbiträde, 1 skrivbiträde,
5 e. o. skrivbiträden, 1 extra befattningshavare.
Biblioteket: It. f. förste aktuarie (vikarie å vakant tjänst), 1 t. f. aktuarie
(vikarie i succession efter befattningshavare, som uppehåller vakant tjänst),
1 förste amanuens och 1 extra befattningshavare (manlig).
Registratorskontoret: 1 registrator, även aktuarie å andra byrån.
Expeditionsvakter: 1 förste expeditionsvakt, 1 expeditionsvakt.
Antalet ordinarie befattningar i centralbyrån är
sålunda:
Befattning
1 överdirektör ...............................................................
3 byråchefer ...................................................................
3 förste aktuarier..........................................................
6 aktuarier......................................................................
4 kansliskrivare ..........................................................
1 förste expeditionsvakt ..............................................
15 kanslibiträden .........................................................
för närvarande bestämt
Lönegrad
................................ A 2
................................. B 30
................................. B 24
................................. B 21
................................. B 11
................................. B 7
................................. B 7
Uppgifternä rörande personalens placering avse förhallandena vid utgången av ar 1928.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 112.
Befattning
1 expeditionsvakt
19 kontorsbiträden
2 skrivbiträden ...
Lönegrad
1$ 5
B 4
B 2
Av dessa tjänster äro följande vakanta:
1 förste aktuarie, 1 aktuarie, 3 kansliskrivare och 1 kanslibiträde.
Omnämnas bör, att under åren 1921—1927 en särskild avdelning för folkräkningen
varit upprättad under ledning av en på extra stat anställd förste
aktuarie och med en personal, som under den brådaste tiden (juni 1922
till och med februari 1924) uppgick till över femtiotalet.
Ordinarie avlöningsstaten för statistiska centralbyrån har för budgetåret
1928/1929 följande utseende:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........ kronor 228,000
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................................ » 27,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m..... » 29,300
Det ordinarie förslagsanslaget till statistiska centralbyrån är i budgeten
uppfört med ett mot statens slutsumma svarande belopp av 284,300 kronor.
De direkta utgifterna å anslaget för budgetåret 1927/1928, då det var uppfört
med samma belopp som för innevarande budgetår,tuppgingo till 280,564
kronor 68 öre. 9,
Till bibliotekets underhållande finnes å ordinarie stat upptaget ett reservationsanslag
av 3,000 kronor. Vid ingången av budgetåret 1928/1929 fanns
å detta anslag en reservation av 228 kronor 25 öre.
Härutöver har för innevarande budgetår till statistiska centralbyråns
verksamhet anvisats ett extra reservationsanslag av 56,400 kronor. Därav
hava för nedannämnda ändamål beräknats följande belopp:
Förstärkning av ordinarie anslagsposten för avlöningar till
icke-ordinarie befattningshavare m. m..................................... kronor 17,400
Utarbetande av statistik över riksdagsmannavalen år 1928 ... » 29,000
Avarbetande av arbetsbalans ........................................................ » 10,000.
Å motsvarande anslag för budgetåret 1927/1928 kvarstod till innevarande
budgetår en reservation av 9,196 kronor 54 öre.
Sammanlagt uppgå alltså de för innevarande budgetår till statistiska centralbyrån
anvisade anslagen till 343,700 kronor eller, om den för valstatistiken
avsedda posten frånräknas, 314,700 kronor.
Kostnaderna för periodiskt återkommande arbeten, såsom folkräkningar,
jordbruksräkningar och statistik över riksdagsmannavalen, torde enligt verkställd
uppskattning under en tioårsperiod uppgå till i runt tal 1 miljon
kronor, eller i medeltal 100,000 kronor om året.
Statistiska centralbyråns åligganden kunna uppdelas dels i vissa administrativa
och förvaltande uppgifter och dels i utarbetande och offentliggörande
av vissa grenar av den officiella statistiken.
Summa kronor 284,300.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 112.
Gällande instruktion för statistiska centralbyrån är utfärdad den 1 november
1918 (nr 1052) med ändringar den 31 december 1921 (nr 832) samt
den 18 juni 1925 (nr 239).
Statistiska centralbyrån är, såsom ovan nämnts, indelad i tre byråer,
biblioteket och arkivet, registratorskontoret och vaktexpeditionen. Ärendenas
fördelning är fastställd i en arbetsordning av den 19 januari 1927 på följande
sätt:
Första byrån: ärenden angående befolkningsstatistik, valstatistik, rättsstatistik,
äktenskapsregistret, personalärenden samt ärenden angående rikets
indelningar och kyrkobokföring.
Ändra byrån: ärenden angående jordbruksstatistik, mejeristatistik, fiskeristatistik,
allmän sparbanksstatistik, statistik över kassorna för jordbrukskredit,
fattigvårdsstatistik, barnavårdsstatistik och övriga ärenden, som icke
tillhöra annan byrås eller bibliotekariens handläggning.
Tredje byrån: ärenden angående (statistik över fast egendom, statistik
över vägar och skjutsanstalter, statistik över statens och)1 statistik över
kommunernas finanser, statistik över skattetaxeringarna, årsbok för Sveriges
kommuner samt ärenden angående centralbyråns kassarörelse.
Bibliotekarien åligger att bereda och föredraga eller själv slutligt handlägga
frågor rörande biblioteket och arkivet samt utdelningen av statistiskt
tryck till in- och utlandet ävensom, där ej överdirektören för särskilt fall
annorlunda bestämmer, rörande meddelandet av statistiska uppgifter till
kalendrar och handböcker, besvarandet av förfrågningar i statistiska ämnen
och annan skriftväxling med myndigheter och personer i utlandet, samt att
tillhandahålla arkivet och biblioteket för dem, som därav vilja betjäna sig,
och, såvitt möjligt, tillhandagå dem med nödiga upplysningar. Dessutom
har bibliotekarien att handlägga ärenden angående statistisk årsbok.
Registratorn åligger att utöva den i Kungl. Maj:ts cirkulär den 20 juni
1924 (nr 396) föreskrivna kontrollen över vård och förbrukning av papper,
kuvert och läskpapper samt föra den i samma cirkulär föreskrivna förteckningen
över upphandlingen av samma varor. Han skall jämväl föra för
teckning över av centralbyrån beställda blanketter, cirkulär, anmärkningsmemorial,
arbetstabeller eller andra dylika trycksaker. Registratorn mottager
och öppnar ankommande post, med undantag av försändelser adresserade
till viss befattningshavare personligen eller till överdirektören. Dylika
försändelser skola dock i vad de röra tjänsten återställas till registratorn,
som förser samtliga av honom mottagna, tjänsten rörande skrivelser med
datumstämpel samt, i den män de äro av den natur, att de uppenbarligen
böra föredragas i centralbyrån, däröver för ett för hela ämbetsverket gemensamt
diarium. över vissa andra inkommande skrivelser föras särskilda
diarier å respektive byråer eller i biblioteket. Inkomna statistiska primäruppgifter
antecknas å vederbörande byråer i särskilda liggare. Bokförsän
1
Här satt inom parentes, enär dylika ärenden icke för närvarande eller som regel förekomma.
Statsutskottets utlåtande Nr 112.
7
delser till biblioteket antecknas i accessionskatalogen. Registratorn för
vidare alfabetiskt register över det för ämbetsverket gemensamma registratur,
i vilket koncept till inom landet utgående expeditioner i inför överdirektören
eller hans ställföreträdare föredragna ärenden förvaras. Övriga koncept förvaras
i särskilda registratur å byråerna eller i biblioteket.
De till respektive byråer och biblioteket hörande ärendena föredragas inför
överdirektören av respektive byråchefer och bibliotekarien eller av därtill av
överdirektören särskilt förordnad annan tjänsteman. Dock hava byråcheferna
och bibliotekarien utan föredragning beslutanderätt beträffande vissa i arbetsordningen
särskilt angivna ärenden.
Vid föredragning av besparingssakkunnigas förslag beträffande förändrad
organisation m. m. för centralbyrån har departementschefen till en
början redogjort dels för ett av de sakkunniga inledningsvis gjort principuttalande
rörande kompetensvillkoren för anställning i verkets tjänst jämte
centralbyråns yttrande däröver (sid. 24—28), dels ock för en till de sakkunniga
ställd skrivelse från centralbyråns samtliga i tjänst varande ordinarie
förste aktuarier och aktuarier, vilka däri underställt de sakkunniga
ett genomgripande omorganisationsförslag för ämbetsverket.
I berörda förslag har förordats en organisationsform närmast liknande
den, som införts vid Sveriges geologiska undersökning, bestående av en
överdirektör och ett antal sins emellan jämställda tjänstemän i lönegraden
B 26, vilka skulle handhava var sitt speciella område och av vilka en skulle
omhänderhava de inre administrativa ärendena. Enligt aktuariernas förslag
skulle tjänstemannakåren, som, bland annat, skulle upptaga ledaren för folkräkningen
(befolkningstillståndet) på ordinarie stat, bliva följande:
åtta förste aktuarier i lönegraden B 26, avdelningschefer för 1) befolkningsrörelsen,
2) befolkningstillståndet, 3) rättsstatistiken, 4) jordbruksstatistiken,
5) sparbanks-, fattigvårds- och barnavårdsstatistik samt valstatistik, 6) kommunala
finansstatistiken, 7) inre administrationen och statistisk årsbok (sekreterare)
och 8) biblioteket och arkivet;
därjämte tre aktuarier i lönegraden B 21, nämligen en för äktenskapsregistret
samt två såsom medhjälpare å de mera omfattande avdelningarna
samt för vikariat. Registratorstjänsten skulle slutligen nedflyttas till lönegraden
B 14.
Med byråindelningens upphävande skulle följa, att de i samband med
denna inrättade kansliskrivartjänsterna skulle bli överflödiga och kunna
ersättas med befattningar i lägre lönegrad, förslagsvis kanslibiträden.
Enligt av aktuarierna utförd beräkning skulle denna av dem föreslagna
organisation innebära en besparing av cirka 10,000 kronor årligen.
Å sid. 29 och 30 i statsrådsprotokollet har redogörelse lämnats för de
principiella invändningar mot förslaget i fråga, besparingssakkunniga ansett
sig böra framhålla.
Besparingssakkunnigas
förslag beträffande
ändrad organisation
m. m.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 112.
Å sid. 30—52 återfinnes härefter en översikt av de olika grenar inom den
officiella statistiken, vilkas handhavande åvilar statistiska centralbyrån.
Vad då först befolkning sstatistiken angår, utgöres denna, förutom av den
löpande statistiken över den s. k. befolkningsrörelsen d. v. s. över giftermål,
födelser, dödsfall samt ut- och invandring, av vart tionde år utförda folkräkningar.
Resultaten av den sista folkräkningen publicerades i en berättelse i
fem delar. Arbetet påbörjades år 1921 och avslutades praktiskt taget under
år 1927. De extra kostnaderna för detsamma uppgingo till cirka 790,000
kronor. För detta arbete hade centralbyrån inrättat en särskild avdelning
under ledning av en förste aktuarie på extra stat med direkt föredragning
inför överdirektören och med huvudsakligen extra anställd personal. Som
ledare för folkräkningen har aktuarien å den ordinarie befolkningsstatistiska
avdelningen varit förordnad.
