Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Mai ds proposition angående anslag för budgetåret 1929/1930 till kommerskollegium samt de under kollegium lydande myndigheter och kårer m. m. jämte i vissa av dessa ämnen väckta motioner.

1929-05-21 · 62 sidor, varav 60 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 60 av 62 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1929:124, Utlåtande i anledning av Kungl. Mai ds proposition angående anslag för budgetåret 1929/1930 till kommerskollegium samt de under kollegium lydande myndigheter och kårer m. m. jämte i vissa av dessa ämnen väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

1

Nr 124.

Ankom till riksdagens kansli den 21 maj 1929 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Mai ds proposition angående anslag

för budgetåret 1929/1930 till kommerskollegium samt de

under kollegium lydande myndigheter och kårer m. m. jämte

i vissa av dessa ämnen väckta motioner.

(3:e avd.)

Uti den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1929/1930 har

Kungl. Maj:t under tionde huvudtiteln, innefattande anslagen till handelsdepartementet,

föreslagit riksdagen att, i avhidan på den proposition i

nedannämnda ämnen, som kunde varda riksdagen förelagd, för budgetåret

1929/1930 beräkna dels ordinarie förslagsanslaget till kommerskollegium

till 502,400 kronor, dels för upprätthållande av kommerskollegii

verksamhet utöver det ordinarie förslagsanslaget ett extra anslag av 48,900

kronor, dels ett ordinarie förslagsanslag till bergsstaten å 119,600 kronor,

dels det ordinarie förslagsanslaget till sprängämnesinspektionen till 10,500

kronor, dels till arvode åt en assistent vid sprängämnesinspektionen ett

extra anslag av 6,800 kronor, dels det ordinarie förslagsanslaget till statens

elektriska inspektion till 30,100 kronor, dels till arvoden åt två assistenter

vid statens elektriska inspektion ett extra anslag av 13,600 kronor, dels

det ordinarie förslagsanslaget till fartygsinspektionen till 187,700 kronor,

dels till uppehållande av fartygsinspektionens verksamhet utöver det ordinarie

förslagsanslaget ett extra anslag av 95,678 kronor, dels det ordinarie

anslaget till navigationsskolorna till 172,000 kronor, dels det ordinarie

reservationsanslaget till navigationslärarkursen till 2,200 kronor, dels det

ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg för personalen vid undervisningsanstalten

för sjöfart till 23,000 kronor, dels det ordinarie förslagsanslaget

till skeppsmätningskostnad till 32,200 kronor (punkterna 3—15

av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över handelsärenden

den 4 januari 1929), dels till arvoden åt torvingenjörer m. m. ett extra

anslag av 20,000 kronor (punkt 38 i statsrådsprotokollet nämnda dag), dels

ock det ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg till 2,000 kronor

(punkt 46).

Sedermera har Kungl. Maj:t uti en den 25 februari 1929 dagtecknad,

till riksdagen avlåten proposition, nr 161, under åberopande av det vid

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 69 håft. (Nr 12/t.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

propositionen fogade statsrådsprotokollet över handelsärenden för samma

dag gjort framställning om anslag för budgetåret 1929/1930 för ovan angivna

ändamål med undantag för det under punkt 46 omförmälda anslaget

till ålderstillägg, som föreslagits till uteslutande ur riksstaten.

Kommerskollegium.

[IM

l:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid propositionen

fogade statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 25 februari

1929) att

dels från och med den 1 juli 1929 bestämma antalet ordinarie befattningshavare

hos kommerskollegium på följande sätt:

Befattning

1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet

6 byråchefer ....................................................................................

1 byrådirektör och överinspektör................................................

1 navigationsskoleinspektör .......................................................

1 skeppsmätningsöverkontrollör och överinspektör ................

1 byrådirektör ................................................................................

4 sekreterare....................................................................................

1 sjöteknisk konsulent....................................................................

3 förste aktuarier............................................................................

3 förste byråingenjörer ................................................................

1 förste byråinspektör....................................................................

1 kamrerare ...................................................................................

1 redaktör ........................................................................................

1 byråinspektör................................................................................

2 aktuarier........................................................................................

3 notarier ........................................................................................

1 registrator ...................................................................................

4 kansliskrivare ............................................................................

1 förste expeditionsvakt...............................................................

7 kanslibiträden ............................................................................

5 expeditionsvakter ........................................................................

16 kontorsbiträden............................................................................

2 skrivbiträden................................................................................

Lönegrad

B 30

B 29

B 29

B 29

B 28

B 26

B 26

B 24

B 24

B 24

B 24

B 24

B 22

B 21

B 21

B 21

B 11

B 7

B 7

B 5

B 4

B 2;

Anm. 1. Kamreraretjänsten, lönegrad B 24, utbytes vid inträffande ledighet

mot en befattning såsom revisor och bokhållare i lönegraden B 21.

Anm. 2. Registratorstjänsten, lönegrad B 21, utbytes vid inträffande ledighet

mot en likanämnd befattning i lönegraden B 14.

Anm. 3. En kontorsbiträdesbefattning skall hållas obesatt, så länge den å övergångsstat

uppförda kansliskrivaren kvarstår i tjänst.

dels besluta, att å övergångsstat skola från och med den 1 juli 1929 uppföras

följande befattningar, nämligen:

Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet över handelsärenden den 25 tebruari 1929.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

3

Befattning

1 förste byråingenjör.......

1 teknisk konsulent .......

1 aktuarie...........................

2 notarier...........................

1 kansliskrivare................

Lönegrad

B 24

B 24

B 21

B 21

B 11;

dels godkänna följande stat för kommerskollegium, att tillämpas från och

med den 1 juli 1929:

Avlöning sstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............ kronor 410,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag

................................................................................ » 105,000

kronor 515,500

Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag ........................................................ kronor 42 700

Förslagsanslag kronor 558,200;

dels besluta följande särskilda bestämmelse att lända till efterrättelse

beträffande vissa å kommerskollegii fartygsinspektionsbyrå anställda befattningshavare

:

Byråchefen, sekreteraren, förste byråinspektören och byråinspektören å

kommerskollegii fartygsinspektionsbyrå skola vara underkastade de bestämmelser,

som i särskild ordning äro eller varda meddelade, rörande förbud att,

utan Kungl. Maj:ts medgivande, för egen eller annans räkning driva eller

hava del i eller anställning vid företag, som omfattar rederi-, skeppsbyggerieller

sjöförsäkringsverksamhet, eller för sådant företag åtaga sig uppdrag

mot ersättning eller vara anställda å fartyg;

dels medgiva, att därest nuvarande befattningshavare å kommerskollegii

fartygsinspektionsbyrå den 1 juli 1929 tillträder ordinarie befattning å

kommerskollegii stat, som svarar mot den av honom före sagda dag innehavda

tjänsten, i fråga om hans placering i löneklass avlöningsreglementet

må å honom tillämpas som om det varit gällande under hela hans tjänstetid

vid fartygsinspektionsbyrån och han varit ordinarie innehavare av sistnämnda

tjänst;

dels medgiva, att kommerskollegium må bevilja den å kollegii sjöfartsbyrå

anställde sjöåklagaren kostnadsfri ledighet under högst en månad

årligen, när sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång,

ävensom till vikarie under sådan ledighet utbetala ett arvode av högst 300

kronor för månad räknat jämte dyrtidstillägg därå enligt de för reglerade

verk gällande grunder;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande Nr 124.

dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till kommerskollegium, nu

511,040 kronor, med 47,160 kronor till 558,200 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 3 87 i

åberopade statsrådsprotokollet.

1926 års besparingssakkunniga hava den 19 oktober 1928 avgivit betänkande

med förslag till besparingar och förenklingar i kommerskollegii

organisation samt angående omorganisation av bergsstaten och i samband

därmed ny lönereglering för denna stats befattningshavare. Därjämte hava

de sakkunniga beträffande vissa andra av de kollegium underlydande myndigheter

— utan att ifrågasätta några rubbningar i deras nuvarande organisation

— föreslagit vissa ändringar i respektive staters uppställning och

anslagsbelopp. Vid kommerskollegii den 12 november 1928 häröver avgivna

utlåtande äro fogade dels till kollegium inkomna yttranden från

sprängämnesinspektören, förste torvingenjören och torvingenjörerna, föreståndarna

för navigationsskolorna i Stockholm, Göteborg och Malmö samt

Sveriges fartygsbefälsföreuing, dels vissa av torvtjänstemännen åberopade

handlingar, dels avskrifter av yttranden från järnkontoret och sekreteraren

i föreningen Bergshanteringens vänner, dels ock transumt av två av

kollegium på sin tid avgivna utlåtanden rörande uppflyttning i lönegrad

av vissa tjänster, som tillhört förutvarande andra normalgraden.

I ett den 15 december 1928 dagtecknat och den 4 januari 1929 till finansdepartementet

inkommet betänkande, vilket sedermera överlämnats till handelsdepartementet,

hava vidare 1926 års besparingssakkunniga för Kungl.

Maj:t framlagt resultatet av en av de sakkunniga med biträde utav ledamoten

av riksdagens andra kammare, redaktören A. Å. Törnkvist och ledamoten av

riksdagens första kammare, verkställande direktören i Sveriges redareförening

O. A. Nordborg verkställd utredning beträffande kommerskollegii och

socialstyrelsens organisation, i vad angår frågor rörande fartygsinspektionen.

Över sistberörda betänkande hava utlåtanden avgivits av kommerskollegium

den 26 och av socialstyrelsen den 31 januari 1929.

De olika spörsmålen hava, med några få av lämplighetshänsyn betingade

undantag, i statsrådsprotokollet behandlats i enahanda ordningsföljd som

den, i vilken de därav berörda anslagen äro i riksstaten upptagna.

I riksstaten för budgetåret 1928/1929 är det ordinarie förslagsanslaget till

kommerskollegium upptaget med 511,040 kronor, varjämte för sagda tid till

förstärkning av kollegii arbetskrafter anvisats ett extra anslag av 56,100

kronor.

Den av riksdagen godkända staten för kommerskollegium har följande

utseende:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

5

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........ kronor 414,540

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................................... » 11,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m..... » 85,000

Förslagsanslag kronor 511,040.

Innan departementschefen ingått på en redogörelse för 1926 års besparingssakkunnigas

förslag beträffande kommerskollegium och kollegii däröver

avgivna utlåtande, har departementschefen, med utgångspunkt från de sakkunnigas

betänkande, lämnat en översikt över kommerskollegii ämbetsuppgifter

och nuvarande organisation ävensom tillkomsten av samma organisation

samt därefter verkställda organisationsändringar eller framlagda

förslag därom.

Enligt gällande instruktion för kommerskollegium den 23 oktober 1925

(nr 446) åligger det ämbetsverket i allmänhet att med uppmärksamhet följa

utvecklingen av rikets handel, sjöfart, industri och bergshantering samt

hantverk och slöjd, att efter omständigheterna vidtaga eller hos Kungl.

Maj:t föreslå de åtgärder, som kollegium anser lämpliga för befrämjandet

av hithörande näringar eller i övrigt för befordrande av de ändamål, kollegii

ämbetsbefattning avser, ävensom att handlägga sådana viktigare spörsmål

av intresse för dessa näringar, som, ehuru de huvudsakligen tillhöra andra

ämbetsmyndigheters verksamhetsområden, antingen kunna bliva hänskjutna

till kollegii bedömande eller vilka kollegium finner särskild anledning

upptaga till behandling. Kollegium bör även inhämta kännedom om de

inom kollegii verksamhetsområde fallande näringarnas tillstånd och utveckling

i andra länder samt om de anordningar, som till ifrågavarande näringars

befrämjande där vidtagits eller vidtagas.

Såsom den centrala statsmyndigheten å näringsstatistikens område har kollegium

vidare att till Kungl. Maj:t inkomma med årsberättelser angående

rikets handel, sjöfart, industri och bergshantering, så snart sådant låter sig

göra efter utgången av det år, som sådan berättelse avser, ävensom att utföra

andra näringsstatistiska arbeten. Kollegium skall därjämte i viss i

instruktionen närmare angiven omfattning bedriva kommersiell upplysningsverksamhet.

Kommerskollegium är fartygsinspektionens chefsmyndighet, överstyrelse

för navigationsskolorna, chefsmyndighet för skeppsmätningsväsendet och

bergsöverstyrelse samt utövar den allmänna uppsikten över sjömanshusen.

Till kollegium höra sprängämnesinspektionen och statens elektriska inspektion.

Kollegium utövar chefsskapet över torvtjänstemännen samt över statens instruktörer

i hemslöjd, varjämte under kollegium lyda kontrollanterna för

undersökning av eldfarliga oljor samt gruvmätarna.

Kommers
kollegii
ämbets
uppgifter.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

Kommers
kollegii
nuvarande
organisation
Byråindel
ningen.

Ärendenas

avgörande.

Kommerskollegium utgöres av en generaldirektör såsom chef för kollegium

samt sex byråchefer såsom ledamöter. Fem av byråcheferna äro kommerseråd

och chefer för var sin av följande å ordinarie stat uppförda byråer,

nämligen handelsbyrån, sjöfartsbyrån, industribyrån, bergsbyrån och statistiska

byrån. Den återstående byråchefen är chef för den å extra stat

upprättade fartygsinspektionsbyrån.

Ett av kommerseråden förordnas att i chefens frånvaro tjänstgöra såsom

chefens ställföreträdare. Detta uppdrag bestrides för närvarande av chefen

för industribyrån.

Sjöfartsbyrån är indelad i en administrativ sektion och en fartygsregistreringssektion

samt industribyrån i en administrativ sektion och en elektrisk

sektion. Under bergsbyrån hör kollegii gruvkartekontor.

En detaljerad redogörelse för de olika ärendenas fördelning å byråer och

sektioner återfinnes å sid. 5—8 i statsrådsprotokollet.

I fråga om handläggningen av ärenden rörande ämbetsverkets organisation,

instruktion, arbetsformer, personal, ekonomiska angelägenheter, lokaler och

inventarier (de s. k. äldste-ledamotsärendena) gäller, att ifrågavarande ärenden,

vilka ursprungligen varit samtliga förlagda till sjöfartsbyrån men,

med undantag för frågor angående verkets organisation, instruktion och

arbetsformer, de senare åren av vissa personella skäl handlagts å industribyrån,

helt nyligen i sin helhet tills vidare överflyttats till sjöfartsbyrån.

Härvid handläggas ärenden av ekonomisk natur samt personalärenden —

med vissa undantag — av sekreteraren å sjöfartsbyrån (tidigare å industribyrån)

i egenskap av adjungerad ledamot.

De till kommerskollegium hörande ärendena avgöras antingen i plenum

av generaldirektören och vederbörande ledamöter gemensamt eller av generaldirektören

på föredragning av vederbörande ledamot eller ock av vederbörande

ledamot.

Vid handläggning i plenum skola närvara antingen generaldirektören,

föredraganden samt i övrigt, såvida hinder därför icke möter, kollegii samtliga

byråchefer och i varje fall minst två av dem eller generaldirektören,

föredraganden och minst en byråchef. Är den tjänstgörande chefen för viss

byrå hindrad närvara samt berör ärendet det verksamhetsområde, som tillkommer

adjungerad ledamot å samma byrå, äger generaldirektören tillkalla

den sistnämnde att i byråchefens ställe närvara. Såsom kollegii beslut gäller

den mening, varom de flesta närvarande förena sig, eller vid lika röstetal

för olika meningar den, som omfattas av generaldirektören. I plenum av

ena eller andra slaget avgöras huvudsakligen ärenden rörande kollegii organisation,

instruktion och arbetsformer samt i allmänhet personalärenden.

Beträffande övriga ärenden gäller såsom huvudregel, att de avgöras av

generaldirektören. Enligt stadgande i instruktionen äger kollegium emellertid

överlämna åt vederbörande byråchef samt åt vissa andra tjänstemän i

egenskap av adjungerade ledamöter att avgöra viss grupp av ärenden, vilka

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

7

ankomma på kollega handläggning. Med tillämpning av detta stadgande

har i vidsträckt omfattning beslutanderätt i förekommande ärenden uppdragits

dels åt byråcheferna, dels åt navigationsskoleinspektören, skeppmätningsöverkontrollören,

byrådirektörerna å fartygsregistreringssektionen och

elektriska sektionen, sprängämnesinspektören ävensom, beträffande vissa

mindre betydande ärenden, åt sekreterarna å sjöfarts-, industri- och bergsbyråerna

samt föreståndaren för gruvkartekontoret. Åt samma tjänstemän

har vidare uppdragits att såsom adjungerade ledamöter föredraga vissa andra

grupper av ärenden inför generaldirektören eller vederbörande byråchef.

Den i kommerskollegium anställda personalen är fördelad på de olika

avdelningarna på följande sätt:

Handelsbyrån.

1 kommerseråd (B 30);

2 notarier (B 21);

1 förste amanuens (17:e lönegr.) med heltidstjänstgöring;

1 kontorsbiträde (B 4).

Sjöfartsbyrån.

1 kommerseråd (B 30).

Administrativa sektionen.

1 sekreterare (B 24);

1 notarie (B 21);

1 förste amanuens (17:e lönegr.) med halvtidstjänstgöring;

1 extra befattningshavare (14:e lönegr.) med halvtidstjänstgöring;

2 kontorsbiträden (B 4);

1 navigationsskoleinspektör (B 29);

1 förste amanuens (18:e lönegr.) med 5 timmars daglig tjänstgöring (tidtals

heltidstjänstgöring);

1 e. o. kontorsbiträde (4:e lönegr.) under halva tjänstgöringstiden (biträder

i övrigt sjötekniska biträdet). 1

1 skeppsmätningsöverkontrollör och överinspektör (B 29);

1 e. o. kontorsbiträde (4:e lönegr.) under en timme dagligen (tjänstgör i

övrigt å registratorskontoret).

1 sjötekniskt biträde (B 24);

1 e. o. kontorsbiträde (4:e lönegr.) under halva tjänstgöringstiden (se ovan).

1 sjöåklagare (årsarvode 4,000 kronor).

Fartygsregistreringssektionen.

1 byrådirektör (B 28);

1 notarie (B 21);

Personalens

fördelning på

de olika byråerna

och avdelningarna.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

1 förste amanuens (18:e lönegr.) under halva tjänstgöringstiden (tjänstgör

i övrigt å industribyråns administrativa sektion);

1 extra kanslibiträde (7:e lönegr.).

Industribyrån.

1 kommerseråd (B 30).

Administrativa sektionen.

1 sekreterare (B 24);

1 förste byråingenjör (B 24);

1 notarie (B 21);

1 förste amanuens (18:e lönegr.) med heltidstjänstgöring;

1 förste amanuens (18:e lönegr.) under halva tjänstgöringstiden (jmf. fartygsregistreringssektionen);1
1

förste amanuens (18:e lönegr.) med halvtidstjänstgöring;

2 kontorsbiträden (B 4);

1 e. o. kontorsbiträde (4:e lönegr.).

1 teknisk konsulent (B 24);

1 e. o. kontorsbiträde (4:e lönegr.).

Elektriska sektionen.

1 byrådirektör och överinspektör (B 29);

1 förste byråingenjör (B 24);

1 extra förste byråingenjör (B 24);

1 förste amanuens (18:e lönegr.) med heltidstjänstgöring;

1 kanslibiträde (B 7);

2 e. o. kontorsbiträden (4:e lönegr.).

Anm. 1 extra kontorsbiträde (4:e lönegr.), avlönat från extra anslaget till

kommerskollegii verksamhet, samt vikarierna å två på kollegii stat uppförda

skrivbiträdestjänster, vilkas ordinarie innehavare förordnats å högre befattningar,

tjänstgöra hos statens elektriska inspektion.

Bergsbyrån.

1 kommerseråd (B 30);

1 sekreterare (B 24);

1 förste byråingenjör (B 24);

1 andre amanuens (14:e lönegr.) med halvtidstjänstgöring;

1 kontorsbiträde (B 4); 1

1 Denne amanuens, som under vissa äldste-ledamotsärendens tidigare förläggning å industribyrån

biträtt den för dessa ärendens handläggning adjungerade ledamoten, biträder jämväl

efter dessa ärendens förflyttning till sjöfartsbyrån i motsvarande utsträckning som förut

samme adjungerade ledamot (nu sekreterare å sjöfartsbyrån) med nämnda ärenden.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

9

1 kontorsbiträde (B 4) med tjänstgöring även hos sprängämnesinspektören

i dennes egenskap av adjungerad ledamot i kollegium.

1 adjungerad ledamot, sprängämnesinspektören (B 28);

1 förste byråingenjör (B 24), föreståndare för gruvkartekontoret;

1 kanslibiträde (B 7) med tjänstgöring å gruvkartekontoret.

Statistiska byrån.

1 kommerseråd (B 30);

1 redaktör (B 24);

3 förste aktuarier (B 24);

3 aktuarier (B 21);

3 förste amanuenser (18:e lönegr.) med heltidstjänstgöring;

1 förste amanuens (18:e lönegr.) med halvtidstjänstgöring;

1 extra befattningshavare (18:e lönegr.) med 2 timmars daglig tjänstgöring;
3

kansliskrivare (B 11);

4 kanslibiträden (B 7);

1 e. o. kanslibiträde (7:e lönegr.)

9 kontorsbiträden (B 4);

5 e. o. kontorsbiträden (4:e lönegr.);

2 extra befattningshavare (2:a lönegr.).

