Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under femte huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till socialdepartementets avdelning av Kungl. Maj-.ts kansli.
1929-05-21 · 6 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 2 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1929:123, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under femte huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till socialdepartementets avdelning av Kungl. Maj-.ts kansli.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 123.
1
Nr 123.
Ankom till riksdagens kansli den 21 maj 1929 kl. 2 e. ni.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under femte huvudtiteln gjorda framställning
angående anslag till socialdepartementets avdelning
av Kungl. Maj-.ts kansli.
(3:e avd.)
I den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen (nr 1) angående
statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1929/1930 har Kungl.
Maj:t under femte huvudtiteln (punkt 1 av det vid propositionen fogade
statsrådsprotokollet över socialärenden samma dag) föreslagit riksdagen att
dels godkänna det av departementschefen i sagda statsrådsprotokoll förordade
förslaget till ordinarie avlöningsstat för socialdepartementet, att tilllämpas
från och med budgetåret 1929/1930;
dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning
av Kungl. Maj:ts kansli, nu 245,500 kronor, med 3,000 kronor till 248,500
kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 7— 20 i
statsrådsprotokollet.
I 1926 års statsverksproposition framlades för riksdagen förslag om indragningar
av personal i statsdepartementen in. m. i syfte huvudsakligen
att ernå besparingar i förvaltningskostnaderna. De allmänna uttalandena
angående de tilltänkta indragningarnas innebörd gjordes av chefen för finansdepartementet
(se nämnda statsverksproposition, Utgifterna: för flera huvudtitlar
gemensamma frågor, punkt 1). Under vederbörande huvudtitlar framlade
departementscheferna de specialförslag rörande reducering av personalbeståndet,
som i anslutning till de allmänna principerna ansågos kunna komma
till verkställighet inom de särskilda departementen.
Beträffande socialdepartementet innebar det under femte huvudtiteln
(punkt 1) framlagda förslaget, att i avseende å de ordinarie tjänster, vilka
tillsättas genom fullmakt eller konstitutorial, följande reduceringar skulle
vidtagas, nämligen av kansliråd från 5 till 3, av förste kanslisekreterare från
6 till 4, av andre kanslisekreterare från 4 till 3, av kanslibiträden från 3 till
2 och av expeditionsvakter likaledes från 3 till 2. Sammanlagt skulle sålunda
minskningen av antalet dylika tjänster utgöra 7, därav 2 kanslirådstjänster.
Bihang till riksdagens protokoll 132,9. 6 samt. 68 Imf t. (Nr 123.)
1066 2a
opaginerad Kontrollera mot PDF
2
Statsutskottets utlåtande Nr 123.
Av de till indragning föreslagna två kanslirådstjänsterna avsåg den ena
befattningen såsom föreståndare för departementets regeringsrättsbyrå; indragningen
av denna tjänst — ävensom av en förste kanslisekreterarbefattning
— sammanhängde med de ändringar beträffande föredragningen i regeringsrätten,
vilka ingingo såsom ett led i Kungl. Maj:ts förevarande organisationsförslag.
Den andra kanslirådsbefattningen ansågs kunna uteslutas
såsom följd av samtidigt ifrågasatt decentralisering i lämplig omfattning av
handläggningen av vissa ärenden samt under förutsättning av viss omgruppering
av ärendena mellan departementets byråer. Vidkommande decentraliseringen
framhölls, att inom socialdepartementet påginge utredning angående
möjligheten av att till medicinalstyrelsens avgörande överlämna frågor
om utnämning av provinsialläkare och överläkare vid hospital och asyler
samt om tilldelande av apoteksprivilegier. Därutöver ansågos eu del grupper
av såväl till sin art som med avseende å handläggningens omfattning mindre
betydande ärenden kunna avskiljas från Kungl. Maj.ts handläggning.