Efter att hava framhållit, att ovan beskrivna arrangemang icke syntes
kunna anses helt tillfredsställande eller i varje fall icke alldeles normalt,
hava de sakkunniga på anförda skäl (sid. 33) förordat ett förslag, som framkommit
om att den nu befintliga aktuariebefattningen å befolkningsstatistiska
avdelningen måtte upphöjas till en förste aktuariebefattning i lönegraden
B 24. Det skulle härvid förutsättas, att folkräkningsarbetet, under den tid
det påginge, skulle stå under ledning antingen av byråchefen å befolkningsstatistiska
avdelningen eller av innehavaren av nämnda förste aktuarietjänst.
Dian skulle på detta sätt å befolkningsstatistiken få två högre tjänstemän,
som kunde på lämpligt sätt sinsemellan uppdela hela detta stora arbetsområde,
utan att någon högre tjänst på extra stat behövde inrättas för folkräkningsarbetet
eller eljest under den tid detta påginge. Den ökning av det
ordinarie avlöningsanslaget, en sådan anordning skulle medföra, skulle sannolikt
komma att i det stora hela uppvägas av en minskning av anslaget för
folkräkningen och utgifterna för vikariatsersättningar.
Beträffande rättsstatistiken, valstatistiken, jordbruksstatistiken, mejeristatistiken,
fiskeristatistiken, fattigvårdsstatistiken och sparbanksstatistiken
hava de sakkunniga (sid. 34—42) uttalat sig mer eller mindre ingående.
De sakkunniga hava funnit skäl icke föreligga att framlägga förslag om
inskränkningar i den för liandhavandet av sagda statistik avsedda personalen.
Vidkommande finansstatistiken hava besparingssakkunniga yttrat sig
rörande den nuvarande statistikens beskaffenhet samt framlagt förslag om
begränsning av densamma såvitt angår landskommunerna.
De sakkunnigas förslag i detta avseende återfinnes å sid. 42—45 i statsrådsprotokollet.
Med avseende å denna statistik hava de sakkunniga framhållit,
att riksdagen — då den på sin tid ansåg huvudvikten ifråga om
ämbetsverkets statistiska arbeten ligga å finansstatistiken och för denna
statistik beviljade en byråchefsbefattning — åsyftade en finansstatistik av
betydligt större omfattning och allmännare innehåll än den kommunala
finansstatistik, vartill centralbyråns dittillsvarande produktion på området i
huvudsak inskränkt sig. Även med den begränsade omfattning finansstati
-
Statsutskottets utlåtande Nr IVi.
9
stiken faktiskt fått — nämligen att mera regelbundet avse endast den kommunala
finansstatistiken — hava de sakkunniga ansett, att ifrågavarande
statistik ieke för närvarande gåve anledning till odelad tillfredsställelse.
Beskaffenheten av kommunernas bokföring föranledde, att uppgiftslämnandet
till denna statistik vore förenat med besvär, omgång och kostnader. Primäruppgifterna
lede vidare av ofullständigheter, vilkas avhjälpande förorsakade
ämbetsverket ett mycket omfattande granskningsarbete, vartill komme, att
felaktigheter likväl i icke ringa omfattning kvarstode. Besparingssakkunniga
hava för den skull ifrågasatt, huruvida värdet av den nuvarande
officiella statistiken rörande kommunernas finanser verkligen vore så stort,
att det uppvägde de med denna statistik förenade högst avsevärda kostnaderna.
För landstingens och stadskommunernas del samt de köpingars vidkommande,
som bildade egen kommun, hava besparingssakkunniga trots
betänkligheter likväl funnit mest tillrådligt, att den kommunala finansstatistiken
utan avbrott fortsattes enligt hittillsvarande plan. Vad åter
landskommunerna beträffar hava besparingssakkunniga på grund av nyss
angivna skäl sett sig föranledda att ifrågasätta en sådan begränsning av
uppgiftslämnandet och därmed av arbetet på statistikens färdigställande, att
statistiken inskränktes till de mera summariska uppgifter för de särskilda
landskommunerna, vilka enligt nu gällande anordning publicerades i Årsbok
för Sveriges kommuner.
Angående behovet av personal för finansstatistiken hava de sakkunniga
anfört, bland annat, att det syntes vara uppenbart, att även om den kommunala
finansstatistiken bibehölles i hela sin nuvarande omfattning och
dataljrikedom, en särskild byråchefsbefattning icke erfordrades för densamma.
Under sådana förhållanden syntes alltså den rationellaste lösningen vara, att
byråchefsbefattningen på tredje byrån indroges. All sannolikhet talade för
att den återstående personalen, möjligen med någon tidvis förstärkning med
extra arbetskraft (amanuens), vore tillräcklig för arbetets behöriga fortgång
efter de numera väl utstakade linjer, som för detta arbete uppdragits.
Skulle åter — hava de sakkunniga fortsatt — den mot kommunalstatistiken
riktade kritiken föranleda mera betydande sammandrag av materialet för
landskommunerna och avsevärdare inskränkningar i bearbetning och publicering,
syntes ytterligare reduktion av den för finansstatistiska avdelningen
avsedda personalen kunna vidtagas. Medan sålunda det normala
personalbehovet vid finansstatistiken med dess nuvarande omfattning beräknades
uppgå till — utom förste aktuarien —- en aktuarie, 1/3 förste
amanuens samt omkring 9 biträden (inberäknat kansliskrivaren), skulle
genomförandet av de sakkunnigas förslag rörande inskränkningar i den
kommunala finansstatistiken, såvitt nu kunde bedömas, medföra, att personalen
kunde begränsas till tre å fyra tjänstemän, utom ledaren. Då det
emellertid icke gärna syntes böra ifrågakomma att åvägabringa den avsedda
förändringen redan från och med den 1 juli 1929, hava de
sakkunniga vid framläggande av förslag till stat för centralbyrån
10
Statsutskottets utlåtande Nr 112.
för budgetåret 1929/1930 funnit sig icke böra taga hänsyn till de
personalindragningar, som i förevarande sammanhang kunde bliva möjliga.
I fråga om besparingssakkunnigas uttalanden och förslag beträffande
finansstatistiken har statistiska centralbyrån, som, vad övrig förut nämnd
statistik beträffar, icke framställt erinringar mot de sakkunnigas förslag,
anfört följande:
»Utslagsgivande kraft måste givetvis tillerkännas det värde statsmakterna,
såsom vårdare av allmänintresset överhuvudtaget, tillskriva utarbetandet
av en fortlöpande finansstatistik. Underkännes detta värde, kan
det statistiska ämbetsverket icke rimligen begära arbetets fullföljande ur
en så fackmässigt begränsad synpunkt som den, att en lång serie eljest
bleve i sin kontinuitet avbruten. Nu är särskilt om finansstatistiken att
bemärka, hurusom såväl dess tillkomst som dess växlande omfattning och
inriktning i hög grad bestämts av statsmakternas direkta initiativ, i mindre
grad än andra statistikens grenar av utvecklingen och intentionerna
inom det verk, som haft dess utarbetande sig anförtrott. Betecknande är
härvid finansstatistikens tillkomst, år 1873, på begäran av riksdagen.
Otvivelaktigt har uppskattningen av finansstatistikens värde varit växlånde
inom de officiella instanserna under tidens lopp. Redan den av de
sakkunniga meddelade historiken belyser detta tillfyllest. Då den första
byråchefstjänsten i ämbetsverket, vid 1912 års riksdag, tilldelades det finansstatistiska
arbetsområdet, var uppskattningen av denna statistikgren,
relativt till andra grenar, påtagligen en annan än då nu 1926 års besparingssakkunniga
föreslå denna tjänst före andra till indragning och i sitt
yttrande insätta befolkningsstatistiken på första rangplatsen. Statistiska
centralbyrån tillåter sig framhålla möjligheten av att i en framtid, som
kanske är nära liggande, en annan konjunktur i denna uppfattning kan
inträda, och sannolikheten att då, av andra än dem som tillhöra ett statistiskt
ämbetsverk, kommer att beklagas den lucka på åtskilliga år i
finansstatistiken, som ett bifall till de sakkunnigas förslag medför.
Då 1926 års besparingssakkunniga förordat finansstatistikens beskärning,
synas deras avgörande argument vara dels att den allmänna finansstatistik,
som avsetts, icke kommit till stånd, dels att den kommunalfinansiella
del därav, som utgjort verksamhetens huvudföremål, är för bristfällig
för att, i vart fall i nuvarande omfattning och med nuvarande kostnad,
fullföljas. De hava i den förra delen stannat vid ett konstaterande.
Däremot hava de icke upptagit den fråga, som bör ställas och besvaras,
innan ett definitivt avgörande träffas i denna angelägenhet. Det är spörsmålet:
bär det uppställda programmet att inom statistiska centralbyrån
åstadkomma en allmän finansstatistik nu övergivas, därför att det icke
hittills — eller blott sporadiskt och temporärt — kommit till utförande?
Statistiska centralbyrån besvarar för sin del denna fråga med nej och
tillägger, att nu närmar sig raskt den tidpunkt, då detta vidgade program
bör bringas i verkställighet. De sakkunniga hava meddelat en redogörelse,
hur det gått med olika delar av det en gång skisserade programmet.
Det lär knappast av denna redogörelse kunna klart framgå, i vilken
grad det faktiska utvecklingsförloppet bestämts av omständigheter, över
vilka ämbetsverket icke kunnat råda. I det av finansstatistikens ledare
avgivna särskilda yttrandet lämnas härutinnan eu rad upplysningar, ägnade
att närmare belysa vad som förefallit. Ämbetsverket vill kraftigt
understryka, att den angelägnaste uppgiften inom denna dess avdelning
Statsutskottets utlåtande, Nr 112.
11
tindcr do senare åren varit att avarbeta den balans inom den kommunala
finansstatistiken, som förelegat och ofta påtalats. Centralbyrån liar haft
anledning därvid anse sig motsvara statsmakternas intentioner och berättigade
anspråk, vilket näppeligen varit fallet om den inriktat befintliga
arbetskrafter på andra, visserligen högst önskvärda arbetsuppgifter. Att
ämbetsverket icke under den period, som är i fråga, begärt personalförstärkning
i sådant syfte, torde man med kännedom om den allmänna besparingspolitiken
få beteckna som ett riktigt förhandsbedömande av läget.
Under nu löpande budgetår beräknas den mest trängande delen av pro
grammet — balansens avarbetande — vara genomförd. Först därmed
öppnar sig en naturlig möjlighet att gå ett stycke vidare i fråga om den
allmänna finansstatistikens utveckling. Det synes anmärkningsvärt och
beklagligt, att denna möjlighet skulle —- såsom de sakkunnigas förslag är
lagt — avklippas just vid den tidpunkt, då den inträder.
Statistiska centralbyrån vill för sin del i stället förorda, att frågan om
en allmän finansstatistiks utarbetande i en snar framtid upptages till behandling
och skulle finna lämpligt, om ett uppdrag att inkomma med
plan för en dylik gives ämbetsverket i samband med den nu ifrågasatta
omorganisationens genomförande. Denna fråga, som berör endast en avämbetsverkets
avdelningar, bör i och för sig icke utgöra hinder för organisationsfrågans
avgörande i nuvarande skick, vilket synes i högsta grad
påkallat, då ämbetsverket sedan åtskilliga år befinner sig i ett vakansoch
ovisshetstillstånd, som för verksamhetens behöriga fortgång och önskvärda
utveckling är kännbart hinderligt.
