Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av försvarets centrala ledning och förvaltning m. m. jämte i ärendet väckta motioner.

1929-05-21 · 60 sidor, varav 52 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 52 av 60 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1929:128, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av försvarets centrala ledning och förvaltning m. m. jämte i ärendet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 128.

1

Nr 128.

Ankom till riksdagens kansli den 21 maj 1929 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

omorganisation av försvarets centrala ledning

och förvaltning m. m. jämte i ärendet väckta motioner.

(l:a avd.)

Uti en till riksdagen avlåten, den 7 mars 1929 dagtecknad proposition

(nr 175), bär Kungl. Maj:t framställt förslag angående omorganisation av för

svarets centrala ledning och förvaltning m. m.

Departementschefen har i det vid propositionen fogade utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden samma dag inledningsvis anfört följande:

»Vid anmälan inför Kungl. Maj:t den 4 januari 1929 av frågan om reglerandet

av utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1929/

1930 yttrade jag, att det vore min avsikt att framdeles föreslå avlåtande till

arets riksdag av proposition angående omorganisation av försvarets centrala

ledning och förvaltning, samt att i samband därmed även vissa andra organisationsfrågor

syntes böra upptagas till behandling. Jag anhåller nu att få

underställa berörda spörsmål Kungl. Maj:ts prövning ävensom framlägga förslag

rörande medelsbehovet å vissa anslag under fjärde huvudtiteln, vilka, i

avvaktan pa proposition i nyssnämnda ämne, allenast beräknats å riksstatsförslaget

för nästkommande budgetår.»

I förevarande ämne hava väckts följande till utskottet remitterade motioner,

nämligen

inom första kammaren:

nr 267 av herr E. Testrup, vilken hemställt, att riksdagen ville för sin del

besluta, att en kommandoexpedition för flygvapnet skall upprättas i överensstämmelse

med vad i motionen angivits;

nr 268 av samme motionär, vilken hemställt, att riksdagen, därest Kungl.

Maj:ts förevarande proposition nr 175 vinner riksdagens bifall, ville i skrivelse

till Kungl. Maj:t betona betydelsen av att chefen för hären respektive

chefen för marinen får befogenhet att rörande arbeten å krigsförberedelse

och krigsberedskap lämna direktiv till arméförvaltningen respektive marinförvaltningen,

oavsett om arbetena i fråga äro att hänföra till budgetberedelse

eller icke, samt att arméförvaltningen respektive marin förvaltning An

skall vara skyldig att efterkomma sådana direktiv, såvida de icke kunna

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 saml. 71 haft. (Nr 128.) 996 29 1

Motioner.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 128.

följas på grund av bristande medelstillgång eller såsom stridande mot av

Kungl. Maj:t utfärdade förordningar eller föreskrifter;

nr 269 av herr G. G. Hammarskjöld, vilken hemställt,

dels att riksdagen måtte besluta, att chefen för hären skall tillsättas med

fullmakt och erhålla en lön av 21,000 kronor; att benämningen generalstaben

skall ersätta den i propositionen föreslagna benämningen härens stab; att

kaptensbeställningarna vid generalstabskåren skola bibehållas vid nuvarande

antal av 34; att benämningen generaladjutant skall ersätta benämningen generalkvartermästare;

att arvodet till samtliga aktuarier i generalstaben skall

utgöra 3,600 kronor per år; att de nuvarande brigadchef sbeställningarna vid

arméfördelning icke skola disponeras för andra befattningar; att beställningarna

militärbefälhavare i övre Norrland och kommendant i Bodens fästning

skola bibehållas; att Gotlands infanterikår skall organiseras såsom normalregemente

å fastlandet, dock att till den för sådant regemente fastställda

personalen skola tillkomma 1 major och 1 subalternofficer; samt att staten

för Gotlands infanterikår skall för budgetåret 1929/1930 ökas med 1 major,

1 löjtnant och 2 fänrikar;

dels ock att i motiveringen beträffande försvarets högsta ledning samt

försvarsgrenschefernas befogenhet och kommandomålen hänsyn måtte tagas

till vad därutinnan anförts i motionen^

nr 270 av herrar A. Lindgren och H. Alcerberg, vilka hemställt, att riksdagen,

med avslag å Kungl. Maj:ts förevarande proposition, i vad avser anställande

i flygstyrelsen av en arvodesläkare såsom föredragande i hälso- och sjukvårdsärenden,

måtte besluta, att å flygvapnets stat för officerare och underofficerare

m. fl. skall uppföras en beställning såsom regementsläkare i flygstyrelsen

med lön i lönegraden C 11 enligt vederbörligt avlöningsreglemente;
nr

271 av herr C. A. Reuterskiöld, vilken hemställt, att riksdagen måtte

avslå Kungl. Maj:ts förevarande proposition;

nr 272 av herr V. Rydén, vilken hemställt, att riksdagen måtte besluta,

att den utav de tre revisionskommissarietjänsterna i arméförvaltningen, som

för närvarande tillhör 24. lönegraden, skall, i likhet med de övriga revisionskommissarietjänsterna

inom ämbetsverket, hänföras till 26. lönegraden; samt

nr 273 av herr M. Fehr, vilken hemställt, att riksdagen måtte uttala sig

för att den enligt propositionen nr 175 till vapendepartementet hänförda

ingenjörbyrån måtte bibehållas inom fortifikationsdepartementet;

inom andra kammaren:

nr 57 av herr A. Törnkvist, vilken hemställt, att riksdagen måtte besluta

tillerkänna extra konstaplarna vid flottans poliskår i Karlskrona A. Larsson

och C. A. Carlsson rätt att från 1 december 1928 återinträda i den ordinarie

löneställning, som de innehade intill den 1 december 1926, samt medgiva,

att nämnda konstaplar måtte vid rekryteringen av den ordinarie poliskåren

vid flottan likställas med de 20 övertaliga polismän, som stå upptagna i

1925 års försvarsbeslut;

s. 3 Kontrollera mot PDF

iStatsutskottets utlåtande Nr 128,

3

nr 236 av herr H. Laurin, vilken hemställt, att riksdagen ville besluta, att

infanteriförläggningen å Vaxholm skall organiseras såsom självständig kår

av samma storlek som Gotlands infanterikår;

nr 408 av herrar O. Järte och I. Anderson i Linköping, vilka gjort enahanda

hemställan som i motionen nr 267 i första kammaren;

nr 410 av herr ö. Järte m. fl., vilka gjort enahanda hemställan som i

motion nr 270 i första kammaren;

nr 411 av herr B. Holmgren, vilken gjort framställning i syfte att arvodet

till beställningshavare, som, utan att åtnjuta flaggmans lön, förordnas att

uppehålla stationsbefälhavareämbetet i Stockholm, måtte bestämmas till ett

belopp av 2,340 kronor för år;

nr 412 av herr E. Litliander, vilken gjort enahanda hemställan som i

motionen nr 273 i första kammaren;

nr 413 av samme motionär, vilken hemställt, att riksdagen ville besluta

sådan ändring i Kungl. Maj:ts förslag rörande omorganisation av arméförvaltningen

och staten för detta ämbetsverk, att det nuvarande antalet ordinarie

och extra ordinarie befattningshavare i olika grader å ämbetsverkets

fortifikationsdepartements civilbyrå bibehålies;

nr 414 av herr A. Lindgren m. fl., vilka gjort enahanda hemställan som

i motionen nr 271 i första kammaren; samt

nr 415 av herr G. Svedman m. fl., vilka, i likhet med vad i motionen nr

269 i första kammaren i denna del föreslagits, hemställt, att riksdagen måtte

besluta, att Gotlands infanterikår skall organiseras såsom normalregemente

a fastlandet, dock att till den för sådant regemente fastställda personalen

skall tillkomma 1 major och 1 subalternofficer, samt att staten för

Gotlands infanterikår skall för budgetåret 1929/1930 ökas med 1 major, 1

löjtnant och 2 fänrikar.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna.

Utskottet kommer att i detta utlåtande följa den av Kungl. Maj:t i propositionen

angivna ordningen för ärendets behandling.

I. Försvarets centrala ledning och förvaltning m. m.

Kungl. Maj:t har, under åberopande av det vid propositionen fogade utdrag

av statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 7 mars 1929, föreslagit

riksdagen att

dels godkänna vid statsrådsprotokollet fogat förslag till kungörelse angående

ändrad lydelse av 35 § i avlöningsreglementet den 20 maj 1927

(nr 170) för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställninghavare

på aktiv stat m. fl. vid försvarsväsendet,

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i den tjänsteförteckning, som finnes

fogad vid nämnda avlöningsreglemente, vidtaga sådana ändringar, vilka betingas

av de beslut, riksdagen må komma att fatta rörande omorganisation

av försvarets centrala ledning och förvaltning,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 128.

Kungl. Maj:ts

förslag.

dels ock medgiva, att övergången till den föreslagna organisationen av

försvarets centrala ledning och förvaltning må i huvudsak ordnas på sätt i

propositionen under »H. Övergången till den nya organisationen» angivits.

Sedan departementschefen redogjort för den nuvarande organisationen av

försvarets centrala ledning och förvaltning samt 1926 års berednings och

1928 års sakkunnigas utredningar rörande det ifrågavarande omorganisationsspörsmålet

jämte myndigheternas i ämnet avgivna yttranden, har departementschefen

övergått till att angiva de allmänna riktlinjerna för omorganisationen

(sid. 27— 86 i statsrådsprotokollet).

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, är grundtanken i det föreliggande

omorganisationsförslaget att söka ernå en önskvärd koncentration inom varje

särskild försvarsgren för sig- genom att i erforderlig grad sammanknyta dess

olika myndigheter under gemensam ledning. I fråga om handläggningen av

kommandomålen har nämligen, särskilt vad armén beträffar, den nuvarande

ordningen — enligt vilken dessa ärendens förberedande behandling ankommer

på ett flertal militära myndigheter med ofta rätt skiljaktig uppfattning —

visat sig innebära avsevärda olägenheter. Ett förhållande, i avseende å

vilket ändring ansetts påkallad, är vidare, att ett betydande antal kommandoärenden

av relativt ringa vikt nu avgöres i högsta instans. Genom att beslutanderätten

i dessa mindre betydande ärenden överflyttas från Kungl.

Maj:t till vederbörlig försvarsgrens centrala ledning, skulle en lättnad ernås

i chefens för försvarsdepartementet arbetsbörda. En dylik decentralisation

har förutsatts i gällande lag om kommandomål (S. E. 1921: nr 15, § 4).

Att denna möjlighet till minskning av göromålen i departementet icke nämnvärt

utnyttjats, har tillskrivits det förhållandet, att, vad beträffar armén,

respektive marinen, hittills saknats en central militär myndighet, lämplig

att övertaga här ifrågavarande funktion. Omorganisationsförslaget strävar

jämväl till att åvägabringa ökad sammanhållning med avseende å det betydelsefulla

krigsförberedelsearbetet. Inom de båda större försvarsgrenarna

är för närvarande såväl den organisatoriska som den strategiska planläggningen

på detta område ålagd generalstaben, respektive marinstaben, men

förberedelserna i förvaltningsliänseende omhänderliavas av arméförvaltningen,

respektive marinförvaltningen. Slutligen har behov gjort sig gällande att

ernå ökad enhetlighet i fråga om de egentliga förvaltningsärendenas handläggning

i näst högsta instans, liksom ock en viss modernisering av arbetsförhållandena

synts vara påkallad, för att de centrala förvaltningsorganen

skola på ett effektivare sätt, än vad nu är fallet, kunna tillvarataga vederbörlig

försvarsgrens militärtekniska och allmänt ekonomiska intressen.

Beträffande sättet för undanröjande av ovanberörda brister i försvarets

ledning innebär Kungl. Maj:ts förslag i det väsentliga, att i spetsen för vardera

av de två stora försvarsgrenarna ställes en chef — benämnd chefen för

hären, respektive chefen för marinen — med ständig befälsrätt över till

resp. försvarsgren hörande personal, truppförband, staber, inspektioner, fästningar,

sjöstyrkor m. in. samt med uppgift tillika att utöva den direkta led
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 128.

5

ningen av krigsförberedelsearbetet. Denne chef skall därjämte vara tillförsäkrad

erforderligt inflytande å vederbörligt förvaltningsorgans verksamhet

genom befogenhet att meddela erforderliga direktiv i frågor, som äro av avgörande

betydelse för hans egen ämbetsutövning. Uppstår meningsskiljaktighet

mellan chefen för försvarsgrenen och vederbörande förvaltning med

anledning av direktiv, som i viss fråga meddelats av den förstnämnde, förutsättes,

att frågan hänskjutes till Kungl. Maj:ts prövning. De nuvarande

general- och marinstaberna avses att bliva vederbörande försvarsgrenschefs

organ för de militära ärendenas beredning. Kravet på större enhetlighet

och sammanhållning inom arméns centrala förvaltningsmyndighet — arméförvaltningen

— skall ernås genom att vissa befogenheter och åligganden

tilldelas en av ämbetsverkets departementschefer, vilken av Kungl. Maj:t

förordnas att med bibehållande av chefskapet för sitt departement fungera

såsom ordförande i arméförvaltningens plenum. Någon motsvarande anordning

med avseende å marinförvaltningen har däremot icke påkallats på den

grund, att ett chefskap även för närvarande existerar därstädes.

Yad den tredje försvarsgrenen, flygvapnet, beträffar, har någon större organisationsförändring

icke ansetts böra ifrågasättas, innan ytterligare erfarenhet

vunnits angående lämpligheten av den här tillämpade organisationen.

Den centrala ledningen och förvaltningen inom de särskilda försvarsgrenarna

skulle sålunda komma att utövas av följande myndigheter, nämligen

vid armén: chefen för hären och arméförvaltningen;

vid marinen: chefen för marinen och marinförvaltningen; samt

vid flygvapnet: chefen för flygvapnet och den under hans chefskap ställda

flygstyrelsen.

Utskottet lämnar här nedan en redogörelse för de väsentligaste delarna

av omorganisationsförslaget.

Försvarsdepartementet.

Med avseende å departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli har

icke ifrågasatts någon ändring.

Den å lantförsvarets kommandoexpedition nu tjänstgörande personalen

utgöres av, förutom chefen och souschefen, den sistnämnde regementsofficer

vid generalstaben, 3 kaptener vid generalstaben, 2 från armén kommenderade

officerare, 9 pensionerade officerare, 2 pensionerade underofficerare

samt 1 expeditionsvakt. Enligt det föreliggande organisationsförslaget kommer

personalen att minskas med 1 generalstabskapten och 3 pensionerade

officerare, under det att 1 pensionerad underofficer tillkommer. De övertaliga

arvodesbefattningarna för 2 pensionerade officerare skola överflyttas

till generalstabskårens stat.

Den i sjöförsvarets kommandoexpedition tjänstgörande personalen från

flottan — nämligen 3 kaptener eller löjtnanter, stam, och 1 pensionerad

officer med arvode samt 2 underofficerare, stam, och 1 pensionerad under
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 128.

Chefen för

hären.

officer med arvode — begränsas till 1 kapten eller löjtnant, stam, samt 1

underofficer, stam. Beträffande den i denna expedition tjänstgörande personalen

från kustartilleriet — 1 kapten och 1 underofficer — föreslås icke

någon förändring. Intill dess lokalförhållandena medgiva överflyttning av

expeditionens bokcentral till marinstaben, avses dess personal, 1 officer och

1 underofficer, båda pensionerade, att bibehållas i kommandoexpeditionen

och arvodena för denna personal att upptagas på försvarsdepartementets

stat.

Flygvapnets kommandomål handläggas för närvarande i sjöförsvarets kommandoexpedition.

Departementschefen har icke ansett annan förändring i

fråga om beredningen av dessa ärenden böra äga rum, än att — i syfte att

erhålla tillgång på en officer med större erfarenhet från flygvapnets olika

verksamhetsområden — en kaptensbeställning å flygvapnets stat utbytes mot

en regementsofficersbeställning, vilkens innehavare, i stället för den nuvarande

kaptenen från flygvapnet, skall ingå i sjöförsvarets kommandoexpedition.

Lantförsvaret.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag avses chefens för hären allmänna uppgift

bliva, att övervaka tjänstens handliavande inom hären i dess helhet ävensom

att, under ägnande av ständig uppmärksamhet åt det allmänna tillståndet

inom hären, i den mån på honom ankommer vara Konungen ansvarig för

härens tjänstbarhet, krigsduglighet och krigsberedskap samt för ordning och

krigstukt inom densamma. Med hänsyn till sin ställning som befälhavare,

närmast under Konungen, över krigsmakten till lands avses chefen för hären

att i fred hava ständig befälsrätt över samtliga hären tillhörande staber,

truppförband, formationer och anstalter, med undantag dock i fråga om lantförsvarets

kommandoexpedition samt arméförvaltningen med densamma underställda

fabriker och tyganstalter. Följande myndigheter skola sålunda i militärt

hänseende vara direkt underställda chefen för hären, nämligen arméfördelningscheferna

(likställda chefer), truppslagsinspektörerna och inspektören

för militärläroverken.

Chefen för hären skall enligt förslaget äga att inspektera och i övrigt på

lämpligt sätt utöva överinseendet över honom underställda myndigheter.

Särskilt skall han övervaka, att arméfördelningschefer (likställda chefer) och

truppslagsinspektörer m. fl. på ändamålsenligt sätt leda utbildningen och för

detta ändamål äga rätt att meddela de särskilda föreskrifter, som kunna vara

erforderliga utöver de av Kungl. Maj:t utfärdade. Härjämte skall det åligga

chefen för hären att till Konungen avgiva befordringsförslag i avseende å

högre beställningar.

Såsom inför Konungen ansvarig för härens krigsduglighet och krigsberedskap

kommer chefen för hären att övertaga de åligganden, som i berörda

avseenden för närvarande påvila chefen för generalstaben och som finnas

närmare angivna i för denne gällande instruktion. Det kommer sålunda att

åligga chefen för hären att — biträdd av härens stab — med oavlåtlig uppmärksamhet

följa militärväsendets utveckling och framsteg såväl inom som

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 128.

1

utom landet samt att, när lian finner vikten av gjorda rön eller vunna erfarenheter

det kräva, hos Konungen göra framställning om försöks anställande

eller förändringars vidtagande inom försvarskrafterna, främst i sådana

frågor, som beröra hären i dess helhet eller två eller flera truppslag. Möjligheten

att vid mobilisering uppställa strids- och operationsdugliga trupper

är i avsevärd grad beroende av den utbildning, dessa trupper erhållit i

fred. Genom att högsta överinseendet över truppförbandens utbildning och

övningar i fred tillkommer chefen för hären, har betryggande säkerhet ansetts

erhållas för, att sagde chef, som vid krigstillfälle avses att i regel bekläda

den viktiga befattningen såsom generalstabsclief i högkvarteret, i grund känner

det instrument, varöver han i denna sin sistnämnda egenskap kommer att

förfoga vid krig.

Chefen för hären skall tillförsäkras betryggande inflytande över arméförvaltningens

verksamhet i frågor, som äro av avgörande betydelse för hans

egen ämbetsutövning. Sålunda avses att, på sätt i det föregående antytts,

giva honom befogenhet att till ledning för ämbetsverkets arbeten i avseende

å krigsförberedelserna och krigsberedskapen meddela bindande direktiv.

Yidare skall han medverka vid det förberedande budgetarbetet genom att

granska och yttra sig över arméförvaltningens förslag rörande lantförsvarets

medelsbehov.

Då valet av lämplig person för den betydelsefulla befattningen såsom chef

för hären är av avgörande betydelse för organisationens rätta fungerande,

har departementschefen, i likhet med beredningen, ansett, att vid utseendet

av chef för hären hänsyn måste tagas uteslutande till skicklighet och lämplighet

för befattningen men icke till tjänstegrad eller tjänsteålder. Liksom

fallet är med vissa verkschefs- m. fl. högre befattningar inom den civila statsförvaltningen,

avses befattningen såsom chef för hären att tillsättas genom

förordnande på viss tid, förslagsvis högst 5 år i sänder. Befattningen skulle

uppföras å generalitetets stat med ett särskilt arvode, som föreslagits till

19,000 kronor per år.

Den nuvarande generalstabens huvudstation skulle bliva chefens för hären Härens stab.

organ för de militära ärendenas beredning. Detta organ skulle dessutom

övertaga huvudstationens nuvarande uppgift att bidraga till vidmakthållande

och utveckling av den krigsvetenskapliga bildningen inom armén. Då sålunda

de chefen för generalstaben åliggande ämbetsgöromålen till det väsentliga

komme att överflyttas på chefen för hären och generalstabens huvudstation

skulle övergå till att bliva dennes organ för de militära ärendenas

beredning, har departementschefen ansett goda skäl föreligga för att detta

organ benämnes »härens stab». I sammanhang härmed har jämväl föreslagits,

att benämningen »generalstaben» ersättes av benämningen »generalstabskåren».

Departementschefen har, i likhet med chefen för generalstaben, funnit

lämpligt att härens stab organiseras på två sektioner, I och II, vardera

underställd en särskild chef. Dessa chefer hava benämnts förste respektive

andre generalkvartermästare.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 128.

Förste generalkvartermästaren — chef för sektion I — är samtidigt avsedd

såsom chef för generalstabskåren, över vilken han bör äga arméfördelningschefs

befogenhet samt utöva regementschefs makt och myndighet. Inför

chefen för hären skall han vara ansvarig för generalstabskårens utbildning

och rekrytering. Yid krigstillfälle torde han i regel komma att inom högkvarteret

bekläda befattningen såsom generalstabschefens närmaste man. Därest

chefen för hären vid krigstillfälle erhåller annan uppgift än såsom generalstabschef

i högkvarteret, anses förste generalkvartermästaren böra bestrida

sistnämnda befattning.

Förste generalkvartermästaren avses att i regel vara generalsperson och

beställningen att uppföras å generalitetets stat med lön i lönegraden O. 7.

Andre generalkvartermästaren — chef för sektion II — föreslås att uppföras

såsom överste med lön i lönegraden O. 6 å generalstabskårens stat.

För det strategiskt-taktiska studiearbetet och för beredning av de ärenden

rörande arméns utbildning, vilka chefen för hären skall handlägga, har föreslagits

inrättandet av en avdelning, benämnd truppavdelningen. Yidare har

föreslagits upprättande av en avdelning — personalavdelningen — för handläggning

av ärenden angående befordringar, kommenderingar m. m. Den

nuvarande tekniska avdelningen har däremot ansetts böra indragas. De båda

nytillkommande avdelningscheferna för truppavdelningen och personalavdelningen

avses att vara regementsofficerare.

Beträffande generalstabsofficerarnas placering till tjänstgöring i befattningar

utom härens stab samt vid densamma — med bortseende från de båda

generalkvartermästarna — föreligger i propositionen följande beräkningsgrund:

a) Utom härens stab.