I den skrivelse (nr 245), vari 1926 års riksdag anmälde sina beslut i anledning
av Kungl. Maj:ts förenämnda organisationsförslag jämte i ämnet
väckta motioner, anförde riksdagen beträffande de av Kungl. Majit sålunda
för socialdepartementets del ifrågasatta decentralisationsåtgärderna, att riksdagen
med anledning av den igångsatta utredningen icke velat för det dåvarande
uttala något omdöme om desamma. Riksdagen hade emellertid icke
kunnat undgå att ställa sig något tveksam gentemot omfattningen av de
föreslagna personalindragningarna, allra helst som riksdagen icke på frågans
dåvarande stadium vore fullt övertygad om lämpligheten av samtliga de åtgärder
till lättande av arbetsbördan, som man i form av decentralisation
avsett skola vidtagas. Särskilt gällde detta i fråga om utnämning till högre
tjänster. Efter övervägande av de på saken inverkande omständigheterna
hade riksdagen likväl icke, med undantag för vad sålunda anförts beträffande
vissa utnämningsfrågor ävensom för frågor om tilldelande av apoteksprivilegier,
velat motsätta sig Kungl. Maj:ts förslag, i avseende å vilket riksdagen
icke funnit skäl vidtaga annan avvikelse än som följde av riksdagens
— från Kungl. Maj:ts förslag i viss omfattning avvikande — beslut i fråga
om regeringsrättsföredragningens anordnande, nämligen att den av Kungl.
Maj:t föreslagna ordinarie staten för socialdepartementet utökades med en
förste kanslisekreterarbefattning.
Riksdagens beslut innebar överförande å övergångsstat av bland annat två
kanslirådstjänster inom socialdepartementet. Då Kungl. Maj:t genom brev
den 18 juni 1926 fastställde av riksdagen godkända avlönings- och övergångsstater
för departementet, vidtog Kungl. Maj:t emellertid, med stöd av riksdagens
bemyndigande beträffande övergången till den nya organisationen,
liärutinnan den ändringen, att endast en kanslirådsbefattning överfördes till
övergångsstat, medan den andra tjänsten överflyttades till indragningsstat.
Den befattningshavare, som överfördes till övergångsstat, var enligt av Kungl.
Maj:t i samma brev meddelat beslut kanslirådet å departementets dåvarande
andra byrå — byrån för hälso- och sjukvårdsärenden.
Statsutskottets utlåtande Nr 123.
3
I avseendo å departementets ordinarie personal har efter år 1926 icke
vidtagits annan ändring än att i samband med 1927 års riksdags beslut angående
viss omändring beträffande statsdepartementens registratorstjänster
in. in. den dåvarande registratorstjänsten i departementet från och med den
1 juli 1927 överflyttats till övergångsstat.
Nu gällande stater för socialdepartementet, vilka enligt beslut av 11128
års riksdag tillämpas från och med ingången av budgetåret 1928/1929, äro
av följande utseende:
A. Ordinarie avlöningsstat.
* ... ■ .... t . . Kronor.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............................ 175,200
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. in., förslagsanslag 45,200
Ersättning till sakkunniga biträden åt statens inspektör för fattigvård
och barnavård............................................................................ 6,000
Summa kronor 226,400
B. Övergångsstat.
Avlöningar, förslagsanslag........................................................... kronor 19,100
I enlighet härmed är det ordinarie förslagsanslaget till departementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli i riksstaten för budgetåret 1928/1929 uppfört
med ett belopp av 245,500 kronor.
Efter den år 1926 genomförda personalorganisationen handläggas socialdepartementets
mål och ärenden — frånsett de till statssekreterarens avdelning
och regeringsrättsbyrån hörande — å tre byråer, nämligen byrån för
sociala ärenden i allmänhet samt ärenden angående hälso- och sjukvård,
byrån för lantregering och kommunala ärenden samt byrån för fattigvårdsocli
barnavårdsärenden. Av dessa byråer har byrån för lantregering och
kommunala ärenden — oaktat kraftigt ökad arbetsbörda, bland annat på grund
av att enligt regeringsrättens beslut till behandling av Kungl. Maj:t i statsrådet
överförts de talrika besvärsmålen angående länsstyrelses beslut rörande
lön åt fjärdingsman — samma ordinarie personal, frånsett biträdespersonal,
som före omorganisationen, nämligen 1 kansliråd, 1 förste kanslisekreterare
och 1 andre kanslisekreterare. Å fattigvårds- och barnavårdsbyrån
är motsvarande personal ävenledes densamma som före personalindragningarna,
nämligen 1 kansliråd, tillika statens fattigvårds- och barnavårdsinspektör,
samt 1 förste kanslisekreterare, tillika assistent hos nämnde inspektör.