Under övervägande vid utarbetande av plan för en allmän finansstatistik
synes böra komma, utom de offentliga hushållens finanser, huruvida, med
rimligare kostnader än föregående experiment medfört, bearbetning av
taxeringslängdernas inkomstuppgifter kan ske årligen eller med kortare
intervaller än folkräkningsåren — i detta hänseende står nu vårt land
avgjort tillbaka för såväl Finland som Danmark, som båda företaga årlig
bearbetning av detta material. Fn sak, som förtjänar prövning, är ock,
om ej den nu starkt försummade aktiebolagsstatistiken bör beredas något
bättre utrymme i svensk officiell statistik. Däremot torde de kommunaltekniska
verken, som tidigare inrymts i programmet, snarast höra hemma
i specialundersökningar, för vilka de väl utrustade kommunala sammanslutningarna
synas bättre lämpade än statistiska centralbyrån.
Under närmast kommande budgetår borde vidare centralbyrån hava att,
så snart arbetskraft frigjorts genom balansens slutliga bortarbetande,
inrikta denna på att fylla sådana luckor i våra finansstatistiska sammanställningar,
som utan extra personalförstärkning kunna angripas.
Men de sakkunnigas förslag innebär ej blott ett skrinläggande av den
allmänna finansstatistiken. Även av den kommunala finansstatistiken
skulle återstå blott en stympad del. Att fullfölja den nuvarande statistiken
för städer och landsting men begränsa den för landskommunerna till
de uppgifter, som inflyta i den kommunala årsboken, innebär ju, att man
avstår från att söka vinna kännedom om den kommunala hushållningen i
dess helhet. Därmed är ock vägen spärrad till varje sammanställning
över och analys av hela den offentliga hushållningen. Hädanefter skulle
exempelvis ej någon tablå kunna givas över den totala skattebelastningen
och dess fördelning på olika skatteformer, sådan som nu meddelas årligen
i Statistisk årsbok. Ej heller skulle uppgifter kunna erhållas i officiell
statistik över den kommunala upplåningen. Visserligen komma i årsboken
att inflyta siffror över kommunernas tillgångar och skulder. Men
12
Statsutskottets utlåtande Nr 112.
de slutsatser, som kunde dragas ur skuldsidans förändringar bleve helt
visst, då centralbyrån utan möjlighet till kontroll finge åtnöja sig med att
införa erhållna uppgifter ogranskade, av en lägre tillförlitlighet än nu, då
granskning av inkomster och utgifter jämsides med balansen ger många
möjligheter till kontroll. Bristfälligheten i sådana summariska och okontrollerbara
uppgifter är i varje fall så mycket större, att det synes föga
konsekvent att bibehålla dem, med uteslutande av det tillförlitligare
granskningsbara materialet just på grund av dess bristfälliga beskaffenhet.
Själva materialets bristfällighet torde väl få anses vara de sakkunnigas
huvudmotiv att föreslå nedläggandet av finansstatistiken för landskommunernas
vidkommande. Centralbyrån vågar nämligen förmena, att,
därest en i det väsentliga rättvisande bild a” den kommunala finanshushållningen
kan utvinnas ur det bearbetade materialet, ett så betydande
intresse hos statsmakterna är förknippat med denna kännedom, att ett
numera måhända svalare inlresse hos de uppgiftslämnande kommunerna
själva icke skulle anses vara tillräckligt skäl för statistikens avbrytande.
Centralbyrån har på sin finansstatistiska byrå rikliga tillfällen att övertyga
sig om förekomsten av brister i primärmaterialet. Men den har ock
en stadgad erfarenhet om att dessa bristfälligheter undan för undan bortarbetas.
Och den vågar uttala den meningen, att en av de i denna utveckling
medverkande faktorerna varit den nya kommunala finansstatistiken.
Avlägsnas denna, torde därmed ock uppskjutas den tidpunkt, då
enligt de sakkunnigas antydan den kommunala bokföringen kan erbjuda
ett verkligt gott material för statistiken och denna förtjäna att återupptagas.
Det är för övrigt icke blott inom den kommunala finansstatistiken
utan jämväl inom andra grenar av det statistiska arbetet, man till en början
haft att bearbeta ett mycket bristfälligt material och fått göra den
erfarenheten, att dess kvalitet med åren undan för undan förbättrats.
Vad angår jämförelsen mellan städer och landsting å ena, landskommuner
å andra sidan, kan centralbyrån icke vitsorda någon sådan kvalitetsskillnad
i primärmaterialet, att enbart denna kan motivera kommungruppernas
olika behandling på sätt de sakkunniga förordat. Vad som
därvid torde ha vägt tyngst är den långt större kvantitativa omfattning
granskningsarbetet för de många landskommunerna naturligen måste erhålla.
Centralbyrån bär ock att fästa uppmärksamheten på vissa tekniska
svårigheter, som torde uppkomma vid ett arbete efter sakkunnigas
riktlinjer. Den kommunala finansstatistiken omsluter nu flera arter av
kommunala hushållningar, borgerliga och kyrkliga kommuner, prästlönekassor,
gemensamma räkenskaper. Hur med dessa till sin omfattning växlande
kommunalhushållningars statistiska redovisning skall förfaras vid
en sönderbrytning av finansstatistiken, som behandlar stadskommunerna
efter nuvarande metod men lämnar centralbyrån utan varje kännedom om
landskommunernas inkomster och utgifter, har icke i de sakkunnigas yttrande
antytts, och centralbyrån kan icke, utan mer ingående prövning än
vid avgivandet av detta remissvar kan åstadkommas, angiva, hur dessa
svårigheter skola på lämpligt sätt övervinnas. Det är möjligt, att man
även för städernas vidkommande får avstå från fullständig redovisning
för annat än den borgerliga kommunalhushållningen.
Centralbyrån får i avseende å denna statistikgren som sin uppfattning
uttala, att dess vidmakthållande i nuvarande omfattning, trots kostnaderna,
bättre motsvarar statsnyttan än, trots de lägre kostnaderna, dess
bedrivande i av sakkunniga förordat stympat skick. I händelse denna
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 112. 1,‘5
ämbetsverkets mening skulle biträdas, lär centralbyrån emellertid frambålla,
att åtgiirder äro påkallade och böra kunna träffas för att, då nu
balansperioden närmar sig slutet, resultaten av bearbetningen varda ej
blott så snabbt som möjligt tillgängliga — det sker redan nu genom Statistisk
årsbok — utan tillgängliga med någon kommenterande text. Det
senast tillämpade systemet att sammanspara fyra års resultat för publikation
bar vidtagits i besparingssyfte men är i hög grad ägnat att förringa
värdet av det arbete som finansstatistiken utför. Anordningar för tidigare
publicitet äro obetingat nödvändiga, om nedlagda bearbetningskostnader
skola motsvara sitt syfte. Då centralbyrån efter nedläggandet av
Statistisk Tidskrift ej bär tillgång, såsom andra statistikutgivande verk
här och i utlandet, till någon egen periodisk publikation, får centralbyrån,
intill dess detta önskemål kan varda realiserat, tänka sig andra
utvägar, såsom att genom samarbete med de tre kommunala organisationerna,
som alla äga egna tidskrifter, göra resultaten av varje års arbete
tillgängligt för den intresserade allmänheten.
Skulle åter de sakkunnigas uppfattning vinna statsmakternas anslutning,
bär ämbetsverket givetvis att söka på lämpligaste sätt verkställa
dessa intentioner. Därvid får centralbyrån, som uppmärksammat, att de
sakkunniga för nästa budgetår icke tagit hänsyn till de personalindragningar,
deras förslag till inskränkning kan föranleda, och uttryckligen uttalat,
att den avsedda förändringen icke gärna torde böra ifrågakomma
redan från och med 1 juli 1929, närmast uppehålla sig vid frågan om tidpunkten
för förändringen.
För närvarande pågår bearbetningen av årgången 1926 för landskommunerna,
årgången 1927 för städer och landsting samt landskommuner.
Primärmaterialet är inkommet för år 1927 jämväl i fråga om landskommunerna.
Blanketter för år 1928 skola efter gällande praxis utsändas i
mars eller april, senast maj. Det synes centralbyrån uppenbart, att utsändande
till landskommunerna av dessa blanketter ej bör ske, därest
någon bearbetning av denna årgång icke skall företagas. I händelse
statsmakternas beslut ej vid angivna tidpunkt kan vara till ämbetsverket
expedierat, avvaktar centralbyrån föreskrift hur i saken skall förfaras
och förordar för sin del uppskov med blanketternas tryckning och utsändning,
intill dess definitivt beslut kan vara ämbetsverket tillhanda.
I övrigt begränsar sig frågan till den, huruvida landskommunernas räkenskaper
skola bearbetas även för år 1927. Centralbyrån förutsätter
nämligen, att det pågående årgångsarbetet bringas till avslutning. Vid
löpande budgetårs utgång beräknas de nu i arbete varande årgångarna
1926 och 1927 (städer och landsting) vara avslutade. Vid denna tidpunkt
kan otvivelaktigt nuvarande anordning avklippas. Vad som talar däremot
är intresset att, sedan uppgiftslämnarna nu utfört sitt arbete, inom
verket färdigställes en fullständig kommunal finansstatistik även för år
1927. För en snabb avveckling talar åter den möjlighet, som därvid yppas,
att med bibehållen men ej längre för finansstatistiken erforderlig
biträdespersonal påskynda avarbetande av balansen å befolkningsstatistiken.
Sett med hänsyn till hela arbetet inom centralbyrån, och då kommunalstatistikens
fullständighet ändå skulle brytas med år 1928, förefalla
större fördelar vara förenade med det tidigare avbrottet.
I fråga om förberedelser för den eventuella nya ordningen synes för
närvarande intet annat behöva förekomma än att centralbyrån tar under
ytterligare övervägande, huru respektive huruvida de tekniska svårigheter,
14
Statsutskottets utlåtande Nr 112.
som i det föregående omförmälts, kunna övervinnas och, därest så finnes
påkallat, därom inberättar.»
Styrelsen för svenska landskommunernas förbund, som beretts tillfälle
att inkomma med yttrande i vad förevarande ärende angår frågan om
den kommunala finansstatistikens omfattning, bär i skrivelse den 2
februari 1929 — efter erinran om huvudpunkterna i besparingssakkunnigas
yttrande beträffande finansstatistiken — anfört följande:
»Otvivelaktigt skulle en åtgärd av ifrågavarande art, varigenom den
enskilde kommunalmannen skulle befrias från en direkt arbetsuppgift,
av många hälsas med tillfredsställelse. Men som det kommunala arbetet
lika litet som andra samhällsuppgifter får bestämmas av hänsyn till deras
bekvämlighet, som hava att utföra uppdraget, torde arbetet med den kommunala
finansstatistiken få bedömas från andra synpunkter än rent privata
sådana, som avse lindring i en om ock tryckande arbetsbörda. När
det därför gäller att bedöma kommunernas ställning till frågan om den
kommunala finansstatistikens vara eller icke vara, torde det vara nödvändigt
att bortse från de skäl, som ur bekvämlighetssynpunkt skulle kunna
åberopas. Kan det anses, att statistiken är för det allmänna av betydelse,
så underkasta nog kommunernas företroendemän sig det arbete, som är
förenat med lämnandet av primäruppgifterna.
