Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående lån till främjande av bostadsproduktionen jämte en i ämnet väckt motion.

1929-05-17 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1929:118, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående lån till främjande av bostadsproduktionen jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 118.

i

Nr 118.

Ankom till riksdagens kansli den 17 mai 1929 kl. 1 e. in.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående lån

till främjande av bostadsproduktionen jämte en i ämnet

väckt motion.

(3:e avd.)

I en till riksdagen avlåten, den 15 mars 1929 dagtecknad proposition,

nr 217, vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, har

Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva,

att för år 1930 må, till beredande av nya lån ur statens bostadslånefond i

huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen i sagda statsrådsprotokoll

angivna grunder, av de till fonden inflytande amorteringarna och

räntorna för år 1929 disponeras ett belopp av högst 3,000,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

I 1922 års proposition angående lån till främjande av bostadsproduktionen

(nr 228 sid. 2) lämnades en sammanfattande översikt över de åtgärder, som

från statens sida vidtagits under åren 1920 och 1921 för att genom direkt

ekonomiskt stöd främja bostadsproduktionen. Motsvarande redogörelser för

de därefter följande åren hava lämnats i propositionerna i ämnet för åren

1923 (nr 62 sid. 2), 1924 (nr 68 sid. 2), 1925 (nr 202 sid. 2), 1926 (nr 153

sid. 2), 1927 (nr 107 sid. 2) och 1928 (nr 84 sid. 2).

År 1928 medgav riksdagen (skrivelse nr 240) i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition nr 84, att för år 1929 finge, till beredande av nya lån ur statens

bostadslånefond, av de till fonden inflytande amorteringarna och räntorna

för år 1928 disponeras ett belopp av högst 2,000,000 kronor.

För bostadslånefondens bildande och ökning ställdes under åren 1920—1924

till förfogande sammanlagt 55,500,000 kronor. För åren 1925, 1926 och 1927

ställdes sedermera till förfogande för det förstnämnda året 8,000,000 kronor

samt för de båda senare åren, i den mån angivna medel därtill kunnat förslå,

8,000,0o0, respektive 6,000,000 kronor. Det för år 1926 verkligen disponibla

beloppet kom att uppgå till 6,900,000 kronor. För år 1928 ställdes

till förfogande 6,000,000 kronor och för år 1929, såsom nyss nämnts, 2,000,000

kronor. För åren 1920—1929 hava sålunda gjorts disponibla för utlåning

ur bostadslånefonden sammanlagt 84,400,000 kronor. Härav har emellertid

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 sand. 65 höft. (Nr 118—120.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 118.

en del utgjorts av amorteringar å tidigare beviljade lån ur fonden. Jämväl

må nämnas, att år 1923 ett belopp av 3,000,000 kronor enligt riksdagens

medgivande fick disponeras för beredande av extra statsbidrag. Beloppet,

som utgick av byggnadsskattemedel, användes till avskrivningar å lån ur

bostadslånefonden, och de icke fullt 3,000,000 kronor, som sålunda tillfördes

fonden, utlånades samma år på nytt. Samtliga av bostadslånefonden disponerade

medel hava erhållits såsom lån från rusdrycksmedelsfonden.

Med avseende å de för år 1929 disponibla lånemedlen hava bestämmelser

meddelats i kungörelsen den 1 juni 1928 (nr 192) angående lån ur statens

bostadslånefond. Bestämmelserna ansluta sig till föreskrifterna i 1927 års

motsvarande kungörelse (nr 231), för vilkens huvudsakliga innehåll redogörelse

lämnades i 1928 års proposition i ämnet (nr 84 sid. 3).

De viktigare bland dessa föreskrifter äro följande:

Lån ur bostadslånefonden kan lämnas för bostadsbyggande i stad, köping

eller annat samhälle, där större bostadsbrist förefinnes eller sådant statsunderstöd

av andra omständigheter är särskilt påkallat. Lån må tillgodokomma

kommun eller, under förmedling av särskild laneförmedlare, bolag,

förening, stiftelse eller enskild person för uppförande av bostadshus, innehållande

en eller flera lägenheter. Lånen skola sa fördelas, att därigenom

särskilt främjas företag av direkt allmännyttig natur eller med anordningar,

som avse att bereda den boende äganderätt eller annan stadigvarande rätt

till bostaden (kommunala eller halvkommunala företag, kooperativa företag,

egnahemsföretag eller liknande). Låneförmedlare må vara vederbörande

kommun samt bolag, förening eller stiftelse, som Kungl. Maj:t lämnat tillstånd

därtill.

