Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts under tionde huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag till ersättning åt sjömanshusen jämte i ämnet väckta motioner.

1929-05-17 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1929:119, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts under tionde huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag till ersättning åt sjömanshusen jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

7

Nr 119.

Ankom till riksdagens kansli den 17 maj 1929 kl. 1 e. in.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts under tionde huvudtiteln av

statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag

till ersättning åt sjömanshusen jämte i ämnet väckta

motioner.

(3:e avd.)

I den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen (nr 1) angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1929/1930 har

Kungl. Majrt under tionde huvudtiteln (punkt 28 av det vid propositionen

fogade statsrådsprotokollet över handelsärenden för samma dag) föreslagit

riksdagen att å riksstaten för budgetåret 1929/1930 till ersättning åt sjömanshusen

anvisa ett extra anslag av 162,000 kronor för beredande under år

1929 åt sjömanshusen av skälig ersättning för dem åliggande bestyr med

värnpliktigas inskrivning och redovisning samt för andra dem åvilande

uppgifter för statsverkets räkning.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 67—74 i

statsrådsprotokollet.

Under rubrik »ersättning till sjömanshusen» anvisade riksdagen å extra

stat för vart och ett av åren 1900—1911 ett anslag å 30,000 kronor för

beredande åt sjömanshusen av ersättning för dem åliggande bestyr med

värnpliktigas inskrivning och redovisning samt med utarbetande av sjöfartsstatistiska

uppgifter.

På därom av Kungl. Maj:t i 1911 års statsverksproposition gjord framställning

höjde samma års riksdag anslaget för år 1912 till 40,000 kronor,

vilket belopp sedermera av riksdagen anvisats även för vart och ett av

åren 1913—1920.

I anledning av en vid 1915 års riksdag väckt motion hade emellertid

sagda års riksdag i sin skrivelse nr 175 anhållit, att Kungl. Majrt ville

låta verkställa utredning rörande sjömanshusen i riket, i syfte att dessa

institutioner på ett ändamålsenligare sätt än dittills måtte tillvarataga sjöfolkets

intressen.

I berörda skrivelse anförde riksdagen bland annat: En undersökning

borde företagas rörande sjömanshusens befattning med de värnpliktigas

inskrivning och redovisning, därvid borde beräknas, till vilket belopp kostnaderna

därför ävensom kostnaderna för sjömanshusens förvaltning för

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

övriga statsändamål kunde anses belöpa sig. I samband därmed borde

övervägas, i vad mån ett särskiljande av sjömanshusens understödjande och

förvaltande myndighet kunde äga rum. När en dylik undersökning blivit

verkställd, borde staten omedelbart till sjömanshusen erlägga det årliga

belopp, som kunde befinnas utgöra skälig ersättning för sjömanshusens

arbete för statens räkning. Skulle för värnpliktsärendenas behandling en

centralisering visa sig lämplig, borde givetvis även undersökas, om så kunde

vara förhållandet jämväl för handhavandet av andra uppgifter, som sjömanshusen

hade att fylla.

Efter hörande av kommerskollegium uppdrog Kungl. Maj:t den 30 juni

1916 åt kollegium att med tillhjälp av sakkunniga verkställa den av riksdagen

begärda utredningen ävensom att till Kungl. Maj:t avgiva det förslag,

vartill utredningen kunde föranleda.

Den 18 november 1919 avlämnade de av kollegium tillkallade sakkunniga

betänkande och förslag rörande sjömanshusens omorganisation.

I fråga om antalet sjömanshus förordade de sakkunnigas majoritet en

minskning av antalet sjömanshus från 47 till 31, medan en reservant, som

instämde i förslaget om fullständig indragning av 16 sjömanshus, ansåg,

att av de återstående 31 allenast 12 borde bibehållas som sjömanshus och

19 ombildas till mönstringskontor.

Vad anginge statens förpliktelser i fråga om sjömanshusen uppskattade

de sakkunniga efter en ingående utredning angående sjömanshusens arbetsuppgifter

statens andel däri till 75 procent.

Kommerskollegium, som för egen del då ännu icke tagit ställning till

de sakkunnigas förslag beträffande minskning av antalet sjömanshus, förklarade

sig emellertid finna den av de sakkunniga beräknade proportionen

mellan det statliga och enskilda intresset i sjömanshusens arbetsuppgifter

väl avvägd. Med åberopande härav hemställde kollegium om åtgärder,

syfte att statens bidrag till bestridande av sjömanshusens förvaltningskostnader

under såväl år 1920 som år 1921 måtte bringas att uppgå till 162,000

kronor.