Beträffande betydelsen av själva finansstatistiken delar styrelsen icke
de sakkunnigas mening, att den bör indragas. Från statens synpunkt
torde det få anses angeläget, att, med ledning av ett statistiskt underlag,
kunna bedöma såväl kostnaderna för de olika ändamål, kommunerna hava
att tillgodose på grund av statsmakternas beslut eller på grund av egna
initiativ, som andra förhållanden inom den kommunala verksamheten.
Och från kommunal synpunkt äro de statistiska uppgifterna av intresse
dels för bedömande av utvecklingen inom den egna kommunen, dels ock
vid jämförelsen mellan olika kommuners förvaltning. För att detta skall
kunna ske, är det emellertid nödvändigt, att publicering av det material,
det här gäller, sker för varje kommun för sig med i huvudsak den specifikation,
som nu lämnas i sammandrag länsvis och för hela riket. När
därför de sakkunniga göra gällande, att största intresset inom svenska
landskommunernas förbund, och sannolikt inom landskommunerna i allmänhet,
huvudsakligen är inriktat på Årsbok för Sveriges kommuner, får
detta icke betraktas som uttryck för den meningen, att i denna årsbok publicerat
material är vad som kan vara erforderligt i fråga om den kommunala
finansstatistiken. Först genom att få flertalet av de i publikationen
''Kommunernas finanser’ för riket offentliggjorda siffror kommunvis
återgivna, kommer denna statistik till sin rätt för landskommunernas
förbunds och för kommunernas behov. Statistiken har också tidigare
utgivits med individualuppgifter för samtliga kommuner, och då primärmaterialet
i alla fall måste insamlas och bearbetas i samma omfattning
för att få fram rikssiffrorna, skulle kostnaderna komma att inskränka
sig till de egentliga tryckningskostnaderna.
De sakkunniga hava som skäl för sitt förslag om statistikens begränsning
även anfört det otillfredsställande tillstånd, vari landskommunernas
bokföring för närvarande befinner sig, och förmena, att statsmakterna
en gång i framtiden, när landskommunernas bokföring bragts i bättre
skick, ånyo kunna överväga frågan om statistikens utbyggande till större
detaljrikedom jämväl för detta slag av kommuner. Utan att ingå på be
-
Statsutskottets utlåtande Nr 112.
15
dömande av det ur statistisk synpunkt betänkliga i den bristande kontinuitet,
som därigenom uppstode, kan styrelsen icke förbigå do sakkunnigas
resonemang utan att betona, vilken fara för den kommunala bokföringen
ett upphävande av uppgiftsskyldigheten för den kommunala finansstatistiken
skulle innebära. För närvarande utgör det formulär, enligt
vilket kommunerna skola lämna uppgift till finansstatistiken, den enda
ledning för enhetlig uppställning av kommunernas räkenskaper, som gives.
Föreliggande uppgiftsplikt är för många kassaförvaltare den enda
anledningen att uppdela de kommunala inkomsterna och utgifterna på
olika ändamål. Bortfaller denna anledning, är det fara värt, att en dylik
uppdelning på många håll skulle komma att utebliva. Den enhetlighet i
den kommunala bokföringen, som utgör en förutsättning för en tillförlitlig
kommunal finansstatistik och som även ur andra synpunkter är
synnerligen önskvärd, skulle därigenom bliva avsevärt svårare att genomföra.
Beträffande den kommunala bokföringens nuvarande tillstånd anser
sig styrelsen böra framhålla, att landskommunernas förbund ägnar detta
spörsmål sitt särskilda intresse. Genom landskommunernas förbunds
upplysningsverksamhet och genom att tillhandahålla bokföringsböcker,
som i uppställning ansluta sig till det statistiska formuläret, har en avsevärd
förbättring under de senaste åren inträtt.
Under för handen varande omständigheter kan styrelsen därför icke
tillråda, att statistiken över landskommunernas finanser inskränkes på
sätt de sakkunniga ifrågasatt. Då emellertid ett stort behov gör sig gällande,
att denna statistik uppställes och publiceras på ett för bedömande
av de olika kommunernas ekonomiska liv mera överskådligt sätt, vore
det önskvärt, att Kungl. Maj:t toge under övervägande ett tillmötesgående
av ett sådant önskemål.»
Den granskning, som de sakkunniga sålunda ägnat de olika av statistiska
centralbyrån ombänderhavda grenarna av den officiella statistiken
och personalbehovet för bearbetandet av det statistiska materialet, har
föranlett de sakkunniga att i avseende å centralbyråns organisation och
personal framlägga de i det följande omförmälda förslagen.
Till en början hava de sakkunniga till närmare behandling upptagit
spörsmålet om tjänsteställningen för cheferna för byråerna eller avdelningarna
och den därmed sammanhängande frågan om byråindelningen inom
centralbyrån.
De sakkunniga hava därvid först erinrat, att de kommit till den uppfattningen,
att tillräckliga skäl icke förelåge för den av aktuarierna förordade
åtgärden att sänka samtliga byråchefsbefattningarna till förste
aktuariebefattningar i lönegraden B 26. Att detta icke borde ske i fråga
om den byråchef, som hade den närmaste ledningen av och ansvaret för
befolkningsstatistiken, syntes vara alldeles uppenbart. Ehuru de sakkunniga
icke velat härutinnan framlägga ett formligt förslag, ansåge de,
att denna chefsplats tvärtom borde omgärdas med sådana kompetensvillkor,
att garantier förelåge att för befattningen vinna en statistiker av
framstående vetenskaplig läggning och verklig forskarbegåvning.
Däremot hava de sakkunniga funnit, att byråchefsbefattningen å finans
-
16 Statsutskottets utlåtande Nr 112.
statistiken såsom överflödig bör indragas och dess nuvarande innehavare
föras på övergångsstat. I fråga om de skäl, som ligga till grund för
detta förslag, torde få hänvisas till de sakkunnigas förut ateigfsna uttalanden
i samband med granskningen av centralbyråns finansstatistiska
arbetsuppgifter.
Beträffande byråchefsbefattningen för andra byrån hava de sakkunniga
varit mera tveksamma. De sakkunniga hava emellertid av skäl, som
finnas återgivna å sid. 53 i statsrådsprotokollet, kommit till den slutliga
uppfattningen, att chefstjänsten å denna byrå borde bibehållas i sin nuvarande
lönegrad ävensom att någon väsentlig ändring i tjänstinnehavarens
nuvarande arbetsområde icke påfordrades.
De sakkunniga, som förordat, att rättsstatistiken utbrytes ur nuvarande
första byrån, hava framlagt följande förslag till fördelning av de statistiska
arbetena i centralbyrån:
Eu avdelning för befolkning sstatistik och valstatistik. (Chef i lönegrad
B 30.)
En avdelning för rättsstatistik och äktenskapsregister. (Chef i lönegrad
B 26.)
En avdelning för jordbruksstatistik, mejeristatistik, fiskeristatistik, statistik
över centralkassorna för jordbrukskredit, fattigvårds- och barnavårdsstatistik
ävensom, för den händelse annan förläggning ej anses lämpligare,
sparbanksstatistik. (Chef i lönegrad B 30.)
En avdelning för kommunal finansstatistik, skattetaxeringar och Årsbok
för Sveriges kommuner. (Chef i lönegrad B 26.)
I fråga om behovet av annan personal än den i chefsställning samt dylik
personals löneförhållanden m. m. hava de sakkunniga anfört, att då inga
avgörande skäl synts de sakkunniga kunna förebringas för en sänkning av
bibliotekariens lönegrad och tjänsteställning, de sakkunniga icke ansett sig
böra föreslå någon ändring i denna tjänst eller beträffande bibliotekariens
uppgifter och arbetsområde. I likhet med vad som genomförts för vissa
andra ämbetsverk hava de sakkunniga beträffande registratorstjänsten i
statistiska centralbyrån föreslagit, att densamma måtte placeras i 14:de lönegraden.
Beträffande vaktpersonalen har någon ändring icke ifrågasatts.
Innan de sakkunniga behandlat frågorna rörande den övriga personal,
som borde uppföras å den ordinarie staten, samt behovet av extia personal,
hava de berört frågan om den ordinarie biträdespersonalens lämpliga uppdelning
i olika grader och placering å löneskalan.
De sakkunniga hava härvid först erinrat om ett uttalande, som gjorts i
de sakkunnigas skrivelse till statsrådet och chefen för finansdepartementet
den 19 oktober 1928 med förslag angående kommerskollegium. De sakkunniga
hade däri framhållit, huru det vid de sakkunnigas undersökningar av
arbetsförhållandena inom olika myndigheter, och särskilt i fråga om ämbetsverk
med företrädesvis statistiska arbetsuppgifter, framgått, att det ofta
Statsutskottets utlåtande Nr 112.
17
nog i praktiken icke vore möjligt att upprätthålla någon bestämd skillnad
i avseende å arbetsuppgifternas kvalitet mellan biträden av olika grader.
Biträden i olika grader vore ofta sysselsatta med göromål av alldeles
samma slag; en mot uppdelningen i avlöningsgrader svarande differentiering
av arbetsuppgifterna efter högre och lägre kvalitet hade med andra ord i
dessa fall icke varit möjlig. De sakkunniga lmde under antydda förhållanden
ifrågasatt, huruvida icke eu revision av biträdesbefattningarnas
avlöningsförhållanden borde komma till stånd, varvid främst borde undersökas
frågan om möjligheten av införande av en normalgrad för samtliga
biträdesbefattningar, med bibehållande av biträdesbefattningar av högre
grad endast i de relativt fåtaliga fall, då det verkligen vore möjligt att
utdifferentiera vissa bestämda göromål av högre kvalitet. Emellertid hava
de sakkunniga ansett sig böra fortfarande vidhålla sin i det ovannämnda
förslaget rörande kommerskollegium intagna ståndpunkt, att förevarande
spörsmål borde upptagas till behandling i ett sammanhang för statsförvaltningen
i dess helhet och då enligt de sakkunnigas mening lämpligen i samband
med den igångsatta utredningen rörande avvecklingen av systemet
med dyrtidstillägg och vissa i sammanhang därmed stående spörsmål. Det
följde härav, att de sakkunniga, i likhet med vad som skedde beträffande
kommerskollegium, vid uppgörande av förslag till personalstat för statistiska
centralbyrån ansett sig i det stora hela böra utgå från de nu rådande förhållandena
i avseende på biträdespersonalens fördelning i lönegrader.