Lån må ej, med mindre Kungl. Maj:t på synnerliga skäl lämnar tillstånd

därtill, utgå för större lägenheter än om tre rum och kök eller, där fråga

är om egnahemsbyggnad innehållande allenast en lägenhet, om fyra rum

och kök.

Lån må ej överstiga femtio procent av byggnadskostnaden, tomtkostnaden

däri ej inberäknad, och får — med iakttagande av nyssnämnda belånings
gräns

_ utgå med högst åttatusen kronor för lägenhet. Inteckning, som

lämnas såsom säkerhet för lån, skall ligga inom sjuttiofem procent eller,

där fråga är om stenhus inom stads planlagda område inom åttio procent

av den belånade egendomens värde, i båda fallen med en jämkning av procentsatsen,

som kan betingas av intecknings avrundning till helt hundratal

kronor.

Låneförmedlare må ej av byggnadsföretagare betinga sig strängare lånevillkor

än som gälla i fråga om förmedlarens förbindelse med staten. Härutinnan

göres dock beträffande enskilda laneförmedlare undantag föi de

bidrag till förvaltningskostnader och till täckande av förluster, som förmedlaren

efter Kungl. Maj:ts medgivande må kunna betinga sig av företagaren.

I intet fall må låneförmedlare av företagaren mottaga sådan säkerhet

för lånet, att den sistnämnde förhindras att i skälig omfattning för

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 118. 3

byggnadsföretaget upptaga annut byggnadslån med förmånsrätt framför förmedlarens

fordran.

Lån löper med fem procent ränta från lyftningsdagen och såsom amorteringslån

med amortering från och med ingången av kalenderåret näst efter

det, då lånet utlämnats. Amorteringen jämte ränta å oguldet lånebelopp

utgöres genom en annuitet av tillhopa sex och en halv procent.

Ansökningar om lån ställas till Kungl. Maj:t och ingivas till statens

byggnadsbyrå, som har att till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till fördelning

av lånemedlen.

Efter en redogörelse dels för dispositionen av 1929 års lånemedel (sid.

3—7) dels för en skrivelse från statens byggnadsbyrå den 23 november 1928

i fråga om beredande av medel för lån ur statens bostadslånefond för år

1930 (sid. 7—13) och dels för ett av statskontoret i ämnet avgivet utlåtande,

har departementschefen, med erinran om den för riksdagen framlagda propositionen

med förslag till förordning om Svenska bostadskreditkassan och

om bostadskreditföreningar, i ärendet anfört följande:

»Såsom chefen för finansdepartementet anfört vid framläggandet av nyssnämnda

proposition, torde det av kristidsförhållandena föranledda extraordinära

behovet av bostadsproduktion numera vara praktiskt taget tillfredsställt,

och de kreditbehov, som det nu gäller att tillgodose, kunna sägas

vara av mera normal karaktär. Beträffande hyreshus i allmänhet torde en

direkt statlig kreditgivning icke behöva ifrågalcomma, och även vad bostadsegnahemmen

och bostadskooperationen angår synes utvecklingen hava lett

därhän, att kreditförhållandena böra kunna i största utsträckning ordnas

utan statens direkta långivning. Det normala kreditbehov, som sålunda

förefinnes, torde kunna tillgodoses genom den nya organisationen. Den

genom bostadslånefonden bedrivna verksamheten synes därför böra avvecklas.

Emellertid är det tydligt, att den nya organisationen icke kan omedelbart

komma i funktion. Även om åtgärder för organisationens bildande vidtagas

redan under innevarande år, kan det icke antagas, att densamma kommer

att erhålla någon egentlig omfattning förrän tidigast under år 1930. Den

kan därför i endast ringa utsträckning bliva av betydelse för byggnadsverksamheten

under sistnämnda år. I den mån behov under samma år föreligger

av understöd för denna byggnadsverksamhet, kan detsamma således

icke tillgodoses genom den föreslagna organisationen.