Vid föredragning härav för Kungl. Maj:t den 7 januari 1920 anförde

dåvarande chefen för finansdepartementet, att det vore med tvekan han

toge ståndpunkt till vad kommerskollegium sålunda hemställt. Givetvis

talade mycket starka skäl för att låta med höjande av det till sjömanshusen

utgående anslaget anstå, till dess frågan om sjömanshusens omorganisation

förelåge i färdigberett skick och anslagsbehovet samt grunderna för ersättningen

kunde med säkerhet bedömas. Då departementschefen emellertid av

vad i ärendet förekommit blivit övertygad om, att statsverkets kostnader

icke kunde ställa sig lägre än vad kollegium beräknat, funne han sig likväl

böra biträda kollegii framställning, i vad den avsåge höjning för år 1921

av det till sjömanshusen utgående statsbidraget.

Kungl. Maj:ts i enlighet härmed hos riksdagen gjorda hemställan blev

av riksdagen bifallen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

9

Enahanda anslag, 162,000 kronor, har sedermera anvisats för vart och

ett av åren 1922—1927.

I skrivelse den 23 september 1927 hemställde kommerskollegium, att anslag

för förevarande ändamål måtte till samma belopp, som senast beviljats,

hos riksdagen äskas även för år 1928. I samband härmed ifrågasatte kollegium,

som icke ansett lämpligt att till definitiv prövning upptaga ovannämnda

förslag till omorganisation av sjömanshusen, förrän ställning tagits

till ett av skeppstjänstkommitterade utarbetat förslag angående ordnande av

sjömanspensioneringen, på vissa anförda skiil en provisorisk organisationsändring

av sjömanshusen och föreslog i sådant hänseende indragning från

och med den 1 januari 1929 av 13 sjömanshus samt ny indelning av riket

i sjömanshusdistrikt m. m.

Ifrågavarande av kollegium till indragning föreslagna sjömanshus voro

de i Piteå, Skellefteå, Hudiksvall, Uppsala, Södertälje, Söderköping, Linköping,

Vadstena, Jönköping, Ronneby, Falkenberg, Kungälv och Lidköping

befintliga.

De av kommerskollegium anförda skälen för indragning av visst antal av

de nuvarande sjömanshusen voro i korthet följande.

Under årens lopp hade olägenheter alltmera gjort sig märkbara i fråga

om bibehållandet av en del av de mindre sjömanshusen. Sålunda hade det

i ett flertal fall visat sig svårt att annorledes än efter flera påstötningar

kunna förmå vederbörande sjömanshusdirektion att avgiva svar å kollegii

skrivelser eller att avlämna föreskrivna periodiska uppgifter till kollegium.

I vissa fall hade antydda missförhållanden sin orsak i bristande lämplighet

hos vederbörande sjömanshusombudsman, en omständighet som åter givetvis

hade samband med svårigheten att till den jämförelsevis obetydliga avlöning,

som därvid kunde förekomma, förvärva lämplig kraft för befattningen som

ombudsman. Kollegium hade vidare på senare år vid ett par tillfällen

mottagit klagomål från vederbörande militära myndigheter över att vid

vissa mindre sjömanshus vederbörandes skyldigheter i avseende å de värnpliktigas

redovisning uraktlåtits, och hade dylikt klagomål utgjort en bidragande

orsak till ombyte av innehavare av ombudsmansbefattning. Även

inom socialstyrelsen förelåge mindre gynnsamma erfarenheter i fråga om

de mindre sjömanshusens förmåga eller vilja att tillhandagå med föreskrivna

uppgifter.

På grund av sjömanshusens stora antal vore vidare organisationen ganska

tungrodd, vilket bland annat framträdde vid skriftväxling och genom svårigheten

för kollegium att genom inspektion på ort och ställe underkasta vederbörande

erforderlig kontroll.

På grund av att ombudsmansbefattningarna särskilt vid de minsta sjömanshusen

av naturliga skäl hade karaktären av bisysslor, hade slutligen

jämförelsevis täta ombyten av innehavare å befattningarna i fråga blivit

följden, ett förhållande som icke kunnat undgå att inverka menligt på

tjänstens utövande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

Genom en indragning av åtminstone flertalet av de mindre sjömanshusen

skulle de nyss antydda olägenheterna i väsentlig grad bortfalla. Samtidigt

därmed skulle vinnas en stor fördel i avseende å en av sjömanshusens viktigare

funktioner, nämligen understödsutdelningen. Den höjning av statsbidraget

från 40,000 kronor till 162,000 kronor, som under senare år provisoriskt

genomförts i avbidan på eventuell ytterligare höjning, hade visserligen

möjliggjort väsentliga förbättringar i nu ifrågavarande avseende. Men

det stode för kollegium fullt klart, att en viss centralisering av sjömanshusen

och deras verksamhet i förevarande avseende skulle kunna verka

mycket gagneligt. Genom av kollegium utfärdade anvisningar rörande

sjömanshusens understödsverksamhet hade det under de senare årens lopp

lyckats att genomdriva en viss utjämning de olika sjömanshusen emellan

och förbättringar i övrigt i vad anginge understödsutdelningen och kapitaltillgångarna.