Fartygsinspektionsbyrån (på extra stat).

För den å denna byrå tjänstgörande personalen lämnas längre fram en

närmare redogörelse. Kedan nu må dock nämnas, att å byrån, bland andra,

tjänstgör vikarien å en vakant sekreterartjänst, som är uppförd å kollegii

ordinarie stat och ursprungligen var avsedd för handelsbyrån.

Kassakontoret.

1 kamrerare (B 24);

1 kansliskrivare (B 11);

1 e. o. kontorsbiträde (4:e lönegr.)

Registratorskontor et.

1 registrator (B 21);

1 kanslibiträde (B 7);

1 e. o. kontorsbiträde (4:e lönegr.);

1 e. o. kontorsbiträde (4:e lönegr.) med omkr. 6 timmars daglig tjänstgöring

(jfr ovan under sjöfartsbyrån);

1 extra befattningshavare med 3 timmars daglig tjänstgöring (årsarvode

645 kronor).

s. 10 Kontrollera mot PDF

1926 års besparingssakkunnigas

betänkande

den

19 oktober

1928.

10 Statsutskottets utlåtande Nr 124.

Vaktpersonal.

1 förste expeditionsvakt (B 7);

5 expeditionsvakter (B 5);

1 e. o. expeditionsvakt (5:e lönegr.).

1 extra befattningshavare (2:a lönegr.) för skötseln av telefonväxeln.

Å sid 12—15 har en redogörelse lämnats för tillkomsten av nuvarande

organisation ävensom för tidigare verkställda organisationsändringar och

framlagda förslag därom.

I sitt förenämnda betänkande den 19 oktober 1928 hava 1926 års besparingssakkunniga

till en början ingått på frågan om byråindelningen i

kollegium.

Vad denna fråga angår, hava de sakkunniga av skäl, som återfinnas å

sid. 15—17 i statsrådsprotokollet, funnit sig icke böra påyrka indragning

av någon av de ordinarie byråerna i kollegium.

Beträffande härefter personalen å de olika avdelningarna i kollegium hava

de sakkunniga, vad först angår handelsbyrån, funnit sig höra föreslå, att

den för denna byrå ursprungligen avsedda sekreterarbefattningen avföres ur

staten samt att den ene av de å denna byrå placerade båda notarierna indrages.

I fråga om sjöfartsbyrån har anledning icke synts de sakkunniga föreligga

för någon personalindragning.

Beträffande industribyråns administrativa sektion hava de sakkunniga

däremot, i enlighet med tidigare framlagda förslag, hemställt, att tjänsten

som teknisk konsulent vid den nuvarande innehavarens avgång måtte indragas.

Vidare har en notarietjänst ansetts kunna för framtiden undvaras.

För industribyråns elektriska sektions del hava de sakkunniga icke funnit

möjligt att föreslå någon personalindragning.

Vad angår bergsbyrån, har den ene av de båda förste byråingenjörerna

å bergsbyrån att förestå gruvkartekontoret, att föra register över kronans

gruvegendom samt att biträda vid handläggningen av ärenden rörande kronans

gruvegendom m. m. Den andra av ifrågavarande tvenne befattningar,

vilka båda tillkommo vid 1919 års omorganisation av kollegium, inrättades

till övervägande del för arbetet med utarbetande av specialbeskrivningar

över inmutningsbara fyndigheter och stenkolsfyndigheter m. m. De sakkunniga

hava ansett, att den för sistberörda arbete avsedda förste byråingenjörstjänsten

kan indragas, och hava för den skull föreslagit, att nuvarande

innehavaren av befattningen uppföres å övergångsstat. Enligt de

sakkunnigas mening bör vidare något återbesättande av en genom innehavarens

dödsfall ledigbliven torvingenjörstjänst icke ifrågakomma utan

befattningen från och med nästa budgetårs ingång indragas.

I fråga om statistiska byrån innebär de sakkunnigas förslag indragning

av en aktuariebefattning och två kontorsbiträdesbefattningar samt att det

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

11

nuvarande arvodet till en sakkunnig'' för nationalekonomiska frågor (3,600

för år) icke vidare skall utgå. Den vid utgivande av Kommersiella meddelanden

med Ekonomisk översikt biträdande personalen (en förste amanuens,

en extra befattningshavare och ett extra ordinarie kanslibiträde), som hittills

avlönats från tionde huvudtitelns kommittéanslag, har däremot ansetts

böra upptagas å kommerskollegii stat och avlönas från kollegii anslag till

icke ordinarie befattningshavare.

Såsom biträden åt kamreraren tjänstgöra, såsom nämnts, å kassakontoret en

kansliskrivare och ett e. o. kontorsbiträde. Sedan år 1919 hava medel årligen

anvisats å extra stat för anställande å kamrerare- och kassakontoret av ett

kvinnligt biträde, från och med den 1 juli 1925 med placering i lönegraden

B 7 (kanslibiträde). Av lämplighetshänsyn har emellertid en omflyttning skett,

så att detta kanslibiträde placerats till tjänstgöring å fartygsregistreringssektionen.

I stället har innehavaren av en för denna sektions räkning på

ordinarie stat uppförd kanslibiträdesbefattning förflyttats till registratorskontoret

och en för sistnämnda kontor avsedd kansliskrivare avdelats till

tjänstgöring å kassakontoret.

Å registratorskontoret äro, såsom ock förut omförmälts, anställda, utom

registratorn, vilkens befattning tillhör lönegraden B 21, samt nyssnämnda

ordinarie kanslibiträde, två extra ordinarie kontorsbiträden ävensom en extra

befattningshavare med tre timmars daglig tjänstgöring (årsarvode 645 kronor).

I överensstämmelse med det förfarande, som under de senaste åren ägt rum

beträffande motsvarande tjänster i statsdepartementen och vissa centrala

ämbetsverk, hava de sakkunniga ansett, att registratorsbefattningen i kommerskollegium

bör placeras i 14:e lönegraden. Till biträde åt registratorn

har synts böra avses ett ordinarie kontorsbiträde jämte ett eller två extra

ordinarie kontorsbiträden. Den för tjänstgöring hos registratorn avsedda

kansliskrivarens befattning skulle alltså indragas.

Kamrerartjänsten har enligt de sakkunnigas förmenande ansetts kunna

utbytas mot en befattning såsom bokhållare (revisor och bokhållare) i 21:a

lönegraden. Såsom biträde åt denne borde avses ett kanslibiträde (tills

vidare liksom hittills å extra stat). Ett e. o. kontorsbiträde, som nu tjänstgör

hos kamreraren, borde alltså enligt de sakkunnigas mening kunna

undvaras.

Beträffande vaktpersonalen och den för skötande av telefonväxeln anställda

befattningshavaren hava de sakkunniga icke funnit anledning föreslå någon

förändring.

De sakkunnigas betänkande, i vad angår den ordinarie personalen hos

kommerskollegium, innefattar alltså följande förslag:

Den för handelsbyrån ursprungligen avsedda, numera å fartygsinspektionsbyrån

placerade sekreterartjänsten, som för närvarande är vakant, skulle

från och med nästa budgetårs ingång avföras ur staten;''”

1 förste byråingenjörstjänst (å bergsbyrån), den tekniska konsulentbefatt
-

Sammanfattning

av

besparingssakkunnigas

förslag beträffande

den

ordinarie

personalen

i kommerskollegium.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

ningen, 1 aktuarie-, 2 notarie-, 1 kansliskrivare- och 2 kontorsbiträdesbefattningar

skulle indragas;

kamreraretjänsten skulle utbytas mot en befattning såsom revisor och bokhållare

i 21:a lönegraden;

registratorsbefattningen skulle sänkas från 21:a till 14:e lönegraden; och

en ny kontorsbiträdesbefattning, avsedd för registratorskontoret skulle inrättas.

Genomförandet av berörda förslag skulle enligt de sakkunnigas mening

tillgå på följande sätt.

Då tre kontorsbiträdesbefattningar för närvarande vore vakanta, kunde

de två befattningar i denna grad, som föreslagits skola indragas, från och

med ingången av nästa budgetår avföras ur staten. Övriga till indragning

föreslagna befattningar borde uppföras å övergångsstat för att vid inträffande

ledighet indragas. Kamrerare- och registratorstjänsterna syntes lämpligen

böra kvarstå å den ordinarie staten med anmärkning om den förändring,

som vid inträffande ledighet å vardera befattningen skulle vidtagas.

Den å registratorskontoret föreslagna kontorsbiträdesbefattningen borde upptagas

å staten med anmärkning, att befattningen ej finge tillsättas, innan

den å övergångsstat uppförda kansliskrivaren avgått från tjänsten.

Vad angår den vakanta sekreterartjänsten, som föreslagits till avförande

ur staten, hava de sakkunniga förklarat sig förutsätta, att, för den händelse

förslag om fartygsinspektionsbyråns framtida organisation icke skulle

hinna framläggas för 1929 års riksdag, anslag å extra stat anvisades för fortsatt

anställande under budgetåret 1929/1930 av en sekreterare å sagda byrå.

En av de sakkunniga framlagd beräkning av det ordinarie anslaget till

kommerskollegium återfinnes å sid. 25—27 i statsrådsprotokollet.

Kommers- I sitt den 12 november 1928 avgivna utlåtande över de sakkunnigas

låtande den betänkande har kommerskollegium, vad angår frågan om indragning av

12 november personal hos kollegium, till en början anfört (sid. 29), att kollegium endast

IQOD

med tvekan icke velat motsätta sig indragning av en notariebefattning å

handelsbyrån. Såsom en följd av en dylik indragning borde emellertid

den återstående notarien utbytas mot en sekreterare. Förslaget om indragning

av en notariebefattning å industribyråns administrativa sektion har

kommerskollegium i varje fall icke kunnat biträda. I detta sammanhang

må nämnas, att kommerskollegium, i anledning av ett av de sakkunniga

gjort uttalande att en förste byråingenjörstjänst å industribyråns elektriska

sektion fortfarande borde bibehållas å extra stat, hemställt, att tjänsten

måtte uppföras å ordinarie stat. Vad bergsbyrån angår, har kollegium

icke haft något att erinra mot den föreslagna indragningen av förste byråingenjörstjänsten

å byrån men förbehållit sig att vid den tidpunkt, då den

nuvarande tjänstinnehavaren avgår, framlägga det förslag i ämnet, vartill

omständigheterna då kunna föranleda.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

13

Övriga av de sakkunniga framlagda förslag om personalindragningar har

kommerskollegium ansett sig icke böra motsätta sig.

I detta samband har kollegium till behandling upptagit några av de sakkunniga

i deras betänkande icke berörda spörsmål, nämligen om placering i lönegrad

av vissa tjänster, som tidigare tillhört den s. k. andra normalgraden (i B 26

i stiillet för B 24), om förändrad benämning å det i kollegii ordinarie stat

upptagna sjötekniska biträdet samt om beredande av viss tids kostnadsfri

ledighet åt den från anslaget till icke-ordinarie befattningshavare m. m.

avlönade sjöåklagaren.

I avseende härå har kollegium utlåtit sig på följande sätt:

»Frågan om placering i lönegrad av sådana tjänster inom kollegium, som

tidigare tillhört den s. k. andra normalgraden, synes icke hava av de sakkunniga

upptagits till närmare dryftande. Kollegium anser sig emellertid

böra hemställa, att denna fråga nu upptages till definitivt avgörande. Enligt

kollegii åsikt skulle ett fastslående av samtliga nu ifrågavarande befattningars

placering allenast i 24:e lönegraden innebära en orättvis undervärdering

av kollegii hithörande tjänster. Kollegium får i detta ämne i

tillämpliga delar åberopa sitt underdåniga utlåtande den 17 januari 1924

över ett av Allmänna civilförvaltningens lönenämnd den 9 november 1923

avgivet underdånigt yttrande angående uppflyttning i lönegrad av vissa

tjänster, som tillhört förutvarande andra normalgraden m. m., i vad angår

befattningshavare hos kollegium. Transumt av detta utlåtande bifogas.

Härutöver föranleder det förevarande spörsmålet nu ej annat uttalande från

kollegii sida än att kollegium ansett sig böra erinra dels därom, att Eders

Kungl. Maj:t i propositionen nr 178 vid 1925 års riksdag angående anslag

för budgetåret 1925/1926 till bland annat kollegium föreslagit tre sekreterartjänster

inom kollegium till placering i lönegrad B 26, vilket förslag emellertid

med hänsyn till organisationsfrågans läge icke föranledde något riksdagens

ställningstagande, dels ock om vissa motioner i riksdagens båda kamrar

såväl år 1925 som år 1926 angående sjötekniska biträdets benämning

och placering i lönegrad samt om kollegii utlåtande den 12 maj 1925 till

riksdagens statsutskott rörande bland annat denna fråga, i vilket utlåtande,

varav transumt i nämnda del här bifogas, kollegium jämte tillstyrkande

av sjötekniska biträdets placering i lönegraden B 26, föreslog, att befattningens

innehavare hädanefter skulle benämnas »sjöteknisk statskonsulent».

Kollegium åberopar nu beträffande sjötekniska biträdet, vad kollegium i sistnämnda

utlåtande tillstyrkt och föreslagit.

För närvarande utgår från det i staten för kollegium uppförda anslaget

till icke-ordinarie befattningshavare m. m., efter riksdagens prövning av

beloppet, ett årligt arvode till en sjöåklagare av 4,000 kronor, varå dyrtidstillägg

åtnjutes enligt för reglerade verk gällande grunder. Den nuvarande

innehavaren av sjöåklagarebefattningen innehar jämsides därmed en

ordinarie befattning i allmän tjänst, å vilken åtnjutes årlig semester. Det

har därför av naturliga skäl visat sig vara förenat med åtskilliga olägenheter

att icke sjöåklagaren jämväl i denna sin egenskap kan komma i åtnjutande

av någon tids kostnadsfri ledighet. Dessa olägenheter komma

givetvis att jämväl för framtiden alltid göra sig gällande, därest icke särskilda

åtgärder vidtagas. I sådant syfte hemställer kollegium, det täcktes

Eders Kungl. Maj:t utverka bemyndigande för kollegium att bevilja sjöåklagaren

kostnadsfri ledighet under högst en månad årligen, när sådant

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

Den centrala

fartygsinspektionens

organisation.

kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, ävensom att till vikarie

under sådan ledighet från förenämnda anslag utbetala ett arvode av högst

300 kronor för månad räknat jämte dyrtidstillägg härå enligt ovannämnda

grunder.»

Kollegium har sammanfattat den ställning, kollegium intagit gentemot

de sakkunnigas förslag beträffande den ordinarie staten för ämbetsverket,

på följande sätt:

»Såsom sammanfattning av den ställning kollegium här ovan intagit till

olika frågor berörande kollegii centrala organisation kan framhållas, att avseende

vid vad kollegium på olika punkter föreslagit i själva verket — om

här frånses från de ändringar, som må föranledas av vissa befattningars i

nuvarande lönegraden B 24 hänförande till lönegraden B 26 — icke medför

andra ändringar i de sakkunnigas förslag än att den i den ordinarie

staten för närvarande upptagna fjärde sekreteraren icke, på sätt de sakkunniga

föreslagit, avföres ur staten utan att i den nya staten upptagas

liksom hittills fyra sekreterare, vidare att antalet förste hyråingenjörer upptages

till fyra i stället för tre och att beteckningen »sjötekniskt biträde»

ändras till »sjöteknisk statskonsulent» samt slutligen att det extra anslaget

till upprätthållande av kollegii verksamhet minskas med ett belopp motsvarande

avlöningen till den förste byråingenjör, som enligt kollegii förslag

skulle flyttas till den ordinarie staten.»

Vad härefter angår frågan om den centrala fartygsinspektionens organisation,

har, såsom nämnts, denna fråga behandlats av 1926 års besparingssakkunniga

i ett särskilt, den 15 december 1928 dagtecknat betänkande.

Uti detta betänkande hava de sakkunniga, jämte det att de förordat

införande av en viss anordning, som skulle skänka fastare former åt socialstyrelsens

medverkan vid handläggningen av sådana fartygsinspektionsärenden,

som gälla övervakandet av arhetarskyddsbestämmelsernas efterlevnad

eller andra frågor av företrädesvis social innebörd, föreslagit, att,

vad kommerskollegium angår, den inom kollegium för närvarande å

extra stat inrättade fartygsinspektionsbyrån måtte uppföras å kollegii

ordinarie stat.

Innan departementschefen närmare ingått på de sakkunnigas nu berörda

förslag, har departementschefen lämnat en redogörelse för tillkomsten av

nuvarande organisation i fråga om fartygsinspektionens centrala ledning

(sid. 38—49) och de förslag till förändringar därutinnan, som sedan

framställts.

I sistberörda avseende har erinrats, att i en inom andra kammaren väckt

motion (nr 144), vid 1926 års riksdag hemställts, att riksdagen måtte hos

Kungl. Maj:t begära skyndsam utredning av frågan om överflyttande från

kommerskollegium till socialstyrelsen av de sjöfartssäkerhetskontrollen

rörande frågor, som enbart eller i övervägande grad rörde arbetarskyddet,

samt framläggande för riksdagen snarast av förslag till sådan överflyttning

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 124. 15

i den omfattning, som genom utredningen kunde ådagaläggas vara

ändamålsenlig.

I sin skrivelse i ämnet, nr 234, erinrade riksdagen, att frågan om omorganisation

av kommerskollegium vore föremål för utredning och att förslag

därom inom en nära framtid torde komma att föreläggas riksdagen;

och förklarade sig riksdagen beträffande det i motionen väckta förslaget

förutsätta, att detta spörsmål upptoges till prövning vid förstnämnda frågas

behandling. Riksdagen erinrade i detta sammanhang om att även frågan

om en omorganisation av socialstyrelsen snart nog syntes bliva föremål för

utredning.

Vidare har erinrats, att sedan Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen till

1928 års riksdag (tionde huvudtiteln, punkterna 2 och 7) föreslagit riksdagen

att från och med den 1 juli 1928 överföra de å extra stat uppförda

befattningarna å kommerskollegii fartygsinspektionshyrå och inom den lokala

fartygsinspektionen på ordinarie stat, Kungl. Maj:ts förslag endast så tillvida

godkändes av riksdagen, att den lokala fartygsinspektionen uppfördes

på ordinarie stat, medan fartygsinspektionsbyrån i kommerskollegium enligt

riksdagens beslut jämväl för budgetåret 1928/1929 skulle kvarstå å extra

stat. I sin skrivelse i ämnet, nr 10 A, anförde riksdagen, bland annat, att

enligt vad riksdagen inhämtat utredningen av frågan om kommerskollegii

organisation dåmera upptagits av 1926 års besparingssakkunniga. Då utredningen

angående kommerskollegii organisation sålunda ännu icke vore slutförd,

hade riksdagen enbart av denna anledning funnit sig böra avslå Kungl.

Maj:ts förslag om fartygsinspektionsbyråns uppförande å ordinarie stat. Riksdagen

förutsatte, att vissa synpunkter, som motionsvis framförts om överflyttande

från kommerskollegium till socialstyrelsen av de sjöfartskontrollen

rörande frågor, som enbart eller i övervägande grad avsåge arbetarskyddet,

toges i beaktande av 1926 års besparingssakkunniga, och förväntade, att

förslaget rörande omorganisation av de statliga organen för förhandskontroll

å fartygs sjövärdighet utarbetades på sådant sätt, att organisationen i fortsättningen

bleve, så långt möjligt vore, i skilda hänseenden lämplig och

effektiv. Nödig hänsyn borde, bland annat, tagas till frågan om en viss

inskränkning i inspektionen å klassade fartyg.

Personalen å kommerskollegii fartygsinspektionshyrå utgöres för närvarande

av följande befattningshavare, som äro placerade i nedan angivna lönegrader:

1 byråchef B 30;

1 sekreterare B 24;

1 förste byråinspektör (med ingenjörsteknisk utbildning) B 24;

1 byråinspektör (med nautisk utbildning) B 21;

1 förste amanuens med nautisk utbildning, 6 timmars daglig tjänstgöring,

18:de lönegraden;

1 förste amanuens med juridisk utbildning, 5 timmars daglig tjänstgöring,

18:e lönegraden;

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Statsutskottets utlåtande Nr 124.

1 andre amanuens med juridisk utbildning, halvtidstjänstgöring, 14:e

lönegraden;

1 extra befattningshavare med ingenjörsteknisk utbildning, halvtidstjänstgöring,

16:e lönegraden;

1 kansliskrivare B 11;

2 kontorsbiträden B 4;

1 e. o. tjänsteman 4:e lönegraden; samt

1 e. o. tjänsteman 2:a lönegraden.

Avlöningen till samtliga ifrågavarande befattningshavare med undantag

av sekreteraren bestrides av det till förstärkning av arbetskrafterna i kommerskollegium

anvisade extra anslaget, för budgetåret 1928/1929 bestämt

till 56,100 kronor. Vad sekreterartjänsten angår, fanns tidigare för fartygsinspektionsbyråns

räkning å extra stat inrättad en befattning såsom sekreterare.

Denna befattning indrogs från och med den 1 juli 1923, men härvid

förutsattes, att den å handelsbyrån placerade ordinarie sekreteraren skulle

överflyttas till tjänstgöring å fartygsinspektionsbyrån. För närvarande är

på fartygsinspektionsbyrån placerad vikarien å en på kommerskollegii ordinarie

stat uppförd vakant sekreterartjänst.