Av byggnadsbyråns utredning framgår, att på flera platser förefinnes en

viss knapphet på bostäder, särskilt smålägenheter, och det måste anses

önskvärt, att åtgärder vidtagas för bostadsproduktionens främjande. Att

behov föreligger av ökade kreditmöjligheter för bostadsbyggande har även

närmare utvecklats av chefen för finansdepartementet vid framläggandet av

omförmälda förslag. Särskilt framträder detta behov i fråga om den kooperativa

byggnadsverksamheten och egnahemsbyggandet, vilka i allt större utsträckning

övertagit tillgodoseendet av de mindre bemedlades bostadsbehov.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande Nr 118.

Med hänsyn härtill synes det mig lämpligt, att den genom bostadslånefonden

bedrivna statliga kreditgivningen fortsättes även för år 1930.

Vad angår storleken av det belopp, som för nu angivna ändamål bör

ställas till förfogande, är det uppenbart, att viss hänsyn bör tagas till den

nya kreditorganisationens tillkomst. Då, såsom nyss anförts, efter det denna

organisation trätt i tillämpning, den statliga långivningen synes böra avvecklas,

bör lämpligen nu viss återhållsamhet iakttagas. På grund härav

torde man icke böra taga i ansprak sa stort belopp, som av byggnadsbyran

föreslagits, eller 4,000,000 kronor. För en inskränkning i det föreslagna beloppet

talar även en annan omständighet. Enligt vad jag inhämtat från

byggnadsbyrån har efter det byrån den 23 november 1928 avgivit förberörda

framställning ytterligare medel blivit disponibla till följd av att beviljade

lån icke utnyttjats. Sålunda liava av denna anledning smärre belopp, den

15 februari 1929 uppgående till sammanlagt omkring 165,000 kronor, blivit

tillgängliga, varjämte Malmö stad återkallat sin ansökan om lån såvitt avser

det belopp, 391,000 kronor, som den 7 december 1928 beviljats staden.

Utöver den summa av omkring 355,000 kronor, som enligt byggnadsbyråns

skrivelse den 23 november 1928 återstod för framtida utlåning, finnas sålunda

disponibla ytterligare omkring 556,000 kronor, eller tillhopa omkring

911.000 kronor. Därest från detta belopp avdragas de belopp, som den 18

januari och den 22 februari 1929 beviljats till förut angivna låneförmedlare,

eller sammanlagt 236,600 kronor, återstår för framtida utlåning omkring

674.000 kronor.

Med hänsyn till det anförda torde det belopp, som erfordras för år 1930,

lämpligen kunna bestämmas till högst 3,000,000 kronor. Detta belopp kan

disponeras av de till fonden inflytande amorteringarna och räntorna för

år 1929.

Vidkommande slutligen lånevillkoren synes anledning saknas att frångå

de grunder, som tillämpats beträffande utlåningen för år 1929. De för

nämnda år gällande bestämmelserna böra därför i huvudsak bibehållas med

de ändringar i fråga om data, som pakallas av sakens natur.»

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till

behandling förehaft en inom andra kammaren av herrar C. L. Larsson i Göteborg

och E. Hage väckt motion, nr 441, vari hemställts, att riksdagen måtte

med anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 217, besluta, att för år

1930 må, till beredande av nya lån ur statens bostadslånefond i huvudsaklig

överensstämmelse med i nämnda proposition angivna grunder, av de till

fonden inflytande amorteringarna och räntorna för år 1929 disponeras ett

belopp av högst 4,000,000 kronor.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får

utskottet hänvisa till motionen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 118. 5

För innevarande års riksdag har — såsom i statsrådsprotokollet erinrats

— Kungl. Maj:t framlagt förslag till förordning om Svenska bostadskreditkassan

och om bostadskreditföreningar m. m. Förslaget i fråga avser att

tillgodose behovet av primär- och sekundärkredit för egnahem samt av

sekundärkredit för bostadskooperationer och för övriga bostadsfastigheter i

städer och andra tätare bebyggda samhällen. Kreditbehovet skall enligt

förslaget tillgodoses genom inrättande av en ny kreditorganisation, som

skall utgöras av en sammanslutning av låntagarna själva och alltså, ehuru

organiserad under statlig medverkan, vara en enskild kreditinrättning.