Till följd av det starkt växande arbetet å sistnämnda byrå — orsakat
icke minst av den ökade omfattning, vari råd, upplysningar och yttranden
inhämtas från inspektionen — har förutom byråns vanliga personal en av
departementets andre kanslisekreterare under senare tid haft sin huvudsakliga
tjänstgöring förlagd till denna byrå. Yad angår byrån för sociala ärenden
i allmänhet samt hälso- och sjukvardsärenden, består denna för närvarande
i realiteten av tva självständigt arbetande avdelningar med var sin chef, i
det att den ena — för sociala ärenden i allmänhet — förestås av ett kansliråd
å ordinarie stat, medan den andra — för hälso- och sjukvårdsärenden —
4
«''Statsutskottets utlåtande Nr 123.
står under ledning av det å övergångsstat uppförda kanslirådet. Dessa två
avdelningar motsvara alltså i själva verket de båda förutvarande byråerna
för sociala ärenden i allmänhet samt för ärenden angående hälso- och sjukvård.
Medan de två byråerna före omorganisationen vardera disponerade
1 förste och 1 andre kanslisekreterare, är byråpersonalen däremot för närvarande
reducerad till 1 förste kanslisekreterare, indelad till tjänstgöring å
förenämnda avdelning för sociala ärenden i allmänhet, samt 1 andre kanslisekreterare
med arbetsuppgifter hänförliga till hälso- och sjukvårdsärenden.
Nyss avsedda, å övergångsstat kvarstående kansliråd uppnår i början av
nästkommande budgetår pensionsåldern, i följd varav till övervägande nu
upptagits frågan, huru beredningen och föredragningen av ärendena angående
hälso- och sjukvård i fortsättningen bör ordnas. Av skäl, som finnas angivna
å sid. 10—13 i statsrådsprotokollet, har departementschefen ansett
ofrånkomligt, att medicinalärendena i fortsättningen handläggas å en särskild
byrå under en egen byråchef, ehuru man åtminstone tills vidare syntes
kunna åtnöja sig med den reducerade byråpersonal i övrigt som efter 1926
års tjänstindragningar står till förfogande.
Då det emellertid möjligen kan ur olika synpunkter anses önskvärt att
under ännu någon tid inhämta erfarenhet angående lämpligheten av den
nuvarande byråorganisationen, i vad den avser handläggningen av sociala
ärenden i allmänhet samt av hälso- och sjukvårdsärenden, och följaktligen
även dröja med uppförandet å departementets ordinarie avlöningsstat av
en kanslirådstjänst såsom ersättning för den nu å övergångsstat uppförda
kanslirådsbefattningen, har departementschefen ansett sig böra ifrågasätta
ett fortsatt bibehållande även under nästkommande budgetår av nuvarande
personalorganisation. Detta förutsätter emellertid, att förenämnda, till övergångsstat
överförda kansliråd efter uppnådd pensionsålder kvarstår i tjänst
under nämnda budgetår. Härtill torde ifrågavarande befattningshavare —
vilken såvitt nu kan bedömas uppfyller de i gällande pensionslag stadgade
förutsättningarna för befattningshavares kvarstående i tjänst efter uppnådd
pensionsålder — vara villig.
Därest nyss avsedda kansliråd skulle hava avgått vid uppnådd pensionsålder,
hade övergångsstatens slutsumma nu kunnat minskas. På grund av
den uppfattning, departementschefen haft i fråga om sättet för medicinalärendenas
handläggning under närmaste framtiden, har departementschefen
emellertid funnit sig böra utgå från att någon ändring av departementets
övergångsstat icke sker under nästa budgetperiod. A andra sidan har, trots
vad som anförts rörande arbetskrafternas otillräcklighet enligt gällande
ordinarie stat, under förutsättning att den sålunda avsedda anordningen
läte sig genomföra, någon höjning av sistnämnda stat ansetts icke behöva
ifrågasättas.
Emellertid har av annan anledning eu ändring i socialdepartementets
ordinarie avlöningsstat ifrågasatts från och med nästkommande budgetår.
Detta har skett i samband med ett av statens inspektör för fattigvård och
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 123.
barnavård uti skrivelse den 22 september 1928 framlagt förslag om anordnande
av särskild kontroll m. in. i avseende å spädbarnshem och förlossningshem,
för vilket förslag redogörelse lämnats å sid. 13—18 i statsrådsprotokollet.