Sedan de sakkunniga i sitt betänkande av den 15 december 1928 till en

början förklarat, att de ansett sig icke böra förorda någon inskränkning i

tillsynen å klassade fartyg, sådan denna tillsyn nu torde utövas, hava de

sakkunniga övergått till frågan om förläggningen och organisationen av

den centrala ledningen av fartygsinspektionen.

Efter övervägande av olika möjligheter hava de sakkunniga funnit sig

böra föreslå följande grunder för handläggning av vissa frågor rörande

arbetarskydd ombord å fartyg:

Av de sakkunniga

föreslagna

grunder

för handläggning

av arbetarskyddsfrågor

å fartyg.

1. Ärenden rörande förhållanden, som äro av betydelse för att bereda

ombord å fartyg anställda skydd mot olycksfall eller ohälsa, varunder här

inbegripas jämväl frågor angående bostäder och bemanning samt rörande

arbetstiden ombord, handläggas av kommerskollegium och socialstyrelsen

gemensamt.

2. Har vartdera ämbetsverket med stöd av den för verket gällande instruktion

till byråchef eller annan tjänsteman överlämnat den på verket

ankommande beslutanderätten i viss grupp av ärenden, om vilka här är

fråga, må dylika ärenden avgöras av verkens representanter gemensamt, därest

dessa äro om beslutet ense; i motsatt fall skall ärendet hänskjutas till

ämbetsverkens prövning i eljest gällande ordning.

De ifrågavarande ärendena skulle alltjämt inkomma till kommerskollegium

och deras beredning och föredragning skulle ankomma på detta ämbetsverk.

I den lokala inspektionens ställning till de båda ämbetsverken skulle någon

förändring icke inträda.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

17

Beträffande organisationen av den centrala ledningen av fartygsinspektionen

hava de sakkunniga tillstyrkt, att fartygsinspektionsbyrån nu måtte

uppföras å ordinarie stat. De sakkunniga hava härvid, hland annat, erinrat,

att av de olika förslag, som härutinnan framlagts, förslagen i fråga om

löneställningen för de föreslagna ordinarie befattningarna inneburit, att

dessa skulle å den ordinarie staten inplaceras i samma lönegrad, som gällt

för de å extra stat uppförda befattningarna, med undantag dock för byråinspektörstjänsten.

Beträffande sistnämnda tjänst — för närvarande, såsom

ovan angivits, placerad i lönegraden B 21 — hade kommerskollegium vid

upprepade tillfällen påyrkat, att densamma måtte vid uppförande å ordinarie

stat hänföras till lönegraden B 24, vilket yrkande även vunnit anslutning

inom allmänna civilförvaltningens lönenämnd av två reservanter vid nämndens

den 4 november 1927 avgivna utlåtande angående fartygsinspektionens

uppförande å ordinarie stat. 1902 års löneregleringskommitté hade i ett

den 12 september 1922 avgivet utlåtande i ämnet föreslagit, att ifrågavarande

tjänst måtte hänföras till lönegraden B 14, d. v. s. enligt nu gällande löneplan

22:a lönegraden. Detta förslag hade i nyssnämnda utlåtande biträtts

av lönenämndens majoritet. Två ledamöter av lönenämnden hade emellertid

ansett byråinspektören böra bibehållas i 21:a lönegraden. Till sistberörda

ståndpunkt hade även Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen till 1928 års

riksdag framlagda förslag anslutit sig.

Enligt sagda förslag skulle å byrån finnas följande ordinarie befattningar: I

Befattning.

Lönegrad.

1 byråchef ..........................................

........................ B 30

1 förste byråinspektör.......................

...................... B 24

1 sekreterare .....................................

......................... B 24

1 byråinspektör...................................

......................... B 21

1 kansliskrivare...................................

......................... B 11

2 kontorsbiträden ...............................

......................... B 4.

I fråga om de olika befattningshavarnas å byrån placering i lönegrad

hava de sakkunniga anfört, bland annat, att de sakkunniga ansett sig böra

ansluta sig till det i 1928 års statsverksproposition framlagda förslaget i

vad det anginge byråinspektörstjänstens placering i lönegraden B 21.

Vad kansliskrivaren å byrån anginge vore denne befattningshavare i

främsta rummet sysselsatt med diarieföringen av de till byrån inkommande

ärendena samt ansvarade för ordnandet av det till byrån hörande arkivet,

vilket vore ordnat efter dossiersystem. Därjämte tjänstgjorde kansliskrivaren

såsom arbetsledare för de å byrån sysselsatta biträdena.

Besparingssakkunniga hava icke funnit sig övertygade om att de med

ifrågavarande befattning förenade göromålen voro av sådan kvalitet, att de

motiverade uppförande å ordinarie stat av en för byråns räkning avsedd

kansliskrivare. De till byrån hörande ärendena uppginge visserligen till ett

betydande antal, men då desamma till en mycket avsevärd del utgjordes av

rapporter och alltså i stor utsträckning voro av jämförelsevis ensartad karakBihang

till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 69 haft. (Nr 124.)

Organisationen

av den centrala

ledningen av

fartygsinspektionen.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Statsutskottets utlåtande Nr 124.

tär, syntes diarietöringen på byrån och därmed sammanhängande göromå!

kunna ombesörjas av ett kanslibiträde. De sakkunniga hava ock i detta

sammanhang . erinrat, att enligt de sakkunnigas den 19 oktober 1928 avgivna

förslag rörande kommerskollegii organisation ingen av övriga byråer

i kollegium, med undantag av statistiska byrån, skulle komma att utrustas

med kansliskrivare. De sakkunniga hava alltså föreslagit, att för fartygsinspektionsbyrån

å kollegii stat uppfördes ett kanslibiträde i lönegraden B 7.

Av billighetsskäl syntes emellertid böra föreskrivas, att till nuvarande extra

kansliskrivaren å byrån — vilken innehade ordinarie kontorsbiträdestjänst

i kollegium — finge, därest hon, i samband med byråns uppförande å ordinarie

stat, utnämndes till ordinarie kanslibiträde i kollegium, utgå personligt

lönetillägg med belopp, motsvarande skillnaden mellan hennes nuvarande

avlöning och den avlöning, hon må komma att uppbära såsom ordinarie

kanslibiträde.

I övrigt hava de sakkunniga med avseende å den på byrån anställda biträdespersonalen

kommit till den uppfattningen, att någon minskning av

denna personal skulle kunna genomföras. De sakkunniga hava i sådant avseende

funnit sig böra föreslå, att allenast en befattning såsom kontorsbiträde

uppfördes å ordinarie staten.

De sakkunniga hava förordat, att å kommerskollegii ordinarie stat måtte

utöver det antal befattningar, som upptagits i de sakkunnigas förut framlagda

förslag rörande ordinarie avlöningsstaten för ämbetsverket, uppföras

följande befattningar med nedan angivna lönegrader:

Befattning

1 byråchef ..................

1 förste byråinspektör

1 sekreterare ..............

1 byråinspektör .........

1 kanslibiträde

1 kontorsbiträde

Lönegrad

B 30

B 24

B 24

B 21

B 7

B 4.

Vidkommande de icke-ordinarie befattningshavarna å byrån hava de sakkunniga

vid överläggning med chefen för hyran ifragasatt, huruvida icke

någon minskning av den juridiskt utbildade amanuenspersonalen skulle kunna

företagas. På grund av härvid inhämtade upplysningar hava de sakkunniga

icke velat motsätta sig, att medel för nästkommande budgetår beräknades

för fortsatt anställande å byrån av två amanuenser med juridisk utbildning,

men förutsatt, att frågan, huruvida därefter någon minskning av ifrågavarande

personal må kunna ske, senare upptages till prövning.

I övrigt hava de sakkunniga icke haft nagot att erinra mot att medel beräknades

för anställande å byrån, i likhet med vad nu vore fallet, av en

nautiskt utbildad amanuens, en extra befattningshavare med ingenjörsteknisk

utbildning ävensom ett extra ordinarie kontorsbiträde och ett extra

ordinarie skrivbiträde.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

19

Såsom en konsekvens av förslaget om fartygsinspektionsbyråns uppförande

å ordinarie stat hava de sakkunniga ansett sig böra förorda, att ordinarie

anställning bereddes jämväl den personal, som inom socialstyrelsen erfordrades

för handläggning av ärenden rörande sjöfartssäkerhetskontrollen, nämligen

en byråassistent och kontorsbiträde.

I avseende å den av majoriteten inom de sakkunniga föreslagna ordningen

för avgörande av vissa fartygsinspektionsärenden har herr Nordborg anmält

avvikande mening, i det att han på anförda skäl förklarat sig för sin del

avstyrka förslaget om ändring i fartygsinspektionens nuvarande organisation,

såvitt anginge samarbetet mellan kommei''skollegium och socialstyrelsen.

över besparingssakkunnigas nu avhandlade betänkande rörande fartygsinspektionens

förläggning och dess centrala organisation hava utlåtanden

avgivits av kommerskollegium den 26 och av socialstyrelsen den 31 januari

1929. Dessa utlåtanden finnas refererade å sid. 72—77 i statsrådsprotokollet,

De sakkunnigas förslag beträffande förläggningen av fartygsinspektionens

centrala ledning har kommerskollegium för sin del tillstyrkt, och socialstyrelsen

har ej heller velat motsätta sig förslagets genomförande.

Vad däremot angår frågan om personalbeståndet å fartygsinspektionsbyrån,

har kollegium framställt vissa erinringar mot förslaget härutinnan. Dessa

erinringar avse dels byråinspektörens placering i lönegraden B 21, dels nedflyttning

av kansliskrivarebefattningen till kanslibiträdesbefattning, dels ock

bibehållande i nuvarande lönegrad av förste byråingenjörs- och sekreterarbefattningarna.

Enligt kollegii mening borde byråinspektörsbefattningen

hänföras till lönegraden B 24, kansliskrivarebefattningen bibehållas och förste

byråingenjörs- och sekreterarbefattningarna uppflyttas till lönegraden B 26.

Vid sitt ställningstagande till de sakkunnigas förslag har departements- Departementschefen

först upptagit till behandling frågan om inskränkning av antalet chefens ståndbyråer

i kommerskollegium. Härutinnan har departementschefen yttrat P“

följande:

»För egen del finner jag av de sakkunnigas utredning med tydlighet

framgå, att, om man bortser från handelsbyrån, någon sammanslagning

eller indragning av byråer inom kollegium icke rimligen kan ifrågasättas.

Vad handelsbyrån beträffar, skulle en viss tvekan onekligen kunna råda

eftersom de, så att säga, »rena» handelsärendena icke torde vara särdeles

många eller omfattande och en viss del av byråns arbete därför möjligen

skulle kunna överföras till andra byråer. En dylik åtgärd skulle emellertid

medföra en överbelastning av dessa och bör redan därför icke vidtagas.

Härtill kommer, att den av besparingssakkunnige upptagna tanken på en omläggning

av handelsbyrån till jämväl att utgöra en administrativ eller allmän

byrå, dit vissa härför lämpade ärenden skulle kunna överföras från mera

belastade byråer, synes mig synnerligen beaktansvärd. Alldeles särskilt

gäller detta om uppslaget att till chef för denna byrå söka förvärva en person,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Statsutskottets utlåtande Nr 124.

som genom sin utbildning och erfarenhet vore ägnad att inom kollegium

representera den juridiska sakkunskapen och deltaga i det vidlyftiga arbete

med granskning och utarbetande av författningar, som åligger ämbetsverket.

Det råder enligt min mening intet tvivel om önskvärdheten av att bland

kommerskollegii ledamöter linnes en person lämpad speciellt för dessa uppgifter,

så mycket mera som man lär få räkna med att de övriga ledamöterna''—

eller i varje fall flertalet av dem — måste företräda sakkunskap

av helt annat slag. Jag vill i detta sammanhang framhålla, att den anordning,

som här ifrågasatts, måste anses äga en ej ringa betydelse även

för handelsdepartementets arbete, och jag håller för min del för troligt att,

om icke det nu givna uppslaget skulle genomföras, behov av inrättande av

en lagbyråchefstjänst på departementets stat inom kort skulle uppstå. Lika

med kollegium anser jag, att handelsbyråns benämning i anslutning till

den nu skisserade arbetsfördelningen bör bliva ''handels- och administrativa

byrån’.»

Departementschefen har härefter yttrat sig angående de sakkunnigas förslag

om fartygsinspektionsbyråns uppförande å ordinarie stat. Efter att

hava uttalat sig för att någon inskränkning i den nuvarande tillsynen å

klassade fartyg icke borde ifrågakomma, har departementschefen anfört

följande:

»Vad därefter angår de vid 1926 och 1928 års riksdagar motionsvis framförda

yrkandena om ändring i den nuvarande organisationen av tillsynsmyndigheten,

har redan genom tidigare uttalanden från olika håll framhållits,

att det icke torde vara vare sig lämpligt eller ens möjligt att uppdela

sjöfartssäkerhetskontrollen i en rent sjöteknisk kontroll och en ensidigt

social tillsyn. Även de sakkunniga hava nu framhållit, att en sådan tudelning

av kontrollen skulle erbjuda betydande praktiska svårigheter. Anledningen

härtill är förnämligast att söka däri, att på fartygskontrollens område

de tekniska förhållanden, som betinga fartygets sjösäkerhet i vidsträcktaste

mening, och sådana anordningar, som vidtagas i arbetarskyddssyfte, ofta äro

så intimt förbundna med varandra, att de svårligen låta sig behandlas såsom

helt skilda frågor. Åtgärder, som avse att skydda de ombord anställda

mot olycksfall eller ohälsa, att sörja för deras bekvämlighet o. s. v., måste

även skärskådas ur tekniska — ingenjörstekniska eller nautiska — synpunkter.

De sakkunniga understryka i avseende härå, att, även om man lyckades

från fartygsinspektionens nuvarande chefsmyndighet avskilja vissa ärenden,

som specifikt röra arbetarskyddet, och förläde dessa till annan myndighet,

för en betydande del av detta förvaltningsområde torde komma att kvarstå

behovet av en regelbunden samverkan mellan den myndighet, som handhade

arbetarskyddsåtgärderna, och fartygsinspektionens chefsmyndighet. Med

hänsyn till dessa omständigheter och då dessutom ur rederinäringens synpunkt

eu splittring av kontrollen på två skilda myndigheter kunde befaras

komma att vid tillämpningen medföra olägenheter för denna närings utövare

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

21

samt knappast kunde undgå att medföra en ökning av administrationskostnaderna,

liava de sakkunniga icke funnit sig kunna tillstyrka en tudelning

av kontrollen på sätt motionsvis ifrågasatts.

I detta sammanhang hava de sakkunniga även övervägt frågan, huruvida

fartygsinspektörerna lämpligen skulle kunna tagas i anspråk såsom specialinspektörer

inom yrkesinspektionen, såvitt angår frågor om arbetarskydd

ombord å fartyg, och i denna egenskap ställas under socialstyrelsen såsom

yrkesinspektionens chefsmyndighet. Med avseende härå hava emellertid

de sakkunniga framhållit, att, med hänsyn till det särskilda förhållandet

att de bestämmelser, vilka reglera arbetarskyddet ombord å fartyg, innehållas

i samma författningskomplex som de föreskrifter av teknisk innebörd,

vilkas efterlevnad fartygsinspektörerna skulle hava att övervaka i

egenskap av inspektörer under kommerskollegium, det antagligen skulle

komma att uppstå vissa svårigheter att på ett ur arbetssynpunkt tillfredsställande

sätt reglera fartygsinspektörernas ställning såsom specialinspektörer.

Under erinran att under den föregående diskussionen rörande fartygsinspektionens

förläggning ifrågasatts jämväl två andra utvägar för denna

frågas lösning, nämligen fartygsinspektionens överflyttning till socialstyrelsen

eller inrättande för inspektionens ledning av ett helt fristående centralt

ämbetsverk, framhålla de sakkunniga beträffande förstnämnda spörsmål,

att förutom det regelbundna och intima samarbete, som äger rum mellan

fartygsinspektionsbyrån och de befattningshavare, som närmast handhava

den repressiva kontrollen — sjötekniska biträdet och sjöåklagaren — byrån

har att samarbeta med vissa andra grenar av sjöfartsadministrationen

samt de tjänstemän, som handlägga ärenden rörande förordningen angående

befäl å svenska handelsfartyg m. m., varjämte ombudsmännen vid sjömanshusen

hava att utöva viss tillsyn över fartygs bemanning. Ett överflyttande

till socialstyrelsen av kontrollen å fartygs sjövärdighet skulle alltså innebära

ett brytande av det samarbete i dessa frågor, som nu pågår inom

samma ämbetsverks ram. En överföring till socialstyrelsen av även andra

grenar av sjöf artsförvaltningen än sjövärdighets kontrollen skulle åter innefatta

en så genomgripande förändring av kommerskollegii befattning med sjöfartsärendena,

att de sakkunniga icke ansett sig böra närmare ingå på frågan

om lämpligheten av en sådan anordning. Redan en överflyttning av fartygsinspektionens

ledning torde för övrigt för socialstyrelsens vidkommande

med hänsyn till yrkesinspektionsbyråns redan nu vidsträckta verksamhetsområde

komma att kräva inrättandet av en särskild byrå.

Tanken på inrättandet för fartygsinspektionens ledning av ett fristående

centralt ämbetsverk kan enligt de sakkunnigas mening icke förverkligas

utan en betydande kostnadsökning för statsverket. Med hänsyn härtill och

då för övrigt de på fartygsinspektionens ledning ankommande arbetsuppgifterna

icke för närvarande nått en sådan omfattning, att de kunde moti
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

vera upprättandet av en särskild myndighet, hava de sakkunniga icke heller

funnit sig böra närmare ingå på detta spörsmål.

Efter att sålunda hava utmönstrat de olika förslag, som framförts i syfte

att skapa starkare garantier för att sociala hänsyn icke skjutas åt sidan vid

handläggningen av vissa fartygsinspektionsärenden, hava de sakkunniga

framlagt ett eget förslag, som avser att giva yrkesinspektionens chefsmyndighet

tillfälle att direkt deltaga i avgörandet av frågor av företrädesvis

social innebörd. Detta förslag har tillstyrkts av båda de i ämnet hörda

myndigheterna, kommerskollegium och socialstyrelsen. I sistnämnda ämbetsverks

handläggning av ifrågavarande ärende hava även deltagit de båda

socialfullmäktige von Sydow och Lindqvist.

Vidkommande det samarbete, som hittills förekommit mellan de båda ämbetsverken

i fartygsinspektionsfrågor, har ju från dem båda vitsordats, att

detta arbete försiggått utan slitningar och givit gott resultat. Det har icke

heller från något håll påvisats, att med nuvarande arbetssätt de sociala

momenten i den preventiva fartygskontrollen blivit åsidosatta. Icke desto

mindre anser jag det vara i hög grad önskvärt att undanröja varje möjlighet

för att de sociala synpunkterna vid handläggningen av ifrågavarande

ärenden skulle kunna på ett obehörigt sätt undanskjutas. Vid bedömandet

av förevarande spörsmål lärer också beaktande böra skänkas den omständigheten,

att det är av stor betydelse för vinnande av själva syftet med ifrågavarande

lagstiftning, att dess tillämpning äger rum under former, till vilka alla av lagstiftningen

berörda medborgaregrupper och individer hysa förtroende. Jag finner

mig därför, lika med de hörda myndigheterna, böra tillstyrka de sakkunnigas

nu föreslagna anordning, varigenom fastare former skulle skänkas åt socialstyrelsens

medverkan vid de sociala fartygsinspektionsfrågornas handläggning.

Genom en dylik anordning undviker man de praktiska svårigheter

av olika art, som äro förenade med att välja någon av de andra vägar för

problemets lösning, som i det föregående diskuterats. Det samarbete, som

inom kommerskollegium äger rum mellan fartygsinspektionsbyrån och organen

för den repressiva kontrollen, kan alltjämt fortgå. Med en ur organisatorisk

synpunkt ganska litet framträdande ändring vinner man på denna

väg en form för arbetets anordnande, som borde kunna omfattas med förtroende

såväl av rederinäringens representanter som av de ombord å fartyg

anställda.

Den nu ifrågasatta, av mig tillstyrkta anordningen torde för sitt genomförande

icke påkalla någon ändring i lagen om tillsyn å fartyg eller övriga

sjöfartssäkerheten rörande författningar av civillags karaktär. Däremot

kräves ändring i flera i administrativ väg utfärdade författningar. I allmänhet

torde dock dessa ändringar bliva mindre omfattande. Därest den

föreslagna anordningen av riksdagen lämnas utan erinran, torde utarbetande

av författningsförslag i ämnet böra uppdragas åt de båda ämbetsverken.

Då de av 1928 års riksdag åberopade skälen för avslag å Kungl. Maj:ts

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

23

då gjorda hemställan om fartygsinspektionsbyråns uppförande å ordinarie

stat icke längre lära förefinnas, får jag nu förorda avlåtande av framställning

till riksdagen, att byrån överföres å dylik stat.

Ifråga om några av de å denna byrå anställda befattningshavarnes placering

i lönegrader hava olika förslag framställts. Jag hänvisar i denna

del till vad min förut lämnade redogörelse därutinnan innehåller. För egen

del förordar jag, med undantag för — förutom sekreterareänsten, till vilken

tjänst jag i annat sammanhang strax skall återkomma — ytterligare två

befattningar, den lönegradsplacering, som av de sakkunniga föreslagits.