Såsom departementschefen framhållit, kan emellertid, även om åtgärder

vidtagas för ifrågavarande organisations bildande redan under innevarande

år, det näppeligen kunna tänkas, att densamma kan erhålla någon egentlig

omfattning förrän tidigast under år 1930. Förefinnes behov av understöd

under sagda år för den byggnadsverksamhet, varom fråga är, anser utskottet

för den skull, att den hittills bedrivna långivningen på hithörande

område bör fortsättas. Då av den i ärendet lämnade utredningen framgår,

att åtgärder för bostadsproduktionens främjande alltjämt äro av behovet

påkallade å flera platser inom landet, får utskottet alltså tillstyrka, att långivningen

ifråga må äga rum även under nästkommande år.

Enligt Kungl. Maj:ts förevarande förslag skulle för utlåning, utöver en

disponibel reservation å omkring 674,000 kronor, ställas till Kungl. Maj:ts

förfogande ett belopp av högst 3,000,000 kronor av de till bostadslånefonden

inflytande amorteringar och räntor, under det att motionsvis ifrågasatts,

att beloppet måtte bestämmas till 4,000,000 kronor.

Utskottet har för sin del funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag

och kan alltså icke förorda motionärernas yrkande. Visserligen har utskottet

under ärendets handläggning från socialdepartementet erhållit meddelande,

att av de för ändamålet i fråga hittills anvisade medlen för framtida

utlåning numera återstode allenast omkring 260,000 kronor, men utskottet

har ansett denna omständighet icke böra föranleda till höjning av det av

Kungl. Maj:t ifrågasatta beloppet. Oavsett den ifrågasatta nya kreditorganisationen

för bostadsproduktionen synes beloppet ifråga kunna vara tillfyllest.

Vad lånevillkoren beträffar, synas dessa, i enlighet med vad Kungl.

Maj:t föreslagit, böra bibehållas oförändrade.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition och med avslag å herrar Larssons

i Göteborg och Hages ovanherörda motion, II: 441, i

vad densamma skiljer sig från propositionen, medgiva,

att för år 1930 må, till beredande av nya lån ur

statens bostadslånefond i huvudsaklig överensstämmelse

med av chefen för socialdepartementet i statsrådsproto
-

Utskottets

yttrande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåtande Nr 118.

kollet över socialärenden den 15 mars 1929 angivna

grunder, av de till fonden inflytande amorteringarna

och räntorna för år 1929 disponeras ett belopp av högst

3,000,000 kronor.

Stockholm den 17 maj 1929.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar J. L. Widell, O. Bergqvist, C. P. V. Nilsson i Gränebo,

C. .4. Carlsson i Gävle, K. V. Rydén, .V. J. M. Svensson i Kompersmåla, Oscar Olsson, J. Pålsson,

J. G. Walles, O. A. Ernfors, I. Hj. E. Pauli och K. A. W. Björck; samt

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Rastock, C. R. Jansson i Falun, S. Bengtsson

i Norup, O. Olsson i Kullenbergstorp, L. J. Carlsson-Frosterud, A. Å.son Törnkvist i Karlskrona,

B. F.son Holmgren, E. J. Wigforss, J. Olofsson i Digernäs, S. Persson i Kritorp. O. E.

F. Järte och C. A. Anderson i Storegården.

Reservation:

av herrar Widell, Nilsson i Gränebo, Palsson, Olsson i Kullenbergstorp,

Persson i Fritorp, Järte och Anderson i Storegården, vilka ansett att, med

hänsyn till den avveckling av långivningen å det område, varom fråga är,

för vilken sistlidet års riksdag uttalat sig och då det för utlåning nu avsedda

beloppet borde bestämmas till samma belopp, som beräknats för beredande

av nya lån under år 1929, eller 2,000,000 kronor, utskottet bort hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

proposition och med avslag å herrar Larssons

och Hages ovanberörda motion, II: 441, i vad densamma

skiljer sig från utskottets förslag, medgiva,

att för år 1930 må, till beredande av nya lån ur

statens bostadslånefond i huvudsaklig överensstämmelse

med av chefen för socialdepartementet i statsrådsprotokollet

över socialärenden den 15 mars 1929 angivna

grunder, av de till fonden inflytande amorteringarna

och räntorna för år 1929 disponeras ett belopp av högst

2,000,000 kronor.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1929:235 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående lån till främjande av bostadsproduktionen. s. 5 i texten