Vid bedömandet av personalbehovet hava de sakkunniga vidare yttrat
oljande:
»Det har i aktuariernas skrivelse framhållits, att handläggningen av de
inre administrativa ärendena i statistiska centralbyrån (personal-, lokal-, inköps-
och kassaärenden) är ganska opraktiskt organiserad, i det ätt dessa
ärenden uppdelats på de tre byråcheferna och för dem medför åtskillig tidsspillan
och intrång i deras rent statistiska verksamhet. De sakkunniga hava
genom iakttagelser och förfrågningar på ort och ställe funnit dessa påståenden
i huvudsak bestyrkta. Med den organisation på fyra avdelningar,
som de sakkunniga föreslagit, skulle det uppenbarligen vara ännu mera
opraktiskt och förorsaka ytterligare omgång, om nämnda ärenden uppdelades
på dessa avdelningars chefer. Och att lägga dem på endera eller bägge
de högre avdelningscheferna i ledamots ställning torde medföra ännu större
olägenheter för deras egentliga verksamhet än vad nu är fallet. Aktuarierna
hava föreslagit en sekreterare i lönegraden B 26 att handhava bl. a.
dessa ärenden. De sakkunniga kunna emellertid icke biträda detta förslag
utan anse, att en tjänsteman i aktuaries grad mycket väl kan omhänderhava
ärendena i fråga och föredraga dem inom centralbyrån. För denna
anordning behöver ingen ny tjänst inrättas. Den nuvarande registratorn
är tillika aktuarie på avdelningen för jordbruksstatistik m. m. och handhaver
där arbetet med sparbanksstatistiken och författandet av dithörande
årsberättelse. Enligt uppgift kräver detta arbete ungefär halva hans tid
och arbetskraft. I och med registratorsgöromålens förflyttning från denne
tjänstemans omedelbara handläggning blir han alltså i stånd att övertaga
nu ifrågavarande göromål med de interna ärendena. En sådan anordning
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 0 samt. 60 häft. (Nr 112.) 2
18
Statsutskottets utlåtande Nr 112.
har synts de sakkunniga så mycket lämpligare, som svårigheter annars uppstå
att finna jämn sysselsättning för denna tjänsteman eller eventuellt någon
annan tjänsteman, vars arbete han eljest kunde tänkas få delvis övertaga.
Att helt indraga nu ifrågavarande aktuarietjänst synes knappast kunna
ifrågasättas.
Registratorsgöromålen kräva enligt uppgift för närvarande cirka 7 månaders
arbete av registratorn och 5 månaders arbete av ett kanslihiträde, alltså
inalles jämnt 12 arbetsmånader. Enligt den hittillsvarande ordningen har
registratorns arbetstid, på sätt ovan nämnts, utfyllts med arbete med sparbanksstatistiken.
Då en registratorsbefattning i 14:e lönegraden inrättas,
synes denna befattnings innehavare lämpligen kunna jämte registratorsgöromålen
utföra de på kansliskrivaren ankommande arbetsuppgifterna å
någon avdelning, förslagsvis finansstatistiska avdelningen. Till följd härav
synes den för finansstatistiska byrån avsedda kansliskrivartjänsten kunna
indragas.
På biblioteket finnes utom förste aktuariebefattningen en aktuariebefattning.
De tillförordnade innehavarna av dessa båda befattningar ägna hela
sin arbetskraft åt biblioteket och arkivet samt därmed sammanhängande
göromål. Dessutom sysselsättes å biblioteket en amanuens under tre månader
och ett skrivbiträde under en halv månad. Det har förefallit de sakkunniga,
att aktuariebefattningen å biblioteket icke utan fördel bör kunna utbytas
mot ett bibliotekstekniskt utbildat och språkkunnigt biträde, som i betraktande
av de nämnda kvalifikationerna torde böra placeras i ll:e lönegraden.
Då en aktuariebefattning inom centralbyrån för närvarande är vakant,
skulle indragningen av aktuarien på biblioteket icke behöva medföra någon
tjänstemans överförande på indragnings- eller övergångsstat.»
Den ordinarie personal, som de sakkunniga funnit vara för statistiska
centralbyråns arbeten för närvarande behövlig, är följande:
Avdelningen för befolkning sstatistik m. m.
1 chef, tillika ledamot i centralbyrån ......................................
1 förste aktuarie..............................................................................
1 kansliskrivare ..............................................................................
8 kanslibiträden .............................................................................
6 kontorsbiträden.............................................................................
1 skrivbiträde .................................................................................
Avdelningen för rättsstatistik m. rn.
1 chef.................................................................................................
1 aktuarie..........................................................................................
1 kansliskrivare ..............................................................................
3 kanslibiträden ..............................................................................
5 kontorsbiträden..............................................................................
Avdelningen för jordbruksstatistik m. m.
1 chef, tillika ledamot i centralbyrån
1 aktuarie..........................................................................................
1 kansliskrivare .............................................................................
2 kanslibiträden ..............................................................................
7 kontorsbiträden.............................................................................
B 30
B 24
B 11
B 7
B 4
B 2
B 26
B 21
B 11
B 7
B 4
B 30
B 21
B 11
B 7
B 4
Statsutskottets utlåtande Nr 112.
Avdelningen för finansstatistik m. m.
19
1 chef .................
1 aktuarie..........
2 kanslibiträden
1 kontorsbiträde
1 skrivbiträde ..
B 26
B 21
B 7
B 4
B 2
Biblioteket.
1 bibliotekarie ........
1 biblioteksassistent
B 24
B 11
Kansli och registratorskontor.
1 aktuarie ...
1 registrator
B 21
B 14
V aktexpeditionen.
1 förste expeditionsvakt
1 expeditionsvakt............
B 7
B 5
I anslutning till denna förteckning hava de sakkunniga yttrat, att alldeles
oavsett den sålunda angivna fördelningen av befattningarna å olika avdelningar,
vilken uppgjorts för beräkningen av personalbehovet, det självfallet
borde stå ämbetsverket fritt att förfoga över personalen i och för dennas
placering till tjänstgöring å den avdelning inom verket, som befunnes med
hänsyn till arbetets behöriga gång lämpligast.
Beträffande den icke-ordinarie och extra personalen hava de sakkunniga
yttrat:
»Utöver denna ordinarie personal har centralbyrån för närvarande en
relativt stor, på de olika avdelningarna fördelad icke-ordinarie personal. Av
extra ordinarie tjänstemän finnas sålunda för närvarande 7 förste amanuenser,
1 andre amanuens och 24 e. o. skrivbiträden. Två av amanuenserna
hava tjänstgjort som t. f. aktuarier, den ene å den vakanssatta aktuarietjänsten,
den andre som vikarie för tillförordnade bibliotekarien å dennes
aktuarietjänst. Genom den föreslagna indragningen av en aktuariebefattning
samt bibliotekariebefattningens återbesättande med ordinarie innehavare
upphöra båda dessa förordnanden. Genom sistnämnda återbesättande skapas
i stället viss befordringsmöjlighet.
Vad slutligen beträffar de extra befattningshavarna är behovet av sådana
mycket växlande; huvudsakligen betingat av de periodiskt återkommande
arbetena med folkräkningar, jordbruksräkningar och valstatistik samt det
eventuellt förefintliga behovet av extra personal för avarbetande av arbetsbalansen.
»
Beträffande anslaget till bibliotekets underhållande, vilket de senaste åren
utgått såsom reservationsanslag å 3,000 kronor, hava de sakkunniga inhämtat,
att härav nära hälften åtginge till inbindning, cirka en fjärdedel till prenumeration
å viktigare statistiska tidskrifter och att sålunda endast omkring
800 kronor återstode för egentliga bokinköp. Ett stort antal, företrädes
-
20 Statsutskottets utlåtande Nr 112.
vis officiella, statistiska publikationer erhölle centralbyrån dock utan särskild
kostnad genom byte. De sakkunniga hade icke för sin del velat nu
föreslå någon höjning av förevarande anslag, men man syntes icke kunna
undgå att finna nämnda anslag otillräckligt att underhålla ett ens någorlunda
fullständigt statistiskt specialbibliotek.
Enligt de sakkunnigas förslag skulle i fråga om de ordinarie befattningarna
i centralbyrån följande förändringar vidtagas:
1 byråchefstjänst (B 30) indrages;
2 förste aktuarietjänster (B 24) uppflyttas till befattningar såsom avdelningschefer
i lönegraden B 26;
1 aktuariebefattning (B 21) utbytes mot en förste aktuarietjänst (B 24);
1 aktuarietjänst (B 21) indrages;
1 registratorstjänst i lönegraden B 14 inrättas;
1 befattning såsom biblioteksassistent i lönegraden B 11 inrättas;
1 kansliskrivartjänst (B 11) indrages.
Då vidare föreståndaren för biblioteket (nu förste aktuarie) enligt de
sakkunniga syntes böra erhålla benämningen bibliotekarie, skulle följaktligen
antalet ordinarie befattningar i statistiska centralbyrån enligt de
sakkunnigas förslag vara bestämt på följande sätt:
Befattning
1 överdirektör ................
2 avdelningschefer (byråchefer)
2 avdelningschefer ............
1 bibliotekarie ................
1 förste aktuarie ..............
4 aktuarier ....................
1 registrator ..................
1 biblioteksassistent ..........
3 kansliskrivare .............
1 förste expeditionsvakt .....
15 kanslibiträden .............
1 exped itionsvakt ...........
19 kontorsbiträden ...........
2 skrivbiträden .............
Lönegrad
A 2
B 30
B 26
B 24
B 24
B 21
. B 14
. B 11
. B 11
. B 7
. B 7
. B 5
. B 4
.B 2
De förändringar i fråga om den ordinarie personalen, som av de sakkunniga
föreslagits, innebure, hava de sakkunniga slutligen yttrat, fullständigt
genomförda, en kostnadsminskning av omkring 11,000 kronor utom
dyrtidstillägg eller inberäknat dyrtidstillägg omkring 12,800 kronor, vartill,
om de sakkunnigas förslag rörande inskränkningar i den kommunala
finansstatistiken genomfördes, en ytterligare, ganska betydande minskning
av avlöningskostnaderna komme.
Statsutskottets utlåtande Nr 112.
21
Sedan i statsrådsprotokollet (sid. 61—75) återgivits statistiska centralbyråns
yttrande över de sakkunnigas förslag angående organisation och
personal, har departementschefen angivit sin ståndpunkt till de föreliggande
frågorna.
Departementschefen har därvid först uttalat, att han i likhet med de
sakkunniga vore av den uppfattningen, att man för närvarande borde
begränsa sig till frågan om statistiska centralbyråns nuvarande arbetsområden
samt om den organisation av centralbyrån, som kunde anses vara
den lämpligaste, under förutsättning att centralbyrån förbleve den myndighet,
till vilken dessa arbetsområden åtminstone under den närmaste framtiden
skulle vara förlagda. Den allmännare frågan angående statistiska
tabell kommissionens fortvaro och inrättande i någon form av en övervakande
myndighet för den officiella statistiken syntes sålunda icke böra upptagas
till behandling i detta sammanhang.
Efter det departementschefen uttalat sin principiella anslutning till de
sakkunnigas mening, att tillräckliga skäl icke förelåge att — såsom verkets
aktuarier föreslagit — sänka samtliga byråchefstjänster till förste aktuariebefattningar
i lönegraden B 26, men att själva byråindelningen med fördel
kunde åtminstone delvis uppgivas, har departementschefen anfört, att han
funne de sakkunnigas organisationsförslag tillgodose de synpunkter, vilka
lämpligen borde anläggas å förevarande spörsmål. Departementschefen har
sålunda gillat de sakkunnigas förslag, att statistiska centralbyrån organiserades
på fyra avdelningar för de olika huvudgrenarna av statistiken, vartill
komme bibliotek och arkiv samt kansli och registratorskontor, ett vart av
dessa arbetsområden företrätt av sin föredragande. Enligt de sakkunnigas
förslag skulle, såsom nämnts, statistikavdelningarna omhänderhava, en befolkningsstatistiken
och valstatistiken, en rättsstatistiken och äktenskapsregistret,
en jordbruksstatistiken m. m. och en den kommunala finansstatistiken
m. m. Avdelningarna för befolkningsstatistiken och valstatistiken samt för
jordbruksstatistiken m. m. skulle förestås av tjänstemän i lönegraden B 30,
de båda övriga avdelningarna av tjänstemän i lönegraden B 26. Biblioteket
och arkivet skulle liksom nu förestås av en befattningshavare i lönegraden
B 24 (bibliotekarie). Härtill komme kansli och registratorskontor med en
aktuarie såsom föredragande för inre administrativa ärenden, vilkas handläggande
alltså skulle avlyftas från ledarna av det egentliga statistiska
arbetet.