Beträffande byråinspektörstjänsten har kommerskollegium, under erinran

att innehavaren av denna tjänst vore den enda representanten å byrån för

de nautiskt-tekniska intressena, vid upprepade tillfällen påyrkat, att samma

tjänst måtte i likhet med den ingenjörsutbildade förste byråinspektören

hänföras till lönegraden B 24. Detta yrkande har även vunnit anslutning

av två ledamöter av allmänna civilförvaltningens lönenämnd. 1902 års

löneregleringskommitté föreslog på sin tid, att ifrågavarande tjänst måtte

hänföras till nuvarande lönegraden B 22, vilken uppfattning delades av

lönenämndens majoritet. Två reservanter av lönenämnden ansågo emellertid

byråinspektören böra bibehållas i 21:a lönegraden. Även de sakkunniga

hava föreslagit sistnämnda lönegrad för byråinspektören. För egen del finner

jag mycket starka skäl tala för att tillerkänna denne befattningshavare, vars

betydelse för fartygsinspektionens arbete icke får underskattas, åtminstone

den obetydliga löneförbättring som ligger i en uppflyttning till 22:a lönegraden,

och anser mig alltså i denna punkt böra förorda en avvikelse från

de sakkunnigas förslag.

Icke heller de sakkunnigas förslag om nedflyttning av kansliskrivarebefattningen

till en kanslibiträdesbefattning anser jag mig kunna biträda.

Alltsedan ifrågavarande befattning vid 1920 års riksdag inrättades har icke

från något håll förrän nu av de sakkunniga ifrågasatts nedflyttning av densamma.

Kollegium har också på ett enligt mitt förmenande övertygande

sätt klarlagt, att de innehavaren av tjänsten påvilande arbetsuppgifterna

göra befattningen fullt jämförlig med andra dylika i samma lönegrad placerade.

»

Beträffande vidare de sakkunnigas förslag om personalindragningar i

kommerskollegium har departementschefen anfört:

»Vidkommande härefter de av de sakkunniga framlagda förslagen till

minskning av kollegii utgifter genom indragning av personal, som för närvarande

är placerad å ordinarie stat, m. m. avse desamma dels indragning

av tillhopa nio tjänster, nämligen den för närvarande vakanta,

ursprungligen för handelsbyrån avsedda sekreterartjänsten, en förste

byråingenjörstjänst å bergsbyrån, den tekniska konsulentbefattningen å industribyråns

administrativa sektion, en aktuarietjänst å statistiska byrån,

två notarietjänster, därav en å handels- och en å industribyrån, en kansli
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

skrivarbefattning å registratorskontoret och två kontorsbiträdesbefattningar å

statistiska byrån, dels utbyte av den i 24:e lönegraden placerade kamreraretjänsten

mot en revisors- och bokhållarbefattning i 21:a lönegraden, dels

sänkning av den i 21:a lönegraden placerade registratorsbefattningen till

14:e lönegraden. I stället för den till indragning ifrågasatta kansliskrivarbefattningen

bör emellertid enligt de sakkunnigas mening inrättas en ny

kontorsbiträdesbefattning.

Utav förenämnda till indragning, utbyte eller sänkning i lönegradsavseende

föreslagna tjänster äro, förutom sekreterartjänsten, endast de båda

kontorsbiträdesbefattningarna vakanta. Då de ordinarie befattningshavarna

i kommerskollegium — liksom ordinarie statspersonal i allmänhet — äro

berättigade att, såvida icke frivillig avgång ur tjänsten äger rum, uppbära

sin avlöning till dess pensionsåldern uppnås eller annan befattning i statens

tjänst erhålles, är sålunda även vid ett genomförande i full utsträckning

av de sakkunnigas berörda förslag någon omedelbar besparingseffekt av

större betydelse icke möjlig att uppnå. För tillvaratagande av de framtida

besparingsmöjligheter, som kunna erbjuda sig, anser jag emellertid, i likhet

med de sakkunniga, att sådana befattningar, vilka icke kunna omedelbart

indragas men vilkas umbärlighet måste anses genom den verkställda utredningen

ådagalagd, redan nu böra uteslutas ur kollegii ordinarie stat och

upptagas å en särskild för ändamålet uppgjord övergångsstat.

Förevarande förslag till indragnings- och andra besparingsåtgärder hava

i stort sett icke föranlett erinringar från kommerskollegii sida. Endast

på ett par punkter har kollegium intagit en avvikande ställning. Sålunda

har kollegium på anförda skäl hemställt, att den notarietjänst å handelsbyrån,

vilken enligt de sakkunnigas förslag skulle finnas kvar, måtte utbytas

mot en sekreterartjänst ävensom att notarietjänsten å industribyrån

måtte bibehållas.

För egen del har jag, utan att vilja i allo ansluta mig till kollegii

argumentering, icke kunnat undgå att finna vissa bärande skäl föreligga

för ett biträdande av kollegii åsikt rörande behovet av ifrågavarande båda

tjänster. Särskilt med hänsyn till de nya viktiga uppgifter, som nu avsetts

skola komma att tillföras handelsbyrån, synes mig icke obefogat, att chefen

för byrån till sin närmaste man finge en tjänsteman i sekreterares ställning.

Då jag likväl, ehuru med tvekan, icke anser mig böra motsätta mig de

sakkunnigas i hithörande ämne framställda förslag, vill jag emellertid förutskicka,

att, därest erfarenheten framdeles skulle utvisa ett stadigvarande

behov av tillgång till mera kvalificerade befattningshavare, kollegium bör

förbehållas rätt att framlägga det förslag i ämnet, vartill omständigheterna

då kunna föranleda.

Övriga av de sakkunniga framställda förslag till indragnings- och besparingsåtgärder

hava icke föranlett någon erinran från kollegii sida. Även

jag biträder vad de sakkunniga härutinnan föreslagit.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

25

Emellertid har kommerskollegium, såsom redan omförmälts, dels föreslagit

uppförande å kollegii ordinarie stat av en extra förste byråingenjörstjänst

å industribyråns elektriska sektion — vilken befattning enligt de

sakkunnigas förslag fortfarande skulle bibehållas å extra stat — dels ock

till behandling upptagit några av de sakkunniga icke berörda spörsmål,

nämligen frågan om förändrad benämning å det sjötekniska biträdet, om

placering i 26:te lönegraden av sådana tjänster, som tillhört den förutvarande

s. k. andra normalgraden, samt om beredande av viss tids kostnadsfri

ledighet åt sjöåldagaren.

Vidkommande frågan om överförande å ordinarie stat av nyssnämnda

förste byråingenjörstjänst vill jag erinra om att ett av 1923 års besparingskommitté

på sin tid framställt och av Kungl. Maj:t biträtt förslag om indragning

av sagda tjänst inom riksdagen mötte gensagor och ej ledde till

åtgärd. Vid den granskning de sakkunniga företagit rörande arbetet å

sektionen hava de kommit till den uppfattningen, att ifrågavarande tjänst

svårligen kunde för närvarande undvaras. Emellertid hava de, på sätt av

den under nästföljande punkt lämnade redogörelsen beträffande sektionen

och den lokala elektriska inspektionen närmare framgår, fått det intrycket,

att vissa förenklingar i arbetet borde kunna vinnas genom en ändrad

uppdelning av arbetsuppgifterna mellan sektionen och inspektörerna. De

sakkunniga, som funnit sig ej böra i detalj ingå på denna fråga, hava inskränkt

sig till att framhålla önskvärdheten av att frågan genom kollegii

försorg upptoges till övervägande.

Med hänsyn till vad de sakkunniga sålunda uttalat och då det icke synes

uteslutet, att genom en överflyttning å de lokala inspektörerna av vissa

uppgifter, med vilka sektionen nu tager befattning, en minskning av den

sektionen nu påvilande arbetsbördan kan åstadkommas — varom i sakens

nuvarande läge icke torde vara möjligt att uttala något slutligt omdöme —

finner jag mig icke kunna tillstyrka kollegii förslag om berörda tjänsts

överflyttande å ordinarie stat. Emellertid lära, på sätt även de sakkunniga

föreslagit, medel fortfarande böra beviljas till avlönande av innehavaren

av ifrågavarande tjänst. Framställning härom skall jag göra under nästföljande

punkt.

Med hänsyn till de viktiga och ansvarsfulla uppgifter, som åligga det å

kollegii sjöfartsbyrå anställda sjötekniska biträdet, och då beteckningen »biträde»

i varje fall numera i regel användes å befattningshavare med väsentligt

lägre tjänsteställning, anser även jag, att en annan och mera lämplig

benämning å förstnämnda befattning bör införas. Jag föreslår i sådant

hänseende benämningen »sjöteknisk konsulent», vilken i huvudsak motsvarar

vad kommerskollegium föreslagit. I

I fråga om kollegii förslag om uppflyttning i högre lönegrad av vissa befattningshavare,

tillhörande förutvarande andra normalgraden, ber jag att

få erinra om att allmänna civilförvaltningens lönenämnd i ett på sin tid

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

framlagt förslag i ämnet — som uteslutande avsåg ordinarie tjänster —

föreslog uppflyttning i nuvarande 26:te lönegraden av sekreterarne å sjöfarts-,

industri- och bergsbyråerna. Däremot fann lönenämnden icke skäl föreligga att

föreslå ändrad placering i lönehänseende för någon av de övriga till nuvarande

24:e lönegraden hänförda befattningar inom kollegium. I sammanhang

med att organisationen av kommerskollegium nu slutligt avgöres,

lärer även ställning böra tagas till denna fråga. Någon anledning att placera

den nya sekreterartjänsten å fartygsinspektionsbyrån i lägre lönegrad än

de tre övriga tjänsterna av dylikt slag förefinnes icke. Likaså torde

med hänsyn till arten av de sjötekniska biträdet åvilande arbetsuppgifterna

samt de särskilda kvalifikationer, som därför erfordras, även denne

befattningshavare böra uppflyttas i 26:te lönegraden.

Slutligen biträder jag kollegii hemställan om utverkande av bemyndigande

för ämbetsverket att bevilja sjöåklagaren kostnadsfri ledighet under

högst en månad årligen, när sådant kan ske utan hinder för göromålens

behöriga gång, ävensom att till vikarie under sådan ledighet utbetala

ett arvode av högst 300 kronor per månad räknat jämte dyrtidstillägg

därå.

Innehavarna av de befattningar, vilka av mig förordats till indragning,

torde — i den mån de icke äro vakanta — tills vidare böra uppföras å

övergångsstat. Mot de sakkunnigas beräkning av det till avlöningar åt

dessa befattningshavare erforderliga anslagsbeloppet 42,700 kronor har jag

icke någon erinran att göra.

De av de sakkunniga uppgjorda beräkningarna rörande anslaget till avlöningar

åt ordinarie tjänstemän hava icke givit mig anledning till annan

erinran än den, som påkallas av dels uppflyttningen till 26:te lönegraden

av fem och till 22:dra lönegraden av en tjänst, dels ock bibehållande av kansliskrivarebefattningen

å fartygsinspektionsbyrån. Den ökade utgiftsbelastning

å detta anslag, som av nyssberörda anledningar måste beräknas, synes

kunna uppskattas till 6,000 kronor. I anslutning härtill torde det av de

sakkunniga beräknade anslagsbeloppet, 404,500 kronor, böra höjas till 410,500

kronor.

I överensstämmelse med de sakkunnigas beräkningar föreslår jag, att

anslaget till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare m. m. för nästkommande

budgetår upptages med 105,000 kronor.

Slutligen torde, på sätt de sakkunniga föreslagit, i överensstämmelse med

den ändring, som företagits i departementens och vissa andra verks stater,

i staten för kommerskollegium vikariatsersättningsanslaget — för innevarande

budgetår 11,500 kronor — böra uteslutas.»

Departementschefen har slutligen erinrat om nu gällande förbud för vissa

befattningshavare å fartygsinspektionsbyrån att, utan Kungl. Majrts tillstånd,

driva eller hava del i eller anställning vid rederiföretag m. m. En

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

27

särskild bestämmelse härom har alltjämt synts departementschefen böra

bibehållas. Likaså har departementschefen ansett böra stadgas, att därest

nuvarande befattningshavare å kommerskollegii fartygsinspelctionsbyrå den

1 juli 1929 tillträder ordinarie befattning å kollegii stat, som svarar mot

den av honom före sagda dag innehavda tjänsten, i fråga om hans placering

i löneklass avlöningsreglementet måtte å honom tillämpas, som om det varit

gällande under hela hans tjänstetid vid byrån och han varit ordinarie innehavare

av sistnämnda tjänst.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena, nr 262, inom första kammaren av herr

C. Bindley och den andra, nr 406, inom andra kammaren, av herr B. Holmgren,

däri hemställts, att riksdagen vid fastställande i anledning av förevarande

proposition av ny stat för kommerskollegium måtte besluta, att

byråinspektören å fartygsinspektionsbyrån uppföres i lönegrupp B 24.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får

utskottet hänvisa till motionerna.

Såsom den i ärendet lämnade utredningen giver vid handen, åsyftar

Kungl. Maj:ts förslag dels åstadkommande av direkta organisatoriska förändringar

inom kommerskollegium och dels nedbringande av kostnaderna

genom indragning av personal.

I förstnämnda hänseende har i propositionen till en början upptagits frågan

om inskränkning av antalet byråer i kollegium.

Departementschefen har i likhet med 1926 års besparingssakkunniga —

med bortseende från handelsbyrån — ansett någon sammanslagning eller

indragning av byråer inom kollegium icke rimligen kunna ifrågasättas. I

fråga om handelsbyråns bibehållande har däremot en viss tveksamhet synts

kunna råda. På anförda skäl har departementschefen emellertid kommit

till den slutsatsen, att indragning av denna byrå eller sammanslagning av

byrån med annan icke bör äga rum.

Tillräckliga motiv för en rubbning av nu gällande byråindelning i kollegium

hava ej heller synts utskottet föreligga och utskottet får alltså tillstyrka

Kungl. Majrts förslag i denna del.

Vidkommande härefter det andra av de sakkunniga upptagna förslaget

beträffande organisatoriska förändringar inom kollegium, eller frågan om

uppförande å ordinarie stat av kollegii fartygsinspektionsbyrå, torde till en

början få framhållas, att de av sistlidet års riksdag åberopade skälen för

avslag å Kungl. Maj:ts då framlagda förslag i enahanda syfte, för vilka

skäl ovan redogjorts, numera icke föreligga.

Såsom i statsrådsprotokollet erinrats, anförde 1928 års riksdag i sin skrivelse

i ärendet, nr 10 A, under framhållande av önskemålet om en utredning

rörande de vid 1926 och 1928 års riksdagar motionsvis framställda

yrkandena beträffande en ändring i förläggningen och organisationen av

Utskottets

yttrande.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

den centrala tillsynsmyndigheten för sjöfartssäkerhetskontrollen, att vid

sagda utredning nödig hänsyn borde tagas till det av 1923 års besparingskommitté

framställda förslaget och även motionsvis gjorda yrkandet om

viss inskränkning i inspektionen å klassade fartyg.

Den utredning, som i detta hänseende numera förebragts, har övertygat

utskottet därom, att någon inskränkning av inspektionen, sådan densamma

nu lärer utövas, icke torde böra ifrågakomma. Erinras må, att frågan om

en inskränkning av inspektionen allenast i obetydlig grad skulle påverka

personalbehovet å byrån i fråga.

Vad vidare angår de förslag, som framförts i syfte att bilda starkare

garantier för att sociala hänsyn icke skjutas åt sidan vid handläggningen

av vissa fartygsinspektionsärenden, bar utskottet funnit det av besparingssakkunniga

förordade, av departementschefen tillstyrkta förslaget härutinnan

utgöra en godtagbar lösning av denna fråga. Den föreslagna anordningen

med gemensam behandling i kommerskollegium och socialstyrelsen av ifrågavarande

ärenden synes utskottet berättiga till den förhoppningen, att anledningarna

till den misstro mot de statliga åtgärderna för arbetarskyddet

å fartyg, som kommit till uttryck från de ombord anställdas sida, skola

kunna undanröjas. De föreslagna grunderna i övrigt för handläggning av

vissa frågor rörande arbetarskydd ombord å fartyg hava ej heller föranlett

till erinran från utskottets sida.

Såsom av det förestående framgår, äro de av 1928 års riksdag åberopade

motiven för ett uppskov med frågan om uppförande å ordinarie stat av

fartygsinspektionsbyrån icke vidare för handen. Med hänsyn härtill och då

ett inordnande av fartygsinspektionens ledning såsom en sektion under annan

byrå icke synes utskottet lämpligt, får utskottet alltså nu tillstyrka,

att byrån från och med nästkommande budgetår överföres å ordinarie stat.

Beträffande några av de å fartygsinspektionsbyrån anställda befattningshavarnas

placering i lönegrader hava, såsom av statsrådsprotokollet framgår,

olika förslag framställts. Inom riksdagen har ock motionsvis förslag väckts

rörande byråinspektörsbefattningens placering i lönegrad.

Vad sistnämnda befattning angår, har departementschefen förordat, att

densamma, i enlighet med ett av 1902 års löneregleringskommitté på sin

tid framställt förslag, som biträtts av majoriteten inom allmänna civilförvaltningens

lönenämnd, hänföres till lönegraden B 22. å ena sidan har

emellertid, såsom nyss antytts, motionsvis förslag väckts om högre placering

av tjänsten i fråga, nämligen i lönegrad B 24, vilket förslag ock omfattats

av kommerskollegium och två reservanter i lönenämnden, och å andra sidan

hava två reservanter i lönenämnden ansett befattningen böra bibehållas i

lönegraden B 21. Utskottet har för sin del ansett sig böra tillstyrka

den av Kungl. Maj:t föreslagna placeringen av tjänsten och vill redan i

detta sammanhang hava uttalat, att utskottet icke kan biträda förslagen

om vissa sekreterares och det sjötekniska biträdets uppflyttning från lönegraden

B 24 till lönegraden B 26.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

29

Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, hava besparingssakkunniga icke

ansett nödigt, att en för fartygsinspektionsbyrån avsedd kansliskrivarbefattning

uppföres å ordinarie stat, utan föreslagit, att i denna befattnings ställe

å sagda stat inrättas en kanslibiträdesbefattning i lönegraden B 7. De sakkunniga

hava till stöd för sitt förslag härutinnan anfört, att de till byrån

hörande ärendena visserligen uppgå till ett betydande antal, men att desamma

till en mycket avsevärd del utgöras av rapporter och alltså i stor utsträckning

äro av jämförelsevis ensartad karaktär. De sakkunniga hava

ock i detta sammanhang erinrat, att enligt deras i oktober 1928 avgivna

förslag rörande kommerskollegii organisation ingen av övriga byråer i kollegium,

med undantag av statistiska byrån, skulle komma att utrustas med

kansliskrivare. Till de sakkunnigas uppfattning i fråga om denna tjänst

ansluter sig utskottet och utskottet kan alltså ej tillstyrka Kungl. Maj:ts

förslag om ett fortsatt bibehållande av kansliskrivarbefattningen. I likhet

med besparingssakkunniga anser emellertid utskottet billigheten kräva, att

föreskrift lämnas därom, att till nuvarande extra kansliskrivaren å byrån

— vilken innehar ordinarie kontorsbiträdestjänst i kollegium — må, därest

hon, i samband med byråns uppförande å ordinarie stat, utnämnes till ordinarie

kanslibiträde i kollegium, utgå personligt lönetillägg med belopp, motsvarande

skillnaden mellan hennes nuvarande avlöning och den avlöning,

on må komma att uppbära såsom ordinarie kanslibiträde.

Vidkommande härefter de av Kungl. Maj:t, i överensstämmelse med vad

de sakkunniga härutinnan förordat, framlagda förslagen till minskning av

kollegii utgifter genom indragning av personal, som för närvarande är placerad

å ordinarie stat, m. m., avse desamma dels indragning av tillhopa nio

tjänster, nämligen den för närvarande vakanta, ursprungligen för handelsbyrån

avsedda sekreterartjänsten, en förste byråingenjörstjänst å bergsbyrån,

den tekniska konsulentbefattningen å industribyråns administrativa sektion,

en aktuarietjänst å statistiska byrån, två notarietjänster, därav en å handelsoch

en å industribyrån, en kansliskrivarbefattning å registratorskontoret och

två kontorsbiträdesbefattningar å statistiska byrån, dels utbyte av den i lönegraden

B 24 placerade kamreraretjänsten mot en revisors- och bokhållarbefattning

i lönegraden B 21, dels sänkning av den i lönegraden B 21 placerade

registratorsbefattningen till lönegraden B 14. I stället för den till indragning

ifrågasatta kansliskrivarbefattningen har emellertid en ny kontorsbiträdesbefattning

ansetts böra inrättas.

De sålunda framlagda förslagen hava icke föranlett till erinran från utskottets

sida.