Regements-

officerare

Kaptener

Kommandoexpeditionen................................t....

1

2

Infanteri-, kavalleri- och militärläroverksinspektionerna

2

1

Arméfördelningsstaber.......................................

4

4

Östra brigadens stab ........................................

1

—

Militärbefälets för övre Norrland stab ..........

1

1

» på Gotland stab .....................

—

1

Arméförvaltningen ..............................................

—

1

Järnvägsstyrelsen ............................................

—

1

b) Härens stab.

Summa

9

11

Chefsexpeditionen ...........................................

—

1

Centralavdelningen............................................

1

4

Organisationsavdelningen..................................

1

3

Kommunikationsavdelningen ...........................

1

3

Truppavdelningen ..............................................

1

2

Personalavdelningen.........................................

1

1

Utrikesavdelningen .........................................

1

1

Krigshistoriska avdelningen ...........................

1

1

Topografiska avdelningen .................................

2

2

Summa

9

18

Tillhopa 18

29

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 128.

9

I förhållande till generalstabens nuvarande stat innebär Kungl. Maj:ts

förslag till stat för generalstabskåren — den nytillkomna beställningen

för en andre generalkvartermästare inberäknad — en minskning av 2 befattningshavare

(från 50 till 48). Antalet regementsofficerare ökas från nuvarande

16 till 18, vartill kommer andre generalkvartermästaren, under det

att antalet kaptener minskas från 34 till 29. Utav regementsofficerarna upptagas

2 såsom överstar — den nytillkomna beställningen är avsedd för

andre generalkvartermästaren — 6 såsom överstelöjtnanter och 11 såsom

majorer. Antalet majorer bibehålies sålunda vid det nuvarande, under det

att antalet överstelöjtnanter ökas med 2.

Beträffande å generalstabens stat uppförda militärattachéer och civil personal

har någon ändring icke ifrågasatts. Den pensionerade personalen ökas

med de från lantförsvarets kommandoexpedition överflyttade 2 pensionerade

officerarna, vilka placeras till tjänstgöring å trupp- och personalavdelningarna.

I likhet med vad nu är fallet vid generalstabens huvudstation, skola vid

härens stab tjänstgöra dels aspiranter, dels från truppförbanden till erforderligt

antal inkommenderad personal.

Den arméförvaltningen tillkommande uppgiften att under Kungl. Maj:t i

tekniskt och ekonomiskt avseende utöva högsta uppsikten över och ledningen

av försvarsverket till lands skall ämbetsverket fortfarande bibehålla.

Chefen för hären skall dock beredas inflytande på vissa av arméförvaltningens

verksamhetsområden genom befogenhet att i avseende på krigsberedskapsarbetet

meddela ämbetsverket direktiv, varjämte han skall medverka

vid budgetarbetet genom att yttra sig över arméförvaltningens årliga framställningar

rörande lantförsvarets medelsbehov.

Beträffande frågan om ledningen av arbetet inom arméförvaltningen har departementschefen

biträtt ett utav nämnda ämbetsverk i detta hänseende framställt

förslag, nämligen att Kungl. Maj:t skall förordna en av ämbetsverkets

departementschefer att utöva ordförandeskapet i plenum. I huvudsaklig

överensstämmelse med arméförvaltningens förslag har den såsom ordförande

i arméförvaltningens plenum förordnade departementschefen — utöver den

honom i sådan egenskap tillkommande uppgiften — ansetts böra erhålla i

uppdrag att med avseende å de administrativa och materiella krigsförberedelserna

leda samarbetet mellan de olika departementen och därvid övervaka,

att uppgörandet av dithörande planer sker efter enhetliga grunder och med

iakttagande av de utav chefen för hären lämnade direktiv; att leda arbetet

för planläggandet av arméförvaltningens egen krigsorganisation vid mobilisering;

att, innan ämbetsverket avlåter framställning rörande lantförsvarets

medelsbehov för kommande budgetår, föranstalta om att enhetliga grunder

tillämpas beträffande anslagens beräknande samt i övrigt tillse, att vid utarbetandet

av nämnda framställning, i vad den avser med varandra sammanhängande

förvaltningsområden, erforderlig planmässighet iakttages; att för

den på chefen för hären ankommande granskning av arméförvaltningens berörda

framställning i första hand tillhandagå denne med av honom begärda

Arméföryalt
ningen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 128.

uppgifter och upplysningar; samt att ansvara för ordningen och säkerhetstjänsten

inom arméförvaltningens ämbetshus. Till ordföranden har föreslagits

att utgå ett särskilt arvode till belopp av 1,020 kronor för år, vilket uppförts

å staten för arméförvaltningen.

Den föreslagna inre organisationen av arméförvaltningen har i stort sett

uppbyggts med hänsyn till nödvändigheten — ur såväl krigsberedskapssom

rent ekonomisk synpunkt — att åstadkomma en förenkling och systematisering

av materielanskaffningen vid armén. I samband härmed har

eftersträvats, att departementen i arméförvaltningen icke skola företräda

några speciella truppslagsintressen. Det har sålunda föreslagits, att krigsmateriel,

liänförlig till industri- och yrkesgrupperna metallindustri, pappers-

och grafisk industri samt kemisk-teknisk industri, i huvudsak skall

handhavas av ett departement, vapendepartementet, samt materiel, hänförlig

till textil- och beklädnadsindustri ävensom livsmedelsindustri, och livsmedel

av ett departement, intendentur departementet. Arméns byggnadsväsende

skulle omhänderhavas av fortifikationsdepartementet samt läkemedel

och förbandsmateriel m. m. av sjukvårdsdepartementet. För civila departementet

hava avsetts i huvudsak oförändrade uppgifter. I stort sett kommer

den för truppernas stridsverksamhet erforderliga materielen att handhavas

av vapendepartementet och arméns övriga materiel (med undantag av byggnader

och sjukvårdsmateriel) av intendenturdepartementet.

I propositionen har upptagits till behandling frågan om chefskapet för

det föreslagna vapendepartementet. I likhet med beredningen har departementschefen

ansett, att chefskapet för nämnda departement icke bör förenas

med befattning såsom inspektör för artilleriet. I anledning härav har departementschefen

förordat uppförandet av särskilda befattningar såsom inspektör

för artilleriet och såsom chef för vapendepartementet. För en av nämnda

befattningshavare skall disponeras den lön, som nu är avsedd för generalfälttygmästaren

och inspektören för artilleriet, under det att för den andra beräknas

en ny lön på sätt i det följande angives.

Det föreslagna vapendepartementet — motsvarande det nuvarande artilleridepartementet

— skall bestå av fem byråer, benämnda centralbyrån, handvapenbyrån,

artilleribyrån, ingenjörbyrån och civilbyrån. Härtill komma

konstruktions- och kontrollavdelningarna samt ett tekniskt revisionskontor.

För handvapenbyråns behov har å infanteriinspektionens stat uppförts dels

en ny beställning för överstelöjtnant eller major, avsedd att vara chef för

byrån, dels två nya beställningar för kompaniofficerare. Personalen å ingenjörbyrån

tillhör fortifikationens stat.

I jämförelse med nuvarande organisation innebär den föreslagna organisationen

— om den kommenderade personalen frånräknas — en personalökning

av 1 regementsofficer, 2 kompaniofficerare, 2 pensionerade officerare

och 2 kvinnliga biträden samt en personalminskning av 1 kansliskrivare.

Liksom nu är fallet beträffande den å artilleridepartementet tjänstgörande

personalen, har föreslagits, att stabsarvoden ä 600 kronor skola utgå till de

båda nytillkomna kompaniofficerare, som, ingående i vapendepartementets

personalbehov, upptagits å staten för infanteriinspektionen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 128.

11

Den för chefen för handvapenbyrån avsedda regementsofficersbeställningen

har i staten uppförts med lön såsom major eller överstelöjtnant, i syfte att

samma person under en längre följd av år må kunna bibehållas vid befattningen

i fråga. Av lika anledning har den för chefen för centralbyrån avsedda

regementsofficersbeställningen å artilleristabens stat uppförts med

samma löneförmåner.

Den civila manliga personalen å vapendepartementets civilbyrå har beräknats

till 1 krigsråd (tillika chef för fortifikationsdepartementets civilbyrå), 1 sekreterare

och kamrerare samt 1 amanuens. Förutom denna personal beräknas

för departementet 1 pensionerad officer såsom registrator samt 2 kontorsbiträden

och 2 e. o. kvinnliga biträden.

I fråga om fortifikationsdepartementet föreslås, att departementet, under

chefen för fortifikationen, organiseras på två militära byråer, nämligen en

befästningsbyrå och en kasernbyrå, vartill komma en maskin- och värmebyrå

samt en civilbyrå. I jämförelse med nuvarande organisation innebär

omorganisationen — därest den till vapendepartementet överflyttade personalen

medräknas — en personalökning med 1 pensionerad officer (registrator) samt

en personalminskning med 1 notarie, 1 bokhållare, 1 kansliskrivare och 1

e. o. kvinnligt biträde.

Intendenturdepartementet — motsvarande det nuvarande intendentsdepartementet

— skall bestå av fyra byråer, nämligen centralbyrån, utrustningsbyrån,

underhållsbyrån och civilbyrån. Befattningen såsom chef för den

nyinrättade centralbyrån skall upprätthållas av chefen för intendenturstaben.

Remonteringsnämnden avses att förbliva under kavalleriinspektionen.

I jämförelse med nuvarande organisation innebär omorganisationen av

detta departement en personalökning av 2 pensionerade officerare samt en

personalminskning av 1 pensionerad underofficer, 1 notarie, 1 bokhållare,

2 amanuenser, 1 kansliskrivare, 1 kanslibiträde och 1 e. o. kvinnligt biträde.

Vid sjukvår dsdepartementet — motsvarande den nuvarande sjukvårdsstyrelsen

— kommer, om den för närvarande å extra stat uppförda personalen

medräknas, omorganisationen att medföra en personalökning med 1 notarie,

1 kontorsbiträde och 1 pensionerad officer samt en personalminskning med

1 sekreterare, 1 kansliskrivare och 1 e. o. kvinnligt biträde.

Då den sedan flera år tillbaka tillämpade organisationen av civila departementet

visat sig fördelaktig, har departementets organisation ansetts böra

bibehållas å tre byråer, nämligen en kanslibyrå, en kameralbyrå samt en

revisions- och bokföringsbyrå. Personalbehovet för departementet har —

förutom departementchefen, generalkrigskommissarien — beräknats till 3

krigsråd (byråchefer med lön i lönegraden B. 30), 4 tjänstemän i lönegraden

B. 26 (därav 1 ombudsman, 1 sekreterare och 2 revisionskommissarier), 4

tjänstemän i lönegraden B. 24 (därav 1 kamrerare, 1 pensionskamrerare, 1

revisionskommissarie för underhandsgranskning och 1 krigskassor, tillika bokslutskamrerare),

10 tjänstemän i lönegraden B. 21 (därav 3 notarier och 7

revisorer), 17 kvinnliga tjänstemän (därav 2 kansliskrivare i lönegraden B. 11,

7 kanslibiträden i lönegraden B. 7 och 8 kontorsbiträden i lönegraden B. 4),

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 128.

Härens truppslagsinspektioner

m. m.

1 förste expeditionsvakt, 3 expeditionsvakter samt 1 pensionerad officer med

arvode såsom registrator, samtliga befattningshavare uppförda å staten för

arméförvaltningen. Härtill kommer icke-ordinarie personal, förslagsvis 9

amanuenser och 7 kvinnliga biträden.

I jämförelse med den nuvarande organisationen innebär detta, om den å

extra stat för närvarande uppförda personalen medräknas, en personalökning

med 1 pensionerad officer samt en personalminskning med 2 tjänstemän i

lönegraden B. 24, 3 tjänstemän i lönegraden B. 21, 1 kanslibiträde (B. 7), 1

kontorsbiträde (B. 4), 1 expeditionsvakt samt 3 amanuenser och 3 e. o. kvinnliga

biträden.

Härens truppslagsinspektörer äro inspektörerna för infanteriet, kavalleriet

och artilleriet, chefen för fortifikationen, inspektören för trängen och chefen

för intendenturkåren. Härtill kommer inspektören för militärläroverken.

Samtliga inspektörer äro nu direkt underställda Konungen. Enligt den

föreslagna organisationen av härens ledning skola ifrågavarande inspektörer

underställas chefen för hären.

För åstadkommandet av en enhetlig behandling av infanteriets beväpnings-,

utrustnings- och utbildningsfrågor föreslås, att dessa frågor centraliseras

till in fa nte riinsp ektionen. I detta syfte skall därstädes bildas en utrustningsdetalj,

och beräknas personalbehovet för detaljen till 1 major och

1 kapten, den senare avsedd att inbeordras från något av infanteriets truppförband.

Å infanteriinspektionens stat har sålunda —- utöver den personal,

som under vapendepartementet angivits hava nytillkommit å denna stat —

nyuppförts en majorsbeställning. Härjämte har ett stabsarvode å 600 kronor,

avsett att utgå till den nyssnämnda inkommenderade officeren, beräknats

å ifrågavarande stat.

Beträffande kavalleriinspektionen uttalas, att erfarenheten visat, att remonteringsnämndens

främste ledamot i betydligt större utsträckning än som

från början kunnat förutses, tagits i anspråk inom nämnda inspektion. Då

behov anses föreligga att även för framtiden disponera remonteringsnämndens

främste ledamot på sätt hittills skett, föreslås, att ett årsarvode å

5,400 kronor uppföres åt honom å kavalleriinspektionens stat.

Enligt 1925 års härordningsbeslut minskades kavalleriinspektionens egentliga

stabspersonal till 1 stabschef och 1 expeditionsunderofficer. Då denna

personal hittills visat sig alldeles otillräcklig och så torde kunna antagas

även framdeles bliva fallet, har inspektionen ansetts böra utökas med 1 adjutant

(ryttmästare eller löjtnant), inbeordrad från något av kavalleriets truppförband.

Inom artilleriinspektionen föreslås ingen annan förändring än att, då inspektören

för artilleriet, på sätt nämnts, bör skiljas från befattningen såsom

generalfälttygmästare, en särskild beställning såsom inspektör för artilleriet

uppförts å staten för generalitetet med lön i lönegraden O. 8.

I fråga om chefen för fortifikationen med stab — fortifikationens huvudstation

— föreslås den förändringen, att från huvudstationen överflyttas den

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statmtskottets utlåtande Nr 128. 13

för vapendepartementet avsedda personalen, 1 regementsofficer, 2 kaptener

samt 1 pensionerad underofficer med arvode.

Inspektören för trängen, som för närvarande uppbär lön i lönegraden O. 6,

föreslås att uppflyttas i lönegraden O. 7.

Den ökade betydelse, trängen numera erhållit med hänsyn till nödvändigheten

av till- och undanförseltjänstens rationella ordnande under fältförhållanden,

har, enligt vad departementschefen anfört, pålagt trängen nya

och högst betydelsefulla uppgifter. För detta ändamål har kaptensbeställningarna

vid trängen ansetts böra ökas med en beställning.

I avseende å inspektörens för trängen stab föreslås, att denna skall bestå

av 1 regementsofficer ur trängen, 2 adjutanter, varav 1 även avsedd för

tjänstgöring i arméförvaltningens vapendepartement, samt 1 expeditionsunderofficer,

pensionerad underofficer.

I fråga om chefens för intendenturkåren ställning och intendenturstabens

organisation ifrågasättes ingen annan förändring, än att chefen för nämnda

stab skall ingå i intendenturdepartementet såsom chef för departementets

centralbyrå.

Enligt 1925 års härordning skall den i Stockholm stationerade brigadchefen

med lön i lönegraden O. 7 tillika vara inspektör för militärläroverken.

Då det alltsedan dessa båda tjänster förenades visat sig, att befattningshavarens

tid och krafter så gott som uteslutande tagits i anspråk för inspektorskapet,

föreslår departementschefen, att inspektörskapet för militärläroverken

framdeles icke förenas med annan befattning.

I detta sammanhang har departementschefen behandlat en av inspektören

för militärläroverken väckt fråga om uppförande på vardera av krigshögskolans

samt artilleri- och ingenjörhögskolans stater av en ny lärarbeställning. Departementschefen

har funnit skäl föreligga att tillstyrka den ifrågavarande framställningen,

och i anslutning härtill har på krigshögskolans stat uppförts en

majorsbeställning, avsedd för lärare i generalstabstjänst, och på artilleri- och

ingenjörhögskolans stat en majors- eller kaptensbeställning, avsedd för lärare

i krigskonst vid de högre kurserna.

Enligt gällande organisation utgöres härens högre truppförband av södra,

västra, östra och norra arméfördelningarna samt övre Norrlands och Gotlands

trupper. I vissa avseenden kunna därjämte de inom östra brigadområdet

förlagda truppförbanden — i övrigt underställda chefen för östra arméfördelningen

— samt Bodens besättningstrupper — ingående i övre Norrlands

trupper — anses utgöra högre truppförband.

Ledningen av arméfördelningarna utövas i såväl kommando- som förvaltningsavseende

av vederbörande arméfördelningschef, biträdd av erforderlig

stabspersonal. I var och en av arméfördelningsstaberna ingår — förutom

den egentliga stabspersonalen — en av de genom 1925 års härordningsbeslut

nytillkomna brigadcheferna.

De 4 brigadchefsbeställningarna vid arméfördelning avses enligt Kungl.

Maj:ts förslag att disponeras för andra befattningar.

Härens högre

truppförband

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

>Statsutskottets utlåtande Nr 128.

I fråga om övre Norrlands trupper har eu ändring beträffande befäls- och

förvaltningsförhållandena ansetts böra komma till stånd. Departementschefen

har fnnnit starka skäl i såväl organisations- som förvaltningshänseende tala

för att förena militärbefälhavare- och kommendants befattningarna. I sådant syfte

föreslås en sammanslagning i fredstid dels av de båda befattningarna såsom

militärbefälhavare för övre Norrland och såsom kommendant i Bodens fästning,

dels av nämnda båda befälhavares staber. För tjänsten såsom expeditionsintendent

vid militärbefälhavarens stab avses enligt förslaget en kapten

vid intendenturkåren, och har för detta ändamål en löjtnantsbeställning vid

kåren ansetts böra utbytas mot en kaptensbeställning.

Enligt Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen till 1926 års riksdag framlagda,

av riksdagen biträdda förslag rörande organiserandet av östra brigaden

skulle Livgrenadjärregementet och Jönköpings-Kalmar regemente sammanföras

till en särskild brigad inom östra arméfördelningen. Från och med budgetåret

1927/1928 har å staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner

upptagits, förutom den för chefen för östra brigaden avsedda

beställningen, dels ett arvode motsvarande lönens belopp för en kapten,

adjutant vid brigadstaben, dels en arvodesbefattning för en pensionerad underofficer,

expeditionsunderofficer. Befattningen såsom stabsclief upprättliålles

av en till tjänstgöring i staben placerad generalstabskapten. En officer ur

intendenturkåren beordras i kommandoväg att vara stabsintendent vid brigadstaben.

Enligt av Kungl. Maj:t genom brev den 9 december 1927 meddelade bestämmelser

är förvaltningsbefogenheten med avseende å de truppförband,

formationer och anstalter, som äro förlagda inom östra brigadområdet, uppdelad

mellan chefen för östra arméfördelningen och chefen för östra brigaden.

Departementschefen har nu framhållit, att erfarenheten visat, hurusom

den hittills tillämpade förvaltningsorganisationen inom brigadområdet

i skilda avseenden varit behäftad med bristfälligheter. För att vinna den

reda och ändamålsenlighet, som på detta område är av vikt, har det synts

nödvändigt, att chefen för östra brigaden erhåller fullständig förvaltningsbefogenhet

i likhet med arméfördelningsclief och att i sådant syfte vid

brigadstaben skapas organ för de olika förvaltningsgrenarna. Departementschefen

har därför föreslagit, att å staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl

och inspektioner, under rubriken östra brigaden, upptagas dels eu befattning

för en pensionerad officer såsom fortifikationsofficer, dels, utöver

den nuvarande för en pensionerad underofficer avsedda befattningen, ytterligare

två befattningar för pensionerade underofficerare, av vilka den ena

avses såsom biträde åt fortifikationsofficeren och den andre såsom biträde

åt stabsintendenten. Vidare har å nämnda stat beräknats medel till arvoden

å 500, respektive 300 kronor till den läkare och den veterinär, som avses

att i brigadstaben handlägga sjukvårds-, respektive veterinärärenden.

På grund av de väsentliga fördelar, som skulle ernås genom att jämväl

i kommandoavseende giva brigaden en fullt självständig ställning vid sidan

av arméfördelningarna samt övre Norrlands och Gotlands trupper, har de
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 128.

15

partementsehefen vidare förordat, att chefens för östra arméfördelningen

nuvarande befälsrätt över truppförbanden inom brigadområdet överflyttas på

brigadchefen.

Beträffande befälsförhållandena vid Gotlands trupper vidtogs genom 1925

års härordningsbeslut den förändringen i fråga om militärbefälhavarens ställning,

att han samtidigt med utövandet av militärbefälhavareskapet jämväl

skulle utöva direkt chefskap över det ena av öns båda truppförband, nämligen

över infanterikåren. I samband härmed nedflyttades militärbefälhavarebeställningen

från lönegraden O. 7 till lönegraden O. 6. I förvaltningshänseende

vidtogs därjämte den förändringen, att hela förvaltningen vid Gotlands

trupper ordnades gemensamt för de båda truppförbanden därstädes under

militärbefälhavarens överinseende.

Departementschefen har framhållit, att under tiden efter den nya organisationens

ikraftträdande gjorda erfarenheter oförtydbart givit vid handen,

att befälsförhållandena vid de gotländska truppförbanden icke äro ordnade

på ett i allo tillfredsställande sätt. Förenandet av befattningen såsom

militärbefälhavare med chefskapet över infanterikåren hade lett till, att militärbefälhavaren

betungats med så stor arbetsbörda i egenskap av truppförbandschef,

att han fått föga tid övrig för sin huvuduppgift, som dock

måste anses vara på honom ankommande planläggning m. m. av Gotlands

försvar i stort. Med den väsentligt ökade betydelse, som Gotland numera

militärpolitiskt sett erhållit, framträdde med ännu större skärpa än vid tidpunkten

för fattandet av 1925 års härordningsbeslut vikten av, att militärbefälhavaren

i fred bereddes tillfälle att i tillräcklig grad ägna sina krafter

åt de viktiga organisations- m. fl. problem, vilka sammanhängde med öns

försvar i krig. Med hänsyn till angivna förhållanden har departementschefen

anslutit sig till ett utav chefen för generalstaben framställt förslag, att

överstelöjtnanten vid Gotlands infanterikår — i likhet med vad under en

lång följd av år före genomförandet av 1925 års härordningsbeslut varit

fallet — förordnas att bestrida chefskapet för kåren, dock icke i förvaltnings-

och värnpliktshänseenden.