Med hänsyn såväl till befolkningsstatistikens betydelse som ock till önskvärdheten
av att som ledare för denna viktiga statistik äga tillgång till en
vetenskapligt och praktiskt-statistiskt väl skolad kraft har departementschefen,
lika med de sakkunniga, funnit, att denna befattning ej borde sättas
i lägre lönegrad än byråchefs. Vidare har departementschefen med hänsyn
till de av de sakkunniga anförda skälen ansett sig böra tillstyrka bibehållande
av byråchefsbefattningen å andra byrån (jordbruksstatistiken m. in.).
Även förslaget att rättsstatistiken skulle utbrytas ur befolkningsstatistiska
Departements
chefens
ståndpunkt.
22
Statsutskottets utlåtande Nr 112.
byrån och jämte äktenskapsregistret bilda arbetsuppgifterna för en särskild
avdelning inom ämbetsverket har vunnit departementschefens anslutning.
Såsom chef för nämnda avdelning borde i enlighet med de sakkunnigas
förslag ställas en tjänsteman i lönegraden B 26.
I fråga om det viktigaste av de sakkunnigas ändringsförslag, nämligen
finansstatistikens omfattning och tjänsteställningen för den befattningshavare,
som skulle hava att leda denna statistik, har departementschefen anfört
följande: »Med avseende härå hava de sakkunniga framhållit, att riksdagen
•— då den på sin tid ansåg huvudvikten ifråga om ämbetsverkets statistiska
arbeten ligga å finansstatistiken och för denna statistik beviljade en byråchefsbefattning
— åsyftade en finansstatistik av betydligt större omfattning och
allmännare innehåll än den kommunala finansstatistik, vartill centralbyråns
dittillsvarande produktion på området i huvudsak inskränkt sig. Även med
den begränsade omfattning finansstatistiken faktiskt fått — nämligen att
mera regelbundet avse endast den kommunala finansstatistiken — hava de
sakkunniga ansett, att ifrågavarande statistik icke för närvarande ger anledning
till odelad tillfredsställelse. Beskaffenheten av kommunernas bokföring
föranleder, att uppgiftslämnandet till denna statistik är förenat med besvär,
omgång och kostnader. Primäruppgifterna lida vidare av ofullständigheter,
vilkas avhjälpande förorsakar ämbetsverket ett mycket omfattande granskningsarbete,
vartill kommer, att felaktigheter likväl i icke ringa omfattning
kvarstå. Besparingssakkunniga ifrågasätta för den skull, huruvida värdet
av den nuvarande officiella statistiken rörande kommunernas finanser verkligen
är så stort, att det uppväger de med denna statistik förenade högst
avsevärda kostnaderna. För landstingens och stadskommunernas del samt de
köpingars vidkommande, som bilda egen kommun, hava besparingssakkunniga
trots betänkligheter likväl funnit mest tillrådligt, att den kommunala
finansstatistiken utan avbrott fortsättes enligt hittillsvarande plan. Vad åter
landskommunerna beträffar se sig besparingssakkunniga på grund av nyss
angivna skäl föranledda att ifrågasätta en sådan begränsning av uppgiftslämnandet
och därmed av arbetet på statistikens färdigställande, att statistiken
inskränkes till de mera summariska uppgifter för de särskilda landskommunerna,
vilka enligt nu gällande anordning publiceras i Årsbok för
Sveriges kommuner.
I sitt utlåtande har statistiska centralbyrån — under hänvisning till de
omständigheter, som föranlett den faktiska utvecklingen av finansstatistiken,
och med framhållande av att den angelägnaste uppgiften inom ämbetsverkets
ifrågavarande avdelning under de senaste åren varit att avarbeta
den balans inom den kommunala finansstatistiken, som förelegat och ofta
påtalats — för sin del förordat, att frågan om en allmän finansstatistiks
utarbetande i en snar framtid upptages till behandling. I avseende å den
kommunala finansstatistikens omfattning har ämbetsverket uttalat en från
de sakkunniga avvikande uppfattning och ansett, att denna statistiks vidmakthållande
i nuvarande omfattning bättre motsvarar statsnyttan än sta
-
Statsutskottets utlåtande Nr 112. 23
tistikens bedrivande i av de sakkunniga förordat stympat skick, trots att
med den senare anordningen avsevärda besparingar kunna göras.
Betydelsen av den kommunala finansstatistiken ur statlig och kommunal
synpunkt har ytterligare understrukits av styrelsen för Svenska landskommunernas
förbund, vilken styrelse förklarat sig icke dela de sakkunnigas
mening, att denna gren av statistiken bör på föreslaget sätt beskäras. Tillika
har styrelsen betonat värdet av uppgiftsskyldigheten till den kommunala
finansstatistiken med hänsyn till att denna skyldighet främjar genomförandet
av en mera tillfredsställande bokföring inom kommunerna.
För egen del är jag icke beredd att nu taga ståndpunkt till den av de
sakkunniga väckta frågan om begränsning av den kommunala finansstatistiken.
Ett sådant ståndpunktstagande är ej heller erforderligt för prövning
av det föreliggande organisationsförslaget. I likhet med de sakkunniga
anser jag nämligen, att det bör vara tillfyllest att, även om denna statistik
bibeliålles i sin nuvarande omfattning, såsom ledare av den kommunala
finansstatistiken ställa en tjänsteman i lönegraden B 26. Statistiska centralbyrån
har ej heller kunnat göra gällande, att det vid den kommunala
finansstatistikens bibehållande i oförändrat skick är ofrånkomligt, att ledaren
har byråchefs ställning. Det är främst med hänsyn till sitt önskemål om
upptagande av en allmän finansstatistik, som centralbyrån förordat ifrågavarande
byråchefsbefattnings kvarblivande. Vad detta centralbyråns förslag
angår må emellertid först framhållas, att detsamma knappast kan anses
äga stöd i den utveckling, som faktiskt ägt rum, en utveckling som lett
till att tidigare företagna, längre gående finansstatistiska undersökningar av
olika skäl icke blivit fullföljda och att arbetet liksom i äldre tid alltjämt
kommit att i huvudsak begränsas till den kommunala finansstatistiken.
Därtill kommer vidare, att vid prövningen av ett organisationsförslag
hänsyn väsentligen bör tagas till de vid tidpunkten för förslagets genomförande
föreliggande arbetsuppgifternas omfattning och beskaffenhet, medan
det synes mindre välbetänkt att härvid bygga på förmodan om ett möjligen
inträdande framtida behov av utvidgningar, rörande vilkas bedömande
fastare hållpunkter saknas. På grund härav finner jag de av centralbyrån
anförda skälen för bibehållandet av den högre placeringen av ledaren för
finansstatistiken icke kunna tillmätas avgörande betydelse, utan tillstyrker jag
besparingssakkunnigas förslag, att ifrågavarande chefsbefattning nedflyttas till
lönegraden B 26 samt att den nuvarande byråchefen föres på övergångsstat.»
Vad angår benämningen å cheferna för avdelningarna, har det icke synts
departementschefen lämpligt att, sedan inom annan gren av statsförvaltningen
numera inrättats befattningar i lönegraden A 2 med titeln avdelningschef,
använda samma benämning på en befattning i en väsentligt lägre lönegrad.
I personalförteckningen för centralbyrån syntes för den skull böra upptagas
två byråchefer i lönegraden B 30 samt — i stället för av de sakkunniga
24 Statsutskottets utlåtande Nr 112.
föreslagna två avdelningschefer i lönegraden B 26 — två förste aktuarier i
sistnämnda lönegrad.
Vad angår ämbetsverkets övriga personalfrågor, har departementschefen
förordat besparingssakkunnigas förslag, att befattningen som aktuarie å
befolkningsstatistiska avdelningen förändras till en förste aktuarietjänst i
lönegraden B 24 på samma avdelning.
Likaså har departementschefen, trots vissa från centralbyrån framförda
betänkligheter, godtagit vad de sakkunniga fastslagit därom, att den för
närvarande vakanssatta förste aktuarietjänsten må få återbesättas under
benämning bibliotekarie samt att en aktuarie utbytes mot en fackmässigt
utbildad biblioteksassistent i lönegraden B 11.
I anslutning härtill har departementschefen anfört följande:
»En följd av sistberörda befattnings inrättande bör i enlighet med de sakkunnigas
förslag bliva, att en aktuarietjänst indrages. Häremot har statistiska
centralbyrån gjort invändning och framhållit, att i fråga om den befolkningsstatistiska
avdelningens ordinarie göromål — inberäknat den med korta intervaller
återkommande valstatistiken — den med avdelningens ledning betrodde
tjänstemannen icke kunde under den tid, då antingen byråchefen eller förste
aktuarien utövar närmaste ledningen av folkräkningen, blott med biträde
av en amanuens och avdelningspersonalen i övrigt bestrida såväl alla
göromål med den årliga befolkningsstatistiken som valstatistiken. Då enligt
centralbyråns uppfattning en viss knapphet på kvalificerad arbetskraft efter
omorganisationen kunde befaras komma att inträda även vid biblioteket, har
centralbyrån ansett full. trygghet för de olika verksamhetsgrenarnas behöriga
upprätthållande icke vinnas, därest denna reduktion av verkets ordinarie
stat komme att äga rum. Till verkets förfogande måste i så fall stå det för
närvarande förefintliga antalet aktuarier.
Vad ämbetsverket i denna del hemställt finner jag mig icke böra biträda.
Den föreslagna nedsättningen av aktuariernas antal från sex till fyra beror,
såsom av det föregående framgår, därpå, att dels en aktuarie å befolkningsstatistiska
avdelningen uppflyttas till förste aktuarie i lönegraden B
24, dels en aktuarie å biblioteket utbytes mot en bibliotekstekniskt utbildad
tjänsteman i lönegraden B 11. Såvitt angår befattningshavarnas antal å
ifrågavarande båda avdelningar göres sålunda genom förslaget icke någon
ändring. Ett bibehållande, på sätt centralbyrån ifrågasätter, av en aktuarie
utöver det föreslagna antalet skulle i själva verket innebära en utvidgning
av den nuvarande organisationen. Behovet av ledare för det valstatistiska
arbetet, som av centralbyrån i detta sammanhang berörts, torde i allmänhet
lämpligen böra prövas vid anvisande av särskilda medel för valstatistikens
utarbetande.
Vid bifall till vad jag ovan förordat skulle alltså centralbyråns ifrågavarande
befattningar bliva två chefer för avdelningar (B 26), en bibliotekarie
Statsutskottets utlåtande Nr 112. 25
(B 24), en förste aktuarie (B 24), fyra aktuarier (B 21) och en biblioteksassistent
(B 11).»