Förut har antytts, att Kungl. Maj:t i detta sammanhang till prövning

upptagit frågan om placering i lönegraden B 26 av sådana tjänster, som

tillhört den förutvarande andra normalgraden. I samband härmed har ock

underställts riksdagens prövning frågan om beredande av viss tids kostnads
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

fri ledighet åt sjöåklagaren hos kollegium. Vad förstnämnda fråga angår,

har utskottet icke funnit tillräckliga skäl föreligga för en ändring i lönehänseende

av de till lönegraden B 24 nu hänförda befattningshavarna. Det

i samband härmed framförda förslaget om kostnadsfri ledighet för sjöåklagaren

under högst en månad årligen, när sådant kan ske utan hinder

för göromålens behöriga gång, har utskottet däremot ansett sig böra tillstyrka,

och utskottet har ej heller velat motsätta sig, att sjötekniska biträdet

uppföres i staten under benämning »sjöteknisk konsulent».

Vissa av de till indragning föreslagna befattningarna äro vakanta. Innehavarna

av övriga ifrågavarande befattningar skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag

tillsvidare uppföras å övergångsstat. Mot detta förslag har utskottet ej

haft något att erinra liksom ej heller mot beräkningen av det till avlöningar

åt dessa befattningshavare erforderliga anslagsbeloppet, 42,700 kronor.

Vidkommande däremot de av Kungl. Maj:t framlagda beräkningarna

rörande anslaget till avlöningar till ordinarie tjänstemän, vilket anslag

slutar å ett belopp av 410,500 kronor, torde anslaget ifråga med hänsyn

till utskottets ståndpunkt ifråga om Kungl. Maj:ts förslag angående dels

uppflyttning av fem tjänster från lönegraden B 24 till lönegraden B 26

och dels bibehållandet av en kansliskrivarbefattning böra minskas med i

runt tal 5,500 kronor eller till 405,000 kronor.

Vad slutligen angår beräkningen av anslaget till avlöningar till ickeordinarie

befattningshavare m. m. samt vad i samband därmed föreslagits

ifråga om uteslutande av det å kommerskollegii stat nu uppförda vikariatsersättningsanslaget,

får utskottet ansluta sig till Kungl. Maj:ts förslag

härutinnan.

Under åberopande av vad sålunda anförts och då utskottet i övrigt icke

haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

förslag och med avslag å herrar Lindleys och

Holmgrens ovanberörda motioner, I: 262 och II: 406,

a) från och med den 1 juli 1929 bestämma antalet

ordinarie befattningshavare hos kommerskollegium på

följande sätt:

Befattning Lönegrad

1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlönings
-

reglementet..................................................

.............. —

6 byråchefer ..................................................

............. B 30

1 byrådirektör och överinspektör...............

.............. B 29

1 navigationsskoleinspektör ......................

.............. B 29

1 skeppsmätningsöverkontrollör och överinspektör B 29

1 byrådirektör ...............................................

.............. B 28

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

31

Befattning Lönegrad

3 förste aktuarier........................................................ B 24

3 förste byråingenjörer .......................................... B 24

1 förste byråinspektör................................................ B 24

1 ka in re rart'' ................................................................ B 24

1 redaktör .................................................................... B 24

4 sekreterare................................................................ B 24

1 sjöteknisk konsulent................................................ B 24

1 byråinspektör............................................................ B 22

2 aktuarier................................................................... B 21

3 notarier .................................................................... B 21

1 regist ra tor ............................................................... B 21

3 kansliskrivare............................................................ B 11

1 förste expeditionsvakt ............................................ B 7

8 kanslibiträden ........................................................ B 7

5 expeditionsvakter .................................................... B 5

16 kontorsbitriiden .................................................... B 4

2 skrivbiträden............................................................ B 2;

Anm. 1. Kamreraretjänsten, lönegrad B 24, utbytes vid

inträffande ledighet mot en befattning såsom revisor och

bokhållare i lönegraden B 21.

Anm. 2. Begistratorstjänsten, lönegrad B 21, utbytes vid

inträffande ledighet mot en likanämnd befattning i lönegraden

B 14.

Anm. 3. En kontorsbiträdesbefattning skall hållas obesatt

så länge den å övergångsstat uppförda kansliskrivaren kvarstår

i tjänst.

b) besluta, att å övergångsstat skola från och med

den 1 juli 1929 uppföras följande befattningar, nämligen:

Befattning Lönegrad

1 förste byråingenjör ................................................ B 24

1 teknisk konsulent.................................................... B 24

1 aktuarie .................................................................... B 21

2 notarier .................................................................... B 21

1 kansliskrivare ........................................................ B 11;

c) godkänna följande stat för kommerskollegium,

att tillämpas från och med den 1 juli 1929:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

Avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag .................................... kronor 405,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag » 105,000

kronor 510,000

övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag ................ kronor 42,700

Förslagsanslag kronor 552,700;

d) besluta följande särskilda bestämmelse att lända

till efterrättelse beträffande vissa å kommerskollegii

fartygsinspektionsbyrå anställda befattningshavare:

Byråchefen, sekreteraren, förste byråinspektören och

byråinspektören å kommerskollegii fartygsinspektionsbyrå

skola vara underkastade de bestämmelser, som i

särskild ordning äro eller varda meddelade, rörande förbud

att, utan Kungl. Maj:ts medgivande, för egen eller annans

räkning driva eller hava del i eller anställning vid företag,

som omfattar rederi-, skeppsbyggeri- eller sjöförsäkringsverksamhet,

eller för sådant företag åtaga sig uppdrag mot

ersättning eller vara anställda å fartyg;

e) medgiva, att därest nuvarande befattningshavare

å kommerskollegii fartygsinspektionsbyrå den 1 juli 1929

tillträder ordinarie befattning å kommerskollegii stat, som

svarar mot den av honom före sagda dag innehavda

tjänsten, i fråga om hans placering i löneklass avlöningsreglementet

må å honom tillämpas som om det varit

gällande under hela hans tjänstetid vid fartygsinspektionsbyrån

och han varit ordinarie innehavare av sistnämnda

tjänst;

f) medgiva, att kommerskollegium må bevilja den

å kollegii sjöfartsbyrå anställde sjöåklagaren kostnadsfri

ledighet under högst en månad årligen, när sådant kan

ske utan hinder för göromålens behöriga gång, ävensom

till vikarie under sådan ledighet utbetala ett arvode av

högst 300 kronor för månad räknat jämte dyrtidstillägg

därå enligt de för reglerade verk gällande grunder;

g) medgiva, att, därest den å fartygsinspektionsbyrån

nu placerade extra kansliskrivaren i samband med

byråns uppförande å ordinarie stat utnämnes till ordinarie

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

33

kanslibiträde i kollegium, hon må, så länge hon kvarstår

i denna tjänst erhålla personligt lönetillägg, motsvarande

skillnaden mellan hennes nuvarande avlöning

och den avlöning, hon må komma att uppbära såsom

ordinarie kanslibiträde; samt

h) höja det ordinarie förslagsanslaget till kommerskollegium,

nu 511,040 kronor, med 41,660 kronor till

552,700 kronor.

2:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 2) att till uppehållande

av kommerskollegii verksamhet, utöver det ordinarie förslagsanslaget, för

budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 11,784 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 90—96 i förut åberopade statsrådsprotokoll.

Såsom förut redan nämnts, har i riksstaten för budgetåret 1928/1929,

utöver det ordinarie förslagsanslaget till kommerskollegium, till förstärkning

av kollegii arbetskrafter anvisats ett extra anslag av 56,100 kronor.

Beträffande användningen av anslaget har Kungl. Maj:t den 8 juni 1928

meddelat närmare föreskrifter, därvid Kungl. Maj:t förklarat, att inom

kommerskollegium finge tillsvidare under budgetåret 1928/1929 anställas

icke-ordinarie befattningshavare — utöver de under föregående punkt omförmälda

befattningshavare å kommerskollegii fartygsinspektionsbyrå —

med lön enligt vederbörande löneplan på sätt av följande sammanställning

framgår:

Befattning Lönegrad

Å kamrerar- och kassakontoret:

1 extra kanslibiträde ................................................ B 7

Å industribyråns elektriska sektion:

1 extra förste byråingenjör........................................ B 24

1 extra kontorsbiträde................................................ B 4.

1. Kassakontoret.

Sedan år 1919 har å kommerskollegii kamrerar- och kassakontor varit å

extra stat anställt ett kvinnligt biträde, från och med den 1 juli 1925 med

placering i lönegrad B 7.

På sätt av den under nästföregående punkt lämnade redogörelsen framgår,

hava 1926 års besparingssakkunniga uttalat sig för fortsatt anvisande

av medel till avlönande av ett dylikt biträde.

Då behov av ett kvalificerat biträde å nämnda kontor alltjämt synts

föreligga, har departementschefen tillstyrkt att jämväl för nästkommande

budgetår anslag för ändamålet beräknas.

Kommerskollegii

verksamhet.

[2.]

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 saml. 69 höft. (Nr 12i.)

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Statsutskottets utlåtande Nr 124.

2. Kommerskollegii industribyrås elektriska sektion.

Såsom den vid behandlingen av frågan om det ordinarie anslaget till

kommerskollegium lämnade redogörelsen utvisar, har kollegium i sitt

utlåtande den 12 november 1928 föreslagit överflyttning till ordinarie stat

av en extra förste byråingenjörstjänst å den elektriska sektionen. 1926

års besparingssakkunniga hava däremot tillstyrkt befattningens fortsatta

bibehållande å extra stat och i anslutning härtill hemställt, att medel måtte

beviljas till avlönande av såväl ifrågavarande förste byråingenjör som ett

extra kontorsbiträde.

Med hänsyn till att arbetet å den elektriska sektionen står i nära samband

med verksamheten inom den lokala inspektionen — statens elektriska

inspektion — har departementschefen i detta sammanhang behandlat även

nämnda inspektion och därvid redogjort för tillkomsten av elektriska sektionens

och statens elektriska inspektions nuvarande organisation, inspektionens

nuvarande arbetsuppgifter samt frågan om inspektionens förläggning.

I sistberörda avseende har nämligen vid åtskilliga tillfällen ifrågasatts,

huruvida det icke vore lämpligare, att inspektörerna vore bosatta var

och en inom sitt distrikt än i Stockholm.

1926 års besparingssakkunniga hava i sitt betänkande av den 19 oktober

1928, efter att hava uttalat sig i frågan om den lokala inspektionens förläggning

samt angående personalfrågor, yttrat, att besparingssakkunniga vid

sin granskning av verksamheten å sektionen fått det intrycket, att vissa

förenklingar i arbetet borde kunna vinnas genom en ändrad uppdelning

av arbetsuppgifterna mellan sektionen och inspektörerna. Besparingssakkunniga

hava emellertid funnit sig ej böra i detalj ingå på denna fråga

utan inskränkt sig till att framhålla önskvärdheten av att frågan genom

ämbetsverkets försorg upptages till förnyat övervägande.

För egen del har departementschefen anfört följande:

»I fråga om förste byråingenjörstjänstens bibehållande å extra stat har jag

redan under nästföregående punkt uttalat mig. Vid bifall till mitt därvid

gjorda förslag lära jämväl medel fortsättningsvis böra beräknas till avlönande

av ett hos bemälde befattningshavare anställt extra kontorsbiträde.

Vidkommande frågan om den lokala elektriska inspektionens förläggning

hava de sakkunniga ansett vad från kommerskollegii sida vid olika tillfällen

anförts till förmån för inspektionens fortsatta förläggning till Stockholm

förtjäna beaktande.

Onekligen skulle vissa fördelar vara förenade med att inspektörerna stationerades

i sina respektive inspektionsdistrikt. Särskilt torde en sådan förläggning

av inspektionen i vissa fall vara förmånlig beträffande utövandet

av inspektionens rådgivande och upplysande verksamhet. Då emellertid,

såsom framgår såväl av den utav kommerskollegium på sin tid som av de

sakkunniga nu verkställda utredningen i ämnet, en dylik decentraliserad förläggning

av inspektörerna icke lärer vara möjlig att genomföra utan en avsevärd

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

35

kostnadsökning för statsverket, finner jag mig för närvarande icke böra

framlägga något förslag till organisationsförändring å nu ifrågavarande

område.

Vid bifall till vad jag här ovan föreslagit skulle alltså för budgetåret

1929/1930 kommerskollegii ordinarie arbetskrafter förstärkas med av extra

anslagsmedel avlönade befattningshavare till det antal, i den lönegrad och

med den begynnelseavlöning, som framgår av följande tabell:

Befattning

Å kamrerar- och kassakontoret:

1 kanslibiträde.....................................

Å industribyråns elektriska sektion:

1 förste byråingenjör..........................

1 kontorsbiträde.................................

Lönegrad Begynnelseavlöning

B 7 kronor 2,520

B 24 » 7,212

B 4__» 2,052

Summa kronor 11,784.»

Mot Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framlagda förslag har utskottet

icke haft något att erinra.

Vad angår frågan om den lokala elektriska inspektionens förläggning, anser

utskottet lika med departementschefen, att, ehuru vissa fördelar uppenbarligen

skulle vara förenade med inspektörernas förläggning till sina respektive

inspektionsdistrikt, någon organisationsändring å nu ifrågavarande område

icke bör äga rum.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till uppehållande av kommerskollegii

verksamhet, utöver det ordinarie förslagsanslaget, för

budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 11,784

kronor.

3:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 3) att

dels förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

skall från och med den 1 juli 1929 äga tillämpning på befattningshavare

vid bergsstaten;

dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid bergsstaten på

följande sätt:

Be,attnin& Lönegrad

5 bergmästare................................................................................................. g 29

4 gruvingenjörer ............................................................................................ g 22

5 kontorsbiträden ............................................................ i» a.

Utskottets

yttrande.

Bergsstaten.

[3.]

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Statsutskottets utlåtande Nr 124.

dels godkänna följande stat för bergsstaten, att tillämpas från och med

den 1 juli 1929:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ kronor 92,000

Expenser m. m................................................................................. »_7,500

Summa förslagsanslag kronor 99,500;

dels besluta, att lösen för expeditioner, som utfärdas av befattningshavare

vid bergsstaten, skall i sin helhet redovisas till statsverket;

dels besluta följande särskilda bestämmelse att lända till efterrättelse beträffande

befattningshavarna vid bergsstaten:

Befattningshavare vid bergsstaten skall vara underkastad de bestämmelser,

som i särskild ordning äro eller varda meddelade, rörande förbud att för

egen eller annans räkning driva eller hava del eller anställning i vissa

företag eller för sådant företag åtaga sig uppdrag mot ersättning;

dels besluta, att, där ordinäre befattningshavare vid bergsstaten enligt

hittills gällande bestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen i förskott,

vid ingången av juli månad 1929 till honom skall på statsverkets

bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad befattningshavaren skulle

hava i den befattning, han vid utgången av juni månad 1929 innehar, i

förskott uppburit för juli månad 1929, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna

då fortfarande varit gällande;

dels medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas

av den i staten för bergsstaten upptagna anslagsposten till avlöningar

åt ordinarie tjänstemän;

dels förklara, att övriga av riksdagen med avseende å den definitiva löneregleringen

för statsdepartement m. fl. verk lämnade medgivanden må i

tillämpliga delar gälla även beträffande befattningshavare vid bergsstaten;

dels ock under riksstatens tionde huvudtitel, med uteslutande av det under

avdelningen B 3, Bergsstaten, uppförda ordinarie anslaget till bergsstaten,

under samma avdelning uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 99,500 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 97—127 i

åberopade statsrådsprotokollet.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

37

Den för bergsstatens personal nu gällande staten, vilken fastställdes vid

1919 års riksdag, har följande utseende:

Lön

Tjänstgörings-

Ortstillfiirs’

Summa

Norra distriktet.

1 bergmästare med bostadsstation i Luleå

eller annan inom distriktet nära post-

kontor belägen ort, på ett avstånd av

högst 10 mil från nämnda stad.........

5,000

2,500

300

7,800

1 gruvingenjör med bostadsstation inom

distriktet ......................................

3,000

1,800

200

5,600

1 kvinnligt biträde av första graden.....

1,100

300

100

1,500

Gävle-Dala distrikt.

1 bergmästare med bostadsstation i Falun

eller något inom 3 mil därifrån i när-

heten av järnväg beläget ställe .........

5,000

2,500

—

7,500

1 gruvingenjör med bostadsstation inom

distriktet .....................................

3,600

1,800

—

5,400

1 kvinnligt biträde av första graden......

1,100

300

_

1,400

Östra distriktet.

1 bergmästare med bostadsstation i Stock-

holm eller något inom 3 mil därifrån

i närheten av järnväg beläget ställe • ■ •

5,000

2,500

600

8,100

1 gruvingenjör med bostadsstation inom

distriktet ......................................

3,600

1,800

400

5,800

1 kvinnligt biträde av första graden......

1,100

300

200

1,600

Mellersta distriktet.

1 bergmästare med bostadsstation å bo-

stället Knutsberg med Lilla Älvstorp i

staden Nora eller annat inom 3 mil där-

ifrån i närheten av järnväg beläget ställe

5,000

2,500

—

7,500

1 gruvingenjör med bostadsstation å

Stora gården vid Kopparberg............

3,600

1,800

—

5,400

1 kvinnligt biträde av första graden......

1,100

300

—

1,400

Västra dislrildet.

1 bergmästare med bostadsstation i Filip-

stad .............................................

5,000

2.500

—

7,500

1 kvinnligt biträde av första graden......

1,100

300

—

1,400

Södra distriktet.

1 bergmästare med bostadsstation i Häl-

singborg eller något inom 3 mil där-

ifrån i närheten av järnväg beläget ställe

5,000

2,500

—

7,500

1 kvinnligt biträde av första graden......

1,100

300

—

1,400

Säger

51,000

24,000

1,800

76,800

Expenser m. m................................

7,500

Vikariatsersättningar för bergsstatstjänstemän .........

500

Summa kronor

84,800

Anm.: 1. För bergmästare kan lönen efter 5 år höjas med 600 kronor. För gruvingenjör kan

lönen efter 5 år höjas med 600 kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor. För kvinnligt

biträde kan avlöningen efter 5 år höjas med 200 kronor, efter 10 år med ytterligare 200 kronor

och efter 15 år med än ytterligare 200 kronor; skolande av varje avlöningsförhöjning 100 kronor

anses tillhöra lön och 100 kronor tjänstgöringspenningar.

2. I de fall rätt att uppbära sportler tillkommer en tjänsteman, må sådana icke åtnjutas till

högre belopp än 1,000 kronor årligen.

Bergsstatens

nuvarande

organisation.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

Bergsstatens

arbetsupp
gifter.

På sätt framgår av anmärkning till staten, äger befattningshavare vid

bergsstaten i vissa fall och i begränsad omfattning rätt att uppbära sportler.

Till bergsstatens personal utgår vidare dyrtidstillägg enligt gällande bestämmelser

men däremot icke tillfällig löneförbättring.

Till bergsstatens förfogande stå sedan äldre tid tre boställen, vilka för

ändamålet till övervägande del donerats av bruksägare och bergsmän, nämligen

det vid Nora belägna bergmästarbostället Knutsberg med det därtill

börande hemmanet Lilla Älvstorp, bergmästarbostället i Filipstad samt den

del av gruvingenjörsbostället Stora gården vid Kopparberg, som återstår

efter en år 1915 av riksdagen medgiven försäljning. Numera tillkommer

boställsförmån även bergmästaren i södra distriktet, i det att enligt kungl.

brev den 24 september 1920 såsom boställe åt denne tjänsteman anvisats en

av Höganäs-Billesholms aktiebolag såsom gåva till Kungl. Maj:t och kronan

överlämnad, i Hälsingborg belägen fastighet.

Den för befattningshavarne vid bergsstaten gällande instruktionen är utfärdad

den 31 december 1919 (nr 892). Bergsstatens arbetsuppgifter äro i

huvudsak följande.

Bergsstaten har att såsom första instans handlägga ärenden rörande gruvors

förvärvande och försvar enligt gruvstadgan, såsom inmutnings-, utmåls-,

vilostånds- och dylika ärenden. Den skall anvisa det område i dagen, som

innehavare av stenkolskoncession behöver för sitt arbete, samt äger bevilja

viss tids befrielse från stadgad arbetsskyldighet vid stenkolsfyndighet. Bergsstaten

skall utöva teknisk inspektion av såväl inmutningsbara fyndigheter

som stenkolsfyndigheter. Vidare skall bergsstaten upprätta utmålskartor

samt verkställa kopior av nya gruvkartor och komplettera dessa kopior. Bergsstaten

skall hava tillsyn över att vederbörliga gruvkartor bliva upprättade av

gruvägare. Upprättade gruvkartor skola av bergsstaten granskas och översändas

till kommerskollegium. Bergsstaten skall biträda vid utarbetandet av

specialbeskrivningar över fyndigheter, särskilt genom att utföra härför erforderliga

undersökningar på ort och ställe. Med gruvskogarna har bergsstaten

även att taga viss befattning. Det tillhör bergsstaten att hålla tillsyn

över användningen av hammarsmeds- och masmästarkassorna samt gruvoch

malmöreskassorna ävensom att årligen till kollegium avgiva förslag å personer

till erhållande av understöd ur armbössefonden och åtskilliga andra

kassor, som stå under kommerskollegii förvaltning. Bergsstaten har att insamla

och granska de statistiska primäruppgifterna rörande bergverken och

bruken samt insända desamma till kollegium. Därjämte skall bergsstaten

i allmänhet med uppmärksamhet följa bergshanteringens och stenindustriens

utveckling, i första hand inom sina respektive förvaltningsområden, men även,

i den utsträckning så kan ske, inom övriga delar av riket samt utom

riket ävensom hos kollegium väcka förslag om åtgärder till befrämjande av

dessa näringsgrenar. Vidare åligger det bergsstaten att årligen till kollegium

avgiva tjänsteberättelse för det nästförflutna året.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

39

Härtill kommer den inspektionsverksamhet, bergsstaten enligt gällande

bestämmelser har att i arbetarskyddshänseende utöva vid bearbetningen av

inmutningsbara fyndigheter och stenkolsfyndigheter samt annat bergverksarbete.