Med hänsyn till militärbefälhavarens ansvarsfulla ställning har departementschefen

funnit sig böra föreslå, att befattningen såsom militärbefälhavare

uppflyttas från lönegraden O. 6 till lönegraden O. 7.

Departementschefen har slutligen upptagit till behandling frågan angående

stabschefsbefattningen vid militärbefälet på Gotland. Med den ökade betydelse,

Gotland numera kommit att erhålla, framträder — yttrar departementschefen

— starkt behovet av att militärbefälhavaren under en väsentlig del av

året förfogar över en generalstabsofficer såsom stabschef. I anledning härav

anser departementschefen, att en kapten ur generalstaben bör erhålla ordinarie

placering såsom stabschef vid militärbefälet på Gotland, dock med

skyldighet att under de tider av året, då hans tjänstgöring på Gotland ej är

oundgängligen nödvändig, tjänstgöra vid härens stab.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 128.

Sammanfatt
ning.

Chefen för

marinen.

En sammanfattning av de kostnadsökningar och kostnadsminskningar, som

omorganisationsförslaget innebär, framgår av nedanstående tabell.

Kostnads-

Kostnads-

ökning

minskning

Kronor

Kronor

Staten för försvarsdepartementet (lantförsvarets kommando-

expedition) ......................................................

—

7,440

» » arméförvaltningen.............................................

—

84,349

» » generalitetet ....................................................

34,000

—

» » arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner

63,203

—

» » generalstabskåren................................................

3,150

—

» » artilleristaben.....................................................

—

300

» » kommendantskapet i Boden.................................

—

83,436

» » krigshögskolan ..................................................

9,780

—

» » artilleri- och ingenjörhögskolan ..........................

8,500

—

» » officerare m. fl. vid trängen .................................

9,381

—

» » intendenturkåren ................................................

3,660

—

Summa kronor

131,674

175,525

Nettominskningen för lantförsvaret skulle sålunda komma att uppgå till

(175,525 — 131,674=) 43,851 kronor.

Sjöförsvaret.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag avses chefens för marinen allmänna uppgift

bliva att övervaka tjänstens handhavande inom marinen i dess helhet samt

att, under ägnande av ständig uppmärksamhet åt det allmänna tillståndet

inom marinen, i den mån på honom ankommer, inför Konungen ansvara för

marinens krigsberedskap och tjänstbarhet samt för ordning och krigstukt

inom densamma.

I egenskap av befälhavare, närmast under Konungen, över flottan och kustartilleriet

avses chefen för marinen att i fred hava ständig befälsrätt över marinens

militära och civilmilitära personal, dess sjöstyrkor, fartyg, stationer och

depåer, kustfästningar, skolor och utbildningsanstalter samt övriga marinen

tillhörande organisationer. Över sjöförsvarets kommandoexpedition och

marinförvaltningen bör han däremot icke utöva något chefskap. Följande

myndigheter skola sålunda i militärt avseende vara direkt underställda chefen

för marinen, nämligen stationsbefälhavarna, inspektören för kustartilleriet

— såsom chefen för kustartilleriet ansetts böra benämnas — kommendanterna

i kustfästningarna, cheferna för de civilmilitära kårerna, cheferna för

sjökrigshögskolan och sjökrigsskolan ävensom sjöstyrkebefälhavare och chef

å enkelt fartyg. Befälhavare å fartyg på expedition till huvudsakligen utländska

farvatten samt å fartyg med uppdrag, som ej direkt berör flottans

verksamhet, avses emellertid i vissa hänseenden att undandragas chefens

för marinen befälsrätt.

Chefen för marinen skall hava till särskilt åliggande att besluta eller avgiva

yttrande i ärenden, som beröra flottans officerskår; att besluta om

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande År 128.

IT

placering och kommendering av personal till befattningar, som skola bestridas

av sjöofficerare eller civilmilitär personal av kaptens och liigre tjänstegrad

(-klass); att till Konungen avgiva förslag till placering och kommendering

av dylik personal av högre tjänstegrad (-klass); samt att vara ordförande

i fiottans befordringskommission för officerare.

Vidare skall chefen för marinen äga att, i den mån förekommande ärenden

beröra honom underställda myndigheters verksamhetsområden, i och

för ärendenas beredning på lämpligt sätt höra sagda myndigheter antingen

genom att inhämta yttranden och förslag eller, när så är möjligt och lämpligt,

genom att låta vederbörande myndighet deltaga i överläggningar eller

närvara vid ärendenas föredragning inför chefen för marinen. Särskilt skall

det åligga chefen för marinen att, i vad angår ärenden, som beröra kustartilleriet

och kustfästningarna, höra inspektören för kustartilleriet samt i fråga

om ärenden, som beröra de civilmilitära kårerna, dessas chefer.

Såsom inför Konungen ansvarig för marinens krigsberedskap och tjänstbarhet

samt genom den ställning, chefen för marinen avses att intaga i förhållande

till marinstaben, kommer han att i vissa hänseenden övertaga de

åligganden, som för närvarande närmast påvila chefen för marinstaben.

Chefen för marinen skall vidare enligt förslaget äga att i den utsträckning,

som erfordras för följande av utbildning och övningar samt för övervakande

av tjänsten och tillståndet i övrigt inom marinen, inspektera honom underställda

myndigheter, sjöstyrkor, fästningar samt övriga formationer och anstalter.

Genom att överinseendet över utbildningen och övningarna inom marinen

i fred tillkommer chefen för marinen samt ledningen av arbetet med de militära

krigsförberedelserna m. in. likaledes är honom anförtrodd, ävensom genom

att chefen för marinen jämväl i vissa andra hänseenden äger att under

fredstid taga befattning med frågor av betydelse för marinens krigsberedskap,

har betryggande säkerhet ansetts erhållas för att sagde chef, som

avses att vid krigstillfälle i regel bekläda den viktiga befattningen såsom

marinstabschef i högkvarteret, är fullt förtrogen med de uppgifter, vilka

under krig påvila honom i denna egenskap.

I enlighet med vad förut uttalats, skall chefen för marinen vara tillförsäkrad

betryggande inflytande å marinförvaltningens verksamhet, i den mån

densamma har särskild betydelse för marinens krigsberedskap. Chefen

för marinen skall sålunda äga att i vissa väsentliga frågor, som avse de

materiella krigsförberedelserna, meddela marinförvaltningen bindande direktiv

till ledning för dess arbeten härmed samt att, när dylika och andra

för hans ämbetsbefattning betydelsefulla ärenden, som gälla den tekniskekonomiska

förvaltningen, underställas Kungl. Maj:ts prövning, däröver avgiva

yttranden. I likhet med vad som förutsatts beträffande chefen för

hären, skall chefen för marinen även medverka vid det förberedande budgetarbetet

genom att yttra sig över marinförvaltningens förslag rörande sjöförsvarets

medelsbehov, särskilt med avseende å de äskade anslagens inbördes

betydelse för marinens krigsberedskap.

Rihang till riksdagens protokoll 1929. 6 saml. 11 häft. (Nr 128.) 996 29 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 128.

Marinstaben.

De frågor, beträffande vilka chefen för marinen bör kunna meddela marinförvaltningen

direktiv, hava angivits att bliva i huvudsak följande: planläggning

av anskaffning utav ny sjökrigsmateriel och viktigare förändringar

eller utrangering av förefintlig dylik materiel; planläggning av ny eller

viktigare förändring av befintlig kustfästning eller nedläggande av dylik;

planläggning i fråga om fartygens rustningar samt sådana förändringar beräffande

kol-, olje- in. fl. förråd, som äro av särskild betydelse för krigs - beredskapen.

Vad i avseende å chefen för hären föreslagits beträffande grunderna för

personvalet samt bemälde chefs anställnings- och avlöningsförhållanden m. m.

skall äga tillämplighet i fråga om chefen för marinen.

Enligt vad departementschefen anfört, kräver tillsättandet av en chef för

marinen med den tilltänkta organisationen ovillkorligen en ökning av flottans

officerskår med en beställning. Det har emellertid icke synts vara erforderligt

att öka antalet flaggmansbeställningar. Befattningen såsom stationsbefälhavare

i Stockholm, för vilken enligt nuvarande organisation är

avsedd eu flaggman, torde nämligen, även om vissa olägenheter äro därmed

förbundna, kunna bestridas av en kommendör. Vidare torde det låta sig göra

att å någon av de befattningar, som nu bestridas av kommendörer, placera

en kommendörkapten av 1. graden. Att längre utsträcka utbytet av beställningar

har icke ansetts förenligt med tillgodoseendet av tjänstens behöriga

upprätthållande. På grund härav och då den möjligheten icke stode till

buds att tillsvidare fylla behovet av eu regementsofficer från övergångsstaten,

har departementschefen räknat med att för här omhandlat ändamål i staten

för flottans officerskår uppföres en ny kommendörkaptensbeställning av 1.

graden.

Därest befattningen såsom stationsbefälliavare i Stockholm kommer att

bestridas av eu kommendör, har det synts departementschefen rimligt,

att denne, i likhet med vad förhållandet är med stationsbefälhavaren i Karlskrona,

tillerkännes visst arvode såsom bidrag till den honom vid besök av

främmande örlogsfartyg åvilande, i vissa fall rätt betungande representationsskvldigheten.

Detta arvode har ansetts böra utgå med 1,200 kronor

om året.

Marinstaben bibehålies såsom organ för beredning av ärenden rörande,

bland annat, krigsförberedelserna i militärt avseende samt skall för sådant

ändamål direkt anknytas till chefen för marinen. I fråga om marinstabens

inre organisation hava vissa ändringar ansetts erforderliga.

Sålunda har föreslagits, att marinstaben ställes under närmaste befäl av

en flaggman, lämpligen benämnd stabsamiral. Denne har ansetts böra biträda

chefen för marinen i arbetet med de militära krigsförberedelserna,

leda och sammanhålla beredningen av flertalet stabsärenden samt själv handlägga

och avgöra åtskilliga löpande ärenden av olika slag, allt i enlighet

med de föreskrifter rörande arbetsfördelningen m. m., som kunna komma

att meddelas i vederbörlig instruktion eller arbetsordning. Vid krigstillfälle

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 12S.

19

bör stabsamiralen i regel bekläda befattningen såsom marinstabschefens i

högkvarteret närmaste man. I de fall, då chefen för marinen blir urståndsatt

att bestrida stabschefsbefattningen eller eventuellt tilldelas annan uppgift,

har stabsamiralen avsetts att träda i hans ställe såsom marinstabschef

i högkvarteret.

Departementschefen har vidare förordat, dels inrättande av eu särskild

avdelning — benämnd personalavdelningen — för handläggning av huvudsakligen

sådana ärenden, vilkas avgörande avses att överflyttas från försvarsdepartementet

till chefen för marinen, dels att den nuvarande mobiliseringsavdelningen

sammanslås med organisationsavdelningen, dels ock nyinrättandet

av en kustartilleriavdelning för beredning av kustfästningarna och

kustartilleriet speciellt avseende marinstabsärenden ävensom av en sjökrigshistorisk

avdelning. I övrigt avses icke någon ändring beträffande den

hittillsvarande organisationen att komma till stånd.

Vidkommande marinstabens personalbehov har departementschefen för

tjänstgöring å personalavdelningen, i överensstämmelse med beredningens

förslag beträffande den av beredningen ifrågasatta kommandoavdelningen

inom marinstaben, beräknat en kommendörkapten såsom avdelningschef,

två kaptener eller löjtnanter samt en underofficer från flottan ävensom en

kapten eller löjtnant från kustartilleriet, tillika tjänstgörande å marinstabens

kustartilleriavdelning. Härtill komma två pensionerade officerare och en

pensionerad underofficer med arvode, varav en officer och en underofficer avses

för bokcentralen och en officer såsom registrator. För handläggningen av,

bland annat, ärenden, som beröra de civilmilitära kårerna eller som äro av

ekonomisk innebörd, föreslås, att en marinintendent överflyttas från marinförvaltningens

intendentavdelning till personalavdelningen.

Då den för personalavdelningen enligt ovan avsedda personalen beräknats

kunna erhållas genom överflyttning från andra tjänstgöringsplatser, med

undantag av en såsom registrator avsedd pensionerad officer, kräves för

denna avdelnings upprättande endast den statändringen, att ett arvode för

en pensionerad officer tillkommer.

För kustartilleriavdelningen har departementschefen beräknat en regementsofficer

såsom avdelningschef samt en kapten eller löjtnant. För den

senare är enligt nuvarande organisation en beställning beräknad. För bestridande

åter av förstnämnda befattning har icke någon beställning avsetts

vid beräkning av staten för kustartilleriets officerskår enligt 1925 års marinordning,

varför nu föreslås, att staten för kustartilleriets officerskår ökas

med en beställning. Denna ökning har — enär befattningen såsom tygmästare

i Karlskrona fästning utan allt för stora olägenheter borde kunna

upprätthållas av en kapten i stället för, såsom för närvarande är ordnat, av

en regementsofficer — ansetts kunna inskränkas till en kaptensbeställning.

Då emellertid personal å övergångsstat för närvarande finnes tillgänglig,

har ökningen icke ansetts nu behöva företagas utan först framdeles, när

tjänstduglig officer i nämnda befattning icke finnes att tillgå å övergångsstat.

I syfte att förstärka arbetskrafterna i marinstaben har departementschefen

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 12S.

Marinförvalt
ningeu.

ansett erforderligt att öka staten för flottans officerskår m. m. med en löjtnantsbeställning.

Det har angivits, att, därest en löjtnant icke befinnes

böra avses för bär nämnd tjänstgöring i marinstaben, utbyte på annan

befattning bör utan allt för allvarlig olägenhet kunna äga rum.

Då de sjökrigshistoriska forskningar, som det jämlikt gällande instruktion

åligger marinstaben att verkställa, hittills måst eftersättas på grund av andra

mera trängande arbetsuppgifter och avsaknaden av särskild personal för

ändamålet, har departementschefen, med hänsyn till dessa forskningars betydelse

i skilda hänseenden, föreslagit inrättandet av en sjökrigshistorisk

avdelning. I likhet med chefen för marinstaben har departementschefen

ansett det nödvändigt, att avdelningen förfogar över en särskild arkivutbildad

tjänsteman, vilkens arvode ansetts böra bestämmas till 2,400 kronor för

år. Å staten har tillika beräknats ett arvode å 3,180 kronor till en officer,

pensionerad eller eljest tillhörande reserven, som avsetts att anställas å sjökrigsliistoriska

avdelningen.

Marinförvaltningen är avsedd att bibehållas såsom ett självständigt ämbetsverk,

vilket alltjämt skall under Kungl. Maj:t i tekniskt och ekonomiskt

avseende utöva den centrala ledningen av rikets sjöförsvar, dock med skyldighet

att därvid, i den mån tillgången på medel och förhållandena i övrigt

det medgiva, ställa sig till efterrättelse de direktiv, som chefen för marinen

jämlikt för honom utfärdad instruktion meddelar.

Enligt nuvarande organisation är marinförvaltningen indelad i nio avdelningar,

nämligen artilleri-, torped-, min-, nautiska, fortifikations-, ingenjör-,

intendents-, sanitets- och civilavdelningarna.

Enligt det föreliggande organisationsförslaget skall artilleriavdelningen bibehållas

oförändrad. Från min- resp. torpedavdelningen skola frånskiljas

ärenden rörande telegraf- och telefonmaterielen ävensom radioväsendet och

avdelningarna i samband härmed förenas till en avdelning, benämnd torpedoch

minavdelningen. Nautiska avdelningen avses att bibehållas, men skola

till denna avdelning överflyttas ärenden angående telegraf- och telefonmaterielen

ävensom radioväsendet samt från avdelningen bortflyttas ärenden rörande

marinens arbetarpersonal och med den s. k. inkallelsedetaljen sammanhängande

uppgifter. I fråga om jortifikationsai■delningen föreslås icke

någon ändring. Beträffande ingenjöravdelningen innebär förslaget en utvidgning

av avdelningens verksamhet genom att dit överflyttas ärenden angående

marinens arbetarpersonal. Handläggningen av ärenden rörande industriens

krigsorganisation och övertagandet av den för närvarande till nautiska avdelningen

hörande s. k. inkallelsedetaljen avses att uppdragas åt någon av

de vapentekniska avdelningarna. Intendentsavdelningen skall benämnas intendentur

av delningen samt avdelningens verksamhetsområde utvidgas till att

även omfatta marinens förrådsväsende m. m. Sanitetsavdelningen skall bibehållas

oförändrad.

Beträffande åter civilavdelningen har en omläggning av arbetsfördelningen

och arbetsformerna ansetts böra komma till stånd, vilket i sin tur påkallar

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr l''2H.

21

eu mindre förändring av staten. Då kamreraren förutsatts bliva föredragande

inför marinöverkommissarien i kassaärenden, har departementschefen

ansett, att kamreraren bör placeras i lönegraden B. 26 i likhet med förste

revisorn, föredragande i anmärkningsmål. Den sistnämndes benämning har

ansetts böra ändras till revisionskommissarie. I likhet med beredningen

har departementschefen vidare ansett det av behovet påkallat, att för beredandet

och föredragningen av besvärsmålen avse en sekreterare i lönegraden

B. 26. Denne har förutsatts att även biträda med beredningen av andra

å civilavdelningen ankommande ärenden. Slutligen har departementschefen

föreslagit, att befattningen såsom aktuarie och registrator indrages för att

i stället ersättas med arvodesbefattning för en pensionerad officer.

I avseende å behovet av militär personal inom marinförvaltningen har

departementschefen icke förutsatt annan ändring i det uti 1925 års försvarsproposition

beräknade personalbehovet än överförande av en marinintendent

till marinstabens personalavdelning. Den för marinförvaltningens minavdelning

nu beräknade expeditionsunderofficeren har ansetts böra överflyttas

till ämbetsverkets nautiska avdelning.

Chefen för kustartilleriet föreslås att benämnas inspektören för kustartilleriet.

I syfte att öka inspektörens inflytande å handläggningen inom marinstaben

och marinförvaltningen av ärenden rörande kustartilleriet och kust

fästningarna har, på sätt redan delvis framhållits, departementschefen ansett

en särskild kustartilleriavdelning inom marinstaben böra inrättas, ävensom

föreslagit, att vapnets militära ledning skall i avseende å handläggningen

inom marinförvaltningen av kustartilleriet och kustfästningarna berörande

ärenden erhålla avsevärt utvidgad befogenhet. Inspektören för kustartilleriet

skall dessutom höras eller deltaga i överläggningar hos chefen för marinen

i frågor, som gälla kustartilleriet och kustfästningarna.

Beträffande personalen i inspektörens för kustartilleriet stab har departementschefen

räknat med, att densamma skulle erhålla enahanda omfattning,

som enligt 1925 års försvarsproposition avsetts för chefens för kustartilleriet

stab, dock att, såsom för närvarande, i mån av behov ytterligare eu officer

från truppförbanden kommenderas till tjänstgöring i staben.

Beträffande cheferna för mariningenjörkåren, marinintendenturkåren och

marinläkarkåren, vilka jämte sina personalchefsbefattningar bestrida befattningarna

såsom avdelningschefer för marinförvaltningens respektive ingenjör-,

intendents- och sanitetsavdelning, har ingen annan ändring ifrågasatts än

som kunde betingas av att de i egenskap av kårchefer bleve underställda

chefen för marinen.

Inspektören

för kustartilleriet.

Cheferna för

mariningenjörkåren,

marinintenflenturkåren

och

marinläkarkåren.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 128.

Samman
fattning.

Sammanfattas vad ovan angivits, ställa sig kostnadsökningar och kostnadsminskningar

efter fullt genomförd organisation sålunda:

Kostnads-

ökning

Kronor

Kostnads-

minskning

Kronor

Staten för departementet .............................................

5.280

» » marinförvaltningen ....................................

—

4,612

—

» » flottans officerskår ...............

18,472

6,726

» » kustartilleriets officerskår ..............................

» » vid marinstaben anställd personal ..................

14.040

—

Summa

39,238

9,892

Nettoökningen beträffande sjöförsvaret skulle sålunda

komma att uppgå till kronor ........................

29,346

Såsom i propositionen framhållits, hänför sig nämnda kostnadsökning icke

uteslutande till förändringar i staterna, betingade av nu föreslagen organisation

av själva den centrala ledningen och förvaltningen, utan beror jämväl

på jämkningar i organisationen, som ansetts nödvändiga, oavsett huru berörda

spörsmål löses. Härvid syftas på inrättandet av en sjökrigshistorisk avdelning

inom marinstaben samt förstärkningen av dess arbetskrafter i övrigt.

Att av den förändrade organisationen av marinens militära ledning betingad

ökning av kostnaderna icke kurmat i samma grad, som beträffande motsvarande

förhållande vid lantförsvaret, kompenseras med besparingar i fråga

om den centrala förvaltningen, är beroende på förhållandet, att marinförvaltningens

personal, i motsats till arméförvaltningens, redan genom 1925 års

försvarsbeslut undergick en kraftig beskärning.

Flygvapnet.

I fråga om organisationen av flygvapnets centrala ledning och förvaltning

har icke föreslagits någon principiell förändring. I enlighet med ett av flygstyrelsen

framställt förslag har departementschefen för åstadkommande av

en lämpligare arbetsfördelning inom styrelsen förordat överflyttandet av förvaltningen

av övningsanslaget från militärbyrån till intendenturbyrån.

I syfte att tillgodose flygstyrelsens behov av juridisk och administrativ

sakkunskap har departementschefen ansett, att en för ändamålet utbildad

tjänsteman borde anställas inom styrelsen med lön i lönegraden B. 24.

Denne tjänsteman, benämnd sekreterare och kamrerare, skall jämväl biträda

med den centrala bokföringen och redovisningen inom intendenturbyrån

samt vara kassakontrollant över flygstyrelsens kassa.

I enlighet med beredningens förslag har departementschefen ansett lämpligt,

att besvärsmål i kassaärenden i första instans avgöras av riksräkenskapsverket,

vilket ämbetsverk redan nu avgör anmärkningsmål, uppkomna

i anledning av den kamerala granskning, som åligger detta verk med avse
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 128. 23

onde å flygvapnets räkenskaper. Anmärkningsmål och besvärsmål i kassaärenden

skulle sålunda komma under fullt enhetlig behandling redan i första

instans, vilket departementschefen ansett innebära eu påtaglig fördel.

Slutligen har föreslagits, att det arvode å 1,000 kronor, som nu utgår

till föredraganden i ärenden rörande hälso- och sjukvården m. m. inom flygstyrelsen,

ökas till 2,400 kronor för år.