Emellertid kvarstode ännu åtskilliga ojämnheter, som det

vore önskvärt få undanröjda. Detta skulle underlättas, om ett antal mindre

sjömanshus, där understödsutdelningen och även annan verksamhet visat sig

spela mindre roll, indroges och deras kapitaltillgångar finge komma andra

sjömanshus tillgodo, samtidigt som hela organisationen bleve lättare att

överblicka och handhava.

Vid anmälan den 4 januari 1928 av berörda anslagsäskande anförde chefen

för handelsdepartementet bland annat, att, då icke heller han kunde finna, att

de nyssnämnda ej slutligt lösta spörsmålen utgjorde något hinder mot vidtagande

av vissa förenklingar och förbättringar i sjömanshusens organisation,

det vore hans avsikt att framdeles framlägga kollegii därutinnan gjorda

förslag till Kungl. Maj:ts prövning.

I sin skrivelse nr 10 A framhöll emellertid riksdagen såsom sin mening, att,

oaktat det vore önskvärt, att dylika förenklingar, så snart ske kunde, bleve

genomförda, det icke syntes riksdagen lämpligt att, innan slutlig ståndpunkt

kunnat tagas till omorganisationsfrågan i hela dess vidd, för det dåvarande vidtaga

indragning av vissa sjömanshus m. m. Riksdagen kunde sålunda icke dela

kommerskollegii av departementschefen förordade förslag därutinnan. Vad

anginge storleken av statsbidraget, hade riksdagen ansett sig böra upptaga

detsamma med oförändrat belopp.

Vid anmälan den 8 juni 1928 av riksdagens nyssnämda skrivelse har

Kungl. Maj:t i överensstämmelse med ett av kommerskollegium avgivet

förslag i ämnet meddelat beslut om det å riksstaten för budgetåret 1928/1929

beviljade anslagets fördelning på följande sätt:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

11

Till sjömanshuset i

Kronor

Falkenberg ..................

.......... 400

Gävle ..........................

........ 4,500

Göteborg .....................

.......... 23.600

Halmstad.......................

.......... 5,600

Haparanda ...................

.......... 100

Hudiksvall ...................

.......... 100

Hälsingborg...................

.......... 9,000

Härnösand ...................

.......... 2,500

Jönköping ..................

.......... 100

Kalmar..........................

.......... 8,000

Karlshamn ..................

.......... 10,000

Karlskrona ..................

.......... 2,700

Karlstad ......................

.......... 400

Kristianstad ..............

.......... 1,400

Kungälv ......................

.......... 300

Landskrona..................

.......... 2,800

Lidköping ..................

.......... 800

Linköping ..................

.......... 100

Luleå ...........................

.......... 800

Lysekil...........................

.......... 1,500

Malmö ..........................

.......... 3,000

Marstrand ..................

.......... 7,000

Norrköping...................

.......... 2,000

Nyköping......................

.......... 2,500

Till sjömanshuset i

Kronor

Oskarshamn ..............

7,500

Piteå ..........................

500

Ronneby .......................

..... 100

Simrishamn ..............

......... 5,500

Skellefteå ...................

......... 100

Stockholm ...................

......... 4,500

Strömstad ...................

......... 10,400

Sundsvall ...................

......... 2,000

Söderhamn...................

......... 1,600

Söderköping ...............

......... 100

Södertälje ...................

900

Sölvesborg ...................

......... 2,500

Trälleborg ...................

......... 1,300

Uddevalla ...................

......... 15,100

Umeå ...........................

......... 400

Uppsala .......................

......... 100

Vadstena.......................

......... 100

Varherg .......................

......... 1,500

Visby ...........................

......... 7,000

Västervik ...................

......... 10,700

Västerås .......................

......... 300

Ystad ...........................

500

Örnsköldsvik ...............

......... 100

Summa kronor 162,000.