Genom kungörelse den 5 december 1919 (nr 821) ha under bergsstatens

tillsyn i berörda hänseende lagts även stenbrott.

På sätt framgår av den förut återgivna staten är riket uppdelat i sex

bergmästardistrikt. Distriktens omfattning, vilken jämlikt stadgande i nyssnämnda

instruktion för bergsstatens befattningshavare bestämmes av Kungl.

Maj:t, är för närvarande följande:

norra distriktet: Norrbottens, Västerbottens, Väster norr lands och Jämtlands

län;

Gävle-Dala distrikt: Gävleborgs och Kopparbergs län;

östra distriktet: Stockholms stad, Stockholms, Uppsala, Södermanlands och

Västmanlands län;

mellersta distriktet: Örebro och Skaraborgs län;

västra distriktet: Värmlands, Älvsborgs samt Göteborgs och Bohus län;

södra distriktet: Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands,

Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län.

I sitt förenämnda utlåtande den 19 oktober 1928 hava 1926 års besparingssakkunniga

framlagt förslag om minskning av bergmästardistriktens antal

ävensom om ny lönereglering för bergsstatens befattningshavare.

Innan departementschefen ingått på en redogörelse för de sakkunnigas

förslag, har departementschefen erinrat om vissa under senare år framlagda

förslag angående reducering av antalet bergmästardistrikt. Utskottet tillåter

sig härutinnan hänvisa till sid. 99—104 i statsrådsprotokollet.

Under de sakkunnigas överläggningar i frågan hade diskuterats olika

alternativ för genomförandet av en inskränkning av bergmästardistriktens

antal. En möjlighet, som därvid liksom även tidigare framförts, vore att

organisera bergsstaten på fem distrikt. Härvid skulle lämpligen norra,

Gävle-Dala och södra distrikten lämnas oförändrade, medan från mellersta

distriktet Örebro län skulle hänföras till östra och Skaraborgs län till västra

distriktet. Besparingssakkunniga hade emellertid stannat vid att i enlighet

med de för 1923 och 1925 års riksdagar framlagda förslagen förorda, att

bergmästarnas antal, såsom också kommerskollegiikommittén och departementalkommitterade

tänkt sig, begränsades till fyra.

Vad distriktsindelningen beträffade, hade olika utvägar varit föremål för

de sakkunnigas överväganden. Enligt de sakkunnigas mening borde man vid

en inskränkning av distriktens antal söka såvitt möjligt vore undvika en uppdelning

av något av de nuvarande distrikten på två eller flera andra distrikt.

En dylik uppdelning kunde nämligen alltid befaras medföra vissa olägenheter

och föranleda mer eller mindre dryga kostnader för delning och flyttning

av arkiven. De sakkunniga hade vid sådant förhållande stannat vid att

Distriktsin
delningen.

1926 års

besparingssakkunnigas

förslag till

omorganisation

av

bergsstaten

och lönereglering

för

dess befattningshavare.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

för sin del föreslå, att minskningen av distriktens antal genomfördes så, att

mellersta och västra distrikten sammansloges till ett distrikt samt östra distriktet

sammanfördes med Gävle-Dala distrikt; norra och södra distrikten skulle

alltså bibehållas oförändrade. I östra distriktet borde bergmästarexpeditionen

efter sammanslagningen med Gävle-Dala distrikt lämpligen förläggas till

Falun. Vad mellersta och västra distrikten anginge, syntes tvekan kunna

råda, huruvida bergmästarens förläggningsort borde bliva Nora eller Filipstad.

I vartdera fallet komme ett av de till bergsstaten upplåtna boställena att

ej längre kunna tagas i bruk för ändamålet. Detta vore emellertid en omständighet,

som enligt de sakkunnigas mening icke rimligen kunde få utgöra

hinder för den föreslagna omorganisationen, om denna eljest befunnes välgrundad.

De båda nybildade distrikten borde utrustas vartdera med en bergmästare,

en ordinarie och en extra ordinarie gruvingenjör samt ett kontorsbiträde.

Vad löneregleringsfrågan angår, hava de sakkunniga, efter att hava erinrat

om ett av 1902 års löneregleringskommitté på sin tid i ämnet avgivet

förslag, anfört följande:

»Besparingssakkunniga hava för egen del ansett det år 1923 sålunda framlagda

förslaget väl ägnat att läggas till grund för en lönereglering för bergsstatens

personal. Enligt förslaget skulle bergmästarna placeras i dåvarande

19:e och gruvingenjörerna i dåvarande 14:e lönegraderna, d. v. s. enligt nu

gällande löneplan 29:e respektive 22:a lönegraderna. Enligt besparingssakkunnigas

förmenande måste dessa placeringar å löneskalan med hänsyn tagen

såväl till nu utgående löneförmåner som ock till de för ifrågavarande befattningar

gällande kompetensfordringar och de med befattningarna förenade

arbetsuppgifterna anses fullt skäliga. De sakkunniga kunna alltså för

sin del icke biträda de yrkanden på bergmästarnas och gruvingenjörernas

placering i 30:e respektive 24:e lönegraderna, som framförts i en av samtliga

bergmästare till Kungl. Maj:t ingiven, i statsverkspropositionen till 1928

års riksdag (tionde huvudtiteln sid. 58) omnämnd framställning. Till jämförelse

kan erinras, att yrkesinspektörerna samt sprängämnesinspektören

åtnjuta avlöning enligt 28:e och inspektörerna över elektriska starkströmsanläggningar

enligt 27:e lönegraden.

Semester torde böra i vanlig ordning beredas bergmästarna, medan beträffande

gruvingenjörerna den av löneregleringskommittén föreslagna och

av departementschefen år 1923 förordade anordningen med tjänstfrihet synes

böra tillämpas.

Mot den i 1923 års förslag ifrågasatta föreskriften om skyldighet för

befattningshavare vid bergsstaten att underkasta sig i särskild ordning meddelade

bestämmelser rörande förbud att för vissa företag åtaga sig uppdrag

mot ersättning hava besparingssakkunniga icke något att erinra.

I likhet med vad som skett vid tillämpning av det nya avlöningsreglementet

å andra grupper av statens befattningshavare bör även beträffande

bergsstatens personal särskild övergångsbestämmelse meddelas för att ordna

övergången från den hittillsvarande förskottsutbetalningen av lönen till den

blivande efterskottsutbetalningen. Kostnaderna för övergångsanordningen

synas böra bestridas av anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

41

Särskild föreskrift torde böra meddelas, att medel, som hittills tillkommit

bergmästarna såsom sportler av expeditionslösen, skola för tiden efter löneregleringens

ikraftträdande redovisas till statsverket.

Enligt den av de sakkunniga ovan föreslagna organisationen skulle bergsstaten

komma att bestå av följande ordinarie befattningshavare, niimligen

fyra bergmästare, tre gruvingenjörer, och fyra kontorsbiträden, vartill skulle

komma två extra ordinarie gruvingenjörer. Då för närvarande finnas fem

ordinarie innehavare av bergmästartjänst samt fyra ordinarie gruvingenjörer

och fyra ordinarie kvinnliga biträden, bliva en bergmästare och en gruvingenjör

övertaliga och torde böra uppföras å övergångsstat. De sakkunniga förutsätta,

att till uppförande å övergångsstat i första hand skulle ifrågakomma

de till levnadsåren äldsta befattningshavarna, nämligen bergmästaren i

Gävle-Dala distrikt, vilken i december 1930 uppnår pensionsåldern, och

gruvingenjören i östra distriktet. Medan sammanslagningen av mellersta

och västra distrikten bör kunna genomföras fr. o. m. ingången av budgetåret

1929/1930, synes motsvarande åtgärd beträffande Gävle-Dala distrikt och

östra distriktet icke böra företagas, så länge nyssnämnda bergmästare kvarstår

å övergångsstat.

I enlighet med de sakkunnigas ovan framställda förslag torde antalet

ordinarie befattningar vid bergsstaten höra bestämmas sålunda:

Befattning Lönegrad

4 bergmästare ........................................................... B 29

3 gruvingenjörer ....................................................... B 22

4 kontorsbiträden........................................................ B 4. I

Anslaget till avlöningar till ordinarie tjänstemän vid bergsstaten lärer

böra beräknas på följande sätt:

1 bergmästare i Luleå........................................

Lönegrad

....... B 29

Dyrortsgrupp

c

Summa

10,980

1 gruvingenjör i Luleå ....................................

........ B

22

c

7,668

1 kontorsbiträde i Luleå.....................................

........ B

4

c

2,676

1 bergmästare i Falun .....................................

....... B

29

E

10,500

1 gruvingenjör i Falun ....................................

....... B

22

E

7,212

1 kontorsbiträde i Falun .................................

....... B

4

E

2,484

1 bergmästare i Nora eller Filipstad .............

....... B

29

C

10,020

1 gruvingenjör i Kopparberg ........................

B

22

C

6,756

1 kontorsbiträde i Nora eller Filipstad .........

....... B

4

C

2,292

1 bergmästare i Hälsingborg .........................

....... B

29

D

10,260

1 kontorsbiträde i Hälsingborg........................

....... B

4

D

2,388

Summa kronor 73,236.

I överensstämmelse med den anordning, de sakkunniga ovan föreslagit

beträffande kommerskollegii stat, torde från ordinarie avlöningsanslaget böra

utgå samtliga vikariatskostnader för uppehållande av ordinarie befattningar.

Från samma anslag synas jämväl kunna under övergångstiden bestridas

förekommande vikariatsersättningar för de befattningar, som uppföras å

övergångsstat.

I staten för bergsstaten bör vid bifall till de sakkunnigas organisationsförslag

vidare uppföras ett anslag till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m. Då de extra ordinarie gruvingenjörerna enligt de sak
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

kunnigas mening böra i likhet med motsvarande ordinarie befattningar

placeras i 22:a lönegraden, omfattande löneklasserna 20—24, skulle nämnda

anslag — med tillämpning av de regler, som enligt det ovan framställda

förslaget lagts till grund för beräkningen av motsvarande anslag å kommerskollegii

stat — komma att beräknas sålunda:

Grund
avlöningar
kronor
-

Avlönings
förhöj
ningar
kronor
-

1 e. o. gruvingenjör i Falun (dyrortsgrupp E) ............ 5,652 348

1 e. o. gruvingenjör i Nora eller Filipstad (dyrortsgrupp

C) ............................................................ 5,256_324

Summa kronor 10,908 672.

I enlighet härmed och med iakttagande av att i anslaget bör ingå visst

belopp, förslagsvis 2,000 kronor, för bestridande av kostnaderna för, bland

annat, eventuellt erforderligt inkallande av tillfällig personal under ledighet

för extra ordinarie tjänsteman, bör anslaget upptagas på följande sätt:

grundavlöningar till extra ordinarie tjänstemän, högst ........ kronor 10,908

avlöningsförhöjningar till extra ordinarie tjänstemän m. m.,

förslagsvis....................................................................................... * 372

tillfällig personal m. m., högst .................................................... » 2,000

Summa kronor 13,580.

Därest den i staten för bergsstaten nu ingående anslagsposten till expenser

m. m., 7,500 kronor, med oförändrat belopp upptages i den nya staten, skulle

denna komma att erhålla följande lydelse:

avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ................ kronor 73,200

avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag

.................................................................................... » 13,600

expenser m. ................................................................................. »_7,500

Summa kronor 94,300.

Övergångsstaten för bergsstaten skulle i enlighet med ovanstående förslag

erhålla följande utseende:

Lön

Tjänst-

görings-

Summa

kronor

penningar

kronor

kronor

1 bergmästare .....................................

............... 5,000

2,500

7,500

1 gruvingenjör.....................................

............... 3,600

1,800

5,400

Summa kronor

12,900.

Anm. Lönen till bergmästaren kan efter 5 år höjas med 600 kronor. För gruvingenjören

kan lönen efter 5 år höjas med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor.

Ortstillägg utgår till gruvingenjören vid förläggning i Stockholm med 400 kronor och vid

förläggning i Luleå med 200 kronor. I de fall rätt att uppbära sportler tillkommer en

tjänsteman, må sådana icke åtnjutas till högre belopp än 1,000 kronor årligen.

Så länge en ordinarie gruvingenjör kvarstår å övergångsstat, torde förordnande

böra meddelas å allenast en av de båda föreslagna extra ordinarie

gruvingenjörsbefattningarna. Med hänsyn härtill bör anslaget till bergsstaten

kunna upptagas till ett belopp, som med 6,000 kronor understiger de

båda staternas slutsumma, eller med 101,200 kronor.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

43

Den nuvarande staten för bergsstaten slutar, såsom ovan nämnts, på ett

belopp av 84,800 kronor, medan slutsumman av den av de sakkunniga föreslagna

nya ordinarie avlöningsstaten belöper sig till 94,300 kronor, vilket

följaktligen innebär en höjning av 9,500 kronor. Med hänsyn till de lägre

kostnaderna för dyrtidstillägg vid den föreslagna staten ävensom därtill,

att de bergsstatens befattningshavare nu tillkommande sportlerna hädanefter

skulle tillfalla statsverket, kommer den föreslagna organisationen, fullt

genomförd, att i själva verket medföra en viss kostnadsminskning för statsverket.

»

I två särskilda, den 15 november 1928 dagtecknade utlåtanden hava dels

kommerskollegium och socialstyrelsen avgivit gemensamt yttrande över

en av svenska stenindustriarbetarförbundet gjord framställning, rörande förbättrad

yrkesinspektion inom stenindustrien, dels ock kommerskollegium uttalat

sig över besparingssakkunnigas förslag beträffande bergsstaten. Vid

utlåtandena ifråga äro fogade till kollegium inkomna yttranden från samtliga

bergmästare och gruvingenjörer ävensom från järnkontoret, Värmländska

bergsmannaföreningen och sekreteraren i föreningen Bergshanteringens vänner.

I nyssnämnda gemensamma utlåtande den 15 november 1928 hava ämbetsverken

till en början anmält, att, enär frågan om en tillfredsställande

yrkesinspektionsverksamhet i själva verket enligt ämbetsverkens åsikt kunde

lösas endast under förutsättning att densamma behörigen beaktades vid

lösningen av organisationsfrågan, denna sistnämnda fråga av berörda skäl

gjorts till det huvudsakliga föremålet för ämbetsverkens förevarande utlåtande.

Därvid har socialstyrelsen anmält, att styrelsen väsentligen begränsat

sitt deltagande till vad som kunde anses mera direkt sammanhöra

med bergstatstjänstemännens verksamhet som special inspektörer inom yrkesinspektionen.

Beträffande frågan om antalet distrikt har i sistnämnda utlåtande anförts,

att kommerskollegium ansåge varje inskränkning i distriktens antal i och

för sig vara ägnad att medföra olägenheter, men med hänsyn till det läge,

vari hela denna fråga kommit, ville kollegium, om därmed kunde vinnas

en önskvärd lönereglering, som tillgodosåge behovet att erhålla väl kvalificerade

befattningshavare å bergsstaten, ej motsätta sig minskning av antalet

distrikt.

Mot indragningen av två bergmästartjänster måste göras invändningar

även på grund av den försvåring av bergsstatens rekrytering, som bleve en

följd härav. För närvarande vore ju de högre tjänsterna å bergsstaten till

antalet två flera än de lägre, enligt förslaget bleve de lägre till antalet en

mera än de högre. Då redan nu vissa rekryteringssvårigheter yppat sig,

måste kollegium även av detta skäl varna för en sådan anordning.

En utredning om befordringsutsikterna för nuvarande gruvingenjörer hade

förebragts i ett yttrande av gruvingenjören Stahre. Även om däri gjorda

beräkningar angående sannolika befordringsmöjligheter kanske icke i varje

Kommer skollegii

och

socialstyrelsens

gemensamma

utlåtande

den

15 november

1928.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

fall vore de sannolikaste, kvarstode dock, att befordringsutsikterna, i händelse

de sakkunnigas förslag genomfördes, skulle vara synnerligen oförmånliga.

De sakkunniga hade haft under övervägande en organisation med fem

distrikt, men utan närmare angivande av skälen därför stannat vid att föreslå

allenast fyra distrikt.

Skulle skälet ligga i den besparing, de sakkunniga beräknat skola uppkomma

av att i båda fallen lika stort antal tjänstemän fördelades på fyra

distrikt i stället för på fem, finge erinras, att denna besparing skulle uppgå

till allenast skillnaden mellan en bergmästares och en gruvingenjörs avlöning

samt inbesparande av en biträdeslön och vissa av kostnaderna för

en bergmästarexpeditions expenser, varemot skulle tillkomma kostnaden för

den extra skrivhjälp, som kunde bliva erforderlig genom minskningen av

antalet biträden, och jämväl kostnaden för längre tjänsteresor. Därjämte

bleve ju själva organisationskostnaden större ju mera genomgripande omorganisationen

bleve.

Det belopp, varmed kostnaden för en organisation å fem distrikt skulle

överskjuta den för organisation a fyra distrikt, bleve följaktligen obetydligt

eller i varje fall ej av den storleksordning, att merkostnaden borde få inverka

avgörande.

Då av ovan belysta synpunkter syntes tydligt framgå, att indelning i fem

distrikt vore att vida föredraga framför indelning i fyra med hänsyn till

effektiviteten av bergsstatens verksamhet, och kostnadsskillnaden vore obetydlig,

finge kollegium alltså tillstyrka, att bergsstaten i överensstämmelse med

ett av de sakkunniga övervägt förslag organiserades å fem distrikt.

Vid avgörandet av frågan huruvida antalet bergmästare och gruvingenjörer

kunde sänkas från nuvarande 10 till föreslagna 9, måste hänsyn tagas

till föreliggande möjligheter att utnyttja bergsstatens arbetskrafter på ett

praktiskt sätt. Kollegium förutsatte att nu förefintliga sådana möjligheter

ej skulle komma att beskäras. I sådant avseende borde beaktas, att enligt den

för bergsstatens befattningshavare nu gällande instruktionen av den 31 december

1919 (nr 892) Kungl. Maj:t bestämde omfattningen av bergmästarnas

distrikt och kollegium de i stat uppförda befattningshavarnas förläggningsorter,

varjämte, bland annat, gruvingenjör vore skyldig att dels vid förordnande

inträda som vikarie för bergmästaren i distriktet, dels ock under högst

tre månader årligen tjänstgöra hos kollegium eller inom annat distrikt. En

ytterligare instruktionsbestämmelse till befordrande, bland annat, av förevarande

syfte vore given i § 3, enligt vilken befattningshavarna hade att

ställa sig till efterrättelse kollegii föreskrifter rörande göromålens art och

fördelning mellan befattningshavarna, om dessas inbördes befogenhet samt

om tjänsteutövningen i övrigt.

Kollegium ville särskilt betona, att, då kollegium den 28 februari 1925

senast uttalade sig i omorganisationsfrågan, kollegium saknat kännedom om

senare statistiska uppgifter angående stenindustrien än dem, som avsågo år

1923. Sedan dess hade emellertid arbetarantalet inom denna hantering

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 124. 45

ökats med mer än sextio procent samt även i övrigt en mycket stark utveckling

skett, varför nu förelåge helt andra förutsättningar för kollegii

ståndpunktstagande än vid avgivandet av 1925 års yttrande. Kollegium

kunde numera ej biträda förslag om en sådan beskärning av bergsstaten

som 1925 ifrågasattes. Däremot funne kollegium den nu föreslagna sänkningen

av antalet tekniskt utbildade befattningshavare å bergsstaten kunna

tagas under övervägande.

I liera av de inkomna yttrandena avstyrktes visserligen en sådan sänkning,

men kollegium hade övertygat sig om att en sådan indelning i fem

distrikt kunde verkställas, att antalet befattningshavare, om kollegii befogenheter

utnyttjades, kunde under nu rådande förhållanden begränsas till 9.

Med hänsyn till ej blott sannolikheten av en ökning av det arbete, som

föranleddes av bergsstaten nu åvilande uppgifter, utan även möjligheten av

att genom ny gruvlagstiftning nya arbetsuppgifter tillkomme, syntes dock

varaktigheten av denna lösning ej säkrad. Givetvis komme, om förhållandena

utvecklade sig i sådan riktning, att förstärkning av arbetskrafterna

åter erfordrades, framställning därom att göras.

Kollegium finge alltså under ovan angivna förutsättningar tillstyrka, att,

i anledning av förbundets framställning och de sakkunnigas förslag, åtgärd

vidtoges av Kungl. Maj:t för bergsstatens omorganisation på det sätt, att å

densamma, sedan omorganisationen fullständigt genomförts, skulle vara anställda

5 befattningshavare i bergmästares och 4 befattningshavare i gruvingenjörs

tjänsteställning samt 5 kontorsbiträden.