Övergången till den nya organisationen.

Departementschefen har ansett det önskvärt, att den föreslagna organisationen

av försvarsväsendets centrala ledning och förvaltning träder i kraft så

snart lämpligen kan ske efter ingången av budgetåret 1929/1930, och att det

torde få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles bestämma tidpunkten härför.

Cheferna för hären och marinen ävensom viss annan nytillkommen personal

hava ansetts kunna tillsättas redan innan de nya befälsförhållandena

m. m. träda i kraft för att planlägga och leda, respektive biträda vid omorganisationsarbetet.

Vid den av 1925 års riksdag beslutade omorganisationen av försvarsväsendet

bibehölls arméförvaltningen vid sin dittillsvarande organisation, under

det vid marinförvaltningen viss av omorganisationen möjliggjord indragning

av personal ägde rum. Riksdagen anslöt sig till föredragande departementschefens

i samma års försvarsproposition gjorda uttalande, att frågan angående

arméförvaltningens organisation borde uppskjutas, till dess statsmakterna

fattat definitivt beslut rörande försvarsväsendets allmänna organisation

och omfattning, och att så snart sådant beslut förelåge, spörsmålet om förenkling

av förvaltningsorganisationen i dess helhet borde upptagas till prövning.

Genom de direktiv, som 1926 års beredning rörande den centrala försvarsförvaltningen

erhöll, kom utredningen att omfatta både arméns och

marinens centrala förvaltningsmyndigheter och vidgades för marinens vidkommande

till att gälla marinens överstyrelse i dess helhet. Under nämnda

berednings arbete utvidgades utredningen ytterligare till att jämväl i fråga

om armén avse hela överstyrelsen.

Genom denna utvidgning av den år 1925 såsom önskvärd betecknade utredningen

rörande förvaltningsorganisationen har spörsmålet komplicerats

och avgörandet otvivelaktigt fördröjts. Vissa av arméorganisationens begränsning

motiverade förändringar inom arméförvaltningen skulle säkerligen

utan några egentliga meningsskiljaktigheter kunnat genomföras. Därigenom

skulle möjligheterna till icke oväsentliga besparingar också kunnat tillvaratagas.

Det kan därför ifrågasättas, om icke begränsningarna inom arméförvaltningen

bort genomföras oberoende av frågan om överstyrelsernas organisation

i övrigt. Något egentligt hinder härför har enligt utskottets mening

icke funnits.

Utskottet anser emellertid, att goda skäl förelegat för att giva utredningen

den större omfattningen. Särskilt har en undersökning rörande marinens

Utskottets

yttrande.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 128.

överstyrelse varit väl motiverad. Den nuvarande anordningen med ett flertal,

direkt under Kungl. Maj:t lydande överstyrelseorgan, vilkas verksamhetsområden

djupt ingripa i varandra, har nämligen, även enligt utskottets förmenande,

varit förenad med olägenheter i vissa avseenden. Framför allt

har en viss brist på enhetlighet uti marinens överledning i ekonomiskt,

tekniskt och militärt avseende gjort sig gällande. De förslag, som av 1926

års beredning framställts, synas också i stort sett hava varit ägnade att undanrödja

ifrågavarande olägenheter.

Utskottet vill vidare erinra, att ett genomförande av beredningens organisa

tionsför slag beräknats att medföra en årlig besparing för samtliga tre försvarsgrenar

på i runt tal 90,000 kronor. Genom Kungl. Maj:ts nu föreliggande

förslag skulle de av beredningen beräknade besparingarna komma

att högst väsentligt minskas, ja nästan alldeles utebliva. Redan på grund

härav har utskottet nödgats ställa sig synnerligen betänksamt mot förslaget.

Men även ur andra synpunkter kunna vägande invändningar göras mot detsamma.

I synnerhet beträffande marinens överstyrelse synes icke komma

att uppnås den större enhetlighet, som i första hand bör vid eu omorganisation

eftersträvas. Men även beträffande armén synes den av Kungl. Maj:t

föreslagna organisationen vara mindre rationell och ändamålsenlig än som

torde vara möjligt att genom andra sig erbjudande lösningar kunna ernå.

Den obestämda och oklara ställning, som chefen för hären och chefen

för marinen enligt Kungl. Maj:ts här ifrågavarande förslag skulle erhålla i

förhållande till respektive arméförvaltningen och marinförvaltningen, synes

rentav vara ägnad att skapa dualism snarare än enhetlighet. Även på åtskilliga

andra punkter har utskottet ansett förslaget lida av motsägelser och

oklarhet. Under dessa omständigheter och då det icke varit möjligt att

inom utskottet företaga den grundliga omarbetning av förslaget, som enligt

utskottets mening är behövlig, har utskottet funnit sig böra förorda, att

något positivt beslut icke fattas i ärendet vid årets riksdag.

En konsekvens av den ståndpunkt, utskottet sålunda intager till Kungl.

Maj:ts i förevarande proposition framställda förslag rörande ordnandet av

försvarets centrala ledning och förvaltning, synes utskottet vara, att de utav

Kungl. Maj:t i samband med berörda förslag upptagna organisationsfrågorna

icke nu böra vinna sin lösning.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

a) att Kungl. Maj:ts under avdelning I av förevarande proposition

framställda förslag angående omorganisation av försvarets

centrala ledning och förvaltning m. m. icke må av riksdagen

bifallas,

b) att herr Testrups motioner 1:267 och 268, herr C. G.

Hammarskjölds motion I: 269, utom i vad avser arvodena åt

aktuarierna i generalstaben och organisationen av Gotlands

infanterikår, herrar Ad. Lindgrens och Åkerbergs motion I: 270,

herr Reuterskiölds motion 1:271, herr Rydéns motion 1:272,

herr Fehrs motion I: 273, herrar Järtes och Andersons i Lin
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 1''2H.

25

köping motion II: 408, herr Jiirtes m. fl. motion II: 410, herr

B. Holmgrens motion 11:411, herr Lithanders motioner II: 412

och 413 samt herr And. Lindgrens m. fl. motion II: 414, i

den mån de icke kunna anses besvarade genom utskottets

hemställan under punkten a), icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

II. Anslagsberäkning: in. in.

Uti statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (fjärde huvudtiteln,

punkterna 1, 3, 4, 5, 76, 77 och 126) hava följande anslag under fjärde

huvudtiteln, i avvaktan på särskild proposition, upptagits med nedan angivna

beräknade belopp, nämligen:

under avd. departementet:

anslaget till departementet............................................... kronor 282,040: —

under avd. lantförsvaret:

anslaget till arméförvaltningen.......................................... » 532,668: —

» » arméförvaltningens verksamhet .................. » 32,900: —

» » avlöning till personal vid staber och truppförband

in. fl................................................ » 24,500,000: —

under avd. sjöförsvaret:

anslaget till marinförvaltningen ....................................... » 260,370: —

» * avlöning till personal vid kårer och stater

m. fl............................................................... » 11,240,000: —

under avd. flygvapnet:

anslaget till avlöning, rekrytering, resekostnader m. m. » 1,100,000: —

Innan departementschefen ingår på frågan om medelsbehovet under dessa

anslag, har till behandling upptagits frågan om

A. Arvodesreglering för viss pensionerad personal.

Sedan Kungl. Maj:t den 4 september 1925 uppdragit åt försvarsväsendets

lönenämnd att avgiva förslag till reglering av avlöningsförhållandena m. m.

för de arvodesbefattningar vid försvarsväsendet, som efter den nya försvarsorganisationens

genomförande borde finnas upptagna på stat, framlade lönenämnden

uti skrivelse den 27 oktober 1927 förslag till arvodesreglering för

den grupp av befattningshavare, vilka äro pensionerade officerare eller underofficerare

med tjänstgöring, som helt tager vederbörandes arbetstid i

anspråk. Närmare redogörelse för lönenämndens förslag i ämnet är lämnad

uti det utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden, som finnes bifogat

Kungl. Maj:ts proposition den 9 mars 1928 (nr 196) angående vissa

avlöningsanslag under riksstatens fjärde huvudtitel m. m.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets titlåtande Nr 128.

Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t (se prop. nr 196, sid. 33) yttrade

föredragande departementschefen följande.

Lönenämnden hade framhållit, att en fullt tillfredsställande reglering

av här ifrågavarande befattningshavares arvoden knappast kunde åvägabringas

utan en differentiering av arvodesbeloppen med hänsyn till de med befattningarna

förenade göromålens art och omfattning. Till följd därav, att något

så när säkra hållpunkter för befattningarnas värdesättning icke kunde ernås,

förrän den nya organisationen i hithörande delar tagit fastare form och

under någon tid prövats, hade emellertid lönenämnden funnit sig för det

dåvarande icke böra ifrågasätta någon dylik differentiering av arvodesbeloppen.

Lönenämnden hade därför inskränkt sig till en gradering av arvodena

efter dyrorter.

Det av lönenämnden framlagda förslaget kunde alltså icke anses innefatta

någon definitiv lösning av förevarande spörsmål. Några starkare skäl för

att genomföra en mera provisorisk reglering av berörda arvoden syntes

departementschefen icke föreligga. Yad rullföringspersonalen beträffade,

hade, såsom av lönenämnden framhållits, något trängande behov av arvodesreglering

för denna personal icke gjort sig gällande; och vad anginge övriga

befattningar av den kategori, varom nu vore fråga, hade det övervägande

flertalet av dessa befattningar inrättats i samband med 1925 års omorganisation

av försvarsväsendet och avsåges att under åtskilliga år framåt kunna

i allmänhet uppehållas av beställningshavare å övergångsstat. Härtill komme,

att frågan om en omreglering av berörda arvoden ånyo torde komma att

upptagas till prövning i samband med ett blivande förslag rörande inarbetande

i den fasta avlöningen av nu utgående dyrtidstillägg. På grund härav

hade departementschefen kommit till den uppfattningen, att det lämpligen

borde tillsvidare anstå med den ifrågasatta arvodesregleringen.

I skrivelse den 25 maj 1928 (nr 238) anförde riksdagen — med anledning

av departementschefens omförmälda yttrande ävensom av en inom riksdagen

väckt motion (I: 306) med förslag, bland annat, om höjning av arvodena för

officerare och underofficerare avsedda att tjänstgöra i vissa befattningar vid

generalstaben —- att riksdagen i likhet med departementschefen ville framhålla,

att tillräcklig erfarenhet ännu ej vunnits för att bedöma, i vad man

arbetet kunde betinga någon lönereglering för sådana arvodesbefattningar,

vilka genom 1925 års härordningsbeslut nyinrättats. Oavsett frågan om lönereglering

för nämnda befattningar, vilka nu i huvudsak uppehölles av personal

å övergångsstat, ansåge riksdagen, att, så snart ske kunde, utredning

borde ske, huruvida för sådana befattningar, vilka redan tidigare funnits

uppförda å vederbörliga stater, någon reglering av arvodena kunde befinnas

vara påkallad med hänsyn till tjänstgöringens art och omfattning. Att nu enbart

för de i motionen nämnda arvodestagarna vid generalstaben vidtaga någon förändring

i arvodesbeloppen syntes riksdagen icke vara lämpligt, i all synnerhet

som ett beslut i sådan riktning måhända kunde komma att medföra konsekvenser

även beträffande arvodena för annan personal.

Genom brev den 8 juni 1928 anbefallde Kungl. Maj:t arméförvaltningen och

marinförvaltningen att i samband med avgivandet av förslag rörande lantförsvarets,

respektive sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1929/1930 till

Kungl. Maj:t inkomma med yttrande, huruvida beträffande sådana för pen
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

»''Statsutskottets utlåtande Ne /28.

27

sionerad personal avsedda arvodesbefattningar, vilka redan före den nya

organisationens genomförande funnits uppförda a vederbörliga stater, någon

reglering av arvodena kunde befinnas vara påkallad med hänsyn till tjänstgöringens

art och omfattning.

Efter att hava redogjort för arméförvaltningens och marinförvaltningens Departemer,

yttranden i ämnet ävensom för försvarsväseudets lönenämnds däröver avgivna chefenutlåtande

(sid. 1G1—1G7 i propositionen), har departementschefen för egen

del anfört följande.

»Såsom förut nämnts, uttalade sig 1928 års riksdag för en utredning, huruvida

för sådana arvodesbefattningar, vilka redan före den nya försvarsorganisationens

genomförande funnits uppförda å vederbörliga stater, någon

reglering av arvodena kunde befinnas vara påkallad med hänsyn till tjänstgöringens

art och omfattning; och anbefallde Ivungl. Maj:t i anledning härav

armé- och marinförvaltningarna att inkomma med yttranden i ämnet.

Arméförvaltningen har i detta hänseende föreslagit, att bibliotekarien samt

envar av de tre aktuarierna vid generalstaben, vilka för närvarande åtnjuta

arvoden med 3,180 kronor för år, måtte erhålla arvodesförhöjningar till 3,600

kronor för år. Utan att därutinnan framställa något förslag har arméförvaltningen

samtidigt framhållit, att en dylik arvodesreglering för nämnda befattningshavare

vid generalstaben syntes böra föranleda en motsvarande

höjning av arvodena för vissa vid försvarsdepartementet i arvodesbefattningar

tjänstgörande pensionerade officerare. Vidare har arméförvaltningen

förordat en mindre förhöjning beträffande avlöningsförmånerna dels till redogöraren

vid artilleri- och ingenjörhögskolan, dels ock till förvaltaren och

väbeln vid skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.

Marinförvaltningen har med avseende å ämbetsverkets förvaltningsområde

ansett, att anledning för närvarande icke vore för handen att vidtaga en

arvodesreglering med hänsyn till göromålens art och omfattning.

Försvai-sväsendets lönenämnd har anslutit sig till arméförvaltningens förslag

om höjning av bibliotekariens vid generalstaben arvode till 3,600 kronor,

men däremot icke ansett aktuariebefattningarna vid generalstaben kräva de

kvalifikationer eller vara förenade med det självständiga ansvar, som kunde

påkalla en liknande arvodeshöjning för innehavarna av dessa befattningar.

Beträffande å försvarsdepartementets stat beräknade arvoden ä 3,180 kronor

för de å kommandoexpeditionerna tjänstgörande pensionerade officerarna,

liar lönenämnden vid sin undersökning rörande vederbörandes arbetsuppgifter

kommit till den uppfattningen, att innehavarna av befattningarna såsom

chefer för bok-, värnplikts- och personaldetaljerna å lantförsvarets kommandoexpedition,

i likhet med bibliotekarien vid generalstaben, borde envar komma

i åtnjutande av ett till 3,600 kronor för år förhöjt arvode. Arméförvaltningens

förslag om arvodesförhöjning åt redogöraren vid artilleri- och ingenjörhögskolan

samt förvaltaren och väbeln vid infanteriskjutskolan har lönenämnden

icke funnit sig kunna tillstyrka. Lönenämnden har slutligen, med

erinran att samtliga rullföringsbiträden vid Stockholms stads- och lantrullföringsområden

åtnjuta arvoden till belopp av 2,340 kronor, uttalat, att en

förhöjning till samma belopp av arvodena till expeditionsunderofficerarna vid

lantförsvarets kommandoexpedition och vid generalstaben skulle hava goda

skäl för sig.

För egen del får jag — i anslutning till det utav mig i det föregående

framställda förslaget rörande omorganisation av försvarets centrala ledning

och förvaltning — i ämnet anföra följande.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande iVr 128.

Motion

Vad först angår arvodet till innehavaren av omförmälda bibliotekariebefattning

å staten för generalstaben (generalstabskåren), innebär såväl arméförvaltningens

som lönenämndens förslag, att arvodet till denne skall ntgå

med 3,600 kronor för år. Vad sålunda föreslagits, finner jag mig böra tillstyrka.

I fråga om arvodena till förenämnda tre aktuarier å generalstabskårens

stat, för vilka befattningshavare lönenämnden icke för närvarande

avsett vidtagandet av någon arvodesreglering, delar jag så tillvida arméförvaltningens

uppfattning om skäligheten av en arvodesförhöjning, att jag

finner det rättvist, att den å organisationsavdelningen i generalstaben (härens

stab) tjänstgörande aktuarien, med hänsyn till det på honom ankommande

omfattande och betydelsefulla arbetet framför allt med upprättandet

av värnpliktsstatistiken, i arvodesliänseende jämställes med bibliotekarien

och alltså tillerkännes arvode med 3,600 kronor för år. Beträffande vidare

de för pensionerade officerare avsedda befattningarna inom försvarsdepartementet

har jag funnit mig böra följa lönenämnden i fråga om storleken av

de arvoden, likaledes 3,600 kronor för år, som böra utgå till tre å lantförsvarets

kommandoexpedition tjänstgörande pensionerade officerare, nämligen

till dem, som placeras såsom chefer för de avdelningar, vilka motsvara de

nuvarande bok-, värnplikts- och personaldetaljerna.

Vidkommande arméförvaltningens förslag om höjning av arvodena till

redogöraren vid artilleri- och ingenjörhögskolan samt till förvaltaren och

väbeln vid skjutskolan för infanteriet och kavalleriet synes mig, med anledning

av vad lönenämnden anfört, någon arvodesreglering beträffande dessa

befattningar icke böra för närvarande äga rum.

Enligt nu gällande stat för försvarsdepartementet utgår arvodet till expedi

tion sunderofficerarna å kommandoexpeditionerna med 2,100 kronor för år.

I anslutning till vad lönenämnden i ämnet anfört finner jag mig böra tillstyrka,

att expeditionsunderofficerarna å kommandoexpeditionerna i arvodeshänseende

likställas med rullföringsbiträdena i Stockholm och alltså komma

i åtnjutande av arvoden envar till belopp av 2,340 kronor för år. Vad beträffar

expeditionsunderofficersbefattningarna å staten för generalstabskåren,

har jag visserligen icke något emot att, såsom lönenämnden ifrågasatt,

även för dessa befattningar utgå arvoden med 2,340 kronor för år. Jag

vill emellertid framhålla, att några arvodesbelopp för ifrågavarande befattningar

icke avses att beräknas å staten, enär dylika befattningar tillsvidare

såsom regel förutsättas kunna uppehållas av beställningshavare, som tvångsvis

överförts till övergångsstat och sålunda äro underkastade full tjänstgöringsskyldighet.

Därest det befinnes av omständigheterna påkallat att å

sådan befattning placera eu pensionerad beställningshavare, synes det fortfarande

såsom hittills böra få ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma arvodets

belopp.

En arvodesreglering i enlighet med de av arméförvaltningen framlagda

riktlinjerna skulle, såsom av ämbetsverket anförts, i några fall komma att

medföra arvodesminskning. Då emellertid någon reducering i utgående förmåner

icke bör genomföras, så länge vederbörandes nuvarande förordnande

varar, har arméförvaltningen, i syfte att en framtida arvodesreglering måtte

underlättas, föreslagit, att i anmärkning till vederbörliga stater borde intagas

föreskrift av innebörd, att frågan om en eventuell minskning i de vederbörande

befattningshavare tillkommande förmånerna skulle underställas

Kungl. Maj:ts prövning i samband med ombyte av innehavare i respektive

befattning. Mot vad sålunda föreslagits har jag icke något att erinra.»

I detta sammanhang har utskottet till behandling upptagit förut omförmälda

av herr C. G. Hammarskjöld väckta motion, I: 269, i vad densamma avser,

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 12H. 29

att till samtliga aktuarier vid generalstaben måtte utgå ett arvode av 3,600

kronor för år.

Utskottet bär funnit sig böra giva sin anslutning till departementschefens

ståndpunkt i den föreliggande frågan. Det i ämnet motionsvis framställda

yrkandet har utskottet följaktligen icke kunnat förorda. Härtill återkommer

utskottet under avd. II B. 3:o) bär nedan.

B. Särskilda anslag för budgetåret 1929/1930.

l:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att

dels godkänna följande ordinarie stater för försvarsdepartementet, att tilllämpas

från och med den 1 juli 1929:

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............ kronor 186,600: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. å

kansliavdelningen, förslagsanslag....................................... » 22,680: —

Arvoden till registrator i departementet samt till viss personal

å kommandoexpeditionerna.................................... » 36,060: —

Förslagsanslag kronor 245,340: —

B. Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag ...................................................... kronor 26,500: —

dels ock minska ordinarie förslagsanslaget till departementet, nu 280,060

kronor, med 8,220 kronor till 271,840 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 169—171

av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag torde anslagsposterna till avlöningar

till ordinarie tjänstemän och till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m. å kansliavdelningen böra bibehållas vid nu utgående belopp,

186,600 kronor respektive 22,680 kronor.

I anslutning till den ståndpunkt, utskottet intagit till frågan om omorganisation

av försvarets centrala ledning och förvaltning, bör anslagsposten

till arvoden till registrator i departementet samt till viss personal å kommandoexpeditionerna

beräknas på sätt för innevarande budgetår skett, dock

med iakttagande av den ändring i fråga om vissa arvodesbelopp, som följer

av den förordade arvodesregleringen till vissa av här ifrågavarande befatt
-

ningshavare. Anslagsposten bör alltså beräknas sålunda:

arvode till registrator i departementet ................................ kronor 3,180: —

arvoden ä 3,180 kronor till 6 pensionerade officerare å lant
försvarets

kommandoexpedition.......................................... » 19,080: —

arvoden ä 3,600 kronor till 3 pensionerade officerare å

samma expedition ............................................................. » 10,800: —

Utskottet.

Departe
mentet.

Utskottet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Armé förvaltningen.

30 Statsutskottets utlåtande Nr 128.

arvoden ä 2,340 kronor till 2 pensionerade underofficerare

å samma expedition .......................................................... kronor 4,680: —

arvode till 1 pensionerad officer å sjöförsvarets kommandoexpedition.

............................................................................. » 3,180: —

arvode till 1 pensionerad underofficer å sjöförsvarets kommandoexpedition

................................................... > 2,340: —

Summa kronor 43,260: —

Yad slutligen angår anslagsposten för personal å övergångsstat, nu 29,500

kronor, har departementschefen ansett densamma — med hänsyn till att

en numera vakant ordinarie expeditionsvaktsbeställning i lönegraden B. 5

uppehälles av en förste expeditionsvakt å övergångsstat med avlöning i lönegraden

B. 7 — böra minskas med ett belopp motsvarande avlöningen i lönegraden

B. 5 eller, i runt tal, med 3,000 kronor och alltså upptagas med

26,500 kronor. Häremot har utskottet intet att erinra.

IJnder åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande ordinarie stater för försvarsdepartementet,

att tillämpas från och med den 1 juli 1929:

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag

........................................................... kronor 188,600: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m. å kansliavdelningen, förslagsanslag

.................................................. » 22,680: —

Arvoden till registrator i departementet samt

till viss personal å kommandoexpeditionerna

........................................................... » 43,260: —

Förslagsanslag kronor 252,540: —

B. Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag................................ kronor 26,500: —

b) minska ordinarie förslagsanslaget till departementet, nu

280,060 kronor, med 1,020 kronor till 279,040 kronor.

2:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att

dels godkänna vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 7 mars

1929 fogat förslag till stat för arméförvaltningen, att tillämpas under budgetåret

1929/1930,

dels ock öka ordinarie förslagsanslaget till arméförvaltningen, nu 532,668

kronor, med 11,116 kronor till 543,784 kronor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr l''2H.

31

1 riksstaten för innevarande budgetår är ordinarie förslagsanslaget till utskottets

arméförvaltningen upptaget med 532,668 kronor. Härjämte bär för arméför- yttrande.

vattningens verksamhet anvisats ett extra anslag av 32,900 kronor.

Med hänsyn till den ställning, utskottet intagit till frågan rörande omorganisation

av försvarets centrala ledning och förvaltning, ifrågasätter utskottet

icke någon ändring för nästkommande budgetår vare sig i avseende

å det ordinarie anslaget till arméförvaltningen eller beträffande de grunder,

enligt vilka det extra anslaget för upprätthållande av arméförvaltningens verksamhet

beräknats för nu löpande budgetår. Utskottet förväntar emellertid,

att de inskränkningar i fråga om den civila icke-ordinarie personalen inom

ämbetsverket komma att vidtagas, som utan olägenhet ur arbetssynpunkt

kunna komma till stånd.

På grund av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) besluta, att den för budgetåret 1928/1929 gällande staten

för arméförvaltningen skall oförändrad tillämpas under budgetåret

1929/1930,

b) i riksstaten för budgetåret 1929/1930 upptaga ordinarie

förslagsanslaget till arméförvaltningen med oförändrat belopp,

532,668 kronor,

c) i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till

■upprätthållande av arméförvaltningens verksamhet för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra anslag av 32,900 kronor.

3:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att Avlöning till

dels godkänna de vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 7 Personal vld

mars 1929 fogade förslag till stater för generalitetet, arméfördelningsstaber, truppförband

militärbefäl och inspektioner, generalstabskåren, artilleristaben, rullförings- m- flbefälhavare

med biträden, bataljonsläkare vid fältläkarkåren samt fältläkarstipendiater,

krigsskolan, krigshögskolan, artilleri- och ingenjörhögskolan,

ridskolan, skjutskolan för infanteriet och kavalleriet, artilleriets skjutskola,

arméns underofficersskola, truppförband av infanteriet, kavalleriet och artilleriet,

överstelöjtnanter och majorer vid kavalleriregementena, vapendepartementets

fabriker och tyganstalter, officerare och underofficerare med vederlikar

m. fl. vid fortifikationen, ingenjörkårerna och fälttelegrafkåren, officerare

och underofficerare med vederlikar m. fl. vid trängen, trängkårerna, intendenturkåren,

garnisonssjukhusen i Stockholm, å Karlsborg och i Boden, arméns

sjuksköterskekår samt polispersonalen i Boden och å Karlsborg, att gälla

under budgetåret 1929/1930, dock med rätt för Kungl. Maj:t att i fråga om

staternas tillämpning vidtaga de avvikelser och jämkningar, som under budgetåret

kunna befinnas erforderliga med hänsyn till omorganisationen av försvarets

centrala ledning och förvaltning,

dels godkänna de i en vid berörda statsrådsprotokoll fogad »Förteckning

över vissa i stat icke uppförda löner och arvoden m. fl. ersättningar» under

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 128.

Motioner.

Kungl. Maj ds

förslag.

rubriken »A. Arvoden till ordinarie befattningshavare med avlöning från

anslag under fjärde huvudtiteln, lantförsvaret, m. fl.» upptagna arvoden,

dels öka ordinarie förslagsanslaget till avlöning till personal vid staber

och truppförband m. fl., nu 24,000,000 kronor, med 500,000 kronor till

24,500,000 kronor,

dels ock medgiva, att under budgetåret 1929/1930 må, efter Kungl. Maj:ts

beprövande, beredas fyllnad till furirs av första klassen löneförmåner åt därav

förtjänta, vid truppförbanden anställda beställningsmän med avlöning såsom

furirer av andra klassen, vilka genomgått vederbörliga utbildningskurser och

som eljest icke kunna komma i åtnjutande av sådan avlöning i följd därav,

att endast beställningar av lägre grad av den kategori beställningsmän, de

tillhöra, finnas i vederbörliga stater uppförda, allt under förutsättning att

genom vakanser i manskapsbeställningarna å vederbörligt truppförbands

stat inbesparas erforderliga medel för beredande av berörda avlöningsfyllnad.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 172—195

av det åberopade vid propositionen nr 175 fogade statsrådsprotokollet.

Utskottet har i förevarande sammanhang upptagit till behandling förut

omförmälda av herr C. G. Hammarskjöld väckta motion, 1: 269, i vad däri

yrkats att Gotlands infanterikår skall organiseras såsom normalregemente å

fastlandet, dock att till den för sådant regemente fastställda personalen måtte

tillkomma 1 major och 1 subalternofficer, samt att staten för nämnda kår

måtte för budgetåret 1929/1930 ökas med 1 major, 1 löjtnant och 2 fänrikar.

Vidare har utskottet här behandlat dels förenämnda av herr H. Laurin

väckta motion, II: 236, vari hemställts, att riksdagen ville besluta en omorganisation

av den nuvarande infanteriförläggningen å Vaxholm till en självständig

kår av samma storlek i befälshänseende som Gotlands infanterikår,

dels ock av herr G. Svedmans m. fl. motion, H: 415, vari gjorts enahanda

hemställan, som innefattas i nyssnämnda yrkande av herr C. G. Hammarskjöld.

I Kungl. Maj:ts proposition nr 196 till 1928 års riksdag beräknades ordinarie

förslagsanslaget till avlöning till personal vid staber och truppförband

m. fl. för budgetåret 1928/1929 sålunda:

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga

B.

C.

D.

E.

F.

G.

H.

stater .................................................................

Kallortstillägg.........................................................

Arvoden för upprätthållande av veterinärvården

vid vissa truppförband ....................................

Felräkningspenningar.............................................

Arvoden åt sergeanter, kommenderade såsom

biträden hos regementsintendenter .............

Hyresbidrag..........................................................

Anställningspenningar ..........................................

Bagavlöning och dagavlöningstillägg åt indelt

manskap ...........................................................

kronor 23,881,781: —

» 56,000: -

» 5,000: —

» 16,000: —

» 7,500: —

» 44,000: —

55,000: —

> 117,000: —

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 128.

33

I. Kostnader för musikelever.................................

J. Gottgörelse för tjänstehästar .............................

K. Stipendier för underlättande av officersrekryte
ringen

i Boden...................................................

L. Ekiperingshjälp.....................................................

M. Yissa arvoden m. m.............................................

N. Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda

utgifter m. m....................................................

kronor

14,000: —

99,920: —

16,000

68,550

563,244

50,000:

Summa kronor 24,993,995:

Den sålunda erhållna summan ansågs kunna minskas med dels 760,000

kronor, utgörande beräknad ersättning för tjänstebostäder, dels 186,600

kronor för beräknade vakanser i manskapsgraden, dels ock 70,000 kronor,

utgörande beräknad ersättning från respektive landsting till vissa militära

sjukhus. Det återstående beloppet, 23,977,395 kronor, avrundades till

24,000,000 kronor.

Med avseende å den sålunda framlagda anslagsberäkningen vidtogs av

riksdagen vissa jämkningar, vilka dock icke ansågos vara av beskaffenhet att

föranleda någon ändring av den utav Kungl. Maj:t föreslagna anslagssumman.

Ordinarie avlöningsanslaget upptogs alltså i riksstaten för budgetåret 1928/1929

med 24,000,000 kronor.

För budgetåret 1929/1930 har anslaget ansetts böra beräknas under motsvarande

rubriker som för innevarande budgetår och på följande sätt:

A.

B.

C.

D.

E.

F

G.

H.

I.

J.

K.

L.

M.

N.

Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga

stater .................................................................

Kallortstillägg.......................................................

Arvoden för upprätthållande av veterinärvården

vid vissa truppförband ....................................

Felräkningspenningar............................................

Arvoden åt sergeanter, kommenderade såsom

biträden hos regementsintendenter ...............

Hyresbidrag............................................................

Anställningspenningar ........................................

Dagavlöning och dagavlöningstillägg åt indelt

manskap ..........................................................

Kostnader för musikelever...................................

Gottgörelse för tjänstehästar .............................

Stipendier för underlättande av officersrekryte
ringen

i Boden ................................................

Ekiperingshjälp ....................................................

Vissa arvoden m. m..............................................

Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda

utgifter m. m...................................................

kronor 23,925,143: —

56,000: —

» 5,000: —

» 16,000: —

7,500: —

» 44,000: —

» 55,000: —

99,000: —

14,000: —

» 97,000: —

» 16,000: —

68,550: —

551,539: —

» 50,000: —

Summa kronor 25,004,732: —

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 11 häft. (Nr 128.)

996 29 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 128.

Sistnämnda summa har minskats med dels 760,000 kronor, utgörande beräknad

ersättning för tjänstebostäder, dels 178,200 kronor för beräknade

vakanser i manskapsgraden, dels ock 70,000 kronor för beräknad ersättning

från respektive landsting till vissa militära sjukhus. Härefter återstående

belopp, 23,996,532 kronor, utgör det, i enlighet med hittills tillämpade

grunder, beräknade medelsbehovet under anslaget.

Departementschefen har emellertid framhållit, hurusom under en följd

av år de verkliga utgifterna under ordinarie avlöningsanslaget kommit att

överstiga det å anslaget upptagna beloppet. Sålunda hade, vad det senast

tilländalupna budgetåret beträffar, utgifterna med icke mindre än, i runt tal,

1.530.000 kronor överstigit anslagsbeloppet för samma budgetår. Av nämnda

överskridande hänförde sig visserligen något mer än hälften till vissa med

övergången till den nya härorganisationen sammanhängande omständigheter,

vilka icke komme att inverka på anslagsbelastningen för nästkommande

budgetår. I övrigt syntes det departementschefen, att anslagets överskridande,

såsom av arméförvaltningen anförts, i viss män vore beroende av

det sätt, varpå de i staterna upptagna anslagsposterna till löner åt ordinarie

personal beräknats. Medan dessa poster för civilmilitär personal beräknats

med ledning av lönebeloppet i näst högsta löneklassen inom vederbörlig lönegrad,

hade de däremot för officerare och underofficerare beräknats efter

genomsnittslönen inom lönegraden. Arméförvaltningen hade också uttalat,

att med en tillämpning av den senare beräkningsgrunden det förefölle, som

om kostnaderna skulle komma att uppskattas till belopp, som understege

det faktiskt förefintliga medelsbehovet. I anslutning härtill har departementschefen

uttalat, att det vore hans avsikt att föranstalta om en noggrann

utredning rörande beräkningen av medelsbehovet under förevarande anslag,

och borde denna utredning verkställas med den skyndsamhet, att resultatet

därav förelåge vid tidpunkten för uppgörandet av anslagsberäkningen för

budgetåret 1930/1931. Vad beträffade budgetåret 1929/1930, hade departementschefen

— såsom av honom redan i årets statsverksproposition framhållits

— ansett den under anslaget beräknade summan böra höjas med

500.000 kronor.

I överensstämmelse härmed har ordinarie avlöningsanslaget för budgetåret

1929/1930 av Kungl. Maj:t beräknats till, i avjämnat tal, 24,500,000

kronor.

Beträffande de särskilda delarna av anslagsberäkningen torde utskottet

kunna inskränka sig till att omförmäla följande.

Den för budgetåret 1927/1928 gällande staten för bataljonsläkare vid fältläkarkåren

samt fältläkarstipendiater upptog 40 bataljonsläkare vid fältläkarkåren

samt 18 fältläkarstipendiater, medan antalet enligt nu gällande stat

utgör 36, respektive 14. För nästkommande budgetår har departementschefen,

i enlighet med arméförvaltningens förslag, ansett minskning böra

ske med 4 batalj onsläkarbeställningar och 5 fältläkarstipendiatbefattningar.

A den nya staten har sålunda upptagits 32 beställningar för bataljons
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 128.

35

läkare och 9 befattningar för fältläkaretipendiater. Liksom för närvarande

har i särskilda anmärkningar till staten stadgats, att, vid inträffande avgäng

i beställning såsom bataljonsläkare, frågan om beställningens återbesättande

skall underställas Kung]. Maj:ts prövning, samt att för fältläkarstipendiaterna

avsedda arvoden skola indragas i mån av avgång bland nämnda

befattningshavare.

Den för skjutskolan för infanteriet och kavalleriet gällande staten upptager,

bland andra, dels två ställföreträdande chefer, den ene avsedd för

kulsprutekursen för subalternofficerare och den andre för kursen i skjutning

och eldstrid för underofficerare, dels eu vapenhantverkare, samtliga avsedda

att inbeordras under högst 50 dagar. För de ställföreträdande cheferna hava

i staten upptagits särskilda arvoden å respektive 400 och 300 kronor. Enligt

en vid staten fogad anmärkning 5 må arvodena till de ställföreträdande

cheferna samt tjänstgöringstraktamenten till dessa ävensom till nämnda vapenhantverkare

utgå endast under förutsättning, att de ifrågavarande kurserna

förläggas å annan ort än Rosersberg. Departementschefen har funnit sig

böra biträda ett av myndigheterna framställt förslag, att till anmärkning 5

vid staten matte göras ett tillägg av innehåll, att, därest de ifrågavarande

kurserna förlädes till Rosersberg, chefen för skjutskolan skulle äga att fördela

de åsyftade arvodena bland den lärarpersonal, som därigenom erhåller

ökad undervisningsskyldigliet.

Den i samband med antagandet av 1925 års härordning beslutade organisationen

av arméns imderofficersslcola grundades på den förutsättningen,

att skolan skulle förläggas i anslutning till ett truppförband.

Vid behandlingen i statsrådet den 9 mars 1928 (se prop. nr 190, sid. 50)

av förslaget till stat för arméns underofficersskola för innevarande budgetår

yttrade dåvarande departementschefen — under hänvisning till att förslag

komme att avlåtas till samma års riksdag av innebörd, bland annat, att arméns

underofficersskola från och med utbildningsåret 1928/1929 skulle förläggas

till det i följd av Upplands artilleriregementes indragning ledigblivna artillerietablissemanget

i Uppsala — att den för skolan sålunda avsedda självständiga

förläggningen måhända torde nödvändiggöra, att särskild personal

disponerades för förvaltningsändamål och dylikt. Intill dess fastare hållpunkter

vunnits för bedömande av denna fråga, syntes det departementschefen,

att det borde få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om de provisoriska

åtgärder, som i berörda hänseende kunde visa sig erforderliga under

det närmaste utbildningsåret. Detta uttalande föranledde icke någon

erinran från riksdagens sida. Genom brev den 11 maj 1928 föreskrev sedermera

Kungl. Maj:t, att arméns underofficersskola skulle från och med utbildningsåret

1928/1929 förläggas till det lediga artillerietablissemanget i

Uppsala.

Med avseende å förvaltningen vid arméns underofficersskola har Kungl.

Maj:t genom brev den 22 juni 1928 meddelat vissa bestämmelser. För tillgodoseende

av behovet av förvaltningspersonal vid underofficersskolan hava,

jämlikt särskilda Kungl. Maj:ts beslut den 23 mars, den 24 maj och den

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 128.

22 juni 1928, för tiden till och med den 30 juni 1929 dels till skolan beordrats

följande personal å övergångsstat, nämligen en kapten för tjänstgöring

såsom intendent, tillika kasernofficer, samt tre underofficerare för tjänstgöring,

en såsom förrådsförvaltare m. m., en såsom köksföreståndare m. m.

och en såsom stallunderofficer m. m., dels ock anställts en maskinist och

en eldare samt eu kokerska.

Departementschefen har, i likhet med arméförvaltningen, ansett, att den

förvaltningspersonal, som enligt vad här nämnts för tiden intill den 1 juli

1929 anställts för olika uppgifter vid underofficersskolan, och vilken personal

med hänsyn till skolans organisation torde vara oundgängligen erforderlig,

från och med budgetåret 1929/1930 bör upptagas å vederbörlig stat. I enlighet

härmed och under erinran om det av nästlidet års riksdag på förslag

av Kungl. Maj:t fattade beslutet angående uppförande på stat såsom

ordinarie beställningshavare av, bland andra, maskinister och eldare av 1.

klassen vid arméns truppförband, tillstyrker departementschefen, att å staten

upptagas ordinarie beställningar för en maskinist med placering i 3. lönegraden

och en eldare av 1. klassen med placering i 1. lönegraden å löneplanen

C i officersavlöningsreglementet. Under rubriken icke-ordinarie befattningshavare

böra vidare uppföras en arvodesbefattning för pensionerad

officer, avsedd såsom intendent m. m., samt tre arvodesbefattningar för pensionerade

underofficerare, avsedda, en såsom förrådsförvaltare m. m., en

såsom köksföreståndare m. m. och en såsom kasern underofficer, tillika stall

underofficer m. m. Tillsvidare böra dessa arvodesbefattningar, på sätt

som gäller beträffande övriga för pensionerad personal avsedda befattningar,

såsom regel uppehållas av personal å övergångsstat. För en kokerska vid

skolan bör en befattning upptagas å förteckningen över vissa i stat icke

uppförda löner och arvoden m. fl. ersättningar. Vidare avses uppbördsmannaarvoden

att utgå för uppehållande av befattningarna som köksföreståndare

och som furageuppbördsman vid underofficersskolan.

Ett av skolchefen framfört förslag om beredande av särskilda arvoden åt

vissa officerare vid skolan har departementschefen, med hänsyn till vad

lönenämnden därom yttrat, icke funnit sig för närvarande böra biträda.

Departementschefen förutsätter, att det får bero på Kungl. Maj:t att, i

enlighet med 1928 års riksdags beslut angående underlättande av övergången

till de från och med budgetåret 1928/1929 nyinrättade ordinarie beställningarna

för maskinister och eldare av 1. klassen, meddela föreskrifter rörande

övergång till de ordinarie beställningar, vilkas inrättande här ovan föreslagits.

I syfte att utjämna den ogynnsamma ställning i lönehänseende, som, vid

jämförelse med officerare ur andra truppslag, drabbar officerare vid artilleriets

truppförband och vid fortifikationen på grund av skyldigheten för de

sistnämnda att för vinnande av löjtnantsbefordran genomgå artilleri- och

ingenjörhögskolans lägre (allmänna) kurs, har departementschefen förordat

ett framställt förslag, att lönedisposition må äga rum i avseende å artilleriets

och fortifikationens officerare under elevtiden vid artilleri- och ingen
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

iStatsutskottets utlåtande Nr l''2ti.

tf

jörhögskolans allmänna kurser samt under tiden efter avlagd godkänd examen

vid högskolan och intill doss vederbörande befordras till löjtnant på stat

eller erhåller förordnande å sådan beställning. Härav föranledes viss ändrad

avfattning av de i anmärkningarna vid staterna för artilleritruppförbanden,

med undantag av Karlsborgs artilleriregemente, och vid staten för officerare

och underofficerare med vederlikar m. fl. nid fortifikationen införda regler om

lönedisposi tioner.

Å den nuvarande staten för intendentur kåren finnas upptagna anslagsposter

å respektive 28,500 kronor och 15,000 kronor för tjänstgöringstraktamenten

till sådana intendents- eller förvaltaraspiranter, som avlagt intendents-

eller förvaltarexamen, under tjänstgöring utom eget truppförbands

förläggningsort samt för dagarvoden åt officerare och underofficerare, vilka,

utan att uppbära lön å intendenturkårens stat eller vara berättigade till

tjänstgöringstraktamente, förordnas att uppehålla befattning vid nämnda kår.

I enlighet med arméförvaltningens förslag hava ifrågavarande anslagsposter

för nästkommande budgetår nedsatts till 22,100 respektive 11,000 kronor.

I anledning av ett från arméförvaltningens intendents- och civila departement

samt sjukvårdsstyrelse inkommet förslag i ämnet meddelade Kungl.

Maj:t genom brev den 12 oktober 1928 vissa bestämmelser beträffande naturaförmåner

till i gällande stater för garnisonssjukhusen i Stockholm, å Karlsborg

och i Boden upptagen ekonomi- och betjäningspersonal, vars avlöning

bestrides av de under rubriken »C. Särskilda anslagsposter» i respektive

stater till vederbörande chefläkares förfogande ställda medel. I sammanhang

härmed förklarade Kungl. Maj:t sig vilja på framställning av arméförvaltningen

taga under omprövning, huruvida med hänsyn till förekommande

omständigheter i brevet avsedd personal skäligen kunde komma i åtnjutande

av förhöjning i till densamma utgående avlöning.

På grund härav hava intendents- och civila departementen samt sjukvårdsstyrelsen

i skrivelse den 27 november 1928 — under förutsättning av bifall

till en av nämnda departement och styrelse den 2 i samma månad gjord

framställning därom, att i staten för budgetåret 1929/1930 för garnisonssjuk

huset i Boden finge beräknas avlöning för sex kvinnliga sjukhusbiträden

utöver det antal dylika biträden, som vore upptaget i nu gällande stat för

sjukhuset — avgivit förslag till avlöningsförhöjning åt den i förenämnda

brev den 12 oktober 1928 avsedda personalkategorien. Enligt berörda förslag

skulle de under rubriken »C. Särskilda anslagsposter» i staterna för

garnisonssjukhusen i Stockholm, å Karlsborg och i Boden till vederbörande

chefläkares förfogande ställda anslagsbelopp för anställande av ekonomioch

betjäningspersonal höjas med respektive 6,448, 186 och 10,006 kronor

eller trHhopa 16,640 kronor för år räknat. Sedermera hava intendentsoch

civila departementen samt sjukvårdsstyrelsen i skrivelse den 19 januari

1929 inkommit med viss i ärendet infordrad utredning, utvisande, att

genom den nu föreslagna löneförhöjningen ifrågavarande personal skulle

komma i åtnjutande av ungefär liknande avlöning, som tillkomme personal

av motsvarande kvalifikationer vid statens hospital och vissa av arméns

truppförband.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 128.

Utskottets

yttrande.

Då genom förenämnda brev den 12 oktober 1928 i möjligaste mån enhetliga

bestämmelser blivit gällande beträffande naturaförmåner — speciellt i

vad avser kost, respektive ersättning därför — för nu ifrågavarande personal

vid garnisonssjukhusen och personal av motsvarande kvalifikationer vid

arméns truppförband, har departementschefen funnit det vara med rättvisa

och billighet förenat, att sjukhuspersonalen i fråga jämväl kommer i åtnjutande

av i stort sett lika avlöningsförmåner som vid truppförband anställd

personal av samma kategori, detta så mycket mera som därigenom, enligt

vad av berörda utredning framgår, även någorlunda överensstämmelse i avlöningshänseende

bliver rådande mellan likartad personal å garnisonssjukhusen

och vid statens hospital.