Vid anmälan av förevarande anslagsäskande har departementschefen anfört,

hland annat, följande:

»I likhet med min företrädare i ämbetet hyser jag den uppfattningen, att

det vore i hög grad att beklaga, om icke en partiell reform av sjömanshusväsendet

skulle kunna redan nu genomföras utan att man avvaktar utgången

av den tämligen vittutseende och svåröverskådliga pensioneringsfrågan. Jag

tillåter mig erinra om att 1915 års riksdag direkt givit uttryck åt samma

tankegång, då den i sin skrivelse nr 175 anförde, att förverkligandet av ds

önskemål, som av riksdagen framhållits nämligen ökat statsbidrag till sjömanshusens

förvaltningskostnader samt utjämning och förbättring av sjömanshusens

understödsverksamhet, icke borde fördröjas av en utredning av pensionsfrågan

och densammas slutliga lösning.

Visserligen synes 1928 års riksdag, på sätt framgår av ovan åberopade

skrivelse nr 10 A, i viss mån hava intagit en annan ståndpunkt till frågan.

Av den diskussion, som fördes i andra kammaren vid ärendets behandling

— i första kammaren förekom icke någon debatt — torde emellertid framgå,

att man icke i och för sig hyste några betänkligheter mot att redan nu

företaga förenklingar i sjömanshusväsendets organisation, något som näppe
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

Utskottets

yttrande.

ligen är möjligt ntan indragning av ett visst antal av de bestående sjömanshusen,

men däremot ansåg det angeläget att frågan om disponerandet av de

nu befintliga fonderna noggrant prövades särskilt i ändamål att förhindra,

att några berättigade intressen härutinnan bleve förbisedda.

I anslutning härtill är det min avsikt att, innan indragningsfrågan förelägges

Kungl. Maj:t till avgörande, underkasta särskilt denna del av frågan

en noggrann prövning och därjämte även att undersöka, huruvida icke med

hänsyn till ändrade förhållanden eller särskilda omständigheter ett eller

annat av de utav kommerskollegium till indragning föreslagna sjömanshusen

tillsvidare bör bibehållas.

Beträffande storleken av statsbidraget tillstyrker jag, att detsamma även

för nästkommande budgetår upptages med samma belopp som under de

senaste åren utgått eller 162,000 kronor.»

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft två motioner, väckta inom riksdagens andra kammare,

den ena, nr 121, av herr A. Törnkvist i Karlskrona och den andra, nr 136,

av herr A. Andersson i Falkenberg.

I den förstnämnda motionen har hemställts, att riksdagen måtte, i samband

med beviljandet av ett anslag av 162,000 kronor som ersättning åt

sjömanshusen, uttala, att det synes riksdagen att med indragning av sjömanshus

bör anstå, intill dess riksdagen blir satt i tillfälle att i ett sammanhang

behandla frågorna om sjömanshusens verksamhet.

I den senare motionen har föreslagits, att riksdagen måtte besluta, att

Kungl. Maj:ts förslag i dess proposition nr 1 under tionde huvudtiteln,

punkt 28, evad det berör indragning av Falkenbergs sjömanshus, icke måtte

av riksdagen bifallas.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får utskottet

hänvisa till motionerna.

Såsom ovan erinrats, framhöll sistlidet års riksdag i sin skrivelse nr 10 A,

att, oaktat det vore önskvärt, att förenklingar i sjömanshusens organisation,

så snart ske kunde, bleve genomförda, det icke syntes riksdagen lämpligt

att, innan slutlig ståndpunkt kunnat tagas till omorganisationsfrågan i hela

dess vidd, för det dåvarande vidtaga indragning av vissa sjömanshus m. m.

Anledning för ett frångående av denna uppfattning synes utskottet i princip

icke heller nu föreligga, dock att utskottet med hänsyn till gjorda påtalanden,

att verksamheten vid vissa sjömanshus icke fullgöres på ett tillfredsställande

sätt, ansett, att i dylika fall skäl förefinnas för verksamhetens

nedläggande.

Vad beträffar storleken av det för sjömanshusen för nästkommande budgetår

äskade anslaget, har detsamma synts utskottet böra upptagas med

samma belopp, som under senare åren beviljats, eller 162,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

13

a) att riksdagen må å riksstaten för budgetåret 1929/

1930 till ersättning åt sjömanshusen anvisa ett extra

anslag av 162,000 kronor för beredande under år 1929

åt sjömanshusen av skälig ersättning för dem åliggande

bestyr med värnpliktigas inskrivning och redovisning

samt för andra dem åvilande uppgifter för statsverkets

räkning;

b) att herr Törnkvists i Karlskrona ovanberörda

motion, II: 121, må anses besvarad genom vad utskottet

ovan anfört; samt

c) att herr Anderssons i Falkenberg motion, 11:136,

likaledes må anses besvarad genom vad utskottet ovan

anfört.

Stockholm den 17 maj 1929.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Närvarande: es under utlåtande nr 118.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1929:236 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts under tionde huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag till ersättning åt s. 6 i texten