Socialstyrelsen, som ansett sig icke hava haft anledning att ingå på ett bedömande

i detalj av den föreliggande organisationsfrågan, bar för sin del i allmänhet

framhållit den synnerliga vikten av att icke sådana beskärningar vidtoges

i bergsstatens nuvarande organisation, som kunde äventyra tillgodoseendet av

det starkt grundade kravet på en effektiv arbetarskyddstillsyn inom ifrågavarande

särskilt riskfyllda arbetsområden. Med avseende bärå har det av

de sakkunniga framlagda organisationsförslaget icke synts styrelsen erbjuda

tillräcklig garanti, utan har styrelsen uttalat den uppfattningen, att en beskärning,

som ginge utöver vad kommerskollegium nu ansett sig kunna godtaga,

skulle innebära risk för att nyssberörda krav på en effektiv arbetarskyddsinspektion

icke kunde förverkligas. I

I kommerskollegii ovanberörda särskilt avgivna utlåtande av den 15

november 1928 har kollegium till en början erinrat om att kollegium redan

tillsammans med socialstyrelsen i nyss återgivna utlåtande tagit ställning till

frågan om bergsstatens organisation, därvid kollegium, under förutsättning

av en sådan lönereglering, som tillgodosåge behovet av att erhålla väl kvalificerade

befattningshavare å bergsstaten, samt av bibehållandet av vissa

organisationens anpassningsförmåga tryggande föreskrifter, förordat en indelning

i fem distrikt. De organisatoriska föreskrifter, som utgjorde en

förutsättning för att kollegium kunnat tillstyrka antagandet av en sådan

Kommerskollegii

särskilda

utlåtande den

15 november

1928.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

organisation, avsåge huvudsakligen Kungl. Maj-.ts rätt att reglera distriktens

gränser samt kollegii befogenhet att bestämma befattningshavarnas förläggningsorter

ävensom medgivandet för kollegium att förordna gruvingenjör att

viss tid årligen tjänstgöra utom det distrikt, dit han vore förlagd.

Kollegium har härefter ingått på frågan, huruvida de sakkunnigas förslag

beträffande lönesatserna kunde anses tillfredsställande, samt därvid

framhållit, bland annat, att kollegium redan under nuvarande bättre befordringsutsikter

funnit avsevärda svårigheter vid rekrytering av bergsstaten.

Då ej heller statsverkets ekonomiska läge numera vore sådant, att en i

och för sig lovvärd sparsamhetssynpunkt måste utesluta hänsynstagande till

andra skäliga intressen, har kollegium tillstyrkt, att bergmästarna måtte

placeras i lönegraden B 30 och gruvingenjörerna i lönegraden B 24.

Kollegium har härefter till behandling upptagit övriga av de sakkunniga

beträffande bergsstaten framställda förslag och beträffande dessa spörsmål

anfört följande:

»Såsom torde framgå av vad i det gemensamt med socialstyrelsen avgivna

yttrandet anförts angående bergsstatens arbetsbörda, finner kollegium ej någon

anledning att vid omorganisationen utgå från att vissa tjänstemän skulle

framdeles ej erfordras och därför nu icke böra uppföras på ordinarie stat.

Kollegium får därför påyrka, att samtliga 9 kvarstående bergsstatsbefattningar

uppföras å ordinarie stat.

Vid en indelning av riket i 5 bergmästardistrikt skulle givetvis erfordras

5 ordinarie kontorsbiträden. Därtill komme eventuellt av bergmästaren

i västra distriktet i yttrande över besparingssakkunnigas förslag

uppgivet behov av extra skrivhjälp inom nämnda distrikt. Huruvida sådant

behov kommer att föreligga även vid en indelning i 5 distrikt kan kollegium

ej nu bedöma, men då för närvarande 6 biträden äro anställda å

bergsstaten och indragning av ett distrikt knappast minskar skrivgöromålens

omfattning, skulle det kunna ifrågasättas, huruvida ej för säkerhets skull

anslag till ett extra skrivbiträde bör förefinnas eller ock en däremot svarande

ökning ske i expensanslaget. Å andra sidan torde indragningen av

en bergmästarexpedition komma att medföra någon minskning i behovet av

expensmedel, vilken besparing emellertid, med hänsyn till sannolikheten av

att indragningen komme att träffa en av de billigaste expeditionerna, ej

torde böra beräknas till mera än 500 kronor. Vid sådant förhållande synes

det icke uteslutet, att det nuvarande expensanslaget kan komma att räcka

även till den extra skrivhjälp, som blir erforderlig, och kollegium vill därför

ej nu göra framställning om höjning därav.

De sakkunniga föreslå, att gruvingenjörerna ej skola erhålla semesterrätt

utan endast rätt till tjänstfrihet med bibehållen oavkortad avlöning under

högst 35 dagar inom ett och samma kalenderår.

De återgå även härutinnan till löneregleringskommitténs förslag.

Mot det härför åberopade skälet, nämligen att tillgång till kompetenta

och i övrigt lämpliga vikarier knappast kunde i erforderlig omfattning påräknas,

uttalade kollegium, att någon stadigvarande omöjlighet att erhålla

vikarie för gruvingenjör icke förelåge, enär å bergsstaten funnes extra

ordinarie tjänstemän, och det vid tillfällen kunde inträffa, att kollegium

förfogade över lämplig sådan. Då det i vissa fall kunde vara av be
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

47

hovet påkallat att förordna vikarie för gruvingenjör under sådan ledighet,

ansåg kollegium även gruvingenjör böra medgivas semester. Enär emellertid

långt ifrån alltid vikarie skulle förordnas, bleve merkostnaden sannolikt

ej avsevärd.

Något motskäl, på grund varav de sakkunniga ej kunnat tillstyrka sådan

semesterrätt, har ej av dem anförts, och kollegium, som önskar hava denna

möjlighet att genom förordnande som gruvingenjör giva e. o. tjänsteman

tillfälle att visa sin duglighet för bergsstatstjänsten, har alltså icke någon

anledning att frångå sin ståndpunkt.»

Mot de av de sakkunniga föreslagna särskilda bestämmelserna för befattningshavarna

vid bergsstaten har kollegium icke för sig haft något att

erinra.

Kollegium har vidare i sitt särskilda utlåtande uttalat sig om de för

den nya organisationens genomförande erforderliga förberedande åtgärderna

och därvid på anförda skäl framhållit, att det vore av värde, om med

distriktens omreglering kunde få anstå, så länge bergmästaren i östra

distriktet kvarstode, alltså till januari 1932.

Till sist har kommerskollegium (statsrådsprotokollet sid. 124 och 125) utlåtit

sig beträffande anslagsberäkningarna.

Departementschefen har sammanfattat sin ståndpunkt i den nu förevarande Departementsfrågan

på följande sätt: chefens stånd
»Såsom

av den lämnade redogörelsen framgår, har tanken på en minskning

av antalet bergmästardistrikt redan tidigare vid några tillfällen varit

föremål för allvarligt övervägande, ehuruj den hittills icke förverkligats.

Då saken nu återupptagits av 1926 års besparingssakkunniga och det av de

sakkunniga i dylikt hänseende framställda förslaget i viss utsträckning —

om än med tvekan — biträtts av chefsmyndigheten för bergsstaten, kommerskollegium,

har jag så mycket större anledning att nu till behandling

upptaga detta spörsmål, som ju en dylik åtgärd står i god överensstämmelse

med de allmänna strävandena att genom personalminskningar åstadkomma

en begränsning av statsutgifterna.

Det synes migj också av de verkställda utredningarna klarligen framgå,

att ur sakliga synpunkter hinder icke böra möta för en organisering av

bergsstaten på ett mindre antal distrikt än det nuvarande. Mera tvekan

kan däremot råda, huruvida man med de sakkunniga bör gå ända ned till

fyra distrikt eller med kommerskollegium stanna vid fem — en siffra, som

ju även varit föremål för de sakkunnigas övervägande.

Det viktigaste av de skäl, som av kommerskollegium anförts för att inskränkningen

icke måtte göras så omfattande som de sakkunniga föreslagit,

är det behov av ökad inspektionsverksamhet inom gruv- och stenindustrien,

som på senare åren kommit till uttryck från åtskilliga håll. Även socialstyrelsen

har i avseende härå uttalat, att en beskärning av bergsstatens

organisation, som ginge utöver vad kollegium ansett sig kunna godtaga,

skulle innebära risk för att det starkt grundade kravet på en effektiv ar
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Statsutskottets utlåtande Nr 124.

betsskyddstillsyn inom ifrågavarande särskilt riskfyllda arbetsområden icke

kunde förverkligas.

Med hänsyn till bland annat vad sålunda från yrkesinspektionens chefsmyndighet

uttalats, finner jag mig böra tillstyrka, att bergsstaten organiseras

i fem distrikt. Beträffande distriktens geografiska gränser skall jag

i sinom tid göra framställning hos Kungl. Maj:t.

Med denna utgångspunkt lärer jämväl kollegii, av socialstyrelsen biträdda

förslag om det antal befattningshavare, som skulle bibehållas å staten, böra

vinna beaktande. I anslutning härtill torde alltsa en bergmästartjänst och

en kvinnlig biträdesbefattning, vilka båda befattningar för närvarande äro

vakanta, uteslutas ur staten.

Kollegii förslag att omorganisationen skulle träda i full kraft först i och

med ingången av budgetåret 1932/1933 kan jag däremot icke biträda. Då

kollegium äger befogenhet att självt bestämma de i staten uppförda befattningshavarnas

förläggningsorter, synas mig vissa utav de av kollegium för

ett uppskov med den nya organisationens ikraftträdande åberopade skäl

icke böra tillerkännas någon avgörande betydelse. I övrigt torde i de

fall, då särskilda föreskrifter enligt kollegii mening skulle krävas för

underlättande av den nya organisationens genomförande, på vederbörlig

framställning av kollegium få tagas under övervägande, om och i vad mån

hänsyn till personalen i förekommande fall bör föranleda särskilda åtgärder.

Vid bifall till vad jag här ovan föreslagit rörande genomförande av

minskning i antalet bergmästardistrikt, lärer jämväl, på sätt de sakkunniga

föreslagit, ny lönereglering för bergsstatens befattningshavare böra träda i

tillämpning den 1 juli 1929. Jag tillstyrker alltså, att så må ske.

I fråga om bergmästarnas och gruvingenjörernas placering i lönegrader

hava de sakkunniga upptagit de av löneregleringskommittén på sin tid för

dessa befattningshavare föreslagna eller nuvarande lönegraderna B 29 respektive

B 22. För egen del anser jag mig icke böra gå utöver vad sålunda

från två olika sakkunnigehåll föreslagits utan tillstyrker denna lönegradsplacering

för båda dessa grupper befattningshavare. Mot biträdenas

placering å lönestaten har jag icke någon erinran att göra.

Beträffande frågan om befattningshavarnas vid bergsstaten semesterrätt

tillstyrker jag, med hänsyn till vad kollegium i dylikt hänseende upplyst

och anfört, att sådan rätt må tillkomma jämväl gruvingenjörerna.

Mot den även av löneregleringskommittén ifrågasatta föreskriften om

skyldighet för vissa befattningshavare vid bergsstaten att underkasta sig i

särskild ordning meddelade bestämmelser rörande förbud att för vissa företag

åtaga sig uppdrag mot ersättning har jag icke någon erinran att göra.

Icke heller de av de sakkunniga förordade övergångsbestämmelserna samt

utfärdandet av särskild föreskrift rörande redovisning till statsverket av de

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

49

medel, som hittills tillkommit bergmästarna såsom sportler av expeditionslösen,

föranleda någon erinran från min sida.

Beträffande slutligen de utav de sakkunniga uppgjorda anslagsberäkningarna

har jag icke någon annan erinran att göra än den, som betingas av

den utav mig i samband med mitt yttrande angående antalet bergmästardistrikt

förordade avvikelsen från de sakkunnigas förslag rörande den personal,

som skulle kvarbliva å staten. Anslagsposten till avlöningar till

ordinarie tjänstemän torde i anslutning härtill böra bestämmas till 91,968

kronor eller, i avrundat tal, 92,000 kronor. Med tillägg av anslagsposten

till expenser m. m., 7,500 kronor, skulle alltså staten sluta på sammanlagt

99,500 kronor.

T överensstämmelse med den anordning, som av mig förordats beträffande

kommerskollegii stat, torde från det ordinarie anslaget böra utgå samtliga

vikar iatskostnader.»

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag bar utskottet till behandling

förehaft två motioner, väckta inom första kammaren, den ena, nr

263, av herr N. A. Nilsson i Kabbarp och den andra, nr 266, av herr

C. 1. Asplund.

I motionen 1:263 har hemställts, att riksdagen måtte — med bifall i

övrigt till Kungl. Maj:ts i proposition nr 161, punkten 3, bergsstaten, framlagda

förslag —

dels bestämma antalet ordinarie befattningar vid bergsstaten på följande sät

Befattning Lönegrad

4 bergmästare ................................................................................................ B 29

3 gruvingenjörer ............................................................................................ B 22

4 kontorsbiträden............................................................................................ B 4;

dels godkänna följande stater för bergsstaten, att tillämpas från och med

den 1 juli 1929:

A. Ordinarie avlöningsstat:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ....

........ kronor

73,200

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m.,

för-

slagsanslag ...............................................................

........ »

13,600

Expenser m. m............................................................

........ »

7,500

kronor

94,300.

B. Övergångsstat.

Lön

Tjänst-

görings-

Summa

kronor

penningar

kronor

kronor

1 bergmästare............................................................

5,000

2,500

7,500

1 gruvingenjör .......................................................

3,600

1,800

5,400

Summa kronor 12,900.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. G samt. 69 häft. (Nr 12b.)

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

Utskottets

yttrande.

Anm. Lönen till bergmästaren kan efter 5 år höjas med 600 kronor. För

gruvingenjören kan lönen efter 5 år höjas med 500 kronor och efter 10 år med

ytterligare 500 kronor. Orlstillägg utgår till gruvingenjören vid förläggning i

Stockholm med 400 kronor och vid förläggning i Luleå med 200 kronor. I de

fall rätt att uppbära sportler tillkommer en tjänsteman, må sådana icke åtnjutas

till högre belopp än 1,000 kronor årligen.

dels under riksstatens tionde huvudtitel, med uteslutande av det under avdelning

B 3, Bergsstaten, uppförda ordinarie anslaget till bergsstaten, under

samma avdelning uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 101,200 kronor;

dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de föreskrifter rörande

övergången till den ordinarie avlöningsstaten, som kunna finnas påkallade.

I motionen 1:266 bar hemställts, att riksdagen måtte — med bifaj.1 i

övrigt till i Kungl. Maj:ts proposition nr 161, punkten 3, bergsstaten framlagda

förslag —

a) med placering av de fyra ordinarie gruvingenjörerna i lönegraden B

24 i stället för B 22 öka den i ordinarie staten för bergsstaten upptagna

posten »Avlöningar till ordinarie tjänstemän», förslagsanslag med 3,500

kronor till 95,005 kronor;

b) medgiva, att, i avvaktan på först inträffande ledighet genom ordinarie

bergmästares eller gruvingenjörs avgång från tjänsten, av Kungl. Maj:t förordnade

extra ordinarie gruvingenjören inom norra bergmästaredistriktet

Jonas Ejnar Lindeman må få behålla sin tjänst med honom för närvarande

tillerkända löneförmåner, lön 3,600 kronor, tjänstgöringspenningar 1,800

och ortstillägg 200 kronor, summa 5,600 kronor ävensom rätt till sportler

intill ett belopp av högst 1,000 kronor årligen, samt för ändamålet för

budgetåret 1929/1930 bevilja ett extra förslagsanslag av 5,600 kronor; samt

c) i fråga om sättet för den nya organisationens genomförande uttala, att

riksdagen icke har något att erinra mot vidtagande av sådana tillfälliga

anordningar beträffande de nuvarande ordinarie befattningshavarnas tjänstgöringsområden

m. in., som, utan att medföra ökade kostnader för statsverket,

äro ägnade att underlätta arbetet under själva övergångstiden och

undanröja personliga olägenheter och förluster för befattningshavarna.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får utskottet

hänvisa till motionerna.

Av statsrådsprotokollet framgår, hurusom vid skilda tillfällen förslag

framlagts om inskränkning av det nuvarande antalet bergmästardistrikt,

men att förslagen ifråga ännu icke lett till något positivt resultat.

Enligt Kungl. Majrts nu föreliggande framställning skulle, i överensstämmelse

med vad kommerskollegium förordat och i samband med att ny

definitiv lönereglering genomföres för bergsstatens befattningshavare, antalet

bergmästardistrikt begränsas från sex till fem. Kungl. Maj:t har sålunda

ansett sig icke kunna godtaga besparingssakkunnigas framställning härutinnan,

som går ut på att bergsstaten skulle organiseras på fyra distrikt.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

51

En omständighet, som gör, att spörsmålet om bergsstatens organisation

icke längre bör undanskjutas, utgör — såsom ock besparingssakkunniga påpekat

— att sagda spörsmål är intimt förbundet med frågan om lönereglering

för bergsstaten. Då det synts utskottet vara ett berättigat önskemål,

att även befattningshavarna, tillhörande denna stat, snarast möjligt överföras

inom det nya lönesystemets ram, anser sålunda utskottet tidpunkten

vara inne, att organisationsfrågan nu erhåller sin lösning.

Såsom departementschefen framhållit, utgör det viktigaste av de skäl,

som tala för att inskränkningen av antalet bergmästardistrikt icke göres så

omfattande, som de sakkunniga ifrågasatt, det behov av ökad inspektionsverksamhet

inom gruv- och stenindustrien, som på senare åren kommit till

uttryck från åtskilliga håll. Härom har kommerskollegium uttalat sig, och

socialstyrelsen har, med framhållande av vikten av att icke sådana beskärningar

vidtoges i bergsstatens nuvarande organisation, som kunde äventyra

tillgodoseendet av det starkt grundade kravet på en effektiv arbetarskyddstillsyn

inom ifrågavarande särskilt riskfyllda områden, ansett, att en beskäring,

som ginge utöver, vad kollegium funnit sig kunna godtaga, skulle

innebära risk för att nyssberörda krav på en effektiv arbetarskyddsinspektion

icke kunde förverkligas.

I betraktande härav och med hänsyn till de skäl, som i övrigt anförts

till stöd för att inskränkningen av antalet bergmästardistrikt begränsas till

fem, har utskottet funnit sig böra för sin del ansluta sig till vad Kungl.

Maj:t uti nu ifrågavarande hänseende föreslagit. En ytterligare begränsning

av bergmästardistriktens antal har utskottet alltså ansett icke vara

tillrådlig. Ur kostnadssynpunkt synes ej heller en begränsning till fyra

distrikt medföra några nämnvärda besparingar, och i varje fall torde det

belopp, varmed kostnaden för en organisation å fem distrikt skulle överskjuta

den för en organisation å fyra distrikt, ej vara av den storlek, att

merkostnaden kan få betecknas såsom utslagsgivande. Av vad sålunda anförts

följer, att utskottet icke kan tillstyrka de i motionen I: 263 framställda

yrkandena.

Kungl. Maj:ts förslag, i vad detsamma avser antalet befattningshavare vid

bergsstaten, har ej heller givit utskottet anledning till erinran och torde

sålunda i enlighet med förslaget en bergmästare- och en biträdesbefattning

böra uteslutas ur staten. — Vad angår tidpunkten för den nya organisationens

ikraftträdande, ansluter sig utskottet till vad Kungl. Maj:t härutinnan

förordat.

Vidkommande härefter den föreslagna löneregleringen för bergsstatens

befattningshavare innebär, såsom ovan nämnts, Kungl. Maj:ts förslag, att

bergmästarna skulle hänföras till lönegraden B 29, gruvingenjörerna till

lönegraden B 22 och biträdena till lönegraden B 4. I fråga om Kungl.

Maj:ts förslag i denna del har, såsom ovan omförmälts, i motionen I: 266

yrkats, att gruvingenjörerna måtte placeras i lönegraden B 24. Vid prövning

av denna fråga har utskottet funnit sig böra ansluta sig till Kungl.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

Maj:ts förslag. Vad särskilt angår frågan om gruvingenjörernas placering

i lönegrad, får utskottet erinra om, att såväl 1902 års löneregleringskommitté

som besparingssakkunniga förordat den löneställning, Kungl. Maj:t

för dem ifrågasatt.

I detta sammanhang vill utskottet i anledning av de i nyssberörda motion

i övrigt gjorda yrkandena hava uttalat, att utskottet förutsätter, att vid den

kommande omorganisationen av bergsstaten sådana anordningar vidtagas,

att de olägenheter, som motionären påpekat, i möjligaste mån må kunna

undvikas. Därest särskilda kostnader härigenom skulle komma att uppstå,

torde med hänsyn till kostnadernas tillfälliga natur och ringa omfattning

särskilt anslag härför icke böra upptagas å riksstaten, utan torde desamma

böra få bestridas från ordinarie förslagsanslaget till bergsstaten.