Vad vidare särskilt angår garnisonssjukhuset i Boden, har en ökning av

sjukvårds- och betjäningspersonalen därstädes ansetts påkallad dels i anledning

av att det hittillsvarande samarbetet mellan garnisonssjukhuset och

länslasarettet i Umeå i fråga om utbildning av sjuksköterskeelever upphört,

dels ock i övrigt med hänsyn till omfattningen av verksamheten vid sjukhuset.

I samband med avlöningsanslaget har framställning gjorts i syfte att

jämväl under budgetåret 1929/1930 måtte få beredas avlöningsfyllnad åt

vissa beställning smän. Förslaget innebär, att, efter Kungl. Maj :ts beprövande,

fyllnad till furirs av första klassen löneförmåner måtte få utgå till därav

förtjänta, vid truppförbanden anställda beställningsmän med avlöning såsom

furirer av andra klassen, vilka genomgått vederbörliga utbildningskurser och

som eljest icke kunde komma i åtnjutande av sådan avlöning i följd därav,

att endast beställningar av lägre grad av den kategori beställningsmän, de

tillhörde, funnes i vederbörliga stater uppförda, allt under förutsättning att

genom vakanser i manskapsbeställningarna å vederbörligt truppförbands

stat inbesparas erforderliga medel för beredande av berörda avlöningsfyllnad.

Yad angår de i motionerna I: 269 och II: 415 framställda yrkandena om

ändrad organisation av Gotlands infanterikår, har ifrågavarande spörsmål,

såsom framgår av den utav departementschefen i förevarande proposition (sid.

103—104) lämnade redogörelsen, redan bragts under Kungl. Maj:ts prövning.

Departementschefen har emellertid här uttalat, att samtliga de ändringar i den

genom 1925 års försvarsordning fastställda organisationen, som kunna befinnas

erforderliga i syfte att ur densamma söka utvinna största möjliga grad av

effektivitet, böra i ett sammanhang föreläggas riksdagen, sedan hithörande

frågor blivit vederbörligen utredda. Enligt vad utskottet har sig bekant,

pågår också för närvarande utredning i ämnet genom särskilda sakkunniga.

Med hänsyn till dessa förhållanden har utskottet icke funnit sig böra tillstyrka

motionärernas ifrågavarande förslag. Av motsvarande skäl anser sig

utskottet icke heller kunna biträda det i motionen II: 236 framställda yrkandet,

att det för Vaxholm avsedda detachementet ur Göta livgarde måtte organiseras

såsom självständig kår av samma storlek som Gotlands infanterikår.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 12H.

.*5!)

Utskottet övergår härefter till de särskilda personalstaterna under avlöningsanslaget.

Vad departementschefen i avseende å dessa stater föreslagit

eller eljest anfört i propositionen — såvitt däri icke innefattas frågor, som

hava samband med utskottets under avdelning I gjorda hemställan — har

icke givit utskottet anledning till någon erinran. I fråga om do stater, som

för budgetåret 1929/1930 böra äga giltighet, får utskottet i anslutning härtill

anföra följande.

Av den ställning, utskottet intagit till Kungl. Maj:ts förslag rörande om

organisation av försvarets centrala ledning och förvaltning, följer, att icke

samtliga de vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 7 mars 1929

fogade förslag till personalstater kunna i oförändrat skick godkännas för

tillämpning under budgetåret 1929/1930. Å andra sidan kunna icke heller

samtliga de för innevarande budgetår gällande staterna givas fortsatt tilllämpning

under budgetåret 1929/1930, antingen beroende på att den utav

utskottet i det föregående förordade arvodesregleringen för pensionerad personal

i några fall medför statändringar eller på vissa utav departementschefen

framställda detaljförslag. I sistnämnda hänseende syftar utskottet på

de utav departementschefen förordade ändringarna med avseende å staten

för bataljonsläkare vid fältläkarkåren samt fältläkarstipendiater, staterna för

infanteriskjutskolan och arméns underofficersskola, avfattningen av anmärkningarna

till vissa artilleritruppförbands stater samt den för officerare m. fl.

vid fortifikationen gemensamma staten, storleken av vissa anslagsposter å

staten för intendenturkåren ävensom staterna för garnisonssjukhusen i Stockholm,

å Karlsborg och i Boden.

Följande för innevarande budgetår gällande stater torde böra äga tilllämpning

jämväl under budgetåret 1929/1930, nämligen: staten för generalitetet,

staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner, staten

för generalstaben, sistnämnda stat dock med den ändring, att arvodet till

envar av bibliotekarien och aktuarien å organisationsavdelningen upptages

till 3,600 kronor, staten för artilleristaben, staten för kommendantskapet i

Boden, staten för krigshögskolan, staten för artilleri- och ingenjörhögskolan,

staten för artilleriets fabriker och tyganstalter, staten för officerare och underofficerare

med vederlikar m. fl. vid trängen samt staten för arméns sjuksköterskekår.

Av de vid förenämnda statsrådsprotokoll fogade förslagsstaterna torde

följande böra med iakttagande av här nedan gjorda erinringar äga tillämpning

under budgetåret 1929/1930, nämligen: staten för rullföringsbefälhavare

med biträden, staten för bataljonsläkare vid fältläkarkåren samt fältläkarstipendiater,

staten för krigsskolan, staten för ridskolan, staten för skjutskolan

för infanteriet och kavalleriet, staten för artilleriets skjutskola,

staten för arméns underofficersskola, staterna för truppförband av infanteriet,

kavalleriet och artilleriet, staten för överstelöjtnanter och majorer

vid kavalleriregementena, staten för officerare och underofficerare med vederlikar

m. fl. vid fortifikationen, staterna för ingenjörkårerna och fälttelegrafkåren,

staterna för trängkårerna, staten för intendenturkåren, sistnämnda

stat dock med den ändring, att kaptens- och löjtnantsbeställningarna

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 128.

skola bibehållas vid nuvarande antal av 62 respektive 9, staterna för garnisonssjukhusen

i Stockholm, å Karlsborg och i Boden, sistnämnda stat dock med

den ändring av anmärkning 2, att ordet »militärbefälhavarens» utbytes mot

orden »kommendantens i Bodens fästning», ävensom staten för polispersonalen

i Boden och å Karlsborg.

De framlagda beräkningarna av de övriga under avlöningsanslaget upptagna

särskilda anslagsposterna hava icke givit utskottet anledning till erinran i

vidare mån, än att utskottet velat framhålla, att i följd av utskottets avstyrkande

av det förut avhandlade omorganisationsförslaget arvodet till

värmeingenjören å arméförvaltningens fortifikationsdepartement fortfarande

torde böra upptagas under anslagsposten till vissa arvoden m. m. (under

rubriken A. å arvodesförteckningen). I anslutning till departementschefens

förslag att å arvodesförteckningen (rubriken A.) uppföra ytterligare ett arvode

å 1,200 kronor för en arbetsofficer vid Åkers krutbruk, har utskottet funnit

sig böra uttala, att utskottet, i likhet med departementschefen, väl förutsätter,

att kommendering av en officer för ändamålet kan äga rum, utan att antalet

i staterna för artilleritruppförbanden uppförda officersbeställningar av denna

anledning behöver ökas, men även utgår ifrån, att en dylik kommendering

icke heller för med sig krav på särskild medelsanvisning av riksdagen för

ordnande av bostadsförhållandena för officeren i fråga.

Enligt vad ovan nämnts, har Kungl. Maj:t gjort framställning i syfte att

jämväl under budgetåret 1929/1930 måtte, i likhet med vad under en längre

följd av år ägt rum, få beredas avlöningsfyllnad åt vissa beställningsmän.

Det har synts utskottet lämpligt, att riksdagen lämnar Kungl. Maj:t bemyndigande

tillsvidare att besluta angående dylik förmån enligt de nuvarande

reglerna härför.

Såsom ovan nämnts, har departementschefen, under hänvisning till att

de verkliga utgifterna under ordinarie avlöningsanslaget under en följd av

år kommit att överstiga det å anslaget upptagna beloppet, ansett, att den

under anslaget beräknade summan borde höjas med 500,000 kronor. Utan

att närmare ingå på de av departementschefen antydda skäl, som må ligga

till grund för överskridandet, har det synts utskottet, att, med hänsyn till

den utav departementschefen i utsikt ställda utredningen rörande beräkningen

av medelsbehovet under förevarande anslag, den sålunda ifrågasatta förhöjningen

av anslagsberäkningen icke för närvarande bör komma till stånd.

Utskottet finner sig vid sådant förhållande böra förorda, att anslaget för

nästkommande budgetår upptages med samma belopp som för nu löpande

budgetår eller 24,000,000 kronor.

På grund av vad utskottet sålunda anfört och med erinran att utskottet

ovan under avd. II A. avstyrkt herr C. G. Hammarskjölds motion I: 269 i

vad den avser arvodena till vissa av aktuarierna vid generalstaben, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må

a) med avslag å herr C. G. Hammarskjölds motion I: 269, i

vad den avser organisationen av Gotlands infanterikår och

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr I2S.

41

arvodena till vissa av aktuarierna vid generalstaben, samt herrar

Svedmans m. fl. och Laurins motioner II: 415 och II: 236 besluta,

att följande under innevarande budgetår gällande stater skola

äga fortsatt tillämpning under budgetåret 1929/1930, nämligen:

staten för generalitetet, staten för arméfördelningsstaber, mili

tärbefäl och inspektioner, staten för generalstaben, sistnämnda

stat dock med av utskottet ovan angiven ändring, staten

för artilleristaben, staten för kommendantskapet i Boden, staten

för krigshögskolan, staten för artilleri- och ingenjörhögskolan,

staten för artilleriets fabriker och tyganstalter, staten

för officerare och underofficerare med vederlikar m. fl. vid

trängen samt staten för arméns sjuksköterskekår,

samt att av de vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden

den 7 mars 1929 fogade förslag till stater följande skola äga

giltighet under budgetåret 1929/1930, nämligen: staten för rullföringsbefälliavare

med biträden, staten för bataljonsläkare vid

fältläkarkåren samt fältläkarstipendiater, staten för krigsskolan,

staten för ridskolan, staten för skjutskolan för infanteriet och

kavalleriet, staten för artilleriets skjutskola, staten för arméns

underofficersskola, staterna för truppförband av infanteriet, kavalleriet

och artilleriet, staten för överstelöjtnanter och majorer

vid kavalleriregementena, staten för officerare och underofficerare

med vederlikar m. fl. vid fortifikationen, staterna för ingenjörkårerna

och fälttelegrafkåren, staterna för trängkårerna,

staten för intendenturkåren, sistnämnda stat dock med av utskottet

ovan angiven ändring, staterna för garnisonssjukhusen

i Stockholm, å Karlsborg och i Boden, sistnämnda stat likaledes

med av utskottet ovan angiven ändring, ävensom staten

för polispersonalen i Boden och å Karlsborg;

b) godkänna de i en vid samma protokoll fogad »Förteckning

över vissa i stat icke uppförda löner och arvoden m. fl.

ersättningar» under rubriken »A. Arvoden till ordinarie befattningshavare

med avlöning från anslag under fjärde huvudtiteln,

lantförsvaret m. fl.» upptagna arvoden, dock med den av utskottet

ovan angivna jämkning;

c) upptaga ordinarie förslagsanslaget till avlöning till personal

vid staber och truppförband m. fl. med oförändrat belopp,

24,000,000 kronor;

d) medgiva, att fyllnad till furirs av första klassen löneförmåner

må, efter Kungl. Maj:ts beprövande, tillsvidare beredas

därav förtjänta, vid truppförbanden anställda beställningsmän

med avlöning såsom furirer av andra klassen, vilka genomgått

vederbörliga utbildningskurser och som eljest icke kunna komma

i åtnjutande av sådan avlöning i följd därav, att endast beställningar

av lägre grad av den kategori beställningsmän, de

tillhöra, finnas i vederbörliga stater uppförda, allt under förut
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 128.

Marinförvattningen.

Utskottets

yttrande•

Avlöning till

-personal vid

kårer och

stater m. fl.

sättning att genom vakanser i manskapsbeställningarna å vederbörligt

truppförbands stat inbesparas erforderliga medel för

beredande av berörda avlöningsfyllnad.

4:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att

dels godkänna vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 7 mars

1929 fogat förslag till stat för marinförvaltningen, att tillämpas under budgetåret

1929/1930,

dels ock öka ordinarie förslagsanslaget till marinförvaltningen, nu 260,370

kronor, med 600 kronor till 260,970 kronor.

Såsom nämnt, är ordinarie förslagsanslaget till marinförvaltningen i riksstaten

för innevarande budgetår upptaget med ett belopp av 260,370 kronor.

I anslutning till den ställning, utskottet intagit till frågan rörande omorganisation

av försvarsväsendets centrala ledning och förvaltning, torde den

för marinförvaltningen för innevarande budgetår gällande staten böra äga

fortsatt tillämpning under nästföljande budgetår.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) besluta, att den för budgetåret 1928/1929 gällande staten

för marinförvaltningen skall oförändrad tillämpas under budgetåret

1929/1930,

b) i riksstaten för budgetåret 1929/1930 upptaga ordinarie

förslagsanslaget till marinförvaltningen med oförändrat belopp,

260,370 kronor.

5:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att

dels godkänna de vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 7 mars

1929 fogade förslag till stater för flottans officerskår, underofficerskår, sjömanskår

och skeppsgossekår, kustartilleriets officerskår, underofficerskår och

manskap m. fl., mariningenjörkåren, marinintendenturkåren, marinläkarkåren,

flottans ecklesiastikstat och flottans poliskår m. fl., vid marinstaben anställd

personal, vid flottans sjukhus i Karlskrona anställd personal, sjörullföringsbefälhavare

med biträden, sjökrigshögskolan, sjökrigsskolan, marinens underofficersskolor

och skeppsgosseskolorna, att gälla under budgetåret 1929/1930,

dels godkänna de i en vid berörda protokoll fogad »Förteckning över i

stat icke uppförda arvoden m. m.» under rubriken »A. Arvoden till ordinarie

befattningshavare med avlöning från anslag under fjärde huvudtiteln, sjöförsvaret,

m. fl.» upptagna arvoden,

dels ock öka ordinarie förslagsanslaget till avlöning till personal vid kårer

och stater m. fl., nu 10,840,000 kronor, med 360,000 kronor till 11,200,000

kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 195—208

av det åberopade, vid propositionen nr 175 fogade statsrådsprotokollet.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 128. 43

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft motionen, II: 57,

av herr A. Törnkvist. Motionärens framställning går ut på, att poliskonstaplarna

vid flottans poliskår i Karlskrona A. Larsson och C. A. Carlsson

måtte tillerkännas rätt att från 1 december 1928 återinträda i den ordinarie

löneställning, som de innehade intill den 1 december 1926, samt att nämnda

två poliskonstaplar måtte vid rekryteringen av den ordinarie poliskåren vid

flottan likställas med de övertaliga polismän, som enligt 1925 års försvarsproposition

avsåges att bibehållas i tjänst under vissa förutsättningar.

Motionären har till stöd för sin framställning anfört följande:

»När, i överensstämmelse med försvarsbeslutet år 1925, omorganisation

av flottans poliskår i Karlskrona skedde, blevo ett par konstaplar, som

tidigare varit i ordinarie beställningshavares ställning och med lön enligt

C. 2 i avlöningsreglementet för officerare m. fl., kvar i tjänst men nedflyttades

i samma reglementes lönegrad C. 1. Den ene av nämnda konstaplar, A.

Larsson, antogs i poliskåren som extra konstapel den 1 november 1914 och

befordrades till ordinarie konstapel 1 maj 1916, den andre, C. A. Carlsson,

antogs som extra konstapel den 4 oktober 1918 och befordrades till ordinarie

konstapel den 1 april 1923.

Deras kvarblivande i tjänst i oförändrad tjänsteställning synes mig rättvisligen

betinga, att de också få behålla tjänstens löneställning. Försvarsbeslutet

förutsatte icke i något fall och sålunda ej heller i fråga om dessa

lönenedsättning för i tjänst kvarblivande befattningshavare. Riksdagen beslöt,

att ett tjugotal övertaliga poliser skola bibehållas i tjänst till uppnådd

pensionsålder eller tills de av andra orsaker avgå samt att under denna tid

motsvarande antal löner för korpraler (högbåtsmän), vilka i den nya organisationen

avsetts för polis- och bevakningstjänst, skola hållas vakanta. De två

poliser det här är fråga om voro de enda återstående av den gamla kåren,

sedan »de övertaligas» antal fyllts, och de hava medgivits att stå kvar i

tjänsten och avlönats som extra. För dem hållas, såvitt uppgifter, likaledes

korpralsbeställningar vakanta. Som förut påpekats befinna de sig fortfarande

i samma tjänsteställning som då de voro ordinarie konstaplar, det är blott

lönenedsättningen som för dem inträtt.

Då nu praxis faktiskt blivit sådan, att i stället för 20 övertaliga polismän

vi ha 22 med motsvarande vakanta korpralsbeställningar, förefaller det som

skäligt, att riksdagen likställer dem alla i rättigheter, vilket var den verkliga

innebörden i försvarsbeslutet 1925 angående flottans poliskår.»

I Kungl. Maj:ts proposition nr 196 till 1928 års riksdag beräknades ordinarie

förslagsanslaget till avlöning till personal vid kårer och stater m. fl.

för budgetåret 1928/1929 sålunda:

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga

stater .................................................................

kronor

10,627,479: —

B.

Felräkningspenningar, förslagsvis .......................

»

2,400: —

C.

Inkvarteringsbidrag till kadetter m. fl., förslagsvis

»

7,000: —

D.

Avlöning till icke-ordinarie personal å stations- kontoren m. fl. expeditioner, högst..................

»

60,000: —

E.

Kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal vid kust- artilleriet och skeppsgossekåren i Marstrand,

förslagsvis .........................................................

»

4,380: —

Motion.

Kungl. Maj:ts

förslag.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 128.

F.

G.

H.

I.

J.

K.

Ekiperingshjälp, förslagsvis ................................. kronor 29,450: —

Arvoden m. m. enligt förteckning....................... » 52,000: —

Kostnader för musikelever vid flottan .............. » 1,000: —

Kostnader för musikelever vid kustartilleriet » 800: —

Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda

utgifter m. m., förslagsvis................................. » 12,000: —

Ålderstillägg, förslagsvis ..................... »_11,400: —

Summa kronor 10,807,909

Härutöver beräknades såsom merkostnad för avlöning till manskap, kvarstående

å äldre löneplan, ett belopp av 200,000 kronor, varmed den nyssnämnda

summan, 10,807,909 kronor, alltså höjdes. Från den sålunda beräknade

anslagssumman, 11,007,909 kronor, gjordes däremot avdrag dels med

125,000 kronor för ersättning för tjänstebostäder och dels med 47,000 kronor

för vakanta löner till högbåtsmän. Återstående summa, 10,835,909 kronor,

avrundades till 10,840,000 kronor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag upptog riksdagen förevarande anslag

med 10,840,000 kronor.

B.

C.

D.

E.

F.

G.

H.

I.

J.

För nästkommande budgetår har anslaget ansetts böra beräknas under

samma rubriker som för det nu löpande budgetåret och på följande sätt:

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga

stater .................................................................. kronor

Felräkningspenningar, förslagsvis ........................

Inkvarteringsbidrag till kadetter m. fl., förslagsvis

Avlöning till icke-ordinarie personal å stations
kontoren

m. fl. expeditioner, högst .................. »

Kvinnlig sjukvårds-och ekonomipersonal vid kustartilleriet

och skeppsgossekåren i Marstrand,

förslagsvis ............................................................ »

Ekiperingshjälp, förslagsvis.................................... »

Arvoden m. m. enligt förteckning ........................ »

Kostnader för musikelever vid flottan ............... »

Kostnader för musikelever vid kustartilleriet ... »

Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda

utgifter m. m., förslagsvis ................................ » 12,000

K. Ålderstillägg, förslagsvis ........................ »_11,600

10,639,635

2,400

7,000

60,000: —

4,380

29,450

54,334

2,000

800

Summa kronor 10,823,599

Härutöver beräknas såsom merkostnad för avlöning till manskap, kvarstående

å äldre löneplan, ett belopp av 150,000 kronor, varmed nyssnämnda

summa, 10,823,599 kronor, alltså höjts. Från den sålunda erhållna summan,

10,973,599 kronor, har sedan avdragits dels ett belopp av 125,000 kronor,

utgörande beräknad ersättning för tjänstebostäder, dels ett belopp av 56,000

kronor för beräknad besparing på grund av förefintliga vakanser bland

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 128.

45

högbåtsman. Härefter återstående belopp, 10,792,599 kronor, utgör det, i

enlighet med hittills tillämpade grunder, beräknade medelsbehovet under

anslaget.

Departementschefen har emellertid framhållit, att, i likhet med vad fallet

varit beträffande lantförsvarets avlöningsanslag, de verkliga utgifterna även

å nu förevarande anslag under en följd av år kommit att avsevärt överstiga

det i riksstaten upptagna beloppet. För budgetåret 1927/1928 hade sålunda

ett överskridande av anslaget ägt rum med icke mindre än omkring 750,000

kronor. Nämnda förhållande syntes i väsentlig mån vara beroende av det sätt,

varpå de i staterna upptagna anslagsposterna till löner åt den militära personalen

beräknats. Även i avseende å beräkningen av medelsbehovet under

förevarande anslag hade departementschefen för avsikt att föranstalta om en

skyndsam utredning, så att resultatet av densamma kunde föreligga vid tidpunkten

för uppgörandet av anslagsberäkningen för budgetåret 1930/1931.

Yad beträffade budgetåret 1929/1930, hade departementschefen — såsom

redan i årets statsverksproposition framhållits — ansett den enligt hittills

tillämpade grunder beräknade anslagssumman böra höjas med 400,000

kronor.

I överensstämmelse härmed har sjöförsvarets avlöningsanslag för budgetåret

1929/1930 av Kungl. Maj:t beräknats till, i avrundat tal, 11,200,000

kronor.

Beträffande de särskilda delarna av anslagsberäkningen torde utskottet

kunna inskränka sig till att omförmäla följande.

Sedan Svenska underofficersförbundet uti skrivelse till Kungl. Maj:t gjort

framställning om, bland annat, vidtagande av jämkningar beträffande det i

gällande stater upptagna antalet underofficersbeställningar vid flottan och

kustartilleriet, i syfte att förbättrade befordringsutsikter måtte vinnas för

underofficerare av 2:a och 3:e graden (flaggkorpraler), har chefen för marinstaben

i över framställningen avgivet utlåtande tillstyrkt en jämkning i de

nu för flottan och kustartilleriet gällande staterna, så att de däri upptagna

underofficersbeställningarna komrne att fördelas på de olika underofficersgraderna,

på sätt framgår av följande tablå.