Departementschefen bar vidare anslutit sig till de sakkunnigas förslag,
att registratorsgöromålen i verket skulle uppdragas åt en tjänsteman i lönegraden
B14. Beträffande biträdespersonalens ställning har departementschefen
ej föreslagit annan ändring än att i enlighet med de sakkunnigas
förslag en kansliskrivartjänst måtte indragas. I fråga om vaktpersonalen
har departementschefen lika litet som de sakkunniga funnit anledning föreslå
någon ändring.
Slutligen har departementschefen beträffande övergången till den nya
staten samt beräkningen av anslag för statistiska centralbyrån enligt den
föreslagna organisationsformen anfört följande:
»Vad angår övergången till den nya staten har jag redan föreslagit, att
byråchefen å finansstatistiska byrån skall uppföras å övergångsstat. Denne
byråchef torde även i fortsättningen böra intaga ledamotsställning. Jag utgår
vidare från att förste aktuarien å rättsstatistiska avdelningen samt förste aktuarien
å finansstatistiska byrån komma att uppflyttas till befattningarna
såsom ledare av den rättsstatistiska, respektive den finansstatistiska avdelningen.
Så länge nyssnämnde byråchef kvarstår i tjänsten, torde emellertid
böra anstå med uppflyttningen av förste aktuarien å finansstatistiska byrån.
Härom torde en anmärkning böra fogas till staten. Emellertid synes det
billigt, att därest under ledighet för bemälde byråchef ledningen av den
finansstatistiska avdelningen ombänderhaves av förste aktuarien, denne
genom vikariatsersättning beredes sådan utfyllnad i sina löneförmåner, att
dessa under vikariatstiden motsvara lön i lönegraden B 26. Vad angår placeringen
i löneklass inom denna lönegrad, torde det ankomma på Kungl.
Maj:t att, efter prövning av de på dylik placering inverkande omständigheterna,
bestämma den löneklass, efter vilken avlöningen till den ifrågavarande
befattningshavaren bör utgå. Den av de sakkunniga föreslagna befattningen
såsom förste aktuarie å den befolkningsstatistiska avdelningen
synes böra i vanlig ordning tillsättas. Så torde ock böra ske med befattningen
som bibliotekarie.
Enligt mitt förslag skulle aktuarietjänsternas antal bestämmas till fyra.
Då fem ordinarie innehavare av aktuarietjänst för närvarande finnas i
centralbyrån, synes övergången lämpligen böra ordnas så, att fem aktuarietjänster
tills vidare få kvarstå å ordinarie staten, men att till denna fogas
en anmärkning av innehåll, att en aktuarietjänst är övertalig och vid
inträffande ledighet skall indragas. Emellertid torde man tills vidare kunna
räkna med att befordran till förste aktuarie å befolkningsstatistiska byrån
kommer att ske inom aktuariegraden hos verket, varför medel nu icke torde
behöva äskas för avlönande av flera än fyra aktuarier. Då tre av kansliskrivartjänsterna
i centralbyrån för närvarande äro vakanta, kan den föreslagna
minskningen av antalet dylika tjänster utan vidare genomföras från
och med ingången av budgetåret 1929/1930.
26
Statsutskottets utlåtande Nr 112.
I den ordinarie avlöningsstaten för statistiska centralbyrån för budgetåret
1928/1929 ingå tre poster, en för avlöningar till ordinarie tjänstemän å
228,000 kronor, en för vikariatsersättningar å 27,000 kronor och en för
avlöningar till icke-ordinarie personal in. m. å 29,300 kronor. Det ordinarie
förslagsanslaget till statistiska centralbyrån är uppfört i riksstaten med
sammanlagda beloppet av dessa poster, eller 284,300 kronor.
Beträffande beräkningen av staten för statistiska centralbyrån hava de
sakkunniga föreslagit, att — på sätt under senare år förfarits beträffande
staterna för statsdepartementen och besparingsreglerade centrala ämbetsverk —
det särskilda vikariatsersättningsanslaget må utgå ur staten och samtliga
vikariatskostnader för uppehållande av ordinarie befattningar bestridas från
anslaget till avlöningar till ordinarie tjänstemän. De båda ifrågavarande
anslagsposterna hava hittills för statistiska centralbyråns vidkommande beräknats
på grundval av de faktiskt utbetalade avlöningsbeloppen. Anslaget
för avlöningar till ordinarie tjänstemän torde nu böra omräknas efter de i
allmänhet vedertagna grunderna för bestämmande av departementens och de
centrala ämbetsverkens motsvarande anslag. Då jag förordat de sakkunnigas
förslag till personalförteckning över verkets ordinarie tjänstemän, torde
ifrågavarande anslagspost i staten böra upptagas med det av de sakkunniga
föreslagna beloppet av 232,200 kronor. Härtill kommer ett belopp av
11,500 kronor, avsett till avlöning vid den till uppförande å övergångsstaten
föreslagna byråchefsbefattningen.
I det för centralbyråns verksamhet för innevarande budgetår anvisade
extra reservationsanslaget linnes beräknad en post å 17,400 kronor till förstärkning
av den nyssnämnda, i det ordinarie anslaget för statistiska centralbyrån
ingående posten å 29,300 kronor för avlöningar till icke-ordinarie
personal m. m. I sin framställning om anslagsäskanden för nästkommande
budgetår har centralbyrån hemställt om anvisande av dessa medel och därjämte
om inräknande i det extra anslaget av ett belopp å 5,000 kronor till
avarbetande av balans. På sätt de sakkunniga angivit, har beträffande statsdepartementen
och sådana centrala ämbetsverk, vilka undergått granskning
ur besparingssynpunkt, vidtagits en omläggning av anslagen till avlöningar
till icke-ordinarie befattningshavare. Även beträffande statistiska
centralbyrån syntes, enligt de sakkunnigas mening, en dylik förändring böra
vidtagas, och de sakkunniga förutsätta, att i samband med en omläggning
samtliga medel, som erfordras för den i ämbetsverket normalt behövliga
icke-ordinarie personalen, inräknas i det ordinarie anslaget samt att medel
för anställande av sådana tillfälliga arbetskrafter, som krävas för avarbetande
av balans eller eljest för övergående arbetsuppgifter, anvisas såsom
begränsat anslag på extra stat.
Till vad de sakkunniga sålunda anfört kan jag i princip ansluta mig. Då
emellertid beloppet av anslagsmedel till den icke-ordinarie personalen i avsevärd
utsträckning blir beroende av huruvida och från vilken tidpunkt de
sakkunnigas förslag rörande inskränkningar i den kommunala finansstatisti
-
Statsutskottets utlåtande Nr 112. 27
ken genomföres, liar jag dock icke ansett mig böra nu framlägga förslag
om förändrad beräkning av anslagsmedlen för icke-ordinarie personal, så
mycket mindre som det även av andra skäl — nämligen med hänsyn till
alltjämt förefintlig arbetsbalans, för vars avarbetande reserverade medel
stå till förfogande — ännu möter svårighet att fastslå det normala avlöningsbeloppet
för den icke-ordinarie personalen. Under sådana förhållanden torde
ifrågavarande anslagsmedel, i enlighet med vad centralbyrån alternativt
ifrågasatt, i ärendets nuvarande läge böra beräknas på sätt som skett i
verkets anslagsäskanden för nästkommande budgetår, eller sålunda att i
det ordinarie förslagsanslaget inräknas en post å 29,300 kronor för avlöningar
till icke-ordinarie befattningshavare m. m. samt att å extra stat
anvisas ett belopp av 22,400 kronor. Det synes härvid ej föreligga anledning
att nu göra ändring i avseende å sistnämnda anslags natur, utan
torde anslaget även för nästkommande budgetår böra uppföras såsom reservationsanslag.
»
Anslaget till underhållande av statistiska centralbyråns bibliotek har
uppförts med oförändrat belopp.
I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till
behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 264, inom första kammaren
av herrar H. Åkerberg och A. Thorberg och den andra, nr 407,
inom andra kammaren av herr G. Olsson i Ramsta, vari hemställts, att
riksdagen matte avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 168, samt att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa, att Kungl. Maj:t måtte låta
verkställa den i statsrådsprotokollet den 20 maj 1927 anbefallda utredningen
rörande frågan om centralisation eller decentralisation i förläggningen av
det statistiska arbetet och angående spörsmålet om den officiella statistikens
överledning och för nästa riksdag framlägga de förslag, vartill utredningen
kan föranleda,
dels ock en inom första kammaren av herr T. Julin väckt motion, nr
265, vari hemställts, att riksdagen måtte med anledning av Kungl. Maj:ts
proposition nr 168 besluta, dels att statistiska centralbyråns biblioteks- och
arkivpersonal skall utgöras liksom hittills av en bibliotekarie och en aktuarie,
vilka böra placeras i respektive lönegrad B 26 och B 21, dels att därutöver
å biblioteket för mindre krävande göromål anställes lägre kvalificerad
biträdespersonal.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får
utskottet hänvisa till motionerna.
28
Statsutskottets utlåtande Nr 112.
Utskottets
yttrande.
Ett ämbetsverks organisation bör givetvis icke underkastas förändringar
med mindre några större fördelar i ena eller andra avseendet härigenom stå
att vinna. Är ett förslag till omorganisation icke av den beskaffenhet, att
dess genomförande kan såväl ur administrativ som ekonomisk synpunkt
anses vara för staten fördelaktigt eller eljest främja statens intressen, bör
en rubbning av den bestående organisationen sålunda icke vidtagas.
Med utgångspunkt härifrån har utskottet icke kunnat undgå att ställa
sig något betänksamt mot det förslag, Kungl. Maj:t i nu förevarande proposition
framlagt. Fastslås måste sålunda, att med förslagets genomförande
några nämnvärda besparingar- icke stå att vinna, och huruvida med hänsyn
till statistiska centralbyråns arbetsuppgifter några större fördelar kunna
ernås med den förordade nya organisationen, synes utskottet kunna ifrågasättas.
Vid den granskning, utskottet ägnat förslaget, har utskottet emellertid
efter övervägande kommit till den uppfattningen, att, även om vissa
skäl kunna anföras mot en omorganisation för närvarande av statistiska
centralbyrån, förslagets innebörd dock är av den art, att utskottet ansett sig
icke böra motsätta sig dess genomförande. Ämbetsverket självt har ju ej
heller i huvudsak haft något att erinra mot den föreslagna omorganisationen.
I likhet med departementschefen och 1926 års besparingssakkunniga har
utskottet sålunda ansett, att med frågan om statistiska centralbyråns omorganisation
icke lärer böra anstå, tills de av Kungl. Maj:t år 1927 anbefallda
allmänna utredningsuppgifterna rörande frågan om centralisation
eller decentralisation i förläggningen av det statistiska arbetet och angående
spörsmålet om den officiella statistikens överledning blivit slutförda och i
vederbörlig ordning prövade. Lika med statistiska centralbyrån vill utskottet
dock framhålla angelägenheten av att frågan om en sammanhållande, direktivgivande
och övervakande uppsiktsinstitution för den officiella statistiken
snarast upptages till fortsatt behandling.
Såsom ovan erinrats, är statistiska centralbyrån för närvarande organiserad
på tre byråer, vartill komma bibliotek och arkiv samt registratorskontor.