Då vad Kungl. Maj:t i övrigt under förevarande punkt föreslagit riksdagen

icke givit utskottet anledning till erinran, får utskottet alltså hem
-

ställa,

I:o) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande förslag och med avslag å herr Nilssons i

Kabbarp ovanberörda motion, I: 263, ävensom med avslag

å herr Asplunds förenämnda motion I: 266, i vad

den avser gruvingenjörernas placering i lönegrad och

anslag till bergsstaten,

a) förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande

den civila statsförvaltningen, skall från och

med den 1 juli 1929 äga tillämpning på befattningshavare

vid bergsstaten;

b) bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid

bergsstaten på följande sätt:

Befattning Lönegrad

5 bergmästare................................................................ B 29

4 gruvingenjörer ........................................................ B 22

5 kontorsbiträden ........................................................ B 4;

c) godkänna följande stat för bergsstaten, att tillämpas

från och med den 1 juli 1929:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag........................................... kronor 92,000

Expenser m. m............................................. »_

Summa förslagsanslag kronor 99,500;

d) besluta, att lösen för expeditioner, som utfärdas

av befattningshavare vid bergsstaten, skall i sin helhet

redovisas till statsverket;

e) besluta följande särskilda bestämmelse att lända

till efterrättelse beträffande befattningshavarna vid bergsstaten:
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

53

Befattningshavare vid bergsstaten skall vara underkastad

de bestämmelser, som i särskild ordning äro eller

varda meddelade, rörande förbud att för egen eller

annans räkning driva eller hava del eller anställning i

vissa företag eller för sådant företag åtaga sig uppdrag

mot ersättning;

f) besluta, att, där ordinarie befattningshavare vid

bergsstaten enligt hittills gällande bestämmelser ägt

uppbära någon del av avlöningen i förskott, vid ingången

av juli månad 1929 till honom skall på statsverkets

bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad

befattningshavaren skulle hava i den befattning, han

vid utgången av juni månad 1929 innehar, i förskott

uppburit för juli månad 1929, om de dittillsvarande

avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit gällande;

g) medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning

må bestridas av den i staten för bergsstaten

upptagna anslagsposten till avlöningar åt ordinarie

tjänstemän;

h) förklara, att övriga av riksdagen med avseende

å den definitiva löneregleringen för statsdepartement

m. fl. verk lämnade medgivanden må i tillämpliga delar

gälla även beträffande befattningshavare vid bergsstaten;

i) under riksstatens tionde huvudtitel, med uteslutande

av det ordinarie anslaget till bergsstaten, uppföra ett

ordinarie förslagsanslag till bergsstaten av 99,500

kronor;

samt

II:o) att herr Asplunds motion, 1:266, må i övrigt

anses besvarad genom vad utskottet ovan anfört.

Sprängämnesinspektionen.

4:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 4) att Sprängämnes
dels

godkänna följande ordinarie stat för sprängämnesinspektionen, att tnspe^l°ncntillämpas

från och med den 1 juli 1929:

Avlöning till den ordinarie tjänstemannen, förslagsanslag 10,500 kronor;

dels ock minska det ordinarie förslagsanslaget till sprängämnesinspektionen,

nu 11,500 kronor, med 1,000 kronor, till 10,500 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 129 och 130 i statsrådsprotokollet.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

Utskottets

yttrande.

Å ordinarie staten för sprängämnesinspektionen är uppförd endast eu

befattningshavare, nämligen sprängämnesinspektören med placering i lönegraden

B 28. Inspektionens stat har nu följande utseende:

Avlöning till den ordinarie tjänstemannen, förslagsanslag ... kronor 10,500

Vikariatsersättning, förslagsanslag ............................................ » 1,000

Summa kronor 11,500.

På Kungl. Maj:ts framställning har riksdagen för budgetåret 1928/1929,

i likhet med vad allt sedan år 1923 ägt rum, till arvode åt en assistent åt

sprängämnesinspektören anvisat ett extra anslag, vilket för närvarande utgår

med ett helopp av 6,048 kronor för år.

I sitt betänkande den 19 oktober 1928 hava 1926 års besparingssakkunniga

beträffande sprängämnesinspektionen anfört följande:

»Beträffande här ifrågavarande personal hava besparingssakkunniga icke

funnit anledning föreslå några förändringar.

Vad beträffar uppställningen av staten för sprängämnesinspektionen torde

det särskilda anslaget till vikariatsersättningar, i enlighet med vad ovan

anförts i fråga om kommerskollegii stat, böra utgå. Att härvid kostnaderna

för inspektionen kunna komma att i viss mån överskrida statens

slutsumma synes icke böra utgöra hinder för en dylik förändring, då det

givetvis bör tillses, att inom de olika förvaltningsgrenarna likartade regler

för avlöningsanslagens beräkning komma till användning.

I enlighet med det förfarande, som tillämpats vid beräkning av anslag

för viss å extra stat anställd personal i statsdepartement, torde anslaget till

arvode åt assistenten böra hädanefter anvisas såsom förslagsanslag, beräknat

på följande sätt:

1 assistent (i lönegraden B 21)

Grundavlöning

kronor

6,048

Avlöningsför
höjningar
kronor
768
-

Summa

kronor

6,816.

Anslaget synes i anslutning härtill böra bestämmas till i avrundat belopp

6,800 kronor.»

Departementschefen har, liksom ock kommerskollegium, ej haft något att

erinra mot de sakkunnigas förslag.

Utskottet, som ej funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag i

avseende å anslag till sprängämnesinspektionen, får alltså under förevarande

punkt hemställa,

att riksdagen må,

a) godkänna följande ordinarie stat för sprängämnesinspektionen,

att tillämpas från och med den 1 juli 1929:

Avlöning till den ordinarie tjänstemannen, förslagsanslag

10,500 kronor; samt

b) minska det ordinarie förslagsanslaget till sprängämnesinspektionen

nu 11,500 kronor, med 1,000 kronor

till 10,500 kronor.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 124. 55

5:o) Kungl. Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 5) att till arvode åt en

assistent vid sprängämnesinspektionen för budgetåret 1929/1930 under tionde

huvudtiteln anvisa ett extra förslagsanslag av 6,800 kronor.

Under åberopande av vad under nästföregående punkt anförts får utskottet

hemställa,

att riksdagen må till arvode åt en assistent vid sprängämnesinspektionen

för budgetåret 1929/1930 under tionde

huvudtiteln anvisa ett extra förslagsanslag av 6,800

kronor.

Statens elektriska inspektion.

6:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 6) att

dels godkänna följande ordinarie stat för statens elektriska inspektion, att

tillämpas från och med den 1 juli 1929:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag 30,100 kronor;

dels ock minska det ordinarie förslagsanslaget till statens elektriska

inspektion, nu 31,500 kronor, med 1,400 kronor till 30,100 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 130 och 131 i statsrådsprotokollet.

Ordinarie staten för inspektionen har följande utseende:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ kronor 30,100

Vikariatsersättningar, förslagsanslag............................................ » 1,400

Summa kronor 31,500.

Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen för budgetåret 1928/1929,

i likhet med vad allt sedan år 1920 ägt rum, till arvoden åt två assistenter

vid inspektionen anvisat ett extra anslag, vilket för närvarande utgår med

ett belopp av 12,096 kronor för år.

På sätt framgår av den under punkt 2 lämnade redogörelsen hava 1926

ars besparingssakkunniga icke funnit anledning föreslå någon förändring

beträffande organisationen av elektriska inspektionen.

Däremot hava de sakkunniga, i likhet med vad som ifrågasatts beträffande

sprängämnesinspektionen, framlagt förslag till förändrat beräkningssätt

rörande de till nu ifrågavarande inspektion utgående anslagen. I enlighet

därmed skulle anslaget till vikariatsersättningar uteslutas ur staten och

\ikariatskostnaderna för inspektörerna helt bestridas av det ordinarie av

löningsanslaget. Vidare skulle i anslutning till det förfarande, som tilllämpats

vid beräkning av anslag för viss å extra stat anställd personal,

anslaget till arvoden åt de två assistenterna upptagas såsom förslagsanslag;

och hava de sakkunniga för sin del beräknat sistnämnda anslag på följande

sätt:

Arvode åt en

assistent vid

sprängämnesinspektionen.

[5.]

Utskottets

yttrande.

Statens

elektriska

inspektion.

[6.]

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

Grund- Avlönings- Summa

avlöningar förhöjningar kronor

12,096 1,536 13,632.

Anslaget borde enligt de sakkunnigas mening upptagas med ett avrundat

belopp av 13,600 kronor.

Utskottets Då utskottet i likhet med kommerskollegium och departementschefen icke

yttrande. haft något att erinra mot de sakkunnigas förslag beträffande anslag till

nu ifrågavarande inspektion, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande ordinarie stat för statens elektriska

inspektion, att tillämpas från och med den 1

juli 1929:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag

30,100 kronor; samt

b) minska det ordinarie förslagsanslaget till statens

elektriska inspektion, nu 31,500 kronor, med 1,400 kronor

till 30,100 kronor.

Arvoden åt två 7:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 7) att till arvoden åt

assistenter två assistenter vid statens elektriska inspektion för budgetåret 1929/1930

''^elektriska under tionde huvudtiteln anvisa ett extra förslagsanslag av 13,600 kronor.

inspektion .

[7.]

utskottets Under hänvisning till vad under nästföregående punkt anförts, får utyttrande.

gjutet hemställa,

att riksdagen må till arvoden åt två assistenter vid

statens elektriska inspektion för budgetåret 1929/1930

under tionde huvudtiteln anvisa ett extra förslagsanslag

av 13,600 kronor.

Fartygsinspektionen.

inspektiorien. 8:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 8) att

[8.] dels godkänna följande ordinarie stat för fartygsinspektionen, att tilläm
pas

från och med den 1 juli 1929:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag 185,700 kronor, ".

dels ock minska det ordinarie förslagsanslaget till fartygsinspektionen,

nu 187,700 kronor, med 2,000 kronor till 185,700 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes a sid. 132 i statsrådsprotokollet.

Den av 1928 års riksdag fastställda ordinarie staten för fartygsinspektionen

har följande utseende:

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

57

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ kronor 185,700

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................................ » 2,000

Summa kronor 187,700.

I fråga om denna stat hava 1926 års besparingssakkunniga icke föreslagit

någon ändring.

Då det emellertid synts riktigast, att, i likhet med vad som senast föreslagits

beträffande sprängämnesinspektionen och statens elektriska inspektion,

vikariatskostnader för uppehållande av ordinarie befattningar vid fartygsinspektionen

bestridas från avlöningsanslaget till de ordinarie tjänstemännen,

har särskild anslagspost för vikariatsersättningar icke längre ansetts böra

upptagas i staten.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande ordinarie stat för fartygsinspektionen,

att tillämpas från och med den 1 juli 1929:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag ............................................ 185,700 kronor;

samt

h) minska det ordinarie förslagsanslaget till fartygsinspektionen,

nu 187,700 kronor, med 2,000 kronor till

185,700 kronor.

9:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 9)

får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till uppehållande av fartygsinspektionens

verksamhet, utöver det ordinarie förslagsanslaget,

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av

95,678 kronor.

Undervisningsanstalt för sjöfart.

10:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10) och under hänvisning

till vad statsrådsprotokollet (sid. 133—139) i ämnet innehåller får utskottet

hemställa,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1929/1930

med oförändrade belopp upptaga

a) ordinarie anslaget till navigationsskolorna, 171,000

kronor,

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 saml. 69 höft. (Nr 12b.) 5

Fartygsinspektioner,

s

verksamhet.

[9.]

Navigations
skolorna.

[10.]

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

b) ordinarie reservationsanslaget till navigationslärarkursen,

2,200 kronor; samt

c) ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg för personalen

vid undervisningsanstalter för sjöfart, 23,000

kronor.

Skeppsmät- 11 :o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11) och under hänvisningskostnad.

ning va(j statsrådsprotokollet (sid. 139 och 140) i ämnet innehåller, hemställer

utskottet.

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1929/1930

med oförändrat belopp upptaga ordinarie förslagsanslaget

till skeppsmätningskostnad, 32,200 kronor.

Arvoden åt 12:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 12) att till arvoden åt

)TVX”9e”lärer torvingenjörer m. m., i enlighet med vad av departementschefen i statsrådspro[12.

] tokollet över handelsärenden den 25 februari 1929 förordats, för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra anslag av 20,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 140—143 i statsrådsprotokollet.

Sedan 1901 års riksdag anvisat medel för anställande av en torvingenjör,

erhöll denne från och med år 1903 till sitt biträde en assistent. Härefter

ägde ett successivt utökande av personalen rum såväl före världskriget som

framför allt under kristiden, så att slutligen under år 1920 torvstaten utgjordes

av 1 förste torvingenjör, 4 torvingenjörer, 3 torvassistenter — därav

en särskilt avsedd för den då pågående undersökningen av staten tillhöriga

mossar — samt 3 torvbiträden. Sedermera vidtogos emellertid betydande inskränkningar

ifråga om denna personal; från och med den 1 juli 1923 kvarstodo

vid torvstaten en förste torvingenjör och tre torvingenjörer, samtliga

anställda å extra stat.

Enligt beslut vid 1928 års riksdag skall befattningen såsom förste torvingenjör

i samband med den nuvarande innehavarens avgång från tjänsten

från och med den 1 maj 1929 indragas. Vidare har genom tjänstinnehavarens

frånfälle numera ledighet uppstått å en av de tre torvingenjörsbefattningar,

för vilkas fortsatta uppehållande under budgetåret 1928/1929

medel å extra stat beviljats.

Det av 1928 års riksdag till arvoden åt torvingenjörer m. m. för innevarande

budgetår anvisade anslaget å 30,700 kronor har jämlikt beslut av

Kungl. Maj:t den 8 juni 1928 disponerats på följande sätt:

till arvode åt en förste torvingenjör för tiden 1 juli 1928—

30 april 1929 efter 6,000 kronor för helt år räknat kronor

» ortstillägg åt densamme under sagda tid efter 400

»

kronor för helt år räknat .......

arvoden å 4,000 kronor åt tre

torvingenjörer

5,000: —

333:33

12,000: —

»

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

59

till personliga ålderstillägg åt förste torv ingenjören för

tiden 1 juli 1928—30 april 1929 och åt tre torvingen
jörer

å 1,000 kronor för helt år räknat........................ kronor 3,833:33

» resekostnads- och traktamentsersättningar åt torvtjänstemännen

samt, i den mån anslaget sådant medger,

expensersättningar till ett sammanlagt belopp av

1,500 kronor, att med lika belopp tilldelas envar av

torvingenjörerna vid budgetårets utgång ................... » 8,000: —

» skrivhjälp åt förste torvingenjören och efter dennes

avgång åt den tjänsteman inom kommerskollegium,

som kommer att handlägga de förste torvingenjören

förut åvilande göromål ................................................... kronor 1,500: —

Summa kronor 30,666: 6 6,

vilket belopp avrundats uppåt till 30,700 kronor.

I avseende å torvstatens personal innebär besparingssakkunnigas förslag,

att denna personal från och med nästkommande budgetår skulle utgöras

av endast två torvingenjörer.

I anledning härav har kommerskollegium uttalat farhågor, att dessa båda

befattningshavare icke ensamma skulle medhinna dem åliggande tjänsteresor.

I anslutning härtill har kollegium påyrkat, att ytterligare en torvingenjör

måtte få anställas under högst hälften av budgetåret. Departementschefen

har tillstyrkt kollegii framställning.

Till avlönande av två torvingenjörer under hela budgetåret 1929/1930 och

en torvingenjör under en tid av högst sex månader av samma budgetår har

sålunda ansetts böra avses ett belopp av (4,000 + 4,000 + 2,000) 10,000 kronor

och för personliga ålderstillägg åt förstnämnda båda torvingenjörer en anslagspost

å (1,000 1,000) 2,000 kronor. Vad angår den i nu ifrågavarande

anslag ingående posten till resekostnads- och traktamentsersättningar m. m.,

har kollegium hemställt, att med hänsyn till den genom en torvingenjörs

frånfälle uppkomna ökningen av expeditionsarbetet för de kvarvarande båda

torvingenjörerna den expensersättning, vartill de under vissa villkor nu äro

berättigade, måtte höjas med 250 kronor. Då departementschefen, lika med

kollegium, funnit en dylik höjning vara väl motiverad av det för dem ökade

expeditionsarbetet, har departementschefen tillstyrkt, att expensersättningen

till envar av dem bestämdes till 750 kronor att utgå i den ordning, som av

kollegium förordats. För beredande av dessa expensersättningar har emellertid

icke någon höjning av postens nuvarande belopp ansetts erforderlig.

Vid bifall härtill skulle alltså anslaget till torvstaten, nu 30,700 kronor,

för nästinstundande budgetår behöva bestämmas till (10,000 + 2,000 + 8,000)

20,000 kronor.

För åtnjutande av de personliga ålderstilläggen har, i likhet med vad

senast för löpande budgetår varit fastställt, ansetts böra föreskrivas, att vederbörande

torvingenjörer fortfarande med gott vitsord tjänstgjorde i nämnda

egenskap.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

Utskottets

yttrande.

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, hemstäl

alltså,

att riksdagen må till arvoden åt torvingenjörer m. m.,

i enlighet med vad av departementschefen i statsrådsprotokollet

över handelsärenden den 25 februari 1929

förordats, för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag

av 20,000 kronor.

ÅldersttUägg. 13;o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13) och under hänvis*-

ning till vad statsrådsprotokollet (sid. 143) i ämnet innehåller får utskottet

hemställa,

att riksdagen må ur riksstaten utesluta det under

tionde huvudtiteln upptagna ordinarie förslagsanslaget

till ålderstillägg.

Stockholm den 21 maj 1929.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, J. L. Widell, Olof Olsson, O. Bergqvist,

J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, C. A. Carlsson i Gävle, C. I. Asplund,

C. G. V. Hammarskjöld, J. G. Walles, E. A. Lundell och K. A. W. Björck;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, C. B. Jansson i Falun, O. Olsson i

Kullenbergstorp, P. M. Olsson i Blädinge, A. Å:son Törnkvist i Karlskrona, B. F.son Holmgren,

E. J. Wigforss, S. Persson i Fritorp, A. Danielsson, O. Andersson i Höör, G. Persson i

Falla och J. Jönsson i Revinge.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

61

Reservationer:

vid punkt 1 (kommerskollegium)

av herrar Olsson i Blädinge, Törnkvist i Karlskrona och Holmgren, vilka

ansett, att utskottet bort med anledning av herrar Lindleys och Holmgrens

motioner I: 262 och II: 406 tillstyrka uppförande av byråinspektören i lönegraden

B 24 med skyldighet för honom att utan särskild ersättning i förekommande

fall vikariera för navigationsskoleinspektören;

vid punkt 2 (kommerskollegii verksamhet)

av herrar Olsson i Kullenbergstorp och Jönsson i Revinge, vilka ansett,

att i stället för förste byråingenjören å industribyråns elektriska sektion

borde uppföras en byråingenjör i lönegraden B 21 med en avlöning av

6,048 kronor och att förty utskottet bort hemställa,

att riksdagen må till uppehållande av kommerskollegii

verksamhet, utöver det ordinarie förslagsanslaget, för

budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 10,620

kronor;

vid punkt 3 (bergsstaten)

1) av herrar Olsson i Kullenbergstorp och Jönsson i Revinge, vilka ansett,

att utskottet bort hemställa,

I:o) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts

förevarande förslag och med bifall till herr Nilssons i

Kabbarp ovanberörda motion, I: 263, ävensom med avslag

å herr Asplunds förenämnda motion, I: 266, i vad

den avser gruvingenjörernas placering i lönegrad och

anslag till bergsstaten,

a) — — -------------

b) bestämma antalet ordinarie befattningar vid bergsstaten

på följande sätt:

Befattning Lönegrad

4 bergmästare ........................................................... B 29

3 gruvingenjörer........................................................ B 22

4 kontorsbiträden........................................................ B 4;

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 sand. 69 höft. (Nr 12i.)

6

opaginerad Kontrollera mot PDF

«2

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

c) godkänna följande stater för bergsstaten, att tilllämpas

från och med den 1 juli 1929:

A. Ordinarie avlöningsstat:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag............................................ kronor 73,200

Avlöningar till icke-ordinarie befattnings
befattningshavare

m. m., förslagsanslag » 13,600

Expenser m. m................................... » 7,500

kronor 94,300.

B. övergångsstat.

Lön

Tjänst-

görings-

Summa

kronor

penningar

kronor

kronor

1 bergmästare.................

........... 5,000

2,500

7,500

1 gruvingenjör .............

............ 3,600

1,800

5,400

Summa kronor 12,900.

Anm. Lönen till bergmästaren kan efter 5 år höjas med

600 kronor. För gruvingenjören kan lönen efter 5 år höjas

med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor.

Ortstillägg utgår till gruvingenjören vid förläggning i Stockholm

med 400 kronor och vid förläggning i Luleå med 200

kronor. I de fall rätt att uppbära sportler tillkommer en tjänsteman,

må sådana icke åtnjutas till högre belopp än 1,000

kronor årligen.

d) bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de föreskrifter

rörande övergången till den ordinarie avlöningsstaten,

som kunna finnas påkallade;

e) = d) i utlåtandet;

f) = e) i utlåtandet;

g) = f) i utlåtandet;

h) = g) i utlåtandet;

i) = h) i utlåtandet;

k) under riksstatens tionde huvudtitel — — — förslagsanslag

av 101,200 kronor;

samt

II:o)---

2) av herr Asplund, som ansett, att utskottet bort tillstyrka gruvingenjörernas

placering i lönegraden B 24.

Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1929.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1929:268 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1929/1930 till kommerskollegium samt de under kollegium lydande s. 1 i texten