Flottan:

Flaggunderofficerare, förrådsförvaltare ..........

» , övriga ........................

Underofficerare av 2:a graden ......................

» » 3:e » (flaggkorpraler)

Kust ar till eriet :

Flaggunderofficerare, förrådsförvaltare .........

» , övriga ........................

Underofficerare av 2:a graden .....................

» » 3:e » (flaggkorpraler)

Summa

Summa

1

Antalet beställningar enligt

gällande

stater.

chefens för

marinstaben

förslag.

17

17

155

171

346

340

350

340

868

868

6

6

26

30

63

60

60

59

155

155

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 128.

Marinförvaltningen har tillstyrkt chefens för marinstaben förevarande förslag

till omläggning av antalet löner i de olika underofficersgraderna.

Såsom den förestående tablån utvisar, innebär chefens för marinstaben av

marinförvaltningen tillstyrkta förslag för flottans vidkommande, att antalet

Ikiggunderoftieersbeställningar skulle ökas med 16, medan däremot antalet

beställningar för underofficerare av 2:a och 3:e graden (flaggkorpraler) skulle

minskas med 6 respektive 10. Av vad chefen för marinstaben anfört angående

befordringsmöjligheterna inom marinens underofficerskårer har det synts

departementschefen framgå, att de nu rådande förhållandena på ifrågavarande

område icke kunde anses vara tillfredsställande. Då det framlagda förslaget

till fördelning av underofficers- och flaggkorpralsbeställningarna syntes vara

ägnat att, utan ökande av personalnumerären i dess helhet, motverka den

försämring i befordringsliänseende för marinens underofficerare, som inrättandet

av förrådsförvaltarbeställningarna vid marinen kommit att medföra,

bär departementschefen funnit sig böra ansluta sig till detsamma och alltså

tillstyrkt, att i staten för flottans officerskår, under officerskår, sjömanskår och

skeppsgossekår antalet flaggunderofficersbeställningar ökades med 16, under

det att antalet beställningar för underofficerare av 2:a och 3:e graden (flaggkorpraler)

minskades med 6 respektive 10. Den härav föranledda kostnadsökningen

komme att för nästföljande budgetår uppgå till omkring 15,600

kronor.

Enligt 1925 års försvarsbeslut skola underofficerarna av 3:e graden vid

flottan i mån av avgång ersättas av flaggkorpraler. I staten för innevarande

budgetår finnas uppförda 275 beställningar för underofficerare av 3:e graden

och 75 beställningar för flaggkorpraler. Departementschefen har framhållit,

att, enligt vad marinförvaltningen meddelat, man torde kunna räkna med att

vid ingången av budgetåret 1929/1930 ytterligare 42 underofficerare av 3:e

graden blivit ersatta av flaggkorpraler. Med hänsyn härtill borde i staten

för sistnämnda budgetår antalet flaggkorpralsbeställningar ökas till 117, under

det att antalet underofficersbeställningar av 3:e graden borde minskas dels

med det antal beställningar, som sålunda bleve besatta med flaggkorpraler,

dels ytterligare med de 10 beställningar, varmed antalet underofficerare av

3:e graden (flaggkorpraler), enligt vad i det föregående föreslagits, skulle

minskas i samband med utökning av antalet flaggunderofficerare. I enlighet

härmed har antalet underofficerare av 3:e graden i staten upptagits med 223.

A förevarande stat är för innevarande budgetår uppfört ett belopp av

förslagsvis 20,000 kronor till lönetillägg åt korpraler, tjänstgörande såsom

riktare. Med anledning av ett utav chefen för marinstaben framställt förslag

att det för ifragavarande ändamål avsedda anslaget måtte för budgetåret

1929/1930 upptagas med 25,000 kronor, vilket förslag biträtts av marinförvaltningen,

har departementschefen tillstyrkt, att anslagsposten i fråga höjes till

25,000 kronor.

Med avseende å staten för kustartilleriets officerskår, under officerskår och

manskap m. fl. är att nämna, att chefens för marinstaben här ovan omförmälda

förslag till astadkommande av förbättrade befordringsutsikter för

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 128.

47

marinens underofficerare av 2:a och 3:e graden (fiaggkorpraler), såvitt kustartilleriet

vidkommer, innebär, att antalet flaggunderofficersbeställningar skulle

komma att ökas med 4, under det att antalet beställningar för underofficerare

av 2:a respektive 3:e graden (flaggkorpraler) skulle komma att

minskas med 3 respektive 1. Departementschefen bär funnit sig böra biträda

ifrågavarande förslag. A förevarande stat för kustartilleriets personal har

i enlighet härmed antalet flaggunderofficerare ökats från 26 till 30, antalet

underofficerare av 2:a graden minskats från 63 till 60 samt sammanlagda

antalet underofficerare av 3:e graden och flaggkorpraler minskats från 60

till 59. Den härav föranledda kostnadsökningen har för nästföljande budgetår

beräknats uppgå till omkring 3,000 kronor.

Med hänsyn till att underofficerarna av 3:e graden i mån av avgång skola

ersättas av flaggkorpraler har antalet flaggkorpralsbeställningar för nästkommande

budgetår ökats med 8 eller från 11 till 19. Antalet beställningar för

underofficerare av 3:e graden har i staten upptagits med 40.

Under erinran om att enligt 13 kap. 4 § i kungörelsen den 22 juni 1928

(nr 260) med vissa tilläggsbestämmelser till de militära avlöningsreglementena

skall officer, vilken, utan att uppbära lön å intendenturkårens stat eller vara

berättigad till tjänstgöringstraktamente, förordnas att uppehålla befattning

vid nämnda kår, för varje tjänstgöringsdag åtnjuta dagarvode med 4 kronor,

har marinförvaltningen i sitt förslag till stat för mariningcnjörIcåren, marinintendenturkåren

rn. fl. för budgetåret 1929/1930 upptagit ett belopp av 500

kronor för dagarvoden till officerare vid marinen, vilka, utan att vara berättigade

till tjänstgöringstraktamente, förordnades att uppehålla befattning

vid marinintendenturkåren. Departementschefen har anfört, att försvarsväsendets

lönenämnd i sin skrivelse den 19 juni 1928 med överlämnande

av förslag till tilläggsbestämmelser till de militära avlöningsreglementena

framhållit, att från marinens och flygvapnets sida krav framställts om beredande

av här ifrågavarande arvodesförmån även åt personal vid dessa grenar

av försvarsväsendet. Därest förmånen i fråga befunnes böra bibehållas vid

armén, syntes det lönenämnden, att dessa krav näppeligen kunde avvisas.

Då berörda förmån för arméns vidkommande skulle utgå även enligt de

numera gällande tilläggsbestämmelserna till de militära avlöningsreglementena,

har departementschefen funnit sig böra tillstyrka, att motsvarande förmån

beredes marinens officerare under förordnande att uppehålla befattning

vid marinintendenturkåren, ävensom att för bestridande av härav föranledda

kostnader å förevarande stat upptages ett belopp av 500 kronor.

Den nu gällande staten för sjökrigshögslcolan slutar å ett belopp av 27,117

kronor, motsvarande de beräknade kostnaderna för lärararvoden. A staten

har tidigare varit uppförd en anslagspost för avlönande av en expeditionsvakt.

Då tjänsten såsom expeditionsvakt vid skolan tillsvidare bestrides

av en till övergångsstat tvångsvis överförd underofficer vid kustartilleriet,

har ifrågavarande anslagspost för budgetåret 1928/1929 ansetts kunna utgå

ur staten. Marinförvaltningen har beräknat medelsbehovet för sjökrigshögskolans

lärarpersonal för nästkommande budgetår till 27,842 kronor, varemot

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande Nr 128.

Utskottets

yttrande.

departementschefen icke haft något att erinra. Med hänsyn till expeditionsvaktstjänstens

fortsatta bestridande av en till övergångsstat tvångsvis överförd

underofficer har icke heller för nästkommande budgetår å staten beräknats

några avlöningsmedel för expedition svakten.

I det av marinförvaltningen uppgjorda förslaget till stat för sjökrigsskolan

har för lärararvoden upptagits ett sammanlagt belopp av 39,225 kronor.

Motsvarande belopp i den för innevarande budgetår gällande staten utgör

41,050 kronor. Emot marinförvaltningens statförslag har departementschefen

icke gjort någon erinran.

Med anledning av framställning i ämnet från varvschefen vid flottans

station i Karlskrona har marinförvaltningen föreslagit, att det nu i »Förteckning

över i stat icke uppförda arvoden m. to.» under rubriken A. med 348

kronor upptagna arvodet till uppbördsmannen vid skjutbanorna vid nämnda

station måtte höjas till 900 kronor. Såsom skäl för en förhöjning av nämnda

arvode har anförts, att antalet skjutningar å stationens skjutbanor under de

senare åren avsevärt ökats, ävensom att eu stor del av dessa skjutningar

numera vore förlagda till nattetid. Då det för ifrågavarande befattning nu

utgående arvodet icke syntes motsvara det därmed förenade arbetet och ansvaret,

har departementschefen ansett sig böra tillstyrka en höjning av detsamma

till det av marinförvaltningen föreslagna beloppet av 900 kronor.

Den av departementschefen framlagda beräkningen av de särskilda personalstaterna

under sjöförsvarets avlöningsanslag och vad departementschefen

i sammanhang därmed anfört — i den mån däri icke innefattas frågor,

som hava samband med utskottets hemställan under avdelning I — har icke

föranlett till någon erinran från utskottets sida i annat avseende än som

beror på utskottets ställning till det i motionen II: 57 framförda yrkandet.

I anslutning härtill får utskottet i fråga om personalstaterna för budgetåret

1929/1930 anföra, att av de vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden

den 7 mars 1929 fogade förslagsstaterna följande torde böra äga tillämpning

under sagda budgetår nämligen: staten för flottans officerskår, underofficerskår,

sjömanskår och skeppsgossekår, dock med ändring, att befattningen

såsom chef för marinen och anslagsposten å 1,200 kronor till arvode

åt beställningsliavare, som, utan att åtnjuta flaggmans lön, förordnas att

uppehålla stationsbefälhavarämbetet i Stockholm, skola utgå ur staten, att

flaggmansbeställningarna ökas till 5 samt att beställningarna för kommendörkaptener

av 1. graden och för löjtnanter minskas till 17 respektive 100; staten

för kustartilleriets officerskår, underofficerskår och manskap m. fl. med den ändring,

att benämningen chef för kustartilleriet bibehålies; ävensom, i oförändrat

skick, staten för vid flottans sjukhus i Karlskrona anställd personal, staten

för sjörullföringsbefälhavare med biträden, staten för sjökrigshögskolan, staten

för sjökrigsskolan, staten för marinens underofficersskolor och staten för

skeppsgosseskolorna. Den för innevarande budgetår gällande staten för vid

marinstaben anställd personal torde böra givas fortsatt tillämpning även

under budgetåret 1929/1930.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 128.

4''.)

Det av herr Törnkvist i ovanberörda motion, II: 57, framställda yrkandet

med avseende å löneställningen för extra konstaplarna vid flottans poliskår

i Karlskrona A. Larsson och C. A. Carlsson innebär, att nämnda personer,

vilka, frun att hava uppburit avlöning i 2. lönegraden av löneplanen C i

gällande officersavlöningsreglemente, på grund av den i enlighet med 1925

års försvarsbeslut vidtagna omorganisationen av flottans poliskår överförts

till extra konstaplar, måtte, räknat från den 1 december 1928, få återinträda

i tidigare innehavd löneställning. Enligt vad till utskottets kännedom kommit,

föreligga liknande omständigheter beträffande extra konstapeln vid flottans

poliskår i Stockholm J. Söderström. Beaktansvärda billiglietsskäl hava synts

utskottet tala för ett bifall till motionärens förslag, dock att det åsyftade

medgivandet icke bör givas retroaktiv verkan utan avse tiden från och med

den 1 juli 1929. Utskottet finner sig alltså böra föreslå, att förutnämnda

extra konstaplarna vid flottans poliskår A. Larsson, C. A. Carlsson och

J. Söderström må från och med den 1 juli 1929 uppbära avlöning i lönegraden

C. 2 enligt vederbörligt avlöningsreglemente och likställas med de

nu befintliga övertaliga poliskonstaplarna. I följd härav synes å staten för

mariningenjörkåren, marinintendenturkåren, marinläkarkåren, flottans ecklesiastikstat

och flottans poliskår m. fl. antalet konstaplar å övergångsstat

böra ökas från 18 till 21, medan ur staten torde utgå de beräknade ersättningarna

till extra konstaplar i Karlskrona och Stockholm.

Vidkommande beräkningen av de under avlöningsanslaget upptagna särskilda

anslagsposterna i övrigt har departementschefens förslag icke givit

utskottet anledning till anmärkning i annat hänseende, än att den förordade

arvodesförhöjningen till uppbördsmannen vid skjutbanorna vid flottans station

i Karlskrona synts kunna begränsas till 600 kronor.

Beträffande departementschefens förslag att — på grund av förekomna

anslagsöverskridanden — den enligt hittills tilliimpade grunder beräknade

summan under avlöningsanslaget måtte höjas med 400,000 kronor, får utskottet

hänvisa till vad utskottet under lantförsvarets avlöningsanslag yttrat

i motsvarande fråga. Medelsanvisningen under förevarande anslag torde

för nästkommande budgetår därför böra begränsas till, i avrundat tal,

10,770,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och

herr Törnkvists i Karlskrona motion II: 57

a) besluta,

att av de vid statsrådsprotokollet över förs var sär en den den

7 mars 1929 fogade förslag till stater följande skola äga giltighet

under budgetåret 1929/1930, nämligen: staten för flottans

officerskår, underofficerskår, sjömanskår och skeppsgossekår,

staten för kustartilleriets officerskår, underofficerskår och manskap

in. fl. samt staten för mariningenjörkåren, mariniuten
Bihang

till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 11 haft. (Nr 128.) 9M 2» 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 128.

denturkåren, marinläkarkåren, flottans ecklesiastikstat och

flottans poliskår m. fl., nämnda tre stater dock med av utskottet

ovan angivna ändringar, staten för vid flottans sjukhus i Karlskrona

anställd personal, staten för sjörullföringsbefälhavare

med biträden, staten för sjökrigshögskolan, staten för sjökrigsskolan,

staten för marinens underofficersskolor ävensom staten

för skeppsgosseskolorna,

samt att den för innevarande budgetår gällande staten för

vid marinstaben anställd personal skall äga fortsatt tillämpning

under budgetåret 1929/1930,

b) godkänna de i en vid samma statsrådsprotokoll fogad

»Förteckning över i stat icke uppförda arvoden m. m.» under

rubriken »A. Arvoden till ordinarie befattningshavare med avlöning

från anslag under fjärde huvudtiteln, sjöförsvaret, m. fl.»

upptagna arvoden, dock med av utskottet ovan angiven jämkning,

c) minska ordinarie förslagsanslaget till avlöning till personal

vid kårer och stater m. fl., nu 10,840,000 kronor, med 70,000

kronor till 10,770,(XX) kronor.

Avlöning,

rekrytering,

resekostnader

m. m.

6:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att

dels godkänna de vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 7 mars

1929 fogade förslag till stater för officerare och underofficerare m. fl. vid

flygvapnet samt för flygkårerna och flygskolkåren att gälla under budgetåret

1929/1930,

dels ock öka ordinarie förslagsanslaget till avlöning, rekrytering, resekostnader

m. in., nu 872,000 kronor, med 228,000 kronor till 1,100,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 208—224

av åberopade statsrådsprotokollet.

Kungl.

Maj:ts

förslag.

I Kungl. Maj:ts proposition nr 196 till 1928 års riksdag beräknades ordi

narie förslagsanslaget till avlöning, rekrytering, resekostnader m. m. för

budgetåret 1928/1929 sålunda:

A.

Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater.....

kronor

794,188

—

B.

Arvoden för upprätthållande av läkarvården vid vissa

truppförband...............................................................

»

15,820

—

C.

Arvoden för upprätthållande av veterinärvården .........

»

325

—

D.

Felräkningspenningar, förslagsvis ................................

»

1,000

—

E.

Hyresbidrag åt visst underbefäl, förslagsvis ...............

»

1,400

—

F.

Anställningspenningar, förslagsvis .................................

1,000

—

G.

Gottgörelse för tjänstehäst .............................................

7>

250

—

H.

Ekiperingshjälp, förslagsvis.......................................•......

»

1,800

—

I.

Yissa arvoden m. in., förslagsvis ...................................

»

9,830

—

-T.

Rekryteringskostnader, förslagsvis ................................

3,500

—

K.

Flygvapnets reservpersonal, förslagsvis ........................

»

33,600

—

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 128.

51

L. Avlöning till reservofficerare vid armén och marinen

under tjänstgöring vid flygvapnet, förslagsvis ......... kronor 7,104:

M. Kese- och traktamontspenningar, förslagsvis ............... » 21,000: —

N. Flyttningsersättning, förslagsvis .................................... » 14,000: —

O. Semester åt vid flygvapnet anställda arbetare, förslags
vis

.............................................................................d,2(W): -

Summa kronor 909,017: —

Med hänsyn till uppkommande vakanser har nyssnämnda summa, 909,017

kronor, ansetts kunna minskas med 2 % till 890,837 kronor, varjämte avdrag

gjorts med 18,700 kronor, motsvarande ersättning för tjänstebostäder. Återstoden,

872,137 kronor, har avrundats till 872,000 kronor och utgör det belopp,

varmed anslaget upptagits i riksstaten för innevarande budgetår.

I anslagsberäkningen för budgetåret 1929/1930 ha tillkommit två nya

anslagsposter, benämnda »tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda

utgifter m. m.» samt »dagarvoden till officerare, tjänstgörande i för intendenturpersonal

avsedda befattningar». Anslaget har beräknats på följande sätt:

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande Nr 128.

Kronor.

Summa

kronor.

A.

Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater för:

Officerare och underofficerare m. fl. vid flygvapnet . .

1. flygkåren................

2. » ......

3. » .......

4. » .....................

Flygskolkåren........

764 300

33 600

48 096

55 992

27 552

29 448

......

958 988

B.

Arvoden för upprätthållande av läkarvården vid vissa trupp- förband ........

_

_

17 740

_

C.

Arvoden för upprätthållande av veterinärvården.....

—

—

325

—

D.

Felräkningspenningar, förslagsvis............

—

—

1 000

—

E.

Hyresbidrag åt visst underbefäl, förslagsvis.......

—

—

1600

—

F.

Anställningspenningar å. 50 kronor åt förslagsvis 25 volontärer

-

—

1250

—

G.

Gottgörelse för tjänstebäst...............

—

—

250

—

H.

Ekiperingsbjälp, förslagsvis...........

—

—

2 700

—

I.

Vissa arvoden m. m., förslagsvis............

—

—

15 370

—

J.

Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter

m. m., förslagsvis..............

_

7 000

_

K.

Rekryteringskostnader, förslagsvis............

_

4 000

L.

Flygvapnets reservpersonal, förslagsvis.........

--

-

29 900

—

M.

Avlöning till reservofficerare vid armén och marinen under

tjänstgöring vid flygvapnet, förslagsvis........

_

—

7104

___

N.

Rese- och traktamentspenningar, förslagsvis.......

—

—

36 000

—

O.

Flyttningsersättning, förslagsvis............

—

—

24 000

1

P.

Semester åt vid flygvapnet anställda arbetare, förslagsvis

—

—

12 000

! Q-

Dagarvoden till officerare, tjänstgörande i för intendentur- personal avsedda befattningar, förslagsvis......

_

_

700

i

Summa kronor

—

—

1 119 927

-1

Vid beräknandet av anslagssumman hava från det belopp, vartill de olika

anslagsposterna sammanlagt uppgått, tidigare avdragits 2 % med hänsyn till

uppkommande vakanser i manskapsgraden. Flygstyrelsen har emellertid

framhållit, att rekryteringen vid flygvapnet utfallit synnerligen väl, varför

hittills endast hastigt övergående vakanser förekommit. På grund härav

har flygstyrelsen ansett, att något vakansavdrag icke borde göras vid anslagets

beräknande, och har departementschefen härutinnan instämt med flygstyrelsen.

Från förenämnda summa, 1,119,927 kronor, har alltså endast dragits ett

belopp av 18,700 kronor, motsvarande beräknad ersättning för tjänstebostäder,

varigenom anslagsbehovet för budgetåret 1929/1930 uppgår till 1,101,227

kronor, vilket avrundats till 1,100,000 kronor.

Beträffande de särskilda delarna av anslagsberäkningen torde utskottet

få inskränka sig till att omförmäla följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 128.

i) o

Avlitniugrsfönnåiier, upptagna i vederbörliga stater. Enligt det år 11)25 fattade

beslutet angående försvarsväsendets ordnande skulle flygvapnets uppsättningtaga

sin början under budgetåret 1926/1927, och vapnets organisation skulle

vara fullt genomförd under budgetåret 1930/1931. Under övergångsåren

borde organisationen givas en sådan omfattning, att första årets årskostnader

llPPginge till omkring 60 %, andra årets till 70 %, tredje årets till 80 % och

fjärde årets till 90 % av femte årets årskostnader.

I överensstämmelse med den för 1925 års riksdag framlagda planen erhöll

flygvapnets organisation under budgetåret 1926/1927 en omfattning, ungefär

motsvarande 60 % av organisationens storlek efter fullbordad uppsättning

av vapnet. Sedermera har emellertid avvikelse från nyssnämnda plan skett

i så måtto, att organisationen under budgetåret 1927/1928 bibehållits i stort

sett oförändrad, samt att utökningen av densamma under innevarande budgetår

begränsats till att stanna vid omkring 70 % av den omfattning, vapnet efter

fullbordad uppsättning avses att erhålla.

I skrivelse den 31 augusti 1928 har flygstyrelsen framlagt förslag till beräknande

av utgifterna för flygvapnet, under budgetåret 1929/1930. Flygstyrelsen

har därvid utgått ifrån, att den ännu icke uppsatta 1. flygkåren —

vars manskap för närvarande är fördelat å de redan organiserade förbanden

— komme att uppsättas under nämnda budgetår. Inledningsvis har flygstyrelsen

i sin nyssberörda skrivelse framhållit, att bristen på personal förorsakade

tjänsten allvarliga olägenheter, varför styrelsen vid uppgörandet av

sina anslagsberäkningar funnit sig böra förutsätta, att numerären vid de

redan bestående förbanden icke minskades. Flygstyrelsen funne sig därför

böra räkna med en utökning av organisationens omfattning från nuvarande

70 % till 90 % av omfattningen efter fullbordad uppsättning av flygvapnet.