Till beredande av ersättning för inspektions- och upplysningsarbete
i ifrågavarande hänseende har beräknats ett belopp å 3,000 kronor,
att utgå från den i departementets ordinarie avlöningsstat upptagna anslagsposten
till ersättning till sakkunniga biträden åt nyssnämnda inspektör.
Posten i fråga har sålunda höjts med sagda belopp eller från 6,000 till 9,000
kronor.
Vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag skulle alltså socialdepartementets
ordinarie avlöningsstat från och med budgetåret 1929/1930 erhålla följande
utseende:
Kronor.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............................. 175,200
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. in., förslagsanslag 45,200
Ersättning till sakkunniga biträden åt statens inspektör för fattigvård
och barnavård ...................................................................................... 9,000
Summa kronor 229,400
Övergångsstaten skulle bliva oförändrad med ett slutbelopp av 19,100
kronor.
I anslutning till berörda ökning av avlöningsstatens slutsumma har även
anslaget till departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli höjts, nämligen
från 245,500 till 248,500 kronor.
Såsom ovan nämnts, är den av Kungl. Maj:t äskade förhöjningen av förevarande
anslag föranledd av det förslag om anordnande av särskild kontroll
m. m. i avseende å spädbarnshem och förlossningshem, Kungl. Maj:t under
förevarande punkt framlagt.
Utskottet behjärtar de synpunkter, som föranlett ifrågavarande anslagsäskande.
De bristfälligheter beträffande tillsynen av enskilda spädbarnsoch
förlossningshem, som genom den i statsrådsprotokollet omförmälda undersökningen
bragts i dagen, torde mana till, att omedelbara åtgärder för undanrödjande
av dessa missförhållanden vidtagas. Utskottet håller sålunda före,
att undersökningen ifråga skyndsamt bör slutföras och att erforderliga föreskrifter
böra åvägabringas i syfte att uppnå en fortlöpande betryggande
kontroll å ifrågavarande område. Enligt utskottets mening tala starka sakliga
skäl för att de fortsatta undersökningarna och bearbetningen av dessas resultat
bedrivas under nära samverkan mellan medicinalstyrelsen samt statens
inspektör för fattigvård och barnavård.
Mot storleken av det för ändamålet ifråga beräknade beloppet synes utskottet
icke vara något att erinra. Med hänsyn till anslagsbehovets tillfälliga
karaktär anser utskottet emellertid, att beloppet bör utgå såsom ett
extra anslag, att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande och användas på sätt
Kungl. Maj:t finner lämpligt.
Utskottets
yttrande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
6
Statsutskottets utlåtande Nr 123.
I avseende å den framtida fortlöpande kontrollen vill utskottet slutligen
liava uttalat, att densamma med hänsyn till beskaffenheten av den verksamhet,
som skall bliva föremål för övervakning, torde böra normalt genomföras
med anlitande av vederbörande tjänsteläkare efter direktiv från medicinalstyrelsen.
Under hänvisning till vad sålunda anförts och då utskottet icke haft
något att erinra mot vad Kungl. Maj:t i övrigt under förevarande punkt
föreslagit, får utskottet hemställa,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
förslag
a) upptaga det ordinarie förslagsanslaget till socialdepartementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli med oförändrat belopp,
245,500 kronor; samt
b) till beredande av ersättning för inspektions- och upplysningsarbete
i avseende å verksamheten vid spädbarns- och
förlossningshem för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag
av 3,000 kronor.
Stockholm den 21 maj 1929.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KYAKNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, J. L. Widell, Olof Olsson,
O. Bergqvist, J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, C. A. Carlsson i
Gävle, C. I. Asplund, C. G. V. Hammarskjöld, J. G. Wallés, E. A. Lundell och
K. A. W. Björck;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock,^ C. P. Jansson i Falun,
O. Olsson i Kullenbergstorp, P. M. Olsson i Blädinge, A. A:son Törnkvist i Karlskrona,
B. F.son Holmgren, E. J. Wigforss, S. Persson i Fritorp, A. Danielsson,
O. Andersson i Höör, G. Persson i Falla och J. Jönsson i Revinge.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1929.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1929:291 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under femte huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till socialdeparteme s. 11 i texten