Av byråerna, som var och en förestås av en byråchef, handlägger
den första byrån ärenden rörande befolkningsstatistiken, rättsstatistiken och
äktenskapsregistret, vartill kommer den intermittenta valstatistiken, andra
byrån jordbruksstatistiken m. m. och tredje byrån den kommunala finansstatistiken
m. m. De inre administrativa ärendena äro fördelade på byråerna.
Enligt Kungl. Maj:ts, av besparingssakkunniga förordade förslag skulle
centralbyrån organiseras på fyra avdelningar för de olika huvudgrenarna
av statistiken eller på en avdelning för befolkningsstatistik och valstatistik,
en avdelning för rättsstatistik och äktenskapsregister, en avdelning för jordbruksstatistik
m. m. samt en avdelning för kommunal finansstatistik m. m.
Härtill skulle komma bibliotek och arkiv samt kansli och registratorskontor.
Avdelningarna för befolkningsstatistiken och valstatistiken samt för jordbruksstatistiken
in. m. skulle förestås av tjänstemän i byråchefs ställning
eller sålunda i lönegraden B 30, de båda övriga avdelningarna av tjänstemän
Statsutskottets utlåtande Nr 112.
29
i lönegraden B 26. Biblioteket och arkivet skulle liksom nu förestås av
en befattningshavare i lönegraden B 24 (bibliotekarie). De inre administrativa
ärendenas föredragning skulle avlyftas från ledarna av det egentliga
statistiska arbetet och anförtros åt en aktuarie.
Den sålunda föreslagna uppdelningen av det statistiska arbetet hos ämbetsverket
har utskottet ansett vara ur organisationssynpunkt förenad med vissa
fördelar, och utskottet får fördenskull förorda, att förslaget liärutinnan må
vinna riksdagens godkännande. Tillräckliga skäl synas ock utskottet anförda
för den föreslagna tjänsteställningen för cheferna för de olika avdelningarna.
I detta sammanhang vill utskottet emellertid hava uttalat, att
utskottet för sin del icke kan ansluta sig till det av besparingssakkunniga
framlagda förslaget om begränsning av flnansstatistiken, såvitt densamma
angår landskommunerna, utan anser utskottet, i likhet med statistiska centralbyrån
och styrelsen för svenska landskommunernas förbund, att med
hänsyn till betydelsen av sagda statistik denna bör bibehållas vid i huvudsak
nuvarande omfattning. Med hänsyn till vad departementschefen i frågan
anfört, synes dock detta förhållande icke böra föranleda till en högre löneställning
för ledaren av statistiken ifråga än den av utskottet nyss förordade.
Vad angår ämbetsverkets övriga personalfrågor, har utskottet, beträffande
först den föreslagna förändringen av befattningen som aktuarie på befolkningsstatistiska
avdelningen till en förste aktuarie tjänst i lönegraden B 24,
funnit de skäl, som anförts till stöd för detta förslag, vara av beskaffenhet,
att utskottet ansett sig böra tillstyrka detsamma.
I fråga om bibliotek och arkiv innebär det föreliggande förslaget, att den
för närvarande vakanssatta förste aktuarietjänsten skulle få återbesättas
under benämningen bibliotekarie samt att den för biblioteket och arkivet
nu avsedda aktuariebefattningen skulle utbytas mot en fackmässigt utbildad
biblioteksassistent i lönegraden B11. I motionen 1:265 har, såsom förut
nämnts, hemställts, att bibliotekariebefattningen måtte uppflyttas till lönegraden
B 26 och att aktuariebefattningen måtte bibehållas ävensom att för
mindre krävande göromål måtte få anställas lägre kvalificerad personal.
Även om utskottet icke kunnat undgå att hysa viss tvekan i fråga om rätta
placeringen av assistentbefattningen, har utskottet dock icke funnit skäl
föreligga för ett frångående av Kungl. Maj:ts förslag beträffande förste
aktuariebefattningen, utan alltså ansett sig jämväl i denna del böra biträda
vad Kungl. Maj;t föreslagit. Utskottet vill framhålla, att ett bibehållande,
på sätt ifrågasatts, av en aktuarie utöver det föreslagna antalet i själva
verket skulle innebära en utvidgning av den nuvarande organisationen.
Kungl. Maj:ts förslag i fråga om omhänderhavande av de interna administrativa
ärendena samt registratorsgöromålen hava ej heller föranlett till
erinran från utskottets sida. Utskottet tillstyrker alltså, att en aktuarie
frigöres från registratorsgöromålen för handläggning av sagda ärenden och
att registratorsbefattningen uppföres i lönegraden B 14. — Till Kungl. Maj:ts
förslag i avseende å biträdes- och vaktpersonalen får utskottet ock ansluta sig.
30
Statsutskottets utlåtande Nr 112.
Då utskottet ej haft något att erinra mot de föreslagna övergångsanordningarna
till den nya staten och beräkningen av de äskade anslagen samt
jämväl i övrigt funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag, får utskottet
alltså hemställa,
I) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande proposition och med avslag å herrar Åkerbergs
och Thorbergs samt herr Olssons i Ramsta motioner,
I: 264 och II: 407, i vad de avse anslag till statistiska
centralbyrån, ävensom med avslag å herr Julins
ovanberörda motion, I: 265,
a) besluta, att antalet ordinarie befattningar i
statistiska centralbyrån skall från och med den 1 juli
1929 vara bestämt på följande sätt:
Befattning
Lönegrad
1 överdirektör.......................................
..................... A 2
2 byråchefer .......................................
..................... B 30
2 förste aktuarier ...............................
..................... B 26
1 bibliotekarie ...................................
.................... B 24
1 förste aktuarie ...............................
..................... B 24
5 aktuarier ...........................................
..................... B 21
1 registrator .......................................
..................... B 14
1 biblioteksassistent ...........................
..................... B 11
3 kansliskrivare ...................................
..................... B 11
1 förste expeditionsvakt ...................
..................... B 7
15 kanslibiträden...................................
..................... B 7
1 expeditionsvakt ...............................
..................... B 5
19 kontorsbiträden ...............................
..................... B 4
2 skrivbiträden ...................................
..................... B 2;
Anm. 1. Så länge en byråchef finnes uppförd å övergångsstat,
skall en av befattningarna såsom förste aktuarie
i lönegraden B 26 kvarstå i lönegraden B 24.
Anm. 2. En av aktuariebefattningarna är övertalig och
skall vid inträffande ledighet indragas.
b) besluta, att å övergångsstat för statistiska centralbyrån
skall från och med den 1 juli 1929 uppföras en
byråchefsbefattning i lönegraden B 30;
c) godkänna följande stater för statistiska centralbyrån,
att tillämpas från och med den 1 juli 1929:
A. Ordinarie avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag ........................................ kronor 232,200
Statsutskottets utlåtande Nr 112.
31
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. in................................ kronor 29,300
Summa förslagsanslag kronor 261,500.
B. övergångsstat.
Avlöning, förslagsanslag ....................... kronor 11,500;
d) minska det ordinarie förslagsanslaget till statistiska
centralbyrån, nu 284,300 kronor, med 11,300 kronor till
273.000 kronor;
e) i riksstaten uppföra ordinarie reservationsanslaget
till bibliotekets underhållande med oförändrat belopp av
3.000 kronor;
f) till upprätthållande av statistiska centralbyråns
verksamhet för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra
reservationsanslag av 22,400 kronor;
samt
II) att herrar Åkerbergs och Thorbergs samt Olssons
i Ramsta förenämnda motioner må i övrigt anses besvarade
genom vad utskottet ovan anfört.
Stockholm den 14 maj 1929.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar A. C. Lindblad, J. L. Widell, O. Bcrgqvist, C. P. V. Nilsson
i Gränebo, C. A. Carlsson i Gävle, P. A. Dahl, K. V. Rydén, N. J. M. Svensson i Kompersmåla,
J. G. Walles, I. Hj. E. Pauli, D. Hansén och K. A. W. Björck; samt
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, C. R. Jansson i Falun, S. Bengtsson
i Norup, O. Olsson i Kullenbergstorp, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson i Blädinge,
A. A.son Törnkvist i Karlskrona, B. F:son Holmgren, E. J. Wigforss, J. Olofsson i Digernäs,
S. Persson i Fritorp och O. E. F. Jårie.
32
Statsutskottets utlåtande Nr 112.
Reservationer:
1) av herrar Widell, Walles, Olsson i Blädinge och Järte, som ansett,
att utskottet bort hemställa,
I) att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts
förevarade proposition och herr Julins ovanberörda motion,
I: 265, samt med avslag å herrar Åkerbergs och
Thorbergs samt herr Olssons i Ramsta motioner, 1:264
och II: 407, i vad de avse anslag till statistiska centralbyrån,
a) besluta, att antalet ordinarie befattningar i statistiska
centralbyrån skall från och med den 1 juli 1929
vara bestämt på följande sätt:
Befattning
Lönegrad
1 överdirektör...................................
......................... A 2
2 byråchefer.......................................
......................... B 30
2 förste aktuarier ...........................
........................ B 26
1 bibliotekarie...................................
.......................... B 26
1 förste aktuarie...............................
........................ B 24
6 aktuarier ........:.............................
......................... B 21
1 registrator......................................
.......................... B 14
3 kansliskrivare ..............................
...................... B 11
1 förste expeditionsvakt.................
.......................... B 7
15 kanslibiträden...............................
.......................... B 7
1 expeditionsvakt ..........................
.......................... B 5
19 kontorsbiträden ..........................
.......................... B 4
2 skrivbiträden ..............................
.......................... B 2;
Anm. 1. Så länge en byråchef finnes
uppförd å övergångsstat,
skall en av befattningarna såsom förste aktuarie i lönegraden B 26
kvarstå i lönegraden B 24.
Anm. 2. En av aktuariebefattningarna
inträffande ledighet indragas.
är övertalig och skall vid
b) besluta, att---lönegraden B 30;
c) godkänna följande stater för statistiska centralbyrån,
att tillämpas från och med den 1 juli 1929:
Statsutskottets utlåtande Nr 112. 33
A. Ordinarie avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag ........................................ kronor 236,200
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m. ................................ » 29,300
Summa förslagsanslag kronor 265,500.
B. övergångsstat.
Avlöning, förslagsanslag ........................ kronor 11,500;
d) minska det ordinarie förslagsanslaget till statistiska
centralbyrån, nu 284,300 kronor, med 7,300 kronor till
277,000 kronor;
e) i riksstaten--- 3,000 kronor;
f) till upprätthållande---av 22,400 kronor;
samt
II) att herrar Åkerbergs och Thorbergs samt Olssons
i Ramsta förenämnda motioner må i övrigt anses besvarade
genom vad utskottet ovan anfört; samt
2) av herrar Nilsson i Gränebo, Björck, Bengtsson i Norup, Olsson i
Kullenbergstorp, Olsson i Blädinge, B. Holmgren, Wigforss och Olofsson i
Digernäs, vilka ansett, att utskottet bort hemställa,
att antalet kanslibiträden hos statistiska centralbyrån ''
bestämmes till 14 och antalet skrivbiträden till 3, att
anslagsposten för avlöningar till ordinarie tjänstemän
bestämmes till 231,400 kronor samt att ordinarie förslagsanslaget
till statistiska centralbyrån förty bestämmes
till 272,200 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 192S. r, samt. 60 häft. (Nr 112.'')
3
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1929:240 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statistiska centralbyrån för budgetåret 1929/1930 m. m. s. 3 i texten