Såsom framgår av det vid årets statsverksproposition, fjärde huvudtiteln,

fogade utdrag av statsrådsprotokollet över förs var särenden, yttrade departementschefen

vid anmälan inför Kungl. Maj:t den 4 januari 1929 av flygstyrelsens

ifrågavarande framställning, att han funnit det vara nödvändigt

att högst väsentligt reducera den av styrelsen beräknade kostnadssumman

för flygvapnet under nästkommande budgetår. Med hänsyn härtill och då

det synts särskilt angeläget att i möjligaste mån tillgodose behovet av flygmateriel,

kunde departementschefen i fråga om vapnets organisation under

nämnda budgetår icke tillstyrka större utökning än till omkring 80 % av den

omfattning, vapnet efter fullbordad uppsättning avsåges att erhålla. Avvikelse

från denna princip hade dock i vissa hänseenden ansetts böra göras. Liksom

flygstyrelsen räknade även departementschefen med tillkomsten under

nästa budgetår av den hittills icke uppsatta 1. flygkåren. Med anledning av

vad flygstyrelsen anfört rörande vikten av att numerären vid de redan bestående

förbanden icke minskades, framhölls av departementschefen, att den

utökning av personalstaterna för dessa förband, som han hade för avsikt

att föreslå, till fullo motvägde den avsedda manskapsöverflyttningen från

samma förband till 1. flygkåren.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande Nr 128.

I avseende å staten för officerare och underofficerare m. fl. vid flygvapnet tor

nästkommande budgetår innebär departementschefens i detta sammanhang

framlagda förslag följande.

Med anledning av 1. flygkårens uppsättning ökas personalstaten med en

majorsbeställning. Antalet kaptens- och löjtnantsbeställningar, för närvarande

17 resp. 18, ökas till 19 resp. 22. Intendenturpersonalen utökas med

en kaptensbeställning, avsedd för 1. flygkåren. Underofficersbeställningarnas

antal ökas med en förrådsförvaltar-, två fanjunkar- och tre sergeantsbeställningar.

En ny flygingenjörbeställning av 2. graden tillkommer i anledning av 1.

flygkårens uppsättning. Yidare tillkomma en verkmästare av 1. klassen, två

tyghantverkare, eu vapenhantverkare, en maskinist, en eldare av 1. klassen

samt en förrådsvaktmästare. I avseende å vapenhantverkarna är att märka,

att dessa redan i innevarande budgetårs stat ingå med hela det för vapnet

efter fullbordad uppsättning avsedda antalet, fyra. En av dem är för närvarande

placerad vid flygskolan, för vilken enligt den ursprungliga planen

icke någon dylik beställning varit beräknad. Då emellertid ifrågavarande

beställningshavare icke torde kunna undvaras vid flygskolan, och då från och

med nästkommande budgetår eu vapenhantverkare är erforderlig vid 1. flygkåren,

har det synts departementschefen nödvändigt att å staten upptaga

ytterligare en vapenhantverkarbeställning. Vad angår de för pensionerad

personal avsedda befattningarna, har antalet befattningar för pensionerade

underofficerare ökats från 14 till 16.

För närvarande finnes å staten uppförd en särskild anslagspost å 150

kronor för vikariatsersättning. Denna post har ansetts böra uteslutas ur

staten och kostnaderna för vikariatsersättning bestridas av de för avlönande

av ordinarie beställningshavare beräknade medel.

Vidkommande manskapsstaterna, har departementschefen tillstyrkt en av

flygstyrelsen gjord framställning om ökning av sjukvårdspersonalen sålunda,

att vid vardera av 1., 3. och 4. flygkårerna avses 1 sjukvårdsfurir av 2. klassen

samt 1 sjukvårdskorpral, vid 2. flygkåren 1 sjukvårdsfurir av 2. klassen

samt 1 sjukvårdskorpral och vid flygskolan 1 sjukvårdsfurir av 2. klassen.

Beträffande manskapspersonalen i övrigt, är såsom förut nämnts det å

1. flygkårens stat upptagna manskapet för närvarande fördelat å de redan

organiserade förbanden. För nästkommande budgetår, varunder 1. flygkåren

avses att uppsättas, har å staten för denna kår upptagits ett antal manskapsbeställningar

motsvarande 80 % av antalet sådana beställningar efter

genomförd organisation. Övriga manskapsstater hava utökats med så stort

antal beställningar, som erfordras, för att den nuvarande faktiska numerären

vid de särskilda förbanden icke skall minskas i samband med den personalöverflyttning,

som kommer att äga rum vid uppsättandet av 1. flygkåren.

Benämningen »flygskolan», vilken givit anledning till vissa olägenheter

och misstag, har av praktiska skäl utbytts mot »flygskolkåren».

Arvoden för upprätthållande av läkarvården vid vissa truppförband. I anslagsberäkningen

för innevarande budgetår har under förevarande rubrik upptagits

ett belopp av 15,820 kronor, sålunda beräknat:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 128.

för 2. flygkåron ...................................................................... kronor

» 3. » ........................................................................ »

»4. » ........................................................................ »

» bestridande av läkarvården vid vissa skolor utom truppförbandens

ordinarie förläggningsorter........................ »

till flygstyrelsens disposition.................................................

3,180:

3,180: - 2,700:

5,500: —

1,260:

Summa kronor 15,820: —

I fråga om medelsbehovet för nästkommande budgetår har flygstyrelsen

beräknat detsamma sålunda:

för

1. flygkåren

............. kronor 3,180

—

»

2. » ,

Hägernäs .......................................

.............. » 3,180

—

»

2. »

Karlskrona ....................................

.............. » 1,200

—

»

3. »

.............. » 3,180

—

»

4. »

.............. » 2,700

—

1

skolor utom

de ordinarie förläggningsorterna

.............. » 5,500

—

Summa kronor 18,940

—

Beträffande läkarvården vid Hägernäs bär flygstyrelsen särskilt framhållit,

att man måste räkna med möjligheten av att annan läkare därstädes ej

kunde erhållas än extra sådan mot ersättning jämlikt i kungl. brevet den

22 juni 1928 angivna grunder, medförande en kostnad av 9,125 kronor för år.

Skillnaden mellan ovan angivet arvode och denna summa, (9,125 — 3,180=)

5,945 kronor, borde därför jämväl uppföras under denna anslagspost, varigenom

sammanlagda medelsbehovet bleve (18,940 + 5,945 =) 24,885 kronor.

Departementschefen har, vad angår läkarvården vid 2. flygkåren, ansett,

att tillsvidare, i avvaktan på närmare erfarenhet, under förevarande rubrik

allenast borde upptagas ett arvode å 3,180 kronor för en läkare å Hägernäs.

De ytterligare medel, som kunde befinnas erforderliga för uppehållande

av läkarvården å sistnämnda förläggningsort ävensom i Karlskrona, syntes

under det närmaste budgetåret få av Kungl. Maj:t anvisas att utgå från den

i det följande omförmälda anslagsposten för tillfälligt anställande av tjänstemän,

oförutsedda utgifter m. m. Med hänsyn härtill och då departementschefen

icke i övrigt hade något att erinra mot flygstyrelsens beräkning av här ifrågavarande

medelsbehov, har förordats, att anslagsposten till arvoden för upprätthållande

av läkarvården vid vissa truppförband upptages med [24,885 —

(1,200+ 5,945)=] 17,740 kronor.

Hyresbidrag: åt visst underbefäl. Förevarande anslagspost, som för budgetåret

1928/1929 beräknats till 1,400 kronor, har med hänsyn till utökningen

av manskapskadern för nästkommande budgetår upptagits med ett till 1,600

kronor förhöjt belopp.

Anstitllningspeimingrar. Under denna rubrik har för innevarande budgetår

upptagits ett belopp av 1,000 kronor, beräknat för förslagsvis 20 volontärer.

För budgetåret 1929/1930 har anslagsposten i fråga beräknats för förslagsvis

25 volontärer till 1,250 kronor.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande Nr 128.

Ekiperingshjälp. För innevarande budgetår har beräknats ekiperingshjälp

för fyra underofficerare till ett belopp av (4x450 =) 1,800 kronor. För

budgetåret 1929/1930 har motsvarande antal uppskattats till sex, vadan förevarande

anslagspost upptagits med (6 x 450 =) 2,700 kronor.

Yissa arvoden in. in. Förevarande anslagspost har för budgetåret 1928/1929

upptagits med 9,830 kronor enligt följande beräkning:

2. flygkåren (arvode åt eu köksföreståndare)..........................

3. » ( » » » » ) ..........................

4. » ( » » » » )...........................

Flygskolan ( » » » » )..........................

Juridiskt biträde vid flygstyrelsen .........................................

Föredragande i flygstyrelsen i ärenden angående hälso- och

sjukvård...................................................................................

Tillsyningsman för flygfältet vid Barkarby..............................

Tillsyningsman för flygetablissemanget å Fårösund..............

Uppbördsman för brevduveväsendet i Karlskrona ...............

Kvinnlig ekonomipersonal med lön enligt av Kungl. Maj:t

fastställd löneplan:

Löner till 4 kokerskor, förslagsvis .......................................

För beredande av tjänstledighet åt extraordinarie personal

samt till vikariatsersättning under sjukdom, förslagsvis ...

kronor 210: —

» 210: —

» 210: —

» 210: —

» 1,610: —

» 1,000: —

600: —

1,200: —

720: —

3,360: —

» 500: —

Summa kronor 9,830: —

Sedan flygstyrelsen gjort framställning om att särskilda arvoden måtte

tilldelas förrådsförvaltarna vid de centrala flygverkstäderna samt försvarsväsendets

lönenämnd i avgivet yttrande tillstyrkt framställningen, har departementschefen

i anslutning härtill föreslagit, att å förevarande anslagspost

upptagas två arvoden ä 900 kronor till förrådsförvaltarna vid de centrala

flygverkstäderna.

Å denna anslagspost hav vidare beräknats medel för arvode åt en köksföreståndare

vid 1. flygkåren, 210 kronor, samt för avlöning åt en kokerska

vid samma kår, förslagsvis 840 kronor, ävensom åt en sjuksköterska vid

flygskolkåren, förslagsvis 1,290 kronor.

Slutligen har arvodet för en föredragande i flygstyrelsen i ärenden angående

hälso- och sjukvård ökats från 1,000 kronor till 2,400 kronor eller med

1,400 kronor.

I enlighet med vad nu anförts har anslagsposten till vissa arvoden m. m.

för nästkommande budgetår ökats med (900 + 900+ 210 + 840+1,290+1,400 =)

5,540 kronor till 15,370 kronor.

Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter in. in. Flygstyrelsen

har framhållit, att i flera fall uppkommit behov att anställa tillfällig personal,

för vars avlönande medel icke kunnat beräknas i samband med uppgörandet

av flygstyrelsens anslagsäskanden. Med största sannolikhet komme

detta att bliva förhållandet åtminstone tillsvidare under tiden för vapnets

uppsättande och innan organisationen hunnit slutgiltigt utformas. Med liän
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 128.

57

Hyn härtill voro det enligt styrelsens förmenande lämpligt att under avlöningsanslaget

uppföra eu för ändamålet avpassad anslagspost, avsedd att

användas för liknande ändamål som den under motsvarande anslag för armén

uppförda anslagsposten till tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda

utgifter in. m. Styrelsen bär upptagit detta medelsbehov med 10,000 kronor.

Departementschefen har, med erinran om att under lantförsvarets och sjöförsvarets

ordinarie avlöningsanslag beräknats särskilda poster å respektive

50,000 och 12,000 kronor för tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda

utgifter m. m., uttalat, att han i likhet med flygstyrelsen ansåge det vara

av behovet påkallat, att jämväl under flygvapnets avlöningsanslag upptoges

en särskild anslagspost för ifrågavarande ändamål. Det av styrelsen härför

avsedda beloppet, 10,000 kronor, har dock synts departementschefen

kunna reduceras till 7,000 kronor.

Rekrytering-skostnader. Anslagsposten till rekryteringskostuader, vilken för

innevarande budgetår upptagits med 3,500 kronor, har för budgetåret 1929/1930

ökats till 4,000 kronor eller till 80 % av det belopp, 5,000 kronor, vartill

ifrågavarande kostnader beräknats uppgå efter fullbordad organisation av

flygvapnet.

Flygvapnets reservpersonal. Enligt 1925 års riksdags beslut rörande flygvapnets

organisation skall för utbildning till fänrikar i flygvapnets reserv,

avsedda att vid mobilisering tjänstgöra såsom flygare, årligen bland värnpliktiga

studenter och likställda antagas erforderligt antal reservofficersaspiranter.

Vid utnämning till fänrik i flygvapnets reserv skall utgå ekipe

ringshjälp med 750 kronor. Fänrik i flygvapnets reserv skall efter avslutad

tjänstgöring erhålla en särskild gottgörelse av 1,000 kronor.

För bestridande av kostnaderna för flygvapnets reservpersonal har uti de

för 1925 års riksdag framlagda beräkningarna av utgifterna för flygvapnet

efter genomförd organisation upptagits en anslagspost av 50,000 kronor. För

innevarande budgetår har för ändamålet uppförts en anslagspost å 33,600

kronor. Anslagsposten har beräknats sålunda:

Ekiperingshjälp ä 750 kronor till 18 reservfänrikar............ kronor 13,500: —-

Lön för 13 reservfänrikar i 2 månader ä 222 kronor för man .?

och månad ........................................................................... » 5,772: —

Rese- och traktamentsersättning ä 100 kronor för man för

13 reservfänrikar................................................................. » 1,300:_

Gratifikation efter avslutad tjänstgöringsperiod som officer

i reserven ä 1,000 kronor för 13 reservfänrikar............... » 13,000: —

Summa kronor 33,572: —

eller, i avrundat tal, 33,600 kronor.

För budgetåret 1929/1930 har anslagsposten, i enlighet med flygstyrelsens

förslag, beräknats till 29,900 kronor på följande sätt:

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 71 haft. (Nr 128.) 996 »9 5

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande Nr 128

Ekiperingshjälp ä 750 kronor till 6 reservfänrikar kronor

Lön för 13 reservfänrikar i två månader ä 222 kronor för

man och månad ............................................................... - *

Lön för 6 reservfänrikar i fyra månader ä 222 kronor för

man och månad ............................................................

Eese- och traktamentsersättning ä 100 kronor för man för

13 reservfänrikar.........................................................•

Gratifikation efter avslutad tjänstgöringsperiod som officer

i reserven ä 1,000 kronor till 13 reservfänrikar............... » 13,000: —

Summa kronor 29,900: —

Eese- och traktanientspenningar. Anslagsposten för rese- och traktamentspenningar

har för innevarande budgetår upptagits med 70 % av det vid fullt

genomförd organisation för ändamålet beräknade beloppet, 30,000 kronor,

eller med 21,000 kronor.

Flygstyrelsen har anmält, att utgifterna å denna anslagspost, som för budgetåret

1927/1928 beräknats till 18,000 kronor, enligt vad räkenskaperna för

nämnda budgetår utvisade, uppgått till 33,813 kronor 30 öre. Såvitt nu

kunde bedömas, torde en nedgång av kostnaderna framdeles näppeligen

vara att förvänta. Styrelsen hade därför kommit till den uppfattningen,

att den ursprungliga grunden för anslagspostens beräkning vore ohållbar

för en tillförlitlig behovsberäkning, vadan styrelsen funne sig icke längre

kunna fasthålla vid densamma. Hittills vunnen erfarenhet gåve vid handen,

att utgifterna under förevarande anslagspost bort i 1925 års plan upptagas

med minst 50 % högre belopp än som skett.

Med anledning av vad flygstyrelsen sålunda anfört har departementschefen

funnit sig böra föreslå, att anslagsposten till rese- och traktamentspenningar

för budgetåret 1929/1930 upptages med 36,000 kronor.

Flyttningsersättning. Under denna rubrik har i anslagsberäkningen för innevarande

budgetår upptagits 70 % av det belopp, 20,000 kronor, vartill kostnaderna

för flyttningsersättning uppskattats i de för 1925 års riksdag framlagda

beräkningarna av utgifterna för flygvapnet efter fullt genomförd organisation,

eller 14,000 kronor.

Även i denna del har, enligt vad flygstyrelsen meddelat, den ursprungliga

kostnadsberäkningen visat sig ohållbar. En höjning med 50 % har jämväl

här synts styrelsen befogad.

I enlighet härmed har anslagsposten till flyttningsersättning av departementschefen

ansetts böra för nästkommande budgetår ökas till 24,000

kronor.

Semester åt vid flygvapnet anställda arbetare. Även denna anslagspost, som

för innevarande budgetår upptagits med 4,200 kronor, har synts vara avsevärt

för lågt beräknad. I överensstämmelse med flygstyrelsens förslag har

anslagsposten i anslagsberäkningen för budgetåret 1929/1930 uppförts med

ett till 12,000 kronor förhöjt belopp.

Dagarvoden till officerare, tjänstgörande i för iuteudeuturpersonal avsedda befattningar.

Departementschefen har, med hänvisning till vad under staten

4,500:

5,772

5,328

1,300

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statiutskottets utlåtande Nr 128. Öl)

för marinintendenturkåren anförts, funnit sig böra föreslå, att under nu förevaran

de anslag uppföres en post å förslagsvis 700 kronor för bestridande

av kostnader för dagarvoden å 4 kronor åt officerare, som förordnas att

uppehålla för intendenturpersonal avsedda befattningar.

Beträffande anslagsposten »avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga

stater»,bär den framlagda förslagsstaten för officerare och underofficerare m. fl.

vid flygvajmet, vad personalberäkningarna angår, icke givit utskottet anledning

till annan erinran, än att i följd av utskottets under avdelning I i

detta utlåtande gjorda hemställan om avslag på Kungl. Maj:ts framställning

rörande omorganisationen av försvarets centrala ledning och förvaltning

antalet beställningar för regementsofficerare i lönegraden O. 4 (majors grad)

bör minskas med 1 beställning till 5 och kaptensbeställningarna ökas med

1 beställning till 20 samt befattningen sasom sekreterare och kamrerare bör

utgå ur staten. Vad angår den för närvarande å staten uppförda anslagsposten

å 150 kronor för vikariatsersiittning, vilken föreslagits att uteslutas,

bör denna enligt utskottets mening tillsvidare kvarstå å staten. Utskottet

förordar alltså godkännande av den ifrågavarande förslagsstaten med de sålunda

angivna ändringarna. Vidkommande de upprättade personalstaterna

för de fyra flygkårerna samt för flygskolkåren finner utskottet sig böra tillstyrka

vad Kungl. Maj:t föreslagit. Den ändrade benämningen på sistnämnda

kår får utskottet jämväl förorda.

Med avseende å de övriga särskilda anslagsposterna under avlöningsauslaget

får utskottet, med anledning av vad som förekommit i samband med frågan

om medelsberäkningen för upprätthållandet av läkarvården vid vissa truppförband,

uttala, att utskottet vill förutsätta, att vid den lönereglering, som

är avsedd att vidtagas i samband med dyrtidstilläggens inarbetande i de

fasta löneförmånerna, det tages under övervägande, huruvida det icke bör

vara ordinarie militärläkare vid en försvarsgren ålagt att fullgöra tjänstgöring

för annan försvarsgrens räkning. Utskottet har vidare — i anslutning

till utskottets under avdelning I intagna ståndpunkt — ansett, att den

ifrågasatta höjningen av arvodet åt föredraganden i flygstyrelsen i ärenden

angående hälso- och sjukvård icke bör för närvarande genomföras. Slutligen

lära de föreslagna förhöjningarna av anslagsposterna till rese- och traktamentspenningar

samt till flyttningsersättning kunna något begränsas, och vill utskottet

för sin del tillstyrka, att dessa anslagsposter upptagas till 30,000

kronor, respektive 20,000 kronor.

I övrigt hava de framlagda beräkningarna under anslaget och vad departementschefen

anfört i sammanhang därmed icke givit utskottet anledning till

något uttalande.

Pa grund av vad sålunda förekommit torde medelsanvisningen under förevarande

anslag för budgetåret 1929/1930 böra bestämmas till 1,080,000 kronor.

Utskottet hemställer,

Utskottets

yttrande.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande Nr 128.

att riksdagen må

a) besluta, att vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden

den 7 mars 1929 fogade förslag till stater för officerare och

underofficerare m. fl. vid flygvapnet samt för flygkårema och

flygskolkåren, förstnämnda stat med av utskottet ovan angivna

ändringar, skola gälla under budgetåret 1929/1930,

b) öka ordinarie förslagsanslaget till avlöning, rekrytering,

resekostnadnader m. m., nu 872,000 kronor, med 208,000 kronor

till 1,080,000 kronor.

Stockholm den 21 maj 1929.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVAENZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, J. L. Widell, O. Bergqvist,

J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, C. A. Carlsson i Gävle, G. I.

Asplund, G. G. V. Hammarskjöld, J. G. Walles, E. A. Lundell, P. A. Bergström och

I. Hj. E. Pauli;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, 0. Olsson i Kullenbergstorp,

P. M. Olsson i Blädinge, A. Ä:son Törnkvist i Karlskrona, B. F:son Holmgren’,

E. J. Wigforss, S. Persson i Fritorp, 0. Nilsson i Örebro, E. G. E. Eriksson

i Stockholm, A. Danielsson, G. Persson i Falla och J. Jönsson i Revinge.

Reservationer:

av herrar Widell, Bergqvist, Nilsson i Gränebo, Hammarskjöld, Lundell,

Olsson i Blädinge, Holmgren, Persson i Pritorp och Persson i Falla, som anfört

följande:

»De skäl, som av utskottet anförts för dess avstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag till omorganisation av försvarets centrala ledning och förvaltning,

äro enligt vår mening icke hållbara. Därest utskottet verkligen önskat

komma till ett positivt resultat, hade otvivelaktigt möjlighet förefunnits att

inom utskottet verkställa en sådan överarbetning av förslaget, att såväl

kostnadssumman minskats som de olägenheter ur organisatorisk synpunkt,

som utskottet anser föreligga, kunnat undanröjas. Efter de upprepade ingående

utredningar, som verkställts i frågan, synes det oss föga sannolikt,

att en förnyad utredning skulle kunna leda till ett bättre resultat, än som

kunnat ernås på grundval av det redan föreliggande materialet. Några närmare

direktiv för en ytterligare utredning i frågan hava ej heller av utskottet

blivit givna. Då vi anse en snar omorganisation av försvarets centrala ledning

och förvaltning vara starkt av behovet påkallad, måste vi beklaga och

ogilla det slut, vartill utskottet kommit»;

av herr Olsson i Kullenbergstorp.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1929.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1929:264 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av försvarets centrala ledning och förvaltning m. m. jämte en i ärendet a